Genusvetenskaplig analys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2013-2014

Genusvetenskaplig analys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2013-2014 Malin Lindberg Forskare i genus och innovation Luleå tekniska universitet malin.lindberg@ltu.se I denna rapport presenteras en genusvetenskaplig analys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt som omfattar åren 2013-2014 (Länsstyrelsen i Norrbotten 2013). Tanken är att analysen ska hjälpa till att urskilja vilka aktiviteter som är viktigast för att uppnå handlingsplanens mål att förändra genusstrukturerna i regionen för att på sikt uppnå en hållbar tillväxt. Analysen tar avstamp i befintlig forskning om genusaspekter i regional tillväxt för att ta till vara på tidigare kunskap om hur genusstrukturer kan förändras på det sätt som handlingsplanen eftersträvar. I rapporten analyseras 1) handlingsplanens relevans (det vill säga kopplingen mellan nulägesanalys, syfte, mål, aktiviteter och uppföljning), 2) handlingsplanens omfattning (det vill säga i vilken mån de föreslagna aktiviteterna kan tänkas påverka rådande genusstrukturer). 1 Tre teman från befintlig genusvetenskaplig forskning kommer att användas för att analysera handlingsplanen: Förändrade genusmönster Olika sorters jämställdhetsinsatser Kedja av antaganden, problemformulering, lösningar, effekter Rapporten är indelad utifrån dessa tre teman där varje tema inleds med en beskrivning av befintlig genusvetenskaplig forskning åtföljt av en analys av handlingsplanen med hjälp av denna forskning. Slutligen dras slutsatser om vilka aktiviteter som är viktigast för att uppnå handlingsplanens mål och förändra genusstrukturerna i regionen på ett sätt som bidrar till att uppnå hållbar tillväxt i Norrbotten. Förändrade genusmönster Historikern och genusforskaren Yvonne Hirdman (1990) har urskilt två centrala beståndsdelar i de genusmönster som kännetecknar organisationer och samhälle. Den ena delen är könssegregering där kvinnor och män är åtskilda och den andra delen är könshierarki där män och vissa sorters maskulinitet utgör norm. Segregeringen på arbetsmarknaden innebär att kvinnor och män oftast arbetar inom olika yrken och branscher. Hierarkin på arbetsmarknaden innebär att mansdominerade yrken och branscher oftast värderas högre än kvinnodominerade och könsbalanserade yrken och branscher, exempelvis i relation till tillväxt, företagande och innovation. Sverige har en tydligt könssegregerad arbetsmarknad. I sammanfattningen av den jämställdhetspolitiska utredningen från 2005 skrivs att även om den primära könssegregeringen mellan betalt och icke betalt arbete är bruten genom att kvinnor finns på arbetsmarknaden i nästan lika stor utsträckning som män [så är] den sekundära könssegregeringen [ ] fortfarande stark, där kvinnor och män återfinns inom olika 1 Denna indelning är inspirerad av Kontigos (2013) analys av relevans och scope i Sveriges alla handlingsplaner för jämställd regional tillväxt. 1

sektorer, branscher, yrken och befattningar på arbetsmarknaden (SOU 2005:66, sid 11-12). Män är till 80 procent anställda inom privat sektor. Kvinnor är anställda i samma utsträckning inom privat som offentlig sektor: 48 respektive 50 procent (På tal om kvinnor och män 2006:59). En översiktlig bild av könsfördelningen i olika branscher ges i Tabell 1 nedan. Tabell 1 Könsfördelning i olika branscher (anställda och företagare) Könsfördelning Branscher Mansdominerat IT, Fordon & maskin, Gruva & metall, Kemi, Skog, Telekom, Transport, Övrig (mer än 60 % män) industri, Jordbruk, Tillverkningsindustri, Stål, Bioteknik, Trä, Datateknik, Elektronik, Tele/bild/ljud-teknik Könsbalanserat (max 60% av endera könet) Bas- & tillverkningsindustri samt Ny teknik Hälsovård, Konsumentvaror/Handel, Media och underhållning, Tjänster, Tekoindustri, Rekreation, restaurang och hotell Service- och upplevelsenäringar Kvinnodominerat Biomedicin, Vård och omsorg, Hälso- och sjukvård, Personlig service, Utbildning (mer än 60% kvinnor) och forskning, Detaljhandel Service- och upplevelsenäringar Källor: Folksams jämställdhetsindex 2007, På tal om kvinnor och män (SCB 2006), Balkmar 2006, Balkmar & Nyberg 2006. För att Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt verkligen ska bidra till att förändra genusmönstren i länet behöver såväl segregering som hierarki uppmärksammas i nulägesanalys och aktiviteter. I handlingsplanens definition av begreppet jämställdhet, anges att det avser en jämn fördelning av inflytande, villkor och makt mellan kvinnor och män. En sådan definition adresserar såväl segregering och hierarki i och med att den eftersträvar minskad åtskillnad och värdering av män respektive kvinnor. I handlingsplanens nulägesanalys konstateras att det finns regionala skillnader mellan kvinnor och män vad gäller inflyttning, utbildning, anställning, företagande och verksamhetsområden. Detta kan ses som ett uttryck för regionens segregerade genusmönster. Det uppges exempelvis att kvinnor och män oftast utbildar sig inom olika områden, att länet har en könssegregerad arbetsmarknad, att män och kvinnor oftast driver företag inom olika branscher, samt att största delen av de regionala företagsstöden går till män. Även hierarkiska genusmönster kan urskiljas i nulägesanalysen. Exempelvis uppges att kvinnorna i länet i genomsnitt har en högre utbildningsnivå än männen. Bland chefer, högre tjänstemän och högre politiker är män i övervikt. Det är vanligare att män har heltidsanställning är kvinnor. Kvinnor har i snitt 5-20 procent lägre lön än män, oavsett sektor. Hela 98% av länets företagsstöd går till män. I nulägesanalysen uppges att de verksamhetsområden som anses vara strategiskt viktiga för länets fortsatta tillväxt är test- och övningsverksamhet, upplevelsenäringar, energi- och miljöteknik, basindustri samt kunskapsintensiva tjänstenäringar. Eftersom alla utom ett av dessa verksamhetsområden är mansdominerade 2 innebär länets prioritering att mansdominerade yrken och branscher generellt värderas högre än kvinnodominerade och könsbalanserade yrken och branscher i relation till tillväxt, företagande och innovation, vilket är ett uttryck för hierarkiska genusmönster. Av de pågående insatser som görs i länet för att uppnå jämställd tillväxt är flera inriktade på att förändra segregerande och/eller hierarkiska genusmönster. Segregeringen kan komma att påverkas av Länsstyrelsens, Coompanions och Svenska Samernas Riksförbunds respektive insatser för att öka andelen företagande kvinnor, Winnet Norrbottens insatser för mer jämställd resursfördelning och 2 Med undantag för besöksnäringen som är ett könsbalanserat verksamhetsområde på aggregerad nivå 2

kompetensnyttjande, Arbetsförmedlingens insatser för att motverka en könsuppdelad arbetsmarknad, Almis åtgärder för att nå ut med sina tjänster till fler företagande kvinnor. Hierarkin kan komma att påverkas av Jämställdhetsdelegationens nätverk för kvinnor i ledande positioner och jämställdhetsanalys av länets kulturella och kreativa näringar respektive basnäringar, Landstingets utvecklingsprojekt för kulturella och kreativa näringar, samt Winnet Norrbottens verksamheter för att kvinnor och mäns kompetenser och insatser ska värderas lika. När det gäller de åtgärder som föreslås i handlingsplanen kan vissa av dessa bedömas påverka segregerande och/eller hierarkiska genusmönster i regionen. De övergripande åtgärder som uppges vara kopplade till länets regionala utvecklingsstrategi påverkar i första hand segregeringen. Detta genom att 1) förbättra förutsättningarna för företag i alla branscher att ta del av risk-, låne- och utvecklingskapital, 2) stärka möjligheter för kvinnor i traditionellt manliga branscher och för män i traditionellt kvinnliga branscher att uppnå jämställda arbetsplatser samt bidra till branschöverskridande kunskapsöverföring, 3) verka för att bryta könsbundna val av utbildning. Endast en av de övergripande åtgärderna kan bedömas påverka hierarkin genom att förbättra förutsättningarna för företag i alla branscher att ta del av risk-, låne- och utvecklingskapital. De mätbara mål med koppling till den regionala utvecklingsstrategin som radas upp i handlingsplanen kan bedömas påverka segregerande och/eller hierarkiska genusmönster i regionen i samma utsträckning. Segregering adresseras i målen att inflyttningen till Norrbotten ska öka och då särskilt med inrikes inflyttade kvinnor, ökad sysselsättningsgrad för kvinnor, ökad andel företag som drivs av kvinnor, samt att fler företag som drivs av kvinnor tilldelas tillväxtresurser. Hierarki adresseras i målen att andelen som inte avslutar gymnasiestudierna ska minska särskilt för pojkar, att andelen med minst en tvååring eftergymnasial utbildning ska öka särskilt bland män, samt att fler företag som drivs av kvinnor tilldelas tillväxtresurser. Bland de enskilda aktiviteter som föreslås i handlingsplanen kan segregeringen bedömas påverkas av Winnet Norrbottens insats för jämställd vägledning, Länsstyrelsens insats för att förändra utformning och spridning av sitt informationsmaterial om länets företagsstöd, Länsstyrelsens insats för att främja kvinnors företagande, Länsstyrelsens utlysning av projektmedel för att bryta könssegregerade yrkesoch utbildningsval samt förbättra arbetsplatsers attraktivitet för kvinnor och män, Luleå tekniska universitets insats för att bryta könsbundna utbildningsval, insatsen för praktikplatser som bryter könsbundna branschval, samt insatsen för att utjämna mäns och kvinnors olika villkor på arbetsmarknaden. Bland de enskilda aktiviteter som föreslås i handlingsplanen kan hierarkin bedömas påverkas av Jämställdhetsdelegationens kartläggning av basnäringar samt kulturella och kreativa näringar, Jämställdhetsdelegationens kartläggning av hur regional media uppmärksammar och synliggör kvinnor och män i relation till regional tillväxt, Jämställdhetsdelegationens maskulinitetsprojekt MER som ska synliggöra och ifrågasätta de maktstrukturer som skapar och återskapar manliga ideal, normer och värderingar, Winnet Norrbottens insatser för att synliggöra kvinnors villkor och öka kvinnors inflytande i det regionala tillväxtarbetet, Länsstyrelsens insats för att integrera kvinnors företagande i det regionala tillväxtarbetet, Länsstyrelsens utlysning av projektmedel för att utmana maskulina normer i regionens närings- och arbetsliv samt för att utveckla och fördjupa samverkan mellan kluster/branscher med olika könsfördelning, Luleå tekniska universitets projekt GENOVATE för att öka andelen kvinnor på högre akademiska positioner, Norrbottens läns landstings insats för att påverka strukturerna inom musikområdet och uppnå ett jämställt musikliv, samt insatsen för att göra traditionellt kvinnodominerade yrken mer attraktiva för män. Olika sorters jämställdhetsinsatser Befintlig genusforskning visar att det finns olika sorters jämställdhetsinsatser med skilda logiker, aktiviteter och resultat. Jämställdhet är nämligen ett så kallat tomt begrepp som kan fyllas med olika innehåll beroende på ideologi, plats, organisation och andra sammanhang (Magnusson m.fl. 3

2008). Jämställdhetsintegrering (eller gender mainstreaming som det heter på engelska) är den övergripande strategi som används i statliga jämställdhetsinsatser och även av många enskilda företag och organisationers jämställdhetsarbete. Jämställdhetsintegrering innebär att jämställdhet ska beaktas i alla verksamhetsområden, på alla nivåer och i alla faser (Squires 2005). På så sätt ska jämställdhet inte behandlas som en sidoordnad fråga, utan som en central del i all verksamhet som bedrivs. Därigenom synliggörs hur de antaganden, processer och resultat som kännetecknar verksamheten bygger på vissa föreställningar om kön, som får konsekvenser för kvinnors och mäns möjligheter att påverka och dra nytta av verksamheten (Walby 2005). Jämställdhetsintegrering kan därmed ses som ett verktyg för att garantera ett jämlikt utfall av verksamheten för kvinnor och män (Bacchi & Eveline 2010). De system och strukturer som orsakar ojämställdhet står därmed i centrum för jämställdhetsintegrering, snarare än enskilda individers egenskaper och beteenden (Rees 2005). En analys av huruvida en verksamhet är jämställdhetsintegrerad inriktas därmed ofta på de riktlinjer och mål som styr verksamheten. I Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt anges att jämställdhetsintegrering kommer att användas som huvudsaklig strategi i planen eftersom det är den strategi som används i alla statliga jämställdhetsinsatser (Länsstyrelsen i Norrbotten 2013). Även i riktlinjerna från regeringen betonas att de regionala handlingsplanerna för jämställd regional tillväxt ska använda jämställdhetsintegrering som strategi (Regeringen 2012). Befintlig genusforskning visar att jämställdhetsintegrering som strategi kan omfatta olika typer av jämställdhetsinsatser. Exempelvis kan man skilja på riktade insatser till underrepresenterat/missgynnat kön och strukturella insatser för att förändra policydokument och resursfördelning (Squires 2005, Walby 2005). Strukturella insatser kan exempelvis innebära förändrade rutiner för yrkes- och studievägledning eller revidering av strategier och program så att fördelningen av makt, inflytande och ekonomiska resurser blir mer jämställd. Det kan även vara satsningar på gränsöverskridande samarbeten och nätverk mellan mansdominerade, könsbalanserade och kvinnodominerade branscher. Riktade insatser kan exempelvis riktas till män/pojkar för att uppmuntra dem att välja utbildning och yrken inom vård, skola och omsorg där de är underrepresenterade eller till kvinnor/tjejer för att öka deras vilja att utbilda sig och arbeta i mansdominerade yrken och branscher. I Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt anges att jämställdhetsintegreringen i planen omfattar såväl generella insatser för att förändra regler, normer och arbetssätt som riktade insatser till missgynnade eller underrepresenterade grupper (Länsstyrelsen i Norrbotten 2013, sid 4). Det har konstaterats att det kan, men inte behöver vara, skillnad på att stödja underrepresenterat/missgynnat kön och förändra strukturer (Forsberg 2005). Insatser som riktar sig till underrepresenterat/missgynnat kön kan delvis vara en förutsättning för att kunna påverka genusstrukturerna i organisationer och samhälle även om man inom genusvetenskapen problematiserar enhetliga och dualistiska kategorier som exempelvis kvinnor och män. Kön/genus analyseras där inte i första hand som någonting som är utan som någonting som görs i interaktion mellan människor (Acker 1990, 1992, 1999, Fenstermaker & West 2002, West & Zimmermann 1987). Riktade insatser till kvinnor eller män som separata grupper riskerar då att cementera traditionella könsroller, snarare än att utmana dessa och fylla dem med ett mer mångfacetterat och varierande innehåll (Stensöta 2009). För att kunna motivera och bedriva insatser riktade till underrepresenterat/missgynnat kön måste man kunna visa att detta verkligen bidrar till att förändra segregerande och hierarkiska genuskonstruktioner genom strategisk påverkan på samhällets/organisationers strukturer, inte befästa dessa konstruktioner genom att utgå från kvinnor eller män som enhetliga kategorier och stötta någon av dessa grupper på ett sätt som inte direkt påverkar de övergripande villkoren. För att Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt verkligen ska bidra till att förändra genusmönstren i länet behöver riktade och strukturella insatser kombineras på ett medvetet sätt. I förordet till handlingsplanen skriver landshövdingen att planen ska ses som en del av 4

genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin och att den kommer att bidra till de program som ska tas fram inför kommande programperiod (Länsstyrelsen i Norrbotten 2013, sid 2). Detta kan tolkas som att planen i sig kommer att utgöra en sorts strukturell insats med revidering av strategier och program. I handlingsplanens nulägesanalys konstateras att det finns regionala skillnader mellan kvinnor och män vad gäller inflyttning, utbildning, anställning, företagande och verksamhetsområden. Den statistik som presenteras utgör grund för att kunna identifiera de strukturer som handlingsplanen ska förändra. De mål med koppling till den regionala utvecklingsstrategin som formuleras i handlingsplanen ringar även de in de strukturer som ska förändras: 1) Segregering mellan kvinnor och män skall motverkas genom uppmuntran till otraditionella utbildningsval, yrkesval och branschval, 2) En mer jämställd fördelning av företagsstöd och andra medel till företag, projekt, innovativa nätverk, innovationssystem och kluster skall ske samt en mer jämställd representation i framtagandet och genomförandet av regionala strategier och handlingsplaner, 3) Ojämn maktfördelning ska motverkas genom ett utvidgat spektrum av aktörer, nätverk och branscher som synliggörs, prioriteras och tilldelas finansiering (Länsstyrelsen i Norrbotten 2013, sid 10). Av de pågående insatser som görs i länet för att uppnå jämställd tillväxt är flertalet inriktade på strukturella insatser. Detta gäller exempelvis Jämställdhetsdelegationens analys av länets basnäringar respektive kulturella och kreativa näringar, Länsstyrelsens insatser för att ge företagande kvinnor tillgång till affärs- och innovationsutveckling, Norrbottens läns landstings satsning på jämställdhetsintegrering genom CEMR:s jämställdhetsdeklaration, Luleå tekniska universitets projekt och forskningsstudier för att öka kunskapen om regionens genusstrukturer och hur de kan förändras, Winnet Norrbottens insatser för att skapa en samsyn bland länets aktörer om hur jämställdhetsarbetet ska bedrivas i framtiden, Winnet Norrbottens insatser för att öka kvinnors makt och inflytande i samhället, att kvinnor ska ta sin andel av samhällets resurser i anspråk, att kvinnors kompetenser ska tas tillvara i samhället samt att kvinnors och mäns insatser ska värderas lika, Arbetsförmedlingens systematiska arbete för att jämställdhetsintegrera verksamheten i såväl externt som internt avseende, Almis samarbete med innovationsrådgivare som har särskild kompetens inom medicinteknisk produktutveckling för att ge stöd till kvinnor som har en produktidé inom vård och omsorg. Några av de pågående insatserna som görs i länet för att uppnå jämställd tillväxt består av riktade insatser. Detta gäller exempelvis Jämställdhetsdelegationens nätverksträffar för kvinnor i ledande positioner, samt Länsstyrelsens, Almis, Coompanions och Svenska Samernas Riksförbunds insatser för att öka andelen företagande kvinnor. När det gäller de åtgärder som föreslås i handlingsplanen har de potential att inbegripa såväl riktade som strukturella insatser för att förändra regionens genusmönster. Detta gäller åtgärderna att 1) stödja kvinnors entreprenörskap, innovationer och företagande, 2) förbättra förutsättningarna för företag i alla branscher att ta del av risk-, låne- och utvecklingskapital, 3) stimulera initiativ till ökad jämställdhet i näringslivet, 4) stärka möjligheter för kvinnor i traditionellt manliga branscher och för män i traditionellt kvinnliga branscher att uppnå jämställda arbetsplatser samt bidra till branschöverskridande kunskapsöverföring, 5) verka för att bryta könsbundna val av utbildning (Länsstyrelsen i Norrbotten 2013, sid 14). Bland de enskilda aktiviteter som föreslås i handlingsplanen är strukturella insatser i majoritet. Sådana kan urskiljas i Länsstyrelsens utbildning i jämställdhetsintegrering för företagsfrämjande verksamheter, Länsstyrelsens initiering av ett regionalt nätverk för jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet, Winnet Norrbottens utbildning i jämställdhetsintegrering för arbetsförmedlare och yrkesvägledare, Winnet Norrbottens insats för att öka tillgången till verktyg för jämställdhetsintegrering i näringsliv och myndigheter, Länsstyrelsens utveckling av metoder för 5

uppföljning av projektmedel ur ett jämställdhetsperspektiv, Länsstyrelsens insats för att förändra utformning och spridning av sitt informationsmaterial om länets företagsstöd, Länsstyrelsens processtöd till projekt för integrering av ett jämställdhetsperspektiv, Jämställdhetsdelegationens kartläggning av basnäring samt kulturella och kreativa näringar ur ett genusperspektiv, Jämställdhetsdelegationens kartläggning av hur regional media uppmärksammar och synliggör kvinnor och män i relation till regional tillväxt, Jämställdhetsdelegationens maskulinitetsprojekt MER som ska synliggöra och ifrågasätta de maktstrukturer som skapar och återskapar manliga ideal, normer och värderingar, Winnet Norrbottens insatser för att synliggöra kvinnors villkor och öka kvinnors inflytande i det regionala tillväxtarbetet, Kommunförbundets satsning på jämställdhetsintegrering i kommuner med hjälp av CEMR:s jämställdhetsdeklaration, Tillväxtverkets utlysning av projektmedel till organisationer som vill utveckla/stärka befintliga innovationssystem/plattformar i regionen där jämställdhetsintegrering ska utgöra en tydlig strategi i projektet, Länsstyrelsens utlysning av projektmedel för genusmedveten företags- och innovationsrådgivning, för att bryta könssegregerade yrkes- och utbildningsval, för att utmana maskulina normer i regionens närings- och arbetsliv samt för att utveckla och fördjupa samverkan mellan kluster/branscher med olika könsfördelning, Luleå tekniska universitets analyser av länets rekryteringsbehov och näringslivsstruktur, Luleå tekniska universitets insats för att utveckla en genusmedveten forsknings- och innovationsagenda för gruvsektorn, Luleå tekniska universitets insats för att vidareutveckla och implementera verktyg/metod för att mäta effekter av ett integrerat jämställdhets- och mångfaldsarbete i IT-projekt, Luleå tekniska universitets insats för att utveckla ett webbaserat jämställdhets- och mångfaldsverktyg, Norrbottens läns landstings insats för att påverka strukturerna inom musikområdet och uppnå ett jämställt musikliv, samt utbildningsinsatser för jämställdhetsintegrering i näringslivet. Bland de enskilda aktiviteter som föreslås i handlingsplanen kan riktade insatser urskiljas endast i ett fåtal fall. Dessa är Länsstyrelsens insatser för att främja kvinnors företagande, Länsstyrelsens utlysning av projektmedel för att bryta könssegregerade yrkes- och utbildningsval, Luleå tekniska universitets insats för att bryta könsbundna utbildningsval, samt insatsen för att skapa praktikplatser för kvinnor i mansdominerade branscher och för män i kvinnodominerade branscher. Kedja av antaganden, problemformulering, lösningar, effekter Statsvetaren Carol Lee Bacchi (2005) har utvecklat ett analytiskt verktyg för att granska hur problemformuleringar och valda lösningar inom en verksamhet bygger på specifika föreställningar om kön och därigenom påverkar kvinnors och mäns möjligheter att bidra till och dra nytta av denna verksamhet. På så sätt uppmärksammas relationen mellan kön och makt i politiken, vilket är avgörande för vem som tillåts påverka och gynnas av politiska satsningar. Verktyget kallas What s the problem represented to be?, vilket kan översättas till Hur representeras problemet?. Med hjälp av detta verktyg kan man ringa in hur diagnoser ställs inom olika politik- eller verksamhetsområden, det vill säga hur själva grundproblemet formuleras och hur insatser utformas utifrån detta. Diagnoserna och dess effekter identifieras med hjälp av ett antal frågor: Hur representeras problemet? Vilka antaganden och förutfattade meningar bygger denna problemrepresentation på? Vilka konsekvenser får problemrepresentationen för vilka grupper som gynnas respektive missgynnas av politiken? Genom att använda Bacchis diagnosverktyg kan fördelningen av tre typer av makt synliggöras: Tolkningsföreträde (Vem formulerar problem och lösningar?) Inkludering/Exkludering (Vem påverkar och drar nytta av lösningarna?) Resursfördelning (Vem tar del av offentliga resurser som fördelas?) För att Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt verkligen ska bidra till att förändra genusmönstren i länet behövs en medvetenhet om hur makt fördelas genom en kedja av antaganden, problemformulering, lösningar, effekter. 6

Det första ledet i kedjan antaganden blir synligt i Norrbottens handlingsplans andra kapitel om jämställdhet som begrepp. Där skrivs att framgångsrik jämställdhetsintegrering kräver jämställdhetsintegrering av styrning och ledning och bygger på genusforskning och kunskap om genusmönster (Länsstyrelsen i Norrbotten 2013, sid 4). Detta antagande innebär alltså att kunskapsunderlaget och styrningen av jämställdhetsarbetet ses som viktiga för att uppnå handlingsplanens mål. Vidare presenteras några antaganden om att ökad jämställdhet leder till ökad ekonomisk tillväxt genom effektivare resursanvändning, ökat företagande, ökad innovation och ökad demokrati, hämtade från Tillväxtverkets rapport Att välja jämställdhet (Tillväxtverket 2011). I handlingsplanens nulägesanalys beskrivs tillståndet i länet på ett sätt som motsvarar det andra ledet i kedjan problemformuleringar. Det uppges finnas regionala skillnader mellan kvinnor och män vad gäller inflyttning, utbildning, anställning, företagande och verksamhetsområden. Den statistik som presenteras visar att kvinnor och män oftast utbildar sig inom olika områden, att länet har en könssegregerad arbetsmarknad, att män och kvinnor oftast driver företag inom olika branscher, samt att största delen av de regionala företagsstöden går till män. Tillsammans bildar dessa uppgifter den problembild som handlingsplanen ska åtgärda. Samtidigt utgör denna problembild det sista ledet i kedjan effekter i bemärkelsen att det är de effekter som uppstått utifrån de rådande villkoren för kvinnor och män i Norrbotten. Det tredje ledet i kedjan lösningar presenteras i handlingsplanens lista över pågående och kommande insatser. De åtgärder med koppling till den regionala utvecklingsstrategin som föreslås i handlingsplanen är: 1) Stödja kvinnors entreprenörskap, innovationer och företagande, 2) Förbättra förutsättningarna för företag i alla branscher att ta del av risk-, låne- och utvecklingskapital, 3) Stimulera initiativ till ökad jämställdhet i näringslivet, 4) Stärka möjligheter för kvinnor i traditionellt manliga branscher och för män i traditionellt kvinnliga branscher att uppnå jämställda arbetsplatser samt bidra till branschöverskridande kunskapsöverföring, 5) Verka för att bryta könsbundna val av utbildning. Därutöver presenteras en lång lista med aktiviteter som representerar kedjans tredje led med lösningar. Det fjärde ledet i kedjan effekter finns inte dokumenterat eftersom handlingsplanen ännu inte genomförts. Handlingsplanens avslutande kapitel om uppföljning, utvärdering och återrapportering är centralt för att kunna säkerställa att de eftersträvade effekterna uppstår. Den huvudsakliga effekt som Sveriges regering vill uppnå genom den nationella och de regionala handlingsplanerna för jämställd regional tillväxt är att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser (Regeringen 2012, sid 1). Därigenom rör effekterna främst de två jämställdhetspolitiska delmålen om ekonomisk jämställdhet och en jämn fördelning av makt och inflytande. Denna målbild återges i Norrbottens handlingsplan. Slutsatser om handlingsplanens potential att förändra genusstrukturer I detta avsnitt dras slutsatser om vilka aktiviteter som är viktigast för att uppnå handlingsplanens mål och förändra genusstrukturerna i regionen på ett sätt som bidrar till att uppnå hållbar tillväxt i Norrbotten. Med avstamp i befintlig forskning om genusaspekter i regional tillväxt analyseras 1) handlingsplanens relevans (det vill säga kopplingen mellan nulägesanalys, syfte, mål, aktiviteter och uppföljning), 2) handlingsplanens omfattning (det vill säga i vilken mån de föreslagna aktiviteterna kan tänkas påverka rådande genusstrukturer). 3 Detta görs med hjälp av de tre teman som identifierats som relevanta i befintlig genusvetenskaplig forskning: Förändrade genusmönster (segregering respektive hierarki) 3 Denna indelning är inspirerad av Kontigos (2013) analys av relevans och scope i Sveriges alla handlingsplaner för jämställd regional tillväxt. 7

Olika sorters jämställdhetsinsatser (riktade respektive strukturella insatser) Kedja av antaganden, problemformulering, lösningar, effekter Vad gäller förändrade genusmönster uppmärksammar Norrbottens handlingsplan såväl segregering som hierarki i den definition av begreppet jämställdhet som används i planen, där det uppges avse en jämn fördelning av inflytande, villkor och makt mellan kvinnor och män. Även i handlingsplanens nulägesanalys uppmärksammas både segregerande och hierarkiska genusmönster. Segregering mellan kvinnor och män konstateras vad gäller inflyttning, utbildning, anställning, företagande och verksamhetsområden. Hierarki konstateras i utbildningsnivå, chefspositioner, heltidsanställning, lön och företagsstöd. De pågående insatser som görs i länet för att uppnå jämställd tillväxt är inriktade på att förändra segregerande och/eller hierarkiska genusmönster i samma utsträckning. De övergripande åtgärder som uppges vara kopplade till länets regionala utvecklingsstrategi påverkar i första hand segregeringen genom att 1) förbättra förutsättningarna för företag i alla branscher att ta del av risk-, låne- och utvecklingskapital, 2) stärka möjligheter för kvinnor i traditionellt manliga branscher och för män i traditionellt kvinnliga branscher att uppnå jämställda arbetsplatser samt bidra till branschöverskridande kunskapsöverföring, 3) verka för att bryta könsbundna val av utbildning. Endast en av de övergripande åtgärderna kan bedömas påverka hierarkin genom att förbättra förutsättningarna för företag i alla branscher att ta del av risk-, låne- och utvecklingskapital. De mätbara mål med koppling till den regionala utvecklingsstrategin som radas upp i handlingsplanen kan bedömas påverka segregerande och/eller hierarkiska genusmönster i regionen i samma utsträckning. Bland de enskilda aktiviteter som föreslås i handlingsplanen kan de bedömas påverka hierarkiska genusmönster i större utsträckning än segregerande genusmönster. Sammanfattningsvis adresserar handlingsplanens nulägesanalys och aktiviteter såväl segregerande som hierarkiska genusmönster, med viss tonvikt vid de senare. Som påpekades tidigare behöver Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt uppmärksamma såväl segregering som hierarki i nulägesanalys och aktiviteter om den verkligen ska bidra till att förändra genusmönstren i länet. Vad gäller olika sorters jämställdhetsinsatser omfattar i Norrbottens handlingsplan främst strukturella insatser, även om exempel på riktade insatser förekommer. Av de pågående insatser som görs i länet för att uppnå jämställd tillväxt är flertalet inriktade på strukturella insatser, medan bara ett fåtal består av riktade insatser. När det gäller de åtgärder som föreslås i handlingsplanen har de potential att inbegripa såväl riktade som strukturella insatser för att förändra regionens genusmönster. Detta gäller åtgärderna att 1) stödja kvinnors entreprenörskap, innovationer och företagande, 2) förbättra förutsättningarna för företag i alla branscher att ta del av risk-, låne- och utvecklingskapital, 3) stimulera initiativ till ökad jämställdhet i näringslivet, 4) stärka möjligheter för kvinnor i traditionellt manliga branscher och för män i traditionellt kvinnliga branscher att uppnå jämställda arbetsplatser samt bidra till branschöverskridande kunskapsöverföring, 5) verka för att bryta könsbundna val av utbildning. Bland de enskilda aktiviteter som föreslås i handlingsplanen är strukturella insatser i majoritet medan riktade insatser förekommer endast i ett fåtal fall. Som påpekades tidigare behöver Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt kombinera riktade och strukturella insatser på ett medvetet sätt för att verkligen bidra till att förändra genusmönstren i länet. Vad gäller kedjan av antaganden, problemformulering, lösningar, effekter kan denna bedömas vara delvis sammanhängande i Norrbottens handlingsplan. Det görs dels antaganden om att kunskapsunderlag och styrning är viktiga för att förändra genusstrukturer, dels antaganden om att ökad jämställdhet leder till ökad ekonomisk tillväxt genom effektivare resursanvändning, ökat företagande, ökad innovation och ökad demokrati. Vad gäller problemformulering uppges det finnas skillnader mellan kvinnor och män i regionen vad gäller inflyttning, utbildning, anställning, företagande, verksamhetsområden och företagsstöd. Vad gäller lösningar föreslås fem övergripande åtgärder med koppling till den regionala utvecklingsstrategin: 1) Stödja kvinnors entreprenörskap, 8

innovationer och företagande, 2) Förbättra förutsättningarna för företag i alla branscher att ta del av risk-, låne- och utvecklingskapital, 3) Stimulera initiativ till ökad jämställdhet i näringslivet, 4) Stärka möjligheter för kvinnor i traditionellt manliga branscher och för män i traditionellt kvinnliga branscher att uppnå jämställda arbetsplatser samt bidra till branschöverskridande kunskapsöverföring, 5) Verka för att bryta könsbundna val av utbildning. Därutöver presenteras en lång lista med aktiviteter som ska genomföras av ett brett spektrum av organisationer. Vad gäller effekter eftersträvas ekonomisk jämställdhet samt en jämn fördelning av makt och inflytande. Effekterna av regionens nuvarande genusmönster består i att kvinnor och män oftast utbildar sig inom olika områden, att länet har en könssegregerad arbetsmarknad, att män och kvinnor oftast driver företag inom olika branscher, samt att största delen av de regionala företagsstöden går till män. De effekter som kan förväntas av handlingsplanens kedja av antaganden, problemformulering och lösningar är svåra att bedöma, men kan potentiellt förväntas bidra till både ekonomisk jämställdhet och en jämn fördelning av makt och inflytande eftersom de antaganden, problemformulering och lösningar som presenteras rör just dessa områden. Däremot adresseras inte alla skillnader mellan män och kvinnor som tas upp i nulägesanalysen. Skillnader vad gäller utbildning, företagande, verksamhetsområden och företagsstöd omfattas till stor del medan inflyttning och anställning inte gör det. Som påpekades tidigare behövs en medvetenhet om hur makt fördelas genom en kedja av antaganden, problemformulering, lösningar, effekter för att för Norrbottens handlingsplan verkligen ska bidra till att förändra genusmönstren i länet. Ovanstående slutsatser visar att handlingsplanens relevans (det vill säga kopplingen mellan nulägesanalys, syfte, mål, aktiviteter och uppföljning) är någorlunda hög men kräver en medvetenhet och eftertanke dels kring balansen mellan segregerande och hierarkiska genusmönster respektive riktade och strukturella insatser, dels kring hur kedjan av antaganden, problemformulering, lösningar och effekter hänger ihop. Vidare visar slutsatserna att handlingsplanens omfattning (det vill säga i vilken mån de föreslagna aktiviteterna kan tänkas påverka rådande genusstrukturer) är någorlunda heltäckande, men att ovanstående balans och kedja behöver beaktas. Analysens övergripande slutsats är att de aktiviteter som är viktigast för att uppnå handlingsplanens mål och förändra genusstrukturerna i regionen på ett sätt som bidrar till att uppnå hållbar tillväxt i Norrbotten är de som lyckas 1) adressera såväl segregerande och hierarkiska genusmönster, 2) kombinera riktade och strukturella insatser, 3) skapa en sammanhängande kedja av antaganden, problemformulering, lösningar och effekter. Referenser Acker, Joan (1990). Hierarchies, jobs and bodies: a theory of gendered organization. Gender & society. Vol 4. Nr 2. Sid 139-158. Acker, Joan (1992). Gendering organizational theory. I Mills Albert J & Tancred Petra (red). Gendering organizational analysis. Newbury Park: Sage Acker, Joan (1999). Gender and organisation. I Chafetz Saltzman Janet (red). Handbook of the Sociology of Gender. New York: Kluwer Academic. Bacchi, Carol Lee (1999). Women, policy and politics the construction of policy problems. London: SAGE. Bacchi, Carol Lee & Eveline, Joan Red. (2010). Mainstreaming politics gendering practices and feminist theory. Adelaide: University of Adelaide Press. Balkmar, Dag (2006). Vinnovas FoU-verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv - yrkesverksamma disputerade kvinnor och män i Vinnovas verksamhetsområde. Stockholm: VINNOVA. 9

Balkmar, Dag & Nyberg, Ann-Christin (2006). Genusmedveten tillväxt och jämställd vinst - om genus och jämställdhet i ansökningar till Vinnovas Vinnväxt-program 2006. Stockholm: Stockholms universitet. Fenstermaker, Sarah & West, Candace red. (2002). Doing gender, doing difference inequality, power, and institutional change. New York: Routledge. Forsberg, Gunnel (2005). Horisontella mål blir moln vid horisonten om jämställdhetsintegrering i regionalpolitiken. I Forsberg Gunnel & Grenholm Cristina (red.). och likväl rör det sig genusrelationer i förändring. Karlstad: Karlstad University Press. Hirdman, Yvonne (1990). Genussystemet. I Olof Pettersson. Demokrati och makt i Sverige - maktutredningens huvudrapport. SOU 1990:44. Stockholm: Allmänna förlaget. Kontigo (2013). Jämställdhetsintegrering av det regionala tillväxtarbetet nulägesanalys av arbetet med regionala handlingsplaner. Stockholm: Kontigo. Länsstyrelsen i Norrbotten (2013). Norrbottens regionala handlingsplan för jämställd tillväxt. Luleå: Länsstyrelsen i Norrbotten. Magnusson, Eva, Rönnblom, Malin & Silius, Harrieth, red. (2008). Critical studies of gender equalities: Nordic dislocations, dilemmas and contradictions. Göteborg: Makadam. Regeringen (2012). Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt 2012-2014. N2012/1365RT. Stockholm: Näringsdepartementet. Rees, Teresa (2005). Reflections on the Uneven Development of Gender Mainstreaming in Europe. International Feminist Journal of Politics. Vol 7. Nr 4. Sid 555-574. SOU 2005:66. Makt att forma samhället och sitt eget liv jämställdhetspolitiken mot nya mål. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Squires, Judith (2005). Is mainstreaming transformative? Theorizing mainstream in the context of diversity and deliberation. Social Politics. Vol 12. Nr 3. Sid 366-388. Stensöta, Helena (2009). Jämställdhetsintegrering i statliga myndigheters verksamhet. Göteborg: Nationella sekretariatet för genusforskning. Tillväxtverket (2011). Att välja jämställdhet. Rapport 0107. Stockholm: Tillväxtverket. Walby, Sylvia (2005). Gender mainstreaming: Productive tensions in theory and practice. Social Politics. Vol 12. Nr 3. Sid 321-343. West, Candace & Zimmerman, Don H (1987). Doing gender. Gender and society. Vol 1. Nr 2. Sid 125-151. 10