Värdering av ekosystemtjänster inom jordbruket Katarina Hedlund, Helena Hanson, Jordan Hristov, Johanna Alkan Olsson, Henrik Smith, Fredrik Wilhelmsson, Mark Brady, Per Göran Andersson, Fredrik Hansson Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne
Mångfald i marken ger ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster och lantbruk Intensifiering av jordbruk Minskar: Mullhalt Vattenhållande förmåga Minskad näringsretention Biologisk aktivitet Biologisk mångfald Ökar: Erosion Torka /översvämningsrisk Näringsläckage Markkompaktering Minskad produktion av ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster vid beslutsfattande Styrmedel Beslut Brukningsmetoder Myndigheter Ekosystem & Biologisk mångfald Information om värden Värden Ekosystem tjänster Kvantifiering av funktioner Värdering av tjänster Daily et al 2009
Värden för olika användare Nivå för värdering Gård Agent för värdering Lantbrukare Naturligt kapital Ekosystemtjänster Region Nationellt Samhälle
Verktyg för värdering Lokal nivå (gårdsnivå): C-bank Produktionsmodell där skörd relateras till gödning och ekosystemtjänster Regional nivå (Skåne): AgriPoliS Ekonomisk modell som simulerar effekter av styrmedel på lantbrukarens beslut samt kvantifierar miljöeffekter Nationell Nivå: Kostnadsnyttoanalys Analyserar vinster av styrmedel för samhället
C-bank Verktyg för lantbrukare/rådgivare under utveckling C-bank beräknar: Optimal gödselgiva Bruttovinst Värde på naturkapital Lantbrukets förväntade inkomst Retention av näringsämnen Kollagring
C-bank verktyg för värdering Relation mellan skörd, N-gödning och organisk kol (%C) i marken Data från C-kartering och försöksgårdar Brady, M. V., K. Hedlund, et al. (2015). "Valuing Supporting Soil Ecosystem Services in Agriculture: A Natural Capital Approach." Agronomy Journal, 107(5): 1809-1821.
Hur påverkar odling ekosystemtjänster? Mullhalt Ändring kol/år Växtodling -1.0% UK Växtodling -0.5% SE Stallgödsel (5 ton/ha) -0.2% SE Halm (3 ton/ha) -0.2% DK Vall 1 år i växtföljd -0.2% SE Ändring kol/år Täckgrödor 0.2% FR Vall 2 år i växtföljd 0.2% SE Halm (12 ton/ha) 0.3% DK Stallgödsel (35 ton/ha) 0.4% UK Rötslam 0.9% SE
Regional nivå: Agent-baserad modellering av den skånska slättbygden (AgriPoliS) Investera? Maximera gårdens inkomster Växa? Miljövariabler, t.ex. kolhalten Interaktioner Lägga ner? Åtgärder Marknaden för jordbruksmark CAP reform Marknader (mark, arbetskraft, kapital) AgriPoliS - Agricultural Policy Simulator (Happe 2004, Brady et al. 2012)
AgriPoliS testar styrmedel Beräknar: Lantbrukarens vinst Markanvändning, växtföljder och djurhållning Gård och fältstorlek Investeringar Näringsbalanser Kolinlagring
AgriPoliS: Resultat Jämförelse växtföljd med vall mot ett-åriga grödor Scenario Markkol 2036 N-gödning 2036 Vinst 2016 Vinst 2036 5% Vall/träda 1,5% -5,8% -3,5% -0.7% 15% Vall/träda 4,7% -17,1% -11,9% -0,4% 25% Vall/träda 7,8% -28,4% -17,9% -1,0% Ingen inkomst för träda eller vall med i beräkningen
Kostnadsnyttoanalys (nationell nivå) Simulera miljöeffekter av styrmedel AgriPoliS (regional nivå) Värdering av miljöeffekter Kolinlagring Klimatnytta Näringsretention Minskar övergödning Klimatnytta Jämförelse av styrmedel Effektiva styrmedel
Kostnadsnyttoanalys Värderar ekosystemtjänster i marken Utvärderar kostnader och nyttor för samhället av miljöåtgärder Identifiera samhällsekonomiskt effektiva styrmedel för minskad miljöpåverkan
Värdering av miljönyttor (milj kr) Andel vall/träda 5% 15% 25% Kolinlagring 60 180 300 Minskad gödsel 14 41 67 Minskat näringsläckage 33 98 159 Totalt 107 319 526 Nettonuvärde över 20 år i miljoner kronor, diskonteringsränta 3,5%
Kostnadsnyttoanalys (milj kr) Andel vall/träda 5% 10% 15% Förbättrad miljö 107 319 526 Inkomst jordbrukare Naturkapital (ökat markvärde) -45-157 -276 50 148 245 Samhällsnytta 112 310 495 Nettonuvärde över 20 år i miljoner kronor, diskonteringsränta 3,5%
Slutsatser - verktyg för värdering Lokal nivå (gårdsnivå): C-bank Generella värden på ES och lantbrukarens ekonomi Kol i marken indikator för biologisk aktivitet som leder till produktion av ekosystemtjänster Regional nivå (Skåne): AgriPoliS Brukningsmetoder som ökar ES ökar lantbrukarens vinst Vall i växtföljd ger långsiktiga positiva effekter på miljöfaktorer och marginella förluster i ekonomi. Nationell Nivå: Kostnads-nyttoanalys Markens ekosystemtjänster bidrar till betydande samhällsnytta Identifiera åtgärder som ger högst miljönytta per satsad krona