Svalövs avloppsreningsverk Svalöv Miljörapport 2017
Innehåll Verksamhetsbeskrivning 3 Organisation 3 Tillsynsmyndighet 3 Verksamhetsområde 3 Svalövs avloppsreningsverk 4 Lokalisering 4 Reningsprocessen 5 Dimensionerande belastning 5 Slambehandling 6 Externslam 6 Gällande beslut 8 Tillståndsbeslut 8 Uppfyllande av gällande villkor 8 Beaktande av hänsynsreglerna 10 Kunskapskravet 10 Försiktighetsprincipen 10 Produktvalsprincipen 11 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna 11 Lokaliseringsprincipen 11 Ansvarig för att avhjälpa skada 12 Anmälningsärenden 12 Egenkontroll 13 Kontrollprogram/mätprogram 13 Recipientkontroll 13 Utsläppsdata år 2017 13 Driftsförhållanden 13 Utsläppskontroll 14 Bräddning vid anläggningen 16 Bräddning på ledningsnät 16 Slamkvalitet 18 Kemikalieanvändning, elförbrukning och avfallshantering 19 Förbrukning av kemiska produkter 19 Elförbrukning 19 Hantering av rens och sand samt annat avfall 19 Miljöförbättrande arbete 20 Forskning och utveckling 20 Verksamhetsledningssystem 22 Uppströmsarbete 23 2 (26)
VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka 230 000 invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 500 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen är gruppchef Anders Jeppsson vars närmsta chef är avdelningschefen för Avloppsrening. Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet för anläggningen är Söderåsens miljöförbund. Verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar Svalövs tätort och Torrlösa samhälle. Antalet anslutna 3 (26)
personer är ca 3 780 stycken. Det nuvarande verksamhetsområdet beslutades 2011-12-19 av kommunfullmäktige i Svalövs kommun. Ingen förändring av verksamhetsområdena har skett under året. Strategi för VA på landsbygd har antagits av kommunfullmäktige 2013-04-29. Svalövs avloppsreningsverk Reningsverket i Felestad har de senaste åren haft en väldigt jämn belastning en bra bit under verkets kapacitet. Verket har riktvärde för BOD och fosfor per månad. Mellan maj och oktober är det även ett riktvärde för ammoniumkväve. Gällande villkor efterlevdes under året. De största arbetena har varit byte av ställverket och rensgaller och renovering av luckorna till sandfiltret. Sandfilterpumparna har renoverats ett par gånger. Ett nytt tillstånd för verket håller på att tas fram. En livsmedelsindustri anslöts i april och gav en ökad belastning av främst BOD. Ökad kvävebelastning genererar också ökad påväxt på biobädden som sedan lossnar som BOD längre fram i processen. Sandfiltrerna behöver därför backspolas oftare. När sandfilterpumparna gått sönder har vattnet inte passerat sandfiltrerna och gett toppar i utgående BOD. Fällningskemikalie doseras nu i försedimenteringen för att avlasta efterföljande steg i verket. En permanent lösning med fällning med polymer planeras för de två återstående åren med hög belastning från industrin. Som en följd av detta har slamproduktionen har också ökat markant. Det har varit en regnig höst som genererat en del brädd. Lokalisering Anläggningen ligger på fastigheten Felestad 22:1 i Svalövs kommun. Svalövs RV 4 (26)
Reningsprocessen Avloppsreningsverket i Svalöv kan som mest ta emot 440 m 3 /h, vid höga inkommande flöden kan överskridande mängd pumpas till ett utjämningsmagasin, vilket rymmer cirka ett normalt dygnsflöde. Från utjämningsmagasinet rinner sedan vattnet tillbaka till reningsverkets inloppspumpgrop. Vid riktigt höga flöden bräddas vattnet härifrån direkt till recipient. Inkommande vatten passerar först ett rensgaller där större föroreningar som papper, trasor, tops mm avskiljs. Renset tvättas och pressas varpå det samlas upp i sopkärl. Tvättvattnet återförs efter gallret. I efterföljande sandfång avskiljer man sand och grus som får sjunka till botten. Vid behov finns även möjlighet till bräddning efter sandfånget. Utjämningsmagasin Sandfilter Slutsedimentering Kemfällning Slamförtjockning och centrifug Slamlager Biobädd Kontor, kontrollrum maskinrum Försedimentering Galler och sandfång Inlopp Efter sandfånget leds vattnet in i försedimenteringen där mindre partiklar får sjunka till botten. Avloppsvattnet pumpas sedan till biobädden bestående av plastmaterial. På plasten växer mikroorganismer som främst reducerar organiskt material men oxiderar även ammonium till nitrat. I följande efterfällning tillsätts aluminiumsulfat. Aluminiumsulfaten fäller ut löst fosfor och tillsammans med mindre partiklar bildas flockar. I slutsedimenteringen sjunker flockarna till botten och avskiljs. Vattnet får därefter passera ett filter bestående av finkornig sand. Det renade vattnet leds slutligen ut i intilliggande recipient, Svalövsbäcken. Dimensionerande belastning Dimensionerande Utfall 2017 Enhet belastning Anslutning, medeldygn 3 600 3296 pe (70 g BOD 7/pe*d) Flöde, medeldygn 1 200-3 700 1788 m 3 /d Flöde, medeltimme - 74 m 3 /h BOD 7, årsmedel 250 230 kg/d 5 (26)
N-tot, årsmedel 70 44 kg/d P-tot, årsmedel 12 5,3 kg/d Slambehandling Slammet från slutsedimenteringen, returslammet, förtjockas och recirkuleras tillbaka till försedimenteringen. Klarfasen från förtjockaren recirkuleras till före kemsteget. Kemslam och primärslam avskiljs i försedimenteringen varpå det pumpas till en slamoxidation. Med tillsats av polymer avvattnas slammet sedan i en slamcentrifug. Det avvattnade slammet skruvs ut till en förvaringsplatta innan det transporteras iväg för omhändertagande. Vatten som används för spolning av sandfilter och slamcentrifugen återcirkuleras till försedimenteringen. Externslam Allt externslam från Svalövs kommun töms på Lundåkraverket i Landskrona och går till rötkammaren. 6 (26)
GÄLLANDE BESLUT Tillståndsbeslut Datum Tillståndsgivande myndighet Beslut avser 1997-06-12 Länsstyrelsen Grundtillstånd 1999-05-27 Länsstyrelsen Slutliga villkor Uppfyllandet av gällande villkor Villkor 1 Om inte annat följer av övriga villkor eller föreskrifter ska den nuvarande och framtida verksamheten vid reningsverket bedrivas samt ska dimensionering och ombyggnad av reningsverket för kväverening mm ske i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen har redovisat eller i övrigt åtagit sig ärendet. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten, under förutsättning att ändringen inte bedöms kunna medföra ökning av utsläpp eller annan störning till följd av verksamheten. Kommentar: Villkor uppfyllt. Planerade förändringar rapporteras till tillsynsmyndigheten i förväg. Villkor 2 Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt fortlöpande uppnås för utsläppet till recipienten. Vidare skall verket drivas så att högsta möjliga nitrifikation och kvävereduktion uppnås i det biologiska behandlingssteget samt förbrukningen av energi och externa kemikalier så långt möjligt minskas. Kommentar: Villkor uppfyllt. Reningsverket drivs med denna målsättning. Villkor 3 Resthalterna i det renade avloppsvattnet får som gränsvärde uppgå till högst 10 mg BOD 7/l resp. 0,3 mg P/l räknat som månadsmedelvärden. Kommentar: Villkor uppfyllt. Se redovisade grafer under avsnittet UTSLÄPPSDATA ÅR 2017. Villkor 4 Val av fällningskemikalier och andra kemikalier som används i reningsprocessen ska redovisas till tillsynsmyndigheten för godkännande. Flytande kemikalier ska förvaras inom avloppslöst invallat område på sådant sätt att avledning till spill- eller dagvattennätet eller spridning till omgivningen förhindras. Kommentar: Villkor uppfyllt. Förändringar av kemikalier anmäls i förväg till tillsynsmyndigheten. Villkor 5
Reningsverket skall vara försett med anordningar för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion ska ske i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. Kommentar: Villkor uppfyllt. Behållare köps in vid behov. Pump finns att tillgå. Villkor 6 Buller från avloppsreningsverket ska begränsas så att verksamheten inte ger upphov till en högre ekvivalent ljudnivå än 55 db(a) dagtid (kl. 07-18), 50 db(a) kvällstid, (kl 18-22) och 45 db(a) nattetid (kl 22-07) vid bostäder. Den momentana ljudnivån nattetid får inte överstiga 55 db(a). Om impulsljud och/eller hörbara tonkomponenter förekommer ska ovanstående ekvivalentvärden sänkas med 5 db(a). Kommentar: Villkor uppfyllt. Inga bullerproblem har uppstått under året. Villkor 7 Vid driftstörningar i avloppsreningsverket eller i avloppsledningsnätet eller om del av anläggningen tas ur drift för underhåll mm skall kommunen vidta lämpliga åtgärder för att motverka vattenförorening och/eller andra olägenheter för omgivningen. Kommunen skall vid sådana tillfällen snarast underrätta tillsynsmyndigheten. Kommentar: Villkor uppfyllt. Negativa effekter av driftstörningar minimeras så långt det är möjligt. Planerade driftstopp anmäls i förväg och incidenter anmäls i direkt anslutning till händelsen till tillsynsmyndigheten. Villkor 8 Om luktolägenheter uppstår i omgivningen som följd av verksamheten vid avloppsreningsverket ska kommunen efter samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder för att begränsa olägenheterna. Kommentar: Villkor uppfyllt. Inga luktproblem har uppstått under året. Villkor 9 Ostabiliserat och/eller oavvattnat slam får inte lagras öppet inom reningsverksområdet. Hanteringen av slam vid reningsverket och omhändertagandet av slam och avfall som uppkommer i verksamheten skall ske på sådant sätt att olägenheter ej uppkommer i omgivningen. Kommunen skall arbeta för att slammet så långt möjligt skall nyttiggöras som gödningsmedel. Kommentar: Villkor ej uppfyllt. Ostabiliserat slam lagras öppet, detta anmäldes till Länsstyrelsen 2010-01-29. Då inga olägenheter för omgivningen uppkommit till följd av hanteringen vill vi avvakta ny lagstiftning gällande slam innan åtgärder vidtas. Villkor 10 Industriellt avloppsvatten får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes, att slammet inte kan återanvändas inom jordbruket eller att särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. Det fortlöpande industrikontrollarbetet skall 9 (26)
redovisas i den årliga miljörapporten. Kommentar: Villkor uppfyllt. Inga närliggande industrier har noterats släppa vatten utanför ABVA till reningsverket. Villkor 11 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av regn-, grund- och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten. Det fortlöpande saneringsarbetet skall redovisas inom ramen för den årliga miljörapporteringen. Förslag till förnyad saneringsplan och tidsbunden åtgärdsplan skall redovisas till länsstyrelsen senast den 1 april 2000. Samtidigt skall redovisas en utredning som visar brädd- och nödutloppens status ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt samt vilka åtgärder som kan vidtas för att undanröja eventuella olägenheter. Åtgärder och tidplan liksom utredning skall godkännas av länsstyrelsen. Kommentar: Villkor uppfyllt. Saneringsplaner är under framtagande för NSVAs område. Villkor 12 Förslag till reviderat kontrollprogram för avloppsreningsverkets drift skall senast den 1 oktober 1997 redovisas till tillsynsmyndigheten för godkännande. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 13 Resthalten av ammoniumkväve i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde uppgå till högst 5 mg NH 4-N/l som medelvärde under perioden maj - oktober. Kommentar: Villkor uppfyllt. Se redovisade grafer under avsnittet UTSLÄPPSDATA ÅR 2017. Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete. Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt. 10 (26)
Produktvalsprincipen För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system EcoOnline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också bra möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att kolla i följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIO-databas och Vattendirektivet, 2008/105/EG, bilaga x. För kvalitetsbedömning av spillvattnet vid Svalöv ARV, används reagenser som kan innehålla utfasnings- och riskminskningsämnen. Dessa reagenser är nödvändiga för den interna driftkontrollen och uppföljningen av reningsprocessen. De här produkterna kommer inte att ersättas. Vid användning, förvaring och avfallshantering följs de angivna instruktioner i säkerhetsdatabladen. I Svalöv ARV används inga produkter som innehåller ämnen som är registrerade i de valda databaserna. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga förändringar vad gäller användningen energi har skett under året. Lokaliseringsprincipen Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt miljöbalken. 11 (26)
Ansvarig för att avhjälpa skada Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året. Anmälningsärenden Nedan presenteras de anmälningar som skickats till tillsynsmyndigheten under året. Även annan korrespondens som ansetts vara betydande har inkluderats. SV 15/00125-2 SV 15/00125-3 SV 16/00235-2 Delegationsbeslut tillsyn och kontroll Svalövs Arv Felestad 22:1 Delegationsbeslut miljörapport 2015 Svalöv Arv Felestad 22:1 VB: Kompletteringsbegäran gällande byte av fällningskemikalie SV 16/00267-2 Delegationsbeslut på anmälan om sanering av tandklinik SV 17/00009-2 Mätdata - dygnsprover SV 17/00009-3 Byte av diskkem SV 17/00009-4 NSVA SV 17/00010-3 VB: Provrapport 17164060 klar Märkning: Utg SV 17/00013-3 Överklagande - Delegationsbeslut 2016.1315-6 SV 17/00019-1 Björnekulla Food AB (Norra Svalöv 16:7) - remiss anmälan om miljöfarlig verksamhet SV 17/00019-2 Yttrande gällande Björnekullas anmälan bet. 2016.2975-5 SV 17/00019-3 SV 17/00020-1 SV 17/00044-1 SV 17/00044-2 SV 17/00044-3 SV 17/00046-1 SMFOs beslut, Björnekulla Tillsyn och kontrollrapport av de kommunala reningsverken i Svalöv kommun Anbud - Miljötillståndsansökan Svalöv RV Öppningsprotokoll Miljötillståndsansökan Svalöv RV Tilldelningsbeslut Miljötillståndsansökan Svalöv RV Miljörapporterna 2016 för reningsverken Svalövs kommun SV 17/00046-2 Delegationsbeslut Miljörapporterna 2016, Felestad 22:1 Svalöv SV 17/00052-1 SV 17/00052-2 SV 17/00052-3 SV 17/00052-4 SV 17/00052-5 20170426 Tillfällig avstängning av sandfilter vid Svalövs ARV 1214-50-002 SV: 20170426 Tillfällig avstängning av sandfilter vid Svalövs ARV VB: SV: 20170426 Tillfällig avstängning av sandfilter vid Svalövs ARV 20171020 ytterligare en doserpunkt för kemikalie vid Svalövs ARV 20171122 Vattnet från Svalövs reningsverk är rött 12 (26)
SV 17/00059-1 SV 17/00059-2 SV 17/00071-1 Polisanmälan inbrott avloppspumpstation Järnvägen Teckomatorp 5000-K541671-17 Underrättelse ang. inbrott stationen i Teckomatorp 20170817 Lagring av avvattnat slam vid Svalövs ARV Anl.nr. 1214-50-002 SV 17/00092-1 20171117 Ny kemikalie till Svalövs reningsverk SV 17/00092-2 VB: Ärende 2017-2483 SV 17/00097-1 20171121 Bräddat avloppsvatten från pumpstation SV 17/00098-1 20171129 brädd vid pumpstation 17 i Svalöv SV 17/00099-1 Föreläggande om att inkomma med uppgifter (535-32454-2017) EGENKONTROLL Kontrollprogram/Mätprogram Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av Alcontrol. Provpunkt Prov Parameter Inkommande vatten 12 dp/år BOD7(ATU), TOT-P, TOT-N, NH4-N, CODcr Utgående vatten 24 dp/år BOD7(ATU), COD, TOT-P, NH4-N, TOT-N Avvattnat slam 4 bp/år ph, TS, GR, GF, TOT-P, TOT-N, NH4-N, CaO, Zn, Cu, Mg, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg Nonylfenol, PCB, PAH Inkommande vatten 2 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Cr6+, Ag, Sn Utgående vatten 2 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Cr6+, Ag, Sn Bräddvatten *1 db BOD7(ATU), COD, TOT-P, NH4-N, TOT-N Inkommande vatten 2 sp/år VOC screening, SVOC screening, organiska föroreningar *Uttas när det bräddar Recipientkontroll Recipient för det renade avloppsvattnet är Svalövsbäcken som ligger inom Saxån-Braåns avrinningsområde. Recipientkontrollen samordnas av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté där Svalövs kommun är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från Ekologgruppen. Rapporten finns vanligen att hämta på förbundets hemsida. UTSLÄPPSDATA ÅR 2017 Driftförhållanden Svalövs reningsverk är mycket välskött och tack vare det så är det mestadels normalt förekommande drift- och underhållsaktiviteter på anläggningen. 13 (26)
Utsläppskontroll Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. Angivna halter i graferna är ej viktade medelvärden och kan därför skilja sig från de som rapporteras i emissionsdeklarationen. Samtliga utsläppsvillkor har uppfyllts under året. 12,0 Svalöv 2017 BOD7 (mg/l) i utgående Gränsvärde, månad = 10 mg/l 10,0 8,0 6,0 5,6 6,2 7,5 7,2 7,5 4,6 4,0 3,3 3,0 3,0 3,0 3,2 3,0 3,0 2,0 0,0 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 0,06 0,09 0,08 0,05 Svalöv 2017 P-tot (mg/l) i utgående Gränsvärde, månad = 0,3 mg/l 0,13 0,06 0,08 0,05 0,11 0,07 0,07 0,07 0,04 14 (26)
8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 5,9 5,8 1,3 4,0 Svalöv 2017 NH4-N (mg/l) i utgående Riktvärde, maj-okt = 5 mg/l 7,6 6,5 2,2 4,8 4,6 4,5 2,7 6,4 5,0 4,7 Svalöv 2017 N-tot (mg/l) i utgående 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 19,5 15,5 16,0 14,5 12,4 12,5 6,9 9,0 8,8 5,7 7,6 8,6 11,4 0,0 Allmänt om ledningsnätet Till Svalövs reningsverk ansluter 39 km spillvattenledningar. Drygt hälften är betong/lerrör och knappt hälften är av plast. Större delen av ledningarna är lagda mellan 1950- och 1980- talet och de äldsta är från 1930-talet. Sanerings-/åtgärdsplan NSVA tar fram en uppdaterad saneringsplan för Svalöv under 2018. 15 (26)
VA-strategi på landsbygd NSVA, Svalövs kommun och Söderåsens Miljöförbund har under 2017 ordnat infomöte med fastighetsägare från Ask, Källs Nobbelöv, Brödåkra och Gryttinge om bildandet av gemensam Va-anläggning för fastigheterna i orten. Åtgärder på ledningsnätet Under 2017 finns inga nylagda, renoverade eller omlagda spillvattenledningar registrerade i kartdatabasen. I kartdatabasen har det inrapporterats 3594 meter nylagd spillvattenledning. Bräddning vid anläggning Bräddning på anläggningen har uppmätts vid ett tillfälle, totalt ca 2850 m 3. Bräddningarna orsakades av kraftig hydraulisk belastning. Bräddning på ledningsnät Bräddberäkning sker med hjälp av kalibrerad MOUSE-modell i Mike Urban 2017. Bräddning på ledningsnät på grund av hydraulisk överbelastning har beräknats till två (2) tillfällen. Den totala bräddade avloppsvattenmängden för 2016 har beräknats till ca 65 m 3, vilket utgör 0,01 % av den totala tillrinningen till reningsverket. I tabell 1 och 2 nedan redovisas beräknade bräddvattenmängder och antalet bräddningar för 2017. Som jämförelse redovisas också motsvarande resultat för 2000 2016. Tabell 1 Bräddade avloppsvattenmängder 2000-2017 Brädd- Total brädd- Nederbörd avlopp År B2 B3 B4 B5 B6 B7 B8 B1(ARV) volym (mm) 2017 - - - - - 50 15-65 962 2016 - - - - - 40 13-53 542 2015 - - 22-58 21 59-160 923 2014 - - 2-11 68 83-164 861 2013 - - - - - 10 6-16 704 2012 - - - - 2 41 49-92 716 2011 - - - - 8 59 70-137 787 2010 - - 9-69 83 118-279 720 2009 - - 70-177 57 122-426 664 2008 - - 46-150 102 148-446 950 2007 - - 1-156 130 143-430 972 2006 - - 118-367 83 161-729 822 2005 - - - - - 12 9-21 400 Bräddad 2004 - - - - 9 13 29-51 515 mängd 2003 - - 80-259 58 108-505 532 (m3) 2002 - - 62-194 42 74-372 609 2001 - - - - 25 50 50-125 756 2000 - - 524 4 810 103 160-1 601 877 16 (26)
Tabell 2 Antal bräddtillfällen 2000-2017 Brädd- avlopp År B2 B3 B4 B5 B6 B7 B8 2017 2 1 2016 2 1 2015 1 1 3 3 2014 1 2 6 5 2013 3 3 2012 1 9 8 2011 1 8 8 2010 1 2 10 10 2009 1 2 12 7 2008 1 1 12 9 2007 1 3 9 9 2006 1 3 10 8 2005 3 3 Antal 2004 4 4 brädd- 2003 1 1 11 8 ningar 2002 2 3 6 5 2001 2 7 6 2000 1 1 2 11 7 Bräddar B2 = BRÄP77 Bäckalidsgatan 3, Svalöv B3 = BRÄP76 Rönnebergsvägen 29, Svalöv B4 = BRÄP62 Ängabäcksvägen 64, Svalöv B6 = BRÄP61 Ängabäcksvägen 18, Svalöv B7 = BRÄP75 Södra Parkvägen 13, Svalöv B8 = BRÄP74 Skolgatan 21 A, Svalöv 17 (26)
Slamkvalitet Slammet har vid årets båda analystillfällen understigit de gränsvärden som anger vad som är acceptabelt för användning som gödsel på åkermark. Allt slam som producerats under året har använts till jordtillverkning. Slam Svalöv avloppsreningsverk år 2017 Slammängd Slammängd ph TS GF NH4-N N-tot P-tot Kvicksilver, HgKadmium, Cd Bly, Pb Koppar, Cu Zink, Zn Krom, Cr Nickel, Ni Kobolt, Co Nonylfenol PAH PCB ton ton TS % % mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS Q1 122,5 26,0925 6,9 21,3 70,6 4500 31000 18000 1 0,28 6,6 110 390 10 7,7 1,7 1,2 0,15 0,022 Q2 122,5 24,255 7,3 19,8 72,6 7000 39000 21000 1,1 0,22 7,1 110 400 13 9,6 1,9 5,4 0,15 0,01 Q3 122,5 23,8875 7,3 19,5 75 11000 47000 19000 0,95 0,44 7,8 130 440 16 12 2,2 1,9 0,15 0,01 Q4 122,5 23,8875 7 19,5 71,1 8400 39000 14000 0,19 0,48 11 98 370 17 12 3 4,7 0,15 0,025 Medel: 122,5 24,53063 7,125 20,025 72,325 7649,813 38820,22 18011,24 0,815356 0,352809 8,086891 111,9476 399,7753 13,90637 10,2633 2,18764 3,260674 0,15 0,011346 (viktat) Slammängd Slammängd ph TS GF NH4-N N-tot P-tot Kvicksilver, HgKadmium, Cd Bly, Pb Koppar, Cu Zink, Zn Krom, Cr Nickel, Ni Nonylfenol PAH PCB ton ton TS % % kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg Q1 122,5 26,0925 6,9 21,3 70,6 117,4163 808,8675 469,665 0,026093 0,007306 0,172211 2,870175 10,17608 0,260925 0,200912 0,044357 0,031311 0,003914 0,000574 Q2 122,5 24,255 7,3 19,8 72,6 169,785 945,945 509,355 0,026681 0,005336 0,172211 2,66805 9,702 0,315315 0,232848 0,046085 0,130977 0,003638 0,000121 Q3 122,5 23,8875 7,3 19,5 75 262,7625 1122,713 453,8625 0,022693 0,010511 0,186323 3,105375 10,5105 0,3822 0,28665 0,052553 0,045386 0,003583 0,000119 Q4 122,5 23,8875 7 19,5 71,1 200,655 931,6125 334,425 0,004539 0,011466 0,262763 2,340975 8,838375 0,406088 0,28665 0,071663 0,112271 0,003583 0,000299 Summa: 490 98,1225 28,5 80,1 289,3 750,6188 3809,138 1767,308 0,080005 0,034619 0,793506 10,98458 39,22695 1,364528 1,00706 0,214657 0,319946 0,014718 0,001113
KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING Förbrukning av kemiska produkter Användningen av kemikalier under året redovisas nedan. Produktnamn Mängd, kg/år Användning PLUSPAC 1465 66 150 Kemfällning Zetag 8165 1150 Avvattning Elförbrukning Vid reningsverket förbrukades 294 328 kwh el under året. Hantering av rens och sand samt annat avfall Totalt har ca 7,4 ton rens transporterats till deponi under året. Övrigt avfall förekommer endast i liten omfattning och inga förändringar vad gäller hanteringen har gjorts under året. Under året har 2,4 ton blandskrot, 837 kg alkaliskt avfall och 2 st gasflaskor transporterats från anläggningen. Sand har tömts en gång under året.
MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE Forskning och utveckling Allmänt VA-branschen står inför stora utmaningar framöver. Nya krav väntas komma, förändringar i klimatet är ett faktum även om förändringstakten är oviss, energioptimeringsmål sätts upp och minskade utsläpp av kemikalier i vårt samhälle är ett måste. Detta är stora och svåra frågor som tar tid att förändra och anpassa VA-verksamheten utifrån. Det krävs dessutom mycket kunskap som historiskt oftast inte finns i den dagliga driftorganisationen, men som kommer att krävas nu och framöver för att hänga med och kunna bedriva professionella vattentjänster. På NSVA förbereder vi oss genom att kontinuerligt fortbilda personalen, delta i seminarium och i andras utvecklingsprojekt. Samtidigt gör vi vårt bästa för att driva och genomföra egna utvecklingsprojekt. För största möjliga utbyte samarbetar vi med många olika aktörer inom branschen och ofta i kombination med något universitet. NSVA-Processgrupp På flera sätt försöker NSVA säkra de olika reningsprocesser som vi är beroende av för att klara våra utsläppskrav. NSVA har en processgrupp som inkluderar processingenjörer och processpecialister för att på ett snabbt och effektivt sätt kunna arbeta med dessa frågor. Gruppen kommer från mars- 18 att sitta tillsammans för att lösa problem och stötta varandra i de dagliga utmaningarna. Utrymme ges även till diskussion kring framtida utmaningar och nya projektförslag. Forskning och utveckling NSVA bedriver forskning och utvecklingsarbete inom Sweden Water Research AB som är en gemensam satsning tillsammans med VA Syd och Sydvatten. Syftet är att de tre ägarna och deras organisationer ska vara bra rustade inför kommande utmaningar och krav. Dessutom väntas kompetensförsörjningen i regionen stärkas. Den forskning och utveckling som bedrivs ska vara till nytta för NSVA och dess ägarkommuner. Verksamheten ska bidra till att bättre rusta verksamheten för kommande krav och utmaningar, stärka den framtida kompetensförsörjningen i regionen samt bidra till att NSVA blir en mer attraktiv arbetsgivare. För att dra nytta av de forskning och utvecklingsaktiviteter som bedrivs krävs ett deltagande och engagemang från medarbetarna och verksamheten. Under 2017 har detta engagemang ökat och intresset för de olika projekt som pågår är stort. NSVAs specialister har en betydande roll i att omvärldsbevaka och bidra till projektinitiativ och nya idéer till utvecklingsmöjligheter. 20 (26)
Under 2017 har ett antal aktiviteter genomförts i syfte att försäkra oss om att rätt projekt genomförs inom forskningsbolaget och NSVA samt att vår personal håller sig uppdaterade om vad som händer i omvärlden: NSVAs specialister och medarbetare har deltagit på nationella och internationella konferenser och mässor. Specialisterna träffar forsknings- och utvecklingsansvarig kontinuerligt under året för planering och samordning. Många från NSVA deltog på SWR-dagen. NSVAs personal har deltagit i flera olika projekt som pågår inom Sweden Water Research. Mer om pågående projekt på Sweden Water Research finns att läsa om här: www.swedenwaterresearch.se Projekt med aktivt deltagande från NSVA under 2017 LÄKEMEDELSRENING NSVAs reningsverk är inte konstruerade för vare sig nedbrytning eller avskiljning av läkemedelsrester eller andra svårnedbrytbara organiska ämnen. Effektiv reduktion av dessa ämnen förutsätter kompletterande reningsmetoder. Under året har ytterligare ett projekt med pilotanläggning på Lundåkraverket starts upp. Det innebär att vi på Lundåkraveret under ca en 2 års period kommer kunna följa hur ozonering kan kombineras med biologiska processer för att rena avloppsvatten från läkemedelsrester. UPPSTRÖMSARBETE Inom NSVA bedrivs ett aktivt uppströmsarbete på flera håll för att förhindra utsläpp av oönskade ämnen till miljön eller till avloppsledningsnätet. Som hjälp i det arbetet används idag ett webbaserat verktyg för geografisk koppling till kemikalieanvändning runtom hos olika verksamheter. I år har ett utvecklings-och innovationsprojekt startas som har till syfte att utveckla en ny modul till det redan befintliga webverktyget. Detta förväntas underlätta uppströmsarbetet betydligt framöver för våra medarbetare. STATUSBEDÖMNING AV LEDNINGSNÄT Nya metoder för att bestämma vattenledningarnas status har testats och utvärderats under senaste åren på flera av NSVAs ledningar. Alla metoder bygger på att man ska kunna bedöma statusen på ledningarna utan att gräva upp dem. Målet är att skapa en statusbedömningstjänst som visuellt visar för NSVA som ledningsägare, precis var en nedgrävd ledning är försvagad så att förebyggande underhåll kan ske. TESTBÄDD FÖR RECILIENTA OCH SMARTA DRICKSVATTENNÄT Att utnyttja SMART teknik som tillämpas inom andra områden är framtidens melodi. Genom att NSVA är med och utvecklar och utformar en testbädd där nya tekniker kan testas, gör att vi själva snabbt kan ta till oss av det som fungerar bra. MÄTNING ÖVERVAKNING UPPFÖL JNING Under året har fortsatt arbete pågått med installation av fler mätpunkter som genererar data som samlas i en gemensam databas. Detta ger stora möjligheter till förbättring, men belyser också tidigare brister på standardisering och avsaknad av data. Just detta har vi därför fortsatt arbeta 21 (26)
med under året. Ett flertal nya automatiska rapporter har kunnat skapas vilka underlättar uppföljningen av verksamheten betydligt. FUTURE CIT Y FLOW Genom fler mätpunkter, korrekt data och möjlighet att koppla samman informationen från en och samma databas öppnas möjligheterna att utnyttja all vår information på ett bättre sätt. Det gör vi inom Future City Flow. Under året har vi i ett konsortium tillsammans med Gryaab, Göteborg Kretslopp och Vatten, DHI, Cactus Utilities, Lunds universitet, 4IT AB, WIN, VA Syd och SMHI vidareutvecklat arbetet med modellering och optimerad styrning. Syftet är att man kunna styra våra avloppsvattensystem bättre för att undvika bräddningar och källaröversvämningar. En pilot kommer att byggas upp i Helsingborg och en i Göteborg och en första prototyp till beslutsstödsystem kommer att presenteras till våren 2018. RECO LAB Testbädden RECO LAB skapas i direkt anslutning till en toppmodern utvecklingsanläggning intill stadsförnyelseområdet H+ som blir sammanbyggd med Öresundsverkets nya överbyggnad. Den ska vara en öppen, fysisk och virtuell testmiljö samt mötesplats för privata och offentliga aktörer tillsammans med akademin. Där kommer nya tekniska lösningar och tjänster inom vatten, energi och avfall utvecklas i förbindelse med att ett unikt, sorterande avlopps- och avfallssystem installeras. Detta ger möjligheter för hållbara processer och lösningar för NSVAs alla kommuner och för framtidens städer på många andra platser. Testbädden ska vara klar 2019 och kommer att drivas av NSVA tillsammans med Helsingborgs stad, och Nordvästra Skånes Renhållning (NSR) och Öresundskraft i samarbete med många andra lokala och regionala partners Verksamhetsledningssystem Hela NSVAs verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad enligt ISO sedan början av år 2011. Omcertifiering enligt nya standard skedde i januari 2017 22 (26)
Uppströmsarbete I alla kommuner som vi förvaltar, bedriver NSVA ett systematiskt uppströmsarbete. Parallellt med det förebyggande arbetet som består av att svara på remisser vid tillståndsoch anmälningsärenden för miljöfarlig verksamhet, delta i samråd och granska utsläppsrapportering, villkorsuppföljning och miljörapporter från anslutna verksamheter, pågår sökarbetet efter föroreningskällor på ledningsnätet. Syftet är att hitta och identifiera ämnen som finns i höga halter i slammet. Vi brukar även följa trender för bland annat tungmetaller, nonylfenol, PAH och PCB i slammet. Vi arbetar med att hitta orsaken till de höga halterna och åtgärda dem. Under året har vi påbörjat arbetet med att inventera kemikalier hos A, B, C och U- verksamheter som har sitt processavloppsvatten kopplat till kommunens reningsverk. Vi har prioriterat vissa branscher som t ex. fordonstvätt, däcktvätt, laboratorier, verkstäder, ytbehandling, sjukhus, tandläkare, tvätterier, tryckeri och livsmedelsverksamheter. I arbetet med kemikalieinventeringen använder vi EnvoMap, ett webverktyg för uppströmsarbete. Utöver det praktiska uppströmsarbetet som är riktad mot anslutna verksamheter, har informationskampanjer till allmänhet och hushåll varit en del av arbetet. Varje kvartal skickas kundblad till hushåll där vi informerar om vad som får och inte får hamna i avloppet. I våra kommuner brukar vi även delta i informationskampanjer som varje år initieras av Svenskt Vatten. Stora biltvättarhelgen är ett exempel på olika informationsinsatser som vi väljer att vara med. 23 (26)
24 (26)
BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE