Stockholm, Idus Trycker Aktebolag N:r 1 (368) Fredage de 4 jauar 1895. 8:de årg. Preumeratosprs pr år: Idu esam _ kr. 5 Iduos Mo, fjortodagsuppl. 5 Idus Modo., måadsuppl. 3 Bargadeobe 3 - Byrå Klara Södra Kyrkog. 16, 1 tr. Allm telef. 6147. Preumerato åker å alla postastalter rket Redaktör utglfvare: FRITHIOF HELLBERG. Träffas säkrast kl. 23. Redaktossekr J Nordlg. Utgfgstd: hvarje helgfr fredag. Lösummerprs 15 öre (]ös:r edast komplettergar ) Aosprs: 35 öre pr oparellerad. För Platssökade o. Ledga platser 25 öre hvarje oörjadt total stv. Utlädska aos 70 öre pr op.-rad. Mathlda Löberg. Ho var aderto år, reda a ho fyllt dem, hade ho stått brud. Då var st gjorde heesbekatskap, de glada td är ugdomes dagg låg lfvet kvar,, atge u var edast född hjärtegodhet eller därtll kom e ovete sträfva häfda dea yvua fruvärdghet, hvlke ho kaske äu cke käde sg säker, allt og ho omfade mg ett slags moderlgt beskyddade välvlja, gjorde, ehuru fyra år äldre de tde magster pojkar, själf käde mg hee e skolpojke. vardt emellertd uppslaget tll e väskap, vuxt sg allt starkare åre, ta jubelfesteras tdehvarf skulle ha kuat fra vet ej hur måga sådaa. Hvad ma bygde vsste om hee kude ju då äu ej vara så mycket rörde sarare hees släkt ä hee själf. Ho var född de 27 september 1837, hette stt flckam Mathlda Lovsa Jakoba Stehammar var dotter tll kyrkoherde Rsge Lköpgs stft, fl. teol. doktor Blathas Stehammar, samt tllhörde såluda e ätt, börja ta århudrade gjort sg vda käd vttra drotter. Så hade farbroder Joha, äu ej tjuguåttaårg, blfvt e de Aderto, doktor Mathas själf hade tre gåger vut prs Sveska Akademe, där e gåg psalmer, tll större dele fut plats vår u gällade sveska psalmbok. Efter Stockholm fullbordad uppfostra hade fröke, eller ma då äu sade, mademoselle Stehammar mare 1855 gft sg fl. doktor Carl J L. Löberg, tll s grad drfvt berömlga studer ordska språk botak, uga paret hade därefter slagt sg ed fäderegårde Rgstad, e kapp half ml ordväst frå Norrköpg. I ta äkteskap föddes söer döttrar, brukar gå sådaa fall, hva u efter e masålder de flesta dessa, lga läge seda, flugt ut ur boet, så äldrare åter äro ästa lka mycket hävsade tll hvaradra, är de had had började s gemesamma vadrg.
Ack, blott e droppe är ett år, Ett stäk hvet, Så lätt begrvet Blad tdes böljor uta sr. Me evghetes blder segla Pa böljas rygg, Och ljus trygg Ses hmmele tdes h sg spegla. Frthof Sådaa äro största korthet de yttre drage ett lf, ht sa vktgaste bemärkelsedagar om hemmets värld. M e huru gck tll, fru Löberg vardt fara? R e d a tdgare dagar hade vsserlge hees omgfg tyckt sg märka, ho egde e vss grad fatas, dock de var så rk, därut skulle kua lgga möjlghete tll de lflga fareverksamhet ho seda utvecklat, var vsst hvad ma då tde mst vågade aa. Me elde slumrar flta, tlls stålet slår a m o t hee, o c h ett sådat aslag k o m här td, om ä ovätadt hårdt. Så säger Shakespeare: Sweet are the uses of adversty, Whch, lke the toad, ugly ad veomous, Bears yet a precous jewel Ms head, eller m e d Hagbergs tolkg: Ljuf är de ytta oss beskärs motgåg, Som, lk padda, stygg gftbemägd, Dock bär e rk juvel ut stt hufvud.* Härut lgger klarge tll år 1873 ma sta gåge fck se e dttls obekat sgatur th, seda tll väers o c h bekatas stora öfverraskg vsade sg betyda M a t l d a Löberg. D e f ö r e k o m då uder ett tdskrfte F ö r r o c h N u taget stycke Be Fredlöse; samma år bragte Ragfast Mårsso, e fortdsbld; o c h därefter k o m m o sabb f ö l j d : Kåre Mklegård, e fortsättg Ragfast Mårsso; Guel, saga o m ett drömlf, 1875; Sprdda blad frå skäre, teckgar frå fatase o c h verklghete, 1876; Folksagas vadrgar, prsbelöt Sveska Famlj-jourale 1876; Ur lfvet skogsbygde, me o c h berättelser, 1881; Okel Gasmrs hem, 1882; Syredoft o c h f e m adra berättelser, 1888; Sgtrygg Torbradsso, e bld frå Sverges fortd, belöt m e d Fredrka-Bremer-bus stora prs 1892. D e s s u t o m har ho skrfvt e mägd större mdre uppsatser o c h följetoger tdgar, kaledrar o c h tdskrfter, hvar här edast m å öras Grufblomstret, e skärgårdsberättelse, Svesk Kaleder 1885; Rosa semperflores, samma ställe 1889; samt Epsoder ur e målares lf, följetog N y a Daglgt Allehada 1887 o c h 1888. I dea sstämda tdg hade urspruglge äfve R a g f a s t o c h K å r e ekommt samma sätt uder strecket. Fru Löberg har således, ma ser, ett gaska stort ltterärt bagage, äfve vd åtskllga tllfälle röt erkäade vara tll s art utmärkt, o c h ädock är ho lga håll så föga käd, fjor eller fjor e amälare Sgtrygg uppebarlge tog hee f ö r e ybörjara o c h s välghet g ågra välmeta råd tll de uga fara. E så grof bluder är j u ägad väcka löje, me samma gåg pekar de dock hä ledsamma faktum, ltterär graskg studom öfvas gaska omoga persoer, ty e krtker har ma väl ädå rätt fordra större både perso- o c h sakkäedom ä de ste bäste blad de läsade allmähete. M e ett faktum är u verklge alla fall, fru L ö b e r g ej blfvt lågt är så käd s o m ho tjäat. K a s k e har ta tll e börja ågo må * Som behagar, II, 1. berott sgature, cke var rätt lycklgt v a l d ; de var ej fyllg og, de sade getg o c h, hvad värre var, de kude vd uttala lätt bl vlseledade: var t h eller th eller Th eller kaske T. H* K o r t sagdt, de var ej e såda, m e d es slår a o c h fäster sg met. Seda k o m d e t uga Sverges alopp buller o c h båg, uder ågra år tlldrog sg de mesta uppmärksamhete ltteratures område, o c h, last but ot least, ka ågot godt k o m m a frå ladsorte? P å de fråga h va våra älskvärda stockholmare alla tder fått vältalga svar, m e ädå göres de alltjämt. F ö r utde ka vara og hävsa sådaa am Helea N y b l o m, Erst A h l g r e, Selma Lagerlöf, R u s t Roest, Gust Frödg, utom måga adra o c h blad d e m, s o m sagdt, äfve Mathlda Löberg. O c h är otvfvelaktgt e m y c k e t g o d sak, cke här, t. e x. Frakrke o c h Damark, all vtter alstrg söker sg upp tll hufvudstade o c h frodas edast om dess hak o c h stör m e d fara urarta hvarjehada sätt. Berättelsera behadla, v hva sett, både fortd o c h utd. D e ra slaget ådrogo sg frå börja stor uppmärksamhet reda de grud, själfva arte är så vasklg, de kappt tllstädjer ågot elmåttgt, uta lämar fare alteratv atge lyckas rktgt bra eller o c k alldeles msslyckas. W a l t e r S c o t t är de hstorska ovelles fader, ä dag står oöfverträffad, kappast upphue e Mazo eller D e V g y ; me de ede W a l ter Scott, huru måga dålga kopor eller rea karrkatyrer har ma c k e l Sake är de Scott var e ej mdre grudlg veteskapsma ä gläsade berättare, o c h ta är ämsta o c h oeftergflga krvet, kua skrfva hstorska oveller b ö r ma st främst vara hstorker o c h därjämte b e gåfvad m e d tllräcklg stark fatas skapa gestalter, de där röra sg cke s o m dockor, uta fullblodga, o c h lfslefvade persolgheter. Dessa båda vllkor fas u också eade hos fru L ö b e r g ; me, ka ma fråga, huru hade ho blfvt hstorker? H u r u hade ho kuat lefva sg så vår fortd hvareda alj är fullt korrekt o c h c k e ger es de sakkuge mae facket aledg tll amärkg? D e t är hees hemlghet; dock tyckes de moda lgga ära tll hads, uder de sta tde stt äkteskap ho fat tresse ordsk forkuskap, s o m j u var ett hees mas älsklgsäme, o c h has ledg ho vut dessa våade skter, s o m läge gjort ma ej kude aa, uder märket th dolde sg e kva. Ä f v e hees stl bär sr dessa källstuder; de är ämlge ovalgt re o c h helsvesk samt har emellaåt, där så bär tll, behållt de gamla sagostles vädgar, uta ma dock märker ågot sr de ägslga petghet, aars gära vll låda vd våra purster. M e ta har gett sg själft så, uta vara s ö k t, o c h efaller där alldeles aturlgt. * Som bekat avädes dea sgatur lfstde prof. Tbeodor Hagberg, äfve de två egåede, måhäda tll märket t h, hva ekommt. Holmgre. K å r e Mklegård spelar, så reda ttel agfver, Kostatopel, där bokes hjälte blr höfdg värgare o c h har ett m y c k e t äfvetyrsrkt lf; me eljes är scee fru Löbergs oveller lagd tll fagra Östergötlad o c h särskldt tll dea tjusade R sgebygd, dt hees tdgaste bardomsme gå tllbaka, o c h s o m ho skldrar m e d såda erlghet. Ma vet, Théophle Gauter var målare, a ha blef fare, o c h, seda ha g e o m e ögosjukdom måst upphöra måla, ha vardt de fraska romatkes ypperste kolorst, hvars skldrgar äro verklga färgrka tlor; samma sätt stter äfve fru L ö b e r g e målara, s o m cke blott smyckat hemmet m e d vackra alster dea s kost, uta s o m har kvar de äkta målartage, äfve är ho får pea had stället pesel. O c h ho målar lka träfflgt både lad o c h sjö, vda fradgade hvet o c h de mörka hemlghetsfulla skogbygde eller Glas täcka sträder. H o har e djup aturkäsla, o c h ett prof där såväl hees kost må här delas ågra de verser, hvlka ho sjuger stt farväl tll skäre efter e där tllbragt mar: Jag s takar kvar där hela e lyssade äu tll våges -suck blades fall ut de frda lude, där ek björkar stå höstlg färg böja sa kroors rud hvska. Me es tmmar skrda mer mer se, huru sole sg hvet badar gläser rödt, u hmle ock tar färg, dess ma glas byts gylle lågor, vde väekes läge og de sof vd adra strad, u är de åter vake. De lar hä utöfvor hvets slätt bjuder upp tll das morgostude hvar hvets tära, hvarje blåögd våg. Se, hvets döttrar lyfta sa slöjor, hvta skummet sys böljas topp, segle svälla upp morgobrse skeppe sväfva fram hvets ba. Se, båtar la fram utöfver djupe brga hem de lagda ät gar. N u fyre släckes, ty hmle lågar mäktg strålglas soles gylle vag. Jag vet väl hvare söka tecka bläck pea hvad ögat ser? Hvem ka väl måla blomstres färger frska, de mörka skog så de ljufva lud, djupa hvet dess alla uder, dess klara böljor dess musslors mägd, dess gröa skogar, hvar fske vadrar så tyst framåt stora slfverstm, där så måga drömda väse slumra skymta fram fatas blad? Hvem ka väl måla klppa där svallet bräge, brusar städgt hvt? Hvem ka väl tälja också allt, röres, folkets se? Hvem dess mäers mod, dess kvors välek? Flckor, vlda rosor I växe lka vd hvets strad. Hvem ka väl ädå vll söka måla uta st uta färg. Säkert skall måge m e d mg ase, reda dea profbt fes tllräcklgt både st o c h färg jäfva ehållet ssta rade. D e modera ovellera torde sarast kua jämas m e d de tyska b y h s t o r e r a, st k o m m o tll heders geom A u e r b a c h. Oftast är e folksäge, hvlke, så säga, bldar varpe eller räge, a faras fatas lämat slaget de romatska kostväfve, eller, ho själf säger ett ställe, ho upprepar berättelsera cke s
sagesmas ega ord, uta så de föddes hees bllgskrt g e o m has ord. Så uppstår ett farskap, vsserlge ej har m y c k e t gemesamt m e d de grofva realsm, hvlke Z o l a är de represetatve mae, me s o m ädock rymmer og verklghet, framställge skall läsare käas s o m sa. Me vsserlge får ma då cke hylla de satse,. edast fula är sat, ty fula fes hela taget ge plats fru Löbergs dktg. Dea ka ågo gågvara ltet hemsk, så E f t e r låga å r o c h H v e m var h a?, m e hemska lgger då själf va de begagade folksäge o c h efterlämar c k e ågot obehaglgt tryck. E skapelse alldeles eget slag är Okel Casmrs hem, hvartll ma hos oss kappast torde kua uppleta! ågot motstycke. D e t är e lte bt r o k o k o frå e svesk ladsortsstad, målad dämpade färger o c h de mest tagade verka, ett stycke gammalt Sévres, hvars dekorato tolkats ord. Trots dea pjäs c k e erhållt ågot prs eller aa meto hoorable, tvekar f ö r m del cke sätta de högst alla faras alster modera äme. D o c k ma återkommer j u alltd tll s sta kärlek, o c h så har äfve fru Löberg vädt tllbaka, c k e så lågt s o m tll vkgatde eller brytge mella hededom o c h krstedom, me tll Sverges eltd, s o m väl o c k erbjuder ett rkare o c h mågsdgare ehåll, mera göra. A t t o c h huru ho lyckats där, är allmät bekat, o c h ett ehällgt o m d ö m e så kompetete domare de, hvlka ht sg prsfrågas görade örtrodt, skall og bträdas äfve Idus läsaror. O m således ma ka lycköska fara tll vua prset, så har dock vår sveska ltteratur säkerlge gjort e äu större vg. L å t o m oss hoppas, dea vg äfve skall blfva varaktg, o c h, så gått D a m a r k Berhard Sewer Igema, äfve vårt lad måga kommade släktled skola glädjas åt Fru Holmfrd samt lära sg kärlek o c h vördad vårda amet Mathlda L ö b e r g. Edvard Ldforss. # skoges skymmade tempelsal, där mossa är mjuk, där lufte är sval blad furoras pelargågar, där möter du mg, du skoges rå; v stta vd tjäres strad, v två, drömmars ät du mg fågar. B blck är skogssjö dukelklar; d barm lk e äckros vaggas bar; dtt hår öfver skuldrora svallar; så sällsamt blek d lea kd töcket, böljar kvälles vd mella myres tofvga tallar. Och skoges vlddjur sg smyga fram emella såre bak ste stam. De komma goda väer, ulfve blckar ej lömskt hot, me kryper fägade tll d fot: dg väl se gammalt ha käer. Och graara susa stt dystra sus, stjärora täda stt ma ljus, skoges stämmor de klaga. Jag hvlar mtt hufvud vd d barm; du ldar omkrg mg d mjuka arm hvskar måg uderlg saga. Jag lyss tll dtt veka hjärtas slag ser, hur ett'stlla svårmodsdrag lätt skälfver krg läppar fa. Då grpes lägtas ve mtt s'; då är, vlle a evgt armara da. Frå bygde tll vldmarkes eslga trakt såger dukel trolldomsmakt dtt bräddade guldhor tömma du dårade lockar, du skoges rå. V mötas skymges stud, v två, skoges djupaste gömma. Edu. Hammarstedt. a l a t m o s f ä r. å l ä d a d e ljus o c h b l o m d o f t, sprttade d a s m u s k, strålade ö g o o c h leede muar. F r s k a sköheter tjusade toaletter, o m s v ä r m a d e a f elegata kavaljerer. F e s t s t ä m g p å allas askte, s k ä m t o c h g l a m, o c h ö f v e r hela flrtato. H e l a lufte är l k s o m mpregerad d ä r m e d! M a aar de alla v k l a r o c h vrår, b a k o m g r a c ö s t fläktade solfjädrar o c h, fram allt, b a k o m d e v ä l g t dskreta a f d e l g s s k ä r m are, h v l k a t y c k a s e k o m s k a p a d e ta ädamål. D e t råder edast e m e g o m d e a b a l ; är d e bäst arragerade o c h mest amerade uder hela s ä s o g e. O c k s å sker värde a f belåtehet, o c h värda är del leede. D e t fs v ä l k a p p a s t ett e d a alete, öfver h v l k e t c k e l g g e r solske kväll, ty h v e m ka u d g å r y c k a s m e d a f de a l l m ä a m u t e r h e t e? D e t ka t y c k a s så e y t l g betraktare! F ö r h o o m, de tyste, u p p m ä r k s a m m e akttagare, b v l k e u frå s u d a g ö m d a v r å b l c k a r ut ö f v e r sale, efaller ta slags solske l k a k a l l t o c h o v e r k l g t s o m b l e k a elektrska ljuset, j ä m f ö r d t m e d v e r k l g a, v a r m a, lfgfvade solskeet. H v l k a glmtar a f d e mest uttråkade mer, har ha c k e u p p f å g a t obevakade ögoblck! H u r lura c k e leda o c h a f s m a k u d e r de gla, k o v e t o e l l t uppsluppa asktsmaske! Hur måga s v k a f ö r h o p p g a r, r a m l a d e llusoer, k v a l f y l l d a hjärta a a r ha c k e b a k o m d e mer o c h m d r e stereotypa leede, h v l k a ha ser d y k a u p p b l a d h a f a f askte, s o m städgt hvrflar f ö r b h o o m efter valses toer! U g d o m o c h glädje p l ä g a j u vara tväe m e d h v a r a d r a o u p p l ö s l g t eade b e g r e p p. U g d o m fs här o g a f has b l c k glder b e u d r a d e ut öfver så m y c k e ugdomsfrsk fägrg me hvar fs de äkta, okostlade glädje? F ö r has ö g o hvlar å g o t g asträgdt maskmässgt, åg o t g t r y c k a d e ö f v e r hela. Lufte blr h o o m m e d es tug m ä s k o u p p f y l l d a, upphettade, stora rummet, o c h ha går tyst ut därfrå. D e llle gråhårsmae m e d de k l o k a, v a k a b l c k e passerar o b e m ä r k t g e o m d e öfrga ästa t o m m a r u m m e de elegata våge. A l l r a lägst fer ha ett b j u d a d e ltet g e m a k, där e a g e ä m, mr ö d halfdager härskar, d u b b e l t v ä l g ö r a d e efter ästa f ö r b l d a d e elektrska ljuset därute, o c h dt d a s m u s k e edast dä o c h d å s v a g t träger. H a ämar j u s t slå sg tll ro, juta a f luget o c h tystade häre, d å ha varseblfver, h a ej är esam. T l l hälfte d o l d b a k o m e s k ä r m, sköjer ha e smärt, h v t k l ä d d gestalt, o c h d ä ha träder ärmare, gekäer ha f ö r v å g s ege éce. H o stter djupt böjd öfver ett p r a k t v e r k, h v a r a f ho de här r å d a d e s k y m g e själfva verket getg ser. Stter d u här så esam, m llla S o j a? Å h, är d u, o k e l! svarar h o m e d e to a f lättad. H o har sett u p p o c h, ehuru h o b l x t s a b b t åter säkt b l c k e, har ha l k v ä l hut uppfa, de k l a r a ö g o e äro tårfyllda. Ä r ta grämelse öfver ho blfvt f ö r s m å d d, stackars lte? K a p p t har d e a take hut k o r s a has hjära, rä ha ö g o b l c k l g e säger: V ä r d g a s stolts j u g f r u s g a m l e f r ä d e? tråda e das T a c k, o k e l, så sällt a f d g, svarade ho s k ä l m s k t leede, m e offret vll j a g ej ta' e m o t! V l l d u c k e stället egagera m g tll e k o v e r s a t o s d a s här e? D e t s k u l l e j a g fa bra m y c k e t r o l g a r e. D å slår h a sg e d v d hees sda o c h stryker ö m t hees h a d m e d b l c k e fäst p å hees askte: H v a d a dessa bedröfvelses sr p å eljes så g l a d a flckas a l e t e? m Äh, dårskap bara är getg mg. tala o m, M e o m j a g u vll veta d e t? A c k, är j u getg, säger j a g d g! E lte p a u s, o c h så utbrster h o plötslgt m e d häftghet: D e t är blott d e a dea skräcklga kyla, j a g cke ka tåla.' H v e m behadlar dg kylgt? I t e m g särskldt är åg o slags a l l m ä k y l a de lgger vsst lufte v d sådaa här tllställgar. F ö r k l a r a d g tydlgare, mtt b a r. J a, o m j a g blott k u d e, me d e t är e så d u k e l o c h flyktg k ä s l a, de vker frå m g, d å j a g vll f ö r s ö k a k l ä d a de ord, o c h d e u p p l ö s e r sg tll ett tet, d å j a g tror m g ästa k a grpa de m e d hade. J a g ka ej f ö r k l a r a, h v a r f ö r j a g frå alla baler s k a l l m e d f ö r a ett t r y c k a f d j u p edslagehet. A l d r g käer j a g m g så tröstlöst, öfvergfvet e s a m s o m mdt b l a d de f e s t k l ä d d a skara, o c h aldrg erfar j a g e såda b e k l ä m g s o m m d t uder u p p s l u p p a skämtet o c h g l a m m e t rudt o m krg m g. J a g måste g ö r a v å l d p å m g c k e brsta g r å t! H e l a tde har j a g e f ö r m m e l s e, a l l d e a egfa muterhet är hålg o c h k o s t l a d. D e t efaller mg, s o m o m alla, l k s o m g e o m e ty3t re ö f v e r e s k o m m e l s e, t y c k a s täfla o m g r u d l g t g e o m s a hvaradra, uta d o c k e yttre utsökt höflghet p å msta vs kräkes där. D e t är m g emellertd e omöjlghet utforska aledge tll, eller d e ärmare bestådsdelare a f ta stoftfa,
s k a l l a å g o t, s o m o u p p h ö r l g t stöter sg tll- hvarje adedrag supa? b a k a frå skulle erfordras mkroskopets alla dessa artgt l e e d e m ä s k o r. mg fall tll särsklja åtskllga blott k o m m e stoftfa partklar, ka j a g dock, tack frå främlgar, me m del vsa s a m m a k y l g a sätt. mg e vore dem de ma väer D e k u a g å b så kall o c h l k g l t g m, s o m vldt vara främmade, så fråvarade, es b e m ä r k a m tllvaro. de hufvudsaklgaste öfver hufvud blad dem. balatmosfäre vägade mägd vore de cke kude föblfva så om ågo, fullt sg adas själf. de, Med de de- bedöfvaude blomsterdofte berusade m e d uder dase u p p h v r f så käer l a u d e d a m m e t b l a d a sg o ä d l g t fa atomer är d e m totalt lk- svar, m a t y d l g t märker deras u p p m ä r k - samhet v a r a rktad p å aat färd ud lättse, behagsjuka, fåfäga, o c h fram allt a f sjalfvskhet begär ö f v e r g l a s a h v a r a d r a o c h mera d y l k t, håll. D e t är, s o m o m d e c k e v o r o ståd A l l a dessa gftga m k r o b e r utstråla k ö l d tll ä g a s t a k e f ö r m å g a åt å g o t g a a t ä herrare o c h sa d a s p r o g r a m. Tll fkäslgt här d e a luft o c h lder där, uder de a f m bästa v ä k a v d s å d a a falle vara så o d r ä g l g t tråkg kappt ur väge efter, tll o c h stel, käer ge hee o c h helst går hee! är st återfer dage m v ä sg lk Nu me har j a g v a t m g å g o r l u d a börja var dea allmäa, gjorde ma djupt uppebara trodde flckbekata. Jag därvd, kräkt öfver a f s k y d d a f alla vet ju u äfve, c k e är j a g e s a m s o m får l d a där, lkväl ka okäslg cke där. äu säga mg vara ofta u d r a t, o m a l l a d e a d r a verklge ha' rolgt. Hees åhört httlls hee, hvad dome u hjärtas ma stt yttre, roa sg mera de ha gåg betvflat! världe ma ett mera aspråkslöst tllfredsställade sätt. Nu daslsta tror hufvudsak- l y s a, vsa sa d y r b a r a sportmässgt! toaletter, D e b e d r f v a dase ästa Ma täflar o m h v e m p å skall kua u p p v s a d e flesta bästa sa g j o r d a ame, följd rktgt Förr alla hädelser stod o c h féteras. I koste ma skryter gära eröfrgar. här måste allt tresse k o c e t - reras krg d e u g a m ä e, o c h så har ma aturlgt Ma vsade, o g ge td öfrg blr t a k s p r d d ästa f ö r sa väer. o c h akttager fedtlg All sa hållg getemot vll där ej är träges tllbaka r u m f ö r e c e r e m o ö s artghet, vsserlge hjärtlghet är syas m e d ta gft m e d så m å g e t aat, har e rusgfvade v e r k a o c h blr så Då o c h d å g ö r a sg d o c k dess gftga v e r k - gar märkbara. Du har ju gfvt välg, me just mdt uder skret? kall tomhete uder o c h syta. ma blak Ma aar g l a d a pratet o c h säger, e ä g e l sväfvar b1 I själfva verket är gftet, sea hämmar göra själes a d e d r ä k t slår Ofta ser m a plötslgt drager sg väl tysta lk e has ö g o, o c h ha måste sg a de djupa hoom, klara. hvars Just uppkomst då har, ha cke ka h o o m o v e t a d e, e såda där m k r o b f y l l d, s k a l l p u s t slagt h o o m tll m ö t e s! Äfve häder d e t u d e r s t u d o m, d å ma frå e balsal ma adas träder Ma fyller sa l u g o r m e d re l u f t! ut ut fra lufte, e käsla säker, c k e b l o t t är ett fysskt, äfve ett psykskt behof, ma o m e d v e t e t söker f y l l a! a f lättad. Var uta så sätt M e hör reda tysta valses toer, o c h o m e mut skola v luga vrå. vara öfverrumplade Huruvda häre vår lyckats ågo m å k l a r g ö r a d a k ä s l o r f ö r d g, mtt bar, lämar j a g därhä. D e t är j u alltd ytterst svårt precsera de subtla t r y c k, s o m d a l l r a p å e k v a s fa käslosträgar! du dea cke E t t vll j a g blott t l l ä g g a, må rädas adas frtt luft. fs preserverade m e d e l m o t m a omämda mkrober! frå bardome, år, D e b ö r a helst y m p a s me kua lk vacce. o c k yas De heta: ett D e t är j u så har j a g stått d g r ä t t? o k o s t l a d t väse, aspråkslöshet, v a r m t tresse Ho adra, sätter l å g s a m t, l k s o m talade f ö r sg själf, ord, ett selag. ckar stämmade, b l c k e rktad turlghet lufte Vll fort- m o t taket. a- o c h o s ö k t lfsglädje l ä m a r u m geom är s å? kostlade, Ea, ha H v a r f ö r måste Hvar dea kylga bld där? s o m d u själf sade, l g g e r k y l a j u s t själfva du, Äger du m o t alla, m e d ett totalt ta själfgätade motgft, ka l u g g å d v ä g fram, j a, d u k a l y c k a s sprda krg dg, ärhet v s a d g alla de Nu m k r o b e r, eller h v a d u är, balsale, omkrg där, hjärtlghet du där- så m y c k e v ä r m e o m - k ö l d m k r o b e r a utrotas d ty ta slags mkrober dö värme! balatmosfäre! j a g skall sa kärleksfullt, köldatomer, smma v sg v ä r m d d ä r a f ä d a Herbert. strömmar de De stora bokyhete. Af Helle Ldgre. Llle Eyolf, Ibses seaste skådespel, är cke ågot problemdrama. Ibseus seaste problemdramer, R o s mershom, Frue fra Havet, Hedda Gabler, ha djupat sg e symbolstskt subjektv värld, där v ofta ej kuat följa dktare. M^d Llle Eyolf är cke så v se här allt klart. Och där vll m del ge ta skådespel ett bestämdt eträde. är tet gåtdrama. Tdgaras lörsta redogörelse, de s. k. blxtreferate, voro vlseledade, därgeom de talade så mycket o m de oda baraögoe, v käde oss hälft skrämda Rosmersholms hvta hästa. är emellertd cke pa ågot mystskt motv, Ibses seaste drama är byggdt. är e gaska alldaglg famljekoflkt, sorges stora tragk, s o m skldras mästares mest obla kost, har e storartad fred öfver sg, e lug allmämäsklg hozotvdd, verkar de slags upplfvade ro, toes färgtoer kua skäka ett ladskap, är sole har slutat hetta. V käa oss ta dktares yaste verk fyllda takfull o c h lug glädje. är mjuka o c h dock fasta hadtaget e kamrat lfvets strd, v tycka oss käa efter geomläsge. Ja, hfvet är hårdt, mssståde mågahada, me är de mäsklga ädelhete fs botte karaktärera, så går dock allt hela bra. Ttel uttrycker styckets stämg. > Llle Eyolf dea ttel lgger ågot vemodsfulla hopp, de grudto ömhet, är styckets stämg. o c h f ö r e s e k u d talmåga. våld blr så starkt, edslagehet, s o m så p l ö t s l g t b e m ä k t g a r sg äldre fryser. dessa ästa s o m b l a d uppstå allmäa Ma s o m rörde m a sg e me akt p s a m t t r y c k a d e pauser,. glttrade, större håller e - dem. lämar allt sg dystras. uga damera gå bal l g e f ö r rolgt. så ytterst T y ser u u p p o c h - k a s k e m d r e p å sg själf o c h där tde grud täkte s supes e u p p s l u p p e skämtare f ö r e k o m m e r m g, s o m 3tode c k e ug- ses flertalet ock måge Ett f ö r hvarje g å g. m ö r k s k u g g a öfver Just stora grad. s o m dtt agrpes h å r d t a f tyst o c h u p p - faller: mdre se paralyserar okel, märksamt eller välbehag stör öjet f ö r m g helt o c h hållet, j a g erkäer, o c h j a g har rktgt ovälghet, s o m mg högre s m å g o m ett behof, ett stmulerade m e d e l. ge, ä l s k l g o c h v ä l g s o m r. öfver- parfymera, m a, käer D e t fuus e m a mä ä m a h v l k e t ä m e s o m helst M a får edast så h ö g t d l g t mätta ha vare gltgt. stt ersta. vackra, k v ä f v e h a h g a ä m e, u- derlgt T l l t a l a r ma d e m dessa m d r e slörre lfserfarehet, f ö r d g u t p e k a ågra blad ja, bemötade sårar m g så obeskrflgt, är kua glas ta K a s k e skulle j a g ej bry mg så m y c k e t därom, N å v ä l, ehuru sorlade hope frå o c h S o j a her tll svar b l o t t g e s o k e l ett ståede leede, så ä k t a s o l g t, * Rta Allmers se v st, a ho är syssels uppacka s yss hemkome mas kappsäck, pratade has halfsyster Asta. Ho är e berusade vacker kva. Ho är älskad så s o m e ug kva ka vara älskad, fordrade maes karlek e ug kva ka vara, hvlke lfvet for sta gåge öppar sa portar kärleke. För sta gäge käer Rta Allmers måga adra uga fruar, ho också har makt, kärlekes makt öfver e aa, sta gåge står ho fullt, hur härlgt lfvet är, är ma ka härska öfver ågo; dea ya värld, äkteskapet öppar de uga fru, har berusat hee, ho vll härska kärleke, ho fordrar vara esam o m äga s ma. lgger jubel ta sta samtal mella Asta Rta frå de seares sda, ett meade jubel öfver åter rå om mae ha hoom åter. Ha kommer hem, dee stlle erlge Allmers, me hur ädrad är ha ej. Ha har var t e fottur fjälle doktor har eskrfvt. Förr hade ha arbetat e bok, hustru asett vara s rval, e bok o m mäsklga asvaret. Och u kommer ha tllbaka talar o m hee Asta boke, de har ha u uppgfvt. Ha har ett aat lfsmål u. AKtså ho skall få äga hoom helt o c h hållet, hustru, jhej, bokes lfsmål är cke uppgfvet, har blott bytt plats, tll ljoet är u Allmers vll flytta mäsklga asvar, ha vll arbeta. Nu skall ha verka, Eyolf skall bl has arftagare, ha vll vara e sa far hoom, j a ha vll, ha skall göra hoom tll de, skall kua uta has takar måga gåger bättre ä ha själf. Ha skall uppfostra hoom e såda ömhet, ha glömmer stt lyte haa är ämlge halt o c h gosse skall fylla alla de löfte, ha fordom gjort sg själf. Eyolf är halt, me är gosse vsar sg oss pjäse, märka v lätt, krymplge ser glada baraögo ut världe. Ha jublar öfver de ya uformskläder, moder lått göra h o o m, göra ett så smärtsamt tryck fader, ha vll bl soldat, ha vll lära sg smma, ha vll gå far bergvadrgar. Ha vll ha vll, me ha ka ej ser fader alla. E besyerlg eteelse kastas u ma kude tycka ästa megslöst dea famljekrets. Rättjugfru är e dessa Ibses spöksyer, verka oss gegågare frå sagas värld. Om ho spelas väl, skall
ho kua låta oss äldre erfara bardomes hemlghetsfulla rysg e gäg äu. är e krympt, gammal svagst mäska, sä allra ödmjukast erbjuder herrskapet s tjäst. Åh, råttora, de K ä r a, små djure I Ho lockar dem, o c h de komma. Ho ka befra herrskapet frå allt huset, s o m gager skver. Eyolf hör vdöppa ögo. Se rör sg ågot se, hu I Och ur se stcker e hud upp s trubbga os. Hu frågar hoom, om hude ej är älsklg, tycker cke llla hjärtekuge! Eyolf ser pä hee udrade ögo utbrster s å : ej, aldrg har ha sett ågot så färlgt s o m dea hud s breda os. Me ha drages tll hude, barets fatas har erfart hemlghetsfulla dea sagouppebarelse. När se väl är tllkute, gar ha fram smeker se hude åh, hvad är hemskt tressat allt ta I Och rättjugfru berättar om s hemlghetsfulla makt. Ho vet, råttora skola komma, är ho lockar, ho skall bädda dem sä mjukt hsbotte, dessa stackars små, ho vll så väl mäskora akta åh, ho älskar dem! Förr tde lockade ho mäskor, var då, är ho lockade sm ege älsklg samuja väg hses djup, me var läge seda. När ho tar sked, smyger ocksä Eyolf, sum följt hees tal lysade ögo, sg ut. Nu kommer ett samtal mella Allmers o c h Rta Ho söker smeka sg tll ett at dessa kärleksrus, äro hees lycka, är cke lyckas, hotar ho rasar. Ho efver hoom, ha efver ej hee! Således skall ho ej äda ta sta rummet has själl Eyolf är de rval, ho skall kämpa emot u. Hellre ä ha skall stå emella dem, hellre... må ha dä aldrg ha vat f ö d d... Me Rta! maar Allmers. Nej, ha far taga hee ho är, ho ka ej dela. Uder tde har Asta ett samtal vägbyggare, e lfskrtg ug ma, tror, lfvets svårgheter kua lekas bort, älskar Asta. Igeöre frar tll de uga fröke, me Asta har blfvt så uderlg ssta tde, är de återkomma frå s promead, står ma, ho svarat ej. Asta ut syts beäge de hurtge mae, tycks seare tder ha fått mycket täka, oc ho lämar Allmers e packe gamla bref, beröra famljehållade o c h ho geomläst. Och a de fullvuxe ha t s kamp om sa tresse, har llle Eyolf därute fjorde kämpat s ssta strd. Vd brygga därere vd fjorde, där har ha tumlat, a råttjugfru rodde bort, just e lte råtta, e dessa, gaga skva s o m huset bör befras frä, ge de duktga trasga barfotaugara, kua smma, har räckt h o o m e hjälpsam bad. Blott krycka flyter därute vet. Skrk tumult därfrå väcka Allmars o c h has fru. Skräckslage, lam tvfla hos dem bägge. Llle Eyolf är blott ett me u. Adra akte vsar oss lf sorg s färlga motsats. Allmers stter dof tvfla ser utat fjorde. Hvad är lfvet, är döde fs, döde, klpper, dumt obarmhärtgt, e mogad fruktsättg; hvad är lfvets meg, är slumpe, tllfällgbete har rättghet alt grpa pä delta sätt? Är dä hela tllvaro ett skeppsvrak, drfver vd våg. Hvad fs möjlghet efva ta me, evgt ebrår? Hvad är lfvet uta mål, lfvet e såda oläklg sorg, ka lefvas; Iefver ma, är ma Iefver uta hopp, uta möjlghet godtgöra? E lust, s o m ma ej ka reparera, är e evg tvfla, o c h lfvet evg tvfla hvad är? Hvad är ett gäcker allt ta outgrudlga? Fjorde svarar ej ta, de lgger därute kallt leede sa färgreflexer. Asta kommer tll Allmers, erlgt deltagade, ha är bra olycklg, stackars, stackars Allmers. Ha får ej fråga så färlgt. Ho ber om åd has frågor. Ms ha, är de två voro esamma världe? Ha ms. Och hur de sträfvade? Ja, ha ms. Nåja, var j u egetlge ha, fck sträfva slta. Åhej, var ho också. Och så errade de sg dessa sceer frå ugdomslfvet. Hur ho klädde sg gosskläder, där ha ej hade ågo bror vlle ha e. Ha kallade hee Eyolf. Plötslgt störtar ha u p p ; ej, ha får cke glömma ta sätt, ha måste mas Eyolf, aars är sorge getg värd. Hvad är sorge, om de ej är evg, helt upptagade! Nej, ha måste sörja. Strax efter kommer Rta. Ho är lka tvflad ha. Med grymhet errar ha hee om heues själfvskhet. Ho mer h o o m om has själfvskhet. De göra hvaradra ebråelser. V l*ll.b<?.l*? J \ U r f a b r k ö r Stockholm, Gust Adolfs Tore. Åhej, var ho brottslg, var ha också. Eyolf blef halt, är ha ramlade ed frå bor, j a ho hade lämat hoom uta tllsy, me ba också åväl de voro bägge lka goda de hade glömt Eyolf s karlek. ea or tar adra. De göra hvaradra elaka, Allmers ser, o c h ha vll bort; de måste skljas, ty ta tvflade samlf går cke lägre. Baret är dödt, lycka är död, lfvet är dödt, de ha bägge vart plktorgäta. Sä kommer ett samtal mella Allmers o c h Asta, torde vara blad ob lase Ibse ågos skrfvt. Ha vll bort frå Rta, delar ha Asta, de två skola lefva r gemesamt, bror syster. Ho svarar ej. Me hvar? Där, säger ho, de ej kua. Ha o c h ho äro cke sysko, famljebrefve ha upplyst hee därom. Ha studsar ett ögoblck. Me så far ha sg där lgger tet hder, allt skall bl r. Me ho vägrar ej, ha har själf sagt, allt är uderkastadt vadlges lag, allt utom hålau mella bror syster, me u äro de ej bror syster vdare. Me cke deras hållade klarar ha, hvar vägrar h o? Jo där, där a t t... ho ka cke klara bättre, ä ho reda gjort vadlges lag. Ma ka cke fare uttrycka ett kvlgt bjärlas frukta e hotade möjlghet e kärlek, reda börjat gry rcl ka växa. Kom tll Rta, maar Asta, o c h Allmers följer. Ha står, ha följer, o c h läsare käer ågot relgös vördad dessa två, ej vlja taga lfvets lycka röfvarhad. Tredje akte vsar oss st e kampsce mella vägbyggare Asta. Hvar, frågar dee, vll ho ej motta has abud? Lycka lgger där, åja, måhäda st framtde pä adra sda om äkteskapet, måhäda skall de då st komma, me komma skall de. Och tror ho, tror ho verklge, lycka erbjudes så måga gåger här fvel? Rta Allmers uppträda. Rta är beklagasvärd, ho är rädd esamhete, Asta, ser hees våda, flyr frå ta hem, där ho skulle kua stfta olycka åväl ja, ho skall komma vägbyggare, svarar ho hoom, ho kuar stt beslut resa samma vägled ha reser. Dessa bada, Rta Allmers, äro u esamma. Nu skall ha alltså resa frå hee. Nåväl, så skall ho taga haud om de stackars vldade tggarugare, de så ofta argat sg öfver där ere vd ågbåtsbrygga. De skola få leka Eyolfs leksaker, ttta has böcker. Allmers hör hee msstroget. Ho? sådat duger ho ej tll. Ahja, så får ho lära sg. De ebråede baraögoe, se mot hee ur djupet, skola kaske få ett aat uttryck då. Allmers grubblar. Är Rta vadlad, vll ho då sträfva ho o c k s å? Me då är cke llle Eyolf död gäfves? Ha frågar hee, om ha får vara, o m ho kaske tllåter hoom. Ja, ha får vara. Kaske skola de båda kua lefva ågot, o m de abeta ärlgt, me hårdt arbete blr. Och kaske skola de få höra aderöster tala tll dem uta ebråelse, j a kaske skall sorge ge dem ett ytt lfsehåll. Och så skall hau lefva alltjämt, ha, är borta, ja de skola våga se mot stjärora, våga se upp mot de evga stllhetes värld. Ja är ädå llle Eyolf, s död lärt dem lfvet, asvarets lf. Om yårshälsgar oeh yårskort. Af M a t h l d a L a g l e t. yårshälsge har aturlgtvs stt urs p r u g de k ä s l a, s o m v d årsskftet tager hvarje t ä k a d e mäska, käsla d e d a g a r s o m flytt a l d r g s k o l a å t e r k o m m a, a f ett år oåterkallelge rut bort tdes h a f o c h ett ytt estår m e d o k ä d a ö d e o c h skftade sorg o c h glädje. D ä r f ö r r o p a r ma tll de vä ma uder de sta d a g a r a y a året m ö ter: g o d t ytt år! måtte k o m m a d e året blfva dg l y c k o s a m t! O c h blr m a så själf hälsad, v a k a r set e v ä r m a d e käsla a f h o p p o c h trösta, s o m väl k a h ä d a flyr l k a hastgt s o m de k o m, me d o c k alltd l ä m a r k v a r ett vsst v ä l b e h a g. Icke uderlgt där e h v a r m e d e såda hälsg s ö k e r glädja sa väer, b å d e ärm a r e o c h tjärmare. M e är m e d yårshälsgara s o m j u l k l a p p a r a d e ataga sä v ä l d g a dmesoer, d e s t u d o m blfva, st tll e s k y l d g h e t o c h c k e, s o m d e borde, e a f hjärtats k ä s l a f r a m k a l l a d hadlg, o c h seda tll e p å l a g a, ett slags drekt sk, s o m k a s k e m å g e käes rätt tryckade. Utgfte är j u egetlge o b e t y d l g ; l ä t o m oss g ö r a ett ltet r ä k e - e x e m p e l : 1 0 0 vstk o r t ä 2 kr., 5 0 kuvert å 2 o c h 5 0 å 4 öre, s u m m a 5 k r o o r. D e t är de bäl a d e så godt s o m getg o c h äfve de m d r e b e m e d l a d e cke särdeles käbart, helst d e a ataglge ka m s k a s u m m a kuverte. M e a l l a fall måste v ä l m e d g f vas, s u m m a, lte eller stor, s k u l l e k u a bättre a v ä d a s ä tll k ö p o c h s ä d g a f ågra k a r t o g l a p p a r, s o m å g r a d a g a r l g g a e vstkortskorg o c h seda kastas bort eller bästa fall blfva tll y s t gods. D e t svåraste, s o m egetlge är t r y c k a d e, är k a h ä d a d o c k take p å m a måste, om ma ej vll v a r a ohöflg eller vsa brst p å lefadsvett, s k c k a k o r t ht o c h dt, tll h v a r o c h e, s o m m a blott e g å g tll bevs a f v ä l g h å g k o m s t r å k a t s ä d a ett kort, äfve o m d e a perso, de v a l d r g mer lfvet återse, s m å g o m värt m e alldeles b l e k a t bort. S e d a k o m m a alla de, tll h v l k a m a å g o g å u g stått å g o t slags f ö r h å l l a d e, alla, s o m k u a ä g a aspråk p å fordra å g o t artghetsbevs a f o s s. O c h värsta a f allt är, o m ma glömmer ågo dem, ma ut u p p v a k t a t, måste dea å g o ase sg, o m ej precs f ö r o l ä m p a d, så d o c k ltet bsedd. V sade yss, utgfte är o b e t y d l g, m e gtves c k e sä sälla f ö r h a l l a d e, d ä äfve e rätt lte utbetalg är käbar, helst o m m a själ o c h hjärta fer de öfverflödg o c h oyttg. D e t gfves persoer, s o m k o m m a berörg m å g a mäuskor, uta stora tllgågar o c h uta m ö j l g h e t b j u d a g e d o c k äro g ä r a s e d d a o e h b j u d a s v d tllfälle, där d e g ö r a m å g a bekatskaper, o c h s å d a a persoer blr säda a f yårskort flere seede betugade. M a v ä d e r, ta b r u k skfar e stor o c h välbehöflg k o m s t såväl a c c destryckerera s o m o c k o c h sta r u m m e t postverket. D e t t a gfves vllgt, me h v a d tryckerera beträffar, gäller o m d e m, s o m o m e hel del adra arbetråde, m a c k e ka eller b ö r s k a p a b e h o f sysselsätta krter, h v l k a k u d e yttgare avädas. A l t postverkets komster äro stora o c h k u d e v a r a välbehöflga, k a ej heller ekas, o c h vsste m a m e d yårskortes k r g s ä d a d e bereddes e saerlge v ä l b e h ö f l g bättrg postbetjätes lögar, s k u l l e ma m e d glädje betala de höjda sk yårshälsgara p å l ä g g a. M e vet m a c k e. E l l e r k a s k e m a vet, så cke sker. I hvlket fall s o m helst käer m a sg d o c k c k e u p p m u t r a d edast ö k a postverkets komster f ö r o r d a bruket a f krgsäda a f yårsbref. D e stora allmähet, s o m b l o t t breflåda kastar ed sa p a c k o r a f yårskort, har ge ag o m o e r h ö r d a arbete, s o m d ä r g e o m å l ä g g e s postpersoale. H v a r t o e h ett a f dessa 1, 2 0 0, 0 0 0 säger e mllo tvåhudratuse rekommederar tll j u l e stt stora s klassga lager alla sorters F I C K - U R guld- slfecr- metotf-boetter dajer o c h herrar. G u l d k e d j o r, P l ä t e r a d e k e d j o r o. B e r l o c k e r. V ä g g u r o. J B o r d s u r, J N a t t v a k t k o t r o l l u r o. V ä c k a r u r m. m., passade så gäfvor vd alla tllfälle.
p å g a m l a årets ssta o c h y a årets sta d a g passerade S t o c k h o l m s p o s t k o t o r skulle aturlgtvs stämplas. E d a s t ta represeterar ett rätt stort atal styfva d a g s v e r k e. A f hämtge frå l å d o r a, sorterge o c h krgbärge kräfva ä d å mera arbete, o c h därtll ett forceradt arbete. T y allt skall ske fortast möjlgt k o m m a ej korte fram p å yårsd a g e, är d e t hela feladt. S å s k o l a yårskorte besvaras ä m l g e o m m a får frå persoer, tll h v l k a m a ej s k c k a t ut. N y a besvär, o c h så måste äfve dessa ä3ta g å g h å g k o m m a s. O c h så sväller flode allt m e r o c h mer, kräfver större o c h ä u mera forceradt arbete tll h v a d ytta? A t t yårsvstera utträgdes a f yårskorte v a r j u alltd e g o d s a k, m e s k a l l ta b r u k u t v e c k l a s s a m m a proporto s o m httlls, vsar d e t sg m å h ä d a, m a äfve här, s o m p å så m å g a a d r a håll, råkar b o t a ett o d t m e d hälfte värre. De e d a reela del, s o m yårskorte a, är de, m a g e o m sådaa k a m e d j ä m f ö r e l s e v s rga besvär o c h k o s t a d vsa, m a v ä l g h å g k o m s t behåller persoer, s o m e g å g vsat oss artghet eller g o d h e t, d e v ej aat ä t a c k s a m k ä s l a k u a återgälda. O c h h ä r o m är getg a a t ä g o d t säga. V s s e r l g e k a m a t ä k a sg, de g e o m yårskorte uderh å l l a h å g k o m s t e rätt sart torde f ö r b l e k a o c h g o d t k ö p s a r t g h e t e c k e är a f å g o t ofatlgt stort v ä r d e, l k s o m o c k s å de fråga måste framställa s g : huru läge s k a l l m a fortsätta m e d d e a u p p v a k t g p å k o r t? H e l a lfvet g e o m? E l l e r blott ett p a r a r? O c h är m a u p p h ö r där, s k a l l ta v a r a ett tecke, tll hela b e k a t s k a p e s k a l l u p p h ö r a? M e s o m sagdt, ta är j u alltd e del, ehuru d e aturlgtvs k o m m e r j ä m f ö r e l s e v s edast få tll d e l. E prsuppgft. E vktg fråga alla Stockholms teratoella lärarehem. husmödrar. K^ y er ä e h u s m o d e r h a r h e l t vsst, s y e r h g a s t vtertde, d å föstre våra h e m r e g e l ej k u a slås u p p o c h m a f ö r l u f t v ä x l g e uteslutade är häv s a d tll föstervetlera, u d e r gåe d e städg erfart h u f v u d b r y. D e dagl g a städges ä d a m å l här ses ej de p e r o d v s å t e r k o m m a d e r e g ö r g a r a är h u f v u d s a k d a m m e t s bortskfade. V e s ta ä d a m å l p å u öflga sättet städa, o c h k a städge sägas bedrfvas efter e ratoell metod? Består d e c k e fastmer tll stor del sätta d a m m e t ett o u p p h ö r l g t k r e t s l o p p : frå m a t t a eller g o l f vet u p p lufte, därfrå p å m ö b l e r o c h garder, slutlge e d p å g o l f v e t g e f ö r ästa m o r g o åter b ö r j a s a m m a färd, eller, f ö r tala m e d mss N g h t g a l e, röras u p p frå g o l f v e t, där g ö r msta skada, lufte, där g ö r oberäk e l g skada. D e s s a eller slka t a k a r r ö r a sg os: u d e r s t u d o m h e e s hjära. jsjmsj A t t g e o m d e v a l g a sopgs-, borstgs- o c h d a m g s p r o c e s s e e h e l del d a m m m e d f ö l j e r sopskyffel o c h hadduk e, är vsserlge sat, m e v f r å g a : h u r u m y c k e t staar k v a r? D ä r o m får m a ett å g o t så är klart b e g r e p p, är s o l e e ljus v å r d a g lyser våra rum. H u r u ter sg l u f t e d å? J o, vssa dagrar s o m e m o l v ä g g, b e s t å e d e m l l o e r små partklar. M a måste ret skräckas öfver, m a adas allt ta d a m m, o c h äu m e r däröfver, skall m e d f ö l j a bares små l u g o r. Och h u r u f ö r h å l l e r sg, o m m a skakar A t t m e r ä e aser v d t utsträckta e g a r d eller ett d ö r r f ö r h ä g e? Ma b r u k e t a f yårskortes k r g s ä d a d e så h o s t a r tll o c h ser e f r ö k. A f dessa öfverflödgt eller orktgt, vsar sg a f d e t u e x e m p e l, h ä m t a d e frå h e m, m e d talrk eslaga o c h äfve accepterade sättet g e - p e r s o a l o c h m å g a b e s ö k a d e faml o m d e a l l m ä a tdgara utbrga sa j e r p å två, tre p e r s o e r o c h u t a y r a d e y å r s ö s k g a r. E m e l l e r t d u p p f y l l e r d e t c k e b a r är f ö r m o d l g e ta seede f u l l k o m l g t stt ä d a m å l. D e, s o m g e o m e bättre f r a m g å r t y d l g t, v allmätdg m e d d e l a r, h a eller h o c k e ä m h e t lefva e d a m m u p p f y l l d o m g f g, ar s k c k a yårskort, uderstår aturlgtvs o c h v å r a d a g l g a f ö r s ö k g ö r a oss d ä r v d, h a eller h o ej heller vätar tll herrar ö f v e r f e d e d a m m e t måste m o t t a g a ågra. E l j e s är sake tll hälfte beteckas temlge vamäktga. M e felad. D e t t a tllkäagfvade b o r d e där- u h a r v e t e s k a p e u p p l y s t, d a m m e t k o m m a ett p a r d a g a r e yåret. Ty fråga o m v å r hälsa eller ohälsa spelar är u k o r t skola s k c k a s, k a m a j u ej e l å g t frå o v ä s e t l g r o l l ; m o t d e a väta, tlls e x e m p e l v s y å r s k v ä l l e s totdsda sake t o r d e ej heller u m e r a g kuar, h v l k a a f v å r a väer, s o m å g o v l j a v ä d a. S v å r g h e t e är b l o t t vlja o c h c k e vlja säda o c h m o t t a g a yårs m d t våra d a m m g a städer k u a kort. O c h mskge a f dessa postå s t a d k o m m a d a m m f r h e t våra b o g a r. sädelser b l r aturlgtvs d å svade F u l l t lär o g g e l y c k a s l ö s a d e a lte. svåra u p p g f t, m e d å v äro ö f v e r t y g a d e I tderas l ä g d torde d o c k h ä r m e d vas o m, våra m e r upplysta, erfara o c h dugade husmödrar-läsaror kommt c k e så ltet, äfve så s o m sake u är s a g e ä r m a r e o c h h u t lägre ställd o c h k a h ä d a d e ej k a ställas aorluda. T y d å t o g f v a d e persoer år k o s t e ä d e t stora flertalet, h a v efter år f ö r k l a r a sg vlja lysa yårskorte, t r o t t oss g a g a ta flertal g e o m låta dessa f ö r r a y t t r a sg d e a v k t g a torde d e t så s m å g o m blfva l k a m o d e r t c k e s k c k a y å r s k o r t s o m u s k c k a fråga samt g f v a å g r a y t t g a r e g l e r o c h dem. M e uder tde skulle cke hvar.råd o m, h u r m a b ö r f ö r f a r a v d d e dago c h e t ä k a d e m ä s k a k u a k o m m a l g a s t ä d g e f ö r e r å e d e m ö j öfveres m e d sg själf o m cke k ä a sg lgast bästa resultat, o c h f ö r d e s k u l l ut(25) kroor f ö r stött eller ase sg ohöflgt bemött, o m fäst ett prs tjugufem d e bäst u t r e d a d e uppsats ä m e t : väer eller adra, s o m r skckat E ratoell städg våra bogsrum. yårskort, s k u l l e a f ret s u d a uftsskäl u p p h ö r a vdare k r g s ä d a s å d a a? Redaktoe. e s y e r l g a behjärtasvärda take, s o m l g g e r u t t r y c k t ta a m, o c h o m h v k e I d u reda ett p a r g å g e r g a s k a utlgt talat, h a r frå d e t y a årets sta d a g u tagt verklghetes gestalt. Sstlde l ö r d a g h a d e v öjet d e l t a g a e ekel vggsfest samt d ä r v d bese h e m m e t s s y erlge b j u d a d e o c h hemtreflgt redda l o k a l v d K u g s g a t a, :r 2 6, 4 tr. u p p. D e b e k v ä m a v å g e består a f sju r u m o c h k ö k. A f r u m m e är ett sedt f ö r estådara, fröke L o u s e A d r é, fyra f ö r a c k o r d e r g a r a o c h ett f ö r tjästepersoale; d e t sjude a v ä d e s tll matsal o c h samlgsrum. D e t v a r höste 1 8 9 3, s o m å g r a v a r m hjärtade persoer s a m m a k a l l a d e ett m ö t e f ö r dskutera möjlghete a f S t o c k h o l m upprätta e såda frstad, s o m d e flesta a f utlas större städer h a f v a erbjuda uder a m a f lärarehem. E k o m t é tllses, åt h v k e ö f v e r l ä m a d e s u p p d r a g e t utarbeta f ö r s l a g tll p l a o c h stadga samt samla m e d e l. I maj kosttuerades e eg S t o c k h o l m s teratoella lärarehem m e d syfte u p p r ä t t a e tllflyktsort, d ä r k v o r, såväl a f s v e s k s o m u t l ä d s k b ö r d, h v l k a ä g a sg åt udervsg o c h uppfostra, kua, särskldt u d e r tder, d å d e ä r o uta aställg eller beh o f a f h v l a, f ö r bllgt pr3 erhålla g o d a c k o r d e r g eg m e d m o d e r l g l e d g o c h o m v å r d a d. T a c k v a r e d e t tska o c h uppoffrade arbetet h o s alla d e persoer, s o m ht s a k e o m had, h a r m a så s a b b t hut tll de sta målstee. T y h e m m e t stt u v a r a d e s k c k edast v l l betraktas ett framtdsfrö, m ä k t g t a f t l l v ä x t o c h u t v e c k l g m å a f b e h o f o c h tllslutg, är aturlgt. S o m v t a g a gfvet, a l l a d e a f I d u s läsaror, h v l k a möjlge k u a t ä k a p å persolge d r a g a y t t a a f h e m m e t, tressera sg f ö r d e ordgsregler, s o m g ä l l a träde o c h vstelse v d d e t s a m m a, m e d dela v d e m här fullstädgt: I- Asöka o m träde hemmet ställes tll dess estådara o c h bör vara sedd prästbetyg samt tllltlg perso utfärdadt tyg om sökades specella verksamhet. 2. Iackordergsgfte erlägges skottsvs o c h e måad seder. Pesoär, öskar läma hemmet, tllsäge därom estådara mst e måad väg; sker ej ta, vare ho skyldg, därest ej styrelse fer skälgt därfrå dela befrelse, erlägga ackordergsgft äfve dea måad. Persoer, s o m kortare td ä e måad vstas hemmet, betala skottsvs per vecka o c h, är uppehållet vart kortare ä e vecka, vd resa. 3. Pesoär, s o m agrpes smttosam eller eljes lägre o c h svårare sjukdom, vare skyldg geast flytta frå hemmet, hvarvd de del skott erlagd ackordergsgft, hvke tde ej äu utlupt, tll hee återlämas. 4. Förutom möbleradt rum, sägkläder, om så öskas, le, erhålles full kost, beståede frukost,' mellrukost, mddag, kfe tomåltd. Prsera ä r o : För deladt rum, uta le, 45 kr. per måad. 47
1DU N 1895 För För deladt rum, le, l l, s o k r. per vecka; 1,75 dyg:' O.eo ; esamt rum, uta le, 55 kr. per måad, 57 14 vecka; 2, dyg; 1. Resade, b o hemmet, kua därstädes tll bllgt prs erhålla estaka måltder. 5. På hemmets bekostad lämas tll hvarje rum e lampa samt därtll erforderlg fotoge. Utgfter öfrgt lyse, äfve tvätt, läkarevård o c h c, gå ej ackordergsprset. 6. Drckspegar få cke gfvas tll tjäare. 7, Pesoär skall aktsamhet hadhva hemmets tllhörgheter, geast ersätta emål, hee störas eller skadas, ej slå spkar eller krokar väggare, själf damma ega tllhörgheter, efter bästa måga bdraga tll ett godt samlf o m hemmet, samt öfrgt allt, rör ordge därom, rätta sg efter estådaras eskrfter o c h uppmagar. Pes oär, störer ordge samlfvet om hemmet eller eljes befes utöfva ett melgt flytade samma, må kua uppsägas tll flyttg. : 7 ställa kvlga arbetets utvecklg hades så väl takes århudrade geom, uta ä mer vsa, hur lågt de ordska kva ått 19:de århudra, fram allt: geom utställge höja de kvlga hemdustre, hvlka hadtverkråde helst, så arbeterskora själfva må kua få e öfverblck öfver hvad de må. Kvlaa aljörer. Medalje guld skrft Ills quorum meruere labores har tlldelats framlde kommedöre Axel Adlersparres eflerlämade äka Kar Sopha Adlersparre, född Lejohufvud, hees tjästfulla verksamhet tll främjade kvlg bldg, samt framlde uderlöjtate frh. C. A. Rappes efterlämade äka Raghld Thorborg Rappe hees ljästfulla verksamhet sesslöas udervsg vård. E arbetar a JJagäahls JeokboJc. Aadag jul led härstädes fröke Herka Hagdahl, 51 år gammal. Ho var brorsdotter tll doktor G. E Hagdahl, hvlkes hadsekreterare ho vart vd fa de bekata Hagdahls kokbok. Därjämte har fröke Hagdahl tllsammas e syster utgfvt de mycket sprdda boke Fråga mg om allt samt äu ett arbete beämdt bästa allt. V torde ärmare återkomma tll de hädagågas flere seede berömvärda lfsgärg. 8. Tll måltdera, tagas bestämda tder, bör pesoär puktlgt fa sg. Ur otsboke. Jule pä lofvet. De kuglga famljes julto frades helt e famlle. Seda mddag tagts pelarsale, samlades ma rum drottges våg, där julklappsutdelge plägar äga rum. Så valgt voro julklappara där placerade grupper hvar e famljes lemmar. Ett stort atal julgraar sögltfer tusede tdrade ljus prukade rummet. Kouge bevstade cke ta år, så ha eljes plägat göra, juldages otta Klara kyrka, me däremot högmässogudstjäste Slottskyrka. Kroprse sa båda äldsta söer deltog julotta Storkyrka. På juldage togs b o s kouge kl. half 7 e. m. mddag, hvke alla de k. famljes lemmar samt prs Beradottes famlj deltogo. Kvlg prstagara vd SvesJca akademe. Som valgt frade vår vttra areopag s högtdsdag de 20 sstlde december uder stor tllslutg tresserade åhörare, särdeles damer. Hvad år gjorde högtdssammakomste särskldt bemärkasvärd var de o m städghete, högsta eda prset året, akademes adra prs, utdelades åt e kvlg täflgsskrft, beämd Lyrska stämgar, hvke tll fara befuts äga fru Elle Ludberg född Nyblom. De uga fru Ludberg, gft Stockholm de bekate bldhuggare Theodor Ludberg, är dotter professor C. R. Nyblom has maka, de våra läsaror vä käda fara fru Helea Nyblom, samt har således bästa lterära brå bar äfve själf tdgare gjort sg käd begåfvad skalda. Kvoras utställg Köpeham. De offcella bjudge tll sveska orska kvor deltaga de daska kvoras tllämade oss ut omämda utställg mare 1895 är u utsäd. Med all fver arbeta de daska hufvudstade provsera de olka komtéera samla o c h orda hvad daglgdags strömmar. är hoppas, äfve sveska kvoarbetets deltagade må bl sådat, gör vårt lad de största möjlga heder. Afskte utställge är ej blott fram- bra, särskldt om ma tar betraktade, part ho valt s debut väl är ågot maktlggade e debutat. E vss beägehet slå öfver toe, särskldt vd sta uppträda märktes, torde få tllskrfvas e lätt klarlg oro hos de uga sågerska. Spelet kommer og ock tde bättras. I v o kalt häsede torde emellertd fröke Sparrmas debut få räkas tll de mera löftesrka, seare åre ekommt vd k. opera. Nyårsdage återupptogs de populära opera Obero. Hufvudpartera utdes u ut fru Östberg hr Ödma. De ra var tydlge ej väl dspoerad toe, me utde stt svåra part oaktadt e sällsyt kost bravur. Med hr Ödma, hvke här bekat har e sa glasroller, delade ho ock toes trumf. S ö d r a t e a t e r bjuder seda lde fredag ett ytt program, gaska hög grad är ägadt harmlös muterhet fylla llla kosttemplet Mosebacke höjder. E ledade eaktare Hmmelsblått M. Berste kude vsserlge og vara äu rolgare, me får ett hurtgt gladlyt utade hrr Äder Stervll. Efterpjäse Vldsvet tre akter Karl Pader är däremot alltgeom uppsluppet befägd o c h es fram just rätta lfvet farte. Hr Ekelud hade åter e lycklg kväll lk hr Lambert; o c h kvosda må ämas frökara Caspér, Ldsé Paklu hvar s stad s rätta plats. Vll ma ha e glad teaterto mella jul- yårskalase, bör Södra alltså komma åtake. 3^3^ Ghmma Strömberg. E vda kretsar om hufvudstade mycket bekat persolghet skade de 28 dec. åt gägelse. var ekefru Johaa Krsta Strömberg, allmät kallad gumma Strömberg, då efter lågvargt ldade skldes häda e ålder 64 år. Äda seda s bardom hade ho dkat fskfär Hötorget geom stt redlga bemötade mot sa kuder kude ho sart tll dessa räka så väl de ämsta etablssemet e mägd esklde. Outtröttlg stt arbete o c h utrustad ett godt hjärta, hörde ho tll dessa, hvlka tysthet räckt måge e hjälpsam had. Hees hem var själfva gästfrhetes, måga äro de beklaga gumma Strömbergs bortgåg. Ho sörjes ärmast e so, skådespelare vd Dramatska tea'er Joha Strömberg, två dotterbar. 1 huslg elcoom börjar y kurs vd Ateeum for flckor härstädes de 21 studade jauar. Vd seaste höstterms slut erhöllo sex lärareelever matlaggskurse gågsbelyg. Deras exame omfade kuskaper teoretsk hushållslära, färdghet praktsk matlagg udervsgsprof. Med aledg statsbdrag, erhållts evarade skolår, har största vkt lagts eleveras utbldg udervsg huslg ekoom ut folkskolora. Sofa Säger, de s td vda kretsar bekata orgella fara, eläsara m. m., då o c h då brukar lfvas e eller aa tdg, Iefver äu Amerka, elgt hvad framgår ett bref, hvlket sstlde Aadag gck frå hee tll släktgar Sverge. Seda ågra år äka efter e astroom, Weer, har ho u, hut de respektabla ålder 74 år vstats Amerka 40 år, där ho Iefver goda omstädgheter. Äu ågra få år seda uppträdde ho därute höll eläsgar, hvlka utmärkte sg mycke orgaltet. Teater musk. Kugl. opera. Seda v seast hade tllfälle dela ågot frå vår sta sågsce, har å desamma uppträdt e debutat, om hvke ma torde kua hysa mycket goda hoppgar framtde. Julas part R o m e o Jula har ämlge ett par gåger sjugts e ug fröke Sparrma. I besttg e välljudade soprastämma god utbldg, om ock ej fullt utvecklad, redde ho sg hela taget mycket Oupplöslga bad. N o v e l l I d u Sylva. ag ka te lefva uta d g! D e s s a ord h v s k a d e s mtt öra, o e h j a g k ä d e mg tryckt tll ett klappade bröst. D e a ö m m a s c e tlldrog sg, just s o m j a g skulle passera g e o m e tambur, o c h varade c k e öfver e s e k u d, m e var s o m o m e g l ö d a d e vd fart öfver m g o e h j a g k ä d e mg ästa kväfd. Hur hastgt ö f v e r g å e d e vår tableau vvat ä var, skulle de ret steat de samlg fashoabelt folk, s o m m tat frå höstes börja o e h så allt framget u d e r vters l o p p ett. par gåger m å a d e gära såg o m k r g sg. ta var h e e s sta b j u d g efter vår h e m k o m s t frå e b a d s e j o u r. R u m m e v o r o rkt upplysta o c h dörrara v o r o uppslaga vd gvel. I maket h a d e edast å g o behöft v ä d a hufvu o c h då j a g ryser äu vd de eställge 1 Lycklgtvs var m a s o m bäst b e g r e p p alt p l a c e r a sg vd s p e l b o r d e, hvlka j a g yss ordat, o c h m e d v å l d s a m hjärtklappg k u d e j a g tämlge o b e m ä r k t s k y d a de s k r u b b, s o m m tat u p p h ö j t tll h e d e r o c h värdghet s e r v e r g s r u m. E stol h a d e där ätt o c h j ä m t plats ett h ö r bredvd ågra hyllor. Begrvade mtt askte hädera, kastade j a g m g skälfvade ed, uta b e k y m r a m g o m, ett par krstallskålar m e d frukt höllo ramla öfver m g. Ite lefva uta m g?... O c h j a g? Att e dylk stud s o m dea skulle k o m m a, h a d e j a g uder de sstfluta dagara ästa aat, m e d e skulle k o m m a så här å p r o p o s, ret s o m e ö f v e r r u m p Ug, ta var ågot, h v a r o m j a g c k e es kuat d r ö m m a. Hvarje käsloutbrott h o om h a d e j a g b e r e d t m g väda skämt. Då stude emellertd u var k o m me, tog j a g de så seröst, e syftg
I I) t I 8 ästa var färdg arbeta sg fram, m t d a j a g fa, de ord ha yss hvskat trugade mg e käsla, j a g aldrg skulle återva de lätta to, h v a r m e d j a g ut talat tll h o o m. Ett outaladt svärmer, där låg cke ågot aat ä ett slags lek, m e då ha sytes ha alag g e leke e mera allvarlg prägel, så måste de ha ett s l u t... se där allt!... O c h härvd öfverraskade j a g mg fa ma häder öfversköljda tårar. Uder de sstfluja åre hade k o m mt å g o t trögt o c h tugt öfver mg, s o m has ärhet emellaåt h a d e skgrat. P å ageämaste sätt stod ha koste prata b o r t e stud, o c h var c k e uta b å d e m tat o c h j a g rktgt lägtade efter ö g o b l c k, då ha skulle ttta tll o s s, o c h tyckte var tomt, o m ha å g o gåg blef b o r t a. eföll o s s ästa, s o m o m v h a d e kät h o o m u d e r hela vårt lf, m e verklghete daterade sg vår bekatskap c k e lågt tllbaka. D e l e d d e s e temlge krtsk stud, då j a g utör vår p o r t ett osktgt sätt h o p p a d e ur e srvag. var verklge ett svårt olyckstllbud, hvarvd j a g rskerade krossa hufvudskåle eller äsa. Hvlket s o m helst k o m m e r ta ugefärlge p å ett ut. Ia j a g lkväl ett ohjälplgt sätt b e r ö r d e trottoare, k ä d e m g u p p r y c k t o c h, fastä j a g är e gaska etersk varelse, måste d o c k vart m e d e ovalg krtasträgg, s o m mtt o l y c k s ö d e blef hdradt, ty m räddare v a c k l a d e e sekud, a ha återva j ä m v k t e. ta passerade m tats ö g o. H o u p p g a f ett skr, hvar e del passagerare s y m - Redgeras Sophe mottagas lågt. tacksamhet. A l d r g h o p p a ur, rä hästara staa, r o p a d e h o, h a r j a g te sagt tuse gåg e r, o c h s a m m a adedrag ö f v e r h o p a d e h o m räddare m e d tacksägelser. J a g står te, d u, Gabrella, ej är msta altererad, fortfor h o. S e hur s k ä l f v e r... O e h då v k o m m o uderfud m e d, m räddare b o d d e s a m m a hus s o m v, fade h o uta tveka de arm ha e r b j ö d. Hvke lyckträff o s s, er h e m ; återtog tat, s o m oeh därtll e s m u l a adfådd då. V b o således v ä g g graar... C h a r a d - g å t a. Mtt sta ka göras flerfaldgt f a t t, Mea lyckas där är ej alltd så l ä t t ; Därtll fordras pegar me dock fram allt Att take är verksam hjärtat ej kallt. Så g r a D l a g e h e ' e klokbete båda I hvarje saas lka mycket få råda. Att ågot mtt adra få höra se, Där vore måga vs-t färdga ge Lf, hälsa rykte ja, allt hvad de ba'. Mtt adra få, är j u rolgt bra, Me udfadt, är cke lägre mtt adra. är e aturlag; de får ma ej kladra. Mtt hela är ej ågot själfstädgt ord: Af tree bldats v«u krg vår jord årlge löper, ar skur, N är praktsk, amärkte tat. D e t får m a lära s g, svarade ha ett gladt o c h hurtgt sätt, d å ma s o m j a g, alltfrå b a r d o m e, har måst vara s ege lyckas s m e d. N ä r a graar ha v edast vart ett par d a g a r, föll ha, o c h j a g täker sart ge mg bort ge samt vätar edast bref frå m b r o r,.. ha är bos C h c a g o... O c h tycks vara rätt belåte m e d er sfräfva, småskrade tat. N kommer og p a s s a därborta. Jag h o p p a s blr o u m b ä r l g er y a prcpal, s o m kaske tll köpet är b a r l ö s. N täker er s å l e d e s öfver Atlate, sade ho. Jag står te, hvar e såda m ä g d u g d o m a r b e g e sg bort s ö k a e o v s s u t k o m s t? N å g o arfvge blr j a g te. sport, fas tree döttrar. H o p p e t j a, m å så v a r a, återtog tat. E aa emgrat har vsserlge fått e god utkomst, m e flertalet?... M bäste herre, ma tger m e d flertalet... j a g mear dem s o m d u k a u d e r. Iehållsteckg. Mathlda Löberg; Edvard Ldforss. ( M e d porträtt). Skoses r å ; poem Edv. Hammarsedt Balatm'>s är. Herbert. De stora bokyhete; Helle Ldgre. : Om yårshälsgar y å r s k o r t ; Mathlda Laglet. E prsuppgft; e vktg fråga alla husmödrar. Stockholms teratoela lärarehem TJr otsboke. T e a ter musk. Oupplöslga b a d ; berättelse >Sylva*. Tdsdrf. f M e j a g k o m m e r te h ö r a tll flertalet o c h kaske o c k s å te tll d e få utvalda. M utkomst är å g o r l u d a tryggad. Geom hela! älskvärda publk. V tllropa er: må ehvar blfva rk På fyllda hoppgar, hälsa fröjd; Och tröst skäkas de, lda böjd Mot kommade dagar blott skådar Mtt bäf7a! Må framgåg belöa hvar härdg sträfva! Hvar lke, reste, öskar dag Så lycka g'ädje tusede slag Och goda parter whst vmarage, Samt hvar tret >å få bastg passage! Ja, allt hvad här m gfmldhets fver Af hjärtat båd' täker hoppas skrfver. Mtt tredje är am e flod, ej sett, Som speglar e sol, hvke sker rätt hett. Mtt fjärde e samlg hvad pokaler? Ack ej, blott helt smpelt e rad vokaler. E skog mtt femte är ljuflg se, Ka arra e msslyt klara le. Blott cke mtt sjätte där lgger lur, Ty dylk e fulg är säkrast bur. G å t o r. 1) Ä är kort, ä är låg, ä glad, ä tråkg måge gåg. 2) Jag är kort, me lägre, är är kortare. Hvad är? 3) Uta mtt sta ej mtt adra ka blfva mtt hela. Calle C. Sfferlogogryf. Mtt sjude, ma sagt mg, vågeu fram Mörkhyade mä<r slavsk stam. De åttode läke kedja, så vä, Ä r ;am e socke Malmöhus lä. Hur djärf har vart, plockat sär E fommares sköhet, mäska kär. Me hoppas ber, e aa Lé, Du vårdar dess fägrg öm peté. S. 1 2 11 4 5 = öfverhetsperso. 2 11 4 5 7 8 9 = stragsstru* met. 2 3 4 = del e växt. 2 7 8 9 = trohetssymbol. 13 11 12 8 = mörkade. 1 7 8 = proome. 9 3 1 4 = adjektv. 12 3 = djur. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 = slott Syege. Esther S. L. L ö s g a r. Aeolus. Med Med Med Efter h v a d (Forts.) H o p p e t h ä g r a r, föll ha, o c h s o m j a g j u s t trappa v ä d e mg o m se efter tat, s o m pustade hade staat, så märkte, ha h a d e ett vackert l e e d e. T a b u l a V o k a l f ö r ä d r g s g å t a. Mtt tredje hvad är, hvad lkar? säg! Jo, mlstolpar, resta lågs Solgudes väg. För hvar e a f dem v färdas b, Oss möter ädrg, me måe v b l (Hvad Skapares meg frå börja og vart) Allt mer mer vsa, ju lägre v fart?! m b r o r har j a g fått löfte sköta e större e g e d o m... j a g har gått g e o m ett ladthrukssttut o e h har d e s s u t o m praktsk erfarehet. Jag tror, allt skall gå bra. M blfvade p r c p a l, fortfor ha lflgt, är a f svesk b ö r d o c h ö s k a r e ladsma s ä r h e t... å g o tll hvke ha ka ha t r o e d e, ty själf ka ha te befa sg e g e d o m e s tllsy. Ha lder ämlge svåra gktall, o c h j a g håller ä r v a r a d e lära m g m a s s a g e kua g e hoom ödg behadlg. j u s t täkte alltjämt u p p r ö r d staade då o c h v ä g g... ära gåg blott (v hörde yss eller hur?) Och då hälsg välöska brga; Iblad ock lköjdt rymde klga. Mtt hela! 1895 patskt stämde, o c h h o stod, h o var mera d ö d ä lefvade, är ho släpade sg ed vagssteget. E Bdrag IM Moltapp. Tragelgåta: al, 5) r a du skoge og såg mg, u är frhet vådlg, y är ft geomskådlg. Sbylla. L ä k - c h a r a d. Mtt sta var he flcka tog, När ho s mamma tll feste fck gå, Me då ho ej väl sg uppde, mtt adra Tll varg ho fck, bör ma ej kla dra. Charade: m a g c a. 1 1 2 2 2 3 3 4 4 4 5 5 6 6 6 6 7 7 8 8 9 10 11 12 3) lfyllgsgåta: 1) A a a s, 2) Paama, A k a b a h, 4) Malaga, 5) Ararat, 6) Sahara. Artmogryfe: Fettsdagsbulle; 1) f, 2) e, e, 3) tät, 4) takt, 5) sfr, 6) sömos, 7) d u k bård, 8) askmörja, 9) gödselhög, 10) sdesvas, 11) bläräf, cjubb, 12) utskottsfuru, 13) lterkastrull, 14) lögspamål, 15) embetsälggade, 16) lokomotvstall, 17) lktorsel, 18) ugmor, hustru, 19) bloderbarb, 20) spegelglas, 21) g'älaktg, 22) adtäppa, 23) dubadd, 24) solros, 25) ro, 26) tält, 27) tät, 28) e, e, 29) f. 13 Omflytta tale de 25 ruora, så sfbrradema atge ma hoplägger dem lodrätt, vågrätt eller dagoals gfva summa 29. HULf MANS Cacao & Chocolad 1) Husar, 2) Ural, 3) sal, 4) 8. rekommederas Aagram: Oåta: K u r s r u s k, skurkrus. Sågare. L. de bastå vtsordas var- maste professorera hrr Joh. Lag, Seved Rbbg, Nls 0 : s o Gadde, C. J. A s k samt doktor Olof Moberg.