Hur stödjer vi föräldrar i Sjuhärad/ Södra Älvsborg?

Hur stödjer vi föräldrar i Sjuhärad/ Södra Älvsborg? En sammanställning av lokala resultat och erfarenheter från den nationella föräldrastödssatsningen

Samverkan kring föräldrastöd i Sjuhärad/Södra Älvsborg Sammanhållet och lättillgängligt föräldrastöd i Sjuhärad. Fler mötesplatser för föräldrar. Bra och tydlig information. Samordning och strategiskt arbete för långsiktig het och hållbarhet. Ett varierat utbud av aktiviteter, föreläsningar och kurser som motsvarar föräldrarnas skiftande behov av insatser under barnets hela uppväxt. Det är några av målen med projektet Samverkan kring föräldrastöd. Det finns en oro över att den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar. Föräldrars kompetens och föräldra skapet är det viktigaste för barns utveckling. Genom att stärka föräldraskapet och förbättra samspelet i familjen gynnas en positiv utveckling hos barnet, och förebygger att barn och unga utvecklar psykisk ohälsa och normbrytande beteende. Föräldrar ska ges goda verktyg att fostra sina barn och regeringen har därför avsatt medel särskilda medel för detta ändamål. Det långsiktiga målet för allt föräldrastöd är att främja barns och ungdomars hälsa. Sjuhärads kommunalförbund ansökte därför om medel från Statens folkhälsoinstitut för att bedriva ett föräldrastödsprojekt i åtta sjuhäradskommuner i samverkan med Alingsås, Lerum och hälso- och sjuk vården i Södra Älvsborg. Projektet syftar till att utveckla kommunernas föräldra stöd i enlighet med Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla (Socialdepartementet). Sjuhäradsprojektet utgör ett av tio liknande projekt i landet och sam arbetar med forskare från Göteborgs universitet. Projekttiden är 2 år och slutrapporteras i mars 2012. Kommuner har ett ansvar att arbeta för ett generellt föräldrastöd. Vid projektets start fanns i de tio kommunerna mer eller mindre utvecklad samverkan mellan olika kommunala förvaltningar och andra aktörer. Det fanns olika föräldrastödsaktiviteter men samordning och samverkan ansågs av politiker och tjänstemän vara viktigt för utvecklingen av arbetet. Genom projektet gavs möjlighet att arbeta mer intensivt och samlat med frågan för att kunna erbjuda ett mer heltäckande, differentierat och evidensbaserat utbud av föräldrastöd. Den här broschyren syftar till att redovisa delar av det som skett inom ramen för projekt sats ningen och vad som händer i de olika kommunerna. Malin Gunnarsson Projektledare, Sjuhärads kommunalförbund malin.gunnarsson@sjuharad.se 2

EXEMPEL PÅ AKTIVITETER SOM GENOMFÖRTS I PROJEKTET: Kommunala planer för ett sammanhållet föräldra stöd Information om föräldrastöd samordnas på kommunal nivå Gemensam marknadsföringskampanj Utbildning för förskollärare och BVC/MVC-personal i att leda föräldrar i grupp Utökade föräldraträffar på BVC Samverkansgrupper mellan kommun, primärvård och andra aktörer Föräldrastödsspel att använda i föräldragrupper Telefonintervjuer med föräldrar i forskningssyfte Författarseminarier (Lars H Gustafsson) Föreläsningar med teman som barnkonventionen och att vara förälder i en främmande kultur Teater (gästspel av Suzanne Osten/Unga Klara) Inspirationsseminarier Försöksverksamheter av olika slag Samordnare på lokal nivå Föräldrastöd definieras som»en aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva samt sociala utveckling och/eller stärker föräldrars sociala nätverk«ur Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd en vinst för alla. Regeringskansliet 2009. Stor satsning på föräldrar och familjer på nationell nivå Statens folkhälsoinstitut har via särskilda uppdrag inom ramen för föräldrastödsstrategin fördelat närmare 200 miljoner kronor i stöd till drygt 25 lokala utvecklingsprojekt. Inom ramen för den nationella strategin för alkohol, narkotika, dopning och tobak för 2011 2015, har folkhälsoinstitutet ytterligare föräldra stödjande uppdrag. Ett handlar om stöd till riskutsatta barn i familjer med missbruksproblem, psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Ett annat om stöd inom barn- och mödrahälsovården. För mer information: www.fhi.se/foraldrastod 3

Gemensam kampanj synliggör föräldrastödet Det är inte alltid lätt att vara förälder. Därför finns Föräldrastöd. Oavsett om du kämpar med en trotsig treåring eller en missbrukande tonåring så kan du få tips och hjälp som gör livet lättare. Läs mer om Föräldrastöd på din kommuns hemsida. Det här är ett smakprov från den kampanj som genomförts via radio, annonser, affischer och hemsidor i samtliga kommuner under projekttiden. Utgångspunkten för en gemensam kampanj var att synliggöra det som redan görs i kommunerna, men som inte är tillräckligt känt hos föräldrarna. Kampanjen skulle utgå från föräldrarna och inte från aktörerna. Andra viktiga faktorer i framtagandet av materialet var kostnads effektivitet och långsiktighet. Det var angeläget att göra ett hållbart material som kommunerna kan använda efter projekttiden och som håller över tid. Kommunerna äger nu materialet och kan använda det fritt, exempelvis som underlag till föreläsningar och kurser. På samma sätt som barn är fullständigt beroende av sina föräldrar för sitt livsuppehälle, är föräldrarna beroende av det omgivande samhället. Ett samhälle som värderar barnen högt måste också vårda sig om deras föräldrar. John Bowlby, psykiater och pionjär inom anknytningsteorin, i en rapport till WHO 1951. 4

FörFör föräldrar, förskola, förutsättningslöst! Med FörFör får du ett annorlunda verktyg att stimulera till diskussion mellan föräldrar med barn i förskoleåldern, som du t. ex. kan använda på ett föräldramöte. I materialet finns påhittade scenarier som gör att föräldrarna gemensamt pratar om frågor som ligger nära deras vardag. Som handledare sitter du inte på svaren, utan underlättar för föräldrarna i diskussionen. Förhoppningen är att hjälpa föräldrar att hitta sin roll, våga fråga andra föräldrar om råd och, ännu viktigare, våga lita på sig själva i sin roll som förälder. Idén att använda spel som underlag för ett föräldramöte och genom spelet skapa ett verktyg för ett annorlunda och intressant möte mellan föräldrar föddes tidigt under projektet. Syftet är att bidra till att vara ett diskussionsunderlag för olika ämnen som är aktuella för föräldrar med barn i förskoleålder och skapa ett engagerande möte mellan föräldrar. Utgångspunkter för spelet var att det skulle vara enkelt att använda och distribuera för pedagogen, och det skulle vara roligt och engagerande för föräldrarna. Uppdraget att ta fram spelet gick till Pedagogiskt Centrum GR-Utbildning har som har mångårig erfarenhet av att arbeta med den upplevelse baserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt. Materialet finns nu att ladda hem i pdf-format på respektive kommuns intranät för personal, och kan användas fritt i verksamheterna. 5

Utbildning kring att leda föräldrar i grupp varför? Att leda föräldrar i grupp är ingen konst men ibland behövs lite konkreta tips, några roliga övningar och ett tydligt syfte. Föräldramöten inom skolverksamheten och föräldragrupper inom MVC- och BVC-verksamheterna är unika tillfällen för möten mellan föräldrar och mellan personal och föräldrar. Men hur gör vi för att ta tillvara detta unika möte? Under projekttiden har en utbildning i föräldramötesmetodik tagits fram i samverkan mellan Sjuhärads kommunalförbund, NAVET Science Center i Borås och FoU Sjuhärad Välfärd. Målet med utbildningen är att personalen ska känna att det är lätt och kul att skapa bra föräldramöten och handlar om att deltagarna ska få konkreta tips för att kunna utveckla sina föräldraträffar till attraktiva möten mellan personal och föräldrar och föräldrar sinsemellan. Vi ska ge konkreta tips på hur man kan få en grupp föräldrar att trivas och börja samtala med varandra. Vi ska visa hur man kan få föräldrar att bli mer aktiva på mötena och hur man kan få engagemanget att hålla i sig, säger NAVETs pedagog Riitta Carlström. Bakgrunden till satsningen är att representanterna i projektet, både från kommun och hälso-sjukvård, framförde som ett prioriterat område att hitta stödjande metoder för föräldrar med barn i yngre åldrar. De framförde också önskemål om metoder att an vända på de arenor där föräldrar vistas naturligt. Det finns vinster, för både verksamheter och föräldrar, i att skapa attraktiva mötesformer som stimulerar delaktighet och samverkan och engagerar föräldrar att komma på de möten som arrangeras. I läroplanen står det dessutom att skolan ska samverka med föräldrar. Utöver detta framkom också att det finns behov hos personal av ökad kompetens kring att hålla möten för grupper av vuxna, och sist men inte minst vet vi att föräldrar vill träffa andra föräldrar. Effekterna av utbildningen och efterföljande föräldramöten följs upp och utvärderas av FoU Sjuhärad och kommer att redovisas i en FoU-rapport under 2013. Kontakt: Navet Science Center info@navet.com FoU Sjuhärad Välfärd lisbeth.mensas@hb.se goran.jutengren@hb.se 6

7

Samarbete och gemenskap i Bollebygd Den största vinsten i arbetet kring föräldrastöd i Bollebygds kommun har varit samarbete och gemenskap mellan de olika aktörer som är verksamma i kommunen. Genom att vi har jobbat mot det gemensamma målet lättillgängligt föräldrastöd har vi lärt känna varandra och fått många nya kontakter över verksamhetsgränser. När vi känner förtroende och respekt inför varandras yrkesroller och kompetensområden kan vi med trygg hand och med hög trovärdighet vägleda en förälder till rätt form av stöd. På det här sättet kommer vi att öka både alternativen och kvalitén på det stöd som finns att tillgå för kommunens invånare. Vad märker då föräldrarna för konkreta skillnader? Förutom den kampanj som kommunen deltog i tillsammans med övriga projektkommuner har en arbetsgrupp bestående av representanter från skola, församling, primärvård och kommunen bildats. Arbetsgruppen har tagit fram en broschyr samt lagt upp en informationssida på kommuns hemsida. Här hittar man en sammanställning av vilket föräldrastöd som finns att tillgå. I samband med detta har gruppen även arrangerat en mässa med 45 utställare från 18 olika instanser som på något sätt arbetar föräldrastödjande. Till mässan hade man bjudit in alla inom kommunen som möter föräldrar och kan stödja dem i olika situationer. Cirka 130 personer besökte mässan, av dem bestod majoriteten av personal inom för skola och skola men också politiker, representant från kommunens bostadsbolag och intresserade från kringliggande kommuner kom. Syftet med dagen var att främja samverkan samt att ge alla som arbetar föräldrastödjande inom kommunen möjlighet att informera sig om varandras verksamheter. Media bjöds in och två tidningar skrev om mässan vilket gjorde att informationen spreds till övriga kommuninvånare. Inom projekttiden har kommunen också passat på att vidareutbilda församlingens förskollärare, personal inom socialtjänsten samt BVC-sköterskor i två olika föräldrastödsutbildningar. Upphandling pågår av utbildningsplatser till ytterligare fem personer som ska kunna hålla i föräldrautbildningar för Bollebygds kommuns invånare. Arbetsgruppen för föräldrastöd i Bollebygd har också diskuterat behovet av en familjecentralsliknande verksamhet inom kommunen. Gruppen har gett FoU Sjuhärad Välfärd uppdraget att utreda behov och intresse av en sådan verksamhet i kommunen och i januari var den utredningen klar. Föräldrastödssamordnarna kommer att arbeta vidare med de förslag som utredningen visat. Främst handlar det om behovet av formaliserade samverkansformer mellan kommun och primärvård. En specifik arbetsgrupp för detta ändamål kommer att sättas ihop med föräldrastödssamordnarna som sammankallande. Kontakt: camilla.falk@bollebygd.se eller jenny.mattsson@bollebygd.se 8

Marks fyra föräldrapelare En genomgripande föräldrastödssatsning förutsätter ett långsiktigt engagemang med ett tydligt huvudansvar. Detta realiserades i Mark under 2011 genom att en föräldrastödssamordnare anställdes på halvtid. Uppdraget för arbetet är formulerat från kultur- och fritidsnämnden, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden samt förvaltningsövergripande styrgruppen för kommunens gemensamma barn- och ungdomsarbete. Genom projektet har föräldrastödsarbetet kompletterats ytterligare med en halvtidstjänst under året. I Mark kommer en personalresurs att fortsätta med föräldrastödsfrågan även efter projekttiden. Detta är, tillsammans med den samsyn förvaltningarna har kring hur föräldrastödet ska se ut, viktiga förutsättning för att kunna utveckla ett långsiktigt och sammanhållet föräldrastöd. I Mark har en kartläggning kring befintligt föräldrastöd gjorts. Denna lyfter fram fyra grundpelare som särskilt viktiga: mötesplatser, information/föreläsningar, föräldrastödsprogram/utbildningar samt råd och stöd. Navet för mötesplatser i Marks kommun är öppna förskolan som under 2011 förstärktes med en socialpedagog. Denna har kunnat stötta upp befintlig verksamhet samt haft i uppdrag att åka ut till föräldranätverk runt om i kommunen. Det har setts som viktigt att stötta föräldranätverken då kommunen är utspridd och det kan vara lång väg att åka till centralorterna för att träffa andra föräldrar. En annan insats som gjorts för att nå ut till kommunens ytterområden är att möta föräldrar genom bokbussen. En socialpedagog åker på bestämda turer med i bussens gästfåtölj och svarar på frågor och tipsar om befintligt föräldrastöd. Detta har varit välbesökt och mycket uppskattat. För att synliggöra kommunens föräldrastöd har hemsidan Föräldratorget utvecklats och marknadsförts. Här finns information om vad som är på gång i kommunen och viktiga länkar till vart man kan vända sig för att få råd och stöd. På sidan får olika vuxen- och barnverksamheter möjlighet att synas och marknadsföra sig. I Mark finns sedan tidigare ett program för tonårsföräldrar, Fritsla föräldraprogram, vilket har er bjudits föräldrar till barn i årskurs 7 och 8. Träffarna lägger fokus på att lyfta alkohol- och drogfrågor men syftar även till ett erfarenhetsutbyte mellan tonårsförälder och att skapa nya föräldranätverk. Genom Sjuhäradsprojektet fick de medverkande kommunerna möjlighet till en halvdagsutbildning för förskolepedagoger på temat attraktiva föräldramöten. Syftet med utbildningen är att ge pedagogerna verktyg att stärka föräldrastödet genom befintliga föräldra möten. I Marks kommun har ett nittiotal pedagoger utbildats och efterfrågan på pedagogerna är fortfarande stort. Under 2012 kommer en arbetsgrupp att se över möjligheterna att ta fram en guide för tematiska föräldramöten från förskola upp till årskurs 9. Kontakt: charlotta.green@mark.se 9

Politiskt program för föräldrastöd i Borås Borås Stad stad har fokuserat på att skapa ett långsiktigt och likvärdigt stöd för föräldrar. Arbetet har varit strategiskt med syfte att att skapa en gemensam värdegrund, struktur och tydliga gemensamma mål. Det politiska program för föräldrastöd som Borås Stad har tagit fram har utvecklats med utgångspunkt från föräldrars önskemål, nationella strategin för ut vecklat föräldrastöd samt i dialog med de som arbetar inom kommunen och andra huvudmän. Bland annat hölls tre framtidsverkstäder där representanter från kommun, primärvård, idéburna och ideella organisationer bjöds in till samtal med fokus på hur man gemensamt kan utveckla föräldrastödet. Delaktighet på alla nivåer ansågs vara en förutsättning för att lyckas med en framtida implementering av programmet, som är på remiss och kommer att lyftas i kommunstyrelsen under våren 2012. Framöver väntar arbetet med att förverkliga programmet. Arbetet med att utveckla stödet till föräldrar kommer i fortsättningen att drivas av den centrala Fritids- och folkhälsoförvaltningen. Om ansvaret för föräldrastödet landar i enlighet med programmet kommer föräldrastödsfrågorna fortsättningsvis att drivas i förvaltningsgemensamma forum där om rådesansvariga tillsammans arbetar för barns och ungas hälsa. Arbetet kommer också att knytas till kommunens nya vision. Inom ramen för projektet har man kunnat er bjuda föräldrar föreläsningar och personal utbildningar. Befintligt stöd i form av mötesplatser, kurser, föreläsningar m.m. har samlats på en sida för föräldrar på Borås Stads webbplats. Inom en snar framtid planeras också ett webbaserat forum för erfarenhetsutbyte mellan verksamheter inom kommunen. Under projekttiden har även en pilotverksamhet, Sen eftermiddag startat på Kristinebergs öppna förskola/bibliotek. Den pågår även under våren 2012. Verksamheten har i första hand vänt sig till föräldrar och barn i åldrarna 6 9 år. Tanken har varit att sammanföra småbarnsföräldrar så att de kan utbyta er farenheter och därmed fungera som ett stöd för varandra. Syftet har också varit att sociala nätverk ska uppstå och bevaras, inte bara mellan föräldrarna utan även mellan barnen. Bibliotekarier och förskolelärare har en dag i veckan mellan klockan 16 och 19 under 10 veckors tid haft någon typ av aktivitet och bjudit på fika/kvällsmat. Personalen har sett nya relationer växa fram, både mellan föräldrarna men också mellan barnen. Några av de nya besökarna har sedan även deltagit i andra aktiviteter. Positivt är att Borås i denna satsning nått grupper av föräldrar som varit svåra att nå i andra sammanhang, t. ex. föräldrar med icke-svensk bakgrund. Personalen har också noterat att det verkar finnas ett behov av mötesplatser för barn som inte är inskrivna på fritids eller som är för små för fritidgårdsverksamhet. Kontakt: malin5.andersson@boras.se 10

I Vårgårda blommar föräldrastödet Vårgårda kommuns vision är att vara Den goda kommunen med möjligheter för alla att leva ett gott livets olika skeenden. Vi utgår ifrån att föräldrarna är de absolut viktigaste personerna i barnens liv, men att det inte alltid är så lätt att vara förälder och man kan behöva stöd i både små och stora frågor. Utifrån detta vill vi erbjuda ett bra och varierat föräldrastöd, såväl generellt och riktat som individuellt och i grupp. I arbetsgruppen för projektet föräldrastöd har olika professioner ingått vilket har varit gynnsam för samverkan och lett till att föräldrastödsarbetet kunnat breddas och innefatta många olika verksamheter och arenor. Bland annat har personal från BVC, förskola, fritidshem och skola fått kompetensutveckling i förhållningssätt och att möta föräldrar. Vårt mål är att kunna erbjuda evidensbaserade föräldrastödsprogram till föräldrar under barnets hela uppväxt från 0 till 18 år. Under projektet har vi nått detta mål genom att vi har utbildat personal i Active parenting och vi når nu hela målgruppen. Redan tidigare har vi kunnat erbjuda COPE 3 11 år, COPE tonår, Komet, samt Örebro Preventionsprogram men vi har saknat något för de allra minsta barnen. COPE är sedan länge ett etablerat och mycket uppskattat program i kommunen med ett högt deltagarantal. I Vårgårda finns ett engagemang för att arbeta förebyggande vilket utmynnat i att man kunnat utveckla Solrosens föräldrastöd som i dag fungerar som ett nav i det föräldrastödjande arbetet. Här finns bland annat Träffpunkt som är en populär mötesplats för föräldrar med barn i åldrarna 0 6 år. Till Träffpunkt kan det komma uppåt 60 80 föräldrar och barn per tillfälle. På Träffpunkt arbetar två förskollärare och en socionom, som samverkar med bland annat BMM, BVC, barnomsorgen, biblioteket och olika kyrkor i kommunen. Till Solrosen kan man också vända sig för att få föräldrarådgivning, kontakt med familje pedagog eller medverka i olika föräldragrupper. Här finns även kommunens föräldrastödssamordnare som inrättats under projekttiden. Kontakt: annelie.varhall@vargarda.se 11

Herrljunga arbetar för mötesplatser I Herrljunga finns sedan tidigare ett väl utformat föräldrastöd i form av en familjecentral. Det föll sig därför naturligt att utgå från befintlig verksamhet när vi med projektet fick möjlig het att utveckla föräldrastödet. Därför har kommunens föräldrastödsutvecklare haft sin bas i familjecentralen. I de telefonintervjuer som låg till grund för utvecklandet av det lokala föräldrastödet framkom att behovet hos föräldrarna bestod av mötesplatser, en lokal föräldratelefon, individuell rådgivning samt information på kommunens hemsida om vilket stöd som finns. En inventering visade att det fanns ganska gott om mötesplatser för föräldrar med små barn, men att de blir färre ju äldre barnen blir. För de äldre barnen har Herrljunga sett många naturliga mötesplatser som skulle kunna fungera som arenor för föräldrastöd och som i dag inte utnyttjas maximalt. En av de största satsningarna har varit att utveckla en attraktiv hemsida där utbudet presenteras och på så sätt blir en virtuell mötesplats. Man har även inrättat en lokal föräldratelefon som marknadsförts via olika kanaler. En annan stor satsning har bestått i att utveckla föräldramöten som mötesplats. Kommunens föräldramöten har alltid varit välbesökta och är därför en potentiell arena att utveckla. Ett trettiotal pedagoger och personal från familjecentralen har varit på Navet och fått inspiration till att förbättra föräldramöten. Herrljunga har också varit aktiva i arbetet att få fram föräldramötesmetoden FörFör som nu kommer att implementeras i samtliga förskolor. Sammanlagt når vi på detta sätt föräldrar på 16 förskoleavdelningar. Vi har också sett grupper som tidigare inte kunnat ta del av föräldrautbildning och föräldramöten för att det t. ex. funnits språkliga hinder. Vi var därför glada att kunna erbjuda en kväll för denna grupp med Sonya Sherefay som föreläsare. Under föreläsningen behandlades ämnen som barnaga, föräldramöte, information från skolan m.m. Även personal har fått kunskap om vikten att skapa dialog med mångkulturella familjer. Även Nabila Alfakir har föreläst för personal som möter familjer med annan härkomst. Under dagen kom det fram exempel på verksamheter och vi ser utmaningar att fortsätta denna dialog. Genom projektet har vi haft möjlighet att höja kompetensnivån i ämnet föräldrastöd hos många och Herrljunga har deltagit i samtliga utbildningssatsningar som genomförts genom projektet. Föräldrastödsarbetet i Herrljunga saknade från början en större politisk förankring. Därför har politiker under året informerats om föräldrastödsarbetet.med projektet har föräldrastödsfrågan kommit högre upp på den politiska agendan och vi kan fortsätta att förankra arbetet under 2012. Kontakt: inger.mellaker@admin.herrljunga.se 12

Familje centralen bas för föräldrastödet i Ulricehamn Basen för föräldrastödsarbetet i Ulricehamn ligger hos familjecentralen, som är en redan etablerad och väl fungerande verksamhet. Mycket av det generella föräldrastödet utgår härifrån, men möjligheterna att ordna riktade insatser är speciellt goda då alla professioner tillsammans kan se nya behov och visa på vilka insatser som behövs. Som tradition är det fokus på de små barnen och deras föräldrar men då verksamheten skall stärkas finns målsättningen att nå ut till föräldrar under barnens hela uppväxttid. Det finns fantastiska möjligheter att genom samverkan erbjuda och utveckla ett brett och varierat stöd till föräldrar. I det lokala arbetet har en projektgrupp träffats regelbundet för att informera varandra om det föräldrastödsarbete som pågår och det som är på gång. Gruppen har en bred kunskap om det arbete som görs men också om ytterligare behov som finns. I samband med nya satsningar har gruppen varit viktig för förankringen i respektive verksamheter. Gruppen består av utvecklingsledare för Lärande, avdelningschef för IFO, folkhälsoplanerare, chef för BMM, chef för BVC samt en föräldrastödsutvecklare. Under projekttiden har vi utbildat gruppledare för två nya verksamheter: Aktivt föräldraskap för småbarnsföräldrar och bokcirkelledare för tonårsföräldrar. Grupper startas under våren 2012 och tillsammans med Cope kan kommunen erbjuda något för alla föräldrar under barnets hela uppväxttid. Ulricehamn har under projekttiden också varit delaktig i två försöksverksamheter. Studieförbundet NBV har tillsammans med kommunen och Christinas Andrum genomfört en föreläsningsserie kring stress och stresshantering för föräldrar. De föräldrar som deltog var mycket positiva och anser att de fick verktyg med sig för att minska stressen i sin vardag. Detta koncept kommer att erbjudas fler föräldrar. Under hösten 2011 provade några utvalda BVC att erbjuda återträffar för föräldragrupper när barnet blivit 2,5 år. Dalums vårdcentral var en av enheterna som var med i försöket. Två föräldragrupper bjöds in under hösten för att diskutera föräldraskap och de nya utmaningar som kommer med barnets stigande ålder. Deltagarna upplevde det som positivt att återigen få möjlighet att träffas och prata med varandra. Vi ser också behov hos föräldragrupper som vi måste arbeta mer med, t. ex. föräldrar med annan bakgrund än svensk. Att komma till ett nytt land innebär stora omställningar för en familj. Det är då enormt viktigt att det finns stöd för dessa föräldrar och kunskap om deras behov. Det är också viktigt att ge information om det svenska samhället så att de nyanlända föräldrarna får möjlighet att tryggt fostra sina barn i det nya landet. För detta behöver vi en bra organisation som möter dessa föräldrar och barn, och som lotsar dem in i vårt samhälle. Kontakt: helena.unosson@ulricehamn.se 13

Fullt fokus på webben i Lerum I Lerums kommun använde vi oss av de föräldraintervjuer som gjordes i inledningen av projektet när vi bestämde vår prioritering av föräldrastödsarbetet i kommunen. Något som många föräldrar önskat var en hemsida särskilt riktad till föräldrar. Lerums kommun hade redan innan projektet startade ett ganska bra stöd för föräldrar men det var svårt att hitta de olika stödinsatser som erbjuds eftersom informationen fanns utspridd på olika platser. Nu har kommunenens föräldrastödssamordnar tagit fram en tydlig sida där all den information som föräldrar kan ha nytta av finns samlad. Föräldrastödssidan har redan fått många besökare och kommer att fortsätta utvecklas. Under våren planerar vi också att göra en hemsida för föräldrar som har barn som kan behöva lite extra stöd, och även en intern hemsida för personal som arbetar med föräldrar och familjer där vi kan lägga ut t. ex. föräldrastödsmaterial och annan matnyttig information. Vi har också idéer om en sida där föräldrar kan få kontakt och t. ex. hjälpa varandra med barnvakt inför ett tandläkarbesök, eller kanske bara träffas för att gå ut och gå tillsammans. Genom projektet har vi deltagit i en marknadsföringskampanj där vi kunnat nå ut med information om hemsidan. I Lerum har vi dessutom gjort en folder som delats ut till alla föräldrar med barn i förskolan, där vi också hänvisar till hemsidan. Intervjuerna med föräldrarna visade också att många av de stödfunktioner som föräldrarna önskar redan finns på familjecentralen i en av våra kommundelar. Nu är ytterligare en familjecentral under uppstart i en annan kommundel. En familjecentral fyller behovet av mötesplats, samtidigt som det finns tillgång till olika stödåtgärder för de föräldrar som har behov av något mer än att träffa andra föräldrar. I Lerum kommer föräldrastödssamordnaren att finnas kvar, åtminstone till och med 2013, eftersom vi är angelägna om att arbeta långsiktigt. Kontakt: ia.thun@lerum.se 14

Svenljunga vidgar begreppet I Svenljunga har projektet Samverkan för föräldrastöd vidgat begreppen runt föräldrastöd. Vi har fått bekräftelse på att vår känsla att föräldrastöd är så mycket mer än föräldrautbildning är riktig och möter nu upp mot våra föräldrars önskemål på ett annat sätt än tidigare. Det har blivit tydligare och viktigare att också hitta föräldrastödinsatser som passar en mindre kommun med långa geografiska avstånd. Vi har alldeles nyligen öppnat upp en föräldratelefon, som kompletterar vår föräldrastödssida på webben, och som vi glädjande nog kan konstatera är välbesökt. Vi har också utvidgat samarbetet med en ny grupp föräldrar. Sonia Sherefay och Nabila Alfakirs inspirerande föreläsningar bäddade för ett fortsatt samarbete att ge stöd till nyanlända familjer. Via gemensam marknadsföring inom projektet har vi kommit en bit på väg för att göra föräldrastödsbegreppet mer känt, men mycket arbete återstår både inom organisationen och ut mot andra organisationer och allmänhet. Målet är att vi i Svenljunga ska få en tydlig struktur för vårt föräldrastödsarbete och att de olika insatserna sedan administreras av olika delar inom organisationen via ett tätt samarbete. Med en tydlig struktur och fördelat ansvar för insatserna, blir inte föräldrastödsarbetet avhängigt på en enskild person. En samordnare kan då istället koncentrera sig på nyheter och omvärldsbevakning samt att föra nya idéer vidare till organisationen. Genom projektet har vi fått möjlighet att pröva olika metoder och tack vare samverkan med övriga kommuner har inte alla behövt pröva allt utan vi har kunnat delge varandra erfarenheter. Vi kan konstatera att det fortfarande finns luckor för att täcka upp hela åldersspannet 0 17 år, vilket vi behöver arbeta vidare med. Projektet har lett till att den tvärsektoriella arbetsgruppen med representanter från både primärvård och ideella organisationer på allvar har reflekterat över vad som är effektivt, möjligt och hållbart i längden. Även om vi prövat lite olika metoder, så måste vi samtidigt tänka kostnadseffektivt och på vad som fungerar i vår lilla kommun. Kontakt: anneli.kurikkala.larsson@svenljunga.se 15

Tranemo engagerar föreningslivet Tranemo kommun har ett rikt föreningsliv. Vi har redan i dag 41 ungdomsföreningar och många aktiva föräldrar men föreningar behöver alltid fler föräldrar som ställer upp. Så genom att arbeta med föreningar och föräldrastöd blir det en win-win-situation. Vi vill också att föreningarna satsar extra på integration och att få fler utrikesfödda föräldrar att engagera sig i föreningslivet. Detta är en av många delar som vi har utvecklat under projekttiden och kommer att fortsätta arbeta med framöver. Utöver ordinarie verksamhet som utvecklats via projektet har vi genomfört eller ska genomföra följande aktiviteter: Vi har startat en tvärsektoriell arbetsgrupp som träffas 4 gånger per år. Vi har gjort en övergripande handlingsplan och åtgärdsplan där allt föräldrastöd kommunen har finns med. Till våren startar PREP i Tranemo kommun. Tack vare ett utökat engagemang kring föräldrastödsfrågorna vågar vi testa detta. Myran-grupper för föräldrar med barn i åldern 0 2 år. Öppna förskolan är på gång. Riktat föräldrastöd till nysvenskar under våren ska ett studieförbund starta en studiecirkel för utrikesfödda föräldrar kring materialet Barnen i våra hjärtan. Personalinspiration föreläsning för tjänstemän om integration. En omgång av föreningskunskap är genomförd hos SFI. Vi vill att våra utrikesfödda föräldrar ska veta vad det innebär att vara med i en förening och vad det finns för skyldigheter och rättigheter. Föreningsstöd vi ska under 2012 ge extra stimulans medel till föreningar som engagerar sig i integrationsfrågor och bjuda in till studiebesök. Föräldrar i Förening Folkhälsan har tillsammans med Lärandesektionen Fritid och Sisu-idrottsutbildarna skapat ett eget koncept för att engagera föreningarna i föräldrastödsarbetet och kommer under våren att börja med föräldraträffar. Fokus handlar om att vara förälder i en förening. Marknadsföring hemsidan har utvecklats till en bra informationsspridare med alltifrån fakta, bra länkar och telefonnummer till en lista på alla föräldrastödsaktiviteter som finns i kommunen. Det pågår en diskussion om att starta en facebook-grupp. Kontakt: jennie.johannisson@tranemo.se 16

Alingsås satsar på föräldrar i landsbygd Mot bakrund av att det visat sig finnas väldigt stora behov i landsbygden har Alingsås kommun tillsatt en samordningstjänst på 25 % med fokus på just landsbygden. Till grund för denna tjänst låg även resultatet av en föräldraenkät där det framkom att flera av föräldrarna i landsbygden efterfrågade ett större utbud. Syftet med denna satsning är att få fler föräldrainsatser i landsbygden, motivera föräldrarna där att delta samt verka för att det som redan finns får vara kvar. Arbetet har hittills resulterat i ett Familjehus där basen av föräldra- och familjearbetet kommer att ligga och fungera som ett komplement till familjecentralen i centrala Alingsås. Invigningen sker med pompa och ståt 25 februari 2012. Något som också uppmärksammades i en käten var otydligheten kring vilka resurser och aktiviteter som faktiskt fanns, vilket ledde till att de inte blev synliga och tillgängliga för kommun invånarna. En stor del av satsningen har därför bestått i marknadsföring, vilket skett genom: utställningar om kommunens föräldrastödsarbete på familjecentralen och biblioteket flera föräldraföreläsningar där kommunens utbud har synliggjorts annonsering uppdatering av kommunens hemsida framtagning och spridning av en broschyr I marknadsföringsarbetet har vi också börjat marknadsföra Familjeverkstans föräldrautbildning, en verksamhet som finansieriats av kursavgiften. Här samverkar vi med ideella aktörer vilka är ett betydande komplement till kommunens arbete. Vi har även strävat efter att hitta nya arenor och nå fler föräldragrupper för att kunna arbeta mer förebyggande. I det arbetet har vi bland annat testat att nå föräldrarna via en vårdcentral, i det här fallet Ängabo Vårdcentral, som tillsammans med studieförbundet Sensus genomfört fyra kvällsföreläsningar riktade till småbarnsföräldrar. Dessa föreläsningar kommer att fortsätta under 2012. Arbetet med att ta fram en föräldrastödsstrategi påbörjades under 2011. Den kommer att färdigställas och förankras under 2012. Kontakt: malin.wallin@alingsas.se 17

Samverkan med primärvården En grundbult i projektet var att kommun, akademi och hälso- och sjukvård skulle samverka kring det generella föräldrastödet. Hur gick det? Genom en lika beslutsam som medveten hållning från projektledningen undvek vi den vanligaste fallgropen, nämligen skilda målbilder. Stämningen i projektgruppen var öppen och entusiastisk, och vi drog åt samma håll. Många konstruktiva idéer utvecklades och utbyttes, men varje kommun hade frihet att ta till sig det som passade just där, vilket gjorde att samverkan fungerade bra där man såg att man hade nytta av den. Samordnade aktiviteter skedde inom områdena gemensamma föreläsningar, övergripande konferenser, radiokampanjen, gemensam strategi för information till allmänhet och personal och gemensamma utbildningar. Det var användbara och inspirerande arrangemang, också för oss i primärvården. En svårighet i samverkan var att BVC hösten 2009 omorganiserades i Vårdvalet samtidigt som vaccinationskampanjen för svininfluensan genomfördes. När projektet tog fart 2010 arbetade personalen fortfarande med att finna sina former i den nya ordningen, komma ifatt i basarbetet och landa i det nya. BVC kunde inte heller utan vidare få extra arbetsuppgifter, utan samverkan fick ske på frivillig väg och med verksamhetschefernas goda minne. Det gjorde att inte alla BVC kom med i samverkan på lokal nivå, vilket förstås hade varit önskvärt. Själva arbetsuppgiften, att utveckla det generella föräldrastödet, är ju ett område som ligger mödra- och barnhälsovården varmt om hjärtat och ett av våra huvuduppdrag. Sex BVC:er genomförde 2011 ett spännande försök med extra föräldragrupper med hjälp av medel från projektet. Och hur blir det sedan? Samverkan brukar betyda att flera aktörer /verksamheter gör ett konkret arbete tillsammans med en gemensam dagordning och metod för att lösa en gemensam uppgift. Det blir ingen samverkan om det inte finns fysiska personer som vill verka tillsammans och ser en vinst i det. Till syvende och sist måste samverkan kring föräldrastöd ske på golvet, mellan basverksamheterna, men med respektive lednings fasta stöd. Det som sedan främjar samverkan är stabilitet i organisationen och personalstyrkan, att det finns extra resurser för att bygga upp samverkan, att man har god kunskap om varandras uppdrag och kompetens och att det finns möjlighet att dela information. Samverkan tar tid. Må vi hoppas att tid ställs till förfogande i detta viktiga arbete! Kontakt: kerstin.johannesson@vgregion.se 18

Göteborgs universitet frågar föräldrar En forskargrupp på psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet har följt projektet i Sjuhärad/ Södra Älvsborg, för att undersöka hur implementeringen av den nationella strategin för föräldrastöd har genomförts. I fokus står samverkan och vilka faktorer som främjat respektive hindrat spridningen av den nationella strategin. En kartläggningsenkät med frågor kring vilket föräldrastöd som finns och hur samverkan mellan olika aktörer ser ut har samlats in i samband med starten och avslutningen av projektet. Enkäten har även kompletterats med intervjuer med olika företrädare från kommunerna. I en andra delstudie undersöks vilka grupper av föräldrar som nås respektive inte nås med det aktuella föräldrastödet, om det finns grupper av föräldrar som har behov av stöd som överhuvudtaget inte känner till det, eller att utformningen av stödet inte stämmer med behovet, samt hur stödet kan utvecklas ytterligare för att nå de grupperingar som ofta inte deltar i denna form av verksamhet. Telefonintervjuer som berör dessa frågor har genomförts med slumpvis utvalda föräldrar i kommunerna vid två olika tillfällen. Forskningen fortsätter även efter projektets av slutning. Delar av resultaten från forskningen presenteras i samband med projektets slutrapportering till Statens folkhälsoinstitut. Fortsatta forskningsresultat kommer att publiceras i artiklar och rapporter. PROJEKTET I REGIONALT FOKUS Projekten i Sjuhärad, Tjörn och Uddevalla har tillsammans med forskare från universiteten i Göteborg, Linköping och Uppsala utvecklat och utvärderat strategier för att arbeta med generellt föräldrastöd. Länsstyrelsen har följt satsningen som omfattar 30 av kommunerna i länet. Länsstyrelsen anser att det är viktigt att alla kommuner och andra aktörer kan ta del av erfarenheter från projekten. Länsstyrelsen har därför medverkat till att arrangera en konferens den 18 maj 2011 och ett särskilt fokusspår om Föräldrastödsprojekten vid Preventionskonferensen Förebygg.nu i november 2011. Materialet finns tillgängligt på Länsstyrelsens hemsida www.lansstyrelsen.se/vastragotaland Kontakt: ulf.axberg@psy.gu.se 19

Sjuhärads kommunalförbund är en politiskt styrd samverkansorganisation i vilken tio kommuner runt Borås ingår. Förbundet ska aktivt tillvarata medlemskommunernas gemensamma intressen, bland annat regionalt och nationellt. För bundet ska vara en plattform för medlemmarnas sammanhållning byggd på samsyn över kommun- och parti gränser. Förbundet syftar till att stärka Sjuhäradsregionen samt att främja medlemmarnas samverkan för utveckling och effektivt resursutnyttjande. Kommunalförbundets huvudfrågor berör tillväxt, regionala utvecklingsfrågor, miljö, infra struktur, transport, kultur, utbildning, kompetensutveckling samt social välfärd och hälsa. Målet är att stärka Sjuhärad som ett bra område att bo, arbeta och leva i. www.sjuharad.se