Världen, jag & miljön

Världen, jag & miljön Steg 3 Läsår 11/12 Sodamaskin! Släck törsten på ett miljövänligt sätt. mp-3 LÄRARHANDLEDNING

Lärarhandledning Steg 3 I Steg 3 får vi möta bl a colombianske Juan som rappar mot vapen och även möta kanadensaren Ryan som började hjälpa människor på andra sidan jordklotet redan som sjuåring. Kostnadsfri skolbok för miljöns skull Natur & Miljöpärmen, som startade 1995, är en serie läroböcker som tar upp de aktuella ämnena miljö, ekologi och klimatförändringar. Serien består av Steg 1, Steg 2 och Steg 3, och vänder sig till årskurserna 4-6. Böckerna kan även användas för andra årskurser och i andra sammanhang. Natur & Miljöpärmen är kostnadsfri, eftersom vi anser att det är viktigt att nå så många som möjligt. Idag når Natur & Miljöpärmen årligen 260 000 elever, 20 000 lärare och 200 av Sveriges kommuner. Det material du håller i har bekostats av företag på din ort. De har valt att finansiera läromedlet, dels för att synas i ett bra sammanhang, men också för att de värdesätter skolans arbete med miljö- och klimatfrågor. Som tack får de en plats på lärobokens baksida. Hör gärna av er till de medverkande företagen via e- post eller brev och tala om att ni jobbar med Natur & Miljöpärmen. Lite uppskattning gör att företagen vill fortsätta att medverka till skolbarnens miljöutbildning. Steg 3 - Världen, jag & miljön utges av Svenska Kunskapsförlaget AB Kungsgatan 84, 112 27 Stockholm info@nmparmen.se - www.kunskapsförlaget.se Svenska Kunskapsförlaget AB ISBN 978-91-85237-30-2 Författare: Nadja C Martinsson Illustratör: Lisa Larsson Den här produkten är en miljömärkt trycksak. Tryckt hos ett Klimatneutralt Företag Edita, Västerås 2011. 1

Innehåll 4 4-6 Förord Om bokens varierande svårighetsgrader Ämnesintegration Förkortningar som används i boken Lärande för hållbar utveckling Skolans uppdrag att lära ut hållbar utveckling Om hur läromedlet följer läroplanen 20-22 23 24 Kapitel 5 Börja där du är Elevbok sid. 31-36 Till sist Tack för att du använder boken Facit 7-10 11-13 Kapitel 1 Förebilder och positiva exempel Elevbok sid. 2-11 Kapitel 2 Ingen kan göra allt, men alla kan göra något Elevbok sid. 12-18 25 26-29 30-31 Naturskoleföreningen nytt material för alla nyfikna lärare KRAV, Bra miljöval, Svanen, Rättvisemärkt Grön Flagg hållbarhet på riktigt 14-16 Kapitel 3 Påverka din omgivning Elevbok sid. 19-24 32 Om kunskapsförlaget.se 17-19 Kapitel 4 Bli en förebild genom eget exempel Elevbok sid. 25-30 Tävla om 10 000 :- till klassen Varje år utlyser vi en klasstävling med fina prispengar* i potten. Tävlingarna är uppskattade och har dessutom visat sig vara ett bra sätt att samla klassen kring en gemensam uppgift. Uppdraget fokuserar alltid på miljö och är ofta kopplat till ämnena bild och svenska. Klasstävlingen kan vara ett bra sätt att snabbt börja arbeta med boken. På vår hemsida hittar du den klasstävling som gäller från hösten 2011. Besök vår hemsida www.kunskapsförlaget.se * Vi vill att prispengarna används till en upplevelse eller aktivitet inom området natur och miljö. 2

www.kunskapsförlaget.se Hämta ditt extra material på webben! Från hösten 2011 har vi lagt allt extramaterial på Internet Alla underlag för kopiering, visningbilder och OH-material som tidigare fanns i tryckt form i lärarhandledningen finns nu att ladda ner från vår nya portal för pedagoger. Besök vår webbportal: OBS! Vi använder prickar. www.kunskapsförlaget.se För att ladda ner alla våra digitala material behöver du registera dig och det är helt kostnadsfritt. På vår hemsida kan du ladda ner samtliga kopieringsunderlag, visningsbilder för projektor/oh-bild och allt sker digitalt. Du får en personligt utformad digital utgåva av det du laddat ner. Passa även på att ladda ner förlagets nya läromedelsserie som går under namnet e-boken. Under den läromedelsserien skapar vi digitala temamaterial som precis som Natur & Miljöpärmen kan sprida kostnadsfritt genom att vi har organisationer och företag som samarbetar med oss och därigenom finansierar utgivningen. På www.kunskapsförlaget.se hittar du: Smakprov på Natur & Miljöpärmens läromedelsserie Extramaterial till Natur & Miljöpärmens alla steg Spännande material från våra samarbetspartners Nya temamaterial från e-boken Intressanta nyheter och länkar för hållbar utveckling 3

Låt stå! Materialet är anpassat efter den nya läroplanen! Vad är nytt? Innehållet har uppdaterats med det senaste inom klimatområdet, språket har gjorts tydligare och roligare, och innehållet mer engagerande och lättnavigerat. Den nya Natur & Miljöpärmen är självfallet anpassad efter nya Lgr 11, och innehåller: färdiga lektionsupplägg och förslag på ämnen som kan integreras grupparbeten, experiment och extrauppgifter för snabba elever färdiga tester att kopiera och delas ut hela sidor att kopiera till OH-film för genomgång stimulerande hemuppgifter som engagerar elevens familj och närmiljö Varierande svårighetsgrad Lgr 11 ger dig som lärare frihet att anpassa undervisningen efter den elevgrupp du undervisar i. I lektionsplaneringarna har vi tagit hänsyn till elevernas olika behov och kunskapsnivå. Därför innehåller materialet övningar som varierar i svårighetsgrad allt från lätta, medelsvåra och svåra uppgifter, till uppgifter anpassade efter de nio intelligenserna*. Vi använder oss av följande förkortningar NO Biologi, fysik, kemi, teknik SO Geografi, religion, samhällskunskap HK Hem- och konsumentkunskap MA Matematik BILD Bild TRÄ Träslöjd TEXT Textilslöjd SV Svenska ENG Engelska IDR Idrott MU Musik Debattövningar för den sociale Språkliga övningar för ordkonstnären Bild och drama för den visuelle Diskussioner för den djupsinnige Sånger för musikälskaren Egna uppgifter för individualisten Räkneövningar för den logiske Problemlösningar för ordnaren Kroppsliga övningar för den rörlige Ämnesintegration Temaveckor och ämnesöverskridande arbetsmetoder blir allt vanligare i skolan, vilket uppmärksammas i detta material. Färdiga lektionsupplägg Lärarhandledningen innehåller färdiga lektionsupplägg. Vid varje lektion anges: De ämnen lektionerna passar för Beräknad lektionstid Bild: Skolverket Lärande för hållbar utveckling Mycket talar för att jordens natur och klimat står inför drastiska förändringar under de kommande decennierna. Kofi Annan beskrev det som århundradets största utmaning, att göra hållbar utveckling till en verklighet för alla. Som lärare har du en unik möjlighet att påverka den kommande generationens kunskap om, och engagemang för, klimatfrågan. Ditt yrke har aldrig varit viktigare! Vad är skolans uppdrag? Enligt Skolverket är lärande för hållbar utveckling något som ska implementeras genomföras i alla svenska skolor. Det gemensamma målet är att bidra till en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. De metoder som förespråkas är ett demokratiskt arbetssätt, kritiskt tänkande, ämnesövergripande temaarbete och en mångfald av pedagogiska metoder. 4

De skolor som fyller kriterierna, tilldelas utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. Exakt vad det betyder i praktiken och vilka kriterierna är, hittar du hos Skolverket: www.skolverket.se Vet du om att din skola kan få utmärkelsen? Läs mer på www.skolverket.se Diskutera demokrati På sikt kommer klimatförändringarna att kräva att världens länder lägger politiska, religiösa och kulturella skillnader åt sidan, för att istället koncentrera sig på ett globalt miljösamarbete. Än så länge har västvärlden klarat sig undan de allra värsta naturkatastroferna, men 40-50 miljoner människor runtom i världen är miljöflyktingar. De flyr undan extrem torka, jorderosion, förorenade vattendrag, igenslammade floddeltan, översvämningar och stigande havsnivåer. Och de flyende blir fler för varje år. Diskutera demokrati som begreppet under arbetet med boken. Vad kommer vi i framtiden att associera demokrati med? Rösträtt och yttrandefrihet? Eller människors lika rätt till rent vatten, ren luft och skydd undan naturkatastrofer? Och om dessa rättigheter, som vi i västvärlden ser som självklara, kommer att följas av lika stora skyldigheter, är vi då beredda att leva upp till dem? Är vi beredda att betala mer för flyg- och bilresor och handla mindre? Lär ut ett kritiskt förhållningssätt Många har åsikter om klimatförändringarna och naturkatastroferna. När informationsfilmer varvas med tidningsartiklar, forskarrön och motargument, blir det allt viktigare att kunna sortera fakta och veta vem det är som står bakom den. Introducera begrepp såsom källkritik, första- och andrahandskällor och bakomliggande motiv. Spelar det någon roll vem som presenterar viss fakta? Kan politiska ledare, Unicef, Shell, kvällstidningar och SAS ha olika agendor? Hur kan man upptäcka det? Den nya läroplanen, Lgr 11 Den svenska skolan ska bli mer likvärdig, skriver Ragnar Eliasson, avdelningschef på Skolverket. Nya styrdokument betonar skolans kunskapsmål med tydligt formulerade kunskapskrav. Reformerna innebär bland annat: nationella prov i åk 3, 6 och 9 en ny betygsskala med sex steg Den nya läroplanen lyfter upp de natur- och samhällsorienterade ämnena, som nu blir lika viktiga som svenska, matematik och samhällskunskap. Kunskapskraven innefattar nu: godtagbara kunskaper i ämnena SV, SVA, SO och NO i slutet av årskurs 3 godtagbara kunskaper i samtliga ämnen utom moderna språk i slutet av årskurs 6 Det centrala innehållet i alla ämnen uppdelas enligt årskursgrupperna 1-3, 4-6 och 7-9 - förutom för de samhälls- och naturorienterade ämnena, moderna språk, samt hem- och konsumentkunskap. I åk 1-3 är innehållet i de samhälls- och naturorienterande ämnena formulerat i ämnesgrupperna SO och NO, medan det i åk 4-6 och 7-9 delas upp ämnesvis. Vad säger den nya läroplanen om hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling har inte bara lyfts upp på politiska agendor och upp i våra medvetanden, det är numera en viktig beståndsdel i den svenska läroplanen och ett betygskriterium. Utbildning i miljö- och klimatfrågor har gått från att vara en rekommendation till ett obligatoriskt inslag i utbildningen. Nedanstående citat är tagna ur Lgr 11 och den nya Kursplanen för Naturorienterade ämnen. Skolans uppdrag Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling har fått kunskaper om och förståelse för den egna livs stilens betydelse för hälsan, miljön och samhället Syftet med utbildning i de naturorienterande ämnena är att göra naturvetenskapens resultat och arbetssätt tillgängliga. Utbildningen skall bidra till samhällets strävan att skapa hållbar utveckling och utveckla omsorg om natur 5

Foto: Lo Boman Mål att sträva mot för de naturorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven: utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande Många uppgifter ställer i dag krav på naturvetenskapligt kunnande hos var och en, inte minst gäller detta miljö- och hälsofrågor. Med sådana frågor kontinuerligt belysta i undervisningen skapas en möjlighet för eleven att utveckla en förmåga att använda naturvetenskapligt kunnande som argument vid ställningstaganden. Därmed berör utbildningen eleverna både som individer och som samhällsmedborgare Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret (Ur Kursplan för naturorienterade ämnen biologi, fysik, kemi) Eleven ska, beträffande natur och människa: ha kunskaper inom några naturvetenskapliga områden ha kännedom om berättelser om naturen som åter finns i vår och andra kulturer Eleven ska, beträffande den naturvetenskapliga verksamheten: kunna utföra enkla systematiska observationer och experiment samt jämföra sina förutsägelser med resultatet känna till några episoder ur naturvetenskapens historia och därigenom ha inblick i olika sätt att förklara naturen ha inblick i olika sätt att göra naturen begriplig, som å ena sidan det naturvetenskapliga med dess systematiska observationer, experiment och teorier, liksom å andra sidan det sätt som används i konst, skönlitteratur, myter och sagor Eleven ska, beträffande kunskapens användning: ha kunskap om hur människans nyfikenhet inför naturvetenskapliga fenomen lett till samhälleliga framsteg ha kunskap om resurshushållning i vardagslivet och om praktiska åtgärder som syftar till resursbevarande ha inblick i hur en argumentation i vardagsanknutna miljö- och hälsofrågor kan byggas upp med hjälp av personliga erfarenheter och naturvetenskapliga kunskaper Bedömning i de naturorienterande ämnena: biologi, fysik, kemi Bedömningsgrunden är här elevens insikter i växelspelet naturvetenskap-teknik-samhälle och hur detta växelspel leder till ny kunskap, nya uppfinningar och produkter som på olika sätt används av människan och därmed påverkar naturen, lokalt och globalt. Kriterier för betyget Väl Godkänt Eleven använder begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik och kemi i situationer som är nya för henne eller honom, för att beskriva och förklara förlopp och företeelser i omvärlden. Eleven bidrar vid bearbetning av vardagliga problem till frågeställningar som går att vetenskapligt under söka. Eleven deltar vid planering av en undersökning samt bidrar till dess utvärdering. Eleven bidrar vid diskussioner i frågor om hur kun skapen om naturen har utvecklats och hur den formats av och format människors världsbilder. Eleven skiljer på naturvetenskapliga och andra sätt att skildra verkligheten, till exempel i den information media tillhandahåller. Eleven använder sina naturvetenskapliga kunskaper för att granska och värdera ställningstaganden i frågor som rör miljö, resurshushållning, hälsa och teknik i vardagslivet. Eleven ger historiska exempel på hur ett vetenskapligt arbetssätt hjälpt till att lösa vardagliga och samhälle liga problem. 6

Kapitel 1/5 Förebilder och positiva exempel Lektionsplaneringarna är färdiga att använda. Enkellektionerna kan naturligtvis slås ihop till dubbellektioner. Facit finns i LH på sid. 24. Hämta ditt extra material på webben! From hösten 2011 har vi lagt allt kopieringsunderlag m m, på vår webbportal: www.kunskapsförlaget.se LEKTION 1 Elevbok sid. 2-6 Tid: Enkellektion Ämne: NO, SO, SV Förebilder och positiva exempel Elevbok sid. 2 Vem är din förebild? Elevbok sid. 3 DISKUTERA Diskutera förebilder och hur man kan hjälpa andra. Eleverna berättar om sina exempel. Ryans idé... Elevbok sid. 4 Ryans första steg Elevbok sid. 5 DISKUTERA Hur tänker eleverna kring sina möjligheter att påverka? Vad tror de att Ryans drivkraft var? Elevbok sid. 5 FN Förenta Nationerna Elevbok sid. 6 Vad blir det för mening? Elevbok sid. 6 Elevbok sid. 7-9 Tid: Dubbellektion Ämne: NO, SO LEKTION 2 Vattnet i världen, Varför regnar det så sällan i öknen?, Ökenspridning Elevbok sid. 7 Hur bildas öken? Elevbok sid. 8 Lös rebusen Elevbok sid. 8 Vilken mening bildar orden? Elevbok sid. 8 DISKUTERA Har någon av eleverna varit i en öken? Var finns närmaste ökenområde? Bor det folk i öknen? Vad lever de av? Ladda ner Öken från www.kunskapsförlaget.se. Kopiera och dela ut bland eleverna. Dom behöver tillgång till kartböcker. Gå igenom svaren efteråt. 7

Räkna ut Elevbok sid. 9 Ladda ner Världens klimatzoner från www.kunskapsförlaget.se och kopiera samt dela ut till eleverna.. GENOMGÅNG Gå igenom svaren för Uppgiften Räkna ut Elevbok sid. 9 Ladda ner extramaterialet Gissa landet! från www.kunskapsförlaget.se Elevbok sid. 10 Tid: Dubbellektion Ämne: NO, SO, SV UNICEF och svenska elever Elevbok sid. 10 EXTRA LEKTION 3 DISKUTERA Vad leder vattenbrist till? Törst, missväxt, hunger, sjukdomar, fattigdom, osv. Det svenska vattnet rent och gott, dricker de kranvatten? Vatten/läsk som måltidsdryck? Ladda ner Vad minns du om kapitel 1? från www.kunskapsförlaget.se och används som projektorbild. LEKTION 4-6 Elevbok sid. 11 Tid: 3-4 lektioner, grupparbete Ämne: BILD, NO, SO, SV, TEXT, TRÄ Uppdrag 1 Skapa en presentation 1 Elevbok sid. 11 Ladda ner Skapa en presentation 2 från www.kunskapsförlaget.se och låt eleverna välja organisationer eller dela in dem i färdiga arbetsgrupper. UPPDRAG Ladda ner Skapa en presentation 1 från www.kunskapsförlaget.se och samla eleverna i i sina arbetsgrupper. Kopiera och dela ut underlaget. Eleverna börjar leta information om organisationen på Internet. Alla hemsideadresser finns i elevboken. Elevbok sid. 11 Eleverna skriver ut de fakta och de bilder de behöver för sin presentation. De börjar planera hur de ska se till att budskapet når fram till klassen. FÖRDJUPNINGSER Gör ett studiebesök på organisationen Intervjua någon på organisationen Gör en enkät och fråga folk på stan om vad de kan om organisationen Framför presentation i form av ett radioprogram eller nyhetsinslag för klassen Rita en reklamplansch för organisationen 8

TEXTKOMMENTARER I textkommentarerna hittar du förklaringar, fördjupningar och extrauppgifter. Vattnet i världen Elevbok sid. 7 I detta kapitel kartlägger eleverna vattensituationen i världen. Vilka länder har drabbats av torka, översvämningar eller orkaner? Fokusera gärna på vattenfrågans komplexitet. Vattenbrist innebär inte bara torka och mindre grödor, utan även ökenspridning, svält och sjukdom. Även översvämningar och orkaner innebär vattenbrist och mindre grödor, eftersom det smutsiga vattnet dränker grödorna och blandas med dricksvattnet. Orkaner river sönder hela städer och orsakar skador för miljardbelopp. Hur bildas öken? Elevbok sid. 8 De vanligaste orsakerna till ökenspridning är alltför intensiv odling, skogsavverkning, bevattning och bete, men också naturliga klimatvariationer såsom långa perioder av torka eller översvämning. Till slut blåser jorden bort. Världens klimatzoner (Köppen) Ladda ner Världens klimatzonter från www.kunskapsförlaget.se För att lättare kunna överblicka klimatets variationer från en del av världen till en annan, har försök gjorts att beskriva det med hjälp av några få viktiga parametrar, i första hand temperatur och nederbörd och med hänsyn tagen till rådande vegetationsförhållanden. Den mest kända klassindelningen av det globala klimatet är Köppens system, enligt vilken jorden delas in i fem huvudklimattyper: Tropiska, arida, varmtempererade, kalltempererade och polara klimat. Sverige sträcker sig enligt denna klassificering från den varmtempererade klimatzonen i Götalands kusttrakter över den kalltempererade klimatzonen, som täcker större delen av landet, och vidare in i den polara klimatzonen uppe på kalfjället. Köppens klimatklassificering bygger på att man tar månadsmedelvärden av temperatur och nederbörd. Världens största ökenområde, Sahara, ligger i Nordafrika och är 2 8,5 miljoner km stort. Ökenspridning Elevbok sid. 7 Ökenspridning är ett världsomfattande problem som hotar en tredjedel av jordens yta. Över 250 miljoner människor är direkt drabbade av dess följder. I länder som drabbats av torka är runt 70 procent av den mark som används för odling redan förstörd eller riskerar att förstöras av ökenspridning. Vi har valt att göra enklare indelningar än att försöka förklara hela Köppens system. Mer om systemet finns att läsa på www.smhi.se Värst drabbat är Afrika, men problemet finns även i USA, Latinamerika och Karibien. I Europa är främst Spanien drabbat, där en femtedel av den totala landytan hotas av ökenspridning. 9

DISKUSSIONSFRÅGOR Lektion 2 Öken Närmaste landet med ökenområde, från Sverige sett, är Spanien. Vissa regioner i Spanien är så hårt drabbade av torka att myndigheterna emellanåt tvingas införa restriktioner för vattenanvändningen. Tuareger, även kallade det blå folket efter sina indigofärgade mantlar och turbaner, tillhör berberna och är nomader som lever i Sahara. Många tuareger föder upp djur eller transporterar varor tvärs över öknen i karavaner. Lektion 3 Vattenbrist Torka och översvämningar är lika problematiska naturkatastrofer: Torka leder inte bara till ökenspridning och brist på mat, utan även till sjukdomar. Det beror på att befolkningen tvingas dricka det vatten som finns tillgängligt, även om det innebär vatten från en smutsig flod. Översvämningar innebär också brist på mat och vatten. Det smutsiga vattnet dränker grödorna på åkrarna och rinner ned i vattenreservoarer och förorenar dricksvattnet. Foto Boris Heger 10