Buller i Symphony. Kumulativ miljöpåverkan i havet

Relevanta dokument
Symphony. Integrerat planeringsstöd för svensk havsplanering

Linus Hammar PhD Miljösystemanalys Chalmers Tekniska Högskola

SGUs arbete med havsplanering

Nationell, regional och lokal implementering av EU direktiv med havsdirektiv och integrerad kustzonsförvaltning som exempel. Mikael Hildén, prof.

SeaGIS en översikt. Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS. Projektperiod 6/ /2014

Östersjön Problemen och lösningarna

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Havsplanering. Fysisk planering en del av havsförvaltningen. Eva Rosenhall

Nationell havsplanering så funkar det och vad händer just nu?

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Integrerad havsförvaltning vägen framåt? Dansk selskab for marinbiologi, 5 november 2009 Åsa Andersson, Världsnaturfonden WWF

En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön

Symphony bakgrund för metodutveckling

YTTRANDE SLU har utgår från att försöka besvara frågan under punkt 1 i relation till de villkoren satta under punkt 2 till 12.

Marint centrum. där havet är en tillgång

Alternativ. Hanöbukten energi, försvar, sjöfart,

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research

Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet

Så åstadkommer vi (tillsammans) ett vatten av god kvalitet

Vattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år 2030

Forum Östersjön 23 juni 2012

Remissvar om Förslag till havsplaneringens inriktning och avgränsning av miljöbedömningen

Samråd om gränsöverskridande miljöpåverkan enligt Esbokonventionen för bolaget Nord Stream 2 AG:s planerade gasledningsprojekt

Havsplan Östersjön. Förslag till. Samrådshandling Ärende 5 FÖRSLAG TILL HAVSPLAN SAMRÅD TIDIGT SKEDE SLUTLIGT FÖRSLAG GRANSKNING

Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet

VILKEN SJÖMAT ÄTER VI I FRAMTIDEN?

VATTEN16 Nästa steg för åtgärder i Hanöbukten

Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till Havsplan Östersjön. Samrådshandling

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Synpunkter på förslag för uppföljning av den maritima strategin

3 svenska havsplaner

Vindkraftens påverkan på marint liv. Professor och projektledare Lena Kautsky Presentation i Halmstad 5 december 2012

Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015

HAV 2014 Örnsköldsvik september 2014

Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Vindkraft och naturvärden

Förslag till Havsplan Östersjön, granskningshandling

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

Transporters samhällsekonomiska nytta och kostnader - Kan detta mätas i monetära medel? Magnus Swahn

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman

Övergödning. och effekterna. Philip Axe

Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 1 Datum Kommunstyrelsen kallas till sammanträde, temadag T1 Datum och tid: kl. 08:30 Plats: Nämndhus

IP/05/1470. Bryssel den 24 november 2005

Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till Havsplan Västerhavet Samrådshandling

Östersjön och Mälaren? L Gladh Gröna liberaler sep 10

Planprocess för nationell havsplanering i Sverige Vasa, SeaGIS

Interkommunal havsplan för Blekinge

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Exploatering och påverkan på ålgräsängar

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en

Potential att vara med och lösa samhällsutmaningar!

Vattenförvaltning i grannlandet Sverige

Examensarbeten i biologi vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU

Vad gör Länsstyrelsen?

Marina däggdjur och deras interaktioner med fiskeri

Överblick: FNs mål för hållbar utveckling Kartläggning mot VGRs verksamhetsområden Betydelse av FNs hållbarhetsmål för VGR Identifierade gap

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Angående yttrande över Remiss av Statens energimyndighets rapport om havsbaserad vindkraft, M 2017/00518/Ee

Så kopplar havsplanerna och kommunernas översiktsplanering till varandra. Anette Johansson

JIIL Stockholms läns landsting i (G)

Havsplanering i Skåneett möte mellan stat och kommun. samordnare havsplanering

Principles of Mosaic tool: how it is used in practice, in adaption to changing environment and how it can be used to support Blue Growth

"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

Havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 26 maj 2014

EN RAPPORT OM SPÖKGARN. - om att rensa vrak från förlorade fiskeredskap

Havsplanering. till glädje och nytta för alla

WindPRO version jan 2011 Utskrift/Sida :19 / 1. DECIBEL - Huvudresultat. Beräkning Resultat. vårbo VKV.

Ekosystemansatsen exemplet Östersjön

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december Koordinator Skånes Hav och Vatten

Trafikverket och miljö

Havsplanering. Ingela Isaksson - Länsstyrelsen Västra Götalands län. Foto: Markus Klingberg. Västra Götaland, Halland & Skåne

Preliminära resultat. Ljudutbredning Påverkan av väder och vind. Vad bestämmer ljudutbredningen? Hur väl stämmer beräkningsmetoden?

Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till Havsplan Bottniska viken. Samrådshandling

Torskens (Gadus morhua) utdöende i Västerhavet. Torsken är på väg att försvinna i Västerhavet

FÖRSURNINGS PÅVERKAN PÅ SVENSKA MARINA EKOSYSTEM

Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske

Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten

H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D

Nätverket Renare Mark Vårmöte Vatten och sediment Källa till hav Vatten-, havsförvaltning och sediment. Jakob Granit Generaldirektör

ALLMÄN INFORMATION BALTIC PIPE PROJEKTET

Ocean acidification the state of the Baltic Sea and the Skagerrak-Kattegat

NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING AV MKB

Uppgiften onsdag 6 maj 2009

Tjärnölaboratoriet. Göteborgs universitet

Kristoffer Mattisson, Yrkes och Miljöhygieniker, Doktorand folkhälsovetenskap Arbets och Miljömedicin, Lund

Nyttan av modeller i svensk vattenförvaltning. Nasjonal Vannmiljøkonferanse Oslo, 17 mars 2011 Niklas Holmgren, Södra Östersjöns vattenmyndighet

Näringsdepartementet 1

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,

Havsmiljöinstitutet REMISS 1 / 5. Havs- och vattenmyndigheten

Transkript:

Buller i Symphony Kumulativ miljöpåverkan i havet

PO 4 3- NO 3 - Varför kumulativt?

Shipping turbidity Electric fields Climate change temperature rise Boating pollution Marine mining habitat loss Dredging turbidity Aquaculture nutrients Industry pollution Hunt of seabirds Military pollution Marine infrastructure Boating noise Aquaculture habitat loss Harbor pollution Shipping oil spill Marine mining turbidity Dumping habitat loss Ocean acidification Trawl fishing catches Dredging abrasion Wreck oil leak Wind power noise Shipping noise Military explosions Trawl fishing turbidity Pelagic fishing catches Net fishing catches Toxic munition Trawl fishing abrasion Land runoff nutrients Coastal exploitation habitat loss Anoxia

Shipping turbidity Marine infrastructure Electric fields Boating noise Aquaculture habitat loss Climate change temperature rise Harbor pollution Shipping oil spill Boating pollution Marine mining habitat loss Marine mining turbidity Dumping habitat loss Ocean acidification Dredging turbidity Trawl fishing catches Aquaculture nutrients Soft bottom habitats Mussel reefs Dredging abrasion Industry pollution Plankton Spawning grounds Wreck oil leak Hunt of seabirds Oyster beds Hard bottom habitats Coral reefs Wind power noise Military pollution Vendace Crabs Eel Sprat Seagrass Shipping noise Seabird wintering grounds Military explosions Cod Deep reefs Rivermouth habitats Net fishing catches Sand bottom habitats Grey seal Trawl fishing turbidity Toxic munition Harbour seal Porpoise Herring Trawl fishing abrasion Pelagic fishing catches Seabirds Land runoff nutrients Coastal exploitation habitat loss Anoxia

Metod för kumulativ miljöbedömning Halpern et al Science vol 319 2008

Symphony möjliggör havsplanering utifrån en ekosystemansats Fokus på utsjön

Equation P sum = n i=1 m j=1 B i E j K i,j Metod Kartor över miljöbelastningar från mänskliga aktiviteter Cumulative impact (P) is calculated as the sum of the product of all pressures (B) effects on all ecosystem components (E), given the particular sensitivity (K) of every ecosystem component to every pressure. Kartor över ekokomponenter Känslighetsmatris Resultat = 36 olika belastningar 28 olika ekokomponenter 1008 kombinationer

Belastningar Försvarets provsprängningar Buller från sjöfart 2kHz / 125 Hz Buller från vindkraft 125 Hz Buller från fritidsbåtar (tidsnormaliserad SPL) (beräknad db) (beräknad db) (proxy)

Metod buller från fritidsbåtar Skattning av buller från fritidsbåtar AIS för fritidsbåtar: frekvens 1-5 Naturhamn: avstånd 1=1000m 2=500m 3=200m Småbåtshamn: enligt diagram Resultat: proxy 0-5 (ej validerad) Hamn 0-10 5 Hamn 10-50 Hamn 50-150 4 4 Hamn 150-300 3 3 3 Hamn >300 2 2 2 2 1 1 1 1 1 0-1 KM 1-2 KM 2-5 KM 5-10 KM 10-50 KM Buller från fritidsbåtar (proxy)

Känslighet = effekt på individer/miljöer som befinner sig i kraftigt exponerat område Känslighet 0 Ingen effekt 0.2 Liten störning, av betydelse ur kumulativt perspektiv 0.4 Påtaglig störning, av långsiktig betydelse för överlevnad 0.6 Allvarlig stress eller viss dödlighet 0.8 Påtaglig dödlighet 1.0 Hög direkt dödlighet Ex på känslighet (0-1) Ex på känslighet (0-1) Ex på känslighet (0-1) Ex på känslighet (0-1) Tumlare 1 Gråsäl 0.5 Torsk 1 Sill 1 Grunda vikar 0.2 Tumlare 0.2 Gråsäl 0.1 Torsk 0.2 Sill 0.2 Grunda vikar 0.2 Tumlare 0.2 Gråsäl 0.1 Torsk 0.2 Sill 0.2 Grunda vikar 0.2 Tumlare 0.4 Gråsäl 0.2 Torsk 0.2 Sill 0.2 Grunda vikar 0.2 Försvarets provsprängningar Buller från sjöfart 2kHz / 125 Hz Buller från vindkraft 125 Hz Buller från fritidsbåtar (tidsnormaliserad SPL) (beräknad db) (beräknad db) (proxy)

Resultat Alla resultat bygger på data med viss osäkerhet Alla resultat ska betraktas som fingervisningar, inte skarpa siffror All tolkning ska göras med försiktighet Resultatet är en rumslig analys - skiljer sig mot många andra sätt att bedöma miljöpåverkan

Resultat Västerhavet Bidrag till miljöpåverkan per sektor Västerhavet Bullerkällor Bidrag Fiske 33 % Övergödning 31 % Föroreningar 15 % Sjöfart (ej luftutsläpp) 11 % Industriutsläpp 4 % Sjöfart 125Hz 9 % Försvar övning 1 % Fritidsbåtbuller 0.8 % Sjöfart 2000Hz 0.2 % Vindkraft 125Hz 0 % Rekreation 3 % Kustexploatering 1 % Vattenbruk 0.01 % Energi 0.01 %

Resultat Östersjön Bidrag till miljöpåverkan per sektor Östersjön Bullerkällor Bidrag Övergödning 59 % Föroreningar 27 % Sjöfart (ej luftutsläpp) 8 % Fiske 3 % Industriutsläpp 1.3 % Sjöfart 125Hz 7 % Försvar övning 0.7 % Fritidsbåtbuller 0.2 % Sjöfart 2000Hz 0.1 % Vindkraft 125Hz 0.001 % Rekreation 0.9 % Försvar 0.9 % Kustexploatering 0.7 % Sandutvinning 0.02 % Energi 0.02 %

Resultat Öresund Bidrag till miljöpåverkan per sektor Öresund Bullerkällor Bidrag Övergödning 35 % Sjöfart (ej luftutsläpp) 21 % Fiske 17 % Rekreation 9 % Sjöfart 125Hz 18 % Fritidsbåtbuller 2.3 % Sjöfart 2000Hz 0.8 % Vindkraft 125Hz 0.2 % Föroreningar 7 % Industriutsläpp 7 % Kustexploatering 3 % Energi 0.4 %

Havs- och vattenmyndigheten linus.hammar@havochvatten.se