ÅSTORPS KOMMUN Styrgruppen för översiktsplanering PM Samrådsmöte Nyvång 20111117 1(9) Datum D nr 2011-11-18 Bmn 2011-1020-13 PM från samrådsmöte Ärende: Översiktsplan 2012 för Åstorps kommun. Tid: 111117 kl. 1830-2000. Plats: Biblioteket, Landgrensgatan 2, Nyvång Närvarande: För Åstorps kommun: Ronny Sandberg (RS), kommunalråd; Sven Berlin (SB), BMn ordförande; Arne Malm (AM), BMn vice ordförande; Hans Ingvar Jönsson (HIJ), KS 1:e v. ordf.; Linda Svederberg (LS), planarkitekt, t.f. stadsarkitekt; Johan Mogensen (JM), arkitekt och projektledare. Övriga närvarande: Per Ivar Svensson, Lejdgatan 16, 26550 Nyvång; Abdulah och Nermina Lukac, Carl Cervin väg 7, 26550 Nyvång; Emelie o Conny Lindblom, Stationsgatan 14, 26550 Nyvång; Hans Ingvar Ekberg, Kölegårdsvägen 15, 26590 Åstorp; Troed Hansson, Bäckavägen 19, 26590 Åstorp; Karl Nilsson, Stationsgatan 16, 26550 Nyvång; Jacob Sunnliden, Hökaregatan 7, 26550 Nyvång; Per Isaksson, Gruvgatan 3, 26550 Nyvång; Gurli Isaksson, Sprängaregatan 3, 26550 Nyvång; John Hansen, Ekdalsvägen 2, 26550 Nyvång; Siv Wetterlöv, Skolgatan 22, 26534 Åstorp; Barbro Wetterlöv, Gökgatan 6, 26550 Nyvång; Carina Söderqvist, Brohagavägen 119, 26590 Åstorp; Verner Paulsson, Broby byaväg 25, 26590 Åstorp. Översiktsplanen är föremål för samråd under tiden 111017-111212 och finns tillgänglig på www. astorp.se och på Medborgarkontoret. Synpunkter kan lämnas senast 12 december till Samhällsbyggnadsenheten, Storgatan 7, 26580 Åstorp eller skickas som e- post till byggochmiljo@astorp.se. De synpunkter som framförs vid detta samråd kommer också att antecknas och följa översiktsplanen fram till kommunfullmäktige. Vid samrådet lämnades följande information och framkom följande synpunkter. 1.RS: Jag är kommunstyrelsens ordförande, kommunalråd, och ordförande i den styrgrupp som arbetat fram det förslag till översiktsplan som nu är föremål för samråd. Vi är tacksamma för era synpunkter som kommer att följa översiktsplanen. När vi haft alla samråd samman- ställs alla synpunkter som kommit in och så tar styrgruppen ställning till om översiktsplanen ska justeras och kompletteras. Sedan ska översiktsplanen ställas ut i minst 2 månader och då har enskilda och myndigheter på nytt möjlighet att komma in med ytterligare synpunkter. Därefter kan översiktsplanen justeras/ kompletteras med hänsyn till de synpunkter som fram- förts och slutligen antar kommunfullmäktige översiktsplanen som blir ett styrande dokument i kommunens verksamhet. Det kommer att föras minnesanteckningar från detta sammanträde och dom skickas hem till er och kommer också att vara tillgängliga på kommunens hemsida. 2. JM gjorde en sammanfattande redovisning enligt nedan: VAD SKA ÖVERIKTSPLANEN INNEHÅLLA?
Bmn 2011-1020-10 2(9) I varje kommun ska det finnas en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen är inte bindande, men den ska visa kommunens viljeinriktning då det gäller markanvändning och utveckling och hur kommunen vill skydda värdefulla bebyggelsemil- jöer och naturområden; hur översiktsplanen påverkas av de nationella och regionala miljömålen och mycket mera. Den översiktsplan som gäller i dag antogs av kommunfullmäktige 2002-09-30 och är därför inte aktuell. Översiktsplanen behöver alltså omarbetas och det arbetet har nu påbörjats. Det finns en styrgrupp för översiktsplanen som består av 8 beslutande politiker och 5 tjänstemän. Styrgruppen har haft 8 protokollförda sammanträden då godkännandebeslut fattats om olika delavsnitt i översiktsplanen. Slutligt godkännande beräknas fattas av kommunfullmäktige hösten 2012 efter samråd och därefter utställning under två månader då myndigheter, organisationer och allmänhet har möjlighet att lämna synpunkter på och påverka översiktsplanens slutliga utformning. Översiktsplanen har stor strategisk betydelse i kommunens interna verksamhet men är också mycket viktig för att kommuninvånarna och andra som har intresse av kommunen ska veta hur kommunen planerar för framtiden och hur det kan påverka kommunens olika delar. HUR PÅVERKAS VI AV OMVÄRLDEN? ÅSTORP I SKÅNE. Åstorp i Skåne: I kommunen bor knappt 15.000 invånare. I Skåne bor cirka 1.250.000 invånare, d.v.s. Åstorp är en liten del av Skåne. Kommunen har cirka 1,2% av Skånes befolkning. Åstorps yta är 93 kvkm.-näst minsta kommunen i Skåne. Skånes yta är 10939 kvkm. vilket innebär att kommunens yta är 0,85% av Skånes yta. I de tio nordvästskånska kommunerna bor det cirka 300.000 invånare. Varje dag pendlar mer än 30.000 nordvästskåningar över kommungräns för att komma till sitt arbete. I Åstorps kommun är nettoutpendlingen cirka 700 vilket innebär att det 700 fler som pendlar från kom-munen för att komma till sitt arbete än som pendlar till kommunen för att arbeta. Huspriserna är högst nära kusten och sjunker kraftigt när man kommer in i landet. I vår kommun är huspriserna högre än i kommunerna öster om oss. Kommunens attraktionskraft ligger i närheten till Söderåsen, närheten till Helsingborg, de mycket goda kommunikationerna med tåg och buss samt bra skolor och en bra uppväxtmiljö för barnen. Kommunen är i första hand attraktiv för villabyggare. Kommunen är i hög grad beroende av sin omvärld. Även om Åstorp är en egen kommun måste vi finna vår roll bland de skånska kommunerna. Varje kommuns översiktsplan måste anpassas till vad som planeras i omgivande kommuner annars blir översiktsplanen inte realistisk och användbar i den kommunala verksamheten. Det finns 33 kommuner och mer än 300 tätorter i Skåne. I synnerhet i västra Skåne ligger samhällena nära varandra. I Åstorps kommun finns det tre tätorter; Åstorp-Nyvång med cirka 9400 invånare, Hyllinge med cirka 2200 invånare och Kvidinge med cirka 1900 invånare. På landsbygden bor cirka 1350 invånare. Uppskattningsvis finns det 300 fritidsboende i kommunen, framför allt på Söderåsen. UTVECKLINGSTRATEGIER. 1. Tillväxt. Översiktsplanen redovisar en tillväxt med cirka 150 personer/år.
Bmn 2011-1020-10 3(9) 2. Spara den goda jorden. Översiktsplanen redovisar att en stor del av utbyggnaden sker genom förtätning i befintlig bebyggelse eller på mark som inte är värdefull jordbruksmark. Viss del av denna mark är redan planlagd för bebyggelse. Endast 41% av bostadsutbygg- naden sker på jordbruksmark klass 6-8. 3. Nya bostadsområden ska ha nära till kollektiva kommunikationer och service. Samtliga nya bostadsområden ligger med centrum högst 0,6 km. från station eller busshållplats med hög turtäthet. Avstånd till skola är högst 1 km. 4. Industri- och serviceverksamheter ska lokaliseras så att störningarna blir små. De verksamhetsområden som redovisas i översiktsplanen omfattar visserligen åkermark men ligger i direkt anslutning till väganslutningar på E:4, riksväg 21och länsväg 110. 80% av marken ligger nära befintliga industrispår. Områdena är så belägna att befintlig eller blivande bebyggelse varken störs av verksamheten inom områdena eller av trafiken till och från områdena. Dessutom ligger områdena nära kollektiva kommunikationer och intill gång-och cykelvägar vilket minskar personbilstransporterna. 5. De nationella och regionala miljömålen ska beaktas. Åtgärder enligt översiktsplanen sker med beaktande av de nationella och regionala miljömålen bl.a. genom: att nya bostäder planeras i kollektivtrafiknära lägen vilket minskar försurningen; att verksamhetsområden planeras nära industrispår vilket minskar lastbilstransporterna och därmed försurningen; att översiktsplanen redovisar cirka 100 hektar nya våtmarker under programperioden; att det planeras fördröjningsmagasin och våtmarker kring viktiga vattendrag; att det planeras gröna korridorer längs Kölebäcken, Vegeån, Humlebäcken m.fl. vatten- drag vilket ökar den biologiska mångfalden; att översiktsplanen stödjer intentionerna i den upprättade fördjupade översiktsplanen för Söderåsen vilket innebär ett stöd för ett rikt odlingslandskap genom målet att nuvarande öppna kulturmarker och naturbeten ska hållas öppna samt att översiktsplanen redovisar skydd av tätortsnära naturområden genom inrättande av kommunala naturreservat, nämligen Kalvahagen med omgivande natur i Åstorp och Prästamarken i Kvidinge. 6. Riksintressena ska beaktas. En av översiktsplanens viktigaste uppgifter är att redovisa hur kommunen avser att säkerställa riksintressena inom kommunen. Översiktsplanen förslag sker med beaktande av riksintressena med två undantag: a. Utbyggnad med 25 småhustomter norr om Galgabacken i Åstorp. Riksintresset bedöms inte skadas. b. Utbyggnad med 100 småhustomter norr om V. Broby kyrka. Riksintresset bedöms inte skadas. BEFOLKNINGEN. Åstorp är en relativt ung kommun med cirka 24% av befolkningen i åldern 0-17 år och drygt 16% i åldern 65- år. Under de senaste 10 åren har befolkningen ökat med cirka 1800 perso ner till drygt 14800 idag, mycket tack vare en stark inflyttning av människor med utrikes bakgrund. Denna del av befolkningen utgör ny drygt 3600 personer eller cirka 24%. Det är i första hand barnfamiljer som flyttar till Åstorp. Befolkningen beräknas öka till 17400 invånare 2030: en något lägre ökningstakt/år än under de senaste 10 åren.
Bmn 2011-1020-10 4(9) NÄRINGSLIVET. Sysselsättning- pendling: Sysselsättningen i kommunen domineras fortfarande av tillverkningsindustrin. Nettoutpendlingen har legat vid cirka 700 personer under en längre tidsperiod vilket innebär att det är 700 fler som pendlar från kommunen för att arbeta än som pendlar till kommunen för att arbeta. Utpendlingen mot Helsingborg dominerar medan det finns en nettoinpendling från kommunerna öster om Åstorp. Verksamhetsområden: Följande verksamhetsområden för industri-service ingår i översiktsplanen: a.åstorp. Utveckling av Åstorps södra industriområde med cirka 65 hektar längs E:4 mot söder och med tillgång till industrispår. b. Kvidinge. Mindre småindustriområde om1,2 hektar enligt gällande detaljplan i sydvästra delen av Kvidinge samhälle. Nära anslutning till rv. 21. c. Kvidinge. Mindre småindustriområde om 5 hektar varav hälften inom detaljplan. Nära anslutning till rv.21. d. Hyllinge. I västra delen av Hyllinge finns ett område för småindustri och service om 7 hektar inom detaljplan med nära anknytning till länsväg 110. e. Väster om E:4,öster om Ecophon AB:s fabriksområde, finns ett 4 hektar stort område som ägs av företaget. Området ligger utanför detaljplan och har nära anslutning till E:4. Området är lämpligt för verksamhet med anknytning till företagets nuvarande verksamhet. BOSTÄDER-BEFOLKNING. Översiktsplanen redovisar produktion av följande antal bostäder till år 2030: Småhus, 844, 61%; radhus, 120, 9%; flerbostadshus,422, 30%. I nedanstående tabell finns det en redovisning av vilka områden som enligt översiktsplanen planeras för bostadsbebyggelse till 2030 och bostadsproduktionens förhållande till befolk- ningsutvecklingen. Å= Åstorp ; K= Kvidinge; H= Hyllinge Prioritering Utbyggnadsområde Antal bostäder Utbyggnadsår villor radhus flerb.hus 1. Förtätning -väster ishallen,å. 12 2013-2014 -öster Dalagården,Å. 12 2013-2014 -östra Björnås,Å. 22 2018-2020 -Bjärshögs trän.pl.,å. 30 2014-2015 - Kv. Backsippan,Å. 30 2016-2017 - Kv.Hästhoven,Å. 20 2016-2017 - kv. Igelkotten,Å. 25 2017-2018 - Nya Torg,Å. 32 2020-2021 -Hantverksgatan NO,Å. 50 2022-2023 -Kv. Gurkan, Åstorp 165 2024-2029 -Tingdals skola Ö.,Å. 50 2020-2022 -Kvidinge sydväst, K. 52 2013-2017 -Hyllinge skola NO, H. 40 2016-2017 -Hyl. Safir-Diamantv. H. 6 2013-2014 2. -Hyllinge sydost 170 100 2014-2022 3. Centrum nordost. Å. 260 2014-2022 4. Nyvång sydväst. Omr.7 100 2020-2025
Bmn 2011-1020-10 5(9) 5. Kvidinge Prästam.+ NV 210 2018-2029 Summa totalt: 844 120 422 2013-2030 Ovanstående bostadsproduktion ger en befolkningstillväxt om cirka 150 personer om året eller 17400 invånare år 2030. RIKSINTRESSENA I KOMMUNEN Kommunen är skyldig att ta hänsyn till riksintressena. De riksintressen som berör kommunen och som är väsentligast när det översiktsplaneringen, eftersom dom i hög grad berör markanvändningen är: -Nyvångs samhälle med närliggande område: L:K31. Skäl för riksintresse: Området omfattar Nyvångshögen med maskinhuset Carl Cervin, hela samhället och jordbruksmarken fram till V. Broby kyrka. Det rymmer en kulturhistoriskt intressant industrimiljö som speglar den nordvästskånska stenkolsindustrins betydelse. Ett viktigt inslag i landskapsbilden är den stora slagghögen. Föreslagen bebyggelse ligger i utkanten av och medför inte någon negativ inverkan på riksintresset. -Rönneån och dess dalgång N40 och L:F1. Skäl för riksintresset: Riksintresset omfattar en relativt begränsad del av Rönneåns dalgång. Den slingrande åfåran kantas av mer eller mindre fuktiga betesmarker med en artrik vegetation. Från Tommarps kungsgård och uppströms smalnar dalgången. Det s.k. Tommarps ene, som genomskärs av ån, är ett åsgroplandskap av stor skönhet. Betesmarker med vackra ekbestånd täcker backarna. Området har stor betydelse för friluftslivet bl.a. p.g.a Rönneåns betydelse som regional kanotled samt för fritidsfisket genom den goda tillgången på havsvandrande lax och öring. Översiktsplanen beaktar riksintresset. -Söderåsen. Riksintresse för naturvården och friluftslivet. N48 och L:F1. Skäl för riksintresset: Det krävs en lång beskrivning för att beskriva riksintresset. Här kan endast nämnas att området har en säregen natur med artrik flora och fauna, sprickdalar, bäckar med strömälskande arter samt en säregen geologi. Söderåsen besöks årligen av tusentals turister. Översiktsplanen beaktar riksintresset med undantag för ett mindre område med 25 villatomter norr om Galgabacken i Åstorp som inte bedöms påverka riksintresset negativt. JORD- OCH SKOGSBRUK Cirka 65% av kommunens yta består av åker eller betesmark. Betesmarken är av liten omfattning, cirka 300 hektar. I 3 kap.4 Miljöbalken anges att jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Det innebär jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Översiktsplanen innebär att stor hänsyn tas till jordbruksmarken och att föreslagen bostadsbebyggelse endast till 41% tar jordbruksmark i anspråk. Översiktsplanen innebär också ett stöd för verksamheter som kompletterar jordbruket som t.ex. gårdsbutiker, bed&breakfast, turridning, café och naturguidening m.m.
Bmn 2011-1020-10 6(9) I kommunen omfattar skogsmarken cirka 1375 hektar eller 15% av kommunens yta och är i sin helhet lokaliserad till Söderåsen. Översiktsplanen innebär att det inte tillåts några verksamheter som inkräktar på skogsbruket och att andelen granskog bör minskas och andelen lövskog ökas. Vidare anförs att ytterligare bebyggelse inom den skogbevuxna delen av Söderåsen inte ska tillåtas och att utökning av de bebyggda områdena vid Kärreberga och Körslätt inte ska ske utanför de områden där det finns detaljplan eller områdesbestämmelser. TRAFIK OCH KOMMUNIKATIONER Tågstopp! Översiktsplanen föreslår att tågstopp införs i Kvidinge vilket betyder mycket för Kvidinges utveckling som bostadsort. Snabbtåg! Översiktsplanen föreslår att ett markreservat för ny snabbtågsjärnväg inläggs väster om E:4. Europakorridoren sträcker sig från Stockholm till Skåne man ska kunna åka från Stockholm till Helsingborg på cirka 2 timmar---- och blir en del av det europeiska järnvägsnätverk som redan är under uppbyggnad söder om Danmark. Ny förbifartsled! Översiktsplanen föreslår en ny förbifartsled väster om Kvidinge från rv.21 till Sånnavägen. Den blir tillfart till planerade nya bostäder norr om järnvägen och avlastar befintliga bostadsgator i Kvidinge. Nya gång-och cykelvägar! Översiktsplanen föreslår att det byggs nya gc-vägar inom alla nybyggnadsområden som anknyter till skolor och handelsservice. Vidare föreslås en ny gc-väg från Nyvång till Hyllinge så att Du kan cykla säkert från Kvidinge till Hyllinge över Åstorp-Nyvång. En ny gångbro föreslås över Åstorps bangård för att knyta samman områdena norr och söder om järnvägen. NATUR OCH MILJÖ. Översiktsplanens inriktning är att tillvarata befintliga och utveckla nya naturområden. För kommunens parker har det upprättats en särskild grönstrukturplan som antagits av kommunfullmäktige. Syftet med grönstrukturplanen är att utveckla parkerna så att de blir intressantare både att vistas i och för utveckling av den biologiska mångfalden. Vissa delar av parkerna kan kanske tas i anspråk för bebyggelse. En viktig del i översiktsplanen är att utveckla grönstråk bl.a. längs vattendragen så att tidigare otillgängliga områden blir tillgängliga för invånarna. På så vis blir kommunen attraktivare både för de boende och för besökande. Landsbygden knyts närmare till tätorterna, naturstråk med strövstigar förbinder tätorterna och kunskapen om och intresset för landsbygden ökar. KONSEKVENSBESKRIVNING. Översiktsplanen innehåller också en konsekvensbeskrivning om hur översiktsplanen påverkar Miljö; Hälsa och säkerhet; Jämställdhet; Kommunens olika verksamheter som skola m.m. Konsekvensbeskrivningen är viktig eftersom den visar att de åtgärder som föreslås i översiktsplanen är realistiskt genomförbara. Vid bedömning av olika utbyggandsområden har det gjorts exploateringskalkyler så att styrgruppen har kunnat bedöma realismen i olika projekt. De redovisade utbyggnadsområdena är ekonomiskt genomförbara.
Bmn 2011-1020-10 7(9) 3. Hans Ingvar Ekberg: Det verkar konstigt att antalet åldringar ökar så lite. Vi blir ju äldre. Svar: RS: Vi räknar med att de äldre flyttar till mer centralt läge, nära service, när de når hög ålder. 4. Hans Ingvar Ekberg: Stäng genomfartstrafiken genom Nyvång. Månstorpsvägen skulle kunna förlängas väster om samhället ut till Brohagavägen. Samhällets markanta avgränsning mot söder som åberopas skulle kunna bibehållas även om man fyllde på med två rader hus söder om samhället. Svar: RS: Kravet på avlastning av genomfartstrafiken har vi hittills inte ansett så viktigt att det motiverar en ny trafikled ut till Brohagavägen. 5.- Ska det byggas fri bebyggelse inom det nya område eller ska det vara en viss stil? Svar: LS: Länsstyrelsen kommer att kräva en viss stil anpassad till byggnadstraditionen i Nyvång. 6. Har det ställts krav på de två husen som håller på att byggas på Stationsgatan? Det är viktigt att bevara den miljö som finns. Svar: - De nya husen som uppförs av Götenehus blir putsade och smälter väl in i miljön. 7. Gör man detaljplan för hela samhället när man ska planera för område 7 och 9? Svar: RS: Område 9 har redan godkänd detaljplan. Länsstyrelsen accepterade detaljplanen fast den ligger inom riksintresset eftersom en utbyggnad redan fanns inritad i en gammal utbyggnadsplan för Nyvång. Det blir en egen detaljplan för område 7 och den kopplas inte ihop med eventuell planläggning för den befintliga bebyggelsen i samhället. 8. Barbro Wetterlöv: Kan Nyvångshögen bli tillgänglig som område för promenader etc.? Svar: RS: Vi har haft diskussioner med markägaren som sagt att han är beredd att öppna upp delar av området för allmänheten. Markägaren har också framfört önskemål om att få bygga en maskinstation nedanför Nyvångshögen men har sedan inte återkommit. Vi ska fortsätta förhandlingarna. 9. Troed Hansson: Den nya bebyggelsen kommer nära mina djurstallar och det kan bli problem. Svar: JM: Boverkets allmänna råd 1995:5 avseende avstånd mellan djurstallar och bostäder har numera upphävts och ersatts av en ny vägledning, rapport 2011:6. Avståndet mellan nya bostäder och djurstall är beroende på antalet djurenheter m.m. När man ska göra en detaljplan för område 7 måste nära samråd ske med grannar och detaljplanen utformas med hänsyn till djurhållning etc. 10: Hans Ingvar Ekberg: I område 9 har man planerat trädgårdar ända ut i åkerkant. Det är absolut olämpligt och innebär stor risk för konflikter. Svar: RS: När detaljplanen gjordes har vi försökt att få en så bra lösning som möjligt och hela den södra delen av Nyvångs samhälle gränsar ju direkt mot åkermark. 11: Carina Söderqvist: Bullret från E:4 är mycket besvärande och om område 7 ska bebyggas måste man avskärma bullret. Svar: RS: Bullernivån måste naturligtvis vägas in när man ska bebygga området. JM: Det måste byggas ett bullerplank så nära E:4 som möjligt. Bullret är överhuvudtaget ett stort problem och stora delar av västra Skåne är påverkade av buller.
Bmn 2011-1020-10 8(9) 12: -Kan man inte lägga upp en bullervall och använda avbaningsmassor från området? Svar: RS: Bullervallar ger mycket sämre bullerdämpning är bullerplank. 13: - Kan inte kommunen göra en bullermätning? Svar: RS: Det är Trafikverkets uppgift att göra en bullermätning men vi kan försöka få dom att göra det. 14:- Ska vi göra en gemensam skrivelse till kommunen? Svar: RS: Om ni gör det får frågan tas upp i Bygg- och miljönämnden. 15: Troed Hansson: Danskarna har löst bullerfrågan på ett effektivt sätt med rejäla bullerplank. Vallarna ger dålig effekt. 16: RS: Trafikverket gör oftast beräkningar som bygger på vissa beräkningsmodeller men man gör inga mätningar på plats. 17: AM: Bullerplanken är väsentligt effektivare är bullervallarna. 18: RS: I Hyllinge diskuterar vi för närvarande med Trafikverket om bullerplank i stället för bullervallar. 19: Siv Wetterlöv: Om man flyttar till landet får man tåla lite lukt från jordbruken. Svar: RS: Det krävs att vi tar hänsyn till jordbruksverksamheten. Troed Hansson: Acceptans kan man glömma. Man ska inte bygga in problem. 20: Carina Söderqvist: Jag ringde till Trafikverket men då ansåg man att det var inomhusmiljön som var det väsentliga och vad man kunde göra för att sänka ljudnivån inomhus. 21: - Det är mycket önskvärt med en gång-och cykelväg till Hyllinge. Svar: JM: I förslaget till översiktsplan redovisas en ny gc-väg från Nyvång till Hyllinge under E:4 i befintlig tunnel och sedan från Hagalund via befintlig markväg över fälten och över Vegeån till Hyllinge. Då får man en sammanhängande gc-väg från Kvidinge öster via Åstorp- Nyvång till Hyllinge. 22: Troed Hansson: Det är lätt att göra en gc-väg till Hyllinge. Mycket är redan förberett. Betr.vindkraft: 23: LS: Det finns ett förslag till vindbruksplan som ska bearbetas. 24. RS: Vi är en liten kommun och det finns inte så mycket utrymme för vindkraft. Kanske kan vi få plats med 4-9 vindkraftverk där 9 nog är för mycket. 25: AM: Vindkraften ställer till mycket diskussion. T.ex. område A1 enligt det förslag som utarbetats så har Luftfartsverket ( Sveavia) motsatt sig det. 26: RS: vi måste göra en bedömning, men någonstans bör det finnas plats. 27: Hans Ingvar Ekberg: Det är märkligt att kommunerna ofta föreslår vindkraftverk intill kommungränsen där grannkommunen påverkas.
Bmn 2011-1020-10 9(9) 28: RS:Det uppstår hela tiden konflikter både när det föreslås områden för vindkraftverk och när det inte föreslås. 29: Det är bättre att placera vindkraftverken intill varandra så som man har gjort längs E:6 norr om Halmstad. 30: HIJ: Vindkraftverken behöver inte vara så störande. Stora kraftledningar stör betydligt mer. 31. LS: Jag uppmanar alla komma in med synpunkter och förslag. Gå in på hemsidan där det finns fullständig information eller besök medborgarkontoret. Vi vill ha era synpunkter senast 12/12. 32. RS: Jag förklarar samrådet avslutat och tackar för dom synpunkter och förslag som framkommit. 111118 Johan Mogensen