Verksamheten 1999
Verksamheten 1999 Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk bedrivs integrerat på avdelningen. Det innebär att de fyra verksamhetsdelarna, Utbildningssamverkan, Gymnasieintagningen, Pedagogiskt centrum och Läromedel, har dels ett utvecklingsuppdrag, dels ett löpande serviceuppdrag. Detta integrerade arbetssätt får till resultat att sambruksverksamheten står under konstant utvecklings- och förändringstryck, samtidigt som alla utvecklingsidéer snabbt kan prövas i praktiken. Avdelningen utvecklas snabbt, vilket visar på behovet av interkommunal samverkan och regionalt sambruk inom de områden där GR Utbildning verkar. Skola och utbildning står idag i fokus. Kraven på förnyelse, ökad produktivitet, effektivitet och kvalitetsförbättringar är höga. Mot denna bakgrund är regional samverkan och interkommunalt samarbete på skol- och utbildningsområdet verkningsfulla redskap i syfte att skapa ett fullgott utbildningssystem för dem som bor och verkar i Göteborgsregionen. Pedagogiskt centrum Pedagogiskt centrum har expanderat kraftigt sedan starten 1996 och rönt stor uppskattning bland de ca. 15.000 pedagoger som deltar i verksamheten varje år. Vid utformning av det utbud som erbjuds tas hänsyn till de kompetensutvecklingsplaner som finns i medlemskommunerna. Kvalitetsfrågorna har fortsatt haft hög prioritet med såväl nätverksaktiviteter som erfarenhetsutbyte kring olika modeller för kvalitetsutveckling. Under året har också antalet längre utbildningar ökat t ex en ett-årig kommunal introduktionsutbildning för skolledare, en en-termins kommunal rekryteringsutbildning för lärare intresserade av skolledarkarriär samt två ett-åriga mentorsskapsutbildningar för lärare. Andra områden som belysts i kurs-, konferens- eller seminarieform är omvärldsfrågor, nya styrdokument för det livslånga lärandet från förskola till vuxenutbildning, värdegrundsfrågor kring etik och människosyn, barn i behov av särskilt stöd exempelvis kring läs- och skrivsvårigheter, arbetslagsutveckling, mångkulturella perspektiv, jämställdhetsfrågor, matematik- och naturvetenskap, barnoch ungdomars hälsa, internationalisering och språkutveckling. Erfarenhetsutbytet kring skolornas utvecklingsarbete har ökat under året med bl a studiebesök på plats vid ett tiotal tillfällen. Särskilt fokus har också lagts på kompetensutveckling för studie- och yrkesvägledare. Ett antal regionala studiedagar för gymnasieskolans lärare och ledare har också genomförts. Detta gör att det regionala gymnasiesamarbetet också går in i en fas där gemensam kompetensutveckling blir ett medel att nå hög kvalitet i verksamheterna. Ett stort antal kurser (c:a 60 st) har genomförts, där 2
IT är ett pedagogiskt hjälpmedel. Pedagogiskt Centrum är även i fortsättningen en viktig plats för att stötta kommunernas IT-utveckling. I samband med statens satsning på ITiS som pedagogiskt verktyg har Pedagogiskt Centrum fått rollen som anordnare av skolledarutbildningen. Under hösten har den första utbildningen genomförts med ca 35 skolledare. Utvärderingen visade på så goda resultat att ytterligare två utbildningar kommer att genomföras under våren 2000. I arbetet med skola och IT syns nu en allt tydligare förskjutning från datorn som mål till datorn som medel. Den pedagogiska debatten präglas nu mer av begreppet arbetssätt/metod/pedagogik än av specifika hård- och mjukvaror. För att påskynda denna utveckling arbetar GR Utbildning med pedagoger som inspirerar till arbetsformer, där datorn är en del av vardagen. Tillsammans med representanter från olika skolor och kommuner erbjuder GR information och kurser som ett bidrag till denna utveckling. Pedagogdag på Svenska Mässan Inför terminsstarten i augusti anordnade GR i samarbete med Svenska mässan en pedagogdag för samtliga pedagoger inom förskola och skola. Programmet var anpassat till de önskemål som finns i regionen angående fortbildning. GR samverkar dessutom varje år med Vetenskapsfestivalen. Specialpedagogik Barn med behov av särskilt stöd är en viktig fråga för kommunerna. Samarbete, idé- och erfarenhetsutbyte för pedagoger och andra som arbetar med barn i behov av särskilt stöd och stimulans behövs. Även här finns GR med som en viktig resurs. FN-rollspel en pedagogisk resurs för gymnasieskolorna Under året har arbetet med pedagogiska rollspel i undervisningen utvecklats vidare. Förutom stödet till de gymnasieskolor som genomför de populära FN-rollspelen, under året deltog ca 700 elever och 30 lärare, har en fungerande modell av rollspelet utvecklats för högstadiet. Den tvärvetenskapliga inriktningen har stärkts och IT och media har integrerats i verksamheten. Bland särskilda satsningar ingår en studiedag för lärare och ett regionalt projekt med deltagare från olika skolor, både i regionen och utanför. Djupare samverkan på gymnasieområdet Regional gymnasieplanering En plattform för gymnasiesamarbetet i regionen byggs kontinuerligt ut, med bl a ett regionalt forum för diskussion av förändrat arbetssätt och förändrade arbetsvillkor inom gymnasieskolan. Förändringarna är betingade av bl a läroplan, kvalitetskrav, förändrade ekonomiska villkor samt en övergång till en mer kursutformad gymnasieskola med åtföljande organisations- och schemaläggningsfrågor. Samverkansavtal Det gemensamma avtalet för kommunerna i gymnasieintagningsområdet har fördjupats genom större krav på informationsutbyte och på bättre kvalitet i utbildningarna, samt utvecklandet av en regional garanti för vissa utbildningar och en bättre uppföljning av eleverna som gått igenom skolan. Dessa åtgärder ger också ökade möjligheter att få bättre struktur och ekonomi i verksamheten. Planeringsträffar genomförs kring samordning av utbildningar i regionen. Målet är att få en samsyn kring gymnasieskolans former, innehåll och genomförande. Avtalet utvärderas/omprövas årligen och bidrar på så vis till att successivt ytterligare fördjupa regionens samarbete på gymnasieområdet. Under året har de två återstående kommunerna inom GR, Alingsås och Lilla Edet anslutit sig till samverkansavtalet. Gemensamma kurser för gymnasieskolorna I det allt intensivare regionala gymnasiesamarbetet kan eleverna välja såväl gymnasieprogram som vissa kurser över kommungränserna. Det unika är också att varje elev kan gå kvar i sin hemkommuns skola, men ändå ta del av en kurs anordnad i och av en annan kommun. Elevens valmöjligheter ökar samtidigt som resurserna används effektivare. Projektet är ett led i det ökade samarbetet mellan gymnasieskolorna i regionen och drivs på försök läsåret 1999-2000. Faller försöket väl ut kommer det troligtvis att bli en fortsättning. Projektet är ett för svenska förhållanden mycket ovanligt samarbete mellan 12 gymnasieskolor. 3
Gymnasieintagningen INDRA datoriserad intagning till gymnasieskolan GR Gymnasieintagning handlägger intagningen till 11 av regionens kommuner samt till ett flertal fristående gymnasieskolor i området. Läsåret 2001/2002 kommer även Alingsås och Lilla Edet att ingå i detta samarbete. GR Gymnasieintagning ombesörjer då ansökningar från ca 11.000 elever. Verksamheten styrs av målsättningarna, att eleverna skall få sitt förstahandsval tillgodosett och att kommunernas gymnasieorganisation skall vara optimalt fylld, dvs elev och ekonomi skall stå i centrum. Interkommunala ersättningar Ett fortsatt arbete med de interkommunala ersättningarna har gjorts av en regionalt sammansatt arbetsgrupp med ekonomer, skolchefer och personal från GR. Resultatet har lett fram till beslut om interkommunala ersättningar för grundskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, fristående gymnasieskolor och komvux. Studie- och yrkesvägledning GR producerar informationsmaterial inför ungdomarnas val till gymnasieskolan, t ex broschyren Vad ska jag välja?, som även finns på GR Utbildnings hemsida. Vid sidan av detta genomförs informationsdagar för studieoch yrkesvägledare. För skolpolitiker och förvaltningschefer inom skola och utbildning arrangeras löpande seminarier och konferenser i syfte att informera, dels om ändringar initierade av statsmakterna, dels om förändringar i utbudet vid regionens gymnasieskolor. Under året har arbetet fortsatt med att få en högskoleutbildning för studie- och yrkesvägledare lokaliserad till Göteborgsregionen. Skola arbetsliv Projektet kring kontakterna mellan skolan och arbetslivet har fortsatt 1999. Syftet är att hitta former för en bättre samverkan mellan arbetslivet och skolan/kommunerna kring verksamheter som prao, APU, och de lokala programråden/ utbildningsråden/yrkesråden. Under året har också ett pilotarbete genomförts inför en flerårig satsning Dialog 2000 som syftar till att förbättra kontakterna mellan grundskolans elever i åk 8 och olika teknikorienterade företag. Allt för att höja intresset för naturvetenskap och teknik inför gymnasievalet. Kommunal vuxenutbildning Utvecklingen inom den statliga satsningen Kunskapslyftet har inneburit stora förändringar inom kommunernas vuxenutbildning. Detta har medfört att även GRs arbete med dessa frågor har förändrats och utvecklats. Det regionala nätverksarbetet genomförs nu i en något förändrad form med ett mer decentraliserat arbetssätt. Ett antal regioncirklar har bildats anpassade efter kommunernas geografiska och funktionella förutsättningar. Områdesövergripande projekt Samverkan med Göteborgs universitet och Chalmers Tillsammans med Göteborgs universitet och Chalmers pågår diskussioner om ökat samarbete och fördjupade kontakter mellan gymnasieskolorna i regionen och universitetet/högskolan. Former för detta kan vara forskningssamarbete, pröva på - kurser sommartid för gymnasieelever, gymnasielektorns roll, Öppet hus där forskare och praktiker kommer samman, vilket med mycket gott resultat arrangeras sedan ett par år tillbaka. Så även 1999. Projekt Korsvägen GR är i samarbete med näringsliv, universitet/högskola och regionens kommuner på god väg att etablera ett natur- och teknikvetenskapscentrum vid Korsvägen i Göteborg. GR har ur en rad perspektiv en viktig roll i detta arbete. Dels genom att medverka till att denna viktiga och stora satsning kommit till stånd, dels genom att inom ramen för Pedagogiskt centrum verka för att stärka pedagogers kompetensutveckling inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena. Kvalitetskartläggning Projektet syftar till att kartlägga det arbete som görs på kvalitetsområdet och att i olika former såsom på konferenser, mässor, via hemsidor på Internet etc. presentera modeller för kvalitetsarbete, sammanföra resurspersoner på området, skapa debatt kring tillvägagångssätt och resultat och härigenom medverka till att mångfalden i arbetet med kvalitetsfrågorna ökar. Detta arbete har påbörjats under året och resultaten exponeras fortlöpande i olika former. 4
Kvalitetsutvecklingsmodell ett pilotprojekt Detta arbete syftar till att på tre fyra skolor i regionen pröva kvalitetsutvecklingsmodeller, där viktiga aktörer på marknaden såsom SIQ, forskare på området, regionens lärarutbildningsanordnare, västsvenskt näringsliv samt regionens kommuner med GR som katalysator samverkar. Skolorna väljs så att bredd och olikhet beaktas. Regionala bilder av skolan GR har startat ett arbete som syftar till att samla in uppgifter som fortlöpande ger bilder av skolverksamheten i regionen. Detta arbete fortsätter dels i syfte att komplettera de bilder som finns idag, dels i syfte att göra dessa studier longitudiella så man kan följa utvecklingen över tid och i olika sammanhang. Utbildningsgruppen kan exempelvis analysera/diskutera förändringar och ev. åtgärder för att vidmakthålla/höja kvalitén i utbildningsarbetet, vilket blir viktigt inte minst inom ramen för det fördjupade samarbete som kommit till stånd genom det regionala samverkansavtalet. I satsningen ingår inte bara att sammanställa och kommentera befintliga uppgifter utan också att komma med egna underlag. Syftet är att hitta några för regionen viktiga nyckeltal på kvalitetsområdet för att undersöka sambandet mellan resurser, resultat och upplevd brukarnytta. Skolutvecklingsavtal Lärar- och skolutvecklingsavtalen har följts upp kontinuerligt tillsammans med kommunerna. Exempel på frågor som tagits upp under året av utbildningsgruppens tjänstemannadelegation är: kostnadsneutralitet, läraravtalets grundstruktur, kvaliteten i utförandet, övergripande kriterier vid lönesättningen och mentorskap. Dessutom har en kartläggning av lärarnas lönenivåer genomförts. MNT-institutet GR Utbildning har tillsammans med Västsvenska Industri- och Handelskammaren, bildat ett MNT-Institut. Institutet betår av en grupp gymnasielärare i regionen som undervisar i matematik, naturvetenskap och teknik. Förutom seminarier med föreläsare från högskolor, näringsliv och en matematikskola i USA har institutets medlemmar organiserat samarbete med företag i regionen. Detta har öppnat möjligheter för lärare och elever att genomföra projekt i näringslivets företag. Sambandet samarbete med lärarutbildningen Dialogen med lärarutbildningen på Göteborgs universitet har fördjupats genom projekt Sambandet, som är ett samarbete med Institutionen för didaktik och pedagogik. Hittills har Sambandet resulterat i en etablering av partnerskolor för att fördjupa kontakten mellan universitetet och praktikskolorna, utveckling av nätverk för lärarstuderande och nyutbildade lärare för att fånga upp synpunkter och öka kvalitén på utbildningen samt uppmuntran till skoltjänst för lärarutbildare som en kompetensutveckling. Regional Pedagogisk Projektledarutbildning - RPU Projektet genomförs mot bakgrund av den kommande bristen på pedagoger samt av intresset för kompletterande kompetens i skolan. Den utbildade pedagogiska projektledaren kommer att kunna delta som inspiratör, kreatör, problemlösare och resursskapare i såväl lärararbetslag som i ledningsgrupper. Planering och förberedelser har genomförts under året med sikte på en utbildningsstart år 2001. Skolan och internationaliseringen Internationaliseringsarbetet inom grund- och gymnasieskola bedrivs effektivare genom fördjupat samarbete mellan kommunerna. Under 1999 har samarbetet kring internationaliseringsfrågorna utvecklats med regionala aktörer på området. Förutom en särskild studiedag för lärare, med föreläsningar och seminarium, har nätverk bildats. Hemsida på Internet Under 1998 har lärare och elever fått möjlighet att via GR Utbildnings hemsida på Internet fortlöpande ta del av GRs omfattande utbud på det pedagogiska området, beställa från det stora läromedelsbiblioteket samt delta i debatter kring läromedelsfrågorna via datanätet. Ett antal diskussionsgrupper har redan etablerats och fler ämnestorg kommer att synas för att ständigt uppmuntra regionens skolledare och lärare att dela med sig av idéer och erfarenheter. För att också få en god brukarkontakt uppmuntras elever och föräldrar att studera sidorna och där komma med egna synpunkter på utlagda frågor. Utöver dialogen med regionens pedagoger, är diskussionen med elever och föräldrar viktig. I samverkan mellan skola och andra intressenter utvecklas en omfattande informations- och inspirationsbas. På försök erbjuds 5
några IT-kurser för lärare som halva distanskurser, vilket innebär att kursdeltagare möts några gånger men däremellan arbetar via Internet, tillsammans med kursledare och övriga i kursen. IT-satsningar Satsningen på IT-frågorna under de gångna åren har gett mycket stort genomslag. GR Utbildning har under året ytterligare utvecklat denna verksamhet, främst med fokus på skolpresentationer på Internet, datasäkerhetsfrågor och IT-användning bland elever med dyslexi och bland barn i behov av särskilt stöd. Området som rör pedagogiska/metodiska aspekter som följer i IT-utvecklingens spår och de hot och möjligheter som detta inrymmer beaktas särskilt. IT, både som ett pedagogiskt och administrativt verktyg, belyses med inriktning mot målgruppen skolledare. Läromedel Läromedelssamordning Hanteringen av tryckta läromedel omfattar idag samtliga medlemskommuner inom regionen och därmed ca 450 skolor. Syftet med hanteringen, som även omfattar laborativa material är sedan starten för drygt fem år sedan att: - spara tid och pengar för den enskilda skolan/kommunen (under de första fyra åren har kommunerna sparat i storleksordningen 75 mkr på denna samverkan.) - ge skolans personal en bred och aktuell information kring ett komplext läromedelsutbud - bidra till läromedelsutvecklingen dels genom pedagogisk debatt, dels genom egen produktion av läromedel där lokala/regionala behov finns som inte tillgodoses av de traditionella läromedelsproducenterna. - bidra till positiva miljökonsekvenser genom att antalet transporter till respektive skolenhet minskar drastiskt, då också alla leveranser samordnas. Läromedelsinformation Den möjlighet till information om sina produkter som förlagen erhåller genom GR är omfattande. Detta resulterar i ett fördjupat samarbete. Årligen arrangeras ett stort antal pedagogiska forum och pedagogiska bokcafé med information i den permanenta bokutställningen. Vidare har försök med elektronisk handel prövats gentemot några förlag under året. I GRs permanenta läromedelsutställning finns nu även ett referensbibliotek för special-pedagogik och dyslexi, som utökats under året. Under 1999 uppdaterades utställningen med aktuell pedagogisk litteratur och temautställningar inom aktuella områden. GR arrangerar årligen under två dagar i januari på Svenska Mässan en läromedelsutställning. Den största i sitt slag i landet med över 5.000 besökare. Flertalet, ca 50 betydande, förlag deltar som utställare. Internationella pedagogiska produkter GR Utbildning exponerar sedan länge internationella skolprodukter, något som successivt utvidgas i olika former. I läromedelsutställningen exponeras produkter och produktkataloger, tillsammans med video- och dataprogram från främst den engelskspråkiga marknaden. Vidare visas exempel på franska, spanska och tyska produkter. Under året har ett antal videokonferenser mellan GR Utbildning och omvärlden utgjort starten på en ny form av umgänge med skolor i andra länder. Denna teknik prövas även i seminarieform där föredragshållare kan befinna sig på en annan kontinent och samtidigt medverka på GR. Multimediasatsning Video-, ljud och datavärlden utvecklas allt mer till en gemensam digitalvärld. Bearbetning av medier sker via datorer med professionella eller semi-professionella verktyg. GR erbjuder skola och kommun kunskap och moderna tekniker att arbeta med ljud, bild och data var för sig eller i integrerad form. GR startar tillsammans med regionens mediagymnasier en samverkanspool för att förse bl a regional-digital-teve med inspelningar av, för och med ungdomar. Upphovsrättsfrågor Upphovsrättsfrågorna bevakas främst i ett skolutvecklingsperspektiv. Regelverk kring användning av tryckt material och kring inspelat ljud och bild finns beskrivet i tydliga former, i förenklade lathundar för skolan. Kring elektroniska media exempelvis CD-rom och Internet råder i många fall diffusa gränsdragningar vad gäller vad som är tillåtet eller ej. GR Utbildning sprider information genom utskick och på hemsidan samt genom att arrangera seminarier i ämnet medier och upphovsrätt. 6
De mycket komplexa upphovsrättsfrågorna belyses dels i syfte att fortlöpande hålla användare informerade om vad som gäller idag, dels i syfte att följa och om möjligt påverka den snabba utvecklingen på medie-/itområdet. Skolbiblioteken Då många skolbibliotek nu söker nya former för sin verksamhet utvecklar GR erfarenhetsutbyte och samordning för att erbjuda skolan information, inspiration och gemensamma inköpskanaler. GR fokuserar på ämnet skolbibliotek som en central del i den lokala skolutvecklingen. Under året presenterades ett omfattande utbud av erbjudanden, goda exempel, webbsidor och internationella utblickar i ämnet. Läromedel Ljud- och bildbibliotek I ett undersökande arbetssätt frågar både elever och lärare efter lånematerial i ökad omfattning och med ökad flexibilitet. För att möta denna efterfrågan utvecklar GR Utbildning en kundmottagning, där högsta tillgänglighet sätts i fokus. Medieutbudet görs också än mer uppdaterat och lättillgängligt genom att skolan får tillgång till en elektronisk katalog med koppling till ett bokningssystem, där man direkt ska kunna se om den önskade titeln är tillgänglig för lån. Att GR tar fram fler videokopior inom prioriterade ämnesområden ger också en ökad möjlighet för skolan att kunna disponera det lånade materialet mer flexibelt. Under 1999 uppgick antalet lån till medlemskommunernas skolor/ lärare/elever till drygt 140.000 stycken. UR-samarbete Samarbetet på läromedelsområdet med Utbildningsradion (UR) har fortsatt vad gäller information och marknadsföring. Som ett viktigt led i detta arbete håller en gemensam läromedelsdatabas på att etableras, vilken via Internet skall ge elever och lärare en ännu bättre tillgång till uppdaterad information och goda sökverktyg. En tydligt uttalad målsättning från UR är att bättre än tidigare lyssna på skolans synpunkter. Något som ytterligare ger GR Utbildning en unik roll som förmedlare och återkopplare av information. GR Utbildning har resurser på dessa områden, dels i syfte att analysera informationsbehov och därefter producera information i olika medier på uppdrag av medlemskommunerna, dels i syfte att verka på skolområdet genom utbildningsinsatser kring informations-, kommunikations- och medieutvecklingen. Verksamheten har påtagliga kopplingar till den läromedelsverksamhet avdelningen bedriver. Detta inte minst när lokala/ regionala elevorienterade/interaktiva läromedel, producerade av lärare och elever, blir allt vanligare. Nätverk inom utbildningsområdet Utbildningschefsgruppen Förvaltningscheferna för skola och utbildning (från förskola till komvux) i regionen har sedan flera år ett nätverk för ömsesidigt erfarenhets- och kunskapsutbyte kring skol- och utbildningsfrågor av gemensamt intresse i regionen. Här tas också initiativ till verksamheter och projekt för att utveckla skolan. Övriga nätverk på utbildningsområdet I arbetet med och utvecklingen av läromedel är idéoch erfarenhetsutbyte i nätverk basen för verksamheten. GR Utbildning initierar och administrerar träffar för bl a mediepedagoger, speciallärare, GRITiS-gruppen, ITansvariga och bibliotekschefer. Nätverken deltar aktivt i diskussionen kring det löpande arbetet, men är främst engagerade i det utvecklingsarbete som pågår parallellt. GR Utbildning driver även nätverk med gymnasierektorer, fortbildningsansvariga, skolekonomer, schemaläggare, komvux-ansvariga, studie- och yrkesvägledare, specialpedagoger, lektorer, skolchefernas referensgrupp för lärarutbildningsfrågor samt utvecklings- och kvalitetschefer. Informationsgruppen Informations-, kommunikations- och mediefrågorna spelar en allt större roll för en regions utveckling generellt sett och har inte minst stor betydelse för den pedagogiska utvecklingen på skolområdet. 7
Kommunal samverkan regional styrka Göteborgsregionen är en näringsgeografiskt sammanhängande region med en gemensam bostads- och arbetsmarknad. Därför är det nödvändigt att kommunerna löser frågor tillsammans inom olika områden. GR är en samarbetsorganisation för tretton kommuner i Västsverige Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. GRs uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte i regionen. Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen, både nationellt och internationellt. Det övergripande syftet är att skapa en attraktiv region med goda levnadsvillkor för dess invånare. Sammanfattningsvis har GR till uppgift att svara för planering av regional karaktär, aktivt bevaka regionens intressen genom uppvaktningar, remissyttranden etc, driva gemensamma utvecklingsprojekt tillsammans med medlemskommunerna, samordna och stödja kommunerna med kompetenshöjande insatser, skapa nätverk, sprida idéer och stimulera till erfarenhetsutbyte, medverka till en gemensam plattform för omvärldsorientering, debatt och förmedling av framtidsbilder, erbjuda service/sambruk på områden där den enskilda kommunens resurser är otillräckliga. Göteborgsregionens kommunalförbund Besök Gårdavägen 2 Post Box 5073, 402 22 Göteborg Tel 031-335 50 35 Fax 031-335 51 17 E-post gr@gbgreg.kommunalforbund.se Hemsida www.gbgreg.kommunalforbund.se