Verksamhetsberättelse med årsredovisning Sveriges läkarförbund 2013
Kontakt Läkarförbundets kansli Villagatan 5 Box 5610, 114 86 Stockholm 08-790 33 00 info@slf.se www.lakarforbundet.se Läkartidningen Östermalmsgatan 40 Box 5603, 114 86 Stockholm 08-790 33 00 info@lakartidningen.se www.lakartidningen.se Tack till läkarna på Danderyds sjukhus för fotograferingen! Foto: Rickard L. Eriksson Foto (sid 21-22): Göran Segeholm, Sofia Segergren Tryck: Ljungbergs Tryckeri i Klippan AB 2014 Denna produkt är tryckt på Svanengodkänt papper.
13 Innehåll 2 Inledning 3 Förhandling 7 Rådgivning och juridiskt biträde 9 Professionsfrågor och förbundspolitik 14 Kommunikation 16 Förtroendemannaverksamhet 17 Förbundskansliet 18 Läkartidningen Förlag AB 19 Läkarförbundets fastigheter 20 Finansrörelsen 21 Centralstyrelsen 22 Ledningsgruppen 23 Bilaga: Förtroendevalda och tjänstemän 26 Bilaga: Läkarförbundet med lokalföreningar och yrkesföreningar 27 Bilaga: Avgivna remissyttranden Årsredovisning 2013 29 Förvaltningsberättelse 30 Resultaträkningar 31 Balansräkningar 33 Kassaflödesanalyser 34 Redovisningsprinciper och noter 39 Revisionsberättelse 1
Verksamhetsberättelse 2013 Inledning Sveriges läkarförbund är och vill vara läkarnas självklara hemvist under hela karriären. Vår målsättning är att vara med och skapa den bästa sjukvården, genom konstruktivitet och trovärdighet. Läkarförbundet har en unik kompetens i frågor som rör läkarnas yrkesroll, arbetsliv och karriärgång. Såsom läkarnas fackliga och professionella organisation är ansvar, kvalitet, tillgänglighet och snabb och säker service några av våra viktiga ledord i verksamheten. Arbetet bedrivs främst nationellt men internationell samverkan är viktig i många frågor. Läkarnas möjligheter till inflytande och påverkan är nödvändig för att säkerställa en effektiv och säker vård för patienterna. Arbetsmiljö, tid för patienten och antalet vårdplatser är viktiga faktorer som påverkar patientsäkerheten. Andra områden, som för sin utveckling kräver läkarkårens engagemang, är vårdval, IT i vården, folkhälsofrågor, ledarskap, strategier runt läkemedel och medicinteknik, kvalitetsfrågor samt läkarmedverkan för de mest sjuka äldre. För att behålla standarden på den svenska sjukvården i högsta internationella klass krävs dels adekvata resurser och målmedveten satsning på forskning, utveckling och fortbildning, dels kvalitet och ändamålsenlig dimensionering och struktur för grundutbildningen, AT och ST. Vidare har allmänläkarbemanningen, patientmaktsfrågor och vårdens styrning och jämlikhet samt medicinsk vårdgaranti varit frågor som under året har krävt särskilt fokus. Utvecklingen mot en ökad mångfald av vårdproducenter gör att fler medlemmar verkar i driftformer utanför traditionell landstingsanställning. Vi arbetar därför kontinuerligt med att utveckla servicen genom att skapa effektiva möjligheter att stödja medlemmar inom alla sektorer på arbetsmarknaden, såväl de anställda inom offentlig och privat sektor, inklusive industrin, som chefer, egenföretagare, forskare och studenter. Beträffande vårdval beviljade regeringen under året Läkarförbundet medel för att driva vissa utvecklingsfrågor. Läkarförbundets och Läkartidningens gemensamma satsning på karriärkvällar runt om i landet har fortsatt skapat intresse och engagemang om utvecklingen i branschen. Under året arrangerade vi därför även en karriärmässa med stort deltagande. Läkarförbundet driver även aktivt arbetet vidare kring frågorna om professionens inflytande och roll, dels genom projektet Uppdrag läkare, dels genom samverkan med andra professionsförbund. Antalet medlemmar ökade under året med cirka 900 stycken. En samlad läkarkår är en viktig kraftkälla för hälso- och sjukvårdens ändamålsenliga utveckling. Varje medlem ska känna att Läkarförbundet är en modern och dynamisk plattform för service och påverkansarbete i dag och i framtiden. Detta kräver kontinuerlig utveckling av förbundsstrukturen samt strategisk kommunikation. Läkarförbundet arbetar vidare för att synliggöra värdet för medlemmarna. 2
Förhandling 13 Läkarförbundet agerar för att förbättra arbetsvillkoren för läkare på alla sektorer. Vi arbetar för att träffa kollektivavtal med alla arbetsgivare som anställer läkare, såväl privata som offentliga. Med kollektivavtal kan vi representera medlemmarna direkt gentemot arbetsgivarna och vi får inflytande över anställningsvillkoren. Förbundet arbetar för att förutsättningarna för de egenföretagande och privatpraktiserande läkarna ska vara så goda som möjligt. Vi samarbetar med andra organisationer vilket ger oss större möjligheter att påverka. Kommunal sektor Under våren 2013 inleddes ett centralt partsarbete om hur lönebildningen fungerar lokalt, där de lokala parterna i Norrbottens läns landsting och vid Helsingborgs lasarett deltagit. Ytterligare lokala löneprocesser kommer att lyftas in i arbetet eftersom parterna i HÖK 13 blev överens om att fortsätta arbetet. Dialogen mellan SKL och Läkarförbundet om läkares möjligheter till fortbildning med anledning av avtalsuppgörelsen 2012 avstannade under året på grund av avtalsförhandlingarna 2013. De centrala parterna har under året inventerat anställningsformerna för legitimerade underläkare och specialistkompetenta läkare vid universitetssjukhusen i enlighet med avtalsuppgörelsen 2012. Rapport kommer att vara klar under våren 2014. Avtalsrörelsen 2013 avslutades med att förbundet och SKL träffade ett fyraårigt avtal den 8 maj 2013. Avtalet gäller fr.o.m. 1 april 2013 och 31 mars 2017. Det innehåller en centralt reglerad lägstanivå för löneökningen lokalt åren 2013 och 2014. Utrymmet är i nivå med övriga avtal för tjänstemän inom privat sektor; lägst 2,2 procent per 1 april 2013 respektive per 1 april 2014. För åren 2015 och 2016 finns ingen garanterad nivå i det centrala avtalet. Avtalet innebär också följande centrala arbeten under avtalsperioden: centrala parter ska gemensamt följa upp planeringen av kompetensutveckling för läkare i syfte att ta fram ett gemensamt underlag och identifiera samt sprida goda exempel på strukturerat arbete med kompetensutveckling, centrala parter ska undersöka och analysera möjligheterna att följa upp omfattning och fördelning av arbetad tid för läkare under jour och beredskap, utifrån verksamhetsplanering, arbetstidsförläggning och arbetsmiljö, centrala parter fortsätter även arbeten om lönebildning samt kartläggningen av omfattningen av visstidsanställningar som parterna kom överens om i 2012 års avtal, centrala parter ska med början 2015 följa upp löneavtalets tillämpning och göra en fördjupad analys av den partsgemensamma lönestatistiken. Arbetet görs med tanke på de sifferlösa åren och arbetet ska vara klart 2016-12-31. I Allmänna bestämmelser (AB) förbättrades villkoren för föräldralediga genom att föräldrapenningtillägget utgår i 180 dagar istället för 150 dagar för barn födda efter 2013-06-30. En annan förbättring är att båda föräldrarna vid behov har rätt att besöka mödravården på betald arbetstid vid två tillfällen. Bestämmelsen om avrundning till närmaste halvtimme vid beräkning av övertidsarbete tas bort i de Allmänna bestämmelserna fr.o.m. 2014-10-01. Färdtidsersättningen förbättras fr.o.m. 2014-10-01. Även OBersättningarna kommer att höjas fr.o.m. samma datum. I Specialbestämmelser för läkare är den så kalllade avrundningen där påbörjad halvtimme räknas som hel halvtimme vid arbetad tid under jour och beredskap - kvar. Dock har en anmärkning under jour och beredskap tillkommit som säger att arbete under jour och beredskap som påbörjas vid flera tillfällen under samma 30 minuters period ska läggas ihop innan avrundning sker. En skrivning om rätt till ersättning för jour och beredskap har tillkommit för förenat anställd professor/ specialistkompetent läkare. 3
Verksamhetsberättelse 2013 Förhandlingar om ett nytt premiebestämt pensionsavtal för anställda inom kommun och landsting blev klart 4 oktober 2013. Avtalet, AKAP-KL gäller fr.o.m. 1 januari 2014 och omfattar anställda födda 1986 och senare men kan i vissa fall även komma att omfatta äldre arbetstagare. Premien är 4,5 procent på lönedelar upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent på lönedelar mellan 7,5 och 30 inkomstbasbelopp. Det nya avtalet, AKAP-KL, innebär också: att det inte finns någon nedre åldersgräns, att övre åldersgräns är 67 år (rätten att arbeta till 67 år regleras i lagen om anställningsskydd, LAS) och att den kan förlängas efter överenskommelse, att arbetsgivaren betalar premie under hela föräldraledigheten oavsett om ersättning utgår eller inte, att arbetsgivaren betalar premie under sjukdom och vid centrala fackliga uppdrag, att visst efterlevandeskydd finns, att det finns möjlighet att förhandla fram högre premier, att det vid byte från förmånsbestämd pension till AKAP-KL måste informeras om konsekvenserna och att en sådan övergång ev bör/ska kompenseras med extra premier, att den som har flera samtidiga arbetsgivare med total inkomst över 7,5 inkomstbasbelopp, inte längre behöver förlora pension på det. Efter överenskommelse kan premien beräknas proportionellt. Under hösten 2013 har en arbetsgrupp inom Läkarförbundet utvärderat och analyserat 2013 års avtalsrörelse. Rapporten kommer att föreläggas Centralstyrelsen i början av 2014. Under 2013 har förbundet intensifierat sitt arbete med arbetstidsfrågor inklusive flextid och övertid. Frågorna har diskuterats i Läkarförbundets Förhandlingsdelegation och vid flera möten med lokalföreningarnas representantskap. Läkarförbundet har även löpande haft kontakter med SKL, bland annat när det gäller tolkning av regler rörande arbetstid i de Allmänna Bestämmelserna och Specialbestämmelserna för läkare. Samtliga huvudavtalsparter på kommunala sektorn samarbetar inom arbetslivsområdet genom Arbetsmiljörådet (AMR). Under 2012 startade föreningen Suntarbetsliv av huvudavtalsparterna, bland annat Läkarförbundet. Föreningen är i sin uppstartsfas, men arbetet vilar på tidigare arbetsmiljöarbete mellan centrala parter för att bidra till hållbara arbetsvillkor och långsiktig god hälsa. Målet är att med hjälp av aktuell forskning och utvecklingsprojekt via föreningen Suntarbetsliv erbjuda verktyg och erfarenheter som hjälp till lokalt arbetsmiljöarbete. Utöver redan lanserade verktyg och erfarenheter har Läkarförbundet medverkat i framtagande av direktiv till en ny arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud. Forskningsarbetet bedrivs i samarbete med AFA Försäkring. 4
Läkarförbundet har fortsatt att bevaka frågan om anställningstryggheten för läkare som är anställda vid upplåtna enheter genom att i Patientmaktutredningen föreslå att ta bort undantagen i lag och förordning från huvudregeln om tillsvidareanställning. Utredningen har i sitt betänkande föreslagit att dessa regler avskaffas. Utvärderingen av mål och delmål i Handlingsplan för jämställt specialitetsval har spridits och presenterats vid förbundsmöten under året liksom i Läkartidningen. Läkarförbundet har som policy att arbete med ett integrerat jämställdhetsperspektiv. Lokalföreningarnas arbete för jämställda löner följs årligen upp centralt genom att fråga om löneanalys och lönekartläggning genomförts. Könsuppdelad lönestatistik hålls tillgänglig för medlemmar. Förbundet har med hjälp av den partsgemensamma statistiken inom kommun och landsting genomfört regressionsanalys av mäns och kvinnors löner och funnit oförklarade löneskillnader. Mot bakgrund av resultatet lyftes frågan om behovet av årlig lönekartläggning, analys och handlingsplan på nytt i den kommunala avtalsrörelsen. Förbundet har varit representerat i Saco:s referensgrupp till Utredningen om aktiva åtgärder och deltagit i möten och samtal med bland annat Diskrimineringsombudsmannens jämställdhetsnätverk och Delegationen för jämställdhet i arbetslivet. Statlig sektor Läkarförbundet är medlem i förhandlingsorganisationen Saco-S. Sedan årsmötet 2011 har inte längre Läkarförbundet en egen plats i styrelsen men Läkarförbundet har av de mindre förbunden valts att vara deras representant i styrelsen. Saco-S har förhandlat 2013 års avtalsrörelse och blev klara med förhandlingarna 4 oktober 2013. Saco-S har förhandlat inom ramen för det tillsvidareavtal som tecknades 2010. Parterna har kommit överens om att börja arbetet med att ta fram ett omställningsavtal som ska ersätta det trygghetsavtal som Arbetsgivarverket sade upp i juni 2013. Omställningsavtalet ska gynna arbetslinjen och stödja uppsagda anställda så att de så snabbt som möjligt kommer ut på arbetsmarknaden igen. Avtalet ska också stödja förändring och omstrukturering av de statliga verksamheterna. Under 2014 startar ett arbete med att följa utvecklingen och förekomsten av tidsbegränsade anställningar. Dessutom ska ett arbete om den framtida tjänstepensionen inledas. Utgångspunkter är bra, långsiktigt hållbara, stabila och förutsägbara pensioner. Arbetets inriktning är ett system med premiebestämda pensioner som tillämpas i vart fall för födda 1987 eller senare. Delpensionsavtalet kommer att innefattas i arbetet. Målet är att ett nytt avtal ska vara klart under 2014 med en möjlig start 1 juli 2015. Under 2013 har Läkarförbundet som representant för Saco-S medverkat i framtagande av en information rörande konsekvenser av flera deltidsanställningar. Informationen ligger på Läkarförbundets hemsida. Läkarförbundet har fortsatt bevakat frågan gentemot Försäkringskassan avseende lönekompensation för försäkringsläkare som har delade anställningar. I 2010 års statliga avtal blev det lönesättande samtalet huvudmodell för löneöversynen vid myndigheterna utom högskolan. För våra medlemmar som arbetar inom försvarsmakten har detta inneburit påtagliga förändringar då Läkarförbundet tidigare har förhandlat löneöversynen centralt. Insatser har gjorts för att stärka deras roll i det lönesättande samtalet samt att delge medlemmarnas erfarenheter av genomförda lönesättande samtal till försvarsmakten och kontaktförbundet inom Saco-S. Förbundet har också träffat ledningen för den nya myndigheten Inspektionen för vård och omsorg, IVO, för att tala om läkarnas roll, arbetsmiljö, rekrytering och löneutveckling. Förbundet är kontaktförbund för Saco-Sföreningen vid Rättsmedicinalverket. Då Saco-S-föreningen vid Rättsmedicinalverket saknar ordförande har Läkarförbundet fått gå in som samtalsstöd för föreningen/ lokal part för medlemmarna i Saco-S i många frågor, bland annat när det gäller lönerevision och samverkan. En representant för rättspsykiatrikerna finns numera i den lokala styrelsen. Privat sektor Förhandlingar med Vårdföretagarna om kollektivavtalen rörande företagshälsovård (D) samt vård och behandling (E och F) blev klara under februari 2013. Avtalen är tillsvidareavtal utan något centralt fastställt löneökningsutrymme. I löneavtalen har förstärkta skrivningar införts om årlig lönerevidering och om kompetensutveckling. I D-avtalet har införts en möjlighet för en tidsbegränsat anställd att säga upp anställningen i förtid, samt en möjlighet för lokala facket att tillsammans med arbetsgivaren komma överens om en längre tidsbegränsad anställning än två år. Läkarförbundet arbetar för att den lönestatistik som tas fram av arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna ska ha högre kvalitet. För andra gången kunde vi under 2013 presentera lönestatistik avseende medlemmar som arbetar hos arbetsgivare inom vård och behandling, en bransch inom Vårdföretagarna. Förberedelse inför avtalsförhandlingar med Arbetsgivaralliansen 2014 har påbörjats under 2013. Det nu gällande avtalet innehåller ett löneökningsutrymme om lägst 2,8 procent per år för individuell fördelning. 13 5
Verksamhetsberättelse 2013 Saco-P (en sammanslutning av förbund inom Saco med medlemmar på privat sektor) har fortsatt sitt samarbete med gemensamma akademikerföreningar inom industrin. Läkarförbundet har tillsammans med andra berörda förbund inom Saco-P finansierat en lokalföreningsrekryterare som arbetat med att stärka den fackliga aktiviteten inom branschen industri och kemi, bland annat läkemedelsindustrin. Under året har Läkarförbundet fortsatt arbetet med att höja den fackliga aktiviteten bland medlemmarna på privat sektor. För att stödja fackliga insatser har Läkarförbundet medverkat vid olika träffar mellan fackligt förtroendevalda och ledning för sjukvårdsföretag. Regional skyddsombudsverksamhet har fortsatt under 2013. Förbundet har beslutat att bredda verksamheten och lokalföreningarnas möjligheter att gemensamt med förbundskansliet arbeta med arbetsmiljöfrågor på den privata sektorn. När läkare i ökad utsträckning byter anställning mellan olika avtalssektorer, till exempel från landstingskommunal anställning till privat anställning, innebär det att nya frågeställningar aktualiseras för medlemmarna. Därför pågår diskussioner med Vårdföretagarna om till exempel vilka villkor som ska gälla om en anställd är sjuk vid övergång till ny arbetsgivare. Läkarförbundet och SKL träffade en ny förhandlingsöverenskommelse om uppräkning av arvodena i den nationella taxan för privatpraktiserande läkare. De nya arvodena gäller fr.o.m. 1 januari 2014 t.o.m. 31 december 2015. Uppräkningen av samtliga arvoden och tak är för 2014 2,0 procent och för 2015 med 1,9 procent. Överenskommelsen innebär också att det tillkommit några nya åtgärder. Övrigt Under året har Läkarförbundet fortsatt deltagit i regeringens trepartssamtal (fackliga organisationer, arbetsgivarorganisationer och regeringen) för att underlätta för unga och utrikesfödda att komma in på arbetsmarknaden. För Läkarförbundets del har det inneburit samtal med SKL om att underlätta och korta väntetiden att etablera sig på svensk läkararbetsmarknad för tredjelandsläkarna. Översikt lönestatistik 2013 Lönestatistiken för 2013 var vid tryckning av verksamhetsberättelsen inte klar. Läkarförbundets inkomstförsäkring vid arbetslöshet som började gälla under 2012 medför att medlemmar i Läkarförbundet kan få kompletterande ersättning vid tillfällig arbetslöshet. Försäkringen omfattar förbundets yrkesverksamma medlemmar som blir ofrivilligt arbetslösa och ger tillsammans med den ersättning den arbetslöse erhåller från a-kassan ersättning med 80 procent på löner upp till 100 000 kronor per månad under högst sex månader. Inkomstförsäkringen kräver medlemskap i Akademikernas erkända arbetslöshetskassa och samordnas i förekommande fall med de omställningsavtal som finns på respektive sektor. 6
Rådgivning och juridiskt biträde 13 Den service som förbundet erbjuder, både medlemsrådgivning och det juridiska biträdet, utgör centrala delar av Läkarförbundets verksamhet. Servicen bedrivs både lokalt och centralt och ges i form av både muntlig och skriftlig rådgivning och vägledning. Denna rådgivningsverksamhet kompletteras med en omfattande individinriktad förhandlingsverksamhet där vi företräder våra medlemmar gentemot deras arbetsgivare, såväl genom våra lokala företrädare som via det centrala förbundskansliets förhandlare. Vi företräder även i vissa fall medlemmarna i domstol. Förbundets verksamhet är mycket bred. Vår rådgivning omfattar därför också många olika områden. Kopplat till förbundets fackliga verksamhet kan nämnas exempelvis anställningsvillkor, lön, arbetstid, pension och arbetsmiljö. Inom förbundets professionsverksamhet ges råd och stöd rörande hälso- och sjukvårdsjuridik där frågorna avser exempelvis sekretess, journalförings- och intygsfrågor samt ges även biträde i ärenden där läkaren har anmälts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) eller Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Medlemmar kan dessutom få råd kring regler avseende utbildning och legitimation samt stöd i samband med AT och ST. Förbundets målsättning är att servicen ska svara mot alla medlemmars behov av vägledning och stöd i frågor som rör deras anställning och övriga yrkesverksamhet. Såväl läkare med anställning som egenföretagare ges stöd och rådgivning utifrån sina respektive situationer. Servicen för studentmedlemmar i MSF är utformad utifrån det stödbehov som föreligger under grundutbildningen. Affärsjuridiska frågor ligger inte inom Läkarförbundets egentliga verksamhetsområde. För att möta en efterfrågan och för att ytterligare stärka och bredda området för Läkarförbundets service till medlemmarna samarbetar förbundet med en affärsjuridisk advokatbyrå. Samarbetet har mottagits positivt och ska fortsätta. Allt fler medlemmar uttrycker önskemål om att arbeta längre och det finns all anledning att tro att individuella önskemål om att arbeta under mer flexibla former kommer att öka i omfattning. Alla medlemmar över 65 som önskar fortsätta sin yrkesverksamhet kan kvarstå som yrkesverksamma medlemmar och får då tillgång till individuell service och rådgivning avseende yrkeslivet även fortsättningsvis. Pensionärsmedlemmar erhåller anpassad service framförallt avseende pensionsfrågor. Det är mycket viktigt att den service som Läkarförbundet erbjuder är lättillgänglig. Vid kontakter med förbundets lokalföreningar är det lokalföreningen som tar hand om medlemmens frågeställning med förbundet som central resurs när behov finns. Medlemmen kan även kontakta den centrala rådgivningen direkt. Rådgivningen, som alltid är bemannad av två handläggare, nås via e-post, formulär på hemsidan eller telefon (måndag kl 9-12 samt tisdag till fredag kl 9-12 och 13-15). Både medlemmarna, de förtroendevalda och lokalföreningskanslierna kan vända sig till den centrala rådgivningen för att få råd och vägledning. Med målsättningen att förbättra rådgivningsverksamheten pågår ett kontinuerligt arbete med att vidareutveckla våra interna administrativa system och rutiner. Det arbetet har under året gått vidare genom en uppgradering av de befintliga IT-systemen för ärendehantering samt genom att planera och påbörja genomförandet av en kansliintern utbildning i ärendehanteringssystemen. Insatser har skett när det gäller förbättringar av lönestatistiken till både form, omfattning och innehåll. Det har genomförts ett arbete med regressionsanalys samt gjorts en utvärdering av befattningsklassificeringen på det kommunala området (AID) och av möjligheten att föra könsuppdelad lönestatistik över ST per specialitet. Samtal har även förts med Vårdföretagarna för att förbättra kvaliteten i statistiken på den privata sektorn. Läkarförbundet har även medverkat i ett arbete med att utveckla en mobil version av Saco Lönesök. Arbetet med karriärfrågor har fortsatt, bland annat genom att fortsätta genomföra karriärkvällar i samarbete med Läkartidningen. På förbundets webbplats finns sidor som innehåller karriärrådgivning. Medlemsnöjdheten vid kontakter med det centrala förbundskansliet har likt tidigare år granskats genom en enkätundersökning. 7
Verksamhetsberättelse 2013 Verksamhetstal och resultatanalys Medlemsrådgivningen 2013 2012 Antal kontakter, cirka 7 915 7 446 Antal individärenden 600 491 Antal ansvarsärenden 85 84 Medlemskategorier som kontaktat medlemsrådgivningen 2013 % Yrkesverksamma medlemmar 91 Pensionerade medlemmar 5 Studenter 3 Kompletteringsläkare 1 Nöjdhet med medlemsrådgivningen, enligt webbenkät. 1 instämmer inte alls 6 instämmer helt. 2013 2012 Lätt att få kontakt 5,23 4,91 Tillräckliga öppettider 4,74 4,68 Snabb återkoppling 4,86 4,75 Professionell och förtroendeingivande 5,09 4,88 Frågan är omhändertagen 4,85 4,62 Anlita igen 5,33 5,05 Rekommendera kollega 5,16 4,96 Anledning till kontakt med medlemsrådgivning, samtliga (7 915 kontakter) Övrigt 8 % Utbildningsfrågor 3 % Egenföretagarfrågor 6 % Arbetsliv, arbetsmiljö 2 % Pensioner och försäkringar 16 % HS-juridik, etik, ansvar 10 % Avtal, lön, arbetsrätt 55 % Anledning till kontakt med medlemsrådgivning, över 65 år (910 kontakter) Egenföretagarfrågor 21 % Arbetsliv, arbetsmiljö 1 % Övrigt 14 % Pensioner och försäkringar 25 % Avtal, lön, arbetsrätt 25 % HS-juridik, etik, ansvar 14 % 8
Professionsfrågor och förbundspolitik 13 Läkarförbundets arbete med professions- och förbundspolitik syftar till att främja medlemmarnas yrkesmässiga och ekonomiska intressen och samtidigt främja sjukvårdens ändamålsenliga utveckling. I det senare ligger arbetet för en patientsäker och högkvalitativ vård samt förbättrad folkhälsa. Vård av hög kvalitet kräver välutbildade och kompetenta läkare. Medborgarnas förtroende för läkarkåren bygger också på att läkarna har den kompetens de behöver. Under 2013 har därför liksom tidigare år god utbildning, kontinuerlig fortbildning och forskningsaktiva läkare varit högt prioriterad frågor. Arbetet med att underlätta inträdet på den svenska arbetsmarknaden har också varit en viktig fråga, såväl centralt som lokalt, med tanke på den växande andelen läkare med utbildning utanför Sverige. Frågor som rör sjukvårdens organisation och styrning har varit en fortsatt angelägenhet för förbundet. Under året har vi bland annat prioriterat insatser för att öka läkarmedverkan i äldrevården och stärka primärvårdens kompetensförsörjning. En utbyggnad av vårdvalet utanför sjukhusen har också varit ett viktigt mål för att förbättra effektiviteten i det svenska sjukvårdssystemet. År 2013 har även läkarnas professionella autonomi varit i starkt fokus. I Almedalen och på DN debatt har förbundet tillsammans med Polisförbundet och Lärarnas riksförbund problematiserat professionernas roll i den goda samhällsstyrningen. Uppdrag läkare har beretts vidare och ett flertal seminarier för att stimulera till samtal om läkarrollen till följd av förändringar inom vårdens sätt att organiseras har genomförts. Diskussioner har även förts med regeringens samordnare för ökat resursutnyttjande av hälso- och sjukvård om hur mer tid skulle kunna frigöras för patientarbete. Etik Läkarnas arbete utgår ifrån ett etiskt förhållningssätt. Förbundet har därför fortsatt att arbeta för att öka läkarkårens kunskaper och medvetenhet i medicinsk-etiska frågor och synliggöra etiska frågeställningar i den kliniska vardagen. Bland annat har förbundet tillsammans med Svenska Läkaresällskapet anordnat en etikdag på temat integritet i hälso- och sjukvården. Förbundet har fortsatt att verka för papperslösa personers rätt till vård. Den 1 juli trädde den nya lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd i kraft. Vi har framhållit att lagen visserligen något vidgar rätten till vård för denna grupp patienter, men att regleringen ändå är alltför restriktiv för att leva upp till mänskliga rättighetsoch medicinsk-etiska krav. Förbundet har också framfört att det i lagen centrala begreppet vård som inte kan anstå är mycket svårt att definiera och använda i hälsooch sjukvården. Läkare och annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal utför viktiga frivilliginsatser vid till exempel idrottstävlingar och andra evenemang. Dessa insatser avlastar sjukvården och utgör ofta en förutsättning för att personer som skadar sig i samband med evenemang ska få snabb och kompetent hjälp. Förbundet har under året, tillsammans med bland annat Riksidrottsförbundet, uppvaktat regeringen för att åstadkomma en reglering som tydliggör rimliga och ändamålsenliga rättsliga ramar för dessa frivilliginsatser. De internationella influenserna på hälso- och sjukvården och dess personal blir allt mer påtagliga och kräver aktivt arbete även internationellt. Påverkan sker främst genom medverkan i de övergripande europeiska läkarorganisationerna och i världsläkarorganisationen WMA. Under året har förbundet initierat ett arbete i WMA, som syftar till att ta fram ett internationellt policydokument rörande estetiska behandlingar. Sjukvårdspolitik Vårdens resursbehov är en fråga som Läkarförbundet kontinuerligt följer sedan lång tid. Med en andel på cirka 9,5 procent av BNP till sjukvården ligger Sverige för närvarande under genomsnittet för jämförbara rika länder. Flertalet av de sjukvårdspolitiska frågor förbundet driver syftar till ökad effektivitet i sjukvårdssystemet men kräver också ökade investeringar och att resurser tillförs vården. Förbundet har länge uppmärksammat den kritiska situationen med vårdplatsbrist och överbeläggningar utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv och personalens arbetsmiljö. Under året har förbundet bland annat påbörjat ett utredningsarbete kring den så kallade betalningsansvarslagen. Vi vill bidra till en bättre och sammanhållen vårdprocess för de patienter inom landstingets slutna hälso- och sjukvård som är utskrivningsklara och för vilka en vårdplan är upprättad. Att stärka vårdvalet inom den specialiserade hälso- och sjukvården har fortsatt varit en prioriterad fråga under 2013. Förbundet har fört ut sin politik i media samt genomfört olika uppvaktningar av politiker och tjänstemän som arbetar med vårdvalet. Syftet är att främja konkurrensneutralitet och att nyetableringen av vårdföretag inte försämrar förutsättningarna för den småskaliga öppenvården. 9
Verksamhetsberättelse 2013 Vi har också haft en löpande dialog med regeringens särskilda samordnare för vårdval inom specialiserad vård. Ett konkret resultat av dialogen är att regeringen i oktober 2013 beslutade tilldela Läkarförbundet statliga medel för arbete med utveckling av vårdvalsfrågor. Under hösten 2013 har förbundet förfogat över drygt 200 000 kr. Dessa medel har framför allt använts för insatser som syftar till att ge landstingens underlag för hur ST i allmänmedicin kan utökas i vårdvalets primärvård utan att äventyra utbildningskvaliteten. År 2014 disponerar förbundet cirka 1 500 000 kr för arbete kring bland annat ST inom ramen för vårdval i den specialiserade öppenvården. Under året presenterade förbundet utredningsrapporten Varför kan inte doktorn komma? med flera konkreta förslag för att stärka läkarmedverkan i äldrevården. Rapporten var tema för symposium i såväl Almedalen som på Riksstämman. Vi har också uppvaktat och presenterat förslagen för Socialdepartementet, Socialstyrelsen och SKL. Dessutom uppmärksammades rapporten i samband med att SVT sände sin serie om Sveriges bästa äldreboende där förbundet deltog i en tv-sänd debatt i ämnet. Förbundet har fortsatta att driva sitt förslag på en behovsanpassad medicinsk vårdgaranti, bland annat i uppvaktningar på Socialdepartementet. Den medicinska vårdgarantin leder enligt förbundet till bättre resursutnyttjande och mindre undanträngningseffekter än nuvarande regelverk för nationella vårdgarantin (i kombination med kömiljarden) som vi länge kritiserat. Det har också kommit två myndighetsrapporter under året från Vårdanalys och Riksrevisionen som stärker bilden av att förankring i professionen är en nyckelfaktor om den statliga satsningen på nationella kvalitetsregister ska effektiviseras. Förbundet har med anledning av detta skrivit till Socialdepartementet om en plats i den strategiska styrgruppen för registren. Inför valet 2014 har förbundet tagit fram en folder under temat Jämlik vård. Den innehåller tankar och förslag från förbundets utredningsrapporter om äldrevården, vårdgarantin och läkarbemanningen i primärvården där vi lägger särskilt fokus på hur målen om en mer jämlik vård kan nås. Foldern kommer att vara en central del i förbundets påverkansarbete under 2014. Arbetsmarknad Läkarförbundet har under året intensifierat arbetet kring bemanningen i primärvården och dess vårdvalssystem. Hösten 2012 genomförde förbundet en undersökning av läkarbemanningen vid samtliga vårdcentraler i landet med en svarsfrekvens på närmare 100 procent. Rapporten som presenterades våren 2013 väckte stor uppmärksamhet inte minst i de regioner där resultaten pekade på en allvarlig brist på läkare. Särskilt oroande är att antalet ST-läkare omedelbart behöver öka med 50 procent om balanserad läkarförsörjning ska nås inom fem år. I maj 2013 lämnade förbundet en skrivelse till regeringen med begäran om att den nationella uppföljningen av läkarbemanningen ska utvecklas. Förbundet har vidare genomfört ett antal uppvaktningar av politiska partier, organisationer m.m. i syfte att åstadkomma en kraftsamling kring frågorna om primärvårdens bemanning. Förbundet har under hösten även presenterat en ny prognos över det framtida behovet av läkare i Sverige, som visar på en ökning av antalet läkare under mätperioden fram till och med 2027. Ökningen beror framför 10
13 allt på en fortsatt nettomigration. I prognosen föreslår vi bland annat att Socialstyrelsen utvecklar sitt nationella planeringsstöd, NPS, för att få ökad tillförlitlighet i bedömningen av den framtida efterfrågan och tillgången på läkare. Förbundet har haft en rad kontakter med Socialstyrelsen där förslagen framförts. Läkarförbundet har fortsatt driva verksamhet som Etableringslots vilket sker på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Läkarförbundet är det enda fackförbund som driver denna typ av verksamhet där vi lotsar nyanlända läkare in på arbetsmarknaden. Verksamheten riktar sig till personer som fått uppehållstillstånd av flyktingskäl och finansieras med bidrag från Arbetsförmedlingen. Utöver att hjälpa de enskilda individerna är syftet även att skaffa förbundet en kompetens kring dessa läkares situation och kunna förbättra förutsättningarna för alla nyanlända läkare. Den ökade kompetensen i förbundet ska också leda till att vi får fler medlemmar. Ledarskap Under 2013 har förbundet fortsatt att arbeta med frågor rörande medlemmar som är chefer. Arbetet har även detta år varit inriktat på att kommunicera direkt till dessa rörande deras yrkesroll och villkor. Förbundet erbjuder, inom ramen för ett samarbete med Saco, numera även cheferna en prenumeration på Chefsnyheterna som är ett nyhetsbrev som kommer ut varannan vecka. Med nyhetsbrevet vill vi hjälpa chefer att omvärldsbevaka vad som sker på chefs- och ledarskapsområdet bland annat ny forskning men även en del allmänna nyheter som rör ledarskap. Arbetet med att ta fram en handbok för chefer fortlöper och under året har intervjuer gjort med medlemmar som idag arbetar som chefer för att höra deras erfarenheter och vilka råd de vill ge till de som är idag står i begrepp att söka en chefstjänst. Seminariet Ny som chef har hållits i olika delar av landet, dit Läkarförbundets medlemmar bjudits in och deltagit. IT och läkemedel I arbetet för en patientsäker och effektivare användning av läkemedel, medicinteknik och IT har besvarandet av remisser och förfrågningar varit omfattande. Det årliga mötet med generaldirektörerna för Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och Inspektionen för vård och omsorg (första gången) hölls i oktober. I de nationella strategierna på läkemedels- och ehälsoområdet är förbundet representerat i Högnivågruppen för Nationella läkemedelsstrategin och i Nationella samrådsgruppen om ehälsa. I den Nationella läkemedelsstrategin är förbundet dessutom engagerat på fler nivåer bland annat i den så kallade Lågnivågruppen, Rådet vid Centrum för bättre läkemedelsanvändning (CBL-rådet) samt i flera referensgrupper. Läkarförbundet är representant i styrgruppen för NOD/Pascal-arbetet inom Inera/CeHis. Regelbundna samtal förs med Inera/CeHis om aktuella nationella IT-projekt. Förbundet har också ingått i programrådet för Vitalis. Vi har medverkat och deltagit i ett stort antal möten och konferenser på områdena IT och läkemedel. Därutöver har samråd skett med statliga utredningar bl.a. med anledning av bildandet av den nya ehälsomyndigheten och Läkemedels och apoteksutredningen samt även om effektiv IT i vård och omsorg. Läkarförbundet har som en av fem organisationer tagit fram rapporten Störande eller stödjande? om ehälsosystemens användbarhet ur ett användarperspektiv. Förbundet har varit aktivt i debatten om journal på nätet och har här verkat för att fler perspektiv bör belysas. I detta påverkansarbete har lokalföreningarna informerats och underlag har skickats ut som stöd för lokalt påverkansarbete. Läkarförbundet har också under året arbetat fram en policy om ansvar för den samlade läkemedelslistan. Sjukskrivningsprocessen Under året har förbundet medverkat i Försäkringskassans arbete för en enklare sjukförsäkringsprocess, dels i informationsmöten på övergripande nivå, dels i en arbetsgrupp där syftet varit att undersöka vårdens möjligheter att lämna differentierad information till Försäkringskassan, d.v.s. i vissa ärenden fylla i en begränsad del av intyget och i andra fall hela intyget. I Almedalen medverkade förbundet i Försäkringskassans seminarium på temat. Förbundet har också varit inbjudet till socialförsäkringsministern och Försäkringskassans generaldirektör för att diskutera sjukskrivningsprocessen. Därtill medverkade vi i socialutskottets utfrågning kring det nya verktyget för bedömning av arbetsförmåga. Arbetet i Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum har fortsatt under året. Arbetsmiljö På arbetsmiljöområdet har förbundet i huvudsak fokuserat på frågor om överbeläggningar, IT som en verksamhetsfråga och administrativt arbete till följd vårdens system samt dessa frågors betydelse för läkares psykosociala arbetsmiljö. Ett fördjupat arbete har också inletts för att föra samman patientsäkerhet och arbetsmiljö på ett tydligt sätt. I dialog med externa aktörer såsom SKL, Arbetsmiljöverket samt myndigheten för vårdanalys, har förbundet fört fram behovet av åtgärder. I samarbete med AFA Försäkrings FOU-verksamhet har ett flertal nya forskningsprojekt beviljats med särskilt intresse för läkares arbetsmiljö och vården. Utbildning och forskning Under året har Läkarförbundet aktivt arbetat med frågor kring läkarutbildningens kvalitet. Den statliga utred- 11
Verksamhetsberättelse 2013 ningen om grundutbildningens framtid lämnade sitt slutbetänkande För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) i mars 2013. Förbundet har vid upprepade tillfällen påtalat behovet av en reformerad grundutbildning och uppmanat regeringen att remissbehandla betänkandet. Universitetskanslersämbetet har också inlett en kvalitetsutvärdering av läkarnas grundutbildning under året och två förtroendevalda från förbundet har deltagit i bedömargruppens arbete. Under senhösten gjorde förbundet en egen undersökning av hur de som tog läkarexamen 2013 uppfattade utbildningens kvalitet. Resultaten kommer att redovisas våren 2014. Medlemsrådgivningen har besvarat frågor och gett individuell hjälp när det gäller Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd samt godkännandeprocessen för AT och ST. Komplexiteten i dessa frågor har ökat i takt med en växande invandring av läkare utbildade utomlands. Inte sällan omfattar den enskildes problemsituation en kombination av utbildningsfrågor och arbetsrättsliga frågor och hanteras kansliövergripande. Fortlöpande kontakter med Socialstyrelsen har också ägt rum för att bringa klarhet i en rad frågeställningar. En central förbundsfråga under 2013 har varit Socialstyrelsens arbete med en ny specialitetsindelning och förändringar i specialiteternas målbeskrivningar. Förbundet har bland annat uppvaktat Socialstyrelsen tillsammans med specialitetsföreningar och lämnat en skrivelse till myndigheten med krav på att skynda på processen. Vi har även genom vår representation i det nationella rådet för specialiseringstjänstgöring (ST-rådet) på nära håll kunnat följa arbetet samt haft möjligheter att påverka det. Läkarförbundet har under året arrangerat två mycket välbesökta konferenser för studierektorsnätverket. Konferenserna har främst handlat om läkarutbildningsutredningens arbete samt Socialstyrelsens arbete med en ny specialitetsindelning. Under hösten har vi också varit medarrangör till en konferens för AT-studierektorer. Läkarnas fortbildning har fortsatt varit en högt prioriterad fråga. I mars 2013 fattade CS beslut om en modell för granskning av fortbildning, liknande SPUR-inspektioner. Modellen har arbetsnamnet Fortbildning i Dialog. En arbetsgrupp bestående av ett antal specialitetsföreningar har arbetat med att skapa och testa en struktur för en inspektionsdag. Syftet med fortbildningsinspektionerna är att initiera ett kontinuerligt förbättringsarbete för den inspekterade verksamhetens fortbildning. Tanken är Lipus AB ska ansvara för att administrera och erbjuda Fortbildning i Dialog till verksamhetschefer i samverkan med specialitetsföreningarna. Enligt tidplanen ska Lipus kunna erbjuda Fortbildning i Dialog senhösten 2014. Under 2013 har vi genomfört ytterligare en fortbildningsenkät som påvisar att läkarnas deltagande i fortbildning fortsätter att sjunka. Ett nytt Yrkeskvalifikationsdirektiv antogs i november av EU-rådet och Europaparlamentet. I det nya direktivet finns bland annat krav på att medlemsländerna ska vidta åtgärder för att tillse att läkarna kontinuerligt fortbildar sig. Direktivet ska nu implementeras och en utredare på Utbildningsdepartementet har fått i uppdrag att föreslå åtgärder senast 11 april 2014. Vi har löpande haft kontakt med utredaren och framfört att processen bör utmynna i ett bemyndigande för Socialstyrelsen att utforma föreskrift för reglering av läkarnas fortbildning. Förbundet har även genomfört ett seminarium under Almedalsveckan och ett symposium under Riksstämman på temat fortbildning och yrkeskvalifikationsdirektivet. Inom forskningsområdet har förbundet bevakat förhandlingarna om ett nytt ALF-avtal och framfört sina synpunkter till parterna. Vi har också varit aktiva i diskussionerna om en nationell strategi för Life science och lämnat förslag och synpunkter till flera aktörer som arbetar med frågan. I arbetet med att öka harmoniseringen av den europeiska läkararbetsmarknaden och samtidigt säkra en välutbildad läkarkår har vi fortsatt arbetet med att följa och bedöma konsekvenser av den regeländring som innebar att titeln Europaläkare togs bort i svensk lagstiftning. Detta betyder att allmänpraktiserande läkare från Europa nu kan få svenskt specialistbevis i allmänmedicin utan kompletterande utbildning. EU-perspektivet Frågor som tidigare var av nationell karaktär har över de senaste åren i allt högre utsträckning kompletterats med ett europeiskt perspektiv. Genom att EU:s inre marknad för varor, tjänster, kapital och personer utvecklas och integreras påverkas områden som traditionellt varit förbehållna varje medlemsstat. Exempelvis så har den fria rörligheten för personer inom EU åtföljts av starkare rättigheter att få planerad vård i annat EU-land. Mot bakgrund av detta trädde Patientrörlighetsdirektivet i kraft i oktober 2013. Denna utveckling gör att frågor som hanteras av EU:s institutioner blir allt viktigare för Läkarförbundet att bevaka och påverka. 12
13 Under 2013 har förbundet arbetat med yrkeskvalifikationsdirektivet, som reglerar minimikrav på läkarutbildningar och specialistutbildningar samt hur medlemsstater erkänner varandras legitimationer och specialistbevis. Förbundet har även fått den europeiska läkarorganisationen CPME att prioritera frågan om förlängda hållbarhetstider för läkemedel, vilket är en viktig miljöfråga. CPME har under 2013 också antagit en policy om antibiotikaresistens som vi aktivt varit med och utformat. Andra frågor som bevakats är förhandlingarna om en dataskyddsförordning, förordning om kliniska prövningar samt tobaksdirektivet. Lipus Lipus startades under året för att genom kursgranskning, kurskatalog och administrativ samordning av SPURinspektionerna säkra och höja kvaliteten i ST och läkares fortbildning. Det är de delar som blev kvar när numera nedlagda IPULS anslagsfinansierade verksamheter med SK-kurser och utvecklingsprojekt, efter regeringsbeslut, flyttade över till Socialstyrelsen den 1 januari 2013. Lipus är ett helägt dotterbolag till Läkarförbundet. De sista årens diskussioner kring IPULS upplägg av inspektionsverksamheten innebar ett kraftigt avbräck i föreningarnas deltagande. Under 2013 har endast ett 10-tal föreningar kommit igång och sammantaget ett 70-tal inspektioner genomförts. De mest aktiva specialiteterna har varit anestesi, allmänmedicin, ortopedi, ÖNH, barnmedicin och hud. Lipus har under året, tillsammans med en grupp studierektorer, utvecklat en ny inspektionsmodell för stora medicinkliniker. Dessa kliniker bedriver flera grenspecialistutbildningar parallellt med utbildningen i internmedicin. Modellen har mottagits positivt av berörda specialitetsföreningar och ett stort antal kliniker som tidigare avvaktat med att beställa inspektion. Förutom ovanstående utvecklingsarbete har Lipus ägnat mycket tid åt att förbereda en granskning av ett helt landstings samlade ST-organisation. I detta arbete ingår att både samordna och dra slutsatser av föreningarnas klinikvisa inspektioner även analysera landstingets övergripande styr- och uppföljningssystem för ST-utbildningen. Förutsättningarna för Lipus kurscertifiering har förändrats sedan ett nytt etikavtal slutits mellan SKL och industrin. I det nya avtalet har kraven på att alla kurser ska vara certifierade tagits bort och flera läkemedelsbolag har valt att avstå från kurscertifieringen. Totalt har efterfrågan på kvalitets-och etikgranskning minskat med cirka 40 procent jämfört med 2012. För att möta denna nedgång har Lipus inlett diskussioner med specialitetsföreningarna som bedöms få en allt viktigare roll för att skapa ett kvalitetssäkrat kursutbud för läkares fortbildning. Verksamhetstal och resultatanalys Många av nedanstående verksamhetstal bygger på offentlig statistik som har en sen publiceringstid. Därav saknas en hel del siffror rörande 2013. 2013 2012 2011 Hälso- o sjukvårdens andel av BNP 9,5 % Antal vårdplatser, landstingsfinansierade 24 927 25 600 Antal vårdplatser, särskilda boenden 89 000 90 500 92 200 Antal specialister i primärvård (heltid) 4 784 Antal listad i genomsnitt per specialist i primärvård (heltid) 1 942 Andel nyexaminerade som anser att grundutbildningen gett dem goda förutsättningar att arbeta som läkare 94 % Extern fortbildning, betalda dagar/år (1) 7,4 8,1 Intern fortbildning, timmar/vecka (1) 2,9 3,0 Andel disputerade läkare (2) 18,2 18,6 Certifieringar (Lipus): (3) Uppdateringar 64 84 Nya kurser 107 203 Konceptkurser 47 59 SPUR-inspektioner (Lipus): (3) Klinikinspektioner 69 38 AT-inspektioner 1 4 (1) Ett års eftersläpning avseende uppgiften. (2) Gäller leg läkare under 74 år. Läkare med grundutbildning i annat land ingår ej (3) År 2012; IPULS årsredovisning för 2012 13
Verksamhetsberättelse 2013 Kommunikation Läkarförbundet fortsatte att växa även under 2013. Vi ökade med cirka 900 medlemmar netto, varav 455 i gruppen yrkesverksamma medlemmar. De rekryteringsinsatser som årligen görs, till exempel utskick, telemarketing, träffar, ger goda resultat men räcker inte för att nå Läkarförbundets mål om en nittioprocentig anslutningsgrad. För att säkerställa en hög anslutningsgrad även i framtiden har ett arbete påbörjats med att ta fram en handlingsplan för stärkt rekrytering. Varje medlem ska känna att Läkarförbundet är ett förbund för dem inom hela karriären. För att öka kännedomen om värdet av medlemskapet är det viktigt att vi syns och att medlemmarna känner till vad förbundet gör och tycker. Vi informerar kontinuerligt om förbundets verksamhet via bland annat nyhetsmejl, hemsida, sociala medier och Läkartidningen. Medlemmarnas röst är viktig och i början av året genomförde vi en undersökning för att få en bild av deras åsikter och drivkrafter kring sitt medlemskap. För att träffa medlemmar och ha en dialog med dem finns vi på plats på olika forum. Under året har vi bland annat ställt ut på AT- och ST-dagar runt om i landet. Tillsammans med MSF ordnade vi AT-mässor på studieorter i Sverige, vi deltog i MSF Utlands kongress och i samarbete med SKL arrangerade vi ett event för utlandsstudenter. I maj arrangerade vi en temakväll för läkare utbildade utanför EU och vi föreläser på författningskurser för att informera om Läkarförbundet och den svenska arbetsmarknaden. I december deltog Läkarförbundet och Läkartidningen för första gången som förste huvudpartner till Svenska Läkaresällskapets medicinska riksstämma. Vi har fortsatt och utvecklat karriärkvällarna runt om i landet och i maj arrangerades en heldagsmässa för drygt 300 läkare. En strategi för Läkarförbundets närvaro på sociala medier har tagits fram. I den uppmuntras förtroende- 14
13 Verksamhetstal och resultatanalys valda att ta del av debatten på exempelvis Twitter. Utbildningar har även hållits för förtroendevalda i sociala medier. Under året har förbundets hemsida anpassats till plattformar som läsplattor och smartphones. Två heldagsutbildningar i medieträning har genomförts för förtroendevalda och vi har genom ett aktivt pressarbete lyft de frågor som är viktiga för Läkarförbundet i nationell och lokal media. Vi omvärldsbevakar kontinuerligt viktiga frågor för Läkarförbundet och numera även i kanaler på sociala medier. Signerat i Läkartidningen lyfter viktiga och aktuella frågor för läkarkåren. I slutet av juli deltog Läkarförbundet för första gången på Stockholm Pride. Politikerveckan i Almedalen är sedan flera år en viktig del i Läkarförbundets påverkansarbete och 2013 deltog vi med fyra egna seminarier och deltog i en rad andra. Antal medlemmar 2013 2012 Yrkesverksamma 32 706 32 259 Pensionärer 6 167 5 872 Studenter 6 862 6 714 Läkare under kompletteringsutbildning 98 90 Totalt 45 833 44 935 Anslutningsgraden till Läkarförbundet för examinerade läkare i Sverige är cirka 80 procent. Könsfördelning yrkesverksamma medlemmar, % 2013 2012 Kvinnor 49 47 Män 51 53 Läkarförbundet i media Under året har mediala uppmärksamheten i hälso- och sjukvårdspolitik varit hög. Cirka 2 300 artiklar där Läkarförbundet förekommit och 1 000 artiklar där delföreningar förekommit. (källa Retrievers nyhetsbevakning, ej heltäckande inom etermedia) Medlemskommunikation 2013 Webbplats Facebook Twitter ca 8 622 besök/vecka 1 237 följare 703 följare Medlemmarna om Läkarförbundet Hur väl känner du till Läkarförbundet och den verksamhet vi bedriver? 5. (känner mycket väl till) 7 % 4. 31 % 3. 41 % 2. 19 % 1. (känner inte alls till) 2 % Hur nöjd är du med ditt medlemskap i Läkarförbundet? 5. (mycket nöjd) 8 % 4. 30 % 3. 41 % 2. 13 % 1. (Inte nöjd alls) 3 % Vet ej 5 % Hur troligt är det att du fortsätter vara medlem? Helt säkert 47 % Ganska säkert 40 % Tveksamt 10 % Inte alls troligt 2 % Vet ej 1 % Källa: Medlemsundersökning december 2012 15
Verksamhetsberättelse 2013 Förtroendemannaverksamhet Under året har förbundsorganisationen arbetat med ett förändringsarbete som utgick från de beslut som togs kring organisationsfrågorna vid 2012 års fullmäktigemöte. I tre regioner, där det finns fler lokalavdelningar inom ett huvudmannaområde, har arbetet med att bilda regionföreningar pågått. Skåne och Västra Götaland har slutfört arbetet under året och Västernorrland har påbörjat det. Det har även initierats ett arbete med att bilda yrkesföreningen för industrianställda. Detta kommer fortgå även kommande år. Läkarförbundet bedriver en omfattande facklig kursverksamhet både på central och på lokal nivå. Ambitionen är att alla fackligt förtroendevalda ska uppfatta att det finns en facklig utbildning som möter just deras behov. De centralt arrangerade fackliga bas- och fortsättningskurserna har under 2013 erbjudits dels separat var för sig under våren och under hösten i Stockholm och dels samlat under en kursvecka utomlands. Kurserna ska ge insikter i vad rollen och uppdraget som fackligt förtroendevald i Läkarförbundet innebär samt förmedla kunskap i fackliga sakfrågor såsom kännedom om relevant arbetsrättslig lagstiftning och kollektivavtal. I kursutbudet finns också temadagar i aktuella fackliga ämnen och kurser för förbundets skyddsombud. Facklig utbildning med sektorsanpassat innehåll arrangeras för förtroendevalda inom den privata och den statliga sektorn. På lokal nivå genomförs baskurser i lokalföreningarnas regi med eller utan medverkan av föreläsare från förbundskansliet. Under 2013 påbörjades en utbildning i fackligt ledarskap. Ordföranden och presumtiva ordföranden inbjöds att delta i utbildningen som påbörjades i oktober och kommer att avslutas i maj 2014. Årligen arrangeras en ordförandekonferens under två dagar. 2013 års ordförandekonferens arrangerades i samarbete med de skånska läkarföreningarna och behandlade temat Uppdrag läkare samt Styrning av sjukvården och läkarnas roll. Läkarföreningarnas styrelser har möjlighet att förlägga styrelseinternat på förbundskansliet och erbjuds därmed egen anpassad utbildning och information. Kanslianställda på de lokala läkarföreningarna inbjuds till nätverksdagar liksom till en utbildningsdag för handläggare för att diskutera aktuella frågeställningar. Handläggare från förbundskansliet medverkar vid lokala medlems- och informationsmöten och föreläser på temat löneförhandling, pension, patientsäkerhets-, sekretess- samt arbetstidslagstiftningen. Verksamhetstal och resultatanalys Under 2013 har följande fackliga kurser genomförts: Kurser 2013 Antal Antal deltagare dagar Centrala baskurser, 3 st 94 6 Centrala fortsättningskurser, 2 st 66 6 Fackligt ledarskap 11 3 Lokala baskurser, 9 st 130 13 Kurs förtroendevalda statlig sektor 10 1 Temadagar: Rollen som skyddsombud 24 1 Övrigt: Internat för lokalföreningsstyrelser, 4 st 55 8 Ordförandekonferens 56 2 Nätverksdagar för lokalt kanslianställda 32 2 16
Förbundskansliet 13 Kansliet har en central roll i Läkarförbundets arbete. Arbetsuppgifterna spänner över hela verksamheten. Det rör sig från den direkta servicen till medlemmar och förtroendevalda, deltagande i det förbundspolitiska arbetet och förhandlingar, till det mer administrativa interna arbetet som krävs för att förbundet ska vara en väl fungerande och effektiv organisation. Kansliet består av sex avdelningar: Vd-stab, Arbetsliv och juridik, Politik och profession, Kommunikation, Ekonomi samt Administration. Den 31 december 2013 hade kansliet 58 medarbetare anställda (två vakanser). För att medarbetarna ska kunna åstadkomma goda resultat och ha en god arbetsmiljö krävs att det i organisationen ges förutsättningar att möta verksamhetens mål och krav. Detta ställer i sin tur krav på tydlighet, kompetensutveckling, delaktighet och kommunikation inom organisationen. Upphandling av nytt medlemsregister har pågått under året. Beslut fattades i CS i december, om att ge kansliet mandat att gå vidare med en leverantör. För att säkerställa nuvarande registers funktionalitet har dess systemleverantör under året arbetat med uppdateringar och dokumentation av systemet. Under 2013 har kompetensutvecklingsinventering av samtliga medarbetare gjorts. Kontinuerliga och riktade insatser med kunskapsöverföring och kompetensutveckling för medarbetarna, i relation till verksamhetens mål, inriktning och omvärldsförändringar har pågått under året. Verksamhetstal och resultatanalys Personalstruktur 2013 2012 Förbundskansliet män kvinnor män kvinnor Totalt antal anställda 19 39 22 39 Avd chefer, inkl vd 3 3 3 3 Genomsnittsålder 48 50 47 49 Organisation Läkarförbundets högsta beslutande organ är fullmäktige. Läkarförbundet har 28 lokalföreningar, 8 yrkesföreningar (inkl Industriläkarföreningen under uppstart), 50 specialitetsföreningar och ett antal intresseföreningar. Centralstyrelsen (CS) med sina 14 ledamöter är förbundets verkställande organ. Representant för Medicine Studerandes Förbund (MSF) ingår som adjungerad ledamot till CS. Det verkställande arbetet sköts av ett förbundskansli under ledning av vd. 17
Verksamhetsberättelse 2013 Läkartidningen Förlag AB Läkartidningen är en publicistiskt självständig medicinsk vetenskaplig och läkarfacklig tidskrift som också är organ för Sveriges läkarförbund. Tonvikten i tidningen ligger på medicinskt innehåll av internationell vetenskaplig standard. Den ska också skapa opinion och förmedla nyheter i hälso- och sjukvårdspolitiska frågor och vara ett forum för debatt och meningsutbyte inom den medicinska professionen. Tidningen tar även upp frågor som rör läkarrollen ur ett medicinskt, etiskt, fackligt och samhälleligt perspektiv. Läkartidningen ska drivas affärsmässigt och ge avkastning till ägaren. Tidningen finns i printversion och i webbversion. De viktigaste nyheterna distribueras även via ett nyhetsbrev. Läkartidningens webbplats, lakartidningen.se, fick en ny form i maj och har under verksamhetsåret fått allt fler besökare. I genomsnitt hade sajten 52 880 unika besökare per vecka, en ökning med 17 procent jämfört med år 2012. (Källa: Kiaindex/Google Analytics). Samtidigt skapades en ny sajt, läkarkarriär.se, som bland annat ger platsannonserna en tydligare plattform på nätet samt även ger redaktionellt utrymme för uppslag kring livsstil och karriärmöjligheter för kåren. Läkartidningens upplaga ökade under 2013 med 100 exemplar till 42 400 ex. Enligt läsarundersökningen Orvesto Näringsliv läses ett genomsnittligt nummer av 61 000 personer. Den negativa trenden för läkemedelsannonser fortsatte under 2013 och minskade med 22 procent medan platsannonseringen och webbannonseringen låg kvar på samma nivå som 2012. Läkartidningen publicerade under året sex teman: trauma Livsstil och hälsa/ungdomshälsa Affektiva syndrom kronisk njursjukdom Barn i rörelse dopning Övrig verksamhet Läkartidningen genomförde välbesökta symposier kring tre av ovanstående teman. Dessutom arrangerades ytterligare tre symposier kring smärta, yrsel och demens. Tillsammans lockade dessa över 700 besökare. Samarbetet mellan Läkartidningen och Läkarförbundet med eventen Karriärkväll för läkare och Karriärmässan för läkare rönte fortsatt stort intresse under året och dessa sex arrangemang omsatte i år mer än de vetenskapliga symposierna. År 2013 publicerades inga nya boktitlar, men beställningar gjordes på två gamla titlar; Ångest och Tobak. Det är böcker som tar avstamp i Läkartidningens temanummer och som primärt är tänkta för läkarstudenter och för vidareutbildning av läkarkåren, men även för andra intresserade. Totalt minskade tidningens annonsintäkter med fyra procent från 34,4 Mkr till 33 Mkr. I förhållande till Läkartidningens konkurrenter har dock marknadsandelarna behållits och när det gäller inflödet av platsannonser har det ökat. Chefredaktörsbyte Jonas Hultkvist lämnade posten som chefredaktör och ansvarig utgivare efter drygt åtta år på den posten. Han efterträddes av Pär Gunnarsson den 1 december. Verksamhetstal och resultatanalys 2013 2012 Tidningens upplaga 42 400 42 300 Marknadsandel läkemedelsannonser 36,4 % 37,2 % Besöksfrekvens på lakartidningen.se 52 880/v 45 200/v Antal temanummer 6 6 Antal symposier 6 6 Antal böcker 0 3 Antal karriärkvällar 6 6 Personalstruktur 2013 2012 Läkartidningen män kvinnor män kvinnor Totalt antal anställda 15 16 13 20 Avd chef samt vd 2 0 2 0 Genomsnittsålder 55 54 57 55 18
Läkarförbundets fastigheter 13 Läkarförbundet äger och förvaltar fem hyresfastigheter i Stockholm och Göteborg med en total yta på cirka 8 600 kvm. Lokalerna är till för den egna verksamheten och vissa delföreningar. Fastigheterna ska även ge avkastning på kapitalet genom uthyrning till externa hyresgäster. Vid årsskiftet 2013/2014 var samtliga lokalytor uthyrda. Förbundet äger även 34 fritidslägenheter. Syftet är att ge medlemmarna mervärde genom prisvärt semesterboende. Den stora satsningen på upprustning och renovering av fritidshusen är i det närmaste avslutad men några sådana projekt har pågått även under 2013. Marknadsföring har skett kontinuerligt via förbundets egna kanaler. Intensifierade kampanjer har inte visat någon nämnvärd tillströmning av bokningar. I Stockholm drivs en verksamhet med uthyrning av gästrum. Under året har skett en genomgripande genomgång av brandsäkerhetsystemen. Beläggningen har de senaste fem åren varit relativt konstant. Uthyrningens omfattning framgår nedan. Under 2013 har ett nytt bokningssystem installerats i syfte att ge möjlighet för medlemmar att boka fritidshus och gästrum online och i förlängningen öka beläggningsgraden. Under 2013 har beläggningsgraden inte ökat, fortsatt utvärdering sker 2014. På grund av att övergången till ett nytt system skedde en bit in på året, är statistiken för 2013 osäker. Fastigheterna bidrar också till en riskspridning av förbundets kapitaltillgångar. Det totala fastighetsvärdet beräknas till 370 Mkr. Den löpande fastighetsförvaltningen omsatte koncernmässigt totalt 24,3 Mkr. Resultatet efter avskrivningar blev 5,5 Mkr. Verksamhetstal och resultatanalys Fritidshus 2013 2012 Antal veckor Beläggning % Antal veckor Beläggning % Duved (22 hus) 274 24 289 25 Skanör (7 lgh) 143 39 173 48 Rocas Rojas (5 lgh) 163 62 160 62 2013 2012 Antal Beläggning % Antal Beläggning % Gästrumsnätter 3 668 30 3 771 31 Konferenser (nedlagd 2012-12-31) 0 0 89 24 2013 2012 Vakansgrad i förbundets kommersiella fastigheter (Kommendörsgatan 9 och Artillerigatan 24) 0% 0% Driftsnetto, hyresfastigheter 7,1 Mkr 5,8 Mkr Driftsnetto, fritidshus och gästrum -1,6 Mkr -1,8 Mkr 19
Verksamhetsberättelse 2013 Finansrörelsen Förbundets kapital är en resurs som ska förvaltas på bästa sätt för att utgöra en reserv för konfliktkostnader, stärka förbundets finansiella position och handlingsfrihet samt möjliggöra strategiska satsningar. Kapitalplaceringarna har under 2013 följt i förvaltningspolicyn angivna etiska regler. Läkarförbundet har endast engagerat sig i affärsdrivande verksamhet som är förenlig med förbundets visioner och mål i övrigt. Förbundets kapitalmål har uppnåtts i enlighet med fastställd förvaltningspolicy. Den omstrukturering av finansrörelsen som gjordes 2012 har fått till effekt att avkastningen 2013 ligger närmare benchmark (till en lägre risk än benchmark). Finansrörelsen visar för 2013 ett resultat på 16,3 Mkr (15,4 Mkr). Övervärdet på de finansiella placeringarna uppgår till 38,4 Mkr (0 Mkr). 20
Centralstyrelsen fornamn.efternamn@slf.se 13 Marie Wedin, ordförande Ortoped, Helsingborg Heidi Stensmyren, 1:a vice ordförande Anestesi och intensivvård, Stockholm Ove Andersson, 2:a vice ordförande Specialist i allmänmedicin, Uppsala Thomas Brännström Klinisk patolog, Umeå Karin Båtelson Klinisk neurofysiolog, Göteborg Elin Ericsson Kirurg, Eskilstuna Eva Engström Barnläkare, Göteborg Thomas Flodin Kardiolog, Stockholm Staffan Henriksson Öron-, näs- och halsläkare, Eskilstuna Rune Kaalhus Specialist i allmänmedicin, Västerås Johan Ljungberg Kardiolog, Umeå Anna Rask-Andersen Arbets- och miljömedicin, Uppsala Emma Spak ST-läkare i allmänmedicin, Hönö David Svaninger ST-läkare i allmänmedicin, Ulricehamn Emma Furberg, adjungerad MSF Läkarstudent, Umeå 21
Verksamhetsberättelse 2013 Ledningsgruppen fornamn.efternamn@slf.se Håkan Wittgren, verkställande direktör Cecilia Herm, vice vd Anders Bengtsson, utvecklingsdirektör Ulrika Edwinson, avdelningschef Arbetsliv och Juridik Kristina Eriksson, avdelningschef Kommunikation Per Johansson, avdelningschef Politik och profession Inger Löfvander, personalchef och avdelningschef Administration Sture Persson, avdelningschef Ekonomi 22
Bilaga: Förtroendevalda och tjänstemän Centralstyrelsen fr.o.m. 31 maj 2013 Marie Wedin, ordförande Heidi Stensmyren, förste vice ordförande Ove Andersson, andre vice ordförande Thomas Brännström, ledamot Karin Båtelson, ledamot Eva Engström, ledamot Elin Ericsson, ledamot Thomas Flodin, ledamot Staffan Henriksson, ledamot Rune Kaalhus, ledamot Johan Ljungberg, ledamot Anna Rask-Andersen, ledamot Emma Spak, ledamot David Svaninger, ledamot Adjungerad: Emma Furberg, MSF Sekreterare: Cecilia Herm Centralstyrelsen t.o.m. 31 maj 2013 Marie Wedin, ordförande Heidi Stensmyren, förste vice ordförande Ove Andersson, andre vice ordförande Thomas Brännström, ledamot Karin Båtelson, ledamot Eva Engström, ledamot Thomas Flodin, ledamot Staffan Henriksson, ledamot Rune Kaalhus, ledamot Johan Ljungberg, ledamot Anna Rask-Andersen, ledamot Mikael Rolfs, ledamot Emma Spak, ledamot Adina Welander, ledamot Adjungerad: Isabella Kongstad, MSF Sekreterare: Cecilia Herm Presidiet Marie Wedin, ordförande Heidi Stensmyren, förste vice ordf. Ove Andersson, andre vice ordf. Revisorer Mats Fridblom, aukt. revisor Ulla Feuk Bernhard Grewin Valberedningen fr.o.m. 31 maj 2013 Bengt von Zur-Mühlen, ordf. Lena Ekelius Sara Lei Ulrika Mattsson Kölfeldt Anna-Karin Stridsman Sekreterare: Cecilia Herm Valberedningen t.o.m. 31 maj 2013 Ulrika Mattsson Kölfeldt, ordf. Lena Ekelius Elin Ericsson, t.o.m. januari 2013 Ingrid Stubelius, fr.o.m. februari 2013 Björn Widlund Bengt von Zur-Mühlen Sekreterare: Cecilia Herm Ersättningskommittén Elisabet Rimeika, ordförande Jonas Andersson Per-Erik Melberg Cecilia Herm Sture Persson Arbetslivsgruppen Anna Rask-Andersen, ordförande Bengt von Zur-Mühlen Christer Olofsson Christina Sjöberg Marta Christensson Joakim Samuelsson fr.o.m. 1 juli 2012 Johan Ljungberg fr.o.m. 1 juli 2012 Frida Kareliusson Sekreterare: Alicia Lycke Etik- och ansvarsrådet Thomas Flodin, ordförande Nino Bracin Johanna Sandlund Lotti Helström Erik Jörtsö Johan Zelano Åsa Pravitz Sekreterare: Tomas Hedmark Förhandlingsdelegationen Marie Wedin, ordförande Ove Andersson Jens Ellingsen Inge Eriksson Christer Jensen Lars Nevander Johan Styrud Adjungerad MSF: Robert Holmqvist t.o.m 1 juni 2013 Filip Löfgren fr.o.m. 1 juni 2013 Per Erik Melberg och Staffan Henriksson adjungerade med anledning av förhandlingar om läkarvårdstaxan Sekreterare: Lena Arwidson Rådet för läkemedel, IT och medicinteknik Mikael Rolfs, ordf. t.o.m. mars 2013 Karin Båtelson, ordf. fr.o.m. april 2013 Ewa Hellberg, t.o.m.30 juni 2013 Synnöve Lindemalm Rikard Lövström Ingmarie Skoglund, t.o.m.30 juni 2013 Niclas Skytteberg Mathias Blom fr.o.m.1 juli 2013 Rune Kaalhus fr.o.m. 1 juli 2013 Karin Starzmann fr.o.m. 1 juli 2013 Sekreterare: Olle Högrell, t.o.m. aug 2013, Milla Järvelin, fr.o.m. sept. 2013 Utbildnings- och forskningsdelegationen Eva Engström, ordförande Magnus Andersson Britt Bergström Emma Spak Adina Welander, t.o.m. 30 juni 2013 Mikael Köhler, t.o.m. 30 juni 2013 Thorne Wallman, t.o.m. 30 juni 2013 Evita Zoucas Emma Furberg, fr.o.m. 1 juli 2013 David Svaninger fr.o.m. 1 juli 2013 Åke Reimer, fr.o.m. 1 juli 2013 Adjungerad: Heidi Stensmyren, t.o.m. 30 juni 2013, Thomas Brännström Sekreterare: Anna-Clara Olsson Sjukvårdspolitiska arbetsgruppen Marie Wedin, ordförande Ove Andersson Karin Båtelson Emma Spak Thomas Flodin Rune Kaalhus Heidi Stensmyren Sekreterare: Olle Högrell, t.o.m. aug. 2013. Susann Asplund Johansson, fr.o.m. sept. 2013 VIS-gruppen (Vårdval i öppen specialistvård) Karin Båtelson, ordf. t.o.m. mars 2013. Heidi Stensmyren, ordf. april 2013 Ove Andersson Anders Dahlqvist Staffan Henriksson, Anders Åkvist Sekreterare: Svante Pettersson, samt Jasmina Ring fr.o.m. mars 2013 SPUR-stiftelsen (verksamheten överlåten till Ipuls) Heidi Stensmyren, ordförande Magnus Andersson Styrelsen för Läkarförbundets pensionsstiftelse Håkan Wittgren Cecilia Herm Mats Kardell Peter Wursé Ersättare: Cecilia Curtelius Larsson 23
REPRESENTANTER I EGNA DOTTERBOLAG Läkartidningen Förlag ABs styrelse Marie Wedin, ordförande Håkan Wittgren, vd Cecilia Herm Jonas Hultkvist Sture Persson, suppleant Lipus ABs styrelse, fr o m 2013-03-01 Håkan Wittgren, ordförande Eva Engström Magnus Andersson Emma Spak, suppleant Sture Persson, suppleant REPRESENTANTER I ORGANISATIONER OCH UTREDNINGAR M.M. Sacos styrelse Marie Wedin Sacos kongress Anders Bengtsson Thomas Flodin Emma Furberg Cecilia Herm Anna-Clara Olsson Heidi Stensmyren David Svaninger Saco-S representantskap Marie Wedin Ersättare: Torbjörn Bidebo Saco-S styrelse Representant för övriga förbund: Karin Rhenman Sacos chefsnätverk Lena Arwidson Alicia Lycke Johan Magnusson Sacos lönebildningsgrupp Karin Rhenman Sacos löneenkätnätverk Åsa Jaktlund Saco-P Karin Rhenman Sacos pensionsarbetsgrupp Cecilia Curtelius Larsson Sacos referensgrupp för socialförsäkringsfrågor Susann Asplund Johansson Saco Vård Heidi Stensmyren Kåre H Jansson, t.o.m maj 2013 Susann Asplund Johansson IPULS styrelse Gunnar Welander, vice ordförande Heidi Stensmyren, ledamot Håkan Wittgren, suppleant Samverkan för säker vård Heidi Stensmyren Arbetsgruppen för nationella patientsäkerhetskonferensen Anders Bengtsson Cancerfondens huvudmannamöte Anders Ekbom Cancerfondens styrelse Gunilla Enblad fr.o.m. 16 maj 2013 Göran Edbom t.o.m. 15 maj 2013 Nationella rådet för specialiseringstjänstgöring Heidi Stensmyren, t.o.m. maj 2013 Eva Engström fr.o.m. juni 2013 Adina Welander (för Sylf) t.o.m. maj 2013 Emma Spak, (för Sylf) fr.o.m. juni 2013 Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum Ove Andersson Kåre H Jansson, t.o.m. maj 2013 Susann Asplund Johansson Thomas Parker, fr.o.m. april 2013 OFRs överstyrelse Karin Rhenman OFRs styrelse Marie Wedin Ersättare: Ulrika Edwinson OFRs Förhandlingschefsnätverk Karin Rhenman OFRs beredningsgrupp för pensions- och försäkringsfrågor Cecilia Curtelius Larsson OFRs statistikgrupp Åsa Jaktlund Arbetsmiljörådet (AMR) inom kommuner och landsting Ulrika Edwinson Parternas beredningsgrupp inom AFA Försäkring avseende forskning o utveckling inom arbetsmiljöområdet Alicia Lycke Partsgruppen inom föreningen Sunt arbetsliv Jasmina Ring PTKs överstyrelse Ulrika Edwinson Ersättare: Karin Rhenman, Peter Wursé AEAs styrelse Cecilia Herm Ombud vid AEAs föreningsstämma Karin Sjöqvist Ersättare: Johan Magnusson PSA-nämnden Ersättare: Cecilia Herm Provinsialläkarstiftelsen (Socialdepartementet) Britt Bergström Ersättare: Sandra af Winklerfelt SBU, statens beredning för medicinsk utvärdering, Nämnden Marie Wedin Samnordisk arbetsgrupp för prognos- och specialistutbildningsfrågor Thomas Parker Åsa Jaktlund Socialstyrelsens insynsråd Marie Wedin Försäkringskassans insynsråd Ove Andersson Socialstyrelsens referensgrupp rörande Nationellt planeringsstöd (NPS) Thomas Parker Åsa Jaktlund Styrelsen för BraVå Bra vård för äldre Ove Andersson Patientmaktsutredningen (S 2011:3) Heidi Stensmyren Förändrad läkarutbildning (dir 2011:96) Eva Engström Emma Spak Utredningen om rätt information i vård och omsorg (S 2011:13) Mikael Rolfs Referensgruppen till utredningen om ägarprövning och mångfald vid offentligt finansierade välfärdstjänster, (dir 2012:131) Camilla Morath Referensgruppen för organisationer och näringsliv till utredningen om en kommunallag för framtiden, (Fi 2012:07) Jasmina Ring INTERNATIONELLT Commité Permanent des Médecins Européens (CPME) Marie Wedin, delegationschef Karin Båtelsson, delegat fr.o.m. 3 okt 2013 Mikael Rolfs, delegat t.o.m. 2 okt 2013 Heidi Stensmyren, delegat Joel Hellstrand, internationell samordnare Susann Asplund Johansson, utredare Nordiska läkarrådets styrelse (NLS) Marie Wedin Håkan Wittgren Joel Hellstrand, internationell samordnare Union Européenne des Médecins Specialistes (UEMS) Eva Engström, delegationschef Magnus Andersson, delegat Thomas Parker, utredare World Medical Association (WMA) Marie Wedin, delegationschef Thomas Flodin, delegat Tomas Hedmark, förbundsjurist UPPDRAG FÖR SACO Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Bo Wängberg (t.o.m 30/6) Martin Rödhun (fr.o.m. 1/7) Ersättare: Mats Palmér, Anna Källkvist (t.o.m. 30/6) Gunilla Tegerstedt (fr.o.m 1/7) Meddelarskyddsutredningen, (dir 2012:76) Nils Erik Solberg 24
PERSONAL LÄKARFÖRBUNDETS KANSLI och Läkartidningen 2013-12-31 VD-stab Håkan Wittgren, vd Anders Bengtsson, utvecklingsdirektör Joel Hellstrand, internationell samordnare Cecilia Herm, vice vd Cickie Holmsten, vd-sekreterare Åsa Jaktlund, statistiker Karin Johnsdotter, assistent Kommunikationsavdelningen Kristina Eriksson, avdelningschef Michael Feldt, pressansvarig Sofia Karlsson, medlemsrekrytering Sofia Segergren, kommunikatör Ewa Widman, kommunikatör Ekonomiavdelningen Sture Persson, ekonomichef Nina Blomkvist, redovisningsekonom Marita Engstrand, redovisningsekonom Inga-Maj Juselius, ekonomiassistent, redovisning Administrativa avdelningen Inger Löfvander, avdelningschef och personalchef Marie Andersson, växel, reception, bokning Peter Bjurström, systemutveckling och support Gabriella Blomberg, fastighetsansvarig och Travel Manager Ewa Giannini, medlemsadministration Jonas Grönlund, It-samordnare och support Christer Hörnqvist, kontorsservice Gunnar Idesten, It-administration och support (tjänstledig) Boel Johansson, medlemsadministration Kristina Larsson, arkivarie/registrator Siv Larsson, växel, reception, bokning Carl-Gustaf Lewenhaupt, kontorsservice Jenny Lundqvist, medlemsadministration Karin Sjöqvist, medlemsadministration Anneli Åkerström-Bohm, personalhandläggare Avdelningen för Arbetsliv och Juridik Ulrika Edwinson, avdelningschef Lena Arwidson, ombudsman Torbjörn Bidebo, ombudsman Diana Ferm, ombudsman Fredrik Engdahl, ombudsman Ellen Hall, ombudsman Tomas Hedmark, förbundsjurist Cecilia Curtelius Larsson, förbundsjurist Alicia Lycke, ombudsman Johan Magnusson, förbundsjurist Camilla Morath, förbundsjurist Karin Rhenman, chefsförhandlare Jasmina Ring, ombudsman Annika Rådberg, administration Nils Erik Solberg, chefsjurist Helena Törnkvist, administration Peter Wursé, ombudsman Avdelningen för Politik och Profession Per Johansson, avdelningschef Linn Bladh, utredare Eva Jerbrant, sekreterare Susann Asplund Johansson, utredare Milla Järvelin, studenthandläggare Anna-Clara Olsson, utredare Thomas Parker, utredare Svante Pettersson, utredare Turid Stenhaugen, utredare Ylva Öijvall, assistent LÄKARTIDNINGEN Pär Gunnarsson, chefredaktör och ansvarig utgivare Miki Agerberg, reporter Britt-Marie Aronsson, annonskoordinator Iréne Balsam, annonsservice Karin Bergqvist, redaktionschef och stf ansvarig utgivare Yvonne Bäärnhielm, administration Hélène Engström, prenumeration Björn Enström, webbredaktör Doris Francki, medicinsk redigerare Sara Holfve, journalist och AD Håkan Holmén, säljare Gabor Hont, kulturredaktör Carin Jacobsson, redaktör för meddelandesidan Ulf Jansson, marknads- och annonsdirektör Mats Kardell, Mac-samordnare (Administrativa avd) Ewa Knutsson, medicinsk redigerare och debattredaktör Inga-Maj Lagerholm, sekreterare Eva Larsson, säljare Jan Lind, debattredaktör Michael Lövtrup, reporter Elisabet Ohlin, webbchef Göran Sterner, säljare Marie Ström, reporter vik Madeleine Ramberg Sundström, redigerare Bo Svensson, systemadministratör, It-tekniker (Administrativa avd) Michael Wilczek, medicinsk redaktionschef vik Birgit Wilhelmson, medicinsk redigerare 25
Verksamhetsberättelse 2013 Bilaga: Läkarförbundet med lokalföreningar och yrkesföreningar Ekonomiska nyckeltal 2013 och 2014 Läkar- Lokal- Yrkesförbundet föreningar föreningar Summa Antal föreningar 1 28 7 36 2013 Medlemsintäkter (tkr) 99 303 21 329 21 912 142 544 Övriga intäkter (tkr) 14 436 7 083 2 680 24 200 Summa intäkter (tkr) 113 739 28 413 24 592 166 744 Personalkostnader (tkr) -65 397-17 037-11 162-93 595 Övriga kostnader (tkr) -45 277-8 417-11 142-64 837 Resultat från kärnverksamheten (tkr) 3 005 2 959 2 288 8 312 Finansnetto 16 303 1 166 595 18 064 Resultat från annan verksamhet (tkr) 5 459 252 0 5 711 Bokslutsdispositioner (tkr) 11 0-145 -134 Skatt (tkr) -3 302-180 -138-3 619 Redovisat resultat (tkr) 21 476 4 197 2 600 28 334 Eget kapital (tkr) 620 516 50 805 38 987 710 308 Personal (medelant anställda) Kansliet 54 25 6 85 Läkartidningen 32 32 2014 Budgeterat resultat (tkr) 11 600-1 803 472 10 569 Årsavgift 2014 för fullbetalande medlem (vägt medeltal kr/år) 2 988 671 627 4 286 26
Bilaga: Avgivna remissyttranden Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet Vissa lagförslag med anledning av trepartssamtalen (Ds 2013:20) Finansdepartementet Betänkandet Privat utförare kontroll och insyn (SOU 2013:53) Landsbygdsdepartementet Marknadsföring m m av modersmjölksersättning och tillskottsnäring (Ds 2012:50) Socialdepartementet Avskaffande av steriliseringskrav som villkor för ändrad könstillhörighet (Ds 2012:46) Betänkandet Ansvarsfull hälso- och sjukvård (SOU 2013:44) Betänkandet Patientlag (SOU 2013:2) Betänkandet Pris, tillgång och service Fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden (SOU 2012:75) Betänkandet Rätt information Kvalitet och patientsäkerhet för vuxna med nedsatt beslutsförmåga (SOU 2013:45) en väg mot ökad tillsyn (SOU 2013:50) en översyn av läkemedelslagen Ds 2013:51 ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23) Fysioterapeut ny skyddad yrkestitel för sjukgymnaster Förslag till ändringar i patientsäkerhetslagen (2010:659) Informationsförfaranden i samband med organtransplantationer (Ds 2013:58) Lagändringar till följd av ändrat huvudmannaskap för tillhandahållande av vissa kurser för läkares vidareutbildning Lagändringar till följd av ändrat huvudmannaskap för tillhandahållande av vissa kurser för läkares vidareutbildning, kompletterande promemoria om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands m.m. Underlag vid hearing på Socialdepartementet 2013-02-15 om Försäkringskassans metoder och verktyg för bedömning av arbetsförmåga Myndigheter m fl Jordbruksverket salmonella ett nationellt strategidokument Läkemedelsverket Förslag till föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:13) om förskrivning av vissa livsmedel Förslag till föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:13) om förskrivning av vissa läkemedel Läkemedelsverkets förslag till föreskrifter för Nationella medicinska informationssystem Regeringsuppdrag och utredning om apoteksombud, enkätfrågor Utvärdering av dostjänsten Ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:10) om distanshandel vid öppenvårdsapotek Ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämning av läkemedel och teknisk sprit (Dnr:3.1-2013-038577) Ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämning av läkemedel och teknisk sprit (Dnr 3.1-2013-070342) Ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:10) om förteckningar över narkotika (Dnr:3.1-2013-040284) Ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:10) om förteckningar över narkotika (Dnr:3.1-2013-056553) Ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:10) om förteckningar över narkotika (Dnr:3.1-2013-088992) Sveriges Kommuner och Landsting Förslag till gallringsråd för patientjournaler och övrig vårddokumentation Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Förslag till ändring i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter (TLVFS 2009:3) om handelsmarginal för läkemedel och andra varor som ingår i läkemedelsförmånerna Socialstyrelsen Begrepp och termer för ordinationsorsak enkät om Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvård Förslag till föreskrifter om ändring i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:11) om hälsoundersökning av asylsökande m fl Modell för framtagande av underlag till regeringen inför beslut om nationella vaccinationsprogram Preliminärversion vägledning för barnhälsovård Preliminärversion vägledning för elevhälsan Preliminärversion vägledning för mödrahälsovård Rapporten Förslag till Nationell strategi för patientsäkerhet för ett mer samlat patientsäkerhetsarbete Reviderade föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Saco Antagning av studieavgiftsskyldiga studenter Betänkandet Brottmålsprocessen (SOU 2013:17) Betänkandet En myndighet för alarmering (SOU 2013:33) Betänkandet Förstärkt försäkringstagarskydd (SOU 2012:64) en mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet (Ds 2012:49) Förändrade åldersgränser och ökad flexibilitet i föräldraförsäkringen graviditetspenning till egenföretagare på grund av risker i arbetsmiljön genomförande av EU:s direktiv om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi (Ds 2012:45) Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) Rekryteringsmål för jämnare könsfördelning bland professorer förslag om dialog mellan regeringen och lärosätet slutbetänkande från Pensionsåldersutredningen åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) 27
slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Åtgärder mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring (Ds 2013:57) Ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014-2016 Ökat fokus på arbete för vissa nyanlända invandrare och avveckling av sfi-bonus Internationella organ CPME Förslag till ny dataskyddsförordning Begränsningar i kommersialiseringen av DNA-tester valmanifest för europaparlamentsvalet i maj 2014. Policy om antibiotikaresistens Response to the public consultation on the draft revised text of the WMA Declaration of Helsinki Patient Safety and Quality of Care Healthcare workforce planning Professional regulation of doctors shelf life of medicinal products WMA Physician immunization survey Proposed WMA statement on the use of the death penalty Proposed WMA statement on person centered medicine Proposed revision of WMA statement on the forensic investigations of the missing Proposed WMA statement on fungal disease diagnosis and management Proposed revision of the WMA resolution on women s rights to healthcare and how that relates to mother and child HIV infection Proposed WMA statement on human papillomavirus vaccination Proposed WMA statement on the right to reparation of victims of torture Proposed revision of the WMA Declaration of Helsinki 28
Årsredovisning 2013 Styrelsen och verkställande direktören för Sveriges läkarförbund får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01 -- 2013-12-31. 13 Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Sveriges läkarförbund är läkarnas fackliga och professionella organisation med syfte att stärka och värna om medlemmarnas fackliga och yrkesmässiga intressen samt att påverka hälso- och sjukvårdens utveckling. Förbundet är moderförening i en koncern. Koncernens verksamhet består av fem verksamhetsgrenar, facklig och professionell verksamhet, Läkartidningen, LIPUS, fastighetsrörelse samt finansrörelse. Läkartidningen, LIPUS och fastigheten Kommendörsgatan 9 drivs i helägda dotterbolag. Kommentarer till årets resultat i koncernen Nettoomsättningen för verksamhetsåret uppgick till 160,5 mkr, vilket är att jämföra med 154,7 mkr föregående år. Medlemsintäkterna ökade med 2,7 mkr till 99,3 mkr genom en ökning av antalet medlemmar. Läkartidningens omsättning minskade med 0,9 mkr jämfört med år 2012. Resultatet från finansiella placeringar uppgick till 16,3 mkr (15,4 mkr). Årets resultat efter skatt blev 21,5 mkr (22,8 mkr). Antalet anställda, omräknat till heltidstjänster, var i koncernen 86 för 2013. Kommentarer till årets resultat per verksamhetsgren Den fackliga och professionella verksamheten visar ett resultat på 1,0 mkr, vilket är att jämföra med -3,4 mkr föregående år. Självfinansieringsgraden uppgick till 100 % (96,5%). Läkartidningen visar ett rörelseresultat på 3,3 mkr, jämfört med 6,3 mkr föregående år. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Under 2013 har en återföring av tidigare nedskrivning med netto 3,2 mkr på förbundets finansiella investeringar gjorts. Förbundets löpande verksamhet påverkas inte av förändringar i förmögenhetsvärdena då verksamhetens kostnader i sin helhet finansieras av rörelseintäkter. Genom gottgörelse från pensionsstiftelse har förbundet byggt ett negativt löneskatteunderlag genom åren. Skatteverket har ifrågasatt ingående negativt löneskatteunderlag för taxering 2012. Under året startade Läkarnas institut för professionell utveckling i sjukvården LIPUS AB (nedan kallad LIPUS) sin verksamhet. Bolaget har under sitt första verksamhetsår gjort ett negativt rörelseresultat med 1,3 mkr att jämföra med budgeterat resultat på -1,8 mkr. Finansiell riskhantering Riskexponeringen i form av finansiella instrument regleras i en av Centralstyrelsen beslutad placeringspolicy. Huvuddelen av tillgångarna finns i börsnoterade aktier eller andra värdepapper och instrument emitterade av finansiella institutioner med AAA-rating. Riskexponeringen mot aktiemarknaden har en övervikt mot svenska marknaden men speglar i övrigt till stor del världsindex. Finansförvaltningens administration hanteras av extern part. Koncernens kreditrisker är i stort begränsade till löpande kundfordringar och historiskt har kundförlusterna varit försumbara. Ränte- och valutarisker finns endast i finansförvaltningen och huvuddelen av innehaven är i svenska kronor. Den löpande fastighetsrörelsen visar ett resultat på 5,5 mkr, vilket ligger 2,1 mkr under föregående år. Marknadsvärdet för fastigheterna är estimerat till 370 mkr (varav 328 mkr avser Stockholmsfastigheter externt värderade av DTZ per årsskiftet 2013, värdet för övriga fastigheter är baserade på tidigare värderingar). Finansrörelsen visar ett resultat på 16,3 mkr (15,4 mkr). Övervärdet på de finansiella placeringarna uppgår till 38,4 mkr (0 mkr). Läkarförbundets långfristiga finansiella tillgångar ligger i enlighet med antagen placeringspolicy huvudsakligen placerade i räntebärande papper, i aktierelaterade instrument med global exponering samt i investeringar med låg korrelation med aktiemarknaden för att minska risken i portföljen. Placeringshorisonten är långsiktig. 29
Flerårsöversikt Koncernens nyckeltal 2013 2012 2011 2010 Nettoomsättning (mkr) 160,5 154,7 155 150,5 Rörelseresultat (mkr) 8,5 10,6 11,6-3,4 Årets resultat (mkr) 21,5 22,8 0,9 20,3 Soliditet 95% 96% 94% 95% Antal anställda (omräknat till heltidstjänster) 86 87 87 85 Balansomslutning (mkr) 651,8 626,3 609,9 602,5 Justerat eget kapital (mkr) 1/ 915 854 818 765 1/ Med justerat eget kapital avses bokfört värde på eget kapital justerat för överoch undervärden på koncernens samtliga värdepappersinnehav, fastigheter och bostadsrätter. Nettoomsättning per verksamhetsgren (mkr) 2013 2012 2011 2010 Facklig och professionell verksamhet 99,3 96,6 90,5 83,4 Läkartidningen 54,7 55,6 58,3 59,9 LIPUS 4,4 0 0 0 Delsumma 158,4 152,2 148,8 143,3 Fastighetsrörelse 24,3 24,1 25,3 28,5 Eliminering av internfakturering -22,2-21,6-19,1-21,3 Summa nettoomsättning 160,5 154,7 155,0 150,5 Resultat per verksamhetsgren 2/ 2013 2012 2011 2010 Facklig och professionell verksamhet 1,0-3,4-0,3-12,3 Läkartidningen Förlag AB 3,3 6,3 6,8 4,1 LIPUS -1,3 - - - Delsumma 3,0 2,9 6,5-8,2 Fastighetsrörelse 5,5 7,6 3,2 4,9 Verksamhetsresultat före finansrörelse 8,5 10,5 9,7-3,3 Finansrörelse 16,3 15,4-1,8 26,9 Verksamhetsresultat 24,8 25,9 7,9 23,6 Koncernmässiga just. etc 0,0 0,0 1,9 0,0 Resultat efter finansiella poster 24,8 25,9 9,8 23,6 Skatter -3,3-3,0-8,8-3,2 Minoritetens andel 0,0-0,1-0,1-0,1 Årets resultat 21,5 22,8 0,9 20,3 s nyckeltal 2013 2012 2011 2010 Nettoomsättning (mkr) 113,7 111,4 108,8 102,4 Rörelseresultat (mkr) 3,0 2,7 3,6-9,5 Resultat efter finansiella poster (mkr) 19,3 18,2 28,2 28,1 Antal anställda (omräknat till heltidstjänster) 54 55 55 53 Balansomslutning (mkr) 624,2 609,4 592,5 577,5 Justerat eget kapital (mkr) 858,0 837,6 772 724 Medlemsutveckling Medlemskategori 2013 2012 Antal Andel Antal Andel Läkare, yrkesverksamma 32 706 71,4% 32 259 71,8% Läkare, pensionärsmedlemmar 6 167 13,5% 5 872 13,1% Studenter 6 862 15,0% 6 714 14,9% Läkare under kompletteringsutbildning 98 0,2% 90 0,2% 45 833 100,0% 44 935 100,0% Framtida utveckling Läkarförbundets framtida planer beskrivs i av fullmäktige 2012 beslutad Verksamhetsplan 2013-2014 och av fullmäktige 2013 beslutad Budget 2014. 2/ I uppställningen ovan har hänförbara interna kostnader för administration redovisats under finansrörelsen. Avskrivningar på koncernmässiga övervärden i fastigheter i handelsbolag redovisas ej i fastighetsrörelsen utan under koncernmässiga justeringar. 30
Resultaträkningar Koncernen 2013-01-01 2012-01-01 2013-01-01 2012-01-01 Not --2013-12-31 --2012-12-31 --2013-12-31 --2012-12-31 Nettoomsättning 1 160 458 183 154 691 453 113 739 295 111 408 024 160 458 183 154 691 453 113 739 295 111 408 024 Övriga rörelseintäkter 2 2 281 874 10 613 962 3 679 934 11 232 775 162 740 057 165 305 415 117 419 229 122 640 799 Rörelsens kostnader Produktions- och distributionskostnader -11 103 060-10 711 117-13 385 605-13 136 453 Övriga externa kostnader 3-41 607 702-48 805 059-33 592 880-40 626 608 Personalkostnader 4-97 419 504-91 397 043-65 397 158-64 468 882 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar -4 134 803-3 782 603-2 038 030-1 749 570-154 265 069-154 695 822-114 413 673-119 981 513 Rörelseresultat 8 474 988 10 609 593 3 005 556 2 659 286 Resultat från finansiella investeringar Resultat från andelar i koncernföretag 5 - - -33 595 226 823 Resultat från finansiella placeringar som är anläggningstillgångar 6 16 303 157 14 822 234 16 303 157 14 822 394 Övriga ränteintäkter 90 359 574 548 84 570 519 724 16 393 516 15 396 782 16 354 132 15 568 941 Räntekostnader -102 420-47 357-89 356-16 643-102 420-47 357-89 356-16 643 Resultat efter finansiella poster 24 766 084 25 959 018 19 270 332 18 211 584 Årets skattekostnad 7-3 301 541-3 035 280-1 587 860-702 476 Minoritetens andel i årets resultat 11 199-75 607 - - Årets resultat 21 475 742 22 848 131 17 682 472 17 509 108 31
Balansräkningar Koncernen Not 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för programvara 8 19 323 567 9 781 115 6 362 496 3 544 725 19 323 567 9 781 115 6 362 496 3 544 725 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 9 82 240 702 84 438 331 22 520 978 23 265 035 Inventarier 10 5 084 388 4 097 610 3 894 336 3 045 988 87 325 090 88 535 941 26 415 314 26 311 024 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 11,12 61 122 938 61 395 596 Andelar i bostadsrättsförening 13 3 227 500 3 227 500 3 227 500 3 227 500 Andra långfristiga värdepappersinnehav 14 413 557 625 418 916 342 413 557 625 418 916 342 Andra långfristiga fordringar 15 410 124 759 243 410 124 759 243 417 195 249 422 903 085 478 318 187 484 298 681 Summa anläggningstillgångar 523 843 906 521 220 141 511 095 997 514 154 430 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 7 157 020 4 811 875 1 123 019 1 295 420 Fordringar på koncernföretag - - 2 293 083 - Övriga fordringar 16 15 862 276 5 244 171 14 225 505 4 816 659 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 17 4 882 444 2 998 418 3 371 437 2 741 277 27 901 740 13 054 464 21 013 044 8 853 356 Kassa och bank 100 021 707 92 067 109 92 072 304 86 418 354 Summa omsättningstillgångar 127 923 447 105 121 574 113 085 348 95 271 710 Summa tillgångar 651 767 353 626 341 714 624 181 345 609 426 140 Eget kapital och skulder Eget kapital Fritt eget kapital Fria reserver/balanserad vinst 18 599 040 435 576 192 306 546 055 733 529 562 495 Årets resultat 21 475 742 22 848 131 17 682 472 17 509 108 Summa eget kapital 620 516 177 599 040 437 563 738 205 547 071 603 Minoritetsintresse 815 537 704 236 Avsättningar Uppskjuten skatteskuld 326 805 - - - Summa avsättningar 326 805 0 0 0 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 8 529 608 7 206 413 6 439 658 4 998 413 Skulder till koncernföretag - - 42 552 098 45 802 780 Skatteskulder 36 517 1 878 800-1 869 561 Övriga skulder 3 916 177 2 300 661 1 977 975 1 490 462 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 19 17 626 532 15 211 167 9 473 409 8 193 321 Summa kortfristiga skulder 30 108 834 26 597 041 60 443 140 62 354 537 Summa eget kapital och skulder 651 767 353 626 341 714 624 181 345 609 426 140 Ställda säkerheter 20 15 695 000 15 695 000 5 695 000 5 695 000 Ansvarsförbindelser 21 6 730 821 6 536 344 6 730 821 6 536 344 32
Kassaflödesanalyser Den löpande verksamheten Not Koncernen 2013-01-01 2012-01-01 2013-01-01 2012-01-01 --2013-12-31 --2012-12-31 --2013-12-31 --2012-12-31 Rörelseresultat 8 474 988 10 609 593 3 005 556 2 659 286 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 4 062 658-3 011 013 1 989 024-5 421 033 12 537 646 7 598 580 4 994 580-2 761 747 Erhållen avkastning från finansiella placeringar 13 123 005-3 084 343 13 123 005-3 084 343 Erhållen ränta 90 359 574 548 84 570 519 724 Erlagd ränta -102 420-47 357-89 356-16 643 Betald inkomstskatt -11 716 190-5 240 352-8 582 280-2 001 298 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 13 932 400-198 924 9 530 519-7 344 307 Förändring av rörelsekapital Ökning/minskning av fordringar -7 948 105-1 227 324-6 748 301-2 592 066 Ökning/minskning av leverantörsskulder 1 323 195 147 107 1 441 245-237 097 Ökning/minskning av övriga korta skulder 4 030 881-3 979 316-1 483 081 1 193 809 Ökning/minskning av avsättningar - -243 315 - -243 315 Kassaflöde från den löpande verksamheten 11 338 371-5 501 772 2 740 382-9 222 976 Investeringsverksamhet Ökning/minskning av långa fordringar 349 119-177 057 349 119-177 057 Insättningar/uttag i handelsbolag 239 063 318 750 Förvärv av materiella/ immatriella anläggningstillgångar -12 805 261-9 027 642-5 036 085-2 661 083 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 411 000 22 774 866 125 000 22 774 866 Ökning/minskning av andra långfristiga värdepappersinnehav 8 538 869-6 393 494 8 538 869-6 393 494 Kassaflöde från investeringsverksamheten -3 506 273 7 176 673 4 215 966 13 861 982 Finansieringsverksamhet Minoritetens tillskott HB Facctrio 122 500 0 0 0 Kapitaltillskott från/till koncernbolag 0 0-1 302 398 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 122 500 0-1 302 398 0 Ökning/Minskning av likvida medel 7 954 598 1 674 901 5 653 950 4 639 006 Likvida medel vid årets början 92 067 109 92 072 304 86 418 354 81 779 348 Likvida medel vid årets slut 100 021 707 92 067 109 92 072 304 86 418 354 33
Redovisningsprinciper och noter Årsredovisningen är upprättad enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd avseende större företag. Finansiella placeringar samt avkastning på finansiella placeringar redovisas under finansiella anläggningstillgångar i balansräkningen respektive i resultaträkningen. Inga redovisningsprinciper har förändrats i förhållande till föregående år. Gottgörelse från pensionssiftelsen redovisas som en avgående post under personalkostnader i enlighet med specifikation i personalnot. Koncernens bokslut har upprättats enligt Redovisningsrådets rekommendation RR 1:00 och med tillämpning av förvärvsmetoden. I koncernredovisningen ingår samtliga dotterföretag. Av årets nettoomsättning i moderföreningen avser 1,8% (1,8%) lokalhyror betalda av Läkartidningen Förlag AB. Av årets kostnader i moderföreningen avser 14,2% (10,9%) koncerninterna mellanhavanden. Värderingsprinciper Medlemsavgifter intäktsförs när betalning sker. I övrigt tas intäkter upp i takt med att de upparbetats eller att ifrågavarande tjänster levererats. Kostnader redovisas i takt med att de uppstår. Fordringar har upptagits till det lägsta av nominellt värde och det belopp varmed de beräknas inflyta. Finansiella placeringar i värdepapper är kollektivt värderade (portföljvärdering) till det lägsta av genomsnittligt anskaffningsvärde och verkligt värde. Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar. Avskrivningsprocent framgår av nedanstående tabell. Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde. Egenupparbetade kostnader avseende immateriella anläggningstillgångar kostnadsförs när de uppstår. Immateriell tillgång skrivs av på 8 år från och med ianspråktagande. Föreningen ska betala skatt för inkomster som t ex räntor, utdelningar, vinst vid avyttring av värdepapper och fastighet, rörelse- och fastighetsinkomster. För den ideella verksamheten utgår ingen skatt på t ex medlemsintäkter. Koncernen 2013 2012 2013 2012 Byggnader 2-3% 2-3% 2-3% 2-3% Inventarier (från anskaffningsmånad) 20% 20% 20% 20% Datorer (från anskaffningsmånad) 20-33% 20-33% 20-33% 20-33% Balanserade utgifter för programvara 12,5% - - - Förvärvade övervärden avseende fastigheter i aktiebolag skrivs av i koncernen på fastighetens återstående livslängd. Avskrivningar och nedskrivningar framgår av not för respektive balanspost. Not 1 Nettoomsättning Koncernen 2013 2012 2013 2012 Facklig och professionell verksamhet 99 302 920 96 641 219 99 302 920 96 641 219 Fastighetsrörelse 12 726 713 12 973 565 14 436 375 14 766 805 Delsumma 112 029 633 109 614 784 113 739 295 111 408 024 Läkartidningen Förlag AB 44 001 969 45 076 669 - - LIPUS 4 426 581 - - - 160 458 183 154 691 453 113 739 295 111 408 024 Not 2 Övriga rörelseintäkter 2013 2012 Försäljning franska fastigheter - 7 197 056 Service till närstående organisationer 3 600 442 4 021 219 Etableringslots 79 493 14 500 3 679 935 11 232 775 Not 3 Övriga externa kostnader 2013 2012 Lokalhyra och fastighetskostnader 13 962 152 17 423 723 Medlemsavgift Saco och övriga föreningskostnader 5 340 627 5 170 801 Revision och övriga konsultkostnader 4 177 006 2 976 901 Administrationskostnader (porto, tryck etc) 3 308 950 3 020 923 IT-kostnader 1 644 684 2 594 532 Medlemssystem - 4 095 614 Övrigt 5 159 461 5 344 114 33 592 880 40 626 608 Leasingkostnader I beloppet för övriga externa kostnader ingår leasingavgifter med 998 tkr (882 tkr) i koncernen och med 732 tkr (639 tkr) i moderbolag. Not 4 Personal Kostnader för ersättning för förlorad arbetsförtjänst till förtroendevalda redovisas nedan under löner och ersättningar respektive sociala kostnader. Antal anställda är omräknat till heltidstjänster. Koncernen 2013 2012 2013 2012 Medelantalet anställda Kvinnor 55 55 36 36 Män 31 32 18 19 Totalt 86 87 54 55 Koncernen 2013 2012 2013 2012 Styrelsen Kvinnor 12 8 7 7 Män 12 10 7 7 Företagsledning och VD Kvinnor 1 1 1 1 Män 3 3 1 1 Löner och ersättningar Koncernen 2013 2012 2013 2012 Personal VD och vvd 3 258 621 3 417 869 2 774 617 2 944 282 Övriga anställda 45 687 118 43 174 614 27 726 659 27 185 960 Summa 48 945 739 46 592 483 30 501 276 30 130 242 Övriga arvoderade Övriga arvoderade 757 486 685 534 - - Summa 757 486 685 534 0 0 Förtroendevalda Styrelse 2 587 568 2 501 028 2 587 568 2 501 028 Övriga förtroendevalda 1 469 314 1 766 151 1 469 314 1 766 151 Summa 4 056 882 4 267 179 4 056 882 4 267 179 Totalt 53 760 107 51 545 196 34 558 158 34 397 421 34
Koncernen 2013 2012 2013 2012 Sociala kostnader Personal Pensionskostnader för VD och vvd 1 178 332 710 138 1 178 332 710 138 Pensionskostnader övriga anställda 14 726 201 13 687 589 11 021 259 10 562 479 Utbetalade pensioner till tidigare anställda 1/ 166 837 188 710 166 837 188 710 Övriga sociala kostnader 20 846 662 15 641 221 11 662 973 9 591 880 Summa sociala kostnader 36 918 032 30 227 658 24 029 401 21 053 207 Gottgörelse från pensionsstiftelse 1/ -2 808 767-3 487 777-2 808 767-3 487 777 Summa sociala kostnader inklusive gottgörelse personal 34 109 265 26 739 881 21 220 634 17 565 430 Förtroendevalda Övriga sociala kostnader förtroendevalda 1 274 672 1 324 275 1 274 672 1 324 275 Summa sociala kostnader 1 274 672 1 324 275 1 274 672 1 324 275 Övriga kostnader Övriga kostnader personal 2 875 715 6 143 941 2 699 944 5 538 006 Övriga kostnader personal och förtroendevalda 5 399 745 5 643 750 5 643 750 5 643 750 Summa övriga kostnader 8 275 460 11 787 691 8 343 694 11 181 756 Totalt personalkostnader 97 419 504 91 397 043 65 397 158 64 468 882 1/ har ur pensionsstiftelsen lyft en gottgörelse på 2,6 (3,4) mkr för täckande av löpande pensionspremier och en gottgörelse på 0,2 (0,2) mkr för pensionsutbetalningar till tidigare anställda. Stiftelsens förmögenhet överstiger kapitalvärdet av pensionsutfästelser lämnade av Sveriges läkarförbund med 44,3 (35,5) mkr. Not 5 Resultat från andelar i koncernföretag 2013 2012 Vinstandel från handelsbolag -33 595 226 823-33 595 226 823 Not 6 Resultat från finansiella placeringar som är anläggningstillgångar Koncernen 2013 2012 2013 2012 Finansiella placeringar - värdepappersportfölj Utdelningar 3 569 746 5 531 046 3 569 746 5 531 046 Ränteintäkter 1 939 595 3 252 510 1 939 595 3 252 510 Realisationsresultat 9 112 783-12 717 492 9 112 783-12 717 492 Återläggning nedskr aktier och andelar 3 180 152 23 419 267 3 180 152 23 419 267 Nedskr aktier och andelar - -3 180 152 - -3 180 152 Förvaltningskostnader under verksamhetsåret -2 064 275 - -2 064 275 - Förvaltningskostnader avseende föregående år -207 433-963 972-207 433-963 972 Summa finansiella placeringar 15 530 568 15 341 207 15 530 568 15 341 207 Övriga finansiella resultat Ränteintäkter 12 444 14 893 12 444 14 893 Valutakursdifferenser 760 145-533 706 760 145-533 706 Summa övrigt finansiellt resultat 772 589-518 813 772 589-518 813 Summa finansiella placeringar 16 303 157 14 822 394 16 303 157 14 822 394 Not 7 Årets skattekostnad Koncernen 2013 2012 2013 2012 Aktuell skatt -2 974 736-3 035 280-1 301 332-702 476 Skatteeffekt av koncernbidrag - - -286 528 - Uppskjuten skatt -326 805 - - - -3 301 541-3 035 280-1 587 860-702 476 Not 8 Balanserade utgifter för programvara Koncernen 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31 Ingående anskaffningsvärde 9 781 115-3 544 725 - Inköp 9 824 269 9 781 115 2 855 207 3 544 725 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 19 605 384 9 781 115 6 399 932 3 544 725 Årets avskrivningar -281 817 - -37 436 - Utgående ackumulerade avskrivningar -281 817 0-37 436 0 Utgående planenligt restvärde 19 323 567 9 781 115 6 362 496 3 544 725 De balanserade utgifterna i koncernen avser utvecklingskostnader för ett redaktionellt system. Under 2013 har systemet färdigställts och avskrivningar har påbörjats. Avskrivningar enligt plan beräknas på en nyttjandeperiod av 8 år. 35
Not 9 Byggnader och mark Koncernen 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31 Ingående anskaffningsvärde 132 119 638 153 791 583 39 052 540 60 724 485 Inköp 18 188 2 060 118 18 188 2 060 118 Försäljningar - -23 732 063 - -23 732 063 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 132 137 826 132 119 638 39 070 728 39 052 540 Ingående avskrivningar -47 681 307-53 797 980-15 787 505-23 357 750 Försäljningar - 8 330 250-8 330 250 Årets avskrivningar -2 215 817-2 213 577-762 245-760 005 Utgående ackumulerade avskrivningar -49 897 124-47 681 307-16 549 750-15 787 505 Utgående planenligt restvärde 82 240 702 84 438 331 22 520 978 23 265 035 Taxeringsvärden Byggnader 107 101 250 100 485 000 72 606 000 70 471 000 Mark 124 811 750 107 094 000 79 843 000 68 459 000 231 913 000 207 579 000 152 449 000 138 930 000 Not 10 Inventarier Koncernen 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31 Ingående anskaffningsvärde 22 373 693 22 478 658 17 770 693 17 219 111 Inköp 2 962 802 1 231 723 2 162 690 919 678 Försäljningar/ utrangeringar -901 685-1 336 688-268 214-368 096 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 24 434 810 22 373 693 19 665 169 17 770 693 Ingående avskrivningar -18 276 083-17 464 147-14 724 705-13 900 785 Försäljningar/ utrangeringar 562 829 573 966 192 220 165 643 Årets avskrivningar -1 637 168-1 385 902-1 238 348-989 563 Utgående ackumulerade avskrivningar -19 350 422-18 276 083-15 770 833-14 724 705 Utgående planenligt restvärde 5 084 388 4 097 610 3 894 336 3 045 988 Not 11 Andelar i koncernföretag 2013-12-31 2012-12-31 Ingående anskaffningsvärde 88 027 529 88 027 529 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 88 027 529 88 027 529 Ingående nedskrivningar -26 091 067-26 091 067 Utgående ackumulerade nedskrivningar -26 091 067-26 091 067 Ingående nettoinsättning/uttag i handelsbolag -540 866-448 939 Årets resultat i handelsbolag -33 595 226 823 Årets uttag -239 063-318 750-813 524-540 866 Utgående bokfört värde 61 122 938 61 395 596 Not 12 Aktier och andelar i dotterföretag Organisa- Före- Antal Kapital Bokfört tions- tagets andelar andel värde nummer säte Direkt ägda: Läkarnas institut för professionell utveckling LIPUS AB 556042-7493 Stockholm 1 000 100% 100 000 Läkartidningen Förlag AB 556578-2629 Stockholm 1 175 744 100% 56 060 187 - Hälsa och vetenskap tidningsförlag i Stockholm AB 556291-3987 Stockholm 100% Appendix Fastighets AB 556734-5631 Stockholm 1 000 100% 751 274 HB Facttrio 916835-8621 Göteborg 75% 4 211 477 61 122 938 Not 13 Andelar i bostadsrättsförening Koncernen 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31 Ingående anskaffningsvärde 3 227 500 3 227 500 3 227 500 3 227 500 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 3 227 500 3 227 500 3 227 500 3 227 500 Andelarna avser Bostadsrättsföreningen Ankaregården i Skanör (org nr 716406-9465). Not 14 Andra långfristiga värdepappersinnehav I enlighet med antagen policy är förbundets finansiella tillgångar placerade i aktier eller aktierelaterade instrument, räntebärande papper samt alternativa investeringar. Koncernen 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31 Ingående anskaffningsvärde 422 096 494 415 703 000 422 096 494 415 703 000 Försäljning och förvärv; netto -8 538 869 6 393 494-8 538 869 6 393 494 Utgående anskaffningsvärden 413 557 625 422 096 494 413 557 625 422 096 494 Ingående nedskrivningar -3 180 152-23 419 267-3 180 152-23 419 267 Återläggning av nedskrivning 3 180 152 23 419 267 3 180 152 23 419 267 Årets upp/nedskrivning - -3 180 152 - -3 180 152 Utgående nedskrivningar 0-3 180 152 0-3 180 152 Utgående bokfört värde 413 557 625 418 916 342 413 557 625 418 916 342 Uppgifter gemensamma för koncern och moderförening Bokfört värde Marknadsvärde 2013 2012 2013 2012 Finansiella placeringar Räntebärande 40 355 782 42 163 440 40 133 648 42 163 440 Aktieindexobligationer och aktiefonder 319 523 938 323 960 917 359 752 757 323 960 917 Alternativa investeringar 52 480 872 51 594 942 50 107 065 51 594 942 Riskkapitalfonder 1 054 810 1 054 810 1 933 236 1 054 810 SalusAnsvar Försäkrings AB 1/ 142 223 142 233 142 223 142 233 Summa finansiella placeringar 413 557 625 418 916 342 452 068 929 418 916 342 1/ Ej marknadsnoterade innehav vilka värderats till internt beräknade marknadsvärden. 36
Not 15 Andra långfristiga fordringar Koncernen 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31 Ingående fordran 759 243 582 186 759 243 582 186 Utlåning under året 25 000 458 775 25 000 458 775 Amortering under året -374 119-281 718-374 119-281 718 Utgående fordran 410 124 759 243 410 124 759 243 Utgående bokfört värde 410 124 759 243 410 124 759 243 Not 16 Övriga fordringar Koncernen 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31 Skattefordran ingår med 6 926 204-5 411 387 - Not 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncernen 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31 Upplupen ränta 632 000 632 000 632 000 632 000 Förutbetalda kostnader 4 110 444 2 366 418 2 599 437 2 109 277 Upplupna intäkter 140 000-140 000-4 882 444 2 998 418 3 371 437 2 741 277 Not 18 Eget kapital Koncernen Fria reserver Belopp vid årets ingång 599 040 437 Årets resultat 21 475 742 Belopp vid årets utgång 620 516 179 Fritt eget kapital Belopp vid årets ingång 547 071 603 Lämnade koncernbidrag -1 302 398 Skatteeffekt av koncernbidrag 286 528 Årets resultat 17 682 472 Belopp vid årets utgång 563 738 205 Not 19 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31 Upplupen semesterlön samt övertid 4 472 682 4 636 175 2 785 619 3 056 859 Upplupna sociala avgifter 2 809 247 2 384 674 1 764 102 1 874 062 Förutbetalda prenumerationsavgifter 1 411 217 1 292 500 - - Förutbetalda hyror 2 958 122 1 736 191 2 958 122 1 736 191 Förutbetalda medlemsavgifter 350 000 350 000 350 000 350 000 Övrigt 5 625 264 4 811 627 1 615 566 1 176 209 17 626 532 15 211 167 9 473 409 8 193 321 Not 20 Ställda säkerheter Koncernen 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31 Fastighetsinteckningar 15 695 000 15 695 000 5 695 000 5 695 000 Not 21 Ansvarsförbindelser Koncernen 2013-12-31 2012-12-31 2013-12-31 2012-12-31 Garantiförbindelse Saco 6 730 821 6 536 344 6 730 821 6 536 344 37
38
39
40
Tack till läkarna på Danderyds sjukhus för fotograferingen! Box 5610 114 86 Stockholm Telefon: 08-790 33 00 E-post: info@slf.se www.lakarforbundet.se