Inspektion & Underhåll

Inspektion & Underhåll 2011-03-04 1

Rörnätsinspektion Det finns väldigt många olika problem som kan uppstå kring rörnät. En del problem byggs upp sakta medan andra har ett kortare händelseförlopp. Ex: in-och utläckage, rotintrång och stopp av olika slag. Ett utläckagepå en tryckledning, exempelvis en vattenledning, är såklart mer akut än ett inläckagepå en självfallsledning, exempelvis en avloppsledning. Men även mindre akuta problem måste åtgärdas för att ledningen ska fungera som det är tänkt och alla ej planerade åtgärder kostar pengar. Inläckandevatten, oftast då dagvatten, innebär att mer vatten kommer till reningsverket och därför ökar belastningen på verket. Dagvatten som läcker in i ledningar kan lätt dra med sig både sand och jord in i ledningen. Dessa kan sedan samlas i ledningen och på så vis minska framkomligheten för vattnet och till slut orsaka stopp. 2011-03-04 2

Förr i tiden och nu Förr kopplade man ofta på dagvattenledningen på avloppsledningen, s k kombinerat system. Belastningen på reningsverket blev dock stor och nya åtgärder fick vidtas. Visserligen är dagvatten ofta förorenat men mer i form av tungmetaller, och detta går att åtgärda med en annan typ av rening än den som sker på reningsverket. L.O.D Denna metod då man leder iväg avloppsvatten och dagvatten separat kallas som bekant för duplikatsystem. 2011-03-04 3

Utläckage Utläckage på en tryckvattenledning. Vattnet kan då underminera marken som till slut ger vika för den stora vattenmängden. Ett utläckagepå en avloppsledning innebär att förorenat och smutsigt avloppsvatten spolas ut på marken där det kan orsaka miljöproblem och även dålig lukt. 2011-03-04 4

Inläckage Även inom områden där dräneringsanslutning till spillvattenledningen är förbjuden så kommer viss inträngande drän och dräneringsvatten läcka in i spillvattenledningen. Storleksmässigt bedöms detta till 0,05 0,15 l/s,ha. Detta bidrar till tillskottsvattnet. 2011-03-04 5

Indelning Man skiljer underhållet åt i form av klasserna: Akut underhåll Planerat underhåll 2011-03-04 6

Akut underhåll Den vanligaste orsaken till ett akut underhåll är översvämning eller risk för översvämning. Anledningen till översvämning är oftast att det är stopp i rören eller att rörens dimensionering inte räcker till vid kraftiga skyfall. Överutnyttjande av huvudledning och pluggar. Vid akut underhåll, såsom översvämning, krävs omedelbara åtgärder och ofta tar VA-verket hjälp av räddningstjänsten för samarbete. Arbetet består sen av att lokalisera orsaken, åtgärda problemet så snabbt och effektivt som möjligt samt att informera de boende i området. 2011-03-04 7

Planerat underhåll Det planerade underhållet utförs för att i möjligaste mån försöka förhindra uppkomsten av akuta underhåll. Detta då de ofta är betydligt dyrare än det planerade underhållet. Spolning och rensning av rören och planer för framtida åtgärder såsom reparationer och nyläggning. Personalens erfarenhet och kännedom om det befintliga rörnätet. De underhållsåtgärder som vanligen utförs på ledningsnätet är: - Högtrycksspolning - Rensning av tryckavloppsledningar - Tillsyn av brunnar - Slamsugning av dagvattenbrunnar - Underhåll av bräddavlopp - Underhåll av utjämningsanordningar -Underhåll av LOD-anläggningaroch anläggningar för öppen dagvattenhantering - Underhåll av övriga anordningar - Tillsyn och underhåll av skyltning - Rotbekämpning - Råttbekämpning 2011-03-04 8

Högtrycksspolning Högtrycksspolning används både i förebyggande syfte såväl som i en direkt akut åtgärd vid stopp. På VA-verken bör det finnas spolscheman som talar om hur ofta en viss sträcka bör spolas. Genom erfarenhet vet personalen var problem lättare uppstår och på så vis vet de också var insats med spolning bör sättas in. Om spolning måste göras alltför ofta är det en indikation på att transportkapaciteten i en ledning är för dålig, och då bör man se över om och hur problemet kan åtgärdas. Man bör även passa på att slamsuga angränsande brunnar i samband med högtrycksspolningen. 2011-03-04 9

Rensning av tryckavlopp Rensning av dessa ledningar sker om kapaciteten minskat trycket är för högt svavelväteproblem föreligger Rensningen utförs med hjälp av ett slags rensverktyg. Dessa verktyg kan liknas vid en plugg försedd med borst. Materialet varierar i såväl pluggen som borsten beroende på materialet i röret. Ett plaströr kräver t ex ett mjukare material än ett cementrör. 2011-03-04 10

Slamsugning av dagvattenbrunnar Även dagvattenbrunnar bör slamsugas för att förhindra att slam samlas och bildar stopp. Hur ofta dessa brunnar bör spolas är svårt att säga, det måste bedömas från fall till fall. Slamansamlingen i dagvattenbrunnar beror till stor del hur väl renhållningen av gatan utförs. En väl renhållen gata innebär att mindre slam far ner i brunnen. 2011-03-04 11

Underhåll av bräddavlopp Vanliga driftproblem i bräddavlopp är: igensättning av rensgaller igensättning av utlopp sedimentering i överfallskammaren Med regelbunden tillsyn och skötsel kan man förebygga även dessa problem. Särskild tillsyn krävs för rensgallret speciellt galler mot öppna vattendrag eller havsvikar. 2011-03-04 12

Underhåll av utjämningsanordningar För att undvika lukt och igensättning bör utjämningsmagasin kontrolleras och spolas regelbundet. Flödesregulatorer har till uppgift att strypa flödet. 2011-03-04 13

Underhåll av LOD-anläggningaroch anläggningar för öppen dagvattenhantering För många LOD-anläggningarär den mest kritiska perioden på hösten när löven faller, men även vårens frösättning kan ställa till problem. De filter som ofta återfinns på insidan av LOD-anläggningar kräver då extra tillsyn. Genom att vara noga med skötsel och rengöring av tillrinningsytornaså kan man förebygga problemet till viss del. En öppen LOD-anläggningmed dammar, kanaler, våtmarker och diken kräver extra skötsel i jämförelse med en anläggning i rör. Skötseln består av rensning av löv och dylikt, både ur driftsynpunkt såväl som ur estetisk synpunkt då man vill skapa en tilltalande miljö. En stor fördel med en öppen anläggning är att det är lätt att se när problem uppstår och åtgärder behöver vidtagas. 2011-03-04 14

Avstängningsventil, bakvattenluckor & backventiler De ventiler som används i avloppsledningar är oftast skjutspjällventiler som ska sköta avstängning av tryckledningar och tillopp till pumpstationer. Dessa ventiler sitter i en fuktig miljö och risken för korrosion är stor. Därför behöver de ses över och smörjas, minst en gång om året. Backventiler och bakvattenluckor är sådana instrument som ofta är placerade på ställen där man sällan är. Därför är det viktigt att man kommer ihåg att kontrollera även dessa på en regelbunden basis. 2011-03-04 15

Rotbekämpning Det är väldigt vanligt att ett rör får problem med rötter från kringliggande växtlighet. Värst drabbade är kanske äldre betongrör där fogarna inte är de bästa längre. Men även nyare plaströr drabbas. Just fogarna är en utsatt punkt, även gummiringsfogar som inte ens släpper igenomvatten. När rötterna har trängt in i rören så kan de bilda som stora nystan där just ingenting kan ta sig förbi. Olika träd kan vara olika besvärliga. Värst är pil och poppel. Metoderna för rotbekämpning är: högtrycksspolning med roterande knivar termisk behandling (ånga) ledningsförnyelse Observera att kemisk bekämpning inte är tillåten av miljöskäl Dessvärre finns det inget riktigt effektivt bekämpningsmedel för att bekämpa rötterna. Högtrycksspolning med roterande knivarärden metod som används mest. Det fungerar så att knivarna är sammanbyggda med ett högtrycksspolningsaggregat. Man kan sedan komplettera med termisk behandling, dvsånga. Man gör då på samma sätt som när man på vintern vill tina frusna ledningar. För att veta vilken hastighet man kan använda på ångdysanmåste hänsyn tas till maximal temperaturstegring hos materialet i ledningen, rörtyp och dimensionering. Det har visat sig att den rotbekämpning som sker i dag inte är så effektiv utan mest ett sätt att hålla problemen på avstånd.om problemen återkommer alltför fort så kan det vara idé att fundera på en ledningsförnyelse, t ex s k relining. 2011-03-04 16

Rotintrång 2011-03-04 17

Råttbekämpning Råttor trivs i avloppssystem. I takt med att deras jaktmarker på deponier försvinner så tar fler och fler sin tillflykt till avloppsnätet. Man brukar räkna med att det finns lika många råttor i en ledning som det finns människor som använder sig av den ledningen. Den vanligaste vägen för råttorna att ta sig in är via öppna ledningsändar i samband med nyanläggning, reparation och rivning. För att försöka förhindra att råttorna brer ut sig alltför mycket är det av stor vikt att alla öppna ledningsändar proppas. En råtta som lever i ledningen kan mycket väl ta sig ut för att gå på jakt efter föda under natten eller dagen. Storstäderna är värst drabbade. 2011-03-04 21

Inspektion För att underlätta underhållsarbetet med ledningar kan man ibland inspektera ledningar. Vissa kommuner har scheman för detta men det sker normalt i mån av tid vilket gör att det ofta blir när ett problem uppstått. Det finns ett fåtal olika sätt att använda sig av vid inspektion av rör, men nuförtiden används nästan uteslutande TV-inspektion. Att kunna filma rören med kamera är en klart överlägsen metod jämfört med alla andra metoder. Vad som är viktigt att tänka på innan man börjar filma i rören är att rören först måste renspolas för att man ska ha möjlighet att se något. Detta brukar vanligtvis skötas av slamsugsbilen. 2011-03-04 22

Inspektion När man filmar är det vissa saker man tittar på för att bedöma vilket skick röret är i. Operatören ska sedan föra anteckningar och bedöma observationerna av rören. Detta ska dokumenteras och resultatet av observationen graderas på en skala från 1 till 4 där 4 är sämst. De tillstånd som rören bedöms utifrån är följande observationer: Rörbrott Sprickor Deformation Frätskador Fogförskjutning Riktningsavvikelser Inträngande servis Svackor och upphöjningar Rötter Inläckage Sediment/fettansamling Främmande föremål 2011-03-04 23

Läcksökning Även om man har skött underhållet av ledningsnätet efter bästa förmåga så händer det ibland ändå att det uppstår en läcka. På ett större vattenverk upptäcks ofta läckan med hjälp av ett bevakningssystem. Personalen på vattenverket ser med hjälp av sina mätverktyg att det plötsligt går åt onormalt mycket vatten i just ett visst område. Återigen är erfarenheten hos personalen av stor betydelse. Även ute på ledningsnätet sitter det mätpunkter där man kan mäta hur mycket vatten som passerar. Problemet kan också upptäckas, och då kanske främst på de lite mindre verken, genom att abonnenten ringer och berättar att han/hon får ett dåligt tryck i tappkranen eller att abonnenten hör ett brusande sus från kran och ledning. Det kan också visa sig genom att ett vattentorn töms på vatten onormalt fort och inte längre kan förse abonnenterna med vatten. I en avloppsledning finns det däremot inga mätverktyg. Då kan en läcka upptäckas genom att avloppsvatten tränger upp genom marken och det börjar lukta illa. Marken kan också undermineras och till slut ge vika. Vanligtvis är det någon privatperson som upptäcker detta och slår larm. Detkan dock finnas instrument på små pumpstationer som larmar om att något är fel, och då får personalen börja söka efter vad och vart felet kan vara. På en avloppsledning är det mer vanligt med ett stopp. Effekten av ett stopp blir översvämning, vilket ju kan liknas vid en läcka. Om ett stopp förekommer på en ledning i gatan så trycks avloppsvattnet upp i dagvattenbrunnar och vidare ut på gatan. Om stoppet däremot sitter i en fastighetsservis så kan avloppsvattnet (och övrigt innehåll) tryckas tillbaka upp i röret och ta sinväg ut genom exempelvis en golvbrunn i badrummet. 2011-03-04 24

Läcksökning med spårgas Aktuell rörledning måste stängas av och göras trycklös och trycksättas med vätgas. Processen påskyndas om man har möjlighet att ta ut gasen i bortre ändan tills gasen når fram. Trycket får ej och behöver normalt inte överstiga 1,0 bar, styrs via tryckregulator och säkerhetsventiler. Tiden för gasen att tränga upp till ytan är beroende på markförhållanden och läckans storlek. Vanligen kan sökningen påbörjas relativt snart efter att man med sond konstaterat att hela önskade ledningsträckanär fylld. Marksonden trimmas in för maxmal känslighet och sökningen görs med att sondens sugtratt sveps över marken eller pressas mot ytan. När gas indikeras avgör man var starkaste koncentrationen finns genom att reglera känsligheten med detektorn. 2011-03-04 25