1(5) Redovisning av regeringsuppdrag att redogöra för åtgärder som syftar till att stärka möjligheterna till kollektivt resande på landsbygden samt föreslå underhållsåtgärder för järnväg på landsbygden Beskrivning av uppdrag För att främja regional tillväxt och goda levnadsvillkor på Sveriges landsbygd har regeringen i budgetpropositionen för år 2016 föreslagit satsningar på kollektivtrafik samt på förbättrat väg- respektive järnvägsunderhåll i landsbygd. I anslutning till denna satsning har Trafikverket fått i uppdrag att redogöra för åtgärder som syftar till att stärka möjligheterna till kollektivt resande på landsbygden samt att föreslå underhållsåtgärder som i närtid kan öka järnvägens funktionalitet utanför de stora och mest trafikerade banorna. Uppdraget ska genomföras i samråd med berörda regionala företrädare och redovisas till regeringen senast den 31 mars 2016. Finansiella förutsättningar Satsningen på kollektivtrafik i landsbygd uppgår år 2016 till 199 miljoner kronor och beräknas uppgå till 209-230 miljoner kronor per år 2017-2019. Av Trafikverkets regleringsbrev för 2016 framgår att satsningen på kollektivtrafik i landsbygd kan avse såväl väg- som järnvägstrafik. Järnvägsunderhållet utökas med 100 miljoner kronor per år 2016-2019. Även vägunderhållet utökas med 100 miljoner kronor per år 2016-2019. Satsningen på vägunderhåll inriktas på åtgärder för bärighet och tjälsäkring, men ingår inte i Trafikverkets nuvarande regeringsuppdrag. Trafikverket har dock valt att samordna även detta arbete med de andra nämnda satsningarna. Arbetets genomförande Som ett första skede i arbetet med uppdraget togs ett underlagsmaterial med förslag på åtgärder fram internt inom Trafikverket. Utgångspunkten var att ta fram ett samlat förslag på åtgärder utifrån de tillgängliga ekonomiska ramarna. I linje med uppdragets avsikt att fördela medel till landsbygd har särskild hänsyn tagits till detta vid förslag på geografisk fördelning av medlen. Vidare har hänsyn tagits till åtgärdernas genomförbarhet och hur väl de överensstämmer med uppdragets syfte.
2(5) Extern dialog och förankring I det uppdrag som Trafikverket fått av regeringen framgår tydligt att arbetet ska genomföras i samråd med berörda regionala företrädare. Efter en första intern sammanställning inom Trafikverket, skickades det framtagna förslaget ut för förankring med berörda externa företrädare såsom planupprättare och regionala kollektivtrafikmyndigheter. Trafikverkets regioner har varit ansvariga för att föra dialogen med de berörda regionala företrädarna och för att sammanställa de synpunkter som inkommit från dessa. Varje region har sedan inkommit med ett samlat förslag på åtgärder. De regionala företrädarna har till stor del samtyckt till det förslag som tagits fram av Trafikverket avseende satsningar på kollektivtrafik. Ett flertal aktörer har även lämnat in ytterligare förslag på åtgärder som de anser vara möjliga att genomföra inom ramarna för uppdraget, däribland återfinns åtgärder som avser plattformar, busshållplatser och pendlarparkeringar. Ett flertal av dessa åtgärdsförslag finns också med i det slutgiltiga förslaget på åtgärdslista som lämnas över till regeringen. När det gäller de åtgärdsförslag som tagits fram för järnvägsunderhåll, har vissa regionala företrädare ansett att de föreslagna åtgärderna varit alltför inriktade mot att främja ett robust nationellt järnvägssystem och de har istället önskat en inriktning där medel bland annat tillfaller de så kallade lågtrafikerade banorna, vilka framhålls som viktiga för det regionala resandet och det lokala näringslivet. Trafikverket har tagit dessa synpunkter i beaktande under prioriteringsarbetet. Flera av de föreslagna åtgärderna har dock inte varit genomförbara inom den angivna tidsperioden. I många fall har det även rört sig om mycket stora satsningar, som skulle medföra att många andra åtgärder inte skulle vara möjliga att genomföra. Trafikverket har således valt att hörsamma några av de förslag som inkommit, men även valt att prioritera mer långsiktiga reinvesteringsåtgärder som kan bidra till varaktiga resultat. Några externa företrädare har även framfört synpunkter på att Trafikverket valt att utgå ifrån Jordbruksverkets definition av landsbygd. Jordbruksverkets definition av landsbygd utgår ifrån kommuner som minsta geografiska enhet, vilket vissa externa företrädare ansett missgynna kommuner som har en varierande karaktär, med både landsbygd och större tätorter. Vissa företrädare har även påtalat att åtgärder som genomförs utanför vad som direkt klassificeras som landsbygd, till exempel vid en större kollektivtrafikknutpunkt, kan ha en stor inverkan på förutsättningarna för resande på landsbygden. Trafikverket kan delvis hålla med om båda dessa synpunkter och vill betona att Jordbruksverkets definition av landsbygd har använts som en viktig utgångspunkt, men inte varit helt styrande vid urvalet av åtgärder. Även branschorganisationer och tågoperatörer har beretts möjlighet till yttrande i samband med uppdraget. Vad beträffar de inspel som inkommit från branschen har några aktörer utgått ifrån den redan föreslagna åtgärdslistan och utifrån denna prioriterat de åtgärder som de anser vara mest prioriterade att genomföra. Några aktörer har även inkommit med nya åtgärdsförslag. Under prioriteringsarbetet har hänsyn tagits till de synpunkter som inkommit från branschen och ett antal av de åtgärder som lyfts fram som prioriterade av branschen finns även med i det slutliga förslag som överlämnas till regeringen.
3(5) Huvuddragen i det förslag som tagit fram Efter den externa dialogen har ett slutligt förslag på åtgärder tagits fram av Trafikverket. Sammantaget har de totala behovet av satsningar inom samtliga områden som omfattas av detta regeringsuppdrag vida överstigit tillgängliga ekonomiska ramarna. Detta har inneburit att ett prioriteringsarbete genomförts inom Trafikverket. Utgångspunkterna har varit de som nämnts tidigare i detta ; hänsyn till att den geografiska spridningen sker till landsbygd, åtgärdernas genomförbarhet och överensstämmelse med uppdragets syfte. Därtill har hänsyn tagits till de synpunkter som inkommit från externa aktörer och regionala företrädare under förankringsprocessen. Nedan presenteras tre diagram som redogör för huvuddragen i det förslag som tagits fram för perioden 2016-2019. I figur 1 framgår den finansiella fördelningen av medel per län. Figur 1. Fördelning av medel per län under perioden 2016-2019. I figur 2 framgår den finansiella fördelningen av medel per åtgärdstyp. För åtgärder som avser drift och underhåll väg utgör bärighetsåtgärder den största utgiftsposten. För åtgärder som avser drift och underhåll järnväg utgör trädsäkring och växelbyte de två största utgiftsposterna. För åtgärder som avser mindre investeringar kollektivtrafik utgör hållplatsåtgärder, optimering av signalsystem samt åtgärder för att möjliggöra samtidig infart de största utgiftsposterna.
4(5) Figur 2. Fördelning av medel per åtgärdstyp under perioden 2016-2019. I figur 3 presenteras den finansiella fördelningen av medel per trafikslag. Drift- och underhållsåtgärder för järnväg respektive väg har båda erhållit finansiella ramar som uppgår till 400 mkr, varpå dessa medel har fördelats jämt mellan de båda trafikslagen. För åtgärder som avser mindre investeringar inom kollektivtrafik har omkring två tredjedelar av de tillgängliga medlen tillfallit åtgärder som avser järnvägen. Figur 3. Fördelning av medel per trafikslag under perioden 2016-2019
5(5) Redovisning av åtgärder De åtgärder som Trafikverket redovisar, framgår av följande 3 bilagor: Bilaga 1 Investeringar Kollektivtrafik Bilaga 2 Drift och underhåll järnväg Bilaga 3 Bärighet och Drift och underhåll väg