Barnhälsovården i Barnhälsovården i Fyrbodal 2012
Innehåll Barnhälsovårdens mål 3 Bakgrund. 4 Verksamhet på BVC 5 Barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer 5 Insamling av hälsodata 6 Barnavårdscentraler i Fyrbodal.. 7 Geografiskt område 7 BVC-enheten.. 8 Arbetstid med Barnhälsovård. 10 Verksamhet för att främja barnhälsovårdens kvalitet 13 Samverkan 16 Barnantal.. 18 Hembesök hos nyfödda, födda 2012 21 Amning barn födda 2011.. 23 Föräldrastöd, barn födda 2011. 25 EPDS (barn födda 2012) 27 Mat, aktivitet och viktutveckling 28 Vaccinationer barn födda 2010 29 Tal- och språktest 2½ år, barn födda 2009. 31 4-årsundersökning, barn födda 2008. 31 Rökvanor hos föräldrar barn födda 2011. 33 Sammanfattning. 34
Barnhälsovårdens mål Främja barns hälsa, trygghet och utveckling Det övergripande målet uppnås genom att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn att uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle att minska dödlighet, sjuklighet och handikapp hos barn att genomföra differentierad hälsoövervakning av alla barn före skolåldern att minska väsentliga hälsoproblem för barnfamiljen att ge behovsanpassad service, vård och stöd till föräldrar och barn. Målen konkretiseras i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763). Socialstyrelsens Föreskrifter och Allmänna råd (1993:11, 1994:26, 1999:26, 2005:4, 2005:12, 2001:17, 2006:22, 2006:24, 2008:7, 2008:8, 2008:31, 2011:11). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011-stöd för styrning och ledning. Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i Västra Götaland, fastställd av Hälso- och sjukvårdsutskottet 28 april 2004. Dnr. HSS 301-2003, RSK 107-2004. Rikshandboken för barnhälsovård. www.rikshandboken-bhv.se Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC 2005. Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring på BVC 2007. Verksamhetsbeskrivning för MHV/BHV psykologer i VG regionen 2006. Verksamhetsbeskrivning för dietister i VG-regionen 2009 FN: s konvention om barnets rättigheter 1989. VG-regionens Krav- och kvalitetsbok. http://www.vgregion.se/sv/vastra- Gotalandsregionen/startsida/Vard-och-halsa/Forvardgivare/VG- Primarvard1/For-vardgivare1/kravochkvalitetsbok/ 3
Bakgrund Barnhälsovårdens (BHV) förebyggande arbete har en mycket lång tradition. Från början inriktades arbetet mot ohälsa förorsakat av näringsbrist och infektionssjukdomar. När flera av sjukdomarna bekämpats, bland annat med hjälp av vacciner, inleddes en tidsperiod som blivit den mest kostnadseffektiva inom hälsovården. Barnvaccinationsprogrammet ger alla barn rätt till kostnadsfria vaccinationer på barnavårdscentralen (BVC). Vaccinationsprogrammet är under ständig utveckling och revidering. Barn födda efter 1 oktober 2008 får även vaccin mot pneumokocker i ett utvidgat allmänt barnvaccinationsprogram. Tidigt insågs vikten av amning. Amning är inte bara en hälsofaktor för det växande barnet utan det har lång hälsoeffekt även upp i vuxen ålder t.ex. lägre risk att utveckla övervikt/fetma och som förebyggande faktor vid hjärtkärlsjukdomar. Dåtidens undernutrition har idag övergått till en ökande grad av övervikt och fetma. Samtal om levnadsvanor upptar idag en betydande del av barnhälsovårdens arbete. I detta viktiga arbete används främst de två samtalsteknikerna, motiverande samtal och stödjande samtal, som båda kräver kunskap, kontinuerlig handledning och vidareutbildning för att kunna användas. Vaccinationstäckning, rökning i barnets närmiljö och amningsmönster har följts regionalt och nationellt under decennier. Preventionsarbetet har under senare år forcerats och går ut på att genom vaccinationer förhindra sjukdomar och därmed minska förbrukning av antibiotika. Antibiotikaresistenta bakterier idag utgör ett mycket stort problem i världen. Allergiproblem bland barn har ökat under de senaste decennierna. En riskfaktor är föräldrars rökvanor, vilka registrerats i cirka tio år. Genom att följa data inom dessa områden får man en bild av hur utvecklingen förändras. Även andra levnadsvanor tas upp till diskussion t.ex. alkoholanvändning efter att man fått barn i familjen. Riskbruk av alkohol har under de senaste åren uppmärksammats på grund av ökad alkoholkonsumtion och ingår i hälsosamtalen både individuellt och vid föräldrastöd i grupp. Barnhälsovårdens arbete består idag till stora delar på att stödja familjer i skapandet av god social och psykisk uppväxtmiljö. För att främja samspelet mellan mor och barn görs en screening cirka 8 veckor efter förlossningen för att hitta de mammor som hamnat i ett nedstämdhetstillstånd. Att följa psykisk och social hälsa i en familj är ett arbete som kräver tid, kontinuitet, förtroende, kompetens, empati och professionalism. För att kunna följa BVC-arbetet över tid jämförs årets rapport där det är möjligt med tidigare års siffror. 4
Verksamhet på BVC Barnhälsovården omfattar tiden från barnets födelse upp till förskoleklass. Den perioden är den mest dynamiska i en människas liv. Barnet befinner sig i ständig utveckling, har en snabb tillväxt och olika behov i olika åldrar. Det späda barnets behov skiljer sig på avgörande sätt från samma barns behov några år senare. Därför är det inte bara viktigt att veta hur många barn som är inskrivna på BVC, utan också hur de fördelas i olika åldrar och hur ofta de träffar sin BVC-sjuksköterska. Det första levnadsåret är det mest resurskrävande för BVC-sjuksköterskan med såväl antalet besök som telefonrådgivning. Av erfarenhet vet man att förstagångsföräldrar behöver extra stöd. Barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer Socialstyrelsen, Stiftelsen Allmänna Barnhuset samt en expertgrupp från svensk barnhälsovård tog 2005 fram ett antal hälsoindikatorer som man vill ska ingå i ett svenskt kvalitetsregister för barnhälsovård. Processindikatorer: Föräldrar som deltagit i föräldragrupp Hembesök under nyföddhetsperioden Erbjudande om metod/stöd för nedstämdhet hos nyblivna mammor (EPDS) Indikatorer för resultatmått: Amningsfrekvens Vaccinerade med MPR-vaccin (vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund) Barn exponerade för tobaksrök Tillväxt Nyckelåldersundersökningar i basprogrammet Tillfredsställelse med verksamheten Indikatorer som strukturmått: Barnantal Tjänstgöringsgrad Läkartid Organiserat samarbete Tillgång till psykolog Vårdtyngd Arbetet med en vidareutveckling pågår under namnet BHV-Q och följande kvalitetsindikatorer kommer att ingå: antal barn, första barn, vårdtyngd, föräldrastöd i grupp, hembesök, EPDS, amning, vaccinationer, rökning och tillväxt. 5
Insamling av hälsodata Sjuksköterskorna på BVC i Fyrbodal dokumenterar sina insatser i det enskilda barnets hälsojournal. Vid årets slut görs en rapportering av vissa hälsodata som sammanfattas och bearbetas av Centrala Barnhälsovården. Uppgifterna skickas till våra uppdragsgivare vilka är: Hälso- och sjukvårdsnämnd 1 Norra Bohuslän Hälso- och sjukvårdsnämnd 2 Dalsland Hälso- och sjukvårdsnämnd 3 Trestad = Göta Älvdalen och Uddevalla Socialstyrelsen Smittskyddsinstitutet Alla lokala verksamhetschefer i området får en personlig och områdesbaserad information. Uppgifter av lokalt intresse: Antal barn i olika åldrar inskrivna på BVC Antal barn som BVC-sjuksköterskan träffat under det gångna året = övervakade Antal nyfödda till förstagångsföräldrar (= moderns första barn) Antal som erbjudits vaccination mot tuberkulos och hepatit B Antal förstagångs- och flerbarnsföräldrar som har deltagit i föräldrastöd i grupp Antal pappor/partners som har deltagit i föräldrastöd i grupp Antal språkscreeningar utförda vid 2½ och taltest vid 4 års ålder Vårdtyngd (arbetsinsatser) Samverkan med barnomsorgen Samverkan med socialtjänsten EPDS-screening (Edinburgh Postnatal Depression Scale) Sjuksköterskans arbetstid med barnhälsovård Arbetstid för läkare på BVC Organisation av verksamheten BMI (body mass index) på 4-åringar Nationell dokumentation: Amningsmönster för barn 0-12 mån Rökvanor hos föräldrar vid två tillfällen efter barnets födelse Vaccinationsuppgifter 6
Barnavårdscentraler i Fyrbodal Alla barn i Sverige i åldrarna 0 6 år erbjuds inskrivning på BVC. Arbetet på BVC benämns barnhälsovård, den är kostnadsfri och en av grundpelarna i folkhälsoarbetet. Syftet är att förebygga fysisk och psykisk ohälsa i barn- och vuxenålder. Barnavårdscentralen betjänar ett geografiskt avgränsat område och leds av en BVC-sjuksköterska med påbyggnadsutbildning i Hälso- och sjukvård för barn och ungdom eller Öppen hälso- och sjukvård. Läkarna på BVC är distriktsläkare/barnläkare eller läkare som är under specialistutbildning. Sjuksköterskan gör hälsoundersökningar Geografiskt område Barnhälsovården Fyrbodal täcker femton kommuner. Under hösten 2011 inleddes en stor omorganisation inom VG-region och de femton kommuner som tidigare ingick i Fyrbodal heter nu område 1 och område 2 i VGregion. Resultaten visas enligt hälso- och sjukvårdsnämndernas indelning i områdena Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad. Ibland sker också en uppdelad redovisning (Vänersborg, Trollhättan + Lilla Edet och Uddevalla) för att lättare kunna följa mindre enheter. och utvecklingsbedömningar enligt ett fastställt program. Kostnadsfria vaccinationer ingår och föräldrar får information i olika hälsofrågor och förhållningssätt till barns utveckling genom hälsosamtal. Målet är att detta sker både individuellt och i grupp. Under 2005 var 15 836 barn inskrivna i vårt område och 2012 var 17 449 barn inskrivna vilket innebär en ökning med 10,2 %. Fyrbodal har 40 BVC-lokaler där 84 BVCsjuksköterskor finns anställda för att ge service åt barnen och deras familjer. Under 2012 arbetade var fjärde sjuksköterska helt profilerat med barnhälsovård. Av alla besök som görs på en vårdcentral går cirka var tionde till barnavårdscentralen. 7
BVC-enheten Vårdtyngd Vårdtyngd beräknas på den arbetsinsats en BVC-sjuksköterska gör för att genomföra barnhälsovårdens program enligt verksamhetsbeskrivningens riktlinjer för ett givet antal barnfamiljer. Med ökad vårdtyngd avses förhållanden som innebär ökad arbetsinsats för BVC-sjuksköterskan, som därmed behöver mer tid för sina arbetsuppgifter. Det kan gälla barn med flyktingbakgrund, barn till föräldrar med missbruksproblem, funktionshandikapp, psykisk sjukdom, påtaglig social problematik eller ibland ensamstående föräldrar. Att vara förstagångsförälder innebär en ökad insats av BVCsjuksköterskan i form av fler kontakter, mer tid och arbete för föräldrastöd. Varje år görs en vårdtyngdsberäkning enligt en modell från Uppsala med variablerna: - andel förstagångsmammor - andel rökande mammor - andel BCG-vaccinerade Nivågruppering Sedan flera år gör alla BVC i Fyrbodal en nivågruppering. Den är utvecklad av Centrala Barnhälsovården och visar att vissa familjer tar större del av resurserna på grund av socioekonomiska förhållanden. Arbetet med familjerna graderas enligt följande: Grupp Förtydligande 1. Basprogrammet + enstaka kontroller Detta är normalfamiljen. Remisser enligt basprogrammet ingår. 2. Basprogrammet + riktade insatser/kontakter = interna kontakter. 3. Basprogrammet + riktade insatser/kontakter = interna och externa kontakter. Hit räknas t ex: extra hembesök, flertal extra kontakter eller kontroller. Barnläkarkonsult på BVC, MBHV-psykolog. Socionom/kurator på egen VC. Tolk Förutom ovanstående dessutom t ex: Flertal besök på förskola/familjeförskola, BUP- kontakter(barn ungdoms psykiatri), kontakter med sociala myndigheter. Habilitering. Omfattande läkarkontakter-bum(barn - ungdoms medicin) 4. Anmälningsärenden Anmälningar enligt socialtjänstlagen (egen anmälan eller där BVC har medverkat) 8
En mindre grupp av föräldrar/barn kräver en mycket större arbetsinsats. Det visar både forskning och erfarenhet. I svaga socioekonomiska och invandrartäta områden är detta faktum speciellt tydligt vilket också syns i vår redovisning. Mätningen av vårdtyngd för barn födda 2012 i Fyrbodal visar att i Trestad bor fler familjer som behöver större arbetsinsatser (tabell 1). Skillnaderna är dock relativt stora inom kommunerna vilket kan utläsas i vår mer detaljerade statistik. Nämnd Totalt antal inskrivna Grupp I % Grupp II IV % N. Bohuslän 3 917 85 % 15 % Dalsland 2 478 87 % 14 % Trestad 11 152 79 % 21 % Fyrbodal 17 547 82 % 19 % Tabell 1. Mätning av nivågruppering under 2012. Tidig hemgång efter förlossning Idag är det snarare regel än undantag att barn och föräldrar går hem tidigt efter förlossningen. Från och med november 2007 tas blodprovet (PKU) redan vid 48 timmars ålder. Mer än 2/3 av alla nyförlösta mödrar går hem innan fjärde dygnet. Majoriteten av dessa skrivs ut efter två dygn. De flesta barn får därför sin första kontakt med BVC betydligt tidigare än förr, vilket leder till fler besök hos BVC-sjuksköterskan men också att det första besöket blir mer tidskrävande. Familjecentraler Det finns sju familjecentraler i Fyrbodal. Samarbetet mellan barnhälsovård, mödrahälsovård, öppen förskola och socialtjänst i samma lokal (familjecentral) ger många vinster. Fyra kommuner har familjecentralsliknande verksamhet. Enligt vårdval har vårdgivarna en skyldighet att samverka där det finns en familjecentral. Vår erfarenhet är att det samarbetet fungerar i Fyrbodal. 9
Arbetstid med Barnhälsovård Sjuksköterskor Norm enligt nationell målbeskrivning för sjuksköterskor inom barnhälsovården 2004: I ett normalområde med c:a 60 nyfödda per år behöver BVCsjuksköterskan 40 arbetstimmar per vecka för att fullgöra uppgifterna inom barnhälsovården. I ett område med ökad vårdtyngd kan barnantalet behöva reduceras i förhållande till tyngden i området alternativt att sjukskötersketiden utökas. Hänsyn tas till om antalet nyfödda minskat i förhållande till större årskullar bland de äldre förskolebarnen. Med hög vårdtyngd menas till exempel stor andel föräldrar med utländsk bakgrund. Även en hög andel förstagångsföräldrar, många ensamstående föräldrar, låg utbildningsnivå hos föräldrarna och hög arbetslöshet eller liknande såsom t ex hög omflyttning inom området utgör en ökad vårdtyngd. Normtal = 60 nyfödda/40 timmar = 1,5 under förutsättning att barnhälsovårdens basprogram följs. 1, 5 visar en bra bemanning på BVC i förhållande till antal nyfödda. 1, 6 bemanningen är låg och behöver korrigeras i förhållande till antal nyfödda. I Fyrbodals 40 BVC-lokaler finns 84 BVCsjuksköterskor anställda för att betjäna 17 449 barn omräknat blir det 42,9 heltidstjänster vilket från fjolåret är en nedgång med 1,3 tjänst Under åren 2007 till 2010 fick BVC-sjuksköterskorna generellt mer tid att bedriva barnhälsovård vilket dock inte är fallet under det gångna året då BHV - tiden minskat. Förhållandet mellan arbetstid på BVC och antalet inskrivna barn under åren 2006-2012 visas i fig.1 De senaste åren har barnantalet stadigt ökat något för varje år i Fyrbodal. Antalet nyfödda har dock det senaste året varit något färre se tabell 2. Speciellt pressade under ett antal år har sjuksköterskorna i Trollhättan och Vänersborg varit. Vi kan med glädje konstatera att man där successivt fått mer tid de senaste åren. Det kan för övrigt finnas stora skillnader mellan de olika BVC-enheterna inom varje kommun. Figur 1. Förhållande mellan arbetstid och antal totalt födda samt antalet nyfödda under de fem senaste åren. Andelen barn 0-6 år har ökat med 9,3 %, andelen nyfödda med 7,8 % medan arbetstiden ökat med 5,5 %. 20000 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 1800 1750 1700 1650 1600 1550 1500 1450 Totalt antal barn Antal nyfödda Timmar BVC-tid per vecka 10
Födda 2012 Redovisad arbetstid tim. Behov av ssk-tid/v Antal nyfödda per 40 t/v Norm 2012 Norm 2011 Norm 2010 N. Bohuslän 677 463,75 451 58 1,5 1,4 1,5 Dalsland 396 265,5 264 60 1,5 1,5 1,5 Vänersborg 367 216,75 245 68 1,7 2,1 2,1 Trollhättan 669 401,17 446 67 1,7 1,7 1,8 Lilla Edet 124 68 83 73 1,8 1,6 1,5 Uddevalla 632 369,75 421 68 1,7 1,6 1,7 Fyrbodal 2 865 1 716,92 1 910 67 1,7 1,6 1,7 Nämnd Födda 2012 Redovisad arbetstid tim. Behov av ssk-tid/v Antal nyfödda 40 tim/v Norm 2012 Norm 2011 Norm 2010 N. Bohuslän 635 451,8 423 57 1,5 1,4 1,5 Dalsland 394 260 263 61 1,5 1,5 1,5 Trestad 1 869 1 062,4 1 246 70 1,8 1,8 1,8 Tabell 2. BVC-sjuksköterskors arbetstid/antal barn i förhållande till antalet nyfödda. Åren 2010 2012 11
Läkare Norm enligt nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC 2005: Behovet av läkare på BVC uppskattas till minst 4,5 timmar per arbetsvecka i ett område med cirka 60 nyfödda per år. Normtal = 60 nyfödda/3,5 timmar = 17. Den tiden är avsatt för mottagningsarbete. För teamarbete och utbildning bör avsättas ytterligare minst en halvtimme. Ju högre normtal desto sämre bemanning. De fem senaste åren visar en klar förbättring av läkartiden men ligger fortfarande under rekommenderad nivå och det finns fortfarande stora variationer inom området (tabell 3). I Västra Götalandsregionens verksamhetsbeskrivning liksom läkarnas målbeskrivning och avtal med Hälso- och sjukvårdskansliet anges att det ska finnas specialist-bvc över hela området. Detta åtagande uppfylls nu sedan hösten 2011 även i Uddevalla och Norra Bohuslän. Födda 2012 Arbetstid i timmar Behov av läkartid Läkartid/v per 60 nyfödda/år Norm 2012 Norm 2011 Norm 2010 Spec. BVC ggr/år N. Bohuslän 677 37,44 39,5 3,3 18 17 19,7 29 Dalsland 396 20,66 23,1 3,1 19 20 20,7 23 Vänersborg 367 12,77 21,4 2,1 29 26 30,3 27 Trollhättan 669 29,73 39 2,7 23 23 15 39 Lilla Edet 124 4 7,2 1,9 31 43 19,3 6 Uddevalla 632 31,35 36,9 3,0 20 20 25,3 36 Fyrbodal 2 865 135,95 167,1 2,8 21 21 24,7 164 Nämnd Födda 2012 Arbetstid i timmar Behov läkartid Läkartid/v per 60 nyfödda/år Norm 2012 Norm 2011 Norm 2010 Spec. BVC ggr/år N. Bohuslän 677 37,44 39,5 3,3 18 17 19,7 29 Dalsland 396 20,66 23,1 3,1 19 20 20,7 23 Trestad 1 792 77,85 104,5 2,6 23 19 20,8 112 Tabell 3. Läkares arbetstid per vecka i förhållande till antal födda 2012 2010. 12
Psykolog Verksamhetsbeskrivningen för mödra- och barnhälsovårdspsykologer i VG-regionen 2006 beräknar behovet av MHV/BHVpsykologer till en tjänst på ett underlag av 2000 2500 barn och 300-400 gravida. Skillnader kan påverkas av befolkningsstrukturen. Uppdraget är att ur ett folkhälsoperspektiv främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos blivande föräldrar, barn 0-6 år och deras föräldrar, genom att tillföra primärvården ett psykologiskt perspektiv på barnets - och föräldraskapets utveckling. Psykologen utreder också barn med utvecklingsavvikelser. Psykologen fungerar som handledare och konsult för BVC-sjuksköterskorna. De har även huvudansvaret för utbildning i EPDS för ny personal. BVC-sjuksköterskan är oftast remitterande instans men föräldrar kan även direkt via telefon söka kontakt. Bemanningen ligger inom det nämnda underlaget för barn och gravida. Verksamhet för att främja barnhälsovårdens kvalitet CBHV-enheten Den centrala barnhälsovårdsenheten består av barnläkare, barnsjuksköterska, barnpsykolog, dietist och team assistent. Enheten svarar för personalutbildning, introduktion av nya metoder samt uppföljning, utveckling av metoder. De står också för insamling och rapportering av verksamhetsdata. Fortbildning Fortbildning är ett viktigt instrument för att upprätthålla och fördjupa kompetensen för personal som arbetar med barnhälsovård. Kompetensområdet är brett och inbegriper både medicinska, psykologiska och sociala aspekter på föräldraskapet och barns utveckling. Vid de flesta av tillfällena står centrala BHV-enheten själva för utbildningen. Under det gångna året har följande utbildningstillfällen arrangerats: Återträffar av internatet som gavs för barnmorskor, BVC-sjuksköterskor och MBHV-psykologer angående arbetet med föräldrastöd. Dagarna ägnades åt utveckling av MI (motiverande samtal) och samverkan. Amningsnätverk - som avser att stärka BVC-sjuksköterskorna samt öka deras kunskap och kompetens med träffar ett par gånger per termin. Denna fördjupning är en nödvändighet då vi ser att amningsfrekvensen sjunker bland svenska mödrar och att barn och föräldrar går hem från BB så tidigt att amningen ännu inte kommit igång. Dessa träffar sker över hela vårdkedjan. Introduktionsutbildning för ny personal som arbetar med barnhälsovård ges fortlöpande under året och är individanpassad. Utbildning om komjölksproteinallergi. BVC-grundkurs, tre heldagar som ges två gånger varje år, vår och höst. BHVenheten i Fyrbodal har huvudansvar för vårkursen. 13
Utbildning om föräldrar med kognitiva svårigheter. Föreläsare från SUFcentret i Uppsala. Barnsäkerhet. Föreläsare från MSB (myndigheten för säkerhet och beredskap), Konsumentverket och NTF deltog. EPDS (nedstämdhetsscreening) utbildning för ny personal har genomförts. Samverkansutbildningar i HYFS-projektet (hygien i förskolan) vid flera tillfällen inom VG-region. Fokusgrupp amning består av ett antal BVC-sjuksköterskor med speciellt intresse för amning. Gruppen har träffats två gånger per termin under 2012 för att läsa ny forskning och diskutera hur hjälpen till mammor med amningsproblem kan bli bättre. Viktigast av allt - ett utbildningspaket från barnombudsmannen angående barnkonventionen. Utbildningsinsats från BHV-enheten tillsammans med Hälsokällan. Lokala BVC-träffar Två gånger under året görs rundresor till alla områden för lokala träffar. Under vårresan är årets verksamhetsrapport det huvudsakliga ämnet men även andra frågor tas upp. Under hösten gjordes en extra satsning för genomgång av det primärpreventiva programmet av övervikt och fetma. BVC-träffarna ger möjlighet att ta upp nya rutiner och att förankra och följa upp dem. Då finns också möjlighet att ta upp olika sorters problematik i vardagen. Det är ett utmärkt tillfälle att stödja och backa upp personalen. Årligen inbjuds även alla verksamhetschefer separat för genomgång av verksamhetsresultaten. Speciella tematräffar om matkrångel och MI samtal har också bedrivits på plats lokalt. Introduktionsutbildning av personal inom barnhälsovård Varje termin anordnas en tredagarsutbildning i barnhälsovård för nyanställd BVC personal (läkare/sjuksköterskor och psykologer). Dessa regionala grundkurser har givits under mer än femton år och är mycket populära. De trettio platser som finns varje omgång fylls snabbt. Kurserna är också öppna för psykologer med verksamhet riktad mot BVC. En gång varje år anordnas också en fortsättningskurs med fokus på socialpediatrik. Tvärprofessionella samverkansteam Möten med olika vårdkompetenser sker i syfte att förbättra samarbete och underlätta planering för vårdbehövande. Exempel på dessa är: - VIB-gruppen (Very Important Baby) som träffas en gång i månaden. Dessa möten syftar till att förbättra samarbete mellan olika vårdgivare runt gravida kvinnor med div. problem t ex missbruk eller psykisk 14 sjukdom. Genom noggrann planering av det som barnmorskan anmäler som ett problem skapas bästa möjliga förutsättningar runt det nya barnet och dess familj. - Samverkan med barnklinik, NU-sjukvård och centrala barnhälsovården kring organisation och kriterier för fungerande specialist-bvc i hela området.
- Småbarnsteamet på NÄL tar emot remisser från BVC avseende utvecklingsfrågeställningar. Målet är att med flera olika kompetenser (barnneurolog, sjukgymnast, specialpedagog, barnlogoped o psykolog) snabbare utreda och diagnostisera för att kunna erbjuda rätt hjälp till barn. - BHV-öl följer upp resultat av speciella hälsokontroller enligt fastställd modell i samarbete med barnkliniken. - HYFS. Hygien i förskolan som är ett av flera samarbeten med regionens smittskydd. - Samarbete med Högskolan Väst. Inkluderade bland annat undervisning på såväl grund- som specialistutbildning av sjuksköterskor. - Specialinriktad vaccinationsmottagning för föräldrar med speciella vaccinationsönskemål för sina barn. - VKV (Västra Götalandsregionens kompetenscentrum för våld i nära relation) arbetar för att öka BVC-personalens kunskap i detta område. Centrala BHV är en samarbetspartner och ingår i VKV:s referensgrupp. - Barnhälsovårdsenheten föreläser och har ett mycket nära samarbete med Uddevalla kommun i deras frukostmöten kring FN:s barnkonvention. - Viktiga barn är ett samarbete mellan sjukgymnastiken på Rosenhäll, skolhälsovården, Uddevalla kommun och dietisten från BHV-enheten som gäller barn med övervikt och fetma. Vårdkedjemöten Storken är en grupp som träffas i syfte att öka samarbetet mellan MHV, förlossning, neonatal, BB-avd och BVC. Möten med BUP (barnpsykiatrin) brukar ske en gång per termin. En till två gånger per år träffas barnhälsovården och skolhälsovården för att tillsammans diskutera gemensamma medicinska spörsmål. Barnavårdsvett Utkom fyra gånger under 2012. Innehåller information om barnhälsovård, nyheter, recensioner, tips som är till glädje för personal som arbetar med barnhälsovård. Där ges information om ny forskning. Varje nummer innehåller en spalt med vanligt förekommande frågor från BVCsjuksköterskor. Främst blir det frågor om vacciner, vaccinationer eller om mat och matkrångel. Metodutveckling Introduktionen av Mat, aktivitet och viktutveckling slutfördes under 2011 och under det följande året har metoden följts. Sammanfattning av BVC-enheternas erfarenheter har tagits in och redovisats lokalt och i Barnavårdsvett. EPDS (Edinburgh postnatal depressive scale) 15 är en nedstämdhetsskala för nyblivna mammor. Frågor om hur mamman mår ges cirka två månader efter förlossningen. Under det gångna året har revidering av EPDS-manual och dokumentation utförts och implementerats vid de lokala BVCträffarna.
I samband med uppmärksamhetsveckan för riskbruk, vecka 45 skickades foldrar, affischer och en väntrumsenkät för föräldrar (egen AUDIT) ut till alla BVCenheter. Tillsammans med övriga centrala BHVenheter i landet pågår arbetet med ett nytt nationellt basprogram för barnhälsovården. Det arbetet bedrivs i samarbete med socialstyrelsen. Hemsidan Barnhälsovården i Fyrbodals hemsida www.vgregion.se/bhv-i-fyrbodal skapades till största delen för fem år sedan. Den hittas idag under länken www.narhalsan.se/bhv-i-fyrbodal och innehåller informationsmaterial, blanketter och länkar för professionen och den nås av både offentliga och privata vårdgivare. Under 2012 startade samarbetet med övriga centrala BHV-enheterna i VGregion att skapa en gemensam portal/hemsida både på intranätet och externt. Forskning BHV-överläkaren är inskriven som doktorand vid Göteborgs Universitet och bedriver forskning om faktorer kring plötslig spädbarnsdöd. Forskargruppen Västra Götalands barn har under året fortsatt sitt arbete och medverkat med abstracts och internationella artiklar. Samverkan I varje BVC-område ska det finnas en planering för barnhälsovårdens samverkan med mödrahälsovård, barnomsorg, socialtjänst och skola. För barn med särskilda behov är dessutom samverkan med många andra parter, t.ex. barnhabilitering, nödvändig. Förskola Målsättningen för hälsovård i förskolan är att BVC-sjuksköterskan besöker förskolan minst en gång årligen, vid behov tillsammans med BVC-läkare och/eller samlar förskolepersonal till regelbundna träffar. Norm enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården i Västra Götaland 2004: Minst 75 % av områdets förskolor skall besökas årligen av BVC-sjuksköterskan. Tre av BVC-enheterna har varken haft generella eller individuella kontakter med förskolan. År 2007 fanns 241 förskolor i Fyrbodalsområdet. Siffran för 2012 är 236 enligt kommunernas egen redovisning. Sammanlagt utfördes 149 (63%) samverkansträffar mellan BVC förskola vilket är något färre än de tidigare åren. Fördelningen inom området visas i tabell 4. 16
Område Förskolor i Fyrbodal 2012 Förskolor i Fyrbodal 2011 Förskolor i Fyrbodal 2010 Samverkans träffar 2012 Samverkans träffar 2011 Samverkans träffar 2010 N. Bohuslän 58 57 68 21 41 82 Dalsland 45 39 38 38 58 42 Trestad 145 142 104 90 70 87 Fyrbodal 236 238 210 149 169 211 Tabell 4. Antalet besök i förskola under 2010-2012. Socialtjänst Samverkan kan handla om enskilda barn och familjer i behov av socialtjänstens omsorger eller generellt kring utbildningar, familjecentraler och föräldragrupper. Tabell 5 visar antalet samverkansträffar av såväl individuell som generell karaktär. Även här jämförs året siffror med tidigare års. Antalet individuella ärenden ökade under ett antal år för att under 2011 vara något färre i både Dalsland och Trestad. Under det gångna året har siffran åter stigit. I Trestad startade under andra delen av 2011 ett samarbete mellan mödra- och barnhälsovården och socialtjänsten. Det resulterade i en utbildning om barn som far illa och vad som händer vid en anmälan. Antalet generella ärenden pendlar de senaste tre åren mellan 140-160, vilket är glädjande då kontakten med socialtjänsten är viktig. Där BVC ingår i familjecentral är det lätt att upprätthålla ett nära samarbete då yrkeskategorierna arbetar nära varandra under ett och samma tak. Nämnd Individuella ärenden 2012 2011 2010 Generella ärenden 2012 2011 2010 N. Bohuslän 82 62 49 57 66 32 Dalsland 19 12 18 47 36 25 Trestad 102 44 75 61 41 108 Fyrbodal 203 118 142 165 143 165 Tabell 5. Samverkansträffar med socialtjänsten åren 2010-2012 17
Barnantal Antal barn inskrivna 31 december 2012 Det är speciellt intressant att följa antalet nyfödda barn (tabell 6) då det ger en uppfattning om kommunernas demografiska utveckling över tid. I slutet av varje år görs en inventering av antalet barn som är inskrivna för varje årskull och hur många av dem som träffat sin BVC-sjuksköterska minst en gång under det gångna året. Av barnen födda 2010 2012 har 98-100% varit på BVC minst en gång under året. Av barnen födda mellan 2007 och 2009 varierar siffrorna mellan 94 % - 58 %. Det beror på att barn i övre förskoleåldern enligt basprogrammet inte ses rutinmässigt varje år. Det finns också ett fåtal barn som fyllt sex år men inte följer med upp till förskoleklassen utan stannar kvar inom förskolans barngrupp och därmed också inom barnhälsovården. Födelse år 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 N. Bohuslän 677 626 669 680 636 623 6 Dalsland 380 403 422 399 389 382 5 Vänersborg 367 424 458 414 435 417 3 Trollhättan/L.Edet 793 831 821 785 796 790 13 Uddevalla 632 656 670 660 594 644 9 Fyrbodal 2 849 2 940 3 040 2 878 2 868 2 856 36 Nämnd 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 N. Bohuslän 677 626 669 680 636 623 6 Dalsland 380 403 422 414 389 382 5 Trestad 1 792 1 911 1 949 1 799 1 828 1 851 25 Tabell 6. Antal barn per årskull inskriven på BVC den 31 december 2012 18
Om man jämför antal inskrivna barn i Fyrbodal de senaste åren visar tabell 7 att det totala antalet inskrivna barn ökar något varje år från 15 836 barn 2005 till 17 449 barn 2012. Trots den totala ökningen har antalet nyfödda minskat med 3,1 % de tre senaste åren. Antalet barn som erbjuds vaccination mot tuberkulos ökar men antalet förstfödda är relativt lika över de senaste åren (tabell 8). Figur 2 visar att barnantalet i Fyrbodal ökat under större delen av 2000-talet. Antal barn totalt inskrivna 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 N.Bohuslän 3 917 3 969 3 990 3 930 3 932 3 899 3 852 Dalsland 2 380 2 388 2 299 2 328 2 355 2 401 2 355 Vänersborg 2 518 2 521 2 472 2 392 2 391 2 344 2 335 Trollhättan/L.Edet 4 829 4 737 4 681 4 631 4 545 4 456 4 348 Uddevalla 3 805 3 736 3 623 3 478 3 369 3 230 3 106 Fyrbodal 17 449 17 351 17 074 16 759 16 592 16 330 15 996 Antal barn totalt inskrivna 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 N.Bohuslän 3 917 3 969 3 990 3 930 3 932 3 899 3 852 Dalsland 2 380 2 388 2 299 2 328 2 355 2 401 2 355 Trestad 11 152 10 994 10 776 10 501 10 305 10 031 9 789 Tabell 7. Totalt antal inskrivna, födda under året, åren 2006-2012. Mors första barn 2012 2011 2010 2009 Erbjudits vacc. mot tuberkulos 2012 2011 2010 2009 N.Bohuslän 263 269 294 273 147 109 102 90 Dalsland 150 155 143 168 73 68 76 72 Vänersborg 145 142 165 165 82 78 84 58 Trollhättan/L.Edet 331 333 328 326 229 235 234 201 Uddevalla 259 288 288 233 176 164 177 119 FyrBoDal 1 148 763 781 1 165 707 654 673 540 19
Mors första barn 2012 2011 2010 2009 Erbjudits vacc. mot tuberkulos 2012 2011 2010 2009 N.Bohuslän 263 269 294 273 147 109 102 90 Dalsland 150 155 143 168 73 68 76 72 Trestad 735 763 781 724 487 477 495 378 Tabell 8. Antal födda åren 2009-2012 mors första barn resp. antal barn som erbjudits vaccination mot tuberkulos Fig. 2. Förändringen av antal inskrivna barn, på BVC i Fyrbodal, under åren 2003-2012 20000 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 20
Hembesök hos nyfödda, födda 2012 Enligt verksamhetsbeskrivningen skall hembesök erbjudas alla nyfödda inom en vecka efter hemkomsten. Hembesök skall också erbjudas till nyinflyttade, adoptivbarn, flyktingar samt familjer med särskilda behov. Norm 95 % av förstagångsföräldrarna skall få hembesök. 80 % av flergångsföräldrarna skall få hembesök. Hembesök som arbetsmetod är väl dokumenterad. Man får mycket information i barnets hemmiljö (Jansson A. Hembesök kan ge nyblivna föräldrar stöd att utvecklas som familj (Läkartidningen 2003;15:1348-1351). Den tillit och det förtroende som skapas under besöket är väl tillvaratagen tid och en god bas för fortsatta kontakter. I områden med mindre tid avsatt för BVC är det vanligare att hembesök inte hinns med. Tabell 9 redovisar andelen hembesök till alla nyblivna föräldrar, och till förstagångsföräldrarna. I figur 3 visas fördelningen i nämndsområden för flerbarnsfamiljerna och figur 4 visar samma fördelning för förstagångsfamiljerna. Flera av de områden som på grund av tidsbrist gjorde få hembesök har det senaste året bemannats bättre och visar nu betydligt bättre siffror. Område Hembesök till alla nyblivna föräldrar 2012 2011 2010 2009 2008 Varav förstagångsföräldrar 2012 2011 2010 2009 2008 N. Bohuslän 88% 88 % 83 % 81 % 83 % 94% 89 % 93 % 96 % 94 % Dalsland 91% 85 % 84 % 90 % 87 % 94% 92 % 89 % 97 % 94 % Vänersborg 72% 67 % 61 % 56 % 59 % 86% 78 % 75 % 70 % 74 % Trollhättan 79% 79 % 62 % 58 % 56 % 97% 90 % 64 % 64 % 61 % Lilla Edet Uddevalla 78% 86 % 83 % 76 % 74 % 93% 93 % 92 % 91 % 85 % Fyrbodal 82% 82 % 74 % 71 % 71 % 92% 89 % 82 % 82 % 80 % Tabell 9. Andelen hembesök under 2008-2012 till förstagångs- respektive flerbarnsföräldrar 21
Fig. 3. Andelen hembesök barn födda 2005-2012 i förhållande till måltalet 80 % för alla nyfödda 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 N.Bohuslän Dalsland Trestad Fyrbodal Fig. 4 Andelen hembesök, barn födda mellan 2005 och 2012 i förhållande till måltalet 95% för förstabarnsfamiljerna 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 N.Bohuslän Dalsland Trestad Fyrbodal 22
Amning, barn födda 2011 Definitionen för amning har fastställts av socialstyrelsen och används för sjunde året i den statistiska redovisningen. Uppgifterna avser andelen barn som ammades vid 1 veckas ålder, 2, 4, 6, 9 och 12 mån ålder. Enbart ammade: Barn som enbart fått bröstmjölk samt vitaminer/läkemedel(t ex D-vitaminer). Delvis ammade: Barn som förutom bröstmjölk fått modersmjölksersättning, välling eller annan kost. Amningsstöd upptar idag en betydande del av arbetstiden då 2/3 av alla nyblivna föräldrar går hem under andra eller tredje dygnet efter förlossningen. Vid den här tidpunkten har amningen ännu inte kommit igång. För att kunna hjälpa till i ett så här pass tidigt skede måste man finnas på plats tillsammans med mamman och barnet. Det kräver amningsobservationer som antingen kan göras i hemmet eller på BVC. Ofta är upprepade besök nödvändiga för att förhindra amningskomplikationer och säkra god viktökning för barnet. Vid en veckas ålder helammas 80 % av barnen, i fjol var siffran 81% och året innan 79 %. Motsvarande siffra för tio år sedan var 94 %. Hel- och delamning vid en veckas ålder visas i figur 5. Vid 4 månaders ålder helammas 44 % av barnen. Motsvarande siffra för tio år sedan var 68 %. Figur 6 visar hel och delvis amning vid 4 månaders ålder. WHO:s mål är att 80 % av barnen ska helammas vid 4 månaders ålder. Vid 6 månaders ålder har de flesta startat med någon form av stödkost som gröt eller smakprov av puré. Jämförs Fyrbodal med riket i övrigt har amningsfrekvensen generellt legat något lägre här i Fyrbodal men även siffrorna för riket som helhet har kraftigt gått ner senaste åren enligt figur 7. Vid ett års ålder får fortfarande 13 % av barnen bröstmjölk vid något tillfälle under dygnet, vilket är i samma nivå som ifjol. Fig. 5. Hel- och delamning vid en veckas ålder barn födda 2011. 100 90 80 70 60 50 40 30 Fyrbodal VG-region Sverige 20 10 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 23
Figur 6. Andel helt och delvis ammade barn vid fyra månaders ålder, barn födda 2003-2011. Fyrbodal i jämförelse med VG-region och riket i övrigt. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Fyrbodal VG-region Sverige Figur 7. Jämförelse av hel- och delvis amning mellan Fyrbodal, VG-region och riket i övrigt vid 6 månaders ålder för barn födda 2003-2011. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Fyrbodal VG-region Sverige 24
Föräldrastöd, barn födda 2011 Föräldrastöd i grupp är en viktig del av arbetet på BVC. Det är ett uppdrag som mödra- och barnhälsovården haft i mer än trettio år. Syftet är att: öka föräldrars kunskaper bidra till att skapa gemenskap med andra föräldrar bidra till ökade kunskaper om samhället Enligt verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i Västra Götaland ska föräldrastöd i grupp erbjudas alla nyblivna föräldrar. Under verksamhetsåret skall minst 70 % av förstagångsföräldrarna ha deltagit minst hälften av erbjudna tillfällen. BVC ska erbjuda alla föräldrar gruppverksamhet men på grund av tidsbrist på några av BVC-enheterna är det målet svårt att nå. I Fyrbodal finns ett stort antal familjecentraler som bedriver föräldrastöd mycket varierat både till utbud och antal gånger. De erbjuder tematräffar samt har ett mer utvecklat samarbete med både förskolan och socialtjänsten. Detta föräldrastödsarbete redovisas som övriga träffar och inte reguljära träffar. Förstagångsföräldrar prioriteras som huvudsaklig målgrupp vid låg bemanning. Från 2009 uppnår 25 % av BVC-enheterna i Fyrbodal målet men trots tidsbrist har man i Trollhättan fördubblat utbudet både till sina flerbarnsföräldrar (figur 8) och till förstagångsföräldrarna (figur 9). Pappors/partners deltagande i föräldragrupper varierar. Högre frekvens av pappor/partners ses där BVC tar över befintliga grupper från MVC eller om träffarna förläggs till sen eftermiddag. För Fyrbodals förstagångsföräldrar varierar tillgången till föräldrastöd i grupp vilket visas i tabell 10. Det finns också andra uppskattade former av föräldrastöd som exempelvis babycafé, temaföreläsningsserier, trafiksäkerhetsinformation och babymassage där antingen BVCsjuksköterska eller någon annan profession medverkar. Pappor/partner som deltagit mer än en gång. Antal. 2012 2011 2010 N. Bohuslän 27 34 20 Dalsland 52 32 54 Uddevalla 71 53 32 Vänersborg 15 18 32 Trollhättan/ L.Edet 46 45 22 Trestad 132 116 86 Fyrbodal 211 182 160 Tabell 10. Pappor/partners som deltagit i föräldrastöd, åren 2010-2012. 25
Figur 8. Andel av alla föräldrar som deltagit i föräldragrupp minst tre gånger under 2009-2012. 70 60 50 40 30 20 10 N.Bohuslän Dalsland Vänersborg Trollhättan/Lilla Edet Uddevalla Fyrbodal 0 2009 2010 2011 2012 Figur 9. Andel förstagångsföräldrar som deltagit i föräldrastöd minst tre gånger åren 2009-2012 i förhållande till måltalet 70 % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2009 2010 2011 2012 N.Bohuslän Dalsland Vänersborg Trollhättan/Lilla Edet Uddevalla Fyrbodal 26
EPDS (barn födda 2012) Edinburgh Postnatal Depression Scale Post partum-depression nedstämdhet och depression i samband med barnafödande drabbar 8-13 % av nyblivna mammor (Wickberg G., Hwang P. Post partum depression nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. Statens Folkhälsoinstitut. 2003:59). Om en post partum depression blir långvarig kan den få negativa konsekvenser för barnets utveckling, för kvinnans hälsa och för parets relation. Med hjälp av en självskattningsskala (EPDS) kan man lättare hitta dessa mammor och erbjuda dem olika typer av hjälp. BVCsjuksköterskan utför screeningen, om mamman vill, när barnet är cirka två månader. Om kvinnan visar nedstämdhet erbjuds hon stödjande samtal (1 tim x 3-5 ggr) hos BVC-sjuksköterskan. Är utfallet högt eller omständigheterna så kräver det tar BHV-psykolog hand om samtalen. Behöver kvinnan ytterligare stöd och hjälp remitteras hon vidare inom sjukvården. Barnhälsovårdsenheten i Fyrbodal har beslutat att metoden skall användas i området och har därför utbildat BVCsjuksköterskor sedan 2003. Nya BVCsjuksköterskor erbjuds fortlöpande utbildning av BHV-psykolog tillsammans med verksamhetsutvecklaren. Under det gångna året genomfördes ett stort antal EPDS-screeningar vilket åskådliggörs i tabell 11. Metoden är svår att använda för kvinnor med annat hemspråk än svenska men alla nyblivna mammor ska erbjudas ett hälsosamtal om hur de mår. Ett antal BVC-sjuksköterskor har i enlighet med ett jämställdhetstänkande även låtit pappor göra screeningen och använt den som ett samtalsunderlag om hur pappan mår. Stödsamtal ges av BVC-sjuksköterskor men remisser till MBHV-psykolog respektive vårdcentralsläkare skrivs vid behov(figur 10). Uppföljningen visar att under året som gått har BVCsjuksköterskorna i Fyrbodal gett 136 behövande mammor samtalstid, tidigare års siffror var 128, resp. 160. Dessutom har psykologer och doktorer tillsammans gett ytterligare 166 kontakter. Antal födda Antal screenade Antal ej utförda Utfall % Screeningar % N. Bohuslän 677 504 170 10 74 Dalsland 380 305 88 9 80 Trestad 1 792 1 243 532 10 69 FyrBoDal 2 849 2 052 790 10 72 Tabell 11. Utförda EPDS-screeningar 2012 27
Fig 10. Antal EPDS-stödsamtal samt kontakter med BHV-psykolog och VC-läkare 160 140 120 100 80 60 stödsamtal Kontakt psykolog Kontakt VC-läkare 40 20 0 N.Bohuslän Dalsland Trestad Fyrbodal Mat, aktivitet och viktutveckling Regiongemensamt primärpreventivt program mot över - och undervikt Fetma och övervikt är ett hälsoproblem hos många svenska barn och ungdomar. I enlighet med VG-regionens beslutsstöd arbetar barnhälsovården(bhv) hälsofrämjande och förebyggande för att minska förekomst av övervikt, fetma bland barn 0-6 år. En bra balans mellan kost och aktivitet kan även minska risken för det ibland förbisedda problemet med undervikt. Barnhälsovården i VG-regionen beslutade under år 2010 att införa ett regiongemensamt primärpreventivt program med utökat hälsosamtal i basprogrammet vid 10-12 mån, 18 mån, 2,5 och 4 års ålder. I Fyrbodal har samtlig BVC-personal fått fortbildning av dietisten i centrala barnhälsovårdsenheten. Som stöd vid hälsosamtalen används materialet Mat, Aktivitet och Viktutveckling, som är ett MI-baserat material. Där finns fokusfrågor kring matvanor, lek/rörelse etc. Informationen kring mat bygger på svenska näringsrekommendationer för barn. 28 Råd om livsstil individanpassas utifrån befintliga matvanor/levnadsvanor med fokus på en hälsosam viktutveckling. I det primärpreventiva arbetet ingår även att identifiera riskgrupper, motivera och stimulera föräldrarna. En enkätundersökning utfördes under våren 2012 med syfte att klargöra i vilken grad personalen tillägnat sig det nya arbetssättet och hur de upplevde materialet/metoden. Sammanfattningsvis utför ca 60 % av de som svarade två utökade hälsosamtal vid 1, 2,5 och 4 års ålder. De flesta samtal skedde då barnen var 2,5 och 4 år. Arbetet med att implementera den regiongemensamma primärpreventiva metoden/materialet Mat, aktivitet och viktutveckling fortgår och följs upp regelbundet. Centrala barnhälsovården i VG-regionen har som mål att systematisera uppföljningen och få en regiongemensam modell även för uppföljningen. Mer om handlingsprogrammet kan läsas på http://www.vgregion.se/beslutstodfetma
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Vaccinationer, barn födda 2010 Det generella vaccinationsprogrammet inom barnhälsovården omfattar vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, pneumokocker och sjukdomar orsakade av bakterien Haemophilus influenzae typ b (Hib) samt mässling, påssjuka och röda hund. Vaccin mot tuberkulos och hepatit B erbjuds till riskbarn. Enligt normen i verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i Västra Götaland bör: 99 % av barnen vara vaccinerade mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och pneumokocker 96 % av barnen vara vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund Årets vaccinationsrapport som avser barn födda 2010 visar att drygt 98,5 % av barnen i Fyrbodal vaccineras mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och pneumokocker. Samma höga vaccinationstäckning har även Västra Götaland liksom riket i sin helhet. Genomgång av vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR)visar att den nedgång i vaccinationsfrekvens som inleddes under sista delen av 90-talet sedan 2004 är över. Vaccinationstäckningen ligger åter över 97 % i Sverige och Fyrbodal har passerat 98 % (figur 11). Under det gångna året liksom året innan har BVC även vaccinerat yngre barn med MPR-vaccin inför utlandsresor på grund av att flera europeiska länder rapporterat om mässlingsfall. I Europa har man det gångna året inrapporterat mässlingsfall i samma utsträckning som tidigare år. Mässlingsfall rapporteras in till EU:s sjukdomsövervakning www.euvac.net Figur 11. Vaccinationsfrekvens av mässling, påssjuka och röda hund vaccin för barn födda 1994 2010. De regionala siffrorna jämförs med VG-region och riket i stort. 100 98 96 94 92 90 88 Fyrbodal VG-region Riket 86 84 82 29
Hepatit B Vaccination mot hepatit B rekommenderas till barn med anhöriga i länder med en förekomst av hepatit B. Barn tillhör riskgrupp för hepatit B om förälder, vårdnadshavare, mor farföräldrar eller annan familjemedlem kommer från land med minst 2 % förekomst av hepatit B. Denna vaccination infördes under 2005 i Fyrbodal och vaccinationsfrekvensen följer i stort antalet BCG-vaccinerade. Tuberkulos (BCG) BCG-vaccination rekommenderas till den grupp av barn som är födda i eller utanför Sverige som uppfyller ett eller flera av nedanstående kriterier: Familjemedlem eller annan närstående har eller har haft tuberkulos. Den ena eller båda föräldrarna, vårdnadshavarna eller annan familjemedlem kommer från land där tuberkulos är vanligt dvs. Afrika, Asien, Latin- och Sydamerika, Syd och Östeuropa. Vistelse planeras i något av ovanstående länder med nära kontakt med lokalbefolkningen. Enligt verksamhetsbeskrivningen för Barnhälsovården i Västra Götaland bör 96 % av barnen som erbjuds vara vaccinerade mot tuberkulos. Tabell 12 visar att i Fyrbodal vaccineras 98 % av riskbarnen. Invandrartätheten varierar stort i Fyrbodal och de högsta siffrorna har Granngården och Achima i Trollhättan, Torpa i Vänersborg och Dalaberg i Uddevalla. Nämnd Antal födda 2010 Varav riskbarn Antal % BCG-vaccinerad Antal % N. Bohuslän 669 80 12 78 98 Dalsland 422 73 17 72 99 Trestad 1 949 484 25 472 98 FyrBoDal 3 040 637 21 622 98 Tabell 12. BCG-vaccination mot tuberkulos av barn födda 2010. 30
Tal- och språktest 2½ år, barn födda 2009 Ett strukturerat tal- och språktest utförs på barnen när de är 2½ år. Syftet med att erbjuda alla barn språk- och utvecklingsbedömning är att så tidigt som möjligt hitta barn med avvikelser i sin utveckling. Genom tidig identifiering av barn i behov av stöd möjliggörs tidiga insatser. Vid utfall i testet remitteras barn till logoped och i vissa fall till BHVpsykolog. Enligt verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården i Västra Götaland skall 98 % av barnen vara undersökta före 3 års ålder och i Fyrbodal är 99 % gjorda (tabell 13). Cirka 9 % av barnen omtestades vid 3 års ålder och av dessa skickades remiss till logoped i 3 % av fallen och BHVpsykologen kontaktades i 2 % av fallen. Det är viktigt att tidigt upptäcka tal- och språkstörningar, vilket flera undersökningar visat bl.a. Carmela Miniscalco (Miniscalco C. Language problems at 2,5 years of age and their relationship with early school-age language impairment and neuropshychiatric disorders). De fåtal barn som, beroende på handikapp eller att de varit i Sverige kort tid, inte genomfört undersökningen har ändå besökt BVC för ett samtal. Födda 2009 2½ års undersökning Antal % Remiss Logoped % Kontakt Psykolog % N.Bohuslän 680 676 100 3 1 Dalsland 399 399 100 4 3 Trestad 1 799 1 773 98 3 2 Fyrbodal 2 878 2 850 99 3 2 Tabell 13. Tal- och språktest under 2012 av barn födda 2009 4-årsundersökning, barn födda 2008 En strukturerad 4-årsundersökning innebär att barnet bedöms avseende balansgång, rita en huvudfoting, imitera ett kors, förstå flerledade instruktioner, kan benämna färger, räkna tre föremål. Dessutom genomförs ett syntest. 4-årsundersökning av barn födda 2008 visar att 97 % av barnen testades och att i 15 % av fallen skrevs remiss till någon instans. Omtest vid 5½ rör sig i de flesta fall om av ny synkontroll. 31
BMI För tredje året i rad följs BMI (body mass index) vid 4 års ålder. Iso-BMI (vikt/längd²) är anpassat efter barnens individuella ålder. För en fyraåring går gränsen för övervikt vid Iso-BMI 17 och fetma vid Iso-BMI 19 vilket motsvarar BMI 25 (övervikt) och BMI 30 (fetma) hos vuxna. Under det gångna året har ett intensivt arbete lagts på uppföljningsarbete med ett primär-preventivt hälsoprogram om mat, aktivitet och viktutveckling. Figur 12 visar att övervikt hos fyraåriga flickor varierar medan pojkar med övervikt gått ner sju procent över en tre års period. När det gäller fetma har andelen feta pojkar och flickor gått ner med en procent se figur 13. Sammantaget en viss förbättring och där Dalsland med målmedvetet arbete uppvisar den största förbättringen. Från en övervikt hos var fjärde flicka har siffran sjunkit till en på fem. På liknande sätt har övervikt hos pojkar gått ner från 20 % till 13 %. Figur 12. Fördelning av Iso-BMI för övervikt hos fyraåringar de tre senaste åren 30 25 20 15 10 5 0 N.B Dalsland Trestad Fyrbodal Figur 13. Fördelning av Iso-BMI för fetma hos fyraåringar de tre senaste åren. 7 6 5 4 3 2 1 0 N.B Dalsland Trestad Fyrbodal 32
Rökvanor hos föräldrar, barn födda 2011 Tobaksrök är en av de stora hälsoriskerna för barnet. Ur ett internationellt perspektiv är de svenska siffrorna låga. Kvinnor som slutat röka under graviditeten löper stor risk att börja röka igen efter förlossningen och måste därför kunna erbjudas extra stöd. Jämfört med tidigare års siffror ligger antalet rökare relativt stadigt på 6 15 % (tabell 14). Det är vanligare med rökning hos socioekonomiskt utsatta grupper liksom hos invandrade fäder. BVC registrerar rökvanor hos föräldrar vid 0 4 veckors ålder och 8 månaders ålder. I registreringen ingår också om det förutom mor och far/partner finns andra rökare i barnets närmiljö till exempel syskon, far- eller morföräldrar. Definition av rökare (Socialstyrelsen): En person som röker minst en gång dagligen, dvs. drar i sig rök från cigarett, cigarill, cigarr eller tobak i pipa eller något annat som innehåller tobak. Detta gäller även den person som alltid röker utomhus. Så kallade feströkare dvs. en person som röker någon enstaka cigarett någon gång ibland definieras som icke rökare. Antal barn födda 2011 Rökvanor vid 0 4 veckors ålder Rökvanor vid 8 månaders ålder Mor % Far/Partner % Mor % Far/Partner % N. Bohuslän 626 5 9 5 9 Dalsland 403 8 13 9 11 Trestad 1 911 7 12 8 12 Fyrbodal 2 940 7 11 8 11 Tabell 14. Rökvanor hos föräldrar under 2012 av barn födda 2011 33
Sammanfattning Barnhälsovården i Fyrbodal bedrivs enligt riktlinjer som är generella för hela landet. Målet är fastställt i verksamhetsbeskrivningen för barnhälsovården i Västra Götaland som antogs av Hälso- och Sjukvårds-utskottet 2004, Västra Götalandsregionens krav- och kvalitetsbok samt sist men inte minst med grunden och förhållningssättet befäst i FN:s konvention om barnets rättigheter. BVC-medarbetarna arbetar målinriktat och engagerat med god kontinuitet vilket är en viktig kvalitetsindikator. På det hela taget är personalomsättningen relativt låg. Över hela Fyrbodalsområdet uppnår man målet avseende rekommenderade hälsokontroller och vaccinationsprogram. Hembesök till alla nyfödda utförs i stort sett enligt måluppfyllelse även om det finns skillnader mellan kommunerna. Ingen av BVC-enheterna har färre hembesök än till minst hälften av alla nyblivna föräldrar. Det är glädjande att man återtagit hembesöket som arbetsredskap. I Trollhättan har sjuksköterskorna generellt sett fått mer BVC-tid, vilket inneburit en klar kvalitetsförbättring med bl. a fler hembesök. Föräldrastöd i grupp visar stora skillnader mellan olika BVC-enheter. Inom detta arbetsområde nås flest familjer i Dalsland vilket siffrorna visar. Arbetstiden för sjuksköterskorna i Göta Älvdalen är sedan lång tid tillbaka alldeles för låg i förhållande till barnantalet. De tre åren tidigare, sågs tecken på förbättring för att under 2012 åter visa neddragning. I övriga delar av Fyrbodal ligger BVC-tiden för sjuksköterskor generellt i nivå med rekommendationerna. Läkartiden på BVC har varit knappt tilltagen i hela området men under senare år har en förbättring skett och tiden ligger nu relativt väl i fas med några undantag. Amningsstatistiken visar en fortsatt sjunkande tendens och sett över en tioårsperiod är siffrorna för helamning vid 4 månaders ålder i stort sett halverade, vilket är mycket bekymmersamt. Problemet uppmärksammas nationellt och strategier för att vända trenden håller på att utarbetas. Tidig hemgång resulterar i att fler nyblivna mödrar behöver tidig amningshjälp. Förutom lokalmässiga behov krävs också mer kompetens om amningsuppstart. Tendens finns också att fler redan slutat amma vid första BVCbesöket. EPDS är en etablerad arbetsmetod på alla BVC i Fyrbodal. Utbildning sker fortlöpande för nyanställd personal och under de gångna två åren har en inventering av metoden gjorts samt en revidering av hur dokumentationen utförts. En uppgradering av EPDS-manualen har gjorts och implementerats. Sedan drygt ett år tillbaka är det primärpreventiva programmet om Mat, aktivitet och viktutveckling implementerat i basprogrammet och ingår i hälsosamtal vid 10-12 mån, 1½, 2½ och 4 års ålder. Att följa BMI på fyraåringar har kommit för att stanna! Glädjande har BMI totalt minskat något och i Dalsland är den minskningen mer tydlig. I Fyrbodal finns sju familjecentraler och fler är under planering. I ytterligare fyra kommuner finns familjecentralsliknade verksamhet. En familjecentral ska enligt definitionen innehålla MVC, BVC, socialtjänst och förskola vilket ger goda möjligheter till samverkan i arbetet med barnet/familjen. Det ger större möjlighet att tillgodose familjernas individuella behov, särskilt när det gäller psykosocial problematik. Barnhälsovården i Fyrbodal följer den rapportering av hälsoindikatorer som Nationellt kvalitetsregister för barnhälsovården i Sverige och Hälso- och sjukvårdskansliet i Fyrbodal föreslår. 34
Centrala Barnhälsovården i Fyrbodal Sammanställt av: Nina Knutsson Verksamhetsutvecklare Per Möllborg Barnhälsovårdsöverläkare, Verksamhetschef Anna Magouli Dietist Mona Bryggman Psykolog Mikaela Johansson Assistent Tel. 010-441 64 80