Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

Relevanta dokument
Svensk åkermark i ett globalt perspektiv. Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN

Utveckling och utvecklingsstrategier för skogsresurser och landsbygd i Brasilien

Vad har hänt och vad händer i Afrika? Björn Lundgren

SLU och internationalisering. #slu40

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna".

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet

Markanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden. Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala

Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Värderingar om den hållbara maten

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Vårt dagliga bröd hur klarar vi det? Lisa Sennerby Forsse, SLU. Presentation vid Kungl Vetenskapsakademin. 10 mars 2010

Räcker maten?? Globalt? Nationellt? Lokalt?

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

Framtidsbilder för svenskt jordbruk Rapport från scenariostudier

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen

Policy Brief Nummer 2013:2

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Inrättande av programmet Agricultural Sciences for Global Development samt tillhörande sekretariat

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv


Höga livsmedelspriser

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Biobaserad samhällsekonomi

Hållbart lantbruk planetens begränsande faktorer (och lite om människans innovationskapacitet)

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran?

Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Yttrande över regeringskansliet förslag till policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet. Dnr UD2016/09273/IU

Mat eller Motor. - Är åkermark en bristvara eller finns det en tydlig affärsmöjlighet för biodrivmedel?

Nya värdekedjor i skogen

UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

Skogscertifiering i Europa och globalt

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

LRF biobaserad ekonomi GLOBALA UTMANINGAR är lokala. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Strategiskt arbete för hållbar och resilient livsmedelsförsörjning

Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv

Skogen bidrar bäst på olika vis i olika delar av världen!

Hur äter vi hållbart?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Huvudpunkter i Global Status of Commercialized Biotech/GM Crops: av Clive James, grundare av ISAAA och styrelsens ordförande

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Resilienta mikroregioner

En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

WHO 2017: Tobacco and its environmental impact

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Den globala skogsutvärderingen 2015

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Hur vi kan producera mat inom planetens gränser till år 2050

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

EAT-Lancet rapporten: Hälsosamma kostvanor från ett miljömässigt hållbart system för livsmedelsproduktion

Future Forests: Forskning, Fakta, Fantasi

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning

Erfarenheter och utmaningar för genomförande av REDD+

Skogens roll i en växande svensk bioekonomi

Soil Security - Ett seminarium om markens värde

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

ÅKERMARK OCH JORDEN VI ÄRVDE

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Skyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning. Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF

Synpunkter kring djurperspektivet från KSLA: s kommitté för jordbrukets klimatanpassning Ann Albihn SVA/SLU

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Resiliens inom livsmedelsförsörjningen

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Hållbar livsmedelsförsörjning en lokalt global fråga som inte kan lösas med en enskild åtgärd

Kan mindre kommuner förtäta? Anders Larsson, SLU Alnarp

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

Hur möter vi transportsektorns hållbarhetsutmaningar? Anna Dubois Chalmers University of Technology

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt

Transkript:

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk markvetenskap Odlingsjordarna hotas vad gör vi? KSLA 10 december 2015

Uthållighetsmålen är enkelt uttryckta men utgör stora utmaningar 1. End poverty in all its forms everywhere 2. End hunger, achieve food security and improved nutrition and promote sustainable agiculture

Lantbrukets utveckling är central för de globala utmaningarna (särskilt mål 1 & 2 samt klimatmål) De allra flesta fattiga är lantbrukare med låg produktion och låg marknadsanknytning Kontinuerlig tillförsel av organiskt material (humus) är nödvändigt för tropiska jordar (högre produktion är ofta bästa markvård) Mer organiskt material i marken binder kol och ökar markens möjlighet till klimatanpassning (resiliens mot torka eller översvämning)

Räcker marken för maten?

Den gröna revolutionen Kan vi göra det igen i andra regioner och med hållbara odlingstekniker?

Efterfrågan på mat, foder och biobränslen, samt jordbruksmark per capita 1960-2015 Källa: Forbes

Åkermarken har bara ökat med 13% sen 1960 Ökningen sen 1990 är 0.05 miljarder ha Skogsminskningen sen 1990 är 0.12 miljarder ha Ökningen i jordbruksmark (inklusive åkermark, plantager, svedjebruk och betesmark) är alltså minst dubbelt så stor

Försök att estimera ökande behov av jordbruksmark Mellan 0.3 0.8 miljarder ha behövs till 2030 (= 0.5 5.3 x åkerökning sen 1960) Tillräckligt med land kanske finns, men oftast inte där folk bor. Mycket stora osäkerheter för förutsättningar Sten Nilsson, KSLA 2012 Källa: Lambin & Mayfroidt 2011

Men finns det en planetärt säker gräns för expansion av jordbruksmark? Förändring i markanvändning (skogsförlust, effekter på vatten och atmosfärisk cirkulation) Förlust av biodiversitet Johan Rockström, m.fl

Är restaurering/ökning av produktivitet ett alternativ till ny mark? Det finns 2 miljarder ha degraderad skogsmark som kan restaureras (World Resources Institute)

Restaurering av mosiaiklandskap Hög befolkningstäthet i mosaiker av åker, agroforestry och skog Hög trädtäthet för: Mer organiskt material till marken Fler produkter till brukaren Energiråvara Foder Virke Frukt

Sverige är ett tidigt exempel på ett fattigt land som restaurerat jordbruksmark och skogsmark som del i ekonomisk och samhällelig utveckling Carl von Linné i Skåne 1749

Exempel på lyckad Forest and landscape restoration ökar över tid Sydkorea, Kina, Vietman, Etiopien, Niger, Tanzania (The Restauration diagnostic, WRI december 2015) Bild: CGIAR Challenge programme 6, forest, trees and agroforestry

Brasilien har senaste åren har sett en utveckling med både ökad jordbruksproduktion och minskad avskogning Nepstad et al., 2014, Science

Restaureringsmål inom, vid sidan om eller utanför klimatsamtalen Bonn challange pledge for 150 milj ha by 2020 Idag 13 committments på totalt 86 milj ha Till exempel: 20 x 20 initiative 20 milj ha till 2020 i Peru, Argentina, Ecuador, Columbia, Mexiko, Chile, Costa Rica & Guatemala (2014) AFR 100 100 milj ha till 2030, Pan-African (2015)

Markvård och restaurerad produktion / uthållig intensifiering är central för utrotning av fattigdom, säker livsmedelsförsörjning och klimatarbete. Sammansatta processer driver utveckling Teknisk utveckling (fler trädslag och grödor, lämpliga träddensiteter, kostnadseffektiv och insatsminimerad odling etc.) Organisering av producenter (leveranssäkerhet, jämn kvalitet, lagringsförhållanden) Landrättigheter, trygga och transparenta ramar Infrastruktur

Svenska jordar och svensk livsmedelsförsörjning utifrån ett globalt perspektiv? 1. Vad har användningen av svensk jordbruksmark för roll? 2. Vilka scenarios finns för svensk livsmedelsförsörjning utifrån osäkerheter i global markanvändning och dess effekter på globala livsmedelspriser och global stabilitet? 3. Hur kan Sveriges akademi, industri, förvaltning och civilsamhälle bidra till god utveckling för restaurering av mark globalt?

Tack för intresset Anders.Malmer@slu.se www.slu.se/slu-global