Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt
|
|
- Henrik Axelsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt
2 Titel Författare: Kontaktperson: Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt Malin Lindberg, professor i genus och teknik, Luleå tekniska universitet Monica Lejon Region Norrbotten Luleå Telefon: regionnorrbotten@norrbotten.se
3 Innehåll Inledning... 2 Handlingsplanens innehåll och genomförande... 3 Jämställt arbetsliv... 3 Jämställt näringsliv... 3 Jämställt ledningsarbete... 4 Tidigare forskning om könsmönster och jämställdhetsintegrering... 4 Könsmönster... 4 Intersektionalitet... 5 Jämställdhetsintegrering... 5 Riktade och strukturella insatser... 5 Maktkedjan... 6 Företagande och innovation... 7 Långsiktig förändring... 7 Analys... 8 Jämställt arbetsliv... 8 Jämställt näringsliv... 8 Jämställt ledningsarbete... 9 Slutsatser om handlingsplanens potential att förändra regionens könsmönster Referenser... 11
4 Inledning I denna rapport presenteras en genusvetenskaplig analys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt Analysen är utförd inom ramen för Luleå tekniska universitets uppdrag som kunskapsstöd i Region Norrbottens genomförande av handlingsplanen. Syftet med kunskapsstödet är att tillvarata tidigare kunskaper och erfarenheter för att öka handlingsplanens möjligheter att uppnå långsiktigt hållbar förändring av regionens könsmönster utifrån ett intersektionellt perspektiv. Den analys som presenteras här är därmed avsedd som ett underlag för reflektion bland dem som är involverade i genomförandet av planen. Med avstamp i tidigare forskning om könsmönster och insatser för jämställdhet och mångfald i organisationer och samhälle analyseras handlingsplanens mål och aktiviteter. I slutet av rapporten finns en lista med referenslitteratur för den som vill fördjupa sig ytterligare i forskningen. Malin Lindberg, Luleå tekniska universitet Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2
5 Handlingsplanens innehåll och genomförande Alla Sveriges regioner har på uppdrag av regeringen upprättat handlingsplaner för jämställd regional tillväxt för perioden Utifrån handlingsplanerna genomförs bland annat analyser av befintliga könsmönster, kompetensutveckling om jämställdhet och intersektionalitet, processtöd för projektägare, företagsfrämjare och företagare, samt utveckling av nya metoder för jämställdhetsintegrering inom olika insatsområden. Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt omfattar tre huvudsakliga insatsområden: jämställt arbetsliv, jämställt näringsliv, jämställt ledningsarbete. Jämställt arbetsliv Det första området jämställt arbetsliv handlar om jämställdhetsintegrering och intersektionalitet inom regionens kompetensförsörjning och könssegregerade arbetsplatser. Syftet är att skapa samma förutsättningar för kvinnor och män att nå inflytande vad gäller kompetensförsörjning och arbetsplatser. Ett mål är att öka kunskapen bland arbetsförmedlare och studie- och yrkesvägledare i jämställd vägledning utifrån ett intersektionellt perspektiv. De aktiviteter som planeras för att uppnå detta mål är ett samarbete med Arbetsförmedlingen om insatser riktade till arbetsförmedlare och ett samarbete med regionens kommuner om insatser riktade till studieoch yrkesvägledare. Den sistnämnda insatsen har initierats genom ett samarbete med Länsstyrelsen i Norrbotten, inom ramen för kampanjen Gå din egen väg. Ett annat mål är att öka intresset bland unga kvinnor och män med olika bakgrund att göra otraditionella utbildningsoch yrkesval. Den aktivitet som planeras för att uppnå detta mål är så kallade makerspaces där delning av kunskaper, verktyg och idéer främjas i kreativa, verkstadsliknande miljöer. De makerspaces som arrangeras inom handlingsplanen ska nå de grupper som ofta är underrepresenterade inom tekniska utbildningar och yrken, d.v.s. kvinnor och utrikesfödda. Ett tredje mål är att öka kunskapen om jämställdhet utifrån ett intersektionellt perspektiv på könssegregerade arbetsplatser. Den aktivitet som planeras för att uppnå detta mål är processtöd inom jämställdhet och mångfald till utvalda inlandsföretag. De förväntade resultaten inom området jämställt arbetsliv omfattar ökad kunskap, förmåga och verktyg bland målgrupperna rörande otraditionella utbildnings- och yrkesval. Jämställt näringsliv Det andra området jämställt näringsliv handlar om jämställdhetsintegrering och intersektionalitet i regionens företagande och innovation. Syftet är att skapa samma förutsättningar för kvinnor och män att nå inflytande vad gäller företagande och innovation. Ett mål är att uppnå jämställdhetsintegrerade regionala projekt utifrån ett intersektionellt perspektiv. Den aktivitet som planeras för att uppnå detta mål är ett processtöd med rådgivning och utbildning i jämställdhet och mångfald för de projektägare som driver eller planerar att driva utvecklingsprojekt i Norrbotten. Ett annat mål är att öka kunskapen om jämställdhetsintegrering utifrån ett intersektionellt perspektiv bland aktörer i innovations- och företagsstödssystemet. Den aktivitet som planeras för att uppnå detta mål är en kombination av processtöd till utvalda innovations- och företagsfrämjande organisationer och erfarenhetsutbyte för alla liknande organisationer i regionen. Även den tidigare beskrivna insatsen till inlandsföretag bidrar till att uppnå ambitionerna inom detta insatsområde. De förväntade resultaten inom området omfattar ökad kunskap, förmåga och verktyg bland målgrupperna rörande jämställdhetsintegrering och intersektionalitet i 1 Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 3
6 planering, genomförande och uppföljning av projekt, samt i ordinarie företagsfrämjande verksamheter. Jämställt ledningsarbete Det tredje området jämställt ledningsarbete handlar om jämställdhetsintegrering och intersektionalitet i regionala strategier, program och planer. Syftet är att skapa samma förutsättningar för kvinnor och män att nå inflytande vad gäller regionala strategier, program och planer. Ett mål är att uppnå en jämställdhetsintegrerad regional utvecklingsstrategi (RUS) och regional innovationsstrategi (RIS) utifrån ett intersektionellt perspektiv. Ett annat mål är framtagna och tillgängliggjorda kunskapsunderlag i form av kartläggningar och analyser inom det regionala tillväxtarbetet med koppling till jämställdhet och intersektionalitet. Ett tredje mål är ökad kunskap i jämställdhet och intersektionalitet bland ledande strategiska aktörer inom det regionala tillväxtarbetet. De aktiviteter som hittills planerats för att uppnå dessa mål är dels Luleå tekniska universitets kunskapsstöd i genomförandet av handlingsplanen, dels genomförandet av en analys av resursfördelningen inom regionens projekt- och företagsstöd, dels genomförandet av en genusvetenskaplig föranalys inför utformningen av den nya RUSen. De förväntade resultaten inom området jämställt ledningsarbete omfattar ökad kunskap, förmåga och verktyg bland målgrupperna rörande jämställdhetsintegrering och intersektionalitet i regionala strategier, program och planer utifrån framtagna kunskapsunderlag och kunskapsbaserad reflektion. Tidigare forskning om könsmönster och jämställdhetsintegrering Könsmönster Tidigare forskning ringar in tre huvudsakliga könsmönster i många organisationer och samhällen: stereotyper, normer och segregering. Stereotyper innebär förutbestämda föreställningar om människors egenskaper, intressen, kompetenser m.m. utifrån deras könstillhörighet. Dessa påverkar dels människors incitament att söka sig till (eller välja bort) vissa utbildningar, yrken och sammanhang, dels omgivningens reaktioner på människors traditionella eller otraditionella livsval inom utbildning, arbetsliv och näringsliv. Unga män söker sig exempelvis sällan till omsorgsrelaterade utbildningar och yrken, samt kan få oönskat mycket uppmärksamhet från omgivningen när de gör det. Stereotypa föreställningar anses därmed begränsa den upplevda attraktiviteten hos olika arbetsplatser, bostadsorter eller utbildningsprogram. Normer innebär att män och vissa sorters maskulinitet ofta utgör en förgivettagen måttstock. Mansdominerade yrken, branscher och föreställt maskulina egenskaper värderas exempelvis ofta högre än kvinnodominerade och föreställt feminina ditos. Detta syns bland annat i resursfördelningen inom regionala tillväxtsatsningar och anses försvåra en jämn fördelning av makt och resurser i dessa. Segregering innebär att kvinnor och män är åtskilda inom många områden. Inom utbildning, arbetsliv och näringsliv är kvinnor och män exempelvis ofta verksamma inom olika sektorer, branscher, yrken, befattningar och områden, vilket anses försvåra kompetensförsörjningen och begränsa människors valfrihet. En långsiktigt hållbar förändring av Norrbottens könsmönster i jämställd riktning kräver därmed minskad segregering och mer inkluderande normer och stereotyper i organisationer, samhällen och regionen i stort. Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 4
7 Intersektionalitet Sveriges alla handlingsplaner för jämställd regional tillväxt ska enligt Tillväxtverkets riktlinjer även omfatta ett intersektionellt perspektiv. Det innebär att ta hänsyn till att det utöver kön finns en rad andra maktordningar och diskrimineringsgrunder som påverkar människors villkor i organisationer och samhällen. Detta omfattar bland annat de sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. 2 Intersektionalitet handlar framförallt om att synliggöra hur olika maktordningar samverkar med varandra, till exempel att effekterna av en viss jämställdhetsinsats kan skilja sig åt mellan högutbildade och lågutbildade män eller mellan inrikesfödda och utrikesfödda kvinnor. Därmed skiljer sig intersektionalitet från det mer vardagliga begreppet mångfald, eftersom det sistnämnda ofta innebär att de olika maktordningarna hålls åtskilda, exempelvis genom fokus på representation av kvinnor eller utrikesfödda eller funktionsnedsatta. Den sammanflätade syn på människors villkor som det intersektionella perspektivet erbjuder gör det möjligt att urskilja både variation och förändring i rådande könsmönster, vilket skapar en mer nyanserad förståelse för mönstrens sammansättning och därmed även för vilka sorters åtgärder som mest sannolikt kan bidra till att förändra alla relevanta aspekter i mönstret. Det intersektionella perspektivet gör det även möjligt att förstå och förebygga exkluderande normer inom jämställdhetsinsatser, som annars kan bidra till att befästa exempelvis heteronormativa föreställningar trots inkluderande ambitioner. I det regionala tillväxtarbetet kan ett intersektionellt perspektiv därmed användas både för att uppnå en mer nyanserad inblick i regionens rådande könsmönster och för att utforma insatser som är reellt inkluderande för olika människor. Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering är den övergripande strategi som föreskrivs i offentliga insatser för att förändra rådande könsmönster. Den innebär att jämställdhetsaspekter ska beaktas inom alla verksamhetsområden, på alla nivåer och i alla faser i en organisation, ett verksamhetsområde eller en viss insats. Därigenom ska jämställdhet inte behandlas som en sidoordnad process, som exempelvis enbart berör HR-avdelningen i en organisation, utan som en central del i all den verksamhet som bedrivs och i de riktlinjer som styr denna verksamhet. På så sätt blir de tre huvudsakliga könsmönster som identifierats i många organisationer och samhällen segregering, normer och stereotyper relevanta att beakta i alla delar av verksamheten. I regionala tillväxtsatsningar omfattar detta allt från de förordningar, program och strategier som vägleder verksamheten, till kommunikation, bemötande, handläggning, resursfördelning m.m. Jämställdhetsintegrering kan ses som ett verktyg för att garantera ett jämlikt utfall av verksamheten för såväl kvinnor som män. Det är då de system och strukturer som framkallar och/eller upprätthåller segregering och exkluderande normer och stereotyper som står i centrum, snarare än enskilda individers val och beteenden. Även om mångfald och intersektionalitet inte explicit omfattas i begreppet jämställdhetsintegrering kan det mycket väl göra det i praktiken, eftersom en systematisk hantering är centralt även för samverkande faktorer. Riktade och strukturella insatser Tidigare forskning visar att jämställdhets- och mångfaldsintegrering kan omfatta olika sorters jämställdhetsinsatser. Exempelvis urskiljs riktade insatser till underrepresenterade/ 2 Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 5
8 missgynnade grupper och strukturella insatser för att förändra organisationens strategiska ledning och verksamheter i en mer jämlik riktning. Riktade insatser kan exempelvis handla om att uppmuntra kvinnor att välja tekniska utbildningar eller yrken där de är underrepresenterade. Strukturella insatser kan exempelvis innebära initiering av mer genusmedvetna arbetssätt inom yrkes- och studievägledning eller reviderad resursfördelning i det regionala tillväxtarbetet så att utfallet blir mer jämlikt för olika samhällsgrupper. Insatser till underrepresenterade/missgynnade grupper kan vara en förutsättning för att kunna påverka de generella maktmönstren i organisationer och samhälle och vice versa. Detta eftersom riktade insatser skapar det utbud som strukturella insatser skapar en efterfrågan på. Samtidigt riskerar riktade insatser att förstärka stereotypa föreställningar om människor utifrån deras kön, etnicitet, ålder m.m. Detta eftersom dessa grupper då lätt befästs som enhetliga kategorier trots den stora variation i egenskaper, kompetenser, intressen och behov som finns inom grupperna kvinnor, utrikesfödda, unga m.fl. De kvinnor som driver företag i mansdominerade branscher har exempelvis mer gemensamt med män som driver företag i samma bransch än med kvinnor som driver företag i andra branscher. Riktade insatser behöver därför utformas på ett sätt som tydligt förändrar både individuella och strukturella aspekter av maktmönstren i organisationer och samhälle. Maktkedjan Tidigare forskning erbjuder även analysverktyg för att granska hur maktrelationer påverkar vem som har inflytande och nytta i politiska utvecklingsprocesser såsom det regionala tillväxtarbetet. Genom att av undersöka vilka föreställningar om olika grupper såsom män, kvinnor, inrikesfödda, utrikesfödda m.fl. som ligger bakom problemformulering och åtgärder synliggörs olika människors möjligheter att bidra till och dra nytta av dessa processer. Dessa föreställningar kan identifieras med hjälp av ett antal frågor: Hur representeras problemet? Vilka antaganden och förutfattade meningar bygger denna problemrepresentation på? Vilka konsekvenser får problemrepresentationen för vilka grupper som gynnas respektive missgynnas av politiken? På så sätt ringas tre former av makt in: 1. Tolkningsföreträde Vems verklighet och värderingar som vägleder problemformulering och lösningsutformning 2. Prioriteringsmönster Vilka grupper, organisationer och verksamhetsområden som prioriteras respektive marginaliseras i nulägesbeskrivningar, mål, åtgärder och uppföljning 3. Resursfördelning Vilka grupper, organisationer och verksamhetsområden som tar del av och gynnas av de offentliga resurser som fördelas Denna indelning gör det möjligt att identifiera en så kallad maktkedja av antaganden, problemformulering, lösningar och effekter, som påverkar fördelningen av makt och resurser i regionala tillväxtprocesser. Det kan exempelvis handla om att uppmärksamma vem som formulerar nulägesanalysen och utarbetar lösningar i regionens utvecklingsstrategi eller vilka grupper, branscher eller sektorer som tilldelas mest utvecklingsresurser som ett resultat av strategins formulering. Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 6
9 Företagande och innovation Företagande och innovation är områden inom regional tillväxt som särskilt fokuserats i tidigare forskning utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Regionala tillväxtsatsningar inom dessa områden omfattar bland annat branschutveckling, teknikutveckling, forskning, nätverk, rådgivning och miljöer (t.ex. inkubatorer och science parks). Ofta har mansdominerade branscher och maskulint symboliserad teknik prioriterats i tillväxtområdets maktkedja av tolkningsföreträde, prioriteringsmönster och resursfördelning. Detta har medfört att kvinnor som företagare och innovatörer samt alla företagare och innovatörer inom kvinnodominerade och könsbalanserade branscher haft svårare att hitta rätt stöd i förverkligandet av sina idéer. En del i detta är att de metoder och modeller som används i företags- och innovationsrådgivning ofta är anpassade till tekniska produkter, tillverkande företag, samt företagare och innovatörer utan omfattande ansvar för hem och familj. Kvinnor och män har dessutom visat sig bemötas olika av företags- och innovationsrådgivare, banker och andra finansiärer, samt att deras egenskaper och idéer bedöms olika. Det har delvis att göra med att företagande och innovation främst associeras till män och vissa sorters maskulinitet. Det har även att göra med att många kvinnor arbetat inom den offentliga sektorn, som präglats av anställningar snarare än företagande. För att öka andelen kvinnor bland företagare och innovatörer har särskilda satsningar genomförts av Sveriges regering, regioner och kommuner. En nationell strategi har lanserats för lika villkor för kvinnor och män i det företags- och innovationsfrämjande systemet. 3 Många regioner har inkluderat företagande och innovation som ett särskilt insatsområde i sina handlingsplaner för jämställd regional tillväxt. 4 De insatser som utförs inom dessa eftersträvar ofta att utmana och förändra den stereotypa föreställningen att företagande och innovativa kvinnor skulle vara verksamma inom fel branscher och sektorer och ha alltför låga tillväxtambitioner. I insatserna har metoderna för företags- och innovationsrådgivning försökt breddas och fördelningen av företags- och innovationsfinansiering försökt utjämnas. Vissa regioner har genomfört särskilda satsningar på företagande och innovation i kvinnodominerade och könsbalanserade verksamhetsområden, som exempelvis besöksnäringen, välfärdsområdet (vård, skola, omsorg), samt kulturella och kreativa näringar. Den offentliga och ideella sektorns betydelse för företags- och innovationsutveckling har också understrukits, där nya verksamheter och lösningar utvecklas utifrån andra logiker och behov än enbart kommersiella och tekniska. Vidare har företagande och innovation i skärningspunkten mellan branscher med olika könsfördelning uppmärksammats och uppmuntrats. Långsiktig förändring Sammantaget visar tidigare forskning om könsmönster och jämställdhets/mångfalds-insatser att de insatser som har störst potential att förändra ojämställda mönster på ett långsiktigt hållbart sätt är de som: Motverkar segregering och exkluderande normer och stereotyper. Kombinerar riktade och strukturella insatser. Skapar en inkluderande maktkedja Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 7
10 Analys I detta avsnitt används lärdomarna från tidigare forskning till att analysera potentialen i Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt att långsiktigt förändra ojämställda mönster i regionens arbetsliv, näringsliv och ledningsarbete. Jämställt arbetsliv Handlingsplanens första insatsområde jämställt arbetsliv kan ses som ett sätt att minska segregeringen och stereotypiseringen inom regionens utbildningar, yrken och arbetsplatser genom att uppmuntra individer och organisationer att göra otraditionella val i sina liv och verksamheter. Insatsen till studie- och yrkesvägledare respektive inlandsföretag kan ses som strukturella insatser, eftersom de fokuserar på kunskap och ledning av förändringsprocesser. Makerspaces kan på motsvarande sätt ses som en riktad insats eftersom den riktas till grupper som är underrepresenterade inom teknikområdet. Vad gäller maktkedjan av antaganden, problemformulering, lösningar och effekter kan ett visst glapp skönjas mellan insatsområdets förväntade resultat av ökad kunskap, förmåga och verktyg bland målgrupperna, å ena sidan, och insatsområdets syfte att skapa samma förutsättningar för kvinnor och män inom kompetensförsörjning och arbetsplatser, å andra sidan. Tidigare forskning om jämställdhetsintegrering visar nämligen att det är ett stort hopp mellan att veta/kunna och att faktiskt göra, samt dessutom göra om och om igen på det sätt som krävs i långsiktiga förändringsprocesser. Frågan är hur handlingsplanens insatser kan förmå studie- och yrkesvägledare att förändra sin vardagliga vägledning av elevers livsval, förmå inlandsföretag att förändra sina vardagliga rutiner vad gäller ledning, arbetsmiljö, kundbemötande, rekrytering m.m., samt förmå kvinnor och utrikesfödda att både på kort sikt engagera sig i makerspaces och på lång sikt faktiskt välja tekniska utbildningar och yrken. Jämställt näringsliv Handlingsplanens andra insatsområde jämställt näringsliv kan ses som ett sätt att minska såväl segregering som exkluderande normer och stereotyper i regionens företagande och innovation genom att uppmuntra projektägare och innovations/företags-främjare att förändra sina arbetssätt i en mer inkluderande riktning. I ljuset av tidigare forskning om jämställdhetsintegrering i organisationer och samhälle kan detta innebära såväl ökad blandning av olika samhällsgrupper inom olika verksamhetsområden och på olika organisatoriska nivåer, som mer nyanserade föreställningar om människors egenskaper, kompetenser och intressen i rollen som företagare, innovatörer, projektmedarbetare eller projektmålgrupp. Både processtödet till projektägare och till innovations/företags-främjare kan ses som strukturella insatser eftersom det avser att stötta förändring inom många olika verksamhetsområden, nivåer och faser i de berörda organisationerna/projekten. Samtidigt är det ännu oklart hur långt de deltagande organisationerna i realiteten är beredda att gå vad gäller att ifrågasätta och omorganisera sina kärnverksamheter. Vad gäller maktkedjan av antaganden, problemformulering, lösningar och effekter kan det även här skönjas ett visst glapp mellan insatsområdets förväntade resultat av ökad kunskap, förmåga och verktyg bland målgrupperna, å ena sidan, och insatsområdets syfte att skapa samma förutsättningar för kvinnor och män att nå inflytande vad gäller företagande och innovation, å andra sidan. Tidigare forskning om jämställdhetsintegrering visar som sagt att det inte finns någon automatik mellan att veta/kunna och att faktiskt göra, särskilt inte på det upprepade, rutinmässiga sätt som krävs i systematiska processer för jämställdhetsintegrering. Frågan är hur Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 8
11 handlingsplanens insatser kan förmå projektägare och innovations/företags-främjare att faktiskt förändra sina befintliga rutiner och redskap för utformning av projekt och stöttning av innovatörer/företagare så att de blir mer inkluderande. Jämställt ledningsarbete Handlingsplanens tredje insatsområde jämställt ledningsarbete kan ses som ett sätt att minska såväl segregering som exkluderande normer och stereotyper i regionens strategier, program och planer genom att förändra processerna kring och innehållet i dessa i en mer jämställd och intersektionell riktning. Utifrån tidigare genusforskning om regionalt tillväxtarbete kan detta innebära såväl ökad blandning av företag, innovatörer, branscher och sektorer som involveras i problemformulering och åtgärdsförslag och som i förlängningen tilldelas resurser utifrån programmens prioriteringar, som mer nyanserade beskrivningar av människors egenskaper, kompetenser och intressen i rollen som företagare, innovatörer eller annat. De insatser som genomförs inom området med kunskapsstöd från universitetet, analys av resursfördelning och föranalys inför nya RUSen kan alla ses som strukturella insatser eftersom de berör förändring inom många olika verksamhetsområden, nivåer och faser i regionens ledningsarbete. Samtidigt är det även här oklart hur långt de berörda instanserna i realiteten är beredda att gå vad gäller att omprioritera och omformulera regionens utmaningar, lösningar och resursfördelning utifrån en större mångfald av röster och perspektiv. Vad gäller maktkedjan av antaganden, problemformulering, lösningar och effekter kan det dessutom även här skönjas ett glapp mellan insatsområdets förväntade resultat av ökad kunskap, förmåga och verktyg bland målgrupperna, å ena sidan, och insatsområdets syfte att skapa samma förutsättningar för kvinnor och män att nå inflytande vad gäller regionala strategier, program och planer, å andra sidan. Tidigare genusforskning om regionala tillväxtprocesser visar att de könsmönster som råder där är extra sega eftersom det är en arena med hög status och omfattande resurser där stora, väletablerade aktörer bevakar sina egna och varandras intressen. Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 9
12 Slutsatser om handlingsplanens potential att förändra regionens könsmönster Sammantaget visar analysen av Norrbottens handlingsplan att alla insatsområden jämställt arbetsliv, jämställt näringsliv, jämställt ledningsarbete har en ambition att påverka segregering och stereotyper, och nästan alla att motverka exkluderande normer i berörda organisationer och samhällen. För att kunna förändra alla relevanta pusselbitar i rådande könsmönster skulle även handlingsplanens första insatsområde jämställt arbetsliv behöva förtydliga sina ambitioner när det gäller att motverka exkluderande normer. Vad gäller kombinationen av riktade och strukturella insatser tillhör övervikten av insatserna den sistnämnda kategorin, med makerspaces som den enda insats som uttryckligen riktas till missgynnade/underrepresenterade grupper. Övriga insatser är inriktade på att förändra riktlinjer, rutiner och program på en mer strukturell nivå. Eftersom riktade insatser skapar det utbud som strukturella insatser skapar en efterfrågan på kan det finnas anledning att fundera på om även handlingsplanens andra och tredje insatsområde jämställt näringsliv och jämställt ledningsarbete bör omfatta vissa riktade insatser. Sådana insatser behöver då utformas på ett sätt som tydligt förändrar både individuella och strukturella aspekter av de berörda maktmönstren. Vad gäller den maktkedja som enligt tidigare forskning påverkar utsikterna till långsiktigt hållbar förändring av rådande könsmönster uppvisar samtliga tre insatsområden ett glapp mellan å ena sidan de förväntade resultaten av ökad kunskap, förmåga och verktyg bland målgrupperna och å andra sidan insatsområdenas syfte att faktiskt uppnå samma förutsättningar för kvinnor och män inom kompetensförsörjning och arbetsplatser, företagande och innovation, respektive regionala strategier, program och planer. Däremellan saknas en stor del av jämställdhetsintegreringens kärna, nämligen återupprepad praktisk handling för att förändra såväl strategiska som operativa vägval. Den stora utmaningen i omvandlingen från teoretisk plan till praktiska insatser är därmed att förmå de involverade målgrupperna att omsätta sina erhållna kunskaper, verktyg och förmåga i handlingar som gör reell skillnad på kort och lång sikt. Detta gäller inte minst utvidgningen från jämställdhetsintegrering till intersektionalitet, där målgrupperna behöver hitta fungerande former för att adressera flera olika samverkande maktordningar i sina praktiska insatser. Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 10
13 Referenser Alsos, G. A., Hytti, U., Ljunggren, E. (red.) (2016). Research Handbook on Gender and Innovation. Cheltenham: Edward Elgar Publishing. Amundsdotter, E., Ericson, M., Jansson, U., Linghag, S. (2015). Motstånd och strategier i jämställdhetsarbete. Karlstad: Karlstads universitet. Andersson, S., Berglund, K., Thorslund, J., Gunnarsson, E., Sundin, E. (red.) (2012). Promoting Innovation Policies, Practices and Procedures. Stockholm: VINNOVA. Andersson, F., Ek, R., Molina, I. (red.) (2008). Regionalpolitikens geografi regional tillväxt i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Bacchi, C. L. (1999). Women, policy and politics the construction of policy problems. London: SAGE. Bacchi, C. L. & Eveline, J. (red.) (2010). Mainstreaming politics gendering practices and feminist theory. Adelaide: University of Adelaide Press. Berger, S. & Berger, S. (2008). Regional utveckling: om produktion, livskvalitet och inflytande. Karlstad: Karlstad University Press. Bock, B. B. & Shortall, S. (red.) (2006). Rural gender relations: issues and case studies. Wallingford: CABI Publishing. Danilda, I. & Granat Thorslund, J. (2011). Innovation and gender. Stockholm: VINNOVA. Forsberg, G. (2012). Interaktion och intervention Akademins möjligheter och begränsningar för jämställdhet och regional utveckling. Arbetsmarknad & Arbetsliv. 18(2): Forsberg, G. (1998). Regional variations in the gender contract: gendered relations in labour markets, local politics and everyday life in Swedish regions. Innovation. 11(2): Forsberg, G. & Grenholm, C. (red.) (2005). och likväl rör det sig. Genusrelationer i förändring. Karlstad: Karlstad University Press. Forsberg, G. & Lindgren, G. (2015). Regional Policy, Social Networks and Informal Structures. European Urban and Regional Studies. 22(4): Forsberg, G. & Lindgren, G. (red.) (2010). Nätverk och skuggstrukturer i regionalpolitiken. Karlstad: Karlstad University Press. Friberg, T. (1993). Det andra sidan av myntet om regionalpolitikens enögdhet. Östersund: Glesbygdsmyndigheten. Holmquist, C. & Sundin, E. (red.) (2002). Företagerskan. Om kvinnors entreprenörskap. Stockholm: SNS Förlag. Horelli, L. (1997). Engendering Evaluation of European Regional Development. Evaluation. 3(4): Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 11
14 Hudson, C. & Rönnblom, M. (2007). Regional development policies and the constructions of gender equality: The Swedish case. European Journal of political research. 46: Hudson, C., Rönnblom, M., Teghtsoonian, K. (red.) (2017). Gender, governance and feminist post-structuralist analysis: missing in action?. New York: Routledge. Johansson, A. W. (2009). Regional development by means of broadened entrepreneurship. European Planning Studies. 17(8): Larsson, P., Göranson, U., Lagerholm, M. (red.) (2008). Sesam öppna dig! Forskarperspektiv på kvinnors företagande. Stockholm: VINNOVA. Lindberg, M. (2012). A striking pattern Co-construction of innovation, men and masculinity in Sweden s innovation policy. I Andersson, S., Berglund, K., Thorslund, J., Gunnarsson, E. & Sundin, E., (red.). Promoting Innovation Policies, Practices and Procedures. Stockholm: VINNOVA, sid Lindberg, M. (2012). Gender in regional innovation systems why it matters and how it is mainstreamed in the Swedish case. I Rickne, A., Laestadius, S., Etzkowitz, H. (red.). Innovation governance in an open economy shaping regional nodes in a globalized world. New York: Routledge, sid Lindberg, M. (2010). Samverkansnätverk för innovation en interaktiv och genusvetenskaplig utmaning av innovationspolitik och innovationsforskning. Doktorsavhandling. Luleå tekniska universitet. Lindberg, M. & Berg Jansson, A. (2016). Regional social innovation pinpointing socially inclusive change for smart, inclusive and sustainable growth in European regional development policy. International Journal of Innovation and Regional Development. 7(2): Lindberg, M. & Johansson, A. (2017). Gender-sensitive Business Counselling Changing Gendered Patterns and Understandings of Entrepreneurship. I P. Wynarczyk & M. Ranga (red.). Technology, Commercialization and Gender: A Global Perspective. Palgrave Macmillan, sid Magnusson, E., Rönnblom, M., Silius, H. (red.) (2008). Critical studies of gender equalities: Nordic dislocations, dilemmas and contradictions. Göteborg: Makadam. Malmström. M, Voitkane. A, Johansson. J, Wincent. J. (2018). When stereotypical gender notions see the light of day, will they burst? Venture capitalists' gender constructions versus venturing performance facts. Journal of Business Venturing Insights. 9: Nählinder, J., Tillmar, M., Wigren, C. (2015). Towards a Gender-Aware understanding of innovation: A three-dimensional route. International Journal of Gender and Entrepreneurship. 7(1): Pettersson, K. (2012). Support for women's entrepreneurship: a Nordic spectrum. International Journal of Gender and Entrepreneurship. 4(1): Pettersson, K. (2012). Supporting Women s Entrepreneurship in Nordic Sparsely Populated Areas. Stockholm: Nordregio. Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 12
15 Pettersson, K. (2007). Men and male as the norm? A gender perspective on innovation policies in Denmark, Finland and Sweden. Stockholm: Nordregio. Pettersson, K. & Lindberg, M. (2013). Paradoxical spaces of feminist resistance: Mapping the margin to the masculinist innovation discourse. International Journal of Gender and Entrepreneurship. 5(3): Rees, T. (2000). The Learning Region? Integrating Gender Equality into Regional Economic Development. Policy and Politics. 28(2): Rees, T. (2005). Reflections on the Uneven Development of Gender Mainstreaming in Europe. International Feminist Journal of Politics. 7(4): Rönnblom, M. (2002). Ett eget rum? Kvinnors organisering möter etablerad politik. Doktorsavhandling. Umeå universitet. Sandberg, L. & Rönnblom, M. (2016). Imagining the ideal city, planning the gender-equal city in Umeå, Sweden. Gender, Place and Culture: A Journal of Feminist Geography. 23(12): Schmied, D. (red.) (2005). Winning and losing: the changing geography of Europe's rural areas. Aldershot: Ashgate. Tillmar, M. (2006). Gendered small-business assistance lessons from a Swedish project. Journal of European industrial training. 31(2): Westberg, H. (red.) (2005). Regionala tillväxtavtal en fråga om att bryta gamla mönster?. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 13
16
Genusanalys inför Norrbottens regionala utvecklingsstrategi
Genusanalys inför Norrbottens regionala utvecklingsstrategi Titel Författare: Kontaktperson: Genusanalys inför Norrbottens regionala utvecklingsstrategi Malin Lindberg, professor i genus och teknik, Luleå
Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2013-2014
Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2013-2014 Malin Lindberg Forskare vid genus och teknik Luleå tekniska universitet Analysens syfte Hjälp att urskilja vilka aktiviteter
Handlingsplan. Jämställd regional tillväxt i Västerbotten
Handlingsplan Jämställd regional tillväxt i Västerbotten Inledning Regeringen har gett Tillväxtverket i uppdrag att utveckla arbetet för jämställd regional tillväxt. Målet med uppdraget är att kvinnor
Forskningsanalys. av utvecklingsarbetet På väg mot jämställda och attraktiva kommuner. Maj 2019
Forskningsanalys av utvecklingsarbetet På väg mot jämställda och attraktiva kommuner Maj 2019 Malin Lindberg Professor vid Luleå tekniska universitet Innehållsförteckning Inledning 2 Lärdomar om könsmönster
Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken
Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Anna Olofsson, Enhetschef Regional Tillväxt, Politikens inriktning Jämställdhetsperspektivet Aktörer och regeringens styrning Ansvaret för regionalt
Genusvetenskaplig analys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2013-2014
Genusvetenskaplig analys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2013-2014 Malin Lindberg Forskare i genus och innovation Luleå tekniska universitet malin.lindberg@ltu.se I denna rapport
Genusanalys av Norrbottens innovationsstrategi
Genusanalys av Norrbottens innovationsstrategi Titel Författare: Kontaktperson: Genusanalys av Norrbottens innovationsstrategi Malin Lindberg, professor i genus och teknik, Luleå tekniska universitet Per-Erik
Genus och innovation Trender, Teori, Tillväxt
Genus och innovation Trender, Teori, Tillväxt 15 nov 2012 Malin Lindberg, forskare vid Luleå tekniska universitet Ny politik för tillväxt & innovation Globalt (OECD) Europa (EU2020) Sverige (SNIS) Regionalt
Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt
Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit
Att göra regionalt tillväxtarbete intersektionellt och normmedvetet Erika Edquist
Att göra regionalt tillväxtarbete intersektionellt och normmedvetet 2017-06-01 Erika Edquist Dagens upplägg Introduktion och syfte Vad är intersektionalitet och hur arbetar vi normmedvetet? Intersektionalitet
Vård- och omsorgscollege 10 april 2015
Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege i socialfonden Nationell, regional och lokal satsning kopplat till kommande Socialfondsutlysning Tre huvudinriktningar i utvecklingsarbetet
Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning
Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Foto: Mikael Almén Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder
Genusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling
Uppdrag: att bidra till jämställdhetsutveckling i Västra Götaland Genusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling processtöd för systematiskt jämställdhetsarbete
Så här gör du! Guide för att jämställdhetsintegrera företagsfrämjande
Så här gör du! Guide för att jämställdhetsintegrera företagsfrämjande Varför jämställdhetsintegrera satsningar på företagande? Sverige behöver fler nya och fler konkurrenskraftiga företag. För att bidra
Processtöd jämställdhetsintegrering
Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt
Jämställdhetsintegrering vid SLU
#slu40 Jämställdhetsintegrering vid SLU SLU ska verka för att nå de jämställdhetspolitiska målen med jämställdhetsintegrering som metod Jämställdhetspolitikens inriktning Regeringens jämställdhetspolitik
Ta del av våra spelkort!
Ta del av våra spelkort! Observera att de även går att beställa i fysisk form. Välkommen att kontakta oss via www.ettjamstalltsormland.se På följande sidor hittar du först en introduktion och därefter
Framtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS).
Likabehandlingsplan Beslutad xx av xx 1. Inledning Trelleborgs kommun ska kännetecknas av öppenhet, respekt och ansvar vilket ska bidra till bra arbetsklimat och en god och stimulerande arbetsmiljö. Trelleborgs
Normkritisk och genusmedveten kompetensförsörjning. Peter Kempinsky och Åsa Trotzig 2015-04-14
Normkritisk och genusmedveten kompetensförsörjning Peter Kempinsky och Åsa Trotzig 2015-04-14 Uppdraget: genus och jämställdhet i Kompetensforum Utbildning Workshop 1 Workshop 2 Genomförande Utifrån branschanalys
Likabehandlingsplan
1 (9) Likabehandlingsplan 2018-2021 Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Kommunfullmäktige (2018-09-19 80) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2018-09-19 Dokumentansvarig: HR-kontoret
Robertsfors kommun. Robertsfors kommuns jämställdhetsplan
Robertsfors kommun Robertsfors kommuns jämställdhetsplan Perioden 2017-2019 Robertsfors kommuns jämställdhetsplan 2017-2019 1. Inledning Robertsfors kommuns definition av jämställdhet är att kvinnor och
Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?
Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet
CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016
CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration
Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb
Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.
Jämställt regional utveckling?
Regional utveckling 2018, Stockholm, 8 maj 2018 Jämställt regional utveckling? Yvonne von Friedrichs Professor i företagsekonomi (entreprenörskap) Sverige är ett jämställt land? Jämställdhet handlar om
Mini-seminarium 8 mars 2018
Mini-seminarium 8 mars 2018 1978 blev 8 mars den Internationella kvinnodagen på FNs lista över högtidsdagar. Syftet är att uppmärksamma ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen och visa på
Erfarenheter av strategiskt
Erfarenheter av strategiskt jämställdhetsarbete Umeå kommun Linda Gustafsson, jämställdhetsstrateg 20120921 Föreläsning 30 minuter Några utgångspunkter i arbetet Organiseringen av jämställdhetsarbete i
JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU!
JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU! JÄMSTÄLLD ARBETSMARKNAD JÄMSTÄLLDHET SÅ HÄR GÖR DU! Winnet Skåne vill stärka handlingskraften för att arbeta med jämställdhet i praktiken och bjuder därför in till en rad lunchworkshops
För ett jämställt Dalarna
För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,
Uddens förskola Porsön. En av Luleås kommunala förskolor
Uddens förskola Porsön En av Luleås kommunala förskolor Från genusfokus till HBTQ-certifiering Mål: Att synliggöra och granska samhällsnormer och deras konsekvenser för att skapa en miljö där alla kan
Plan för jämställdhet & mångfald Oktober
Plan för jämställdhet & mångfald Oktober 2013-2015 Vision för Jämställdhet & Mångfald i Kävlinge kommun Kävlinge kommun ska ha arbetsplatser som är fria från fördomar och där diskriminering och kränkande
Värdegrundsutveckling i Skåne
Värdegrundsutveckling i Skåne - ett stöd till kommuner som vill inkludera flera Linda Leveau, värdegrundsutvecklare Nytt material Nyckelpersonsutbildningar Nätverk Normkritik SåSantmodellen -en handbok
Program för ett jämställt Stockholm
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning Kansliavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-09-04 Handläggare Ewa Jungstedt Pilestål Telefon: 08-508 01 522 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd 2017-09-21 Svar på
Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari
Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och
JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne
JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden
Plan för jämställdhet. för Eskilstuna kommun
Plan för jämställdhet för Eskilstuna kommun 2018-2024 Beslutad av kommunfullmäktige 27 september 2018 Plan för jämställdhet, kortversion Det här är en kortversion av Eskilstuna kommuns plan för jämställdhet.
Linköpings personalpolitiska program
Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både
Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN
Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...
LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM
LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland
Fastställd av prefekten, ställföreträdande prefekten och institutionsstyrelsen
Juridiska institutionens jämställdhets- och likabehandlingsplan för perioden 1 januari 31 december 2014 Fastställd av prefekten, ställföreträdande prefekten och institutionsstyrelsen 2013-11-07. Juridiska
Ett jämställt Värmland
Jämställdhetsstrategi för Värmlands län Ett jämställt Värmland Utgivare Länsstyrelsen Värmland 651 86 Karlstad 010-224 70 00 varmland@lansstyrelsen.se grafisk form Julia Runervik ISSN nr 0284-6845 publ.nr
Vägen till VO-branschen
Vägen till VO-branschen De flesta flickor/kvinnor vi frågade har alltid vetat pojkar/män uttryckte ofta att det var slumpen som avgjorde och att de fick testa på yrket: Jag jobbade som kakelsättare men
Region Skånes handlingsplan för jämställd regional tillväxt med regionala prioriteringar (Reviderad version)
7 april 17 Ansvarig: Rozalia Weisz Diarienr Region Skåne: 1602429 Region Skånes handlingsplan för jämställd regional tillväxt med regionala prioriteringar 2016-2018 (Reviderad version) Prioritering 1 Utveckla
Välkommen till Samverkansträff för lokala lärarutbildare Karlstads universitet 23 augusti 2018
Välkommen till Samverkansträff för lokala lärarutbildare Karlstads universitet 23 augusti 2018 Program Programinformation Lärandemål som kan upplevas besvärliga Diskussioner i ämnesgrupper Jämlikhet, jämställdhet
Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen
Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150
Makt och plats. Att analysera relationen stad land. Malin Rönnblom, statsvetenskap, Karlstads universitet
Makt och plats. Att analysera relationen stad land. Malin Rönnblom, statsvetenskap, Karlstads universitet - Det kanske är därför Linnéa Carlsson är så uppmärksammad nu, för att 35-åriga kvinnor i glesbygden
Institutionen för kulturgeografi och ekonomiska geografis handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald under 2016
HANDLINGSPLAN 2016-04-05 Dnr STYR 2016/597 1 Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi Institutionen för kulturgeografi och ekonomiska geografis handlingsplan för jämställdhet, likabehandling
Jämställdhetsintegrering
Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade
jämställd arbetsmiljö!
Synliggöra, jämföra och reflektera för en jämställd arbetsmiljö! Ruth Carlsson Per Nylén Minke Wersäll Organisationen gör skillnaden! Jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället
Jämställd akademi 2017: 1. Planera Vägledning för jämställdhetsintegrering i akademin
Jämställd akademi 2017: 1 Planera Vägledning för jämställdhetsintegrering i akademin Om vägledningen Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet har ett uppdrag som stödfunktion
Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB
Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till
Sollefteå kommuns arbete med jämställdhet och mångfald
Sollefteå kommuns arbete med jämställdhet mångfald Sollefteå kommuns arbete med jämställdhet mångfald Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Värdegrund... 2 3. Positiva effekter... 2 4. Diskrimineringslagen...
Antagen av kommunstyrelsen 8 februari 2015, 31
KS2015.0581 Denna jämställdhets- och mångfaldsplan ingår i handlingsplan för jämställdhet 2015-2018 enligt CEMR-deklarationen (Council of European Municipalities and Regions). Den behandlar specifikt arbetsgivarinsatser
som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets
Framtidens friska arbetsplatser?
Framtidens friska arbetsplatser? Therese Öhrling Luleå tekniska universitet Arbetsvetenskap Avdelningen för Människa och Teknik 971 87 Luleå, Sweden 0920-49 25 93 Therese.ohrling@ltu.se www.ltu.se Är du
Jämställdhets- och mångfaldsplan för tiden 1 juli juli 2018
JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN Datum Antagen av Kommunstyrelsen Reviderad datum Paragraf 37 1(11) Jämställdhets- och mångfaldsplan för tiden 1 juli 2015 1 juli 2018 2(11) Innehåll Inledning... 3 Plan
Teknikbingo Bricka 1
Teknikbingo Bricka 1 Sverige har en starkt segregerad arbetsmarknad där tekniksektorn utmärker sig. Stat och kommun har därför initierat ett antal aktörer med särskilt uppdrag att arbeta med jämställdhets-
Elektronikbingo Bricka
Elektronikbingo Bricka Sverige har en starkt segregerad arbetsmarknad där tekniksektorn utmärker sig. Stat och kommun har därför initierat ett antal aktörer med särskilt uppdrag att arbeta med jämställdhets-
REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning
, REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning Handlingsplanen framtagen av: Conny Danielsson Dan Gustafsson Region Dalarna, Tillväxtenheten Avdelningen för kompetensförsörjning Mars 2017 0 Regionala
Gender Smart Arena. Gender Contact Point-dagen Paula Wennberg, Luleå tekniska universitet CDT
Gender Smart Arena Gender Contact Point-dagen 2019-03-13 Paula Wennberg, Luleå tekniska universitet CDT Projektfakta Projektperiod: Juni 2018 Maj 2020 Projektbudget: 4,9 miljoner kronor Projektägare: Luleå
Se bilaga Upplägg för dagen Värdegrund och arbetsplatskultur Uppdraget genomförs på plats i Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal.
KRAVSPECIFIKATION Uppdrag och syfte: Anbudet gäller det tredje utbildningstillfället i KOMPETENSNAVET utvecklingsprogram. Syftet med föreläsningen är att deltagarna ska få kunskap om kopplingen mellan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Jämställdhetsplan
2018-2019 Advania Sverige AB Innehåll 1. Advanias verksamhet... 3 2. Definitioner... 3 3.... 3 3. Riskbedömning... 3 4. Handlingsplan... 4 4.1 Rekrytering... 4... 4... 4 4.2 Ledarskap... 4... 5... 5 4.3
Bergskolan i Luleå År 7-9. Skola arbetsliv. Författare: Carina Thingvall. Åsa Sandström. Maria Jonsson. Eva-Lena Landström.
Bergskolan i Luleå År 7-9 Skola arbetsliv Författare: Carina Thingvall Åsa Sandström Maria Jonsson Eva-Lena Landström Peter Möller Innehållsförteckning Skola och arbetsliv.....sid 1 Det vi gör och har
Juridiska fakultetens jämställdhets- och likabehandlingsplan för perioden 1 januari 31 december 2015
Juridiska fakultetens jämställdhets- och likabehandlingsplan för perioden 1 januari 31 december 2015 Fastställd av Fakultetsnämnden 2014-12-12 Juridiska fakultetens Jämställdhets- och likabehandlingsplan
Jämställdhetens ABC 1
Jämställdhetens ABC 1 Innehåll Förord... 5 Aktiva åtgärder... 6 Diskrimineringslagen... 6 Diskrimineringsombudsmannen (DO)... 6 Feminism... 6 Genus... 7 Genuskontrakt... 7 Genuskunskap... 7 Genusmedvetenhet...
Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet
S o c i o e k o n o m i s k a a s p e k t e r i n o m o c h r u n t g r u v f ö r e t a g social hållbar utveckling, arbetsmiljö, jämställdhet exempel från Kiruna och Pajala Professor Lena Abrahamsson
SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
Jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-2017 för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2015-09-17, 90, Dnr 2014/0523 KS Innehållsförteckning Inledning... 2 Definitioner... 2 Ett område i kommunens personalpolicy...
Introduktionsföreläsning Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap
Introduktionsföreläsning Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se En kvinnobil??? Män köper SUV till sina kvinnor. They will object less when the old man says
Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN
Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-15, 9 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Säters kommuns
Det här ska jag prata om idag:
2018-2026 Det här ska jag prata om idag: Folkhälsostrategin i ett sammanhang strategiorientering Folkhälsostrategin - tre viktiga framgångsfaktorer: Ny modell för det regionala genomförandet/stödet Gemensamt
JÄMSTÄLLDHET SOM MOTOR FÖR TILLVÄXT
JÄMSTÄLLDHET SOM MOTOR FÖR TILLVÄXT 2012-2014 förord Ett långsiktigt arbete där alla samhällets aktörer drar åt samma håll, med gemensamma prioriteringar, krävs för att nå framgång i jämställdhetsarbetet.
Vilket påstående är rätt?
PÅSTÅENDE 1 Jämställda styrelser blir verklighet år 2185. PÅSTÅENDE 2 Jämställda styrelser blir verklighet år 2039. Rätt svar: 2 Förutsatt att utvecklingen fortsätter i dagens takt. Vi tycker att det är
Jämställdhet gör skillnad
Jämställdhet gör skillnad Handlingsplan för jämställd regional tillväxt i Västra Götaland 2012-2014 Dnr RUN 610-839-12 1 (11) Innehåll Sid 1. Bakgrund...3 2. Varför jämställdhet?...3 3. Nationella och
Kön och jämställdhet i mansdominerade näringar. Forskningsrapport
Kön och jämställdhet i mansdominerade näringar Forskningsrapport Titel Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Kön och jämställdhet i mansdominerade näringar, forskningsrapport Calle Bredberg, Scandinav
Jämställdhet Uppdragsbeskrivning för tillfällig beredning om: Camilla Westdahl, kommunfullmäktiges ordförande
2017-01-26 Uppdragsbeskrivning för tillfällig beredning om: Jämställdhet Camilla Westdahl, kommunfullmäktiges ordförande Charlotta Lundberg, kvalitetsstrateg, Strategisk planering och utveckling Innehållsförteckning
Vi är Vision! Juni 2016
Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och
För ett jämställt Dalarna Avsiktsförklaring
r e t e h g i l j ö M Makt & För ett jämställt Dalarna Avsiktsförklaring 2018 2020 1 2 Bakgrund Vågor av jämställdhet sköljer över oss. Det ger oss goda möjligheter att bana nya vägar i arbetet med att
Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting
Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning
Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet
REGIONSTYRELSEN YTTRANDE Sida 1 (5) Dnr 01724-2019 Finansdepartementet M2019/00661 Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet Sammanfattning Sveriges
TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE
TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE Beakta olika grupper och perspektiv med 3H-modellen Transportplaneringen påverkar jämlikheten och jämställdheten på flera sätt. Inte minst är
Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete
Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se
Program för lika villkor vid Uppsala universitet
Dnr UFV 2015/766 Program för lika villkor vid Uppsala universitet Fastställt av konsistoriet 2016-06-16. Innehållsförteckning Rektors förord 3 Inledning 4 Ansvar 4 Utgångspunkter 4 Uppföljning 5 och strategier
Handlingsplan för lika villkor 2016
Institutionen för musikvetenskap Uppsala universitet Handlingsplan för lika villkor 2016 Antagen i institutionsstyrelsen 2016-11-29 Gruppen för lika villkor: Per-Henning Olsson, ombud för lika villkor,
SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN
SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN INLEDNING Svenska Basketbollförbundet vill att anställda, föreningsaktiva, eller inhyrd personal ska känna att de har lika värde, oavsett kön,
HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING 2018 VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD
STYRDOKUMENT Dnr V 2017/1091 HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING 2018 VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion http://medarbetarportalen.gu.se/organisation/universitetetsorganisation/gemensamma-forvaltningen/verksamhetsstod/styrdokument/
Handlingsplan för jämlikhet och jämställdhet vid Örebro universitet
Handlingsplan för jämlikhet och jämställdhet vid Örebro universitet 2016 2018 Fastställd av: rektor Datum: 2016-04-26 1 Policy gällande jämlikhet och jämställdhet vid Örebro universitet Denna handlingsplan
Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga
Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga Innehåll Varför ska vi arbeta med jämställdhet? Är jämställdhet positivt för både kvinnor och män, flickor och pojkar? Normer kring
Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ. Agneta Ericsson TF. Rektor
Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ Agneta Ericsson TF. Likabehandlingsplan vid Komvux Värmdö Verksamheten vid Komvux utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värden där var och en, verksam
Genusperspektiv. ett måste för innovativa kluster
Bild 1 Genusperspektiv ett måste för innovativa kluster 11 september 2012 Marita Svensson Fiber Optic Valley Bild 4 För tre år sen förstod jag att jag inte förstod jag hade ju ändå varit pappaledig men
Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018
Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Titel Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Lieselotte Van Der Meijs Kristin
Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017
Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version
Välkommen till VFU-dag för lokala lärarutbildare Karlstads universitet 28 augusti 2018
Välkommen till VFU-dag för lokala lärarutbildare Karlstads universitet 28 augusti 2018 Uppdraget Lärandemål och begrepp som kan upplevas besvärliga normkritik kommunicera professionellt Jämlikhet, jämställdhet
Punkt 9: Jämställdhets- och mångfaldsplan 2017
2016-10-18 Punkt 9: Jämställdhets- och mångfaldsplan 2017 Förslag till beslut i styrelsen att anteckna Jämställdhets- och mångfaldsplan 2017 Jämställdhet och mångfaldsplan 2017 1. Inledning Diskrimineringslagen
En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland
En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar
Problemanalys (vilken utmaning ska projektet lösa eller vilka nya möjligheter/metoder
Informerande dokument Information Sida 1 (6) Ansökan om regionala projektstöd Projektstöd är ett viktigt verktyg i det regionala utvecklingsarbetet. Region Norrbotten beviljar stöd till projekt som på
Företagsfrämjande på lika villkor
Företagsfrämjande på lika villkor Jenny Idebro 30 september 2014, Stockholm Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag 1.431 miljarder kronor i företagsstöd under 2009 2011. Kvinnors företag
Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan
Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan 2018-2022 Norrbottens folkhälsostrategi 2018-2026 antogs i december 2017 Norrbottens regionala handlingsplan antogs i december 2018 Regional
Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter
Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter Kommittén för mänskliga rättigheter Kommittén har ett strategiskt och samordnande ansvar för VGRs
Program för lika villkor
Dnr: HISTFILFAK 2017/33 Program för lika villkor 2017 2020 Historiska-filosofiska fakulteten Fastställd av Historiska-filosofiska fakultetsnämnden 2017-04-18 1 Inledning Detta dokument ger mål och strategier