Detaljplan för VALLMON 11 Knislinge Östra Göinge kommun Skåne län Dnr KS 2014/11.213 Detaljplanen har varit på samråd under tiden 15 december 2014 16 januari 2015 enligt Kommunstyrelsens ledningsutskott beslut den 21 maj 2014, 52. Detaljplanen har skickats ut till berörda myndigheter och sakägare. Under samrådstiden har detaljplanen också funnits tillgänglig i kommunhusets foajé och på kommunens hemsida www.ostragoinge.se. Kommunen har även hållit ett samrådsmöte tillsammans med exploatören för berörda sakägare, den 16 december 2014. Synpunkterna har sammanfattats i detta dokument, för att ge en överskådlig och lättillgänglig text. Samtliga yttranden medföljer handlingarna inför Kommunstyrelsen beslut. Följande har inkommit med yttrande: STATLIGA MYNDIGHETER MED FLERA: 1. Länsstyrelsen i Skåne län med synpunkter 2. Lantmäteriet med synpunkter 3. E.ON Elnät Sverige AB med synpunkter 4. Tillsyns- och tillståndsnämnden utan synpunkter 5. TeliaSonera Skanova Access AB utan synpunkter 6. Region Skåne utan synpunkter MARKÄGARE, FÖRENINGAR, BOENDE MED FLERA: 7. Fastighetsägare 1 med synpunkter 8. Fastighetsägare 2 med synpunkter 9. Fastighetsägare 3 med synpunkter 10. Fastighetsägare 4 med synpunkter 11. Göingebygdens biologiska förening utan synpunkter 1 (6)
STATLIGA MYNDIGHETER MED FLERA 1. Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen bedömer att planförslaget är olämpligt med hänsyn till strandskydd, översvämningsrisk och brist på mellankommunal samordning vid ianspråktagande av jordbruksmark. Strandskydd Länsstyrelsen påpekar att kommunen behöver reda ut vad som gäller planmässigt för området, då det enligt Lantmäteriets uppgifter finns en avstyckningsplan som gäller för Hjärsåslilla 4:112. Avstyckningsplan gäller som detaljplan och innebär i så fall att strandskyddet är upphävt för denna fastighet, men återinträder med 100 m i och med att planen upphävs. Vidare anser Länsstyrelsen att strandskyddet inom den bebyggda delen av planområdet, i söder, kan upphävas då marken är i anspråktagen. För övriga delar, där marken delvis är planlagd för industri, anser Länsstyrelsen inte att marken är ianspråktagen. Enligt Länsstyrelsens synpunkt har kommunen behandlat alternativ lokalisering, men inte utformningen av planområdet. Möjlighet till en mer begränsad byggrätt samt kvartermark bör utredas vidare. Länsstyrelsen hänvisar även till den fördjupade översiktsplanen för Knislinge, från år 2014, där ett rekreationsstråk föreslås längs Helge å, bl. a på aktuellt planområdets plats. En sådan passage bör säkerställas i planen så att strandskyddets syfte säkerställs. Översvämningsrisk Länsstyrelsen hänvisar till sitt yttrande i den fördjupade översiktsplanen, om att aktuellt planområde kan bli föremål för statlig prövning vid kommande planläggning avseende risken för översvämning, och menar att planförslaget inte säkerställer risken för översvämning. Dels anser man att plankartan tydligare behöver redovisa vallens nivå och utsträckning. Dels behöver skyddsåtgärder som diken och infiltrationsytor säkerställas genom att bygglov inte får ges förrän dessa skyddsåtgärder utförts på tomten. Avseende skyddsvallen påpekar Länsstyrelsen även att detta kan anses vara markavvattning, om syftet är att varaktigt skydda mot vatten därigenom öka en fastighets lämplighet för ett visst ändamål. Markavvattning är förbjudet i Skåne och kräver dispens och tillstånd enligt Miljöbalken. Jordbruksmark Planområdets norra del innefattar åkermark som inte är planlagd. I anspråktagandet av denna mark kräver en utredning i miljökonsekvensbeskrivningen. Länsstyrelsen förtydligar att man ser allvarligt på frågan då ny kunskap, om hur mycket jordbruksmark som tagits i anspråkför bostadsbebyggelse de senaste åren framkommit. Kommentar: Kommunen lägger in fri passage för allmänheten och säkerställer detta i planen. Kommunen säkerställer skydd mot översvämning genom att reglera lägstanivån på färdigt golv till 18.9 m, någon vall behövs enligt översvämningsanalysen inte. De ytor som översvämmas vid kraftiga regnmängder och högt vatten i Helge å är körytor, vilket inte innebär någon skada på byggnader eller risk för människors hälsa eller miljön. Vidare utreds ianspråktagandet av åkermarken i MKBn. Byggrättens utformning ses över och ett ökat avstånd till Helge å skapas. Kommunen har även hittat den avstyckningsplan som gäller som detaljplan för norra och västra delarna av planområdet (Avstyckningsplan för Hjärsåslilla från år 1941). I plan är marken i nordost planlagd för allmän plats park eller plantering. Beskrivning av detta läggs till i planbeskrivningen. När det gäller strandskydd har utformningen av kvartersmark ändrats så att endast en liten del av strandskyddet berörs. Den del av kvartersmark (ca 500 kvm) som ligger inom strandskyddat område innebär ingen ny byggrätt utan ska enbart användas som köryta. Jämfört med gällande detaljplan minskas alltså byggrätten inom strandskydd. Omfattningen av upphävande av strandskyddet markeras tydligt i plankarta och illustration, samt beskrivs utförligt i planbeskrivningen och MKBn. 2 (6)
2. Lantmäteriet Lantmäteriet påpekar att fastigheten Vallmon 12 felaktigt omnämns som Vallmon 18 under rubriken Fastighetskonsekvenser. Under samma rubrik anser Lantmäteriet att det ska framgå att den del av Hjärsåslilla 4:112 som planläggs för industriandamål är tänkt att överföras till fastigheten Vallmon 11genom fastighetsreglering. Vidare påtalar Lantmäteriet att plangränsen skär rakt igenom fastigheten Blåklinten 18 och det vore bättre om hela denna fastighet tas med i planområdet så att användningen tydligt framgår. Kommentar: Vallmon 18 rättas till Vallmon 12. Förtydligande görs kring reglering av Hjärsåslilla 4:112. Angående planområdets avgränsning har Samhällsbyggnadsavdelningen valt att enbart ta med det område som kräver ändring i plan, då fastigheten Vallmon 12 är tänkt att styckas och ändamål friliggande bostäder (enligt befintlig detaljplan) fortsätter att gälla för den västra delen av fastigheten. Plangränsen justeras och läggs öster om de båda byggnaderna på fastigheten Vallmon 12. 3. E.ON Elnät Sverige AB Då exploatören kommer att hårdgöra ytor och höja marknivån för köryta, kommer det bli omöjligt för E.ON att underhålla befintliga kablar, under denna yta. Utan ledningsägarens tillstånd får inte elledning i mark förses med byggnad närmare än 3 m från ledningen. Markytan får inte heller ändras så att reparation och underhåll försvåras utan tillstånd. I övrigt anser E.ON att deras synpunkter blivit tillgodosedda i förslaget och har inget ytterligare att erinra. Kommentar: En skrivning läggs till i planbeskrivnigen om att exploatören ansvarar för att kontakta ledningshavaren vid ändring av mark i närheten av befintliga ledningar. I planen markeras ledningarna med u-område (marken ska hållas tillgänglig för allmännyttiga, underjordiska ledningar) vilket garanterar att hänsyn ska tas till ledningarna. MARKÄGARE, FÖRENINGAR, BOENDE MED FLERA: 7. Fastighetsägare 1 Orolig för diket som planeras i södra delen av planområdet, intill vederbörandes fastighet Vallmon 13. Marken där är sank och huset på fastigheten Vallmon 13 har källare. Ifrågasätter hur det säkerställs att marken inte blir blöt och vatten tränger in i byggnaden. Vidare önskas ett bullerplank då planen medför mer trafik på fastigheten Vallmon 11. Kommentar: Naturmarken i södra delen av planområdet (söder om fastigheten Vallmon 11) utesluts från planområdet i granskningshandlingarna. Marken öster om fastigheten Vallmon 13 är i gällande plan planlagd för industriändamål, vilket gäller fortsättningsvis. En dagvattenutredning har tillförts planhandlingarna, där en mer exakt beskrivning och dimensionering av diket görs. Omkringliggande bostäder bedöms inte påverkas av trafikbuller. Planförslaget innebär ingen stor ökning av trafik till området och transporter kommer att ske på dagtid. Gällande riktvärden för industribuller läggs till i planbeskrivningen för att förtydliga vad som gäller. 8. Fastighetsägare 2 Anser att ett kombinerat bullerplank/insynsskydd bör uppföras i planområdets gräns mot bebyggelse, från Hagagatan i väster till Färgerigatan i öster. Kommentar: Planområdets omfattning har minskat och mot den gräns som åsyftas, i söder, kvarstår endast en 13 m sträcka. Denna del av planområdet planläggs för natur gångväg, för att säkerställa en fri passage utmed Helge å. En vall eller plank skulle inskränka denna tillgänglighet och anses inte lämplig. Bullerskydd utmed södra fastighetsgränsen anses inte behövas, med anledning av planområdets begränsade omfattning och det förväntade, låga antalet transporter till och från fastigheten. 3 (6)
9. Fastighetsägare 3 Motsätter sig förslaget till detaljplan. Anser att diket intill deras fastighet (Blåklinten 19 och 20), i södra delen av planområdet, är en sanitär olägenhet som kan orsaka lukt och myggor. Tycker inte att det är lämpligt med skyddsvall utmed fastighetsgränsen utan önskar istället ett plank. Anser att omgivningen förändras i anslutning till deras fastighet, från ett landskap med åkrar som utsikt till ett industriområde med hög vall, vilket kan påverka fastighetsvärdet negativt. Vidare påtalas att man är positivt inställd till exploatören och utbyggnadens placering. Färgerigatan används idag som industrigata och därför påpekar man att lastbilstransporter bör vara förlagda dit samt att in- och utlastning bör ske från denna gata. Kommentar: Åtgärder såsom dike för dagvatten är nödvändigt enligt den översvämningsanalys som genomförts och behöver vägas mot andra synpunkter. Diket är till för dagvatten, vilket inte är förenat med luktspridning varför detta inte anses vara något problem. Vad gäller myggor borde inte mängden öka jämfört med vad befintlig vegetation och närhet till Helge å innebär. I granskningshandlingen har användningen dike ändrats till infiltration, vilket snarare innebär en infiltrationsbenägen markbeläggning än en dagvattendamm. Planförslaget ändras inför granskningsskedet och någon vall kommer inte att uppföras. Omgivningen påverkas, men då större delen av området redan är planlagd samt bebyggt av industri innebär den nya planen ingen stor förändring, utan en förlängning av befintlig industriområde. Lastbilstrafiken går i den mån den kan på Färgerigatan. Det är upp till exploatören var in- och utlastning kommer att ske inom den egna fastigheten. Avvägningar görs mellan strandskydd och exploatörens behov av att bygga ihop ny byggnad med befintlig, om en lösning är möjlig där inlastning sker från Färgerigatan är detta alternativ att föredra anser Samhällsbyggnadsavdelningen. 9. Fastighetsägare 4 Anser att grundkartan inte är uppdaterad utan har brister när det gäller vägsträckningen längst fastigheterna Strandängen 1, 2 och 3. Gällande plankartan påtalas att ett befintligt u-område som sträcker sig från aktuellt planområde, mellan planområdet och Helge å, inte finns med i den nya plankartan. Fastighetsägaren påtalar att detta u-område fyller en viktig funktion avseende dagvatten. Vidare kritiseras att någon dagvattenutredning inte finns med i samrådsutskicket av planförslaget. Fastighetsägaren önskar att sådan information funnits med för att kunna utläsa hur omhändertagande av dagvatten ska lösas, t. ex markens infiltrationsmöjlighet och befintliga dagvattenledningars kapacitet. I planbeskrivningen påpekas att avsnittet som berör strandskydd behöver förtydligas, samt klargöras vilket område som avses. Vidare önskas att planbeskrivningen kompletteras med information om kulturhistoriskt värdefull miljö, där delar av Hagagatan pekas ut i en inventering från 1980 Byggnader och miljöer i Göingebygd. Fastighetsägaren undrar även vad som gäller för den mark som hamnar mellan aktuellt planområde och fastigheten Strandängen 1 och 2. När det gäller den tillhörande översvämningsanalysen (Tyréns, 2014), anses att utredningen bygger på felaktigt kartmaterial. Vidare påtalas att bebyggelsen mellan fastigheten Vallmon 11 och Helge å bör tas med i utredningen. Fastighetsägaren ifrågasätter även hur dagvattnet inom fastigheten ska avledas till en utjämningsdam söder om fastigheten, samt hur markens infiltrationskapacitet lämpar sig för en sådan fördröjningsdamm. Fastighetsägaren undrar även hur befintliga ledningar utmed Strandängen 3 (till Helge å) ska klara av den nya mängden dagvatten, då dessa redan avleder vatten från dikningsföretaget Främlinge-Hjärsåslilla. Fastighetsägaren är orolig för att dennes fastighet ligger lägst inom området och på så sätt översvämmas vid kraftiga skyfall, på grund av ökad mängd dagvatten från planområdet. Avseende Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) ifrågasätts om denna upprättats av kommunen och i så fall innebär jäv. Önskar förtydligande om att planen av Länsstyrelsen har ansetts medföra betydande miljöpåverkan. MKBn innefattar inte heller fastigheter närmast Helge å, anser fastighetsägaren. Kräver förtydligande av hur högsta tillåtna byggnadshöjd (13 m) räknas. 4 (6)
Undrar om dagvattnet är tänkt att kopplas till det kommunala systemet eller ej, med tanke på formulering i MKBn om att lokalt omhändertagande ska ske innan utsläpp. Begär om att få se dagvattenutredning i granskningsskedet för möjlighet att yttra sig återigen efter att ha läst denna. Yrkar om förslag på hur dagvattnet genom avvattning via ny ledning från markerat dike i plankartan kan ske och hänvisar till befintligt u-område väster om aktuellt planområde. Kommentar: Grundkartan är uppdaterad av mätningsingenjör 2015-03-20. Beträffande felaktigheter i denna är det inget vi kan se. När det gäller information i grundkartan är denna begränsad till det närområde som planområdet berör samt detaljeringsgraden anpassad därefter. Befintligt u-område i gällande detaljplan (Stadsplan för kv. Stärkelsefabriken från år 1971) påverkas inte av aktuellt planförslag, utan ligger kvar som u-område i gällande detaljplan. U- området försvinner alltså inte. Beträffande dagvattenutredningen består planprocessen av flera skeden (5 kap. PBL 2010:900). Samrådet är till för att samla information i ett tidigt skede av processen. Samrådet ska syfta till att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan. I samrådet kan problem synliggöras som inte tidigare känts till. Innan samrådet för aktuellt planförslag hade översvämningsrisk uppmärksammats och en översvämningsanalys som behandlade dagvattenfrågan utförts. I samrådet framkom sedan att fortsatt utredning av omhändertagande av dagvattnet behövdes, varvid det beställdes en kompletterande utredning inför nästa skede i planprocessen (granskning). Där har myndigheter och sakägare tillfälle att yttra sig en andra gång på förslaget. Kommunen förtydligar informationen om strandskyddet och vilket område som avses, samt lägger till information om kulturhistoriskt värdefull miljö i närheten, enligt synpunkt. När det gäller synpunkter om dagvattenhanteringen har en kapacitetsutredning utförts av Tyréns (2015), som visar att åtgärder som ökad dimensionering på dagvattenledning i Färgerigatan samt översvämningsyta söder om planområdet behöver genomföras. Dikningsföretag i området mynnar i dagvattenledning och bedöms ej påverkas negativt då ovanstående åtgärder genomförs för att kunna ta emot den ökade mängden dagvatten. Detta utreds inte vidare i detaljplanen, eftersom planområdet ligger inom verksamhetsområde för dagvatten och det är kommunens VA-bolag SBVTs ansvar att se till att inkopplingen på befintligt nät fungerar. Kommunen har själv upprättat MKBn genom kommunens miljöstrateg enligt 6 kap. Miljöbalken 12 ; Inom ramen för en miljöbedömning enligt 11 skall myndigheten eller kommunen upprätta en miljökonsekvensbeskrivning ( ). Kommunen kan alltså själv upprätta en MKB, detta innebär inte jäv. Förtydligande avseende Länsstyrelsens yttrande angående planens betydande miljöpåverkan samt hur byggnadshöjden räknas läggs till i planbeskrivningen. (Höjden 13 m räknas utifrån Färgerigatans genomsnittliga nivå invid fastigheten Vallmon 11). Dagvattenet ska kopplas till befintligt nät, men pga översvämningsrisk och ökade hårdgjorda ytor förläggs även lösningar som bidrar till visst lokalt omhändertagande av dagvattnet inom kvartersmark. 5 (6)
SAMMANFATTNING Synpunkterna har bemötts separat ovan. Nedan sammanfattas de synpunkter som föreslås leda till förändringar i detaljplanens handlingar. Förändringar efter synpunkter: Planbeskrivningen kompletteras/uppdateras med följande: - Information om elledningar inom u-område - Information om fastighetskonsekvenser Plankartan kompletteras/uppdateras med följande: - Planområdesgränsen flyttas några meter österut så att den inte skär igenom befintlig byggnad på Vallmon 12 - Utfartsförbud mot vändzon på Ängsvägen - Planområdet minskas och plangränsen läggs i största möjliga mån utefter strandskyddsgränsen (100 m från Helge å) - Prickmark utmed Färgerigatan minskas från 6 m till 4,5 m för att möjliggöra bättre placering av byggrätt med hänsyn till strandskyddet i väster - Dike på kvartersmark utgår och NATUR gångstråk (fri passage) läggs in närmast Helge å - NATUR-området i söder utesluts från planområdet - Lägsta nivå för färdigt golv regleras, i stället för marknivå SYNPUNKTER SOM KVARSTÅR FRÅN SAMRÅDSSKEDET Från samrådet kvarstår yttranden från sakägare som inte fått sina synpunkter tillgodosedda. Dessa finns redovisade i till detaljplanen hörande samrådsredogörelse. Nedan redovisas de sakägare som inte fått sina synpunkter tillgodosedda: - Fastighetsägare 1 - Fastighetsägare 2 - Fastighetsägare 3 FÖRSLAG TILL BESLUT Detaljplanens handlingar revideras enligt ovan. Detaljplanen skickas ut på granskning. Samhällsbyggnadsavdelningen, Östra Göinge kommun mars 2015 Monika Ericsson Samhällsbyggnadschef Annie Knutsson Planarkitekt 6 (6)