Rapport från konferensen om narkotikarelaterad dödlighet Gävle 29 september 2015 Rapport 2015:20
Rapport från konferensen om narkotikarelaterad dödlighet Gävle 29 september 2015
Inledning Varje a r genomfo rs cirka 5 000 ra ttsmedicinska obduktioner i Sverige. I majoriteten av dessa go rs blodanalyser fo r att utro na vilka la kemedel personen haft i kroppen och i vissa fall screenas fo r narkotika. Det ga r inte att blunda fo r att fler do dsfall a r en tydlig trend ba de regionalt, nationellt och internationellt. A ven om det a r sva rt att ja mfo ra oss med andra la nder, till och med de nordiska bara delvis, a r det a nda sa att antalet narkotikarelaterade do dlighet a r alldeles fo r ho g. Fo r att mo ta de fra gor som uppsta tt i och med denna trend och de samtida sva righeter som finns i att tolka statistiken om dödlighet bjo ds personer som i sina verksamheter mo ter narkotika till en endagarskonferens i a mnet. De inbjudna var bland annat polisen, drogsamordnare, politiker, akutmottagningar mm. Syftet med konferensen var att o ka kunskapen om narkotikarelaterad do dlighet, att ge mo jlighet till att skapa och tolka en aktuell la gesbild samt belysa det ansvar som varje verksamhet har. Konferensen dokumenterades fo r att kunskap och diskussioner ska kunna delas av flera. Nelli Kopola Enhetschef Barbro Wåger ANDT samordnare
Den narkotikarelaterade dödligheten ökar kraftigt. Alarmen kring detta har duggat tätt de senaste åren och uppmärksamheten har varit stor. Problemet är att den narkotikarelaterade dödligheten inte är något enhetligt och väldefinierat begrepp. Förvirringen är stor när det gäller statistiken kring narkotikarelaterad dödlighet, men det går inte att blunda för att fler dödsfall är en tydlig trend både regionalt, nationellt och internationellt. För att komma åt problemet såg Länsstyrelsen i Gävleborg och länets kommuner ett behov av att sprida mer kunskap kring orsakerna, detta var bakgrunden till konferensen i september. Länsstyrelsen träffar regelbundet ANDT nätverket (kommunernas drogsamordnare) och det var vid ett sådant möte som idén om konferensen uppkom. Många berörs av narkotikafrågorna och det är viktigt att se till att så många som möjligt av dem får del av kunskapen. Till konferensen hade man därför via drogsamordnarna gått ut med en bred inbjudan till polis, akutmottagning, övrig sjukvård, socialtjänst, beroendemottagning och politiker i kommunerna. Syftet var att tydligare belysa vilket ansvar varje verksamhet har. Om vi agerar tillsammans kan många av dödsfallen förebyggas. Gävle var först med att analysera avloppsvattnet Länsstyrelsen finansierar ett projekt som går ut på att ta reda på vilka droger som finns i avloppsvattnet. Johnny Gustafsson, drogsamordnare i Gävle, är projektledare och han berättade om arbetet. Kommunen har, i samråd med Karolinska Institutet som gör analyserna, valt att i det här läget fokusera på att mäta förekomsten av illegala droger, inte opioider. Gävle var först bland landets kommuner att beställa den här typen av analyser, här i länet har även Sandviken och Söderhamn hakat på. Proverna skickas till Karolinska Institutet varje kvartal. Tidigare har vi bara haft självrapporteringen att gå på, enkla enkäter där man i princip kryssar i om man har provat narkotika eller inte. De här proverna blir som ett slags urinprov för hela kommunens befolkning, säger Johnny Gustafsson. I riket är det numera totalt 35 40 kommuner som jobbar på det här sättet. Mätmetoderna skulle behöva samordnas bättre, men det har blivit lättare
att se hur marknaden för olika preparat sprids och utvecklas. Det är också bra att veta vad som finns i vattnet, eftersom en del av de här ämnena stannar kvar även efter att det passerat reningsverken. Rapport från gatan På plats under konferensen fanns även narkotikapoliserna Anders Wiik och Mattias Nilsson från den så kallade gatulangningsgruppen. De jobbar tillsammans med en tredje kollega i området södra Gävleborg. Cannabis, amfetamin och kokain är de droger vi oftast kommer i kontakt med, tillsammans med olika narkotikaklassade läkemedel som ökat kraftigt på senare år. Vi ser att många hämtar ut legala mediciner som de missbrukar själva eller säljer vidare. Det är bra att läkarna nu i alla fall kan se vad andra läkare skriver ut, många springer ju till olika läkare för att få det de vill ha, menar Anders Wiik. Vad är er största frustration? Att det inte finns en större öppenhet mellan Landstinget och Polisen. Vi måste få stopp på det läckage av läkemedel som finns från behandlingsprogrammen och de läkare som skriver ut recept till fel personer, säger Anders Wiik. Just i Gävle är läckaget från behandlingsprogrammet ovanligt litet, men nationellt sett är det ett stort problem. En undersökning som gjordes vid Malmö högskola 2014 visar att två tredjedelar av patienterna som får underhållsbehandling någon gång gett bort eller sålt sina läkemedel vidare. Det är jätteviktigt att väcka tanken hos alla som kommer i kontakt med narkotikaklassade läkemedel, att de faktiskt mycket väl kan hamna på gatan, påpekar Anders Wiik. För att komma till rätta med problem krävs bättre samverkan mellan olika instanser, då kan ibland sekretessreglerna vara ett hinder. Ärligt talat, när det är uppenbart att jag kan rädda liv så skiter jag i sekretessreglerna. De får väl bura in mig för det om de vill, säger Mattias Nilsson. Andra deltagare menar att det är många som gömmer sig bakom sekretessreglerna. Det går att hitta vägar runt dem, till exempel kan man häva sekretessen bara patienten går med på det. Det vanligaste är att man får ett ja på den frågan om man ställer den.
Vi måste också komma ihåg att vi har rätt att göra en anmälan till socialtjänsten om det finns barn med i bilden, påminner läkaren Katarina Hermansson. Expert på droger och statistik Dagens huvudtalare var Anna Fugelstad, psykolog och drogforskare. Hon arbetar vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet och har ägnat sig åt narkotikafrågor sedan början av 90 talet. Hennes bakgrund är relativt ovanlig, eftersom hon arbetat med rättsmedicin och har djupgående kunskap när det gäller statistik. Hon lyfte fram några frågor som är viktiga att ha med sig när man tolkar statistiken: Vad menar man med narkotika? Bara illegala droger eller även narkotikaklassade läkemedel? Vad menar man med narkotikarelaterad dödlighet? Är det akuta förgiftningar, dödsfall under påverkan, sjukdomar och organskador som man fått på grund av narkotikaanvändning? Något annat? Hur fångar man in dödsfallen och hur presenteras de? Det finns alltid frågetecken när det gäller sådant här, en dödsorsak är väldigt sällan glasklar. Många tror att ett dödsfall automatiskt räknas som narkotikaklassat så fort det finns narkotika i blodet, men så är det inte, säger Anna. I Sverige finns idag tre olika statistikserier över narkotikarelaterade dödsfall, alla har sina fördelar och begränsningar. Det finns ett nationellt och ett internationellt narkotikaindex. De bygger båda på diagnos koder (så kallade ICD koder). En stor skillnad dem emellan är att i det nationella indexet, som bygger på Socialstyrelsens dödsorsaksregister, redovisas både direkta och indirekta dödsorsaker. Det innehåller fler ICD koder. I det internationella indexet har man bara koder för de direkta dödsorsakerna. Rättsmedicinska undersökningar ligger till grund för all svensk statistik. Socialstyrelsen har specialutbildade personer som bestämmer vilken ICDkod de undersökta dödsfallen ska få. 90 procent av alla onaturliga dödsfall som gäller personer under 65 år undersöks. De screenas för läkemedel och alkohol, även narkotika om det finns misstanke om det. Problemet är att
det lätt kan hända saker längs vägen. Det är väldigt många steg i utredningen, berättar Anna. Forskningsregistret Toxreg, som Anna ansvarat för sedan millennieskiftet, bygger helt och hållet på toxikologiska rådata från undersökningarna, utan några subjektiva bedömningar. Här listas alla dödsfall som kunnat kopplas antingen till illegala droger eller metadon/buprenorfin/fentanyl. Informationen kopplas också geografiskt till dödsplatsen, vilket gör det möjligt att göra kartor som beskriver hur drogerna sprids över landet och hur utvecklingen ser ut över tid. Dödsfallen redovisas också i olika droggrupper, då ser man tydligt att antalet dödsfall som kopplas till narkotikaklassade läkemedel har ökat kraftigt sedan år 2006. Ökningen syns i hela landet och i alla typer av kommuner, vilket är ett tecken på att det handlar om läkemedel från den svenska sjukvården. När man istället ser en koncentration av dödsfall i storstäderna (vilket är fallet för heroin) kan man istället anta att det är den illegala marknaden som växt. Unga vuxna är särskilt drabbade En särskilt problematisk åldersgrupp i Sverige är unga vuxna (under 30 år). Den totala dödligheten i den här gruppen går ner i övriga Norden och Holland, medan den ligger kvar på samma nivå i Sverige. Det kan bero på just den narkotikarelaterade dödligheten. De vanligast förekommande narkotikaklassade läkemedlen i den här åldersgruppen är metadon och buprenorfin. Metadon fungerar på många sätt som heroin, men det har en fördröjd giftverkan med flera timmar (särskilt om det tas i flytande form). Det leder till att många dödsfall inträffar under sömnen. Både personerna själva och eventuell vårdpersonal tycket ofta det är bra att de får sova. Heroinister är vana vid att få en snabb effekt, när det inte sker är det lätt att ta en överdos. Den största faran med buprenorfin är att många användare fastnar i missbruk. Dödsorsaken är sällan glasklar Ett problem när det gäller statistiken är att narkotikarelaterad dödlighet i själva verket nästan alltid rymmer flera olika dödsorsaker. Statistiken däremot bygger på en dödsorsak och en substans för varje dödsfall. I verkligheten finns ett utbrett och farligt blandmissbruk som inte syns i statistiken. Om man överdoserar opioider och kombinerar det med annan narkotika eller alkohol förstärks opioidernas amningshämmande effekter. En överdos av opiater leder i vanliga fall till förgiftning. Fentanyl är den starkaste opiaten, starkare än heroin. Centralstimulerande preparat som amfetamin och kokain kan leda till att personen råkar ut för olyckor, får organskador eller hamnar i ett dödligt förvirringstillstånd. En överdos av amfetamin leder ofta till att man klagar på huvudvärk, i själva verket är det en hjärnblödning. De kan också plötsligt bli våldsamma. Cannabis
leder ibland till dödliga beteendeförändringar, att man till exempel hoppar från en balkong, berättar Anna. Anna passar också på att ta död på några vanliga myter som florerar: Myt1: Många som dör på grund av en överdos har egentligen begått självmord. Myt 2: Det är tillsatsämnen i orent heroin som dödar Myt 3: Rent heroin är extra starkt heroin. Sverige toppar internationell statistik Estland hade tidigare den högsta narkotikarelaterade dödligheten enligt EU:s redovisning, men nu har Sverige gått om. Anna är generellt sett skeptisk till de internationella jämförelserna, även om förutsättningarna för nordiska jämförelser är relativt goda. De rättsmedicinska undersökningarna varierar stort mellan olika länder. Dessutom finns det juridiska skillnader, och skillnader när det gäller tradition och praxis. Det internationella indexet visar hur som helst på trender, t.ex. att ett ökat antal dödsfall beror på läkemedel, ett ökat blandmissbruk och att heroinet kommer tillbaka i en del länder. Varför ökar den narkotikarelaterade dödligheten? Trots olikheterna så tyder all statistik på en tydlig ökning av den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige efter 2005. Då ändrade Socialstyrelsen sina regler kring behandlingsprogrammen. Programmen har funnits sedan 1966 och de har varit säkra. Tidigare hade Socialstyrelsen ett eget patientregister där viktig information fanns samlad, men det har gradvis monterats ned. Idag går det inte att följa upp behandlingarna ordentligt och ingen har kontroll över utvecklingen längre, säger Anna. Med tanke på detta kan det tyckas märkligt att Socialstyrelsen fått i uppdrag att själva utreda behandlingsprogrammen. Flera kritiska röster anser att de nu försöker sopa sina misstag under mattan. Ett exempel på brist är att Socialstyrelsen bara räknar de obrutna medicinförpackningar som hittas utanför programmens kontroll. De mäter på ett sådant sätt att de får det svar de vill ha, menar Johnny Gustafsson. Utöver detta ser Anna ytterligare två huvudförklaringar till varför antalet dödsfall ökat. För det första skrivs betydligt fler starka opioider ut idag. Dessutom har sjukvården fått allt fler styrningsmekanismer med
prestationsbaserade ersättningssystem. Insatser vars resultat är lätta att mäta premieras, t.ex. medicinering. Begränsningarna och kontrollen var betydligt striktare tidigare. Då användes bara starka opioider vid akut smärta och cancersmärta, nu skrivs de ut även vid kronisk värk där de egentligen inte gör någon nytta, säger Anna. Regelförändringarna innebär framför allt att det inte längre finns någon begränsning för hur många som får delta i behandlingsprogrammen. Det är också betydligt enklare att starta nya program. 2005 genomgick total 800 personer behandling. 2012 fanns det 114 behandlingsenheter och 5000 personer i behandling. Nu finns det inte längre några siffror alls kring det här, menar Anna. Hur blev det så här? Det var en billig lösning, brukar jag svara lite elakt. Men det finns väl även en tanke att alla ska ha samma rätt till behandling oavsett var man bor, säger Anna. Hon berättar att i USA räknas det här idag som ett av de största folkhälsoproblemen. Läkemedelsföretagen skickar ut direktreklam om rätten till ett smärt och ångestfritt liv och de ordnar själva utbildningar för läkarna. Det här har naturligtvis lett till att både missbruket och de narkotikarelaterade dödsfallen har ökat, berättar Anna. Sedan 2008 har man infört begränsningar och åtstramningar. Det har lett till att läkemedelsmissbrukarna, som ofta tillhör vit medelklass, istället köper heroin och cannabis från Mexiko. Jag ser stora brister i Socialstyrelsens utredning kring det här och jag är rädd att vi också är på väg mot ett läge som liknade det man har i USA, avslutar Anna.
Länsstyrelsens rapporter 2015 2015:1 Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödsarbetet 2015:2 Hemlöshet en fråga om bostäder 2015:3 Förvaltningsplan för kronhjort i Gävleborgs län 2015:4 Vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län 2015:5 ANDT-verksamheten vid Sveriges länsstyrelser 2014 2015:6 Prostitutionen i Sverige 2014 - En omfattningskartläggning 2015:7 Hur förändras våtmarkerna och varför? Undersökningar av vegetationsförändringar i Dalarna och Gävleborg satellitbaserad övervakning 2015:8 Förvaltningsplan för skarv i Gävleborgs län 2015:9 Mottagande och etablering av nyanlända i Gävleborg 2014 sammanställning av en enkätundersökning riktad till länets kommuner 2015:10 Bostadsmarknadsanalys för Gävleborg län 2015 Tema Bostäder för nyanlända 2015:11 Ett attraktivt Gävleborg Sammanställning av slutsatser och lärdomar från projektet Attractive Region X 2015:12 Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten Trendövervakning 2014 2015:13 Växter vid Färnebofjärden en inventering av kärlväxter och vegetation i Färnebofjärdens nationalpark 2015:14 Inventering av stora rovdjur i Gävleborgs län 2014/2015 2015:15 Kvicksilver i fisk i Gävleborgs län - En sammanställning av undersökningar utförda 1966-2013 2015:16 Planera för förändrat klimat i Gävleborg 2015:17 Bottenfauna - en inventering av bottenfaunan i Färnebofjärdens nationalpark 2013 2015:18 Regional risk- och sårbarhetsanalys Gävleborgs län 2015 2015:19 Rapport Berusningsstudie 2015 2015:20 Rapport från konferensen om narkotikarelaterad dödlighet Länsstyrelsen Gävleborg Rapportnr: 2015:20 ISSN: 0284-5954 Besöksadress: Borgmästarplan, 801 70 Gävle Telefon: 010-225 10 00 Webbadress: www.lansstyrelsen.se/gavleborg