Patienters uppfattning av ronden

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Patienters uppfattning av ronden Integritet, information och delaktighet Författare: Carina Blom Annika Langö Handledare: Maria Gottvall Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Ht 2010 Examinator: Christine Leo Swenne

ABSTRACT Background: The ward round is a collaboration between nurse, doctor and patient. A good collaboration and communication is essential to their interrelation. Aim: The aim of this study was to investigate patients' comprehension in regard to integrity, information and participation during round. We also looked at differences about comprehension between men and women. Methods: A questionnaire was answered by 34 patients in three wards at the University hospital in Uppsala. Results: The patients believed they could talk openly quite well but they experienced it sometimes disturbing to talk openly if other patients were in the room. The patients could comprehend the information quite well and also believed they had received information quite well. The patients experienced that the nurse hardly ever made sure that they had understood the information given them. There was not any difference about comprehension between men and women. Conclusion: The patients are mostly satisfied with the way the rounds were carried out regard to respect of their integrity. The patients could comprehend the information and they could talk openly in spite of short time. However, the nurse hardly ever made sure if they had any questions and if they had understood the information. Key words: integrity, information, participation, rounds and patient

SAMMANFATTNING Bakgrund: Ronden är ett samarbete mellan framförallt sjuksköterskan, läkaren och patienten. Ett bra samarbete och en god kommunikation förbättrar relationen dem emellan. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters uppfattning av ronden angående bevarad integritet, information och delaktighet på tre olika vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset. Samt eventuella skillnader i uppfattning mellan män och kvinnor. Metod: Det var 34 patienter som besvarade en enkät på tre avdelningar på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Resultat: Patienterna ansåg att de kunde prata öppet ganska mycket men de upplevde det ibland besvärande att prata öppet när andra patienter fanns i närheten. Patienterna ansåg att de förstod informationen ganska mycket och att de fick ganska mycket med information. De rapporterade däremot att sjuksköterskan nästan aldrig kom in efter ronden för att kontrollera om informationen hade förståtts. Det var inga skillnader mellan män och kvinnors uppfattningar. Slutsats: Överlag var patienterna nöjda med det sättet som integriteten blev bevarad. De tycker även att de förstår informationen och att de kunde prata öppet trots att tiden var knapp. Däremot kom nästan aldrig den ansvariga sjuksköterskan in efter ronden för att kontrollera om patienterna hade frågor samt hade förstått informationen. Nyckelord: integritet, information, delaktighet, rond och patient.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund 1 Ronden 1 Integritet 2 Information 3 Delaktighet 5 Problemformulering 6 Syfte 6 Frågeställningar 7 Metod 7 Forskningsdesign 7 Urval 7 Datainsamlingsmetod 8 Tillvägagångssätt 9 Bearbetning och analys 10 Etiska överväganden 10 Resultat 11 Diskussion 15 Resultatdiskussion 16 Metoddiskussion 19 Kliniska implikationer 21 Slutsats 21 Referenser 22 Bilagor 25 Följebrev 25 Enkät 26 Godkännande från verksamhetschefer 29

BAKGRUND När en person blir inlagd på sjukhus innebär det att personen intar en ny roll som patient, vilket är en roll som är beroende och underordnad. En god relation mellan patient och sjukvårdspersonal skapar trygghet för patienten. En betydande aspekt som är ångestskapande under sjukhusvistelsen för patienten är bristfällig information om diagnos och behandling (Fagermoen, 2002). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen [HSL] (SFS, 1982: 763), 2b, ska patienten få individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och de undersöknings- och behandlingsmetoder som vården har att erbjuda angående patientens behov. I 2a tas det upp att vården och behandlingen i möjligaste mån ska ske i samråd med patienten. Patientens behov av trygghet ska tillgodoses samt att vården ska respektera patientens självbestämmande och integritet (SFS, 1982: 763). Enligt International Council of Nurses (ICN) ansvarar sjuksköterskan för att patienten får anpassad information som underlättar vid val av behandlingsform (ICN:s etiska kod för sjuksköterskor, 2005). Ronden är ett teamarbete mellan framförallt sjuksköterskan, läkaren och patienten. Ett bra samarbete och en god kommunikation förbättrar relationen dem emellan. Detta skapar en bra förutsättning för att ronden ska bli så bra som möjligt. Ronden Den traditionella ronden består i att läkare, sjuksköterskor och annan personal går in till patientens rum på vårdavdelningen. Under ronden får läkaren möjlighet att bedöma patientens tillstånd, följa behandlingens effekt samt ordinera olika undersökningar och behandlingar (Nationalencyklopedin, i.d.). En studie undersökte patientens upplevelse under ronden på en medicinsk avdelning (Busby & Gilchrist, 1992). Resultatet visade att patienterna tyckte att ronden var ett bra tillfälle för att lära samt ta del av framsteg och planerade behandlingar. Patienterna tyckte att det var en fördel med olika personalkategorier som var med under ronden, de fick då ett bredare synsätt. Patienterna ansåg dock att de aldrig blev tillfrågade om deras åsikt och de önskade även att de skulle vara mer delaktiga i ronden och diskussionen. Patienterna rapporterade att de ville ha mer information samt att de hade svårt att förstå vad som diskuterades under ronden. Patienterna tyckte att det var problematiskt med medicinska termer under ronden samt att inte 1

vara med i och höra diskussionen på grund av att personalen stod en bit bort och samtalade med varandra (Busby & Gilchrist, 1992). Chauke och Pattinson (2006) jämförde patienternas upplevelser av två olika typer av ronder. Den ena skedde vid sängen och den andra i ett konferensrum. Resultatet av undersökningen visade att patienterna som deltog vid sängronden var mer nöjda. De uppskattade uppmärksamheten och att läkarna var intresserade av dem. En annan studie jämförde enkelsal med flerbäddssal (Glind, Dulmen & Goossensen, 2008). Resultatet visade att ronden pågick en längre tid med patienterna som låg på enkelrum samt att patienterna ställde fler frågor. Läkarna visade även mer empati för de patienter som låg på enkelrum. En ytterligare studie ville undersöka om sängronderna ökade efter en utbildningsintervention med läkarna samt patienternas och läkarnas attityder till dessa (Gonzalo, Chuang, Huang & Smith, 2010). Resultatet visade att ronderna ökade efter interventionen samt att läkarna spenderade mer tid hos patienten. Både patienterna och läkarna föredrog sängronder. Det fanns ingen skillnad i patienternas upplevelse av att vara delaktiga i beslut angående deras vård. Patienterna kände sig även högt respekterade både innan och efter interventionen. Tariq et al. (2010) undersökte AT- läkare och läkarkandidaters uppfattning av ronden. Samtliga deltagare ansåg att det bästa sättet att lära sig vårdarbetet av patienten var under ronden. AT- läkare önskade att det skulle vara mer fokus på kommunikationsfärdigheter, konsultering och etiska frågor under ronden jämfört med läkarkandidater som önskade mer fokus på att lära sig patientundersökning samt vårdarbetet av patienten. Majoriteten av deltagarna föredrog sängrond framför rond i konferensrum. Även om ronderna utfördes under tillräckligt med tid tyckte AT- läkaren att det var brist på individuell uppmärksamhet. Integritet Integritet innebär att individen är okränkbar och har rätt att bli behandlad med respekt. Varje människa har en privat zon som ingen har rätt att kliva in i om inte personen godkänner det. En person har rätt att bestämma vilken information som den vill delge och till vem. För att skydda integriteten inom sjukvården har personalen tystnadsplikt (Arlebrink, 1996). En studie visar att patienter upplever att deras integritet blir hotad om andra patienter hör när de samtalar med vårdpersonal (Randers & Mattiasson, 2000). 2

Widäng och Fridlund (2003) undersökte hur manliga patienter uppfattade sin integritet. De ansåg att deras integritet blev bevarad när de hade självförtroende, kunde sätta gränser, hade kontroll över sig själva och situationen samt hade möjlighet till avskildhet. Deltagarna tyckte att personalen kunde bevara deras integritet genom att behandla dem med respekt samt som en trovärdig och hel person. Patienterna rapporterade även att delaktighet, tystnadsplikt, lita på personalen samt en balans mellan patientens och personalens önskemål var en del av integriteten. En annan studie av Widäng, Fridlund och Mårtensson (2007) beskriver hur kvinnliga patienter uppfattar integritet inom sjukvården. Resultatet visade bland annat på att det var viktigt att sjukvårdspersonalen visade respekt genom att lyssna och inte prata över huvudet på dem. Patienterna kände sig också utsatta när de fick för lite information och att de inte vågade eller inte visste hur de skulle klaga på detta. De upplevde också att integriteten blev hotad när annan personal som inte var inblandad i den direkta vården av patienten eller närliggande patienter kunde lyssna på konfidentiell information som ofta kunde ske under ronderna. Det upplevdes även som förolämpande att dörren stod öppen vid samtal eftersom vem som helst kunde höra vad som sades (Widäng et al., 2007). Enligt Fossum (2007) är det viktigt att personalen är medvetna om sina egna behov och känslor samt hur dessa uttrycks i mötet med patienten. Dessa kan annars ta överhanden i kontakten med patienterna. Detta kan leda till att patientens integritet och trygghet riskeras genom att personal felbehandlar, förnekar eller förringar dennes problem. Läkarutbildningen fokuserar på ett biomedicinskt synsätt på människan. Detta kan innebära att läkaren endast tolkar de symtom patienten uppvisar och risken finns att läkaren inte uppfattar det patienten säger (Fossum, 2007). Information Eide och Eide (1996) menar att de flesta patienter befinner sig i en situation som de inte har valt eller önskat. Vissa grundläggande behov som bör uppfyllas är att patienten möts med respekt, blir hörd samt får klar och tydlig information. Patienten kan ofta känna sig osäker, vilket gör att behovet av information och kunskap är betydande. Informationen bör vara fullständig men ändå begränsad, för mycket information är lätt att glömma bort (Eide & Eide, 1996). Patienter kan uppleva att de inte hinner ställa frågor under ronden samt att sjuksköterskor är alltför stressade för att ta sig tid för patienten. Om patienten inte får klar och 3

tydlig information bidrar det till otrygghet. Den språkliga barriär som ofta uppstår mellan patient och vårdpersonal är de medicinska termerna. Detta gör informationen svår att förstå för patienten. En viktig uppgift för sjuksköterskan är att göra informationen förståelig samt följa upp att patienten har förstått informationen. Informationen bör ges vid flera tillfällen och inte för mycket på samma gång. Det finns annars risk för att patienten glömmer bort vad som har sagts (Fagermoen, 2002). En studie har visat att patienter med högre utbildning förstår informationen bättre än de med lägre utbildning, detta gäller särskilt när läkare använder medicinska termer (Lehmann, Brancati, Chen, Roter & Dobs, 1997). Ett annat kommunikationsproblem som kan skapa förvirring och osäkerhet hos patienten är olika medicinska förkortningar som används inom vården (Määttä & Segesten, 2007). En brittisk studie (Shaw, Ibrahim, Reid, Ussher & Rowlands, 2009) har undersökt patienters upplevelse av relationen mellan doktor och patient samt hur läkaren ger informationen. Patienterna ansåg att relationen till läkaren var en viktig del av vården för att kunna känna trygghet. De önskade att läkaren skulle ta sig mer tid för dem samt vara uppmärksam och lyssna. Det vanligaste sättet information gavs på var genom broschyrer. Patienterna ansåg att det skulle vara lättare att förstå, med ett enklare språk och utan medicinska termer (Shaw et al., 2009). I en annan studie undersöktes hur patienterna hade uppfattat information från läkare (Moret, Rochedreux, Chevalier, Lombrail & Gasquet, 2008). Patienterna ansåg att de hade fått tillräckligt med information om diagnos och de var även nöjda med den patologiska förklaringen. De var också mycket nöjda med information om den medicinska utredningen samt bemötandet. Patienterna var dock mindre nöjda med information om olika behandlingsmetoder, fördelar och risker med undersökningar samt information om behandlingsresultat (Moret et al., 2008). Weber, Stöckli, Nubling och Langewitz (2007) undersökte i sin studie kommunikationen mellan läkare, patient och sjuksköterska under ronden. Det visades sig att läkaren var den som kommunicerade mest under ronden. Kommunikationen var främst mellan läkare och patienten men det förekom även kommunikation mellan läkare och sjuksköterskan. Det förekom däremot knappt någon kommunikation mellan patienten och sjuksköterskan. Patienterna påtalade även att informationen inte var tillräcklig, men studiens resultat visar att patienterna blev överhopade med information. Författarna menar att orsaken till detta kan vara att personalen gav information som patienten inte önskat eller frågat efter. Enligt Narasimhan et al. (2006) förbättrades kommunikationen mellan läkaren, sjuksköterskan och patienten vid 4

användande av ett formulär som hjälpmedel under ronden. Det visade sig även att vårdtiden förkortades. Delaktighet Enligt Ottosson (1999) bör patienten ha en aktiv medverkan i sin egen vård. Patienten ska vara med i diskussioner och få tillfälle att ställa frågor samt medverka vid beslut om behandlingar. Läkaren bör uppmuntra patienten till att bli mer aktiv i samtalet. Läkaren bör även ta sig tid att lyssna på patienten samt sträva efter en mer jämlik relation. Detta resulterar i att patienten upplever sig mer nöjd. Även följsamheten till ordinationer blir bättre (Ottosson, 1999). Almås och Berntzen (2002) menar att vissa patienter har en läkarskräck som hindrar dem från att ta upp sådant de inte förstår. De vill inte heller uppehålla läkaren i onödan med frågor. Patienten kan ha svårt att ta in informationen de får av läkaren och frågorna kan uppkomma en tid efter ronden. Sjuksköterskan har en betydande roll med att vara observant när det gäller detta. Det är viktigt att sjuksköterskan, om hon kan, svarar på de frågor patienten har. I annat fall ska sjuksköterskan förmedla frågorna vidare till läkaren eller ordna ett nytt möte mellan läkare och patient. Vårdtiden kan förkortas för patienten om det finns goda informationsrutiner (Almås & Berntzen, 2002). Enligt Busby och Gilchrist (1992) anser sjuksköterskor att patienter ska vara delaktiga i diskussionen och få tillfälle att ställa frågor under ronden. Sjuksköterskorna tyckte att patienterna inte var tillräckligt bekväma med att ställa frågor och att de sällan eller aldrig gjorde det. Sjuksköterskan rapporterade att yrkesrollen innebar bland annat att ge lättförståelig information till patienten samt ställa frågor under ronden åt patienten. En studie undersökte patienters och vårdpersonals uppfattning angående patienternas delaktighet i vårdprocessen samt att medverka i beslutsfattandet (Höglund, Winblad, Arnetz & Arnetz, 2010). Resultatet visade att delaktighet gjorde patienterna mer trygga och att de engagerade sig mer i sitt tillfrisknande. Det som kunde hindra patienterna att vara delaktiga var bristen på tid och personal samt patienternas medicinska kunskap. Faktorer som skulle kunna underlätta för patienterna att vara mer delaktiga var att personalen satt sig ner och pratade med patienten för att fråga om deras åsikter och önskningar. Det är viktigt att personalen gör det klart för sig att patienten förstår informationen samt får svar på alla sina frågor. Patienterna måste även få vetskap om att de har rätt att få vara med och bestämma angående sin vård (Höglund et al., 2010). 5

Kvinnliga patienter ville bli delaktiga och ta del i beslut som togs angående vården. De tyckte att det var viktigt att sjukvårdspersonalen inbjöd dem till delaktighet och inte höll inne med information (Widäng et al., 2007). Problemformulering Samtliga patienter som är inneliggande på en vårdavdelning på sjukhus deltar i ronden. Patienterna är dessutom i en sårbar och utsatt situation. Studier visar att patienter kan uppleva ronden som ett hot mot integriteten (Randers & Mattiasson, 2000; Widäng et al., 2007) och att informationen inte är tillfredställande (Shaw et al., 2009; Moret et al., 2008; Weber et al., 2007; Busby & Gilchrist, 1992) samt att delaktigheten är bristande (Höglund et al., 2010; Widäng et al., 2007). Mötet med patienten under ronden sker inne i patientens rum vid sängen. Det är oftast läkare och patientansvarig sjuksköterska som deltar i ronden. Där sker samtalet mellan framförallt läkaren och patienten. Under detta samtal ska patienten få känna sig delaktig i planeringen angående sin vård. Dessa möten är oftast väldigt korta på grund av tidsbrist. Det kan även förekomma att många personer närvarar vid ronden. Detta kan göra att patienten känner sig besvärad och upplever att integriteten påverkas. Enligt Busby och Gilchrist (1992) anser patienter att de får för lite information samt att de har svårt att förstå vad som diskuteras under ronden. Almås och Berntzen (2002) menar att patienter som får god information upplever trygghet, mindre ångest och smärta och dessutom återhämtar de sig snabbare postoperativt. Detta innebär färre vårddygn för patienten. Vårdpersonalen har en skyldighet gentemot patienten att bevara integritet, ge individanpassad information samt ge patienten möjlighet till delaktighet (SFS, 1982: 763). Dessa aspekter är viktiga för patienten. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka patienters uppfattning av ronden angående bevarad integritet, information och delaktighet på tre olika vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset. Studien avser även att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan män och kvinnor i dessa frågor. 6

Frågeställningar 1. Hur uppfattar patienter att deras integritet bevaras under ronden? 2. Hur uppfattar patienter den information de får under ronden? 3. Hur uppfattar patienter sin delaktighet under ronden? 4. Föreligger någon skillnad mellan kvinnor och män när det gäller uppfattning om integritet, information och delaktighet? METOD Forskningsdesign Designen är kvantitativ och beskrivande. Studien har genomförts som en tvärsnittsstudie. Tvärsnittstudie används för att samla in information från olika grupper av människor vid endast ett tillfälle (Parahoo, 1997). Urval Patienterna som tillfrågades var inneliggande på tre olika kirurgavdelningar på Akademiska sjukhuset. På avdelning 70 B2 är patienterna inskrivna för endokrinkirurgi samt nedre gastrointestinalkirurgi. Patienterna på avdelning 70 E1 genomgår ryggkirurgi, och på avdelning 70 F är inriktningen transplantations- och leverkirurgi. Det finns i genomsnitt cirka 20 vårdplatser på varje vårdavdelning. Inklusionskriterier För att kunna förstå och svara på enkäten, skulle patienterna kunna tala och förstå svenska. De skulle även ha deltagit i minst en rond. Exlusionskriterier De patienter som var under 18 år exkluderades från studien. Patienter som inte ansågs kunna fylla i enkäten på grund av kognitiv svikt exkluderades också. 7

Det var 37 patienter som tillfrågades att delta i undersökningen varav 34 patienter medverkade. På 70 B2 medverkade 12 patienter (6 kvinnor och 6 män). På 70E1 var det 11 patienter som var med i undersökningen (6 kvinnor och 5 män). Antal som deltog på vårdavdelning 70F var 11 patienter (4 kvinnor och 7 män). Bortfallet blev endast tre patienter, en man och två kvinnor. Dessa patienter ville inte vara med i studien på grund av att de var trötta och medtagna. Datainsamlingsmetod Data samlades in med hjälp av en enkät bestående av 13 frågor (bilaga 2) som inneliggande patienter fyllde i på vårdavdelningen. Fördelen med att använda enkäter i en undersökning är att deltagarna kan sitta i lugn och ro och svara på frågorna (Ejlertsson, 1996). Enkäterna var strukturerade med kvot- och nominalskala som svarsalternativ. Fråga ett till två var bakgrundsfrågor såsom kön och ålder. I fråga tre och fyra efterfrågades hur många dagar de hade varit på avdelningen samt hur många som brukade närvara vid ronden. Resterande frågor, fem till tretton berörde patienters upplevelse under ronden. Dessa frågor besvarades genom att patienterna fick markera sitt svar på en 10 centimeter lång visuell analog skala (VAS). En linjal användes för att få fram värdet där markeringen hade gjorts. De frågor som besvarades med svarsalternativ där noll var lite och tio var mycket var: Hur väl förstod du informationen du fick av läkaren under ronden? Hur mycket information fick du om ditt tillstånd på den senaste ronden? I vilken mån kunde du prata öppet med läkaren? Kunde du prata öppet om det var fler än läkaren och sjuksköterskan som var närvarande? Upplevde du det problematiskt att andra patienter kanske hörde samtalet? De frågor som besvarades med svarsalternativ där noll var aldrig och tio var alltid var: Upplevde du att det fanns tid att ställa frågor? Vågade du ställa frågor till läkaren? Kunde du prata öppet när andra patienter fanns i närheten? Kom din ansvariga sjuksköterska in efter ronden för att kontrollera om du hade förstått informationen och/eller hade frågor? Frågorna är utformade av författarna utifrån syftet med studien samt Ejlertssons frågekonstruktion. Författarna strävade efter enkelhet i språket för att göra det lättare för patienterna att förstå frågorna. Frågorna skulle även vara entydiga för att inte kunna misstolkas. Enkäten innehåller inte heller ledande frågor. Frågorna har testats på två personer. Därefter har ordinalskala ändrats till kvotskala. Efter denna ändring har frågorna testats på ytterligare två personer. Författarna har använt kvotskala eftersom svaren kan mätas med ett 8

kontinuerligt varierande numeriskt värde. Nominalskala används när det som ska mätas kan kategoriseras och variabelns olika värden beskrivs med ord (Ejlertsson, 1996). Frågorna har placerats under den frågeställning som var bäst lämpad. Tre frågor placerades under frågeställningen Hur uppfattar patienter att deras integritet bevaras under ronden? Två frågor placerades under frågeställningen Hur uppfattar patienter den information de får på ronden? Resterande fyra frågor presenteras under frågeställningen Hur uppfattar patienter sin delaktighet under ronden? Tillvägagångssätt Verksamhetscheferna för de utvalda vårdavdelningarna hade godkänt denna undersökning. Avdelningscheferna kontaktades en vecka innan planerad datainsamling för att ta reda på vilken dag som var mest passande för enkätutdelningen. Författarna delade ut enkäterna på vårdavdelningarna 70E1 och 70F. På 70B2 delade sjuksköterskor ut enkäterna. På vårdavdelning 70E1 delade författarna ut enkäter två gånger. Första dagen som enkäterna delades ut var det 17 patienter som tillfrågades varav 15 deltog i studien (4 från 70E1 och 11 från 70F). På vårdavdelning 70B2 ansåg avdelningschefen att det inte var passande att lämna ut enkäterna den dagen. De skulle istället lämna ut formulären själva dagen efter. På 70B2 hade 13 patienter tillfrågats varav en inte ville delta i undersökningen. Sammanlagt blev deltagandet 27 patienter. Eftersom önskemålet var att få in minst 30 enkäter togs kontakt med avdelningschefen på 70E1 som var den vårdavdelningen som hade minst deltagande patienter, för att få komma ännu en gång och lämna ut formulären. Denna gång var det sju som tillfrågades varav alla ville delta. Antal deltagare i studien blev 34 patienter. På varje enskild avdelning tillfrågades en sjuksköterska om vilka patienter som hade varit med på minst en rond samt förstod och pratade svenska. Sjuksköterskan uteslöt de patienter som inte ansågs vara kapabla att besvara enkäten på grund av kognitiv svikt. De patienter som deltagit vid minst ett rondtillfälle samt förstod och talade svenska tillfrågades, samtidigt som enkäterna presenterades av författarna till denna studie. Patienterna informerades om studiens syfte, att det var frivilligt att delta i undersökningen samt att det var anonymt. Skriftlig information om detta bifogades enkäten (bilaga 1). Följebrevet samt enkäten markerades med ett nummer. Patienten fick behålla följebrevet ifall de skulle ångra sitt deltagande. Patienten kunde då ange numret på följebrevet till författarna som då kunde exkludera enkäten. Vid patientens godkännande lämnades de ensamma för att besvara frågorna. Tre patienter fick 9

hjälp av författarna med att fylla i enkäten eftersom de inte kunde det själva. Patienterna fick även ett medföljande kuvert att lägga enkäten i efter att den fyllts i. Insamling av enkäterna skedde cirka 30 minuter efter utlämnandet. Detta var möjligt eftersom det inte tog lång tid för patienterna att svara på frågorna. Bearbetning och analys Data från enkäterna sammanställdes i PASW Statistics (version 18) och analyserades sedan med hjälp av lämpliga statistiska metoder. De frågor som har besvarats med kvotskala presenteras med medelvärde och standardavvikelse. Medelvärde är det genomsnittliga värdet för ett urval och standardavvikelse är ett spridningsmått som baseras på avvikelser från medelvärdet. De frågor som har besvarats med kvotskala har skillnaderna mellan könen analyserats med oberoende t- test. Oberoende t- test används för att jämföra skillnader mellan två grupper vid ett tillfälle (Bjorndal & Hofoss, 1998). Signifikansvärdet valdes till 0,05. Equal variances assumed har använts i analysen eftersom signifikansvärdet var över 0,05 (SPSS Tutorial, i.d.). Frågeställningarna presenteras och har analyserats enligt följande: 1. Hur uppfattar patienter att deras integritet bevaras under ronden? Resultatet på frågeställning nummer ett presenteras som beskrivande statistik. 2. Hur uppfattar patienter den information de får under ronden? Resultatet på frågeställning nummer två presenteras som beskrivande statistik. 3. Hur uppfattar patienter sin delaktighet under ronden? Resultatet på frågeställning nummer tre presenteras som beskrivande statistik. 4. Föreligger någon skillnad mellan kvinnor och män när det gäller uppfattning om integritet, information och delaktighet? Resultatet på frågeställning nummer fyra har analyserats med oberoende t-test och presenteras som p värde. 10

Etiska överväganden Denna undersökning har fått ett godkännande från verksamhetscheferna på de aktuella avdelningarna (bilaga 3). När enkäterna delades ut till patienterna var det av stor vikt att förklara att deltagandet var frivilligt och anonymt samt att de förstod vad studien handlade om. Integriteten måste skyddas och respekteras i undersökningen. Enligt Helsingforsdeklarationen är informerat samtycke en mycket viktig del. Målet i denna deklaration är att skydda patienter inom medicinsk forskning. De ska även ha rätten att avstå deltagande om de önskar (Helsingforsdeklarationen, 2008). RESULTAT Det var 34 patienter som medverkade i undersökningen. Av de som deltog var det 18 män och 16 kvinnor. Åldrarna varierade mellan 23 och 85 år, med ett medelvärde på 57 år. Frekvens på ålder och kön presenteras i figur 1. Antalet dagar patienterna varit inlagda varierade mellan en till 22 dagar. Medelvärdet var 5 dagar. Hälften av patienterna (n = 17) hade varit inneliggande en eller två dagar på vårdavdelningen. Av patienterna var det 88 % (n = 26) som angav att det var en till tre personal närvarande under ronden och resterande åtta personer rapporterade att det var tre eller fler personal närvarande under ronden. Figur 1. Översikt över ålder och kön. 11

Hur uppfattar patienter att deras integritet bevaras under ronden? På frågan om patienterna kunde prata öppet om det var fler än läkaren och sjuksköterskan med på ronden fick de skatta sin uppfattning på en 10 centimeter lång VAS - skala, där noll var lite och tio var mycket. Medelvärdet var 6,9 (SD 2,7). Av patienterna svarade 32 % (n = 11) nio eller högre på skalan. De som svarade under fem utgjordes av 24 % (n = 8). Två personer svarade under ett på skalan. Patienter som svarade över fem på skalan var 76 % (n = 26). Det fanns ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor gällande att prata öppet om det var fler än läkaren och sjuksköterskan med på ronden (p = 0,112). Medelvärdet var 7,7 (SD 2,4) för kvinnor och för männen var medelvärdet 6,2 (SD 2,9). Patienterna fick skatta sin uppfattning på en VAS - skala, där noll var aldrig och tio var alltid om de kunde prata öppet när andra patienter fanns i närheten. Medelvärdet var 5,9 (SD 3,1). Tre patienter uppgav att de aldrig kunde prata öppet när andra patienter fanns i närheten och fyra patienter ansåg att de alltid kunde det. Av patienterna svarade 65 % (n = 22) över fem på skalan. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor angående om de kunde prata öppet när andra patienter fanns i närheten (p = 0,208). Medelvärdet var 6,6 (SD 3,2) för kvinnor och för männen var medelvärdet 5,2 (SD 3,0). På frågan om patienterna upplevde det problematiskt att andra patienter kanske hörde samtalet under ronden fick de skatta sin uppfattning på en VAS - skala där noll var lite och tio var mycket. Medelvärde var 2,7 (SD 2,9). Det var 41 % (n = 14) som svarade under ett på skalan. Av patienterna var det 82 % (n = 28) som skattade under fem på skalan. Endast tre personer svarade över åtta på skalan. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor i frågan om de upplevde det problematiskt att andra patienter kanske hörde samtalet (p = 0,184). Medelvärdet var 2,0 (SD 2,5) för kvinnor och 3,3 (SD 3,2) för männen. Hur uppfattar patienter den information de får på ronden? I frågan som gällde hur väl patienterna förstod informationen som de fick av läkaren fick de skatta sin uppfattning på en VAS skala där noll var lite och tio var mycket. Medelvärdet var 7,6 (SD 2,3). Av patienterna svarade endast 15 % (n = 5) under fem på skalan. De som skattade åtta och över utgjordes av 56 % (n = 19). Det fanns ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor när det gäller hur de förstod informationen (p = 0,125). Medelvärdet var 8,2 (SD 1,9) för kvinnor och 7,0 (SD 2,4) för männen. 12

Patienterna fick skatta på en VAS - skala där noll var lite och tio var mycket hur mycket information de fick om sitt tillstånd under ronden. Medelvärdet var 6,8 (SD 2,7). En patient tyckte att han inte fick någon information alls om sitt tillstånd. Det var 74 % (n = 25) som skattade över fem på skalan. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor om de upplevde att de fick tillräckligt med information om sitt tillstånd under ronden (p = 0,223). Medelvärdet var 7,4 (SD 2,5) för kvinnor och för männen var medelvärdet 6,2 (SD 2,9). Hur uppfattar patienter sin delaktighet under ronden? I frågan om patienterna upplevde att de kunde prata öppet med läkarna, fick de skatta sin åsikt på en VAS skala där noll var lite och tio var mycket. Medelvärdet var 7,3 (SD 2,5). Nittioen procent (31/34) av patienterna svarade över fem på skalan, 53 % (18/34) svarade över åtta och endast tre (8 %) patienter rapporterade under fyra på skalan. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor gällande om de kunde prata öppet (p = 0,343). Medelvärdet var 7,8 (SD 2,2) för kvinnor och 6,9 (SD 2,7) för männen. Patienterna fick skatta sin uppfattning på en VAS skala där noll var aldrig och tio var alltid om de ansåg att det fanns tid för dem att ställa frågor under ronden. Medelvärdet var 5,8 (SD 3). Av patienterna var det 12 % (4/34) som svarade noll, det vill säga att det aldrig fanns tid att ställa frågor. Av patienterna svarade 35 % (12/34) under fem på skalan och 65 % (22/34) över fem. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor om de ansåg att det fanns tillräckligt med tid för frågor under ronden (p = 0,136). Medelvärdet var 6,7 (SD 3,0) för kvinnor och för männen var medelvärdet 5,1 (SD 2,9). I frågan om patienterna vågade ställa frågor till läkaren fick de skatta sin åsikt på en VAS skala där noll var aldrig och tio alltid. Medelvärdet var 7 (SD 2,8). Hälften av patienterna skattade åtta och över på frågan. Endast två personer rapporterade att de aldrig vågade ställa frågor till läkaren. Av patienterna var det 76 % (n = 26) som skattade över fem på skalan. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor angående om de vågar ställa frågor till läkaren (p = 0,529). Medelvärdet var 7,4 (SD 3,0) för kvinnor och 6,8 (SD 2,8) för männen. Patienterna fick skatta sin uppfattning om de ansåg att sjuksköterskan kom in efter ronden för att kontrollera om det fanns frågor eller om informationen hade förståtts. På VAS skala där 13

noll var aldrig och tio var alltid visade resultatet ett medelvärde på 3,4 (SD 3,2). Totalt tio patienter hade svarat noll, att sjuksköterskan aldrig kom in efter ronden. Resultatet visade att 71 % (n = 24) av patienterna hade skattat under fem på skalan. Det var tre patienter som svarade över nio. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor om hur de ansåg om sjuksköterskan kom in efter ronden för att kontrollera om de hade frågor (p = 0,663). Medelvärdet var 3,2 (SD 3,3) för kvinnor och 3,6 (SD 3,2) för männen. Tabell 1. Resultat på frågorna med VAS - skalan med 0 10 centimeter, där noll är lite och tio är mycket. VAS-skattning (M) (SD/ median) n = 34 VAS-skattning kvinnor (M) (SD/ median) n = 16 VAS-skattning män (M) (SD/ median) n= 18 P värde Hur väl förstod du informationen du fick av läkaren under ronden? 7,6 (2,3/8,2) 8,2 (1,9/8,0) 7,0 (2,4/6,5) 0,125 Hur mycket information fick du om ditt tillstånd på den senaste ronden? 6,8 (2,7/7,5) 7,4 (2,5/8,3) 6,2 (2,9/6,5) 0,223 I vilken mån kunde du prata öppet med läkaren? 7,3 (2,5/8,1) 7,8 (2,2/7,7) 6,9 (2,7/7,0) 0,343 Kunde du prata öppet om det var fler än läkaren och sjuksköterskan som var närvarande? 6,9 (2,7/7,2) 7,7 (2,4/8,4) 6,2 (2,9/5,9) 0,112 Upplevde du det problematiskt att andra patienter kanske hörde samtalet? 2,7 (2,9/1,5) 2,0 (2,5/1,1) 3,3 (3,2/3,2) 0,184 14

Tabell 2. Resultat på frågorna med VAS - skalan med 0 10 centimeter, där noll är aldrig och tio är alltid. VAS-skattning (M) VAS-skattning kvinnor (M) VAS-skattning män (M) P värde (SD/ median) (SD/ median) (SD/ median) n = 34 n = 16 n= 18 Upplevde du att det fanns tid 5,8 6,7 5,1 0,136 att ställa frågor? (3,1/6,3) (3,0/7,5) (2,9/4,8) Vågade du ställa frågor till 7,1 7,4 6,8 0,529 läkaren? (2,8/8,0) (3,0/8,5) (2,8/7,0) Kunde du prata öppet när 5,9 6,6 5,2 0,208 andra patienter fanns i närheten? (3,1/5,7) (3,2/8,4) (3,0/5,9) Kom din ansvariga 3,4 3,2 3,6 0,663 sjuksköterska in efter ronden för att kontrollera om du hade (3,2/2,5) (3,3/1,8) (3,2/2,5) förstått informationen och/eller hade frågor? DISKUSSION Patienterna ansåg att de kunde prata öppet "ganska mycket" även om det var fler än läkaren och sjuksköterskan med på ronden. Patienterna upplevde det som ett "ganska litet" problem att andra patienter kanske hörde samtalet under ronden. Däremot upplevde patienter att det "ibland" var besvärande att prata öppet när andra patienter fanns i närheten. Patienterna tyckte att de förstod "ganska mycket" av informationen och att de fick "ganska mycket" med information om sitt tillstånd under ronden. Patienterna rapporterade att de kunde prata öppet "ganska mycket" med läkarna och att de "nästan alltid" vågade ställa frågor till läkaren men att det bara "ibland" fanns tid att ställa frågor. Patienterna rapporterade att sjuksköterskan "nästan aldrig" kom in efter ronden för att kontrollera om det fanns frågor eller om 15

informationen hade förståtts. Tio patienter (29 %) rapporterade att sjuksköterskan aldrig kom in efter ronden. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor på någon av frågorna. Resultatdiskussion Patienterna upplevde det som ett "ganska litet" problem att andra patienter kanske hörde samtalet under ronden. Andra studier menar att patienter upplever att deras integritet blir hotad om andra patienter hör när de samtalar med vårdpersonal (Randers & Mattiasson, 2000; Widäng et al., 2007). Widäng och Fridlund (2003) rapporterade att manliga patienter önskade en möjlighet till avskildhet för en bevarad integritet. Detta överensstämmer inte med resultatet i denna studie då patienterna upplevde det som ett ganska litet problem att andra patienter hörde deras samtal med läkare och sjuksköterskan under ronden. Arlebrink (1996) menar att varje person har rätt att bestämma vilken information som den vill delge och till vem, för att bevara integriteten. Patienterna upplevde att de kunde prata öppet ganska mycket om det var fler än läkaren och sjuksköterskan med på ronden. Detta resultat överensstämmer inte heller med tidigare studier. I studien Widäng et al. (2007) upplevde patienterna att integriteten blev hotad när annan personal som inte var inblandad i den direkta vården av patienten kunde lyssna på konfidentiell information. De ansåg även att sjukvårdspersonalen inte ska prata över huvudet på dem (Widäng et al., 2007). Detta kan lätt hända om det är ett flertal vårdpersonal som är närvarande vid ronden. Orsaken till att patienterna tyckte att de kunde prata ganska öppet om det var fler än läkaren och sjuksköterskan med på ronden kunde bero på att vårdpersonalen var involverade i patientens vård. Patienten kan då lättare ha accepterat att det var fler närvarande under ronden. Patienterna kan även ha tyckt att det var bra med ett flertal personal som även Busby och Gilchrist (1992) visar i deras studie, att patienterna ansåg att det var en fördel och att de fick ett bredare synsätt med olika personalkategorier som var med under ronden. Patienterna rapporterade att det ibland var besvärande att prata öppet när andra patienter fanns i närheten. Detta styrks även av andra studier som menar att patienter upplever att deras integritet blir hotad om andra patienter hör när de samtalar med vårdpersonal (Randers & Mattiasson, 2000;Widäng et al., 2007). Patienterna kan även uppleva det som förolämpande om dörren står öppen under samtal, eftersom vem som helst kan gå förbi och höra vad som 16

diskuteras (Widäng et al., 2007). I undersökningen som gjorts av författarna till detta arbete är detta svar motsägelsefullt. Eftersom deltagarna upplevde det som ett ganska litet problem att andra patienter kanske hörde samtalet under ronden, men samtidigt var det ibland besvärande att prata öppet när andra patienter fanns i närheten. Detta kan bero på att frågan inte var tillräckligt tydlig. Patienterna i denna studie ansåg att de förstod informationen ganska bra. Det kan bero på att läkaren ger anpassad information med ett enklare språk som gör att patienterna förstår informationen bättre. En annan orsak kan vara att patienterna i genomsnitt hade en högre utbildning som gör det lättare att förstå medicinska termer (Lehmann et al., 1997). Andra studier visar att kommunikations- och förståelseproblem som kan uppstå mellan patient och vårdpersonal är de medicinska termerna (Fagermoen, 2002; Busby & Gilchrist, 1992; Shaw et al., 2009). Tariq et al. (2010) menar även att personal önskade att det var mer fokus på kommunikationsfärdigheter. Höglund et al. (2010) menar att personalen ska kontrollera att patienten har förstått informationen. Sjuksköterskor rapporterade att yrkesrollen innebar bland annat att ge lättförståelig information till patienten (Busby & Gilchrist, 1992). Detta kan den ansvarige sjuksköterskan göra efter ronden om patienten anser att det behövs. Patienterna som deltog i denna studie ansåg att de fick ganska mycket information om sitt tillstånd under ronden. En annan studie presenterade ett resultat där patienterna var nöjda med information om diagnos och den medicinska utredningen. De var dock mindre nöjda med information om olika behandlingsalternativ, fördelar och risker angående undersökningar samt information om behandlingsresultat (Moret et al., 2008). Andra studier visar att patienten ansåg att informationen inte var tillräcklig (Weber et al., 2007; Busby & Gilchrist, 1992). Höglund et al. (2010) menar att patienterna känner sig utsatta när de får för lite information. För mycket information är inte heller bra eftersom det kan leda till att patienten glömmer mycket av den (Eide & Eide, 1996; Fagermoen, 2002; Weber et al., 2007). Det är viktigt att informationen som ges är individanpassad. Eftersom vissa patienter önskar mycket information och andra mindre. Det kan vara bra om läkaren frågar patienten vilken information som den personen anser vara viktigast just då i vårdprocessen. Shaw et al., (2009) och Ottoson (1999) menar att läkaren ska vara uppmärksam och lyssna på patienten. Detta överensstämmer även med resultatet som visade att patienterna var ganska nöjda med hur de kan prata öppet med sin läkare. Detta ger en antydan att patienterna uppfattar att relationen med läkaren är god samt att de upplever en trygghet under ronden. Detta styrks även av andra studier som visar att patienterna anser att delaktighet är en viktig 17

aspekt för att kunna känna trygghet (Shaw et al. 2009; Widäng et al., 2007). Enligt Busby och Gilchrist (1992) känner patienten inte sig delaktig i diskussionen om personalen stod en bit bort och samtalade med varandra under ronden. Almås och Berntzen (2002) menar att vissa patienter kan ha en läkarskräck som hindrar dem från att våga fråga om saker de inte förstår. Patienterna i denna studie ansåg att de nästan alltid vågade ställa frågor till läkaren. Detta överensstämmer inte med studien av Busby och Gilchrist (1992), där sjuksköterskorna ansåg att patienterna inte var tillräckligt bekväma med att ställa frågor och att de sällan eller aldrig gjorde det. Även om patienterna ansåg att de nästan alltid vågade ställa frågor till läkaren framkommer det inte i denna studie ifall de faktiskt gjorde det. Det var endast två patienter i undersökningen som svarade att de aldrig vågade ställa frågor till läkaren. Enligt Weber et al. (2007) kommunicerar läkaren mest under ronden. Detta kan vara en orsak till att patienterna inte känner att de kan ställa de frågor de vill. Läkaren bör därför uppmuntra patienten att delta i samtalet samt till att ställa frågor. Enligt Busby och Gilchrist (1992) ansåg sjuksköterskor att yrkesrollen innebar bland annat att ställa frågor under ronden åt patienten. Patienterna som ansåg att de vågade ställa frågor upplevde därmed en trygghet under ronden. Vilket även visades när det gäller att prata öppet med läkarna. Detta kan bidra till att patienten vågar ställa frågor. Patienterna upplevde däremot att det bara ibland fanns tid att ställa frågor. Detta överensstämmer med Fagermoen (2002) som anser att patienter kan uppleva att de inte hinner ställa frågor. Enligt Busby och Gilchrist (1992) anser sjuksköterskorna att patienterna ska vara delaktiga i diskussionen och få tillfälle att ställa frågor under ronden. Även Höglund et al. (2010) menar att bristen på tid kunde påverka patienternas delaktighet. Det som kunde underlätta för delaktighet var om personalen satt sig ner och pratade med patienten för att fråga om deras åsikter, önskningar samt försäkra sig om att de får svar på sina frågor (Höglund et al., 2010). Även en utbildningsintervention gjorde att läkaren spenderade mer tid hos patienten (Gonzalo et al., 2010). Almås och Berntzen (2002) menar att patienten inte heller vill uppehålla läkaren i onödan med frågor. Eftersom det ofta är tidsbrist och det kan upplevas av patienterna att läkarna och sjuksköterskan är stressade kan patienterna undvika att ställa frågor. Om patienterna upplever att vårdpersonalen har mer tid för samtal skulle det antagligen uppkomma fler frågor. Glind et al. (2008) menar att ronden pågick under en längre tid samt att patienten ställde mer frågor om patienten låg inne på ett enkelrum. Patienterna rapporterade att sjuksköterskan nästan aldrig kom in efter ronden för att kontrollera om det fanns frågor eller om informationen hade förståtts. Tio patienter (29 %) 18

rapporterade att sjuksköterskan aldrig kom in efter ronden. Patienten kan ha svårt att ta in informationen de får av läkaren och frågorna kan uppkomma en tid efter ronden (Almås & Berntzen, 2002). En viktig uppgift för sjuksköterskan är att göra informationen förståelig samt följa upp att patienten har förstått informationen (Fagermoen, 2002). Enligt Widäng et al. (2007) rapporterade patienter att de inte vågade eller visste hur de skulle klaga på när de fick för lite information. Med tanke på att informationen är en väldigt viktig del i patientens delaktighet samt att det ökar tryggheten, är det viktigt att patienten har förstått informationen. Ett annat positivt resultat är att vårdtiden förkortas om patienten känner trygghet och har god information angående sin vård (Almås & Berntzen, 2002; Narasimhan et al., 2006). Det har visat sig att det förekommer endast lite kommunikation mellan läkare och sjuksköterska samt nästan ingen kommunikation alls mellan patient och sjuksköterska under ronden (Weber et al., 2007). Eftersom det är den ansvariga sjuksköterskan som har mer kunskap om patientens dagliga omvårdnad bör sjuksköterskan vara med i diskussionen under ronden. Metoddiskussion Bortfallet i denna studie var endast tre personer. Detta kan inte ha påverkat resultatet nämnvärt. På en av avdelningarna delade sjuksköterskor ut enkäterna till sina patienter istället för de ansvariga för denna studie. Detta kan ha påverkat resultatet. Patienterna svarade kanske inte ärligt när det var deras ansvariga sjuksköterska som lämnade och samlade in enkäten. Vissa frågor skulle ha omarbetats i enkäten. Det saknades en fråga specifikt om patienten kände sig delaktig i ronden. Frågorna om information borde ha vidareutvecklats med exempelvis om läkaren använde medicinska termer. Även en fråga om sjuksköterskan är delaktig i diskussionen under ronden skulle ha varit med. Begreppet " prata öppet " skulle ha formulerats annorlunda eftersom det kan uppfattas olika av patienterna. För författarna till denna studie hade begreppet prata öppet betydelsen att patienten kände sig fri att ta upp de funderingarna om sin vård och behandling denne hade. Det var ett flertal patienter som ansåg att VAS - skalan inte var något bra svarsalternativ att använda. Orsaken var att de hade en tydlig uppfattning om vilken siffra de ville kryssa för, men eftersom inte siffrorna syntes på skalan var de inte säkra på att det blev rätt. Det kan ha varit bättre med siffror som svarsalternativ. Om enkäten skulle ha bestått av öppna frågor istället för strukturerade frågor hade det kanske inneburit att mer information framkommit från patienterna. Två av frågorna 19

som berör integriteten kanske inte var tillräckligt tydliga eftersom patienterna svarade motsägelsefullt. Nackdelen med enkätstudien var att frågeformuläret bestod av strukturerade frågor och att vissa frågor skulle ha lagts till samt vissa skulle ha omformulerats, som diskuterats ovan. En annan nackdel med enkäter kan vara att patienten inte förstår frågan eller inte förstår hur de ska fylla i enkäten. Detta kan leda till att resultatet blir felaktigt. Fördelar med enkätstudien var att det gick fort att besvara frågeformuläret. Patienten har oftast inget emot att fylla i en enkät (endast tre bortfall), vilket gör att deltagandet kan bli fler än i en intervjumetod. Detta visas i denna studie med 34 patienter som medverkade, vilket även var en av styrkorna med detta arbete. En annan styrka var att det var jämnt fördelat mellan män och kvinnor. Undersökningen gjordes även på tre avdelningar som innebar att flera läkare var inblandade under ronderna. Detta för att resultatet på undersökningen inte skulle visas på enbart ett fåtal inblandade under ronderna. Studien hade kunnat utföras som en kvalitativ intervjustudie istället, eftersom det är ett bra sätt för att undersöka patienters upplevelser. Det hade då varit bättre med öppna frågor som gör att patienterna kan svara fritt. Det kan framkomma mer information från patienterna då samt att intervjuaren kan ställa följdfrågor. På frågan om hur patienten förstår informationen kan exempelvis en följdfråga ha blivit om medicinska termer användes. Nackdelen med intervjuer är att det kan vara svårare att få patienten att delta i studien. Validiteten i denna studie är hög eftersom de frågor som patienterna har fått svara på är relevanta utifrån syftet med undersökningen. Den population resultaten är giltiga för är den urvalsgrupp som undersökningen har gjorts på. För en mer generell pålitlighet krävs ett större urval. Denna studie har en hög reliabilitet eftersom mätningarna har utförts med hjälp av en VAS - skala som är ett tillförlitligt instrument. Det skulle vara intressant att göra vidare studier på om patienterna skulle föredra enkelsal eller flerbäddssal med tanke på integritet. Detta kan variera mellan olika personer. Vissa föredrar sällskap och andra vill ha avskildhet. Det skulle även ha varit intressant att ta reda på om det finns någon skillnad på yngre och äldre patienter i deras uppfattning av ronden. 20

Kliniska implikationer Resultatet i denna studie visar att patienterna är ganska nöjda med ronderna. Patienterna anser att de får tillräckligt och förståelig information. De tycker att de kan prata öppet under ronderna samt att det inte är besvärande att andra patienter hör samtalet under ronden. Patienterna ansåg däremot att det inte alltid finns tid att ställa frågor. De rapporterade även att sjuksköterskan sällan kom in efter ronden för att kontrollera om patienten hade förstått informationen eller om det fanns några frågor. När en person blir sjuk är det viktigt för den personen att få veta hur det går i hela vårdprocessen. Ronden är en viktig del i patientens vård. Det är då läkaren berättar resultat på behandlingar, provsvar, undersökningar och dylikt, samt hur den fortsatta vården blir. För att patienten ska känna delaktighet under ronden bör patienten delta i diskussionen. Det ska finnas tid för att ställa frågor och individanpassad information ska ges. Patienten kan ha andra funderingar om sin vård som läkaren inte har informerat om. Alla frågor som patienten har bör besvaras för att patienten ska kunna känna sig trygg och lugn. Sjuksköterskan har en betydande roll att hjälpa patienten med detta. Ett enkelt sätt att göra det är att efter ronden fråga patienten om informationen har förståtts eller om det finns några frågor. Då delaktighet och god information leder till kortare vårdtid för patienten har vårdpersonal en betydande uppgift att tillmötesgå dessa behov på ett tillfredställande sätt. Slutsats Överlag var patienterna nöjda med det sättet som integriteten blev bevarad under ronden. De tyckte även att de förstod informationen och att de kunde prata öppet trots att tiden var knapp. Däremot var det inte ofta som den ansvariga sjuksköterskan kom in efter ronden för att kontrollera om patienterna hade frågor samt om de hade förstått informationen. Sjuksköterskor måste ta ett större ansvar i att försäkra sig om att patienterna har förstått given information. Enligt ICN har sjuksköterskan ansvar för att patienten får anpassad information. 21