DELÅRSRAPPORT per augusti 2011

DELÅRSRAPPORT per augusti 2011 med prognos vid årets slut Ekerö kommun PM 20110922 Katinka Wellin Ekonomichef

Om delårsrapport I Ekerö kommuns Kommunala författningssamling 01:3 regleras att Ekerö kommuns delårsrapport upprättas att omfatta perioden januari till augusti under räkenskapsåret. I Kommunallagens 8 kapitel regleras den ekonomiska förvaltningen. 20 a reglerar att delårsrapport skall upprättas. KL 8 kap 20 a Minst en delårsrapport som skall upprättas i enlighet med bestämmelserna i 9 kap 1 lagen (1997:614) om kommunal redovisning skall behandlas av fullmäktige. Bestämmelsen infördes den 1 december 2004. Genom denna tydliggörs att minst en delårsrapport skall behandlas av fullmäktige. Det finns dock inget krav på att fullmäktige formellt ska godkänna rapporten. Bestämmelsen är ett komplement till 9 kap 1 lagen om kommunal redovisning (KRL). Lagen för kommuner gäller även för landsting. KRL 9 kap 1 Kommuner skall minst en gång under räkenskapsåret upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från räkenskapsårets början. Minst en rapport skall omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. Med delårsrapport avses en uppföljning eller mätning av resultatet och ställning vid ytterligare en tidpunkt under året, det vill säga faktiska förhållanden för en given period. Den tidigare Referensgruppen föreslog i sitt uttalande att en delårsrapport också skulle omfatta juridiska personer som avses i KRL 8 kap 2 (dvs sammanställd redovisning av kommunala bolag och andra juridiska personer som man har betydande inflytande i 20 procent). I lagen anges inte något krav på att delårsrapporten också ska omfatta de kommunala bolagen, men det är praxis. KRL 9 kap 2 Delårsrapporten skall innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens verksamhet och resultat sedan föregående räkenskapsårs utgång. Upplysningar skall då lämnas om 1. sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat eller ställning, och 2. sådana händelser av väsentlig betydelse för kommunen som har inträffat under rapportperioden eller efter dennas slut. Delårsrapporten bör ges samma struktur som årsredovisningen. Den bör åtminstone bestå av förvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräkning. Därutöver bör finansieringsanalys och relevanta noter framgå. Graden av specifikation kan vara lägre än årsredovisningen och delårsrapporten behöver endast omfatta redovisningsenheten kommunen. KRL 9 kap 3 Om det inte finns särskilda hinder, skall det i anslutning till uppgifter enligt 2 även lämnas motsvarande uppgifter för samma rapportperiod under närmast föregående räkenskapsåret. Begrepp och termer skall så långt det är möjligt stämma överens med dem som har använts i den senaste framlagda årsredovisningen. Den primära utgångspunkten för delårsrapporten är att erhålla en mätning av resultat och ställning vid ytterligare en given tidpunkt under räkenskapsåret. Den relevanta jämförelsen är då med motsvarande period föregående räkenskapsår. Delårsrapporten kompletteras oftast med en prognos för hela räkenskapsåret. Det finns också anledning att jämföra periodens resultat med en periodiserad budget. Bestämmelse har införts i Kommunallagens 9 kap 9a om att revisorerna ska bedöma om resultatet är förenliga med de mål för den ekonomiska förvaltningen som fullmäktige beslutat om i årsbudgeten och flerårsplanen. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas delårsrapporten. 1

Innehållsförteckning 1 Omvärldsanalys...4 1.1 Kommunen och dess omvärld...4 1.2 Finansiering av de kommunala tjänsterna...4 1.2.1 Skatteintäkter och utjämningssystem... 4 1.2.2 Kommunal fastighetsavgift... 5 1.3 God ekonomisk hushållning och balanskrav... 5 1.4 Ekonomisk utveckling...6 2 Finansiell analys... 7 2.1 Resultat per augusti 2011... 7 2.1.1 Koncernen... 7 2.1.2 AB Ekerö Bostäder... 8 2.1.3 Kommunen... 10 2.1.3.1 Kommunens resultat... 10 2.1.3.2 Periodens pensionskostnad... 11 2.1.3.3 Semesterlöneskuld... 11 2.1.3.4 Pensionsskuld...12 2.1.3.5 Låneskuld och finansiering...12 2.1.3.6 Finansnetto...12 2.1.4 Finansiell analysmodell...13 2.1.4.1 Resultat och kapacitet...13 2.1.4.2 Risk och kontroll...14 2.2 Prognos helår...15 2.2.1 Resultat kommunen...15 2.2.2 Skatteintäkter, utjämning och fastighetsavgift...17 2.2.3 Finansnetto... 18 2.3 Verksamhetens resultat och prognos... 18 2.3.1 Verksamhetens resultat och prognos totalt... 18 2.3.2 Nämndernas resultat och prognos...19 2.3.3 Kommunstyrelsens resultat och prognos... 23 2.3.4 Balansenheten Va resultat och prognos... 25 2.3.5 Balansenheten Renhållning resultat och prognos... 25 2.3.6 Produktionsorganisationens resultat och prognos... 26 2.4 Investeringar... 27 3 Balanskrav och finansiellt mål... 29 4 Kommunens personal...30 5 Måluppfyllelse... 32 5.1 Inriktningen för de kommunala verksamheterna... 32 5.2 Nämndernas mål... 32 5.2.1 Barn och utbildningsnämnden... 32 5.2.2 Socialnämnden... 33 5.2.3 Kultur och fritidsnämnden... 33 5.2.4 Byggnadsnämnden... 34 5.2.5 Miljönämnden... 34 5.2.6 Kommunstyrelse Styrelse för den kommunala produktionen... 35 6 Framåtblick... 36 2

7 Nyckeltal...38 8 Finansiella rapporter... 39 Resultaträkning kommunen... 39 Balansräkning kommunen...40 Kassaflödesrapport kommunen... 41 Noter kommunen... 42 Resultaträkning koncernen...48 Balansräkning koncernen... 49 Kassaflödesrapport koncernen...50 Noter koncernen...51 Driftredovisning per nämnd, kommunstyrelsen och produktionsorganisation... 55 Driftredovisning; produktionsområde och enheter... 56 Upplysningar om redovisningsprinciper... 58 Ord och begreppsförklaring...60 Bilaga: Förändring Ekerö kommuns skuldportfölj januari juni 2011... 61 3

Förvaltningsberättelse 1 Omvärldsanalys 1.1 Kommunen och dess omvärld Ekerö är en av 290 kommuner i landet och en av 26 i Stockholms län, belägen nordväst om Stockholm och består geografiskt av en mängd öar i Mälaren. Nationellt sett är Ekerö, till befolkningen, en medelstor kommun och tillhör kommungruppen Förortskommuner till storstäder. Vid halvårsskiftet bodde det 25 632 personer i kommunen. Ekerö kommun som kommunal organisation tillhandahåller olika former av tjänster till dem som bor eller är verksamma i kommunen. Den kommunala organisationen är till för att ge invånarna den service som de tillsammans solidariskt betalar för. Ekeröborna är därför den viktigaste målgruppen för verksamheten. Men det finns också många andra människor och grupper av människor och företag som den kommunala organisationen är beroende av och som i sin tur är beroende av kommunen. Utförandet av den kommunala verksamheten är lokal och styrs med kommunalpolitiska beslut. Den egna utvecklingen är beroende av den allmänna samhällsutvecklingen. Konjunkturläge, arbetslöshet och inte minst utvecklingen av storstadsregionen inverkar direkt på förutsättningarna för verksamheten. Beslut på andra politiska nivåer, till exempel i riksdagen men även i landstinget, har stor betydelse för den lokala utvecklingen. Flertalet av de kommunala verksamheterna styrs av lagar fattade av riksdagen. Den kommunala organisationen har därför även en omfattande roll som myndighetsutövare. 1.2 Finansiering av de kommunala tjänsterna Kommunallagen reglerar verksamheten där den kommunala självstyrelsen är grunden för verksamheten. En av de viktigaste förutsättningarna för den kommunala självstyrelsen är rätten att bestämma hur mycket kommunen ska ta ut i skatt av sina invånare. Merparten av de kommunala verksamheterna är obligatoriska. För de i lag reglerade verksamheterna gäller dessutom krav på att den tillhandahållna servicen ska vara likvärdig i landets kommuner. Finansieringen av de kommunala tjänsterna sker via skatteintäkter, kommunal utjämning och avgifter. Sedan några år tillbaka tillfaller den årliga förändringen i fastighetstaxeringen till kommunerna genom den kommunala fastighetsavgiften. Kommunalskatten är den största inkomstkällan. Kommunernas möjlighet att själva bestämma hur mycket och på vilket sätt avgifter ska tas ut varierar mellan verksamheterna. Kommunens rätt att sätta avgiftsnivåer är till stor del begränsade genom statliga reformer om maxtaxa. Ekerös kommunala verksamhet finansieras med mer än fyra femtedelar solidariskt genom skatteintäkter och kommunal utjämning tillsammans med den kommunala fastighetsavgiften. 1.2.1 Skatteintäkter och utjämningssystem Avgörande för hur stor intäkten från skatter och utjämning blir till enskild kommun är kommunens invånarantal och invånarnas ålderssammansättning, den kommunala skattesatsen, tillväxten av skatteunderlaget i Sverige och omfattningen av statens tillskjutande medel till kommunsektorn. Utjämningen syftar till att skapa likvärdiga förutsättningar för kommunal verksamhet i hela Sverige oberoende av kommuninvå 4

narnas skatteintäkter och strukturella förhållanden. Kommunerna får betala till utjämningen eller får pengar från systemet. Utjämningssystemet består av fem huvuddelar: o Inkomstutjämning, en utjämning av skatteinkomster mellan kommunerna. De kommuner som har högre beskattningsbara inkomster än det garanterade betalar en avgift. De kommuner som har lägre får i gengäld bidrag och därmed högre intäkter. o Kostnadsutjämning för skillnader i kostnadsnivå för obligatoriska verksamheter som kommunen inte kan råda över. Utjämningen sker i tio olika delmodeller. o Strukturbidrag som inrymmer olika bidrag av regionalpolitisk karaktär. o Införandebidrag för att mildra omställningseffekterna av stora förändringar i utjämningssystemet. o Regleringsbidrag eller regleringsavgift vars syfte är att staten ska ha kontroll över den totala kostnaden för systemet. Under 2000talet införlivades de tidigare generella statsbidragen till kommunerna från staten i utjämningssystemet. Systemet som sådant är komplext och svåröverskådligt. Ekerö är en av de elva kommunerna i landet som betalar avgift i inkomstutjämningen. Idag motsvarar avgiften cirka 44 mkr per år. I kostnadsutjämningen är det ett fåtal kommuner som inte får bidrag. Ekerö får inom systemet för kostnadsutjämningen ett nettotillskott från summan av delmodellerna på ungefär 58 mkr. Ekerö omfattas inte av strukturbidrag eller införandebidrag. Inför år 2008 gjordes en översyn med vissa förändringar i systemet. En parlamentarisk kommitté tillsattes för ytterligare översyn och resultatet presenterades i april 2011. Ekerö kommun har yttrat sig över förslaget. Trots att Ekerö skulle få något ökade intäkter från kostnadsutjämningen enligt förslaget har Ekerö, liksom flertalet kommuner i länet, uttryckt att införandet bör vänta intill dess att ytterligare försök gjorts för att få till en alternativ inkomstutjämning och att vissa av förslagna ändringar i kostnadsutjämningen bör omprövas. Det finns även ett separat system för utjämning av kostnadsskillnader mellan kommunerna för LSSverksamhet (Lag om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade). Utjämningen är statsfinansiellt neutral genom att bidrag och avgifter från kommunerna är lika stora. Ekerö har en omfattande verksamhet. Det är i första hand historiskt betingat i och med att landstinget hade mycket verksamhet lokaliserad till Ekerö på den tid när landstinget var huvudman för verksamheten. Idag får Ekerö ett bidrag för LSSverksamheten inom utjämningssystemet på cirka 36 mkr per år. 1.2.2 Kommunal fastighetsavgift År 2008 infördes kommunal fastighetsavgift. Under införandeåret fick alla landets kommuner ett lika stort bidrag i kronor per invånare. I gengäld minskade utjämningsbidraget med motsvarande belopp. Från år 2009 tillförs varje kommun förändringen av fastighetsvärdet i kommunen. Ekerö kommun får idag sammanlagt cirka 42 mkr i kommunal fastighetsavgift. Jämfört år 2008 har 7 mkr tillförts. 1.3 God ekonomisk hushållning och balanskrav Kommunallagen och Kommunal redovisningslag reglerar ekonomisk förvaltning och redovisning. Grundläggande för den kommunala ekonomin är bestämmelsen om att kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Översiktligt handlar 5

god ekonomisk hushållning om att ta ansvar för nuvarande verksamhet och kostnader och inte övervältra på kommande generationer. För att tydliggöra lagstiftningens krav på god ekonomisk hushållning gäller det så kallade balanskravet. Den lägsta nivån för årets resultat är reglerad, intäkterna ska överstiga kostnaderna. Om kostnaderna under ett enstaka år överstiger intäkterna, det vill säga negativt resultat, ska kommunen upprätta handlingsplan och senast under de tre följande åren redovisa motsvarande överskott så att det redovisade egna kapitalet i balansräkningen återställas. Undantag från denna huvudregel är om kommunen öronmärkt tidigare års överskott för vissa ändamål för senare användning. Balanskravet är endast definierat i nominella termer. 1.4 Ekonomisk utveckling De offentliga finanserna har återhämtat sig efter den djupa lågkonjunktur som inleddes under hösten 2008. Den globala finansiella krisen påverkade Sveriges kommuner genom raset i skatteintäkter och de åtstramningar som var nödvändiga under 2009 för att inte få en ohållbar obalans i ekonomin. Budget 2010 kom att påverkas av krisen. Regeringen tillförde extra medel till kommunsektorn för att bromsa upp negativa effekter. Det ekonomiska resultatet för offentligsverige som helhet blev väsentligt bättre än vad som befarades under båda dessa år även om variationerna var stora. Ekerö klarade sig väl under den svåra tiden. Återhållsamhet med utgifter och en försiktig inställning i budgeten, goda intäkter från försäljning av mark och det tillskott som kommunerna erhöll gjorde att resultaten var mycket goda även de senaste två åren. Under 2009 ökade verksamhetskostnaderna mycket litet. Däremot ökade verksamhetskostnaderna väsentligt mer under 2010 efter att man rensat bort effekterna av försäljningsintäkterna. Men kostnadsökningen var inte högre än vad budgeten medgav. En positiv befolkningsökning är en del av förklaringen till kostnadsökningen. Men inte i sin helhet. Budgeten medgav kostnadsökningar utan avgörande behov av effektivisering och kostnadsreducering på andra områden. Vissa verksamheter kostade väsentligt mer under 2010 än vad som var beräknat men kunde matchas upp med lägre kostnader från i första hand reserver och volymrelaterad verksamheten. Trots den långsammare utvecklingen av skatteunderlaget kom Ekerö att göra positivt resultat år 2010. Ekerö kommun har därför under sex år i rad haft goda positiva resultat och den ekonomiska utvecklingen har i stora drag följt konjunkturen och kommunsektorn i stort. Det egna kapitalet har förstärkts. Ekerö bygger successivt upp sin ekonomiska kraft men har idag ännu inte tillräckliga marginaler för att möta snabba negativa omkastningar i konjunkturen. Ekerö kommun har kontinuerligt ökat sin folkmäng. Antalet Ekeröbor var 25 632 den sista juni. Det är en ökning med 222 nya invånare eller 0,9 procent jämfört årsskiftet 2010/2011. En följd av det är ökade skatteintäkter och en utveckling av de kommunala tjänsterna. Skattekraften i kommunen ligger över medelskattekraften i länet och skattesatsen har varit stabil under lång tid. Utifrån då rådande lågkonjunktur och med effekten av att vara en växande kommun innebar att kostnaderna, trots effektiviseringar, översteg intäkterna så höjdes kommunalskatten år 2002. Som växande kommun har det också funnit behov av omfattade investeringar, både för att möta befolkningsutvecklingen men också för att möta eftersatt underhåll. En följd av det är att kommunens låneskuld är omfattande. Men låneskulden har inte ökat de senaste fem åren. Om förutsättningarna så medger, bör en målsättning för den långsiktiga 6

ekonomiska planeringen vara att minska kommunens låneskuld. Med nuvarande förutsättningar och kommande behov av finansiering av investeringar finns istället risk för behov av ytterligare upplåning. Konjunkturläget påverkar även direkt Ekerö kommun. Konjunkturnedgången innebär lägre skatteintäkter till Ekerö kommun även om Ekeröborna inte själva är drabbade av arbetslöshet i den omfattning som kan vara fallet i andra delar av landet. Arbetsförmedlingens statistik anger att arbetslösheten uppgick till 1,5 procent i augusti i Ekerö. För riket är uppgiften 3,6 procent och för Stockholms län 3,3 procent. I länet är det endast Danderyds kommun som har lägre arbetslöshet, 1,4 procent. Prognosen för innevarande år och de kommande åren visar på en högre tillväxt i skatteunderlaget än vad som förutsades för ett år sedan. Det ger en positiv effekt även för Ekerö kommun. Antalet invånare i Ekerö fortsätter att stadigt öka och årets prognos beräknas komma att nås. För innevarande år bedöms att det finns en god kontroll över hur kostnaderna som följd av volymförändringar och pris och löneökningar utvecklas. Tillsammans med en bättre utveckling av intäkterna är de ekonomiska förutsättningarna goda innevarande år. Men framtiden är mer oviss. Under våren ingick i planeringsförutsättningarna för planperioden 20122014 att skatteunderlaget fortsätter att växa ytterligare i några år men på en mer normal nivå på i snitt runt 4 procent. Det ska jämföras med de 8 procent som var fallet innan krisåren. Kostnadsutvecklingen känns mer oroande, ovissheten är stor om hur till exempel pris och löneutvecklingen kommer att bli för de kommande åren. De ekonomiska förutsättningarna för kommande år är också beroende av att kostnadsnivån för i år inte blir högre än vad som är möjligt att ha som ingångsvärde för kommande års kostnadsutveckling. Sedan dess har återigen den finansiella oron ökat. Det finns idag ingenting som tyder på att innevarande års intäkter inte kommer att falla ut. Däremot är det väsentligt mer osäkert om antagandena i skatteunderlagets tillväxt som antogs i planeringsförutsättningarna kommer att hålla som underlag för den fortsatta ekonomiska planeringen. Detta kommer att belysas i kommande förslag till budget även om nya antaganden om tillväxten från vår arbetsgivarorganisation inte blir tillgängliga förrän i mitten av oktober. I nuläget kommer den ekonomiska planeringen bli mer av kortsiktig art och vila på mer osäkra bedömningar än vanligt. 2 Finansiell analys 2.1 Resultat per augusti 2011 2.1.1 Koncernen I kommunkoncernen ingår den kommunala organisationen och det helägda bostadsbolaget AB Ekerö Bostäder. Förutom bolaget har kommunen också mindre engagemang, 10 procent eller mindre, i AB Vårljus (1,3 procent) och i Stockholmsregionens Försäkring AB (2,4 procent). I det helägda bolaget är ägarinflytandet tillgodosett genom att kommunfullmäktige utser styrelseledamöter och revisorer i bolaget. Vid Kommunfullmäktiges sammanträde 20100427 44 fastställdes ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder och antogs bolagsordning som fastställandes på bolagsstämman. Koncernens redovisar 20110831 ett resultat som uppgår till 46,4 mkr. Periodens koncernresultat är 56 mkr lägre resultat än föregående års motsvarande period. I hu 7

vudsak beroende på kommunens högre intäkter från markförsäljning för perioden 2010. Efter eliminering av koncerninterna poster med 20,8 mkr i koncernbolagen bidrar Ekerö kommun med 47,2 mkr och AB Ekerö Bostäder med minus 0,7 mkr. Den största posten i elimineringen är realisationsvinst på 20,9 mkr för sålda bostäder. Koncernens verksamhetskostnader har ökat med 2,3 procent jämfört samma period förra året och uppgår nu till 869,2 mkr för perioden. Koncernens intäkter utgör 192 mkr. Koncernens finansiella kostnader har ökat med 15 procent, eller 3,7 mkr och uppgår för de första åtta månaderna till 28,2 mkr. Koncernens samlade tillgångar har, jämfört årsskiftet 2010/2011, ökat med 15,8 mkr till 1 659,9 mkr vid periodens slut. Kassaflödet från den löpande verksamheten tillförde likvida medel med 90,2 mkr. Den tillförda likviditeten har använts till investeringar med 54,4 mkr och amortering av lån med 1,3 mkr samt betalning av kortfristiga skulder. Likvida medel vid periodens slut uppgår till 102,6mkr. Det är en ökning med 15,6 mkr jämfört i början av året. Kommunkoncernens egna kapital tillförs 46,4 mkr från periodens resultat. Eget kapital för koncernen är 360,7 mkr. Soliditeten uppgår till 21,8 procent. 2.1.2 AB Ekerö Bostäder Ekerö kommun äger samtliga aktier, 10 000 aktier á nominellt 1 000 kr, i AB Ekerö Bostäder. Bolagets föremål är att inom Ekerö kommun förvärva, avyttra, äga, bebygga och förvalta fastigheter eller tomträtter med bostäder, affärslägenheter och därtill hörande kollektiva anordningar. Ändamålet med bolaget är att inom ramen för den kommunala kompetensen främja bostadsförsörjningen i kommunen. Med det avses såväl att förvalta det i bolaget befintliga bostadsbeståndet som att producera nya bostäder. Fastighetsbeståndet uppgår till 850 (805) lägenheter, 19 (14) lokaler och ett antal bilplatser. Lägenhetsbeståndet fördelar sig med 53 procent i lägenheter tre rum och kök eller större och 47 procent mindre lägenheter. Nettoomsättningen har under perioden ökat med 3,9 procent. Det beror dels på hyreshöjningen med 1,4 procent den 1 januari 2010. Dels på att bolaget från Ekerö kommun förvärvade ett bestånd om 53 lägenheter och lokaler 2 maj 2011. Periodens resultat efter finansiella poster är negativt med 0,5 mkr. Efter skatt 0,1 mkr är resultatet negativt med 0,4 kr för perioden. De finansiella kostnaderna har ökat med 1,9 mkr jämfört förra årets period och uppgår till 11,5 mkr vid periodens slut. Den finansiella kostnaden är den enskilt största kostnadsposten och består till 30 procent av rörelsens totala kostnader. Bolaget har en sammansättning av en låneportfölj som ska motverka den finansiella risken. 8

Resultaträkning, tkr 201108 201008 Balansräkning, tkr 201108 2010 Rörelsens intäkter 49 001 47 158 Tillgångar Rörelsens kostnader 38 038 38 037 Materiella anläggningstillgångar 482 110 447 354 Rörelsens resultat 10 963 9 121 Övriga anläggningstillgångar 3 924 3 924 Omsättningstillgångar 3 584 13 912 Finansnetto 11 426 8 158 Summa tillgångar 489 618 465 190 Årets resultat 463 963 Eget kapital, avsättningar, skulder Bokslutsdispositionr 130 Eget kapital 42 022 42 575 Årets skatt 110 260 Obeskattade reserver 0 0 Årets resultat 353 833 Avsättningar 11 467 11 577 Långfristiga skulder 420 000 394 000 Kortfristiga skulder 16 129 17 038 Summa eget kaptial avsättningar och skulder 489 618 465 190 Kassaflödet från den löpande verksamheten tillförde likvida medel med 7,3 mkr. För att täcka investeringarna på 41,5 mkr har skett nyupplåning på 26 mkr samt använt likvida medel med 8,4 mkr. Likvida medel vid periodens slut är 1 mkr. Bolagets investeringar i byggnader och mark har uppgått till 41,3 mkr för perioden. Förra året motsvarande period 6,6 mkr. Fastighetsförvärv om 33,5 kr inklusive lagfartskostnader har genomförts. De största insatserna i övrigt omfattar pågående badrums och stamrenovering på Ekebyhovsvägen. Bolagets låneskuld uppgår till 420 mkr (394 mkr vid årsskiftet). Checkräkningskrediten är inte nyttjad. Bolagets eget kapital sänktes med 0,4 mkr från periodens resultat. Det resulterar i att bolagets soliditet minskade med 0,2 procent till 8,6 procent. Det egna kapitalet uppgår till 42 mkr. Prognosen för bolaget vid utgången av 2011 är resultat 1,5 mkr inklusive reavinster med 0,8 mkr. Resultatet efter skatt om 0,4 mkr är 1,1 mkr. Det resultatet motsvarar en avkastning på totalt kapital med 3,9 procent vilket är något högre än nuvarande ägardirektivs krav på avkastning (statslåneräntan plus 1 procent). Statslåneräntan var 2,04 procent per 20110831. I den nya lagen om allmännyttiga bostadsaktiebolag som började gälla 2011 ska de kommunala bostadsbolagen ha ett marknadsmässigt avkastningskrav för att inte snedvrida konkurrensen mellan andra aktörer på marknaden, samt att relationen mellan kommunen och bolaget ska vara affärsmässiga och ekonomiskt åtskilda. Det är ingen självklarhet vilken jämförelse som kan göras mot andra aktörer på marknaden och/eller på vilka områden. Affärsmässiga principer innebär att bolaget alltid ska utgå från vad som är långsiktigt bäst för bolaget inom ramen för de regler och normer som gäller för denna sektor, samt att bolagen av sina ägare inte ska ges några särskilda fördelar som gynnar dem ekonomiskt i förhållande till privata aktörer. 9

2.1.3 Kommunen 2.1.3.1 Kommunens resultat Kommunens resultat för perioden uppgår till 67,9 mkr. Jämfört periodens budget om 21 mkr är den positiva avvikelsen 46,9 mkr. Avgörande för det goda resultatet och avvikelsen mot budget är högre skatteintäkter, större intäkt från reavinster av försäljningar och för perioden en positiv resultatavvikelse i övrigt för verksamheten. I periodens resultat ingår intäkt för försålda lägenheter till det kommunägda bostadsbolaget. I balanskravet inräknas inte den intäkten. När försäljningen av anläggningstillgångar avgår är periodens resultat 47 mkr. I periodens utfall ingår inte likvidavräkning avseende försäljningen av ett antal lägenheter från kommunen till AB Ekerö Bostäder. I samband med Kommunfullmäktiges behandling av årsredovisning 2010 beslutades att del av 2010 års resultat som tillfördes det egna kapitalet skulle öronmärkas för underhållsåtgärder i kommunens verksamhetslokaler och ianspråktas de kommande tre åren. I periodens resultat har 4,6 mkr av årets 10 mkr ianspråktagits. Det samlade balanserade resultatet för perioden uppgår därmed till 51,6 mkr. netto, mkr Utfall 2010 08 Bokslut 2010 Budget 201108 Utfall 2011 08 Avvik perioden förändring *) Verksamhetens nettokostnader 655,2 1 053,7 738,9 705,7 33,2 50,5 7,7% Skatt, utjämning, kom. fastigh.avg 771,0 1 149,1 775,5 789,5 14,0 18,5 2,4% Finansnetto 14,3 22,5 15,6 15,9 0,3 1,6 11,4% Periodens resultat 101,5 72,8 21,0 67,9 46,9 33,6 Avgår försäljning anl.tillgångar 21,0 Balanserat periodens resultat 21,0 47,0 26,0 Ianspråkt av öronmärkning underhåll 4,6 Balanserat periodens resultat 2 21,0 51,6 30,6 *) Jämförelse mellan delår 2011 och delår 2010 I resultat och budget för perioden finns hänsyn tagen till hantering av semesterlöneskuld. Perioden påverkas av att kommunens anställda tagit ut merparten av sin semester under sommarmånaderna och allt är ännu inte intjänat under verksamhetsåret. Under perioden har årets lönerevision genomförts. Periodens positiva resultat är 34 mkr lägre än vad resultatet var motsvarande period föregående år. Framförallt beror det på att period 2010 innehöll än högre intäkt av försäljningar än vad som ingår i perioden 2011, det påverkar nivån på verksamhetens nettokostnader. Periodens kostnader och intäkter är periodiserade avseende de större posterna. Resultatet är på det stora hela rättvisande på totalnivån. Inom verksamhetens kostnader har framkommit vissa brister i periodisering inom Balansenheten Renhållning och avseende delar av Tekniska nämnden i övrigt, dock bör det relativt väl ta ut varandra på sista raden. Verksamhetens nettokostnader i kommunen uppgår för perioden till 706 mkr. Det utgör 62 procent av årsbudgeten. Verksamhetens kostnader understiger periodens budget med 33 mkr. Av dessa är 9 mkr en effekt av för perioden högre intäkt från försäljning och att budgetmarginalen inte ianspråktagits. Resterande beror på att samtliga budgettitlar, förutom en, visar positiva överskott för perioden jämfört periodens 10

budget. Föregående år redovisades för perioden en större positiv avvikelse mot budget genom högre försäljningsintäkter och därför förhållandevis lägre verksamhetskostnad för perioden. Därför synes kostnadsutvecklingen under tolvmånadersperioden relativt hög med 50 mkr eller 7,7 %. Om effekterna av reavinsten elimineras är kostnadsutvecklingen mellan delårsrapporterna istället en ökning med 28 mkr eller 4 procent. Inom ramen för nettokostnaderna framgår att verksamhetens intäkter, exklusive reavinst som redovisas som jämförelsestörande intäkt, uppgår till 144 mkr för perioden. Det är 3 mkr lägre än vid motsvarande period föregående år. Verksamhetens kostnader är 840,6 mkr för perioden och har jämfört föregående års motsvarande period ökat med 23 mkr eller 2,8 procent. Det är en något mindre ökning än vad förhållandet var mellan år 2009 och 2010. Avskrivningarna för perioden är 32 mkr och är 2 mkr högre än motsvarande period för ett år sedan. Kommunens avskrivningar i bokslut 2010 uppgick till 45 mkr och innevarande års prognos pekar på upp mot 48 mkr och stämmer i stort med lagd årsbudget. Det är en effekt av genomförda investeringar i framförallt verksamhetslokaler. Kommunens samlade tillgångar har för perioden jämfört årsskiftet 2010/2011 ökat med 10 mkr till 1 194 mkr. Anläggningstillgångarna har minskat med 10,5 mkr vilket framförallt beror på utrangeringen i och med försäljningen av ett bestånd lägenheter. Omsättningstillgångarna har i gengäld ökat med 20,8 mkr, kassa och bank är förstärkt vid bokslutsdatum. Periodens resultat har tillförts det egna kapitalet. Avsättningar är upptagna med de beräknade beloppen för perioden. Skulderna är lägre vi periodens bokslutsdatum än vad som var fallet både vid årsbokslut och vid samma period föregående år, främst beroende på lägre kortfristiga skulder. Kommunens långfristiga skulder till kreditinstitut har inte ökat utan marginellt minskat, 1,3 mkr jämfört årsskiftet. I och med försäljningen av lägenheterna till det helägda kommunala bostadsbolaget AB Ekerö Bostäder har kommunens borgensåtagande till bolaget ökat med 11 mkr jämfört årsskiftet. 2.1.3.2 Periodens pensionskostnad Periodens intjänade pensionskostnader inklusive särskild löneskatt är sammanlagt 19 mkr (17,8 mkr augusti 2010 och 17,8 mkr augusti 2009). Utbetalning av pensionskostnader intjänade före 1998 utgör 13,0 mkr (augusti 2010 10,4 mkr och augusti 2009 var beloppet 10,5 mkr) inklusive särskild löneskatt. Utbetalningen belastar resultatet. 2.1.3.3 Semesterlöneskuld I redovisade kostnader ingår periodens sänkning av den totala skulden till de anställda för intjänad semester, ferie och uppehållslön med 18,3 mkr inklusive POpålägg (personalomkostnadspålägg). Sänkningen beror på att de flesta precis tagit ut sin semester för 2011 som inte ännu är helt intjänad. Den totala skulden inklusive POpålägg uppgick i bokslut år 2010 till 31,1 mkr (31,9 mkr år 2009; 32 mkr år 2008). 11

2.1.3.4 Pensionsskuld Förpliktelser för pensionsåtagande för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsskulden är den beräknade framtida skuld som kommunen har till arbetstagare och pensionstagare. Den samlade pensionsskulden återfinns i kommunens räkenskaper under raderna avsättningar, kortfristiga skulder och pensionsförpliktelser äldre än 1998. Pensionsförpliktelser redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Det innebär att pensionsåtagande intjänade före år 1998, förutom garanti och visstidspensioner, redovisas som ansvarsförbindelse. Hela den individuella pensionen betalas i sin helhet ut varje år. Övrig intjänad pension efter 1998 avsätts i balansräkningen. Kommunens samlade pensionsskuld uppgår till 548 mkr på balansdagen 20110831 (536,6 mkr per 20101231). Under avsättningar finns 94,8 mkr (90,1 mkr 201012 31) redovisat som består till en del av kompletterande ålderspension (förmånsbestämd pension). Under kortfristig skuld finns den individuella delen (avgiftsbestämd pension) med 16,1 mkr för augusti år 2011 (22,9 mkr 20101231). Pensionsskulden som ansvarsförbindelse räknas årligen upp enligt fastställt index och reduceras med årets utbetalningar till pensionstagare. Åtagandet uppgår i delårsbokslutet till 437,1 mkr (423,6 mkr 20101231). Alla belopp är inklusive särskild löneskatt. 2.1.3.5 Låneskuld och finansiering Kommunens skulder till låneinstitut uppgår till 467,9 mkr och har under perioden minskat med 1,3 mkr. När mindre lån har förfallit ar de inte tagits upp på nytt. Finansiering av periodens investeringar har skett med egna medel. I enlighet med analysen av kassaflödet framgår att verksamheten tillfört egna medel med 105,3 mkr. Av dessa medel investerades det för 34,1 mkr. Självfinansieringsgraden är 454 procent. Det innebär att verksamheten har tillfört mer egna medel än som investerades och inga nya lån för investering upptagits. Likviditeten ökade med 23,9 mkr till 101,6 mkr vid periodens slut. Det beror på den under perioden låga investeringsnivån och minskade kortfristiga skulder. Låneskulden i kommunen per invånare motsvarar (preliminärt) 18 254 kronor. Jämfört årsskiftet har skulden per invånare minskat med 203 kronor eller 1,1 procent. En följd av att låneskulden inte ökat, utan marginellt minskat, och ett ökat invånarantal. Genomsnittlig räntesats uppgår per balansdagen till 4,58 procent (4,43 procent föregående helårsbokslut). Den genomsnittliga bindningstiden är 3,14 år och andelen ränteförfall inom ett år är 39 procent. 2.1.3.6 Finansnetto Det samlade finansnettot motsvarar en kostnad om 15,9 mkr. Jämfört budget 15,6 mkr är det en negativ avvikelse med 0,3 mkr. Finansnetto på balansdagen har ökat med 1,6 mkr eller 1,1 procent jämfört samma period föregående år. De finansiella intäkterna redovisas med 1,7 mkr. Det är 0,5 mkr högre än budget. Anledningen till den positiva avvikelsen är att bankens inlåningsränta är högre än beräkning i budget. I de finansiella intäkterna ingår utdelningen från bolag med 0,2 mkr. I ägardirektivet för Ekerö Bostäder AB återfinns att bolaget ska betala en 12

årlig låneramsavgift på 0,25 procent för de lån Ekerö kommun tecknat borgen för. I periodens finansiella intäkter ingår 8/12 av låneramsavgiften, det vill säga 0,7 mkr. Finansiella kostnader uppgår sammanlagt till 17,3 mkr. Det är en ökning med 2,5 mkr eller 16,6 procent jämfört utfall för samma period 2010. I de finansiella kostnaderna återfinns räntekostnader på befintliga lån med 14,9 mkr. Utfallet överstiger budget med 0,4 mkr. Jämfört föregående period har kostnaderna minskat med 143 mkr. Orsaken till ökade räntekostnader är en följd av ränteförändringar då bankernas marginal har blivit högre sedan samma period föregående år. Den andra större delen av de finansiella kostnaderna är 2,3 mkr i räntekostnader för pensioner, det är 1,2 mkr högre jämfört med samma period 2010. I bilaga återges en uppföljning av utveckling och förändringar i Ekerö kommuns skuldportfölj under första halvåret 2011. 2.1.4 Finansiell analysmodell 2.1.4.1 Resultat och kapacitet Nyckeltalen Resultat och kapacitet visar den balans kommunen haft mellan sina intäkter och sina kostnader under året och över tiden. De visar också kommunens kapacitet för att på lång sikt möta finansiella svårigheter. Ekerö kommun omsätter 894 mkr januari augusti 2011 (863 mkr motsvarande period 2010) och balansomslutning är 1 194 mkr per augusti 2011. Balansomslutningen har ökat med 10,3 mkr eller 8,7 procent under perioden jämfört årsskiftet. Ekerö kommuns soliditet är idag 28,8 procent, en ökning med 5,5 procent jämfört bokslut 2010. Den nivån kan anses vara acceptabel. Samtidigt finns det dem som anser att det egna kapitalet minst bör vara på en nivå som motsvarar kommunens ansvarsförbindelse för pensioner. Om Ekerö hade motsvarande eget kapital skulle soliditeten uppgå till 36,6 procent. Sett över en längre period har kommunens soliditet ökat. Under de senaste sex åren från 2006 till 201108 med 12,5 procent. Förklaringen till ökningen är att sedan 2006 har Ekerö haft årliga positiva resultat tillsammans med lägre investeringsnivå. En förbättrad soliditet ökar den ekonomiska handlingsfriheten och skapar reserver och beredskap inför negativa framtida förändringar i förutsättningarna. Vid bedömning av soliditeten i en kommun måste hänsyn tas till den vanligen kraftigt undervärderade tillgångssidan. Samt kan en kommun inte riktigt på samma sätt som ett företag hantera eget kapital. Enligt balanskravet ska underskott inhämtas, överskott kan inte utan synnerliga skäl eller särskild utmärkning användas under sämre ekonomiska år. Ekonomisk balansering över tid är mer begränsad i en kommun. Självfinansieringsgraden under perioden uppgår till 454 procent (129 procent år 2010). Kommunen har finansierat investeringarna med egna medel och inte genom lån. Avsättningen för pensioner ökade med 4,7 mkr under perioden. Under den senaste treårsperioden har avsättning för pensionskostnader ökat med 31 mkr. Alla belopp är inklusive särskild löneskatt. 13

En närmare analys av det egna kapitalets förändring, det vill säga kommunens resultatutveckling, visar en positiv trend. Vid hänsyn tagen till ändrade redovisningsprinciper. Kommunens nettokostnadsandel exklusive finansnetto har stadigt minskat sedan år 2002. Nyckeltalet 92,3 procent för perioden januari augusti 2011 är något sämre än perioden föregående år 90,9 procent. Försämringen beror på minskade verksamhetsintäkter 3 mkr (2,1 procent). Verksamhetskostnaderna har ökat med 23 mkr (2,8 procent). Skatteintäkter, utjämning och fastighetsavgift har ökat med 35 mkr (4,6 procent) Detta nyckeltal för perioden 2011 är exkluderat den jämförelsestörande posten på försäljning av exploateringsverksamhet 23 mkr. Nettokostnadsandelen inklusive jämförelsestörande post är 89,4 procent år 201108. Nettokostnadsandelen inklusive finansnettot är 91,4 procent för perioden (86,8 procent perioden 2010). Nettokostnadens andel av skatteintäkter, utjämning och fastighetsavgiften är en viktig indikator på balansen mellan löpande driftskostnader och den huvudsakliga finansieringen. En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande kostnader och intäkter. Verksamhetens kostnader å ena sidan och skattenettot å andra sidan bör utvecklas i samma takt för att bevara ekonomisk stabilitet över tiden. 2.1.4.2 Risk och kontroll Nyckeltalen Risk och kontroll visar om det finns några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet. De visar även vilken kontroll kommunen har över den ekonomiska utvecklingen. Kommunens kortsiktiga betalningsberedskap, mätt i betalningsdagar, har ökat från 34 till 82 dagar under den senaste fyraårsperioden sedan år 2007 fram till idag. Samtidigt har kassalikviditeten inklusive checkräkningskredit ökat från 152 procent till 162 procent. Exklusive checkräkningskrediten är kassalikviditeten idag 112 procent år 201108. För att kassalikviditeten ska anses vara god bör den vara över 100 procent. Det är för att kunna möta oförutsedda kostnader kortsiktigt. Borgensåtagande uppgår till 421 mkr och är nästan i sin helhet åtagandena avseende det helägda bostadsbolaget AB Ekerö Bostäder. Ekerö kommun har de senaste sex åren redovisat positiva resultat. De fyra senaste åren har resultatet överstigit budgeterat resultat. En positiv budgetavvikelse med i genomsnitt 25 mkr. Genomsnittet påverkas av 2010 års större avvikelse, exkluderas denna är genomsnittet åren 20072009 11 mkr. Budgetavvikelsen för perioden är positiv med 46,9 mkr och det är dels skattenetto som avviker positivt med 14 mkr och dels en positiv avvikelse från exploateringsverksamheten med 6,9 mkr, samt en positiv avvikelse från övriga verksamheter med 26 mkr, varav 20 mkr från nämnder och kontor och 6 mkr produktionens verksamheter samt 0,3 mkr från finansnetto. Analysen av kommunens ekonomiska ställning tillsammans med bedömningar om att det på längre sikt kommer att vara svårt att klara välfärden i landet ställer krav på en långsiktig finansiell planering för att klara det kommunala uppdraget. Långsiktig 14

ekonomisk planering är en förutsättning för god ekonomisk hushållning och generationsansvaret. Efter flera goda år gick vi nationellt in i långkonjunktur hösten 2008 med stor finansiell oro. Det kom att påverka de kommande årens budgetarbete och Kommunfullmäktiges inriktning för 2010 var konjunkturanpassade finansiella mål. Utfallet kom att överträffa budgeten. Kommunfullmäktige har i och med fastställande av budget november 2010 slagit fast att 2011 års budgeterade resultat är 0,8 procent av summan av skatteintäkter, utjämning och fastighetsavgift. Syftet med finansiella mål är främst att tydliggöra förutsättningarna till framtida finansiering av uppdraget men det är också ett krav enligt kommunallagen att fastställa dessa mål. Efter återhämtning råder idag ånyo stor finansiell oro och sannolikt kommer tillväxttakten i rikets skatteunderlag för kommande planeringsperiod 20122014 att vara något långsammare än vad som förutspåddes under våren 2011. Resultatet för perioden utgjorde 8,6 procent (5,7 procent exklusive jämförelsestörande intäkter) och översteg det finansiella målet. Det andra finansiella målet var att investeringarna skulle vara egenfinansierade. Investeringsnivån har uppnått 34 mkr under perioden där flera projekt pågår. Självfinansieringsgraden 457 procent visar att investeringarna mer än väl var finansierade inom årets tillförda likvida medel. 2.2 Prognos helår 2.2.1 Resultat kommunen Budgetuppföljning med prognos per mars och månatliga resultatindikationer under året har pekat mot att Ekerö kommuns samlade resultat vid årets slut kommer att bli högre än det budgeterade resultatet. Den nya prognosen per augusti förstärker tidigare bedömning. Prognosen för helåret visar på ett positivt resultat med 37 mkr. Det motsvarar 3,1 procent av summan av skatteintäkter, utjämning och kommunal fastighetsavgift. Prognosen överstiger det budgeterade resultatet om 0,8 procent eller 9,5 mkr med 27,4 mkr. Huvudsaklig anledning till ett bättre resultat än det budgeterade är högre skatteintäkter, högre intäkter från försäljningar av tillgångar och att budgetmarginalens resurs inte ianspråktas. Verksamhetens budgettitlar med avvikelser för volymer, högre pensionskostnader och vissa kostnadsökningar balanserar i övrigt varandra, med hänsyn till att det är 10 mkr i extra kostnader inom Tekniska nämnden enligt beslut. netto, mkr Bokslut 2010 Budget 2011 Prognos 2011 Avvik helår förändring *) Verksamhetens nettokostnader 1 053,7 1 129,9 1 121,7 8,1 68,0 6,5% Skatt, utjämning, kom. fastigh.avg 1 149,1 1 162,8 1 182,5 19,7 33,5 2,9% Finansnetto 22,5 23,4 23,9 0,5 1,4 6,1% Årets resultat 72,8 9,5 36,9 27,4 35,9 Avgår försäljning anl.tillgångar 30,5 Balanserat årets resultat 9,5 6,4 3,1 Ianspråkt av öronmärkning underhåll 10,0 Balanserat årets resultat 2 9,5 16,4 6,9 *) Jämförelse mellan prognos 2011 och utfall 2010 15

Prognos försäljningsintäkter totalt 38,7 mkr vilket är 14,7 mkr högre än budget 24 mkr. Av den samlade intäkten avser 30,5 mkr anläggningstillgångar som inte inräknas i balanskravet. Summan av skatt, utjämning och kommunal fastighetsavgift prognosticeras till 1 182,5 mkr och överstiger budgeten med 19,7 mkr. Prognosen för skatt och utjämning utgår från Sveriges Kommuner och Landstings prognos från 18 augusti. Jämfört prognosmodellen är Ekerö kommuns egen prognos 2,5 mkr lägre i och med försiktighetsprincipen där antagande gjort om 100 kronor lägre i preliminär slutavräkning på skatteintäkter för år 2011. Budgetmarginalen om 3,4 mkr antas i prognosen att den inte ianspråktas. Ovanstående tre punkter bidrar med 37,8 mkr i positiv avvikelse jämfört budget. Den totala avvikelsen är 27,4 mkr jämfört budget varför övriga budgettitlar ianspråktar ett sammanlagt nettobelopp om drygt 10 mkr. Tekniska nämnden en negativ avvikelse med 14,8 mkr varav 10 mkr är extra kostnader för underhåll i enlighet med Kommunfullmäktiges beslut. Pensionskostnaderna beräknas ge negativ avvikelse på helåret med 1,8 mkr. Vissa kostnader var inte kända i samband med budgettillfället vid förändrad lagstiftning på området. Produktionsområdet redovisar sammanlagt ett underskott med 1,9 mkr. Produktionsområde Kultur ett balanserat resultat och produktionsområde omsorg ett litet överskott med 0,2 mkr. Produktionsområde förskolaskola redovisar sammanlagt för året en negativ avvikelse med 2,1 mkr, men det är 10 av områdets 18 enheter som ianspråktar tidigare års ackumulerade överskott i enlighet med regelverket, i övrigt bedöms att området är i ekonomisk balans vid årsskiftet. Barn och utbildningsnämnden beräknar ett större överskott om 7,2 mkr som följd av förändringar i volymsammansättningen som ger ekonomiskt resultat. Socialnämnden balanserar inom sin budget högre kostnader för äldreomsorgen med lägre kostnader för insatser till personer med funktionsnedsättning. Men som följd av högre kostnader för placeringar inom individ och familjeomsorgen prognosticeras ett sammanlagt underskott med 1,5 mkr. Kommunstyrelsekontoret beräknas till en positiv avvikelse mot budget med 2,2 mkr vid årets slut och i övrigt redovisar nämnder och övriga budgettitlar ingen eller mindre positiv avvikelse mot årsbudget. På samma sätt som i periodens resultat måste en balanskravsanalys göras. Inom ramen för verksamhetens nettokostnader och budgettitel Försäljningar återfinns intäkter från försålda hyres och bostadsrätter. Prognosen för dessa är 30,5 mkr i intäkt av den samlade försäljningsintäkten på 38,7 mkr. Dessa så kallade anläggningstillgångar inräknas inte i resultatet enligt balanskravet. Exkluderas denna intäkt är resultatet 6,4 mkr. I prognosticerade verksamhetskostnader ingår även att Tekniska nämnden, enligt beslut i Kommunfullmäktige ianspråktar 10 mkr av de i samband med behandlingen av årsredovisningen öronmärkta resurserna för extra satsning på underhållsåtgärder i kommunens verksamhetslokaler. Därför skall hänsyn tas till detta i det balanserade årets resultat. Balanserat årets resultat efter hänsyn tagen till dels försålda anläggningstillgångar och dels ianspråktagande av öronmärkta resurser är ett positivt resultat med 16,4 mkr. Det motsvarar ett resultat om 1,4 procent av summan av skatteintäkter, utjämning och fastighetsavgift. Resultatet överstiger med 6,9 mkr det budgeterade resultatet 9,5 mkr. Prognosen innefattar inte några eventuella kostnader för genomförande av sluttäckning Skå deponi. 16

2.2.2 Skatteintäkter, utjämning och fastighetsavgift Summan av skatteintäkter, utjämning och kommunal fastighetsavgift prognosticeras uppgå till 1 182 mkr innevarande år. Det överstiger budgeten med 19,7 mkr eller 1,7 procent. Prognosen baseras på de faktorer som återfinns i Sveriges Kommuner och Landstings prognos från augusti 2011. I prognosen har viss försiktighet tillämpats och skatteintäkterna är i föreliggande prognos 2,5 mkr lägre än vad prognosmodellen visar. Ett antagande som är beräknat på 100 kronor per invånare lägre preliminär slutavräkning för 2011 än vad modellens antagande inkluderar. Hösten 2008 inleddes lågkonjunktur som följd av den globala finansiella oron. En kraftiga nedgången i skatteunderlagets tillväxt hösten 2008 kom att avspegla sig i utfall 2009 och i budgeten för 2010. För att dämpa avmattningen tillfördes kommunsektorn ett tillfälligt konjunkturstöd. Tillväxten har tagit fart om än i mer måttlig takt vilket också kom till uttryck i budget för 2011. Inledningen av året har stärkt synen på god utveckling. Tillväxten av skatteunderlaget i riket beräknas vara bättre än vad som antogs i budgetberäkningen. Den finansiella oron har ånyo kommit att dämpa den ekonomiska utvecklingen. I augusti prognos beräknas att det inte kommer att nämnvärt påverka innevarade års skatteintäkter. Men däremot föreligger stor risk för kraftig inbromsning av Svensk ekonomi för 2012 och sannolikt kommer det att även påverka tillväxten i skatteunderlaget jämfört med vad som har antagits i planeringsförutsättningarna för den kommande planperioden 20122014. netto, mkr Bokslut 2010 Budget 2011 Prognos 2011 Avvik helår förändring *) Skatteintäkter 1 025,8 1 057,3 1 064,8 7,5 39,1 3,8% Kommunal utjämning 21,6 29,1 40,0 10,8 18,4 85,2% Utjämningssystem LSS 37,9 35,9 35,9 0,0 2,0 5,3% Tilllfälligt konjunkturstöd 24,4 24,4 100,0% Summa skatt och utjämning 1 109,6 1 122,3 1 140,7 18,4 31,0 2,8% Kommunal fastighetsavgift 39,4 40,5 41,9 1,4 2,4 6,2% Summa skatt, utjämning, fast.avg 1 149,1 1 162,8 1 182,5 19,7 33,5 2,9% *) Jämförelse mellan prognos 2011 och utfall 2010 Summa skatt och utjämning beräknas till 1 141 mkr. Jämfört utfall 2010 har intäkterna ökat med 31 mkr eller 2,8 procent. Summa skatteintäkter och utjämning prognosticeras överstiga budgeten med 18 mkr. Framförallt beror det på den tilltagande tillväxten i skatteunderlaget. Prognosen per augusti utgår från de antaganden som gjordes av Sveriges Kommuner och Landsting i augusti 2011. Bedömningen resulterar för Ekerö dels i 3,6 mkr i förbättrat utfall för 2010 (144 kronor per invånare). En korrigering av 2010 års bedömning av skatteintäkterna som bokförs under 2011. Dels i bedömning om högre skatteintäkt genom bättre tillväxt i rikets skatteunderlag för 2011 än i vad som antogs tidigare, preliminär slutavräkning 2011 tillför 691 kronor per invånare eller 17 mkr. I prognosen har beräknats 100 kronor per invånare lägre varför den sammanlagda prognosen är 2,5 mkr lägre än modellberäkningen. 17

Prognosen för kommunal fastighetsavgift baseras i sin helhet på det preliminära uppgifterna från SCB. Bostädernas taxeringsvärden förändras vart tredje år. År 2009 gjordes en fastighetstaxering av småhus, år 2010 av flerbostadshus och år 2011 småhus på lantbruk. Jämfört budgetantagandena beräknas intäkten till 41,9 mkr vilket är 1,4 mer. Trots ökningen är intäktsförstärkningen år 2011 väsentligt lägre än vad som var fallet mellan 2008 och 2009 och har ökat i mindre grad mellan 2010 och 2011. En orsak till den mindre ökningen till år 2011 är att småhus på lantbruk utgör en begränsad del av fastighetsbeståndet men framförallt att ökningen av inkomstbasbeloppet fastställdes till måttliga 2,0 procent. År 2011 är den kommunala fastighetsavgiften som högst 6 512 kronor för småhus respektive 1 302 för lägenheter i flerbostadshus. 2.2.3 Finansnetto Finansnettot prognosticeras till 23,9 mkr vilket är 0,5 mkr högre kostnad än budget. Jämfört bokslut 2010 är bedöms kostnaden öka med 1,4 mkr innevarande år. mkr Bokslut 2010 Budget 2011 Prognos 2011 Avvik helår förändring *) Finansiella intäkter 1,2 1,4 1,9 0,5 0,7 58,9% Finansiella kostnader 23,7 24,8 25,8 1,0 2,1 8,8% Finansnetto 22,5 23,4 23,9 0,5 1,4 Finansiella intäkter beräknas uppgå till 1,9 mkr vid årets slut. Det är 0,5 mkr utöver budget som följd av att ränteintäkterna beräknas bli högre innevarande år. Det som en effekt av förbättrad likviditet och bankernas högre inlåningsränta. I de finansiella intäkterna ingår utdelning på aktierna med 0,2 mkr och uttagen borgensavgift med 1 mkr från bostadsbolaget, allt i enlighet med ägardirektiven. Finansiella kostnader beräknas till 25,8 mkr vilket överskrider budgeten med 1 mkr. I de finansiella kostnaderna finns räntekostnader på befintliga lån med 22,1 mkr och 3,4 mkr är kostnaden för ränteuppräkning och löneskatt för pensioner. Jämfört utfall 2010 om 23,7 mkr är årets finansiella kostnader högre. Det beror främst på att i år är det högre räntekostnader för pensioner. 2.3 Verksamhetens resultat och prognos 2.3.1 Verksamhetens resultat och prognos totalt Nettokostnaden för perioden uppgår till 706 mkr och är 33 mkr lägre än periodens budget. Utfallet motsvarar 63 procent av prognosen om 1 122 mkr vid årets slut. Periodens resultat påverkas av 6,9 mkr högre intäkt från försäljningar utöver periodens budget och att periodens budgetmarginal 2,3 mkr inte har disponerats. Resterande positiv avvikelse på beror på att närapå samtliga budgettitlar redovisar överskott jämfört periodens budget. I Tekniska nämndens redovisade kostnader ingår för perioden 4,6 mkr och i helårsprognosen 10 mkr ökade kostnader utöver budgeterad ram för underhåll av kommunens verksamhetslokaler. Här disponeras årets andel av de i det egna kapitalet öronmärkta resurserna för extra satsning på underhåll. 18

Periodens kostnader och intäkter är periodiserade avseende de större posterna. Resultatet är på det stora hela rättvisande på totalnivån. Inom verksamhetens kostnader har framkommit vissa brister i periodisering inom Balansenheten Renhållning och avseende delar av Tekniska nämnden i övrigt, dock bör det relativt väl ta ut varandra på sista raden. Relationen mellan periodens positiva avvikelse och prognosticerade avvikelser vid årets slut visar på att kostnadsnivån kommer att vara högre för verksamheten resterande del av året. Dels har vissa planerade genomföranden av uppdrag, projekt och inköp skjutits fram längre i höst. Dels finns sannolikt viss marginal inbyggd för till exempel risk för negativ kostnadsbelastning av årets förändring av semesterlöneskuld. Särskilt tydligt är det inom de tre produktionsområdena att mer kostnader avses ianspråktas under resterande del av året. Inom produktionsområde förskolaskola ingår i prognosen även att ett stort antal enheter kommer att disponera del av tidigare års ackumulerade överskott, i enlighet med regelverket. Därför är närapå samtliga av förskolaskolaenheternas prognosticerade underskott en följd av detta. Utfallet inom produktionsområdet för perioden visar ganska stort överskott varför väsentligt större utgifter behövs under resten av året för att den negativa prognosen ska falla ut. Förutsatt att inget avgörande oförutsett händer är bedömningen att det är ganska troligt att det faktiska utfallet vid årets slut för Ekerö kommuns verksamhetskostnader sannolikt kommer understiga nuvarande prognos. Utfall perioden Prognos 2011 Budget Utfall mkr Nettokostnad Avvikelse Nettokostnad Avvikelse helår 2010 förändring *) Barn och utbildningsnämnden 423,1 10,8 642,3 7,2 649,5 624,8 17,5 Socialnämnden 251,4 2,0 381,5 1,5 380,0 363,4 18,2 Kultur och fritidsnämnden 20,6 0,8 32,3 0,1 32,4 35,1 2,7 Byggnadsnämnden 4,7 1,0 8,6 0,0 8,6 5,0 3,6 Miljönämnden 1,1 0,0 2,6 0,0 2,5 2,3 0,3 Tekniska nämnden 16,7 7,8 28,1 14,8 13,3 32,5 4,4 TN Balansenheter 4,2 4,2 0,0 0,0 0,0 1,0 1,0 Central politisk organisation 5,8 0,5 8,8 0,4 9,2 6,4 2,4 Revisionen 0,6 0,1 0,9 0,0 1,0 0,7 0,2 Överförmyndaren 0,8 0,0 1,2 0,0 1,2 1,1 0,1 Kommunstyrelsens verksamheter 10,3 15,1 13,6 18,6 32,2 11,9 25,5 Ks Produktionsorganisationen 4,4 6,3 1,9 1,9 0,0 6,6 8,5 Verksamhetens nettokostnader 705,7 33,2 1 121,7 8,1 1 129,9 1 053,7 68,0 *) Jämförelse mellan prognos 2011 och utfall 2010 2.3.2 Nämndernas resultat och prognos Barn och ungdomsnämnden redovisar för perioden en nettokostnad om 423 mkr och en positiv avvikelse mot periodens budget med 10,8 mkr. Jämfört utfall samma period förra året är nettokostnaden 8,3 mkr högre, en förändring med 2 procent. Nämndens budget och kostnader är till allra största delen volymrelaterad och kostnaderna beroende av ålderssammansättningen inom målgruppen barn och ungdomar. Exempelvis minskar idag ungdomskullen som går i gymnasiet och antalet barn i förskola är i stort på samma nivå som förra året. Prognosen om 642,3 mkr visar fortsatt positivt resultat jämfört årsbudget, om än något lägre, 7,2 mkr. Avvikel 19