Rapport C 2018:3. Stockholm den 3 december Karolinska Institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap Avdelningen för psykologi

Rapport nr C 2018:3 Nya jurister, läkare, lärare, sjuksköterskor och socionomers arbetstider och arbetsbelastning under de första 13 veckorna i yrket: Teknisk rapport kring upplägg och genomförande av veckomätningarna i studien Nya professionella Petter Gustavsson Bo Jenner Peter Annas Julius Hedberg Beatrice Agrenius Nina von Rüdiger Aleksandra Bujacz Anna Dahlgren Elin Frögéli Ann Rudman

Rapport C 2018:3 Nya jurister, läkare, lärare, sjuksköterskor och socionomers arbetstider och arbetsbelastning under de första 13 veckorna i yrket: Teknisk rapport kring upplägg och genomförande av veckomätningarna i studien Nya professionella Petter Gustavsson Bo Jenner Peter Annas Julius Hedberg Beatrice Agrenius Nina von Rüdiger Aleksandra Bujacz Anna Dahlgren Elin Frögéli Ann Rudman Stockholm den 3 december 2018 Karolinska Institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap Avdelningen för psykologi

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Bakgrund... 5 2.1 Rapportens syfte och frågeställningar... 7 3 Metod... 8 3.1 Rekrytering... 8 3.2 Studiedeltagare... 9 3.3 Longitudinell datainsamling... 9 3.3.1 Enkätinstrument... 11 3.3.2 Frågor som analyseras i föreliggande rapport... 15 4 Resultat... 16 4.1 Studiedeltagande över tid... 16 4.2 Svarsmönster... 16 4.3 Inflöde... 18 4.4 Statistisk analys av svarsmönster... 19 4.5 Baslinjemätning i arbetslivet... 20 4.5.1 Anställning... 21 4.5.2 Restid och flytt... 21 4.5.3 Tidigare erfarenhet av arbetsplatsen... 21 4.6 Arbetstider under de 13 första veckorna... 22 4.7 Arbetsbelastning under de 13 första veckorna... 23 5 Diskussion... 26 6 Referenser... 29 7 Rapporter... 32 8 Bilagor... 36 8.1 Förteckning över bilagor... 36 2

1 Sammanfattning I projektet Nya professionella studeras de organisatoriska, sociala och individuella faktorer som antas vara mest betydelsefulla i övergången mellan utbildning och yrkesliv för nyexaminerade högskolestudenter som börjar arbeta inom olika yrken inom offentlig sektor (Gustavsson et al 2018). I forskningsprojektet följs nya jurister, läkare, lärare, sjuksköterskor och socionomer under sitt första år i yrket 1. Studenter rekryterades under sista terminen på sin utbildning. En enkät om yrkesförberedelse, motiv till yrkesval, förväntningar och farhågor inför sin första anställning efter examen skickades ut månanden innan examen och 219 studenter kom att registrera sig för studien 2. De nyutexaminerade har sedan följts prospektivt med enkät under de första tre månaderna i yrket. Undersökningen har haft designen av en intensiv longitudinell undersökning där studiedeltagarna har fått en ny enkät varje vecka under sina första 13 veckor i yrket. Veckoenkäterna har inkluderat enkätfrågor avsedda att kartlägga de två första komponenterna i modellen för organisatorisk socialisering (se Figur 1 nedan), introduktionstaktik och utvecklingsprocesser. Syftet med föreliggande rapport är att beskriva upplägg och genomförande av de veckovisa mätningarna samt presentera data om var studiedeltagarna jobbar, deras anställningsvillkor, arbetstider och arbetsbelastning under de första tretton veckorna i yrket. Det genomsnittliga antalet enkäter som studiedeltagarna kom att besvara var 10 (av 13) enkäter. Ingen statistisk skillnad i genomsnittligt antal besvarade enkäter kunde beläggas som indikerade skillnad mellan ingående yrken. Det genomsnittliga deltagandet var inte heller relaterat till någon eller några demografiska faktorer. Svarsfrekvensen visade på en vikande trend av deltagande över tid. Som mest svarade omkring 95% av deltagarna (första veckoenkäten) och som minst omkring 70% (sista veckoenkäten). Ett generellt resultat var att ingen av de analyserade undergrupperna (baserade på studiekohorter, yrkesgrupper eller demografiska faktorer) skilde ut sig med genomgående högre eller lägre svarsandel över tid. Dock kunde några avvikande svarsmönster identifieras under några specifika sammanhängande veckor. Tydligast var svarsmönstret för socionomer som initialt hade lite lägre svarsfrekvens än övriga yrken samt för läkargruppen som avvek med en högre svarsfrekvens under den senare delen av datainsamlingsperioden. Gruppen män avvek också under en period, med högre svarsfrekvens under insamlingsperiodens mitt. Slutligen svarade gruppen som hade hemmavarande barn lite mindre frekvent än genomsnittet några enstaka veckor in i undersökningen. Nio av tio studiedeltagare (90%) rapporterade att de arbetade heltid. Ingen skillnad i omfattning kunde ses mellan yrkena. Majoriteten angav att de hade fått en tillsvidareanställning (61%) och något fler än var tionde studiedeltagare (13%) hade flyttat till 1 Ytterligare rekrytering till studien gjordes under maj/juni 2018 i en andra omgång av studien. Detta för att även inkludera poliser och officerare. Rekryteringen var då även öppen för läkare, sjuksköterskor och socionomer. Data från denna andra rekryteringsomgång kommer att presenteras i en separat rapport. 2 Under den andra rekryteringsomgången tillkom ytterligare 110 studenter. Data från denna andra rekryteringsomgång kommer att presenteras i en separat rapport. 3

ny ort för att börja jobba. Det vanligaste var att man sammanlagt hade mer än en men mindre än två timmars restid till och från jobbet varje arbetsdag (40.7%). Närmare två av fem studiedeltagare (38%) rapporterade att de gjort praktik eller verksamhetsförlagd utbildning alternativt sommarjobbat på den arbetsplats där man börjat arbeta. Ungefär lika stor andel (40%) rapporterade att de hade personlig kännedom om personer som jobbade på den nya arbetsplatsen. Något mer än var fjärde person (28%) rapporterade att de under studierna jobbat extra på den arbetsplats där man sedan hade börjat jobba. Mellan 40-50% rapporterade att man över de 13 första veckorna kunnat påverka sina arbetstider. Över samma tidsperiod varierade andelen som jobbat övertid mellan 35-50%. Mellan tre till tio procent rapporterade att de haft beredskaps- eller jourtid utanför ordinarie arbetstid. Arbetspass utanför dagtidsarbete (dvs arbetspass som ligger utanför klockan 07.00-18.00) rapporterades av mellan 30-40%. Andelen ökade över tid, från 28-33% under de första tre veckorna till 37-40% under de sista tre veckorna. Vissa skillnader kunde ses mellan yrkesgrupperna med avseende på arbetstider. Läkargruppen rapporterade signifikant mer övertid än de andra yrkesgrupperna samt att de oftare hade beredskap eller jour. Socionomerna utgjorde den grupp som oftare erfor att de kunde påverka sina arbetstider. Sjuksköterskegruppen var den grupp som oftast rapporterade flest pass utanför dagtid (arbetspass utanför 07.00-18.00). Andelen som skattade att arbetsbelastningen varit för hög var som lägst första veckan (under 40%) för att sedan stiga till och ligga kvar på nivåer över 50% från studiens andra vecka. Inom lärargruppen var andelen som skattade att arbetsbelastningen varit för hög genomgående högre (över 70%). Under den sista månadens mätningar fanns inga skillnader mellan yrkesgrupperna. 4

2 Bakgrund Forskning om den tidiga yrkeskarriären har bedrivits utifrån såväl socialpsykologiska, pedagogiska, organisatoriska (inkl. HR och management) och sociologiska perspektiv (Wanberg 2012). Frågeställningar om den första tiden i yrket har också funnits inom professionsforskning. Klassiska exempel på yrkessocialiseringsforskning finns till exempel inom omvårdnadsforskning (Kramer 1974) och utbrändhetsforskning (Cherniss 1980). Under senare år har dock ett nytt fält vuxit fram som integrerat olika perspektiv (Wanberg 2012). Området kallas idag för organisatorisk socialisering (eng. organizational socialization) och gemensamt för fältet är forskning och teoriutveckling kring frågor om rekrytering, introduktion av nyanställda, arbets- och yrkesrelaterade attityder under den tidiga karriären, samt frågor om karriärutveckling och karriäravbrott (Bauer & Erdogan 2014, Kammeyer- Mueller & Wanberg 2003, Saks & Ashforth 1997). Med termen organisatorisk socialisering menas "den process genom vilken individer förvärvar kunskaper, färdigheter, attityder och beteenden som krävs för att anpassa sig till en ny [professionell] roll" (Wanberg, 2012). Wanberg understryker att socialisering sker inom en person som börjar på ett nytt jobb, och att det är en process som påverkas av flera faktorer både i organisationen och hos den enskilde personen (Wanberg, 2012). Det finns ett flertal begreppsliga ramverk inom området och likheterna mellan dem är stora (Bauer & Erdogan 2014, Ellis et al 2015, Kammeyer-Mueller & Wanberg 2003, Saks & Ashforth 1997). De flesta modeller som används för att lansera introduktionsprogram (eng. onboarding), monitorera genomförandet av introduktionsinsatser samt för att studera effekterna av insatserna brukar inkludera begrepp som illustreras i modellen i Figur 1 och som beskrivs nedan. Introduktionstaktik Handledning Mentorskap Team-building Reflektionsgrupper Utbildning Färdighetsträning Begränsat uppdrag Proaktivitet Utvecklingsprocesser Rollklarhet Handlingskraft Social integrering Utfall Attityder till arbetsplatsen Attityder till yrket Hälsa Figur 1. Den organisatoriska socialiseringsmodellen. Figuren illustrerar de mest typiska komponenterna i modellen med fokus på insatser, processer och utfall. Centralt placerad i modellen är de tre utvecklingsprocesserna; ökad rollklarhet, ökad handlingskraft och ökad social integrering i arbetsgruppen. En positiv utveckling av dessa processer (under de tre första månaderna) anses på längre sikt (3-6 månader) leda till en rad olika utfall (placerade till höger i modellen ovan) som (1) positiva attityder till arbetsplatsen 5

(högre arbetstillfredsställelse, känsla av delaktighet och intentionen att stanna på arbetsplatsen), (2) positiva attityder till yrket (högre tilltro till färdigheter och tillhörighet till yrket), samt (3) positiv arbetsrelaterad hälsa (energi och god sömnkvalitet; låga nivåer av negativa emotioner). För att få igång och vidmakthålla en gynnsam utveckling av rollklarhet, handlingskraft och social integrering i arbetsgruppen så erbjuds den nyanställde olika insatser (se boxen till vänster i Figur 1). Den nyanställde själv bidrar från sin sida med proaktivitet i informationssökande och kontaktskapande. Forskningsområdet är under utveckling. Positivt är att det finns ett begreppsmässigt ramverk som många använder som utgångspunkt. En svaghet är dock att många tidiga studier är tvärsnittsstudier som uttalar sig om longitudinella processer. Detta gäller speciellt forskningen om utvecklingen under de första tre månaderna. En annan svaghet är att studierna sällan inkluderar stress- eller sömn- och återhämtningsperspektiv. Detta trots att många utgår från att nybörjarperioden är mycket stressande och att hanteringen av stress är avgörande (Ellis et al 2015). Anmärkningsvärt är också att området inte fokuserat mera på stress då en tidig studie om nya professionellas utmaningar utgjorde själva startskottet för forskningen och teoriutveckling om utbrändhet (Cherniss 1980, Cherniss 1995). I projektet Nya professionella studeras de organisatoriska, sociala och individuella faktorer som antas vara mest betydelsefulla i övergången mellan utbildning och yrkesliv för nyexaminerade högskolestudenter som börjar arbeta inom olika yrken inom offentlig sektor (Gustavsson et al 2018). I forskningsprojektet följs nya jurister, läkare, lärare, sjuksköterskor och socionomer under sitt första år i yrket 3. Studenter rekryterades under sista terminen på sin utbildning och 219 studenter kom att registrera sig för studien 4. En enkät om yrkesförberedelse, motiv till yrkesval, förväntningar och farhågor inför sin första anställning efter examen skickades ut månaden innan examen. Enkäten kom att besvaras av 210 av de 219 registrerade (96% svarsfrekvens). Fördelningen av dessa 210 över de olika yrkesgrupperna blev enligt följande: 6 jurister, 44 läkare, 57 lärare, 59 sjuksköterskor och 44 socionomer. Av de 210 i undersökningsgruppen var 174 kvinnor (83%) och 68% var sammanboende (inkl. gift eller partnerskap). Medelåldern var 30 år med en andel på närmare 50% (47%) som var födda på 90-talet. En tredjedel av gruppen (33%) angav att en eller båda av ens föräldrar var födda utomlands. Något mindre än en tredjedel (30%) rapporterade att de hade hemmavarande barn. Läkargruppen avvek från de övriga grupperna med högre andel som var yngre, män och inte hade hemmavarande barn. De nyutexaminerade följdes sedan prospektivt med enkät varje vecka under de första tre månaderna i yrket. Uppföljningar planeras också att genomföras kvartalsvis upp till ett år efter examen. Tidigare rapporter från projektet beskriver studiens bakgrund, design och rekrytering (Gustavsson et al 2018), studenternas uppfattning om sin utbildning och förväntningar på kommande yrkesliv (Gustavsson & Rudman 2018), samt förekomst av vanliga 3 Ytterligare rekrytering till studien gjordes under maj/juni 2018 i en andra omgång av studien. Detta för att även inkludera poliser och officerare. Rekryteringen var då även öppen för läkare, sjuksköterskor och socionomer. Data från denna andra rekryteringsomgång kommer att presenteras i en separat rapport. 4 Under den andra rekryteringsomgången tillkom ytterligare 110 studenter. Data från denna andra rekryteringsomgång kommer att presenteras i en separat rapport. 6

introduktionsinsatser och deras påverkan på nyanställdas utveckling och hälsa (Hedberg et al 2018). 2.1 Rapportens syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande rapport är att beskriva upplägg och genomförande av de veckovisa mätningarna under studiedeltagarnas tre första månader i yrket samt presentera data om var studiedeltagarna jobbade, deras anställningsvillkor, arbetstider och arbetsbelastning under de första tretton veckorna i yrket. Ingående instrument presenteras i metodavsnittet och analys av svarsmönster över alla veckor redovisas i resultatavsnittet. Följande frågor kommer att analyseras: 1. Hur många studiedeltagare har svarat på de veckovisa enkäterna under de tretton studieveckorna? 2. Hur har inflödet av enkäter sett ut vid varje tillfälle? Finns det effekter på svarsmönstret på grund av storhelger, lov etc? 3. Hur ser svarsmönstret ut över tid? Är det färre som svarar över tid? 4. Finns det någon demografisk faktor som påverkar svarsfrekvensen? 5. Hur ser de nyanställdas anställningsvillkor ut (typ av anställning, omfattning, heltid/deltid) och vilken kännedom hade de om anställningen inför att de började arbeta? 6. Hur ser arbetstiderna ut under de första tre månaderna i yrket? Uppfattar studiedeltagarna att de kan påverka sina arbetstider? I vilken utsträckning förekommer övertid och obekväma arbetstider? 7. Hur uppfattar studiedeltagarna nivån av arbetsbelastning, hur förändras den över tid och är den olika för yrkesgrupperna? 7

3 Metod 3.1 Rekrytering Under höstterminen 2017 informerades sistaterminsstudenter på ett antal utbildningsprogram och lärosäten om studien Nya Professionella. Information om studien presenterades både muntligen och skriftligen, i form av ett informationsblad och vid ett besök av en representant från forskargruppen i samband med ordinarie undervisning. Information om studien spreds även via studentmail och läroplattformar. En Facebook-sida skapades även där studien beskrevs i detalj. Intresserade studenter ombads att registrera sig för studien via en distribuerad länk, QRkod eller Facebook-sida. För mer information om urval och rekrytering, se separat rapport (Gustavsson et al 2018). När de för studien registrerade studenterna förväntades ha cirka två veckor kvar till sin examen (den 3 januari 2018) skickades en baslinjeenkät ut till de 219 som registrerat sig för studien. Denna enkät kom att besvaras av 210 av de 219 registrerade (96% svarsfrekvens) och inkluderade frågor om förväntningar på kommande arbetsliv, utvärdering av utbildningen och frågor om motiv till yrkesval. Fördelningen av dessa 210 deltagare över olika yrkesutbildningar och lärosäten ges i Tabell 1 respektive Tabell 2. Mer information om rekryteringsstrategier och studiedeltagande återfinns i en tidigare publicerad rapport (Gustavsson et al 2018). Tabell 1. De 210 studiedeltagarna som utgör studiekohorten uppdelade efter yrke. Yrke Deltagare Jurist 6 Läkare 44 Lärare 57 Sjuksköterska 59 Socionom 44 Utefter vilket datum studiedeltagarna angett att de avsåg tillträda sina nya tjänster delades underlaget upp i tre studiekohorter; de som började jobba omkring veckan som började med den 22 januari (kohort 1; n=93; 44%); de som började jobba omkring veckan som började med den 12 februari (kohort 2; n=73; 35%); och slutligen de som började jobba omkring veckan som började med den 5 mars (kohort 3; n=44; 21%). Typiska startdatum skilde sig något mellan de olika yrkena. Det fanns en överrepresentation av lärare och jurister som startade sin anställning direkt efter examen i januari (och därför tillhör studiekohort 1). Sjuksköterskor är överrepresenterade bland de som startade sin anställning under februari (studiekohort 2) och 8

läkare är något mer överrepresenterade i gruppen som startade sin anställning i början på mars (studiekohort 3). Tabell 2. De 210 studiedeltagarna som utgör studiekohorten uppdelade efter lärosäte. Lärosäte Deltagare Ersta Sköndal Bräcke Högskola 34 Högskolan Dalarna 21 Karolinska Institutet 37 Linköpings Universitet 5 Malmö Högskola 6 Röda Korsets Högskola 9 Sophiahemmets högskola 6 Stockholms Universitet 36 Södertörns Högskola 18 Uppsala Universitet 37 *Uppgift om lärosäte saknas för en lärare. 3.2 Studiedeltagare Den grupp av 210 studiedeltagare som besvarade en enkät under de två sista veckorna av utbildningen kom att utgöra den grupp som sedan följts med upprepade enkäter varje vecka under deras tre första månader i yrket. Medelåldern bland studiedeltagarna var 30 år (standardavvikelse (SD)=7 år; variationsvidd 21 till 56 år). Av de 210 i studiekohorten var 174 kvinnor (83%), 34 män (16%) och två av annan könstillhörighet (1%). På frågan om härkomst svarade 33% att en eller båda föräldrarna var födda utomlands. På frågan om aktuellt civilstånd angav 32% att de var ensamstående och 68% att de var sammanboende (inkl. gift eller partnerskap). Något mindre än en tredjedel (30%) rapporterade att de hade hemmavarande barn. 3.3 Longitudinell datainsamling Undersökningen har haft designen av en intensiv longitudinell undersökning där studiedeltagarna har fått en ny enkät varje vecka under sina första 13 veckor i yrket. Datum för 9

enkätutskick samt länk till respektive enkät återfinns nedan i Tabell 3 för kohort 1, i Tabell 4 för kohort 2, och i Tabell 5 för kohort 3. Tabell 3. Kohort 1, n=93. Datum för utskick och länk till enkät. Vecka Datum för Länk till enkät första utskick 1 180125 https://survey.ki.se/preview/9554 2 180201 https://survey.ki.se/preview/9760 3 180208 https://survey.ki.se/preview/9871 4 180215 https://survey.ki.se/preview/9955 5 180222 https://survey.ki.se/preview/10084 6 180301 https://survey.ki.se/preview/10159 7 180308 https://survey.ki.se/preview/10237 8 180315 https://survey.ki.se/preview/10379 9 180322 https://survey.ki.se/preview/10450 10 180329 https://survey.ki.se/preview/10624 11 180405 https://survey.ki.se/preview/10708 12 180412 https://survey.ki.se/preview/10731 13 180419 https://survey.ki.se/preview/10800 Tabell 4. Kohort 2, n=73. Datum för utskick och länk till enkät. Vecka Datum för Länk till enkät första utskick 1 180215 https://survey.ki.se/preview/9991 2 180222 https://survey.ki.se/preview/10085 3 180301 https://survey.ki.se/preview/10160 4 180308 https://survey.ki.se/preview/10238 5 180315 https://survey.ki.se/preview/10378 6 180322 https://survey.ki.se/preview/10498 7 180329 https://survey.ki.se/preview/10626 8 180405 https://survey.ki.se/preview/10707 9 180412 https://survey.ki.se/preview/10730 10 180419 https://survey.ki.se/preview/10799 11 180426 https://survey.ki.se/preview/10888 12 180503 https://survey.ki.se/preview/11010 13 180510 https://survey.ki.se/preview/11089 10

Tabell 5. Kohort 3, n=44 (42 sedan två hoppat av). Datum för utskick och länk till enkät. Vecka Datum för Länk till enkät första utskick 1 180308 https://survey.ki.se/preview/10239 2 180315 https://survey.ki.se/preview/10377 3 180322 https://survey.ki.se/preview/10499 4 180329 https://survey.ki.se/preview/10625 5 180405 https://survey.ki.se/preview/10706 6 180412 https://survey.ki.se/preview/10732 7 180419 https://survey.ki.se/preview/10798 8 180426 https://survey.ki.se/preview/10887 9 180503 https://survey.ki.se/preview/11009 10 180510 https://survey.ki.se/preview/11090 11 180517 https://survey.ki.se/preview/11157 12 180524 https://survey.ki.se/preview/11158 13 180531 https://survey.ki.se/preview/11159 3.3.1 Enkätinstrument Veckoenkäterna inkluderar enkätfrågor avsedda att kartlägga de två första komponenterna i modellen för organisatorisk socialisering (se Figur 1), introduktionstaktik och utvecklingsprocesser. Frågor om introduktionstaktik har hämtats från det egenutvecklade Organizational Social Tactics (OST) instrumentet (Hedberg et al 2018) och valet av frågor om utvecklingsprocesserna (rollklarhet, handlingskraft och social integrering i arbetsgruppen) har inspirerats av en tidigare undersökning om sjuksköterskors första tid i yrket (Frögéli et al 2017a, Frögéli et al 2017b, Frögéli et al 2018, accepted for publication, Gustavsson et al 2017). Frågorna har sitt ursprung i tidigare utvärderade instrument (se nedan). Flera frågeområden har inkluderats i enkäten på förslag från studiedeltagarna. Frågor om introduktionstaktik har inkluderats i alla 13 veckoenkäter och frågor om utvecklingsprocesser har ställts under alla veckor efter den första veckan. Varje vecka har också frågor om arbetssituation, arbetsmiljö och egna reaktioner inkluderats, liksom omfattande frågor om arbetstider, arbetsbelastning, emotionella krav, stress och sömnkvalitet. Varje enkät har sedan avslutats med två öppna frågor där studiedeltagarna har kunnat skriva om veckans utmaningar och ge förslag på frågor som borde vara med i enkäten. Tillsammans med frågorna om utvecklingsprocesser har också frågor om självständighet (autonomi) och osäkerhet (belongingness uncertainty) ställts. Dessa frågor har inkluderats för att pröva alternativa utfall till de tre som stipuleras av den använda modellen (Se Figur 1 ovan). Totalt har varje enkät innehållit 35-40 frågor. Utöver frågor som ställts varje vecka har frågor om eget engagemang, lärandeklimat, emotionell reglering, spillover (dvs om erfarenheter från arbetsdagen spiller över på upplevelsen av ens lediga tid), positiva utmaningar och återhämtning ställts fyra till fem gånger under de 13 undersökningsveckorna. 11

Nedan presenteras frågor och instrument om introduktionstaktiker (Tabell 6), utvecklingsprocesser (Tabell 7) och om arbete och fritid (Tabell 8). I Tabell 9 redovisas vilka veckor som respektive instrument har ingått i enkäten. Tabell 6. Frågor om introduktionstaktik. Fenomen Ursprung Hänvisning Anställningsvillkor Projektspecifika frågor Bilaga 1. Sid 1-2 Rekryteringsförfarande Projektspecifika frågor 5 Bilaga 1. Sid 2 Arbetsgivarens introduktionsinsatser Organizational Social Tactics 6 Bilaga 1. Sid 3-5 Egen proaktivitet Agentic Engagement 7 Bilaga 2. Sid 7 Lärandeklimat Autonomy support 8 Bilaga 1. Sid 8 5 Frågorna är adapterade från SMS-studien (Frögéli et al 2017a, Frögéli et al 2017b). 6 Instrument utvecklat inom ramen för denna studie (Hedberg et al 2018). 7 Frågor kommer ursprungligen från Reeves Agentic Engagement scale (Reeve & Tseng 2011) och är översatta, anpassade för SMS och ytterligare utvecklat för NP av Gustavsson och Frögéli(Frögéli et al 2017a, Frögéli et al 2017b). 8 Instrument inspirerarat av SDT instrumentet om autonomy supportive teaching (Reeve & ng 2006). Anpassat för SMS och ytterligare utvecklat för NP av Gustavsson, Rudman och Frögéli. 12

Tabell 7. Frågor om utvecklingsprocessen (primära och sekundära utfall). Fenomen Ursprung Hänvisning Primära utfall: Rollklarhet QPS Nordic 9 Bilaga 2. Sid 5 Kompetens Need Satisfaction Frustration Bilaga 2. Sid 6 scale 10 Social inkludering Need Satisfaction Frustration Bilaga 2. Sid 6 scale 11 Osäkerhet Belongingness uncertainty scale 12 Bilaga 2. Sid 6 Sekundära utfall: Stress Stress-Energi instrumentet 13 Bilaga 1. Sid 9 Sömn Dagboksmätning av sömnkvalitet 14 Bilaga 1. Sid 9 Svårigheter att släppa tankar på jobb Projektspecifik fråga 15 Bilaga 1. Sid 9 Autonomi Need Satisfaction Frustration Bilaga 2. Sid 6 scale 16 Utmaningar Projektspecifika frågor 17 Bilaga 1. Sid 10 9 Frågor hämtade från General Nordic Questionnaire (QPS Nordic) for Psychological and Social Factors at Work (Dallner et al 2000) 10 Frågor ursprungligen från The Need Satisfaction and Frustration Scale (NSFS) (Longo et al 2016), översatta och bearbetade inom ramen för SOM-studien. Frågorna tidigare använda inom SMS-studien men urval ändrat till föreliggande studie (Frögéli et al 2017a, Frögéli et al 2017b). 11 Se ovan (not 6). 12 Frågorna ursprungligen från Walton (Walton & Cohen 2007). Översatta och anpassade för användning i svenskt kontext (Högman 2015, Högman et al 2015). Urval av frågor till NP har gjorts av Ann Rudman. 13 Tre utvalda frågor från Stress-Energi formuläret, med svarsformat anpassat för projektet. 14 Anpassat för projektet av Anna Dahlgren utifrån Karolinska Sleep Diary (Åkerstedt et al 1994). 15 Fråga inspirerade av frågeformulär kring sömnproblem (Söderström et al 2012) (Nordin et al 2013). 16 Se not 6 ovan. 17 Öppna frågor för att samla in kvalitativt material samt kvalitetssäkra enkätens innehåll. 13

Tabell 8. Frågor om arbetssituation, arbetsmiljö och fritid. Fenomen Ursprung Hänvisning Arbetstider Projektspecifika frågor 18 Bilaga 1. Sid 6-7 Arbetsbelastning Dagboksmätning av Bilaga 1. Sid 2 arbetsbelastning 19 Emotionellt krävande arbetsuppgifter Emotionella krav 20 Bilaga 1. Sid 8 Emotionellt arbete COPSOQ 21 Bilaga 3. 1.1 Spillover QPS Nordic 22 Bilaga 3. 1.2 Positiva utmaningar QPS Nordic 23 Bilaga 3. 1.3 Fritidsaktiviteter SMS 24 Bilaga 4 Sid 5 Återhämtning HaKul-studien 25 Bilaga 4. Sid 5 18 Projektspecifika frågor anpassade av Peter Annas, Petter Gustavsson, Ann Rudman och Stefan Annell för att passa flera yrken. 19 Anpassat för projektet av Anna Dahlgren 20 Instrument utgår från Sundin (Sundin et al 2008), modifierade av Annell (Annell 2015) för studie om poliser. Reviderad för NP projektet av Annell, Annas och Gustavsson. 21 Hide emotions and Emotional demands items from Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ) (Kristensen & Borg 2003) 22 Work-family interaction items från General Nordic Questionnaire (QPS Nordic) for Psychological and Social Factors at Work 23 General Nordic Questionnaire (QPS Nordic) for Psychological and Social Factors at Work positive challenges scale 24 Frågorna hämtade från SMS-studien (Frögéli et al 2017a, Frögéli et al 2017b). 25 Frågorna ursprungligen från Hakul-studien, använda och reviderade utifrån von von Thiele Schwarz (von Thiele Schwarz 2008). 14

Tabell 9. Schema över när olika instrument ingått i undersökningen. Vecka 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Introduktionstaktik Anställning * Rekrytering * Introduktionsinsatser * * * * * * * * * * * * * Proaktivitet * * * * Lärandeklimat * * * * * Utvecklingsprocesser Rollklarhet * * * * * * * * * * * * Kompetens * * * * * * * * * * * * Social inkludering * * * * * * * * * * * * Sekundära utfall Stress * * * * * * * * * * * * * Sömn * * * * * * * * * * * * * Tankar på jobb * * * * * * * * * * * * * Autonomi * * * * * * * * * * * * Osäkerhet * * * * * * * * * * * * Utmaningar * * * * * * * * * * * * * Arbete och fritid Arbetstider * * * * * * * * * * * * * Arbetsbelastning * * * * * * * * * * * * * Emotionella krav * * * * * * * * * * * * * Emotionellt arbete * * * * Spillover * * * * Positiva utmaningar * * * * Fritidsaktiviteter Återhämtning * * 3.3.2 Frågor som analyseras i föreliggande rapport Förutom en genomgång av svarsmönstret över de tretton datainsamlingarna så har en sammanställning gjorts av svaren på frågorna om anställning och rekrytering från baslinjeenkäten. Vi har också valt ut frågan om arbetsbelastning samt frågorna om arbetstider för att ge en första longitudinell beskrivning av studiedeltagarnas första tid i sina yrken. 15

4 Resultat Nedan beskrivs först svarsfrekvenser för de tre kohorterna och en övergripande sammanfattning görs om svarsmönster över tid (avsnitt 3.1-3.4). Sedan sammanfattas studiedeltagarnas svar om anställningar, omfattning, arbetstider, restid till och från arbetet samt tidigare erfarenhet av arbetsplatsen (avsnitt 3.5). Sist i resultatavsnittet finns analys av möjligheten att påverka arbetstider, omfattning av övertid och obekväma arbetstider samt nivåer av arbetsbelastning över de tre tretton första veckorna (avsnitt 3.6-3.7). 4.1 Studiedeltagande över tid Undersökningen har haft designen av en intensiv longitudinell undersökning där studiedeltagarna har fått en ny enkät varje vecka under sina första 13 veckor i yrket. Det genomsnittliga antalet enkäter som studiedeltagarna kom att besvara motsvarar 10 enkäter (M=10.4 enkäter; SD=3.7). I Tabell 10 redovisas hur många som svarat på enkäter under de 13 veckorna. Majoriteten av studiedeltagarna svarade på alla 13 enkäter (52%), och knappt 75% svarade på 10 enkäter eller fler (73%). Ingen statistisk skillnad i genomsnittligt antal besvarade enkäter kunde beläggas som indikerade skillnad mellan de tre kohorterna eller mellan ingående yrken. Genomsnittligt antal besvarade enkäter skilde sig inte heller mellan män och kvinnor, mellan ensamstående eller sammanboende/gifta, de som hade hemmavarande barn eller ej, eller mellan personer med eller utan utländsk härkomst. Tabell 10. Totalt antal enkätomgångar (=veckor) som deltagarna medverkat i. Antal veckor (av 13) som studiedeltagarna svarat på enkäter Antal personer med svar på specificerat antal enkäter, n=210 % (andel av 210) 0 3 1.4 1 5 2.4 2 5 2.4 3 7 3.3 4 8 3.8 5 4 1.9 6 1 0.5 7 6 2.9 8 9 4.3 9 9 4.3 10 12 5.7 11 13 6.2 12 19 9.0 13 103 51.9 4.2 Svarsmönster Andel som svarat respektive vecka presenteras i Figur 2. För alla tre kohorter kan man se ett vikande deltagande över tid. Statistisk analys av faktorer som påverkat svarsandel ges nedan. 16

1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Kohort 1 Kohort 2 Kohort 3 Figur 2. Andel som svarat vid respektive insamlingstillfälle (vecka). Svarsmönster redovisat separat för varje kohort. Eftersom data från kohorterna har insamlats vid olika tillfällen presenteras också svarsandel utifrån kalendervecka i Figur 3. Data presenteras för att göra det möjligt att utvärdera om bortfallet har påverkats av sportlovsveckor, påsk eller andra storhelger. Någon sådan påverkan kan inte uttolkas. 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Kohort 1 Kohort 2 Kohort 3 Figur 3. Svarsmönster utifrån kalendervecka. 17

4.3 Inflöde För varje veckomätning har det gjorts ett första utskick där veckans enkät presenterats och länk till enkät bifogats. Ett dygn senare skickades en första påminnelse. En andra påminnelse skickades slutligen tre dygn efter den första påminnelsen. Andel som svarat efter respektive utskick illustreras för kohort 1 i Figur 4, för kohort 2 i Figur 5 och för kohort 3 i Figur 6. Generellt för alla tre kohorter är att andelen som svarat vid första utskicket var störst (ofta över 60%), följt av den andel som svarat efter första påminnelsen (omkring 30%) och slutligen de som svarat efter sista påminnelsen (omkring 10%). Variationen i inflödesmönster är större för kohort 2 och 3 i jämförelse med det mer stabila mönstret som kan ses för kohort 1. I mitten av datainsamlingsperioden (vecka 6 eller 7) verkar andelen som svarat vid första tillfället vara lägre i alla tre kohorterna. Samma mönster kan också ses vid det sista insamlingstillfället (vecka 13). 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Första utskick Påminnelse 1 Påminnelse 2 Figur 4. Svarsandel i relation till utskick. Data från kohort 1. 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Första utskick Påminnelse 1 Påminnelse 2 Figur 5. Svarsandel i relation till utskick. Data från kohort 2. 18

1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Första utskick Påminnelse 1 Påminnelse 2 Figur 6. Svarsandel i relation till utskick. Data från kohort 3. 4.4 Statistisk analys av svarsmönster Bortfall över tid har analyserats med longitudinella logistiska regressionsanalyser (General Estimation Equations). Förändringen i andel som svarar över tid och olika faktorer (kohort, yrke, ålder, kön, civilstånd, egna barn, utländsk härkomst) som påverkar svarsandelen har analyserats och den statistiska signifikansprövningen redovisas i Tabell 11. Generellt i alla kohorter var att andelen som svarade minskade signifikant över tid (detta illustreras också ovan i Figur 2 och i Figur 3) och presenteras som signifikanta effekter av tid i Tabell 11 nedan. Som mest svarade omkring 95% av deltagarna (första veckoenkäten) och som minst omkring 70% (sista veckoenkäten). Ett annat generellt resultat var att ingen av de analyserade undergrupperna skilde ut sig med genomgående högre eller lägre svarsandel över tid. Undergrupper relaterade till ålder, civilstånd eller härkomst visade inte några avvikande svarsmönster över tid (dvs inga interaktionseffekter mellan dessa faktorer och tid). Dock hittades ett antal signifikanta interaktionseffekter som indikerade att vissa andra undergrupper avvek från det generella svarsmönstret över några specifika sammanhängande veckor. Dessa resultat sammanfattas nedan. Svarsmönstret skilde sig något mellan de tre kohorterna (en signifikant interaktion mellan tid och kohort). Tydligast utmärkte sig deltagarna i kohort 1 där svarsandelen inte minskade lika mycket i kohorten under de sista veckorna av insamlingsperioden. Avvikande svarsmönster kunde också identifieras för några yrken under några specifika sammanhängande veckor. Tydligast var svarsmönstret för socionomer som initialt (under de tre första veckorna) hade lite lägre svarsfrekvens (5-10%-enheter) än övriga yrken samt för läkargruppen som avvek med en högre svarsfrekvens (omkring 10%-enheter) under den senare delen av datainsamlingsperioden. Gruppen män avvek också under en period, med högre svarsfrekvens (omkring 5-10%- enheter) under insamlingsperiodens mitt. Slutligen noterades även att gruppen som hade hemmavarande barn svarade lite mindre frekvent (omkring 5-10%-enheter) än genomsnittet några veckor in i undersökningen. 19

Tabell 11. Faktorer som påverkar svarsmönster (bortfall) över tid. Data analyserats med longitudinella logistiska regressionsanalyser. Wald χ2 df p Tid 160,6 12,001 Kohort 1,6 2,441 Tid*Kohort 37,9 24,035 Tid 103,2 12,001 Yrke 4,5 4,341 Tid* Yrke 91,6 48,001 Tid 60,9 12,001 Kön 0,9 1,347 Tid* Kön 27,7 12,006 Tid 126,1 12,001 Ålder 1,9 2,384 Tid* Ålder 30,2 24,177 Tid 143,6 12,001 Civilstånd 0,6 1,452 Tid* Civilstånd 15,2 12,228 Tid 135,7 12,001 Hemmavarande barn 0,6 1,446 Tid* barn 21,7 12,042 Tid 191,8 12,001 Utlandsfödda föräldrar 2,1 1,150 Tid* Utlandsfödda f 20,7 12,055 Not: Data är tagna från longitudinella logistiska regressioner (GEE) där svarsandelen för respektive undersökningstillfälle utgjort den beroende variabeln över tid. Beroende variabler (tid, kohort, yrke, kön, ålder, civilstånd, härkomst och hemmavarande barn samt interaktionerna mellan tid och dessa andra oberoende variabler) har använts för att predicera detta utfall. Den statistiska signifikansprövningen som redovisas är Walds χ2. 4.5 Baslinjemätning i arbetslivet Utefter vilket datum studiedeltagarna angett att de tillträder sina nya tjänster har underlaget delats upp i tre studiekohorter; de som började jobba omkring veckan som började med den 22 januari (kohort 1; n=93; 44%); de som började jobba omkring veckan som började med den 12 februari (kohort 2; n=73; 35%); och slutligen de som började jobba omkring veckan som började med den 5 mars (kohort 3; n=44; 21%). Typiska startdatum skilde sig något mellan de olika yrkena. Det finns en överrepresentation av lärare och jurister som startade sin anställning direkt efter examen i januari (och därför tillhör studiekohort 1). Sjuksköterskor är 20

överrepresenterade bland de som startade sin anställning under februari (studiekohort 2) och läkare är något mer överrepresenterade i gruppen som startade sin anställning i början på mars (studiekohort 3). Den första veckoenkäten i arbetslivet innehöll frågor om rekrytering och anställning. Omkring 80% (n=163) av alla svarande på denna enkät kunde ge uppgifter om anställning. En kort presentation av resultaten presenteras nedan. 4.5.1 Anställning Nio av tio (90%) studiedeltagare rapporterade att de arbetade heltid. Ingen skillnad i omfattning kunde ses mellan yrkena. Landsting var den vanligaste arbetsgivaren (45%, signifikant vanligare för sjuksköterskor och läkare), följt av kommun (34%, signifikant vanligare för lärare och socionomer) och privat sektor (20%). Majoriteten angav att de hade fått en tillsvidareanställning (61%) och något mindre än en tredjedel rapporterade att de hade en visstidsanställning (31%). Övriga angav annan typ av anställning, inklusive provanställning eller projektanställning (7%). Det var signifikant vanligare att sjuksköterskor fått en tillsvidareanställning samtidigt som läkarna signifikant oftare hade en visstidsanställning. Var fjärde läkare hade anställts som AT-läkare. Vanligast var att man som läkare hade en anställning som underläkare eller vikarierande underläkare (75%). Fyra av fem sjuksköterskor (81%) blev anställda som sjuksköterska. Resterande hade fått anställning som undersköterska i väntan på legitimation (19%). Två tredjedelar av lärarna hade fått anställning som förskolelärare (67%). Resterande lärare hade huvudsakligen anställts som grundskolelärare (25%) eller gymnasielärare (7%). Knappt hälften av alla socionomer hade fått anställning som socialsekreterare (45%). Närmare var femte socionom hade fått anställning som kurator (18%) eller biståndshandläggare (18%). Hälften av socionomerna angav att de hade myndighetsansvar i sin tjänst (51%). 4.5.2 Restid och flytt Något fler än var tionde studiedeltagare (13%) hade flyttat till ny ort för att börja jobba. Detta var signifikant vanligare i läkargruppen, där nästan varannan person flyttat (47%). Något fler än var tredje deltagare hade sammanlagt mindre än en timma i restid mellan bostad och arbetsplats (tur och retur). Vanligast var dock att man sammanlagt hade mer än en, men mindre än två, timmars restid (40.7%). Knappt var fjärde studiedeltagare (23%) hade sammanlagt mer än två timmars restid till och från jobbet. Inga statistiska skillnader erhölls mellan yrkesgrupperna. 4.5.3 Tidigare erfarenhet av arbetsplatsen Vi har tidigare rapporterat om vilka insatser som gjorts för de nya professionella för att introducera dem till arbetsplats och yrkesutövande (Hedberg et al 2018). En HR-strategi som inte brukar räknas in bland typiska onboarding-aktiviter men som ändå kan vara helt central för en bra start i arbetslivet handlar om hur arbetsgivaren rekryterar utifrån den nyanställdes tidigare erfarenhet eller kännedom om den nya arbetsplatsen (Strack et al 2012). Närmare två av fem studiedeltagare (38%) rapporterade att de gjort praktik eller verksamhetsförlagd utbildning alternativt sommarjobbat på den arbetsplats där man nu börjat 21

arbeta. Ungefär lika stor andel (40%) rapporterade att de hade personlig kännedom om personer som jobbade på den nya arbetsplatsen. Något mer än var fjärde person (28%) rapporterade att de under studierna jobbat extra på den arbetsplats man nu börjat jobba. Dock rapporterade endast 4% att de tidigare varit anställda där. Gruppen som rapporterar att de inte har någon tidigare erfarenhet alls av den nya arbetsplatsen utgjorde 44% av hela gruppen. Analyser av skillnader mellan yrkesgrupperna med avseende på tidigare erfarenheter av arbetsplatsen visade endast på någon enstaka skillnad dem emellan. Socionomerna rapporterade att de under studierna oftare jobbat extra på det som nu blivit deras arbetsplats efter examen. För sjuksköterskor var trenden den motsatta, det vill säga att det var mindre vanligt att man jobbat extra under studierna på det som blivit ens arbetsplats efter examen. 4.6 Arbetstider under de 13 första veckorna Mellan 40-50% rapporterade att de över de 13 första veckorna kunde påverka sina arbetstider (se Tabell 12). Ingen tydlig trend kunde ses över tid, men socionomerna rapporterade att de kunde påverka sina arbetstider signifikant mer ofta än de andra yrkena. Lite drygt 35% och upp till 50% uppgav att de arbetat övertid. Ingen tydlig trend kunde ses longitudinellt utan andelen som jobbat övertid fluktuerade omkring 45% över de 13 första veckorna i yrket. Läkargruppen rapporterade signifikant mer övertid än de andra yrkesgrupperna. Mellan tre till tio procent rapporterade att de haft beredskaps- eller jourtid utanför ordinarie arbetstid. Möjligen ökade denna trend över tid, från mellan 3-6% under de första tre veckorna till mellan 7-9% under de sista tre veckorna. Även här rapporterade läkargruppen oftare beredskap eller jour än någon av de andra yrkesgrupperna. Arbetspass utanför dagtidsarbete (dvs arbetspass som ligger utanför klockan 07.00-18.00) rapporterades av mellan närmare 30% och drygt 40%. Från mellan 28-33% under de första tre veckorna till mellan 37-40% under de sista tre veckorna. Sjuksköterskegruppen var den grupp som oftast rapporterade flest pass utanför dagtid. Av dessa pass utanför dagtid utgjordes varje vecka mellan drygt 55 till 75% av så kallade snabba returer, dvs att ett tidigt morgonpass följer direkt efter ett sent kvällspass. Att arbete utanför dagtid omfattade nattpass var relativt ovanligt, men andelen som rapporterade detta varierade mellan 2 och drygt 15% över veckorna. Denna typ av pass var vanligare från mitten till de sista veckorna av studieperioden. 22

Tabell 12. Arbetstidsvariabler över de 13 studieveckorna. Påverka arbetstider Arbete utöver ordinarie arbetstid Övertid Jour el beredskap Totalt Arbete utanför dagtid 7-18 Andel av total som rapporterar skift med kort vilotid Vecka 1 52.8 42.1 3.1 27.8 74.7 2.3 2 47.2 46.3 5.6 32.7 56.6 5.8 3 47.5 46.3 5.6 33.1 61.5 8.2 4 39.9 42.0 8.6 36.2 59.3 8.5 5 46.6 50.7 8.8 38.5 56.1 10.7 6 44.2 43.1 6.5 34.8 65.2 12.8 7 45.1 47.6 9.1 35.2 57.4 10.2 8 36.9 46.4 9.9 41.4 71.4 12.5 9 43.1 46.9 6.9 40.3 64.0 8.2 10 43.8 51.1 7.6 39.2 58.0 10.4 11 43.9 36.6 8.9 37.9 58.7 15.6 12 47.2 40.5 7.1 37.0 59.6 6.8 13 45.5 42.3 8.9 40.3 46.9 16.7 Andel av total som rapporterar skift med nattpass 4.7 Arbetsbelastning under de 13 första veckorna Arbetsbelastning under de första 13 veckorna presenteras i Figur 7. Andelen som skattat att arbetsbelastningen varit för låg har kretsat kring 10% över de tretton veckorna. Andelen som skattat att arbetsbelastningen varit för hög var som lägst första veckan (under 40%) för att sedan stiga till över 50% från andra veckan och framåt. Under de första 1.5 månaderna finns en signifikant skillnad mellan yrkesgruppernas skattningar. Den grupp som står för ett avvikande mönster är lärargruppen. Inom lärargruppen var den andel som skattade för hög arbetsbelastning genomgående högre (över 70%). Under den sista månadens mätningar finns inga skillnader mellan yrkesgrupperna. 23

60 50 40 30 20 10 0 v1 v2 v3 v4 v5 v6 v7 v8 v9 v10 v11 v12 v13 För lågt Lagom För högt Figur 7. Nivåer av arbetsbelastning under de första tretton veckorna. Utifrån de data som presenteras i Figur 7 har ny variabel konstruerats som mäter varje persons totala belastning under de tretton veckorna. Resultaten för yrkesgrupperna presenteras i Figur 8. Det finns en statistisk signifikans mellan gruppernas estimerade belastningsnivåer (F=6,75; df=3,182; p=0,001), där lärargruppen är den grupp som urskiljer sig tydligast med högsta rapporterade belastningsnivåer. Skillnader i arbetsbelastning baserat på demografiska faktorer (kön, ålder, egna barn, civilstånd och härkomst) har också undersökts. Inga skillnader i arbetsbelastning kunde säkerställas baserat på dessa variabler. 24

Figur 8. Skillnader mellan yrkesgrupperna i sammanvägt mått på arbetsbelastning under de första tretton veckorna i yrket. Belastningsskalan går från -1 (för låg), över 0 (lagom) till +1 (för hög). 25

5 Diskussion Syftet med föreliggande rapport var att beskriva upplägg och genomförande av de veckovisa mätningarna inom projektet Nya professionella samt presentera data om var studiedeltagarna jobbar, deras anställningsvillkor, arbetstider och arbetsbelastning under de första tretton veckorna i yrket. Analys av svarsresponser över de tretton veckorna visade på ett relativt högt deltagande. Det genomsnittliga antalet enkäter som studiedeltagarna kom att besvara var 10 (av 13) enkäter. Svarsfrekvensen visade dock på en vikande trend i deltagande över tid, från över 90% i början till omkring 70% i slutet av datainsamlingsperioden. Ett viktigt resultat var dock att yrkesgrupperna inte skilde sig signifikant åt vad gäller genomsnittligt antal besvarade enkäter eller i någon genomgående trend av högre eller lägre deltagande genom hela datainsamlingsperioden. Under specifika veckor kunde dock svarsfrekvensen variera något mellan grupperna. Sådana enstaka avvikelser kan vara värda att kontrollera för om jämförande analyser görs på tvärsnittsdata från just dessa insamlingar. Värt att komma ihåg är också att även om studiedeltagandet är högt över veckorna så är det oklart hur generaliserbara resultaten är vad gäller skillnader mellan grupper och hur väl respektive yrkesgrupp är representativ för de som just avslutat sin utbildning. För en mer utförlig diskussion om detta hänvisar vi till tidigare rapporter (Gustavsson et al 2018, Gustavsson & Rudman 2018). Den sammantagna bedömningen om svarsfrekvensen under denna del av studien är att engagemanget från deltagarna är stort och att materialets styrka främst får anses ligga i möjligheten att studera individuell utveckling över tid. I en tidigare rapport har omfattning och betydelse av insatser (organizational socialization tactics) som antas utgöra de centrala insatserna (rekommenderade och diskuterade i litteraturen) för att minska osäkerhet och stödja ett lärande analyserats för nya jurister, läkare, lärare, sjuksköterskor och socionomer presenterats (Hedberg et al 2018). En strategi som inte togs upp i denna rapport och som ofta även lyser med sin frånvaro i liknande studier handlar om tillvägagångssätt vid rekrytering av nya medarbetare. Även om de flesta ramverk och modeller inom detta område lyfter fram betydelsen av tidigare yrkeserfarenhet, lärandeinställning och livserfarenhet (Ashforth et al 2007, Bauer 2014, Kammeyer-Mueller & Wanberg 2003, Saks & Ashforth 1997) så är det endast någon författare som pekar på rekryteringsstrategier som ett viktigt tillägg till de klassiska onboardingtaktikerna (Bauer 2014). I föreliggande rapport har data på studiedeltagarnas tidigare erfarenhet eller kontakter med deras nya arbetsgivare presenterats. Resultaten av dessa analyser visade att närmare två av fem studiedeltagare gjort praktik, haft verksamhetsförlagd utbildning alternativt sommarjobbat på den arbetsplats där man nu börjat arbeta. Ungefär lika stor andel rapporterade att de från tidigare hade personlig kännedom om personer som jobbade på den nya arbetsplatsen. Något mer än var fjärde person (28%) rapporterade att de under studierna jobbat extra (timarbete) på den arbetsplats man nu börjat jobba. Dock rapporterade endast 4 % att de fått anställning på en arbetsplats där de arbetat extra under studierna. Siffran kan tyckas låg då de yrkesgrupper som analyseras här ofta har relativt mycket kontakt med verksamheter som en del av sin utbildning. Det är utifrån våra data oklart om det är arbetsgivaren som inte har strategier för att rekrytera sin arbetskraft utifrån det studentunderlag som kommit kontakt med verksamheten under sin utbildning eller anna dom det är studenterna själva som väljer bort dessa verksamheter när de söker jobb. Från studenternas perspektiv så kan det vara en nackdel att komma tillbaka till en verksamhet där man varit student då förväntningarna från arbetsgivaren kan vara högre och att man därför får 26

mindre tid för introduktion. Oavsett orsaken till denna relativt låga siffra torde det i alla fall personlig kännedom om arbetsplatsen göra introduktionsperioden något mindre utmanande (med reservation för ändrade krav). För hög arbetsbelastning är en väletablerad orsak till stress och stressrelaterad ohälsa (Statens beredning för medicinsk utvärdering 2013, Statens beredning för medicinsk utvärdering 2014b). Enligt olika teoretiska modeller är för hög arbetsbelastning kanske som mest problematisk när man inte känner att man har kontroll eller erfar stöd på arbetet. Denna kombination används ofta för att identifiera arbetsmiljöer med risk för hälsomässiga konsekvenser (Arbetsmiljöverket 2014). Forskning har också visat att arbetsbelastning blir problematisk när den har påverkan på sömnen och återhämtningen inte blir effektiv (Söderström et al 2012). I en tidigare rapport presenterade vi studiedeltagarnas farhågor inför att man skulle börja jobba i sitt nya yrke (Gustavsson & Rudman 2018). En farhåga handlade om att arbetsbelastningen skulle bli hög i början på grund av att man var ny och oerfaren, men att detta sedan skulle bli bättre när man blev mer erfaren. En annan vinkling på samma farhåga var att man var rädd för att arbetsbelastningen skulle bli stor genom att verksamheten man kom till var under press på grund av underdimensionering eller underbemanning. Data som redovisades ovan visade att andelen som skattat att arbetsbelastningen varit för hög var som lägst första veckan (under 40%) för att sedan stiga till över 50% från andra veckan. Över tid uppfattade sedan en övervägande majoritet att arbetsbelastningen var för hög vid varje veckomätning (utom den första). Inom lärargruppen var andelen som skattat att arbetsbelastningen varit för hög genomgående högre (över 70%). Under den sista månadens mätningar fanns dock inga skillnader mellan yrkesgrupperna. Hur denna arbetsbelastning påverkat studiedeltagarnas sömn, återhämtning och stress på kort och lång sikt kommer att analyseras i kommande rapporter. Övertid, obekväma arbetstider och möjligheten att påverka sina arbetstider är inom arbetslivsforskning frekvent förekommande indikatorer för arbetskrav och inflytande på arbetet med möjlig inverkan på återhämtning, sömn och hälsa (Statens beredning för medicinsk utvärdering 2012, Statens beredning för medicinsk utvärdering 2013, Statens beredning för medicinsk utvärdering 2014a, Statens beredning för medicinsk utvärdering 2014b). Inför att börja jobba efter examen har studiedeltagarna tidigare uttryckt farhågor för hur övertid, inflexibla arbetstider och skift kommer att påverka deras sociala liv och hälsa (Gustavsson & Rudman 2018). Att inte kunna påverka sina arbetstider var en tydlig specifik farhåga. Data som presenterades ovan visade att andelen som inte kunnat påverka sina arbetstider varierade mellan 50-60% över de 13 första veckorna. Arbetspass utanför dagtidsarbete (dvs arbetspass som ligger utanför klockan 07.00-18.00) är inbyggda i flera av de studerade yrkenas verksamhet och rapporterades totalt av mellan närmare 30% och drygt 40% av deltagarna under studieperioden. Andelen ökade över tid, från mellan 28-33% under de första tre veckorna till mellan 37-40% under de sista tre veckorna. Sjuksköterskor var den grupp i denna undersökning där högst andel hade arbetspass utanför dagtidsarbete och karakteristiskt var att denna typ av skiftgång under en vecka för majoriteten (mellan 50% och upp till 75% över veckorna) innehöll korta vilotider mellan passen. Övertidsarbete var också vanligt under de tre första månaderna i yrket. Data från de tretton första veckorna visade att andelen som jobbade övertid varierade mellan lite drygt 35% och upp till 50%. Korta vilotider och övertid är faktorer som på kort sikt har en direkt påverkan på möjligheten till återhämtning och som potentiellt kan leda till en uppbyggnad av en sömnskuld. Att övertidsarbete och korta vilotider är så pass vanligt förekommande kan utgöra en onödig belastning under en period som redan i sig är en stor utmaning och stressande 27

(Ellis et al 2015). I vilken mån detta påverkar erövrandet av kompetens, yrkesroll och en plats i en arbetsgemenskap är en av frågeställningarna i detta projekt. Rapportens huvudsakliga syfte var att utifrån en analys av svarsfrekvensen över de tretton insamlingsveckorna bedöma kvaliteten i det longitudinella materialet. Utifrån analyserna som gjorts här kan vi i dagsläget inte se att någon specifik undergrupp försvinner ur materialet över tid. Det finns alltså anledning att gå vidare och analysera insamlat longitudinellt material för att svara på frågor om utveckling över tid och vad som stödjer respektive hindrar en förväntad utveckling. Efter denna period av veckovisa mätningar planerades tre uppföljningar. I skrivande stund har en av dessa uppföljningar genomförts. Även vid denna uppföljande datainsamling var svarsfrekvensen hög (närmare 80%). Trots en hög svarsfrekvens finns det i longitudinella studier som denna alltid en risk att man tappar studiedeltagare över tid och att orsaken till detta kan interagera med projektets frågeställning. Utifrån data som presenterats i denna rapport blir det därför viktigt att undersöka om till exempel grad av arbetsbelastning, övertid eller korta vilotider på något sätt bidrar till ett bortfall vid uppföljande mätningar. En annan sådan variabel av intresse är svarsbeteende under föreliggande insamlingsperiod. Är till exempel de som svarat oftare under den intensiva delen av projektet mer benägna att svara på framtida enkäter och har utmaningarna för de som svarat ofta varit annorlunda än de som svarat vid färre tillfällen? Detta är frågeställningar som vi tar med till kommande rapporter. 28

6 Referenser Annell S. 2015. Hållbar polisrekrytering: Teoretiska, metodologiska och praktiska perspektiv på rekrytering och urval. Avhandling. Stockholms universitet: Samhällsvetenskapliga fakulteten, Psykologiska institutionen. Arbetsmiljöverket. 2014. Arbetsmiljön 2013. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Ashforth BE, Sluss DM, Harrison SH. 2007. Socialization in organizational contexts In International Review of Industrial and Organizational Psychology, ed. GP Hodgkinson, JK Ford, pp. 1-70. New York: John Wiley Bauer TN. 2014. Onboarding New Employees: Maximizing Success. SHRM Foundation's Effective Practice Guidlines Series. Alexandria, VA: SHRM Foundation. Bauer TN, Erdogan B. 2014. Delineating and Reviewing the Role of Newcomer Capital in Organizational Socialization. Annual Review of Organizational Psychology and Organizational Behavior 1: 439-57 Cherniss C. 1980. Professional burnout in human service occupations. New York: Praeger Press. Cherniss C. 1995. Beyond Burnout. London: Routledge. Dallner M, Elo AL, Gamberale F, Hottinen V, Knardahl S, et al. 2000. Validation of the General Nordic Questionnaire (QPS Nordic) for Psychological and Social Factors at Work. Copenhagen: Nordic Council of Ministers, 2000:12. Ellis AM, Bauer TN, Mansfield LR, Erdogan B, Truxillo DM, Simon LS. 2015. Navigating uncharted waters: Newcomer socialization through the lens of stress theory. Journal of Management 41: 203-35 Frögéli E, Högman N, Aurell J, Rudman A, Dahlgren A, Gustavsson P. 2017a. An intensive prospective study of newly registered nurses experiences of entering the profession during the spring of 2016. Report B 2017:4. Stockholm: Karolinska Institutet. Institutionen för Klinisk Neurovetenskap. Frögéli E, Högman N, Aurell J, Rudman A, Dahlgren A, Gustavsson P. 2017b. An intensive prospective study of newly registered nurses experiences of entering the profession during the summer of 2015. Report B 2017:3. Stockholm: Karolinska Institutet. Institutionen för Klinisk Neurovetenskap. Frögéli E, Rudman A, Gustavsson P. 2018, accpeted for publication. When new professionals experience higher levels of task mastery, role clarity, and social acceptance, they experience lower levels of stress: an intensive longitudinal study. International Journal of Nursing Studies Gustavsson JP, Frögéli E, Rudman A. 2017. Säker, motiverad och skicklig. Forskningsbaserad intervention för att stimulera hälsa, arbetsengagemang och kompetens hos nya sjuksköterskor. Vetenskaplig slutrapport till AFA försäkring (dnr 14007). Rapport B2017:6. Stockholm: Sektionen för psykologi, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Gustavsson P, Agrenius B, Hedberg J, von Rüdiger N, Annas P, Rudman A. 2018. Nya professionella: Bakgrund, design, förankring och rekrytering. Rapport No. C 2018: 2. Karolinska Institutet, Stockholm: Institutionen för klinisk neurovetenskap, avdelningen för psykologi. Gustavsson P, Rudman A. 2018. Motiv till yrkesval, utvärdering av utbildning och förväntningar på första jobbet efter yrkesexamen: En jämförelse mellan jurist-, läkar-, lärar-, sjuksköterske- 29

och socionomstudenter. Rapport No. B 2018:4. Karolinska Institutet, Stockholm: Institutionen för klinisk neurovetenskap, avdelningen för psykologi. Hedberg J, von Rüdiger N, Agrenius B, Gustavsson P. 2018. Organisatoriska insatser för att introducera och stödja nya medarbetares utveckling: Förekomst av insatser och insatsernas effekt på nyanställdas osäkerhet och stress. En rapport från projektet Nya professionella. Rapport No. B 2018: 3. Karolinska Institutet, Stockholm: Institutionen för klinisk neurovetenskap, avdelningen för psykologi. Högman N. 2015. Concepts and measurement of key beliefs and sense of belonging. Rapport till Karolinska Institutets sommarkurs i medicinsk forskning (10,5 hp). Stockholm: Karolinska Institutet. Högman N, Gustavsson P, Frögéli E, Rudman A. 2015. Belonging uncertainty in the professional role associated with stress and basic psychological needs during organizational socialization of newly graduated nurses. In Summer Course in Medical Science, ed. DoP Department of Clinical Neuroscience. Karolinska Institutet, Stockholm Kammeyer-Mueller JD, Wanberg CR. 2003. Unwrapping the organizational entry process: disentagling multiple antecedents and their pathways to adjustment. Journal of Applied Psychology 88: 779-94 Kramer M. 1974. Reality shock: Why nurses leave nursing. London: Mosby. Kristensen TS, Borg V. 2003. Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ).. Longo Y, Gunz A, Curtis GJ, Farsides T. 2016. Measuring Need Satisfaction and Frustration in Educational and Work Contexts: The Need Satisfaction and Frustration Scale (NSFS). J Happiness Stud 17: 295-317 Nordin M, Åkerstedt T, Nordin S. 2013. Psychometric evaluation and normativa data for the Karolinska Sleep Questionnaire. Sleep Biol Rhythms 11: 216-26 Reeve J, ng HS. 2006. What teachers say and do to support students' autonomy during a learning activity. Journal of Educational Psychology 98: 209-18 Reeve J, Tseng CM. 2011. Agency as a fourth aspect of students' engagement during learning activities. Contemp Educ Psychol 36: 257-67 Saks AM, Ashforth BE. 1997. Organizational socialization: Making sense of the future past and present as a prologue for the future. Journal of Vocational Behaviour 51: 234-79 Statens beredning för medicinsk utvärdering. 2012. Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar. Nacken och övre rörelseapparaten. En systematisk litteraturöversikt. SBU-rapport nr 210. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Statens beredning för medicinsk utvärdering. 2013. Arbetetsmiljöns betydelse för sömnstörningar. En systematisk litteraturöversikt. SBU-rapport nr 216.. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Statens beredning för medicinsk utvärdering. 2014a. Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem. En systematisk litteraturöversikt. SBU-rapport nr 227. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Statens beredning för medicinsk utvärdering. 2014b. Arbetsmiljöns betydelse för symptom på depression och utmattningssyndrom. En systematisk litteraturöversikt. SBU-rapport nr 223. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Strack R, Caye JM, von der Linden C, Quiros H, Haen P. 2012. From Capability to Profitability. Realizing the value of people management. Alexandria, VA: World Federation of People Management Associations & Boston Consluting Group. 30

Sundin L, Hochwälder J, Bildt C. 2008. A scale for measuring specific job demands within the health care sector. Development and psychometric assessment. International Journal of Nursing Studies 45: 914-23 Söderström M, Jeding K, M E, Perski A, Åkerstedt T. 2012. Insufficient sleep predicts clinical burnout. Journal of Occupational Health Psychology 17: 175-83 Walton G, Cohen G. 2007. A question of belonging: race, social fit, and achievement. Journal of Personality and Social Psychology 92: 82-96 Wanberg CR, ed. 2012. The Oxford Handbook of Organizational Socialization. New York: Oxford University Press. 360 pp. von Thiele Schwarz U. 2008. Health and ill health in working women balancing work and recovery. PhD thesis. Stockholm: Stockholm University. Åkerstedt T, Hume K, Minors D, Waterhouse J. 1994. The subjective meaning of good sleep, an intraindividual approach using the Karolinska Sleep Diary. Perceptual and Motor Skills 79: 287-96 31

7 Rapporter Petter Gustavssons forskargrupp samlas under namnet Motivation, kompetens och hälsa (inkludernade de så kallade LUST- och LÄST-projekten) och är en del av sektionen för psykologi, Instititutionen för Klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet. Som en del av verksamheten utges rapporter sammanställda i tre olika skriftserier. Skriftserierna benämns: A. Forskningsrapporter B. Arbetsrapporter C. Övriga rapporter Följande rapporter har tidigare utgivits: No. B 2007:1. Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro (LUST-studien): En landsomfattande longitudinell enkätstudie av sjuksköterskestudenters hälsoutveckling och karriärval under utbildningsåren och i mötet med arbetslivet: Urvalsram, kohorter och genomförande 2002-2006. Gustavsson, P., Svärdson, Å., Lagerström, M., Bruce, M., Christensson, A., Schüldt-Håård, U., & Omne-Pontén, M. No. B 2007:2. Lärares Tillvaro i Utbildning och Arbete: LÄST-studien. Urvalsram, kohort och genomförande 2005-2006. Gustavsson, P., Kronberg, K., Hultell, D., & Berg, L-E. No. B 2007:3. Exit 2006: En landsomfattande populationsbaserad studentspegling av sjuksköterskeutbildningen. Hasson, D., Omne-Pontén, M., & Gustavsson, P. No. B 2007:4. Lärarutbildningen anno 2006. En nationell studentutvärdering baserad på avgångsstudenterna hösten 2006. Hultell, D., Kronberg, K., & Gustavsson, P. No. B 2008:1. (2:a upplagan). Den nyfärdiga sjuksköterskans arbetsvillkor. En beskrivning av anställning, verksamhet och arbetsförhållanden 1 år efter utbildningen. Rudman, A., Schüldt-Håård, U., & Gustavsson, P. No. C 2008:1. Hjälp till självhjälp. En lathund för SPSS. Hultell, D. No. B 2009:1. Den nyfärdiga sjuksköterskans arbetsvillkor. En beskrivning av anställning, verksamhet och arbetsförhållanden 1 år efter utbildningen. Rudman, A., Djordjevic, A., Frögéli, E., & Gustavsson, P. No. B 2009:2. Det första året i yrket Nyexaminerade lärares erfarenheter och upplevelser av arbetsvillkor och yrkesroll. Frögéli, E., Rudman, A., Hultell D., & Gustavsson, P. No. B 2009:3. Övergången mellan utbildning och yrkesliv: Lärares reflektioner kring yrkesförberedelse, introduktion och arbetssituation 2 år efter lärarexamen. Djordjevic, A., Rudman, A., & Gustavsson, P. No. B 2009:4. Lärarstudenters erfarenheter av stärkande utbildningsmoment och engagerande förebilder. Wännström, I., Djordjevic, A., Hultell, D., & Gustavsson, P. No. B 2009:5. Lärarstudenters erfarenheter av stöd och psykosocialt klimat under lärarutbildningen. Wännström, I., Hultell, D., & Gustavsson, P. No. B 2010:1. Manual of the Scale of work engagement and burnout (SWEBO). Hultell, D. & Gustavsson, P. No. B 2010:2. Lärarstudenters uppfattning om tillägnad kompetens och yrkesförberedelse. Frögéli, E., Wännström, I., & Gustavsson, P. No. B 2011:1. 235 röster om glappet. Sjuksköterskors reflektioner om övergången mellan utbildning och yrkesliv 2 år efter examen. Djordjevic, A., Rudman, A., & Gustavsson, P. 32

No. B 2011:2. Lärares erfarenheter av mobbing under de tre första åren i arbetet. Hultell, D. No. A 2012:1. A note on the assessment of performance-based self-esteem. Hallsten, L. No. A2013:1. A prospective study of changes in burnout and work engagement for beginning teachers. Hultell D, & Gustavsson P. No. B 2013:1. Utbildningens förberedelse av sjuksköterskestudenter för användning av forskningsresultat och tillämpning av evidensbaserad vård En jämförelse mellan lärosäten. Nilsson-Kajermo, K., Rudman, A., Wallin, L., & Gustavsson, P. No. B 2013:2. Lärares karriärvägar och hälsoutveckling de första åren efter utbildning. Enkät använd vid LÄST-projektets datainsamling tre år efter examen (2010). Hultell D, Rudman A, & Gustavsson P. No. B 2013:3. Sjuksköterskors karriärvägar och hälsoutveckling de första åren efter utbildning. Enkät använd vid LUST-projektets datainsamling för X2004-kohorten fem år efter examen (2010). Rudman A, Hultell D, & Gustavsson P. No. B 2013:4. Sjuksköterskors karriärvägar och hälsoutveckling de första åren efter utbildning. Enkät använd vid LUST-projektets datainsamling för X2006-kohorten tre år efter examen (2010). Rudman A, Hultell D, & Gustavsson P. No. B 2013:5. Lärares och sjuksköterskors hälsoutveckling och karriärvägar de första åren efter utbildning: Rapport till AFA Försäkring. Gustavsson P, Hultell D, & Rudman A. No. B 2014:1. Orsaker till ökande problem med stress under sjuksköterskeutbildningen En longitudinell analys. Gustavsson P, Jirwe M, Frögéli E, & Rudman A.. No. B 2015:1. Nya sjuksköterskors exponering för höga arbetskrav, låg kontroll och lågt stöd under sina första tre år i yrkeslivet. Gustavsson P, Frögéli E, Dahlgren A, Lövgren M, & Rudman A. No. A 2015:1. The effects of early career burnout on long-term sickness absenteeism. Hultell D, & Gustavsson P. No. A 2015:2. Sickness absence in sequential cohorts of new graduate nurses in Sweden between 2001 and 2006. Lövgren M, Gustavsson P, & Rudman A. No. A 2015:3. A longitudinal study into the effect of induction on the development of burnout in beginning teachers. Hultell D, & Gustavsson P. No. A 2015:4. Yes we can! Measuring newly graduated teachers professional self-efficacy. Frögéli E, Hultell D, & Gustavsson P. No. B 2016:1. Mindset interventions in academic settings. A review. Miller E, Rudman A, Högman N, & Gustavsson P. No. B 2016:2. Mäta mindset: Utprövning av den svenska versionen av Theory of Intelligence measure. Högman N, Gustavsson, P & Rudman A. No. B 2016:3. Autonomy-supportive interventions in schools. A review. Gustavsson P, Jirwe M, Aurell J, Miller E, & Rudman A. No. B 2016:4. Social-belonging interventions in academic settings: A review. Högman N, Gustavsson, P & Rudman A. 33

No. C 2016:1. En intervention i självmedkänsla för studenter. Manual och kurshandbok. Stake J, & Hay H. No. B 2017:1. Första året som sjuksköterska. Kartläggning av utveckling av socialiseringsvariabler för nya sjuksköterskor som deltagit i introduktionsåret KUÅ på Akademiska sjukhuset i Uppsala med start hösten 2015. Frögéli E, Rudman A, Kaarnavuo J, & Gustavsson P. No. B 2017:2. Första året som sjuksköterska. Kartläggning av utveckling av socialiseringsvariabler för nya sjuksköterskor som deltagit i Introduktionsåret i Region Skåne med start hösten 2015. Frögéli E, Rudman A, Looft A, & Gustavsson P. No. B 2017:3 An intensive prospective study of newly registered nurses experiences of entering the profession during the summer of 2015. Frögéli, E., Högman, N., Aurell, J., Rudman, A., Dahlgren, A., & Gustavsson, P. No. B 2017:4 An intensive prospective study of newly registered nurses experiences of entering the profession during the spring of 2016. Frögéli, E., Högman, N., Aurell, J., Rudman, A., Dahlgren, A., & Gustavsson, P. No. B 2017:5 Förhoppningar och farhågor: Sjuksköterskestudenters förväntningar inför att börja arbeta och deras erfarenheter som sjuksköterskor efter tre månader i arbetslivet. Högman, N. Gustavsson, P., Frögéli, E., & Rudman, A. No. A 2017:1 Will an early episode of career burnout have long term consequences on cognitive functions, emotions and depressive symptoms? A longitudinal study among newly graduated nurses. Arborelius L, Rudman A, & Gustavsson P. No. C 2017:1 Att främja proaktivitet och förebygga stressrelaterad ohälsa bland nya sjuksköterskor. Interventionsmanual. Frögéli E, Rudman A, Ljotsson B, & Gustavsson P. No. B 2017: 6 Säker, motiverad och skicklig. Forskningsbaserad intervention för att stimulera hälsa, arbetsengagemang och kompetens hos nya sjuksköterskor. Vetenskaplig slutrapport till AFA Försäkring (dr 14007). Gustavsson, P., Frögéli, E., & Rudman, A. No. B 2018:1 Psykosociala arbetsmiljörisker för sjuksköterskor under de fem första åren i yrket: Longitudinell utveckling och förekomst av upprepad samt långvarig exponering. Gustavsson P, Aurell J, Jenner B, Frögéli E, Annas P & Rudman A. No. C 2018: 1 Hälsa ett decennium efter karriärstart: Teknisk rapport för datainsamlingen LUST II (oktober 2017-januari 2018). Rudman A, Agrenius B, Sjöström-Bujacz A, Dahlgren A, Arborelius L, Frögéli E, & Gustavsson P. No. B 2018:2 Schemaläggning i vården schemaläggares och nyutexaminerade sjuksköterskors perspektiv. Epstein M, Dahlger A, Söderström M, & Rudman A. No. C 2018: 2 Nya professionella: Bakgrund, design, förankring och rekrytering. Gustavsson P, Agrenius B, Hedberg, J, Jenner B, von Rüdiger N, Annas P, & Rudman A. No. B 2018:3 Organisatoriska insatser för att introducera och stödja nya medarbetare: Förekomst och effekter på nyanställdas osäkerhet och stress. Hedberg J, von Rüdiger N, Agrenius B, Rudman A, & Gustavsson P. No. B 2018:4 Motiv till yrkesval, utvärdering av utbildning och förväntningar på första jobbet efter yrkesexamen: En jämförelse mellan jurist-, läkar-, lärar-, sjuksköterske- och socionomstudenter. Gustavsson P, & Rudman A. 34

No. C 2018:3 Nya jurister, läkare, lärare, sjuksköterskor och socionomers första 13 veckor i yrket: Upplägg och genomförande av veckomätningarna i studien Nya professionella. Gustavsson P, Jenner B, Annas P, Hedberg, J, Agrenius B, von Rüdiger N, Bujacz- Sjöström A, Dahlgren A, Frögéli E, & Rudman A. Rapporterna och aktuella publikationsförteckningar finns att ladda ned från forskargruppens hemsida http://ki.se/cns/petter-gustavssons-forskargrupp 35

8 Bilagor 8.1 Förteckning över bilagor Bilaga 1. Enkätinstrument som använts vid första veckomätningen Bilaga 2. Enkätinstrument som använts vid andra veckomätningen Bilaga 3. Enkätinstrument som använts vid tredje veckomätningen Bilaga 4. Enkätinstrument som använts vid femte veckomätningen 36

Bilaga 1. Veckoenkät 1.

[Last name], [First name] [Street address] [Zip code] [City] Hej! Återigen, tack för att du valt att delta i studien Nya professionella. I den här andra enkäten vill vi framförallt fråga lite om din anställning, arbetsplats och om eventuella introduktionsinsatser. Försök svara på varje fråga. Om det finns en fråga som du inte tycker att du kan svara på, gå då vidare till nästa fråga. Även om du inte har börjat jobba, svara bara på första frågan i enkäten och skicka in den! Det här är den första enkäten i den mer intensiva mätperioden. Enkäterna kommer nu veckovis under en period. Vid uteblivet svar skickas påminnelser efter ett dygn och sedan efter tre dagar. Sedan stängs insamlingen inför nästa enkät. Om du under veckan inte har jobbat i det yrke du utbildat dig till, svara då bara på första frågan i enkäten och skicka in enkäten. Med vänliga hälsningar, Nya professionella-teamet Så här fyller du i pappersenkäten Nedan ser du hur du markerar ett svarsalternativ, och hur du avmarkerar ett redan gjort val. Korrekt markerat svarsalternativ Inkorrekt markerat svarsalternativ, krysset ska vara mitt i rutan Inkorrekt markerat svarsalternativ, krysset är alltför kraftigt Ångrat val, svarsalternativet räknas inte som markerat

Har du jobbat som socionom den här veckan? Har du jobbat som sjuksköterska den här veckan? Har du jobbat som lärare den här veckan? Har du jobbat som läkare den här veckan? Har du jobbat som jurist den här veckan? Vilken är din huvudsakliga anställningsform just nu? Fast/Tillsvidare Vikariat/Visstidsanställning Projektanställning Egenföretagare Annan Arbetar du hel- eller deltid? Heltid Deltid Vilken är din huvudsakliga arbetsgivare? Staten Landsting/Region Kommun Universitet/Högskola Privat sektor Egen företagare 1

Vad är du anställd som? Vilken lärarutbildning har du (och vilken inriktning)? Omfattar din tjänst myndighetsansvar? Timmar Minuter Hur lång är i genomsnitt din sammanlagda restid till och från arbetet per dag? Har du tidigare erfarenhet av den arbetsplats där du ska jobba? Ange alla alternativ som stämmer för dig., praktik/kliniska studier/vfu/sommararbete, extraarbete parallellt med studierna, tidigare anställning innan utbildningen Vet ej: inte klart var jag ska börja jobba Annat: Känner du sedan tidigare personligen någon på den arbetsplats där du ska jobba? Vet ej Har du flyttat till ny bostadsort för att börja jobba? 2

I syfte att underlätta för dig som nyanställd, har du (i jämförelse med mer erfarna kollegor) under den senaste veckan: Haft reducerad arbetstid/kortare arbetsdag? Fått extra tid till uppgifter eller fått fokusera på ett särskilt arbetsområde i taget? Delat ansvaret för vissa/alla arbetsuppgifter med någon? Fått arbeta med mindre svåra uppgifter? Under den senaste veckan: Har du fått arbetsuppgifter att utföra i övningssyfte? Har du deltagit i någon utbildningsaktivitet som anordnats särskilt för dig som nyanställd? 3

Under den senaste veckan på arbetsplatsen: Har någon hjälpt dig att planera genomförandet av ditt arbete? Har någon hjälpt dig att prioritera bland dina arbetsuppgifter? Har du kunnat diskutera dina arbetsuppgifters innehåll och omfattning med någon? Har du gått bredvid eller skuggat någon för att observera hur arbetet utförs? Har någon ändrat innehållet i eller omfattningen av dina arbetsuppgifter (t.ex. lagt till om du varit understimulerad eller tagit bort om du har haft för mycket)? Har någon hjälpt dig att reflektera över din yrkesroll? Har någon hjälpt dig med att se olika perspektiv på dina upplevelser i arbetet? Under den senaste veckan på arbetsplatsen: Har någon svarat på frågor om dina arbetsuppgifter? Har någon givit dig feedback på ditt arbete? Har du kunnat prata med någon om att vara ny på arbetsplatsen? 4

Under den senaste veckan: Har du blivit formellt introducerad för dina kollegor? Har du blivit orienterad/runtvisad på arbetsplatsen (dvs. blivit visad lokaler, teknik/utrustning och personal)? Har du använt dig av stödmaterial (t.ex. instruktionspärmar/manualer eller en webbplats för kunskaps- och introduktionsmaterial)? Under den senaste veckan, har din arbetsplats: Avsatt arbetstid till att nyanställda ska få lära känna varandra? Avsatt arbetstid till att nyanställda ska få lära känna sina kollegor? Planerat/organiserat någon aktivitet utanför arbetstid för att nyanställda ska få lära känna sina kollegor? Avsatt arbetstid till nyanställda för att få dela tankar och känslor av att vara ny på jobbet? och jag närvarade, men jag närvarade inte Frågor om arbetstider under de senaste sju dagarna. 5

Hur många dagar/pass har du arbetat under de senaste sju dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 Hur många timmar har du sammanlagt jobbat övertid under de senaste sju dagarna? Har inte arbetat övertid Ange antal timmar: Har du haft möjligheten att påverka dina arbetstider under de senaste sju dagarna? Har den schemalagda arbetstiden under de senaste sju dagarna uteslutande varit förlagd på vardagar (någon gång) mellan 07:00 och 18:00? Vid hur många tillfällen har du efter ett kvällspass (som slutat någon gång mellan 20:00 och 24:00 eller senare) gått på ett nytt pass morgonen efter (som börjat någon gång mellan 05:00 till 08:00)? 0 1 2 3 4 5 6 6

Hur många nattpass har du arbetat under de senaste sju dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 Utöver ordinarie schemalagd arbetstid, har du även fullgjort jour och/eller beredskap? Under hur många timmar fullgjorde du jour och/eller beredskap? Hur många timmar var förlagda till kvällar och nätter? Hur upplevde du arbetsbelastningen under den senaste veckan? Alldeles för hög Något för hög Lagom Något för låg Alldeles för låg 7

Under den senaste veckan, hur ofta har du på jobbet: Upplevt stark oro för att begå eller ha begått ett fel? Mött svårt lidande, förtvivlade eller utsatta människor? Mött aggressiva eller hotfulla människor? Upplevt påtaglig fara för ditt eget liv? Mött döda, döende eller allvarligt skadade/sjuka människor? Blivit hårt ansatt eller pressad av andra människor? Upplevt oönskade sexuella anspelningar/handlingar? Aldrig Någon enstaka gång Vid några tillfällen Dagligen Flera gånger per dag Under den senaste veckan, hur ofta har du på jobbet: Uppmuntrats att ställa frågor? Fått bra återkoppling på hur din kompetens har utvecklats? Känt att kollegor varit lyhörda för dina behov? Erfarit att kollegor efterfrågat dina synpunkter? Känt att kollegor varit intresserade av vad som är viktigt för dig? Aldrig Någon enstaka gång Vid några tillfällen Dagligen Flera gånger per dag 8

Hur har du sovit senaste natten? Mycket bra Ganska bra Varken eller Ganska dåligt Mycket dåligt Hade du svårt att somna senaste natten? 5 (Inte alls) 4 3 (Ganska) 2 1 (Mycket) Hade du orolig sömn senaste natten? 5 (Inte alls) 4 3 (Ganska) 2 1 (Mycket) Under den senaste veckan när du har arbetat, hur ofta har du känt dig: Spänd? Stressad? Pressad? Aldrig Någon enstaka gång Vid några tillfällen Dagligen Flera gånger per dag Under den senaste veckan, i vilken utsträckning har du på fritiden haft svårt att släppa tankarna på jobbet? Mycket ofta eller alltid Ganska ofta Ibland Ganska sällan Mycket sällan eller aldrig 9

Vad har utgjort den största utmaningen för dig den senaste veckan? Beskriv gärna i utrymmet nedan. Finns det några frågor om att vara ny i yrket som du tycker vi glömt bort eller missat, och som du tycker är viktiga att vi tar med i en kommande enkät? Skriv gärna i utrymmet nedan. Hej! Tack för ditt svar; vänligen tryck på "Skicka nu" för att registrera det. Vi är måna om att höra från dig och återkommer om en vecka igen, när du hunnit jobba. Med vänliga hälsningar, Nya professionella-teamet 10

Bilga 2. Veckoenkät 2.

[Last name], [First name] [Street address] [Zip code] [City] Hej! I den här tredje enkäten vill vi framförallt fråga lite om hur du upplevt din arbetsvecka och om eventuella introduktionsinsatser. Försök svara på varje fråga. Om det finns en fråga som du inte tycker att du kan svara på, gå då vidare till nästa fråga. Om du under veckan inte har jobbat i det yrke du utbildat dig till, svara då bara på första frågan i enkäten och skicka in enkäten. Det här är den andra enkäten i den mer intensiva mätperioden. Enkäterna kommer nu veckovis under en period. Vid uteblivet svar skickas påminnelser efter ett dygn och sedan efter tre dagar. Sedan stängs insamlingen inför nästa enkät. Om du har frågor eller synpunkter på undersökningen så får du gärna höra av dig till petter.gustavsson@ki.se Med vänliga hälsningar, Nya professionella-teamet Så här fyller du i pappersenkäten Nedan ser du hur du markerar ett svarsalternativ, och hur du avmarkerar ett redan gjort val. Korrekt markerat svarsalternativ Inkorrekt markerat svarsalternativ, krysset ska vara mitt i rutan Inkorrekt markerat svarsalternativ, krysset är alltför kraftigt Ångrat val, svarsalternativet räknas inte som markerat

Har du jobbat som socionom den här veckan? Har du jobbat som sjuksköterska den här veckan? Har du jobbat som lärare den här veckan? Har du jobbat som läkare den här veckan? Har du jobbat som jurist den här veckan? Frågor om arbetstider under de senaste sju dagarna. Hur många dagar/pass har du arbetat under de senaste sju dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 Hur många timmar har du sammanlagt jobbat övertid under de senaste sju dagarna? Har inte arbetat övertid Ange antal timmar: 1

Har du haft möjligheten att påverka dina arbetstider under de senaste sju dagarna? Har den schemalagda arbetstiden under de senaste sju dagarna uteslutande varit förlagd på vardagar (någon gång) mellan 07:00 och 18:00? Vid hur många tillfällen har du efter ett kvällspass (som slutat någon gång mellan 20:00 och 24:00 eller senare) gått på ett nytt pass morgonen efter (som börjat någon gång mellan 05:00 till 08:00)? 0 1 2 3 4 5 6 Hur många nattpass har du arbetat under de senaste sju dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 Utöver ordinarie schemalagd arbetstid, har du även fullgjort jour och/eller beredskap? Under hur många timmar fullgjorde du jour och/eller beredskap? Hur många timmar var förlagda till kvällar och nätter? 2

I syfte att underlätta för dig som nyanställd, har du (i jämförelse med mer erfarna kollegor) under den senaste veckan: Haft reducerad arbetstid/kortare arbetsdag? Fått extra tid till uppgifter eller fått fokusera på ett särskilt arbetsområde i taget? Delat ansvaret för vissa/alla arbetsuppgifter med någon? Fått arbeta med mindre svåra uppgifter? Under den senaste veckan: Har du fått arbetsuppgifter att utföra i övningssyfte? Har du deltagit i någon utbildningsaktivitet som anordnats särskilt för dig som nyanställd? 3

Under den senaste veckan på arbetsplatsen: Har någon hjälpt dig att planera genomförandet av ditt arbete? Har någon hjälpt dig att prioritera bland dina arbetsuppgifter? Har du kunnat diskutera dina arbetsuppgifters innehåll och omfattning med någon? Har du gått bredvid eller skuggat någon för att observera hur arbetet utförs? Har någon ändrat innehållet i eller omfattningen av dina arbetsuppgifter (t.ex. lagt till om du varit understimulerad eller tagit bort om du har haft för mycket)? Har någon hjälpt dig att reflektera över din yrkesroll? Har någon hjälpt dig med att se olika perspektiv på dina upplevelser i arbetet? Under den senaste veckan på arbetsplatsen: Har någon svarat på frågor om dina arbetsuppgifter? Har någon givit dig feedback på ditt arbete? Har du kunnat prata med någon om att vara ny på arbetsplatsen? Under den senaste veckan, har du använt dig av stödmaterial (t.ex. instruktionspärmar/manualer eller en webbplats för kunskaps- och introduktionsmaterial)? 4

Under den senaste veckan, har din arbetsplats: Avsatt arbetstid till att nyanställda ska få lära känna varandra? Avsatt arbetstid till att nyanställda ska få lära känna sina kollegor? Planerat/organiserat någon aktivitet utanför arbetstid för att nyanställda ska få lära känna sina kollegor? Avsatt arbetstid till nyanställda för att få dela tankar och känslor av att vara ny på jobbet? och jag närvarade, men jag närvarade inte Under den senaste veckan, hur ofta har du upplevt att: Det finns klart definierade mål för ditt arbete? Du vet vilket ansvarsområde du har? Du vet precis vad som krävs av dig i arbetet? Mycket ofta eller alltid Ganska Ganska ofta Ibland sällan Mycket sällan eller aldrig 5

Om du tänker på ditt arbete, hur ofta har du under den senaste veckan känt följande? g har känt mig fri att själv prioritera vad jag ska göra. g har känt att jag haft friheten att bestämma hur jag gör mitt jobb. g har känt att de jag jobbat med verkligen har brytt sig om mig. g har känt mig inkluderad av min arbetsgrupp. g har känt att jag har kunnat genomföra även de mest krävande uppgifterna. g har känt att jag varit bra på att göra mitt jobb. Mycket ofta eller alltid Ganska Ganska ofta Ibland sällan Mycket sällan eller aldrig Under de senaste sju dagarna har jag: Pendlat mellan att uppleva att jag passar i yrket och att jag inte passar i det. När jag stött på motgångar i arbetet, tvivlat på att jag hör hemma i yrket. 1 (Stämmer inte alls) 4 (Stämmer 2 3 delvis) 7 (Stämmer 5 6 helt)" Hur upplevde du arbetsbelastningen under den senaste veckan? Alldeles för hög Något för hög Lagom Något för låg Alldeles för låg 6

Under den senaste veckan, hur ofta har du på jobbet: Upplevt stark oro för att begå eller ha begått ett fel? Mött svårt lidande, förtvivlade eller utsatta människor? Mött aggressiva eller hotfulla människor? Upplevt påtaglig fara för ditt eget liv? Mött döda, döende eller allvarligt skadade/sjuka människor? Blivit hårt ansatt eller pressad av andra människor? Upplevt oönskade sexuella anspelningar/handlingar? Aldrig Någon enstaka gång Vid några tillfällen Dagligen Flera gånger per dag Under den senaste veckan när du har varit på arbetet, hur ofta har du: Bett en kollega visa dig hur man utför en specifik arbetsuppgift? Aktivt tagit dig an arbetsuppgifter som du känner att du behöver träna på? Låtit bli att be om hjälp för att du tänkt att du förväntas kunna själv? Undvikit att ställa en fråga för att du tänk att du förväntas veta själv? Aldrig Någon enstaka gång Vid några tillfällen Dagligen Flera gånger per dag 7

Under den senaste veckan när du har arbetat, hur ofta har du känt dig: Spänd? Stressad? Pressad? Aldrig Någon enstaka gång Vid några tillfällen Dagligen Flera gånger per dag Under den senaste veckan, i vilken utsträckning har du på fritiden haft svårt att släppa tankarna på jobbet? Mycket ofta eller alltid Ganska ofta Ibland Ganska sällan Mycket sällan eller aldrig Hur har du sovit senaste natten? Mycket bra Ganska bra Varken eller Ganska dåligt Mycket dåligt Hade du svårt att somna senaste natten? 5 (Inte alls) 4 3 (Ganska) 2 1 (Mycket) Hade du orolig sömn senaste natten? 5 (Inte alls) 4 3 (Ganska) 2 1 (Mycket) 8

Vad har utgjort den största utmaningen för dig den senaste veckan? Beskriv gärna i utrymmet nedan. Finns det några frågor om att vara ny i yrket som du tycker vi glömt bort eller missat, och som du tycker är viktiga att vi tar med i en kommande enkät? Skriv gärna i utrymmet nedan. Hej! Tack för ditt svar; vänligen tryck på "Skicka nu" för att registrera det. Vi är måna om att höra från dig och återkommer om en vecka igen, när du hunnit jobba. Med vänliga hälsningar, Nya professionella-teamet 9

Bilaga 3. Veckoenkät 3.

[Last name], [First name] [Street address] [Zip code] [City] Hej! Om du har börjat jobba så kanske vissa saker redan börjat bli rutin men mycket upplevs förmodligen fortfarande som nytt. Då vi vill se hur din första tid på jobbet förändras över tid kommer du känna igen flera av frågorna i veckans enkät men vi har även inkluderat några nya. Om du under veckan inte har jobbat i det yrke du utbildat dig till, svara då bara på första frågan i enkäten och skicka in den. Vid uteblivet svar skickas påminnelser efter ett dygn och sedan efter tre dagar. Sedan stängs insamlingen inför nästa enkät. Om du har frågor eller synpunkter på undersökningen så får du gärna höra av dig till peter.annas@ki.se. Försök svara på varje fråga. Om det finns en fråga som du inte tycker att du kan svara på, gå då vidare till nästa fråga. Med vänliga hälsningar, Nya professionella-teamet Så här fyller du i pappersenkäten Nedan ser du hur du markerar ett svarsalternativ, och hur du avmarkerar ett redan gjort val. Korrekt markerat svarsalternativ Inkorrekt markerat svarsalternativ, krysset ska vara mitt i rutan Inkorrekt markerat svarsalternativ, krysset är alltför kraftigt Ångrat val, svarsalternativet räknas inte som markerat

Har du jobbat som socionom den här veckan? Har du jobbat som sjuksköterska den här veckan? Har du jobbat som lärare den här veckan? Har du jobbat som läkare den här veckan? Har du jobbat som jurist den här veckan? Frågor om arbetstider under de senaste sju dagarna. Hur många dagar/pass har du arbetat under de senaste sju dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 Hur många timmar har du sammanlagt jobbat övertid under de senaste sju dagarna? Har inte arbetat övertid Ange antal timmar: 1

Har du haft möjligheten att påverka dina arbetstider under de senaste sju dagarna? Har den schemalagda arbetstiden under de senaste sju dagarna uteslutande varit förlagd på vardagar (någon gång) mellan 07:00 och 18:00? Vid hur många tillfällen har du efter ett kvällspass (som slutat någon gång mellan 20:00 och 24:00 eller senare) gått på ett nytt pass morgonen efter (som börjat någon gång mellan 05:00 till 08:00)? 0 1 2 3 4 5 6 Hur många nattpass har du arbetat under de senaste sju dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 Utöver ordinarie schemalagd arbetstid, har du även fullgjort jour och/eller beredskap? Under hur många timmar fullgjorde du jour och/eller beredskap? Hur många timmar var förlagda till kvällar och nätter? 2

I syfte att underlätta för dig som nyanställd, har du (i jämförelse med mer erfarna kollegor) under den senaste veckan: Haft reducerad arbetstid/kortare arbetsdag? Fått extra tid till uppgifter eller fått fokusera på ett särskilt arbetsområde i taget? Delat ansvaret för vissa/alla arbetsuppgifter med någon? Fått arbeta med mindre svåra uppgifter? Under den senaste veckan: Har du fått arbetsuppgifter att utföra i övningssyfte? Har du deltagit i någon utbildningsaktivitet som anordnats särskilt för dig som nyanställd? 3

Under den senaste veckan på arbetsplatsen: Har någon hjälpt dig att planera genomförandet av ditt arbete? Har någon hjälpt dig att prioritera bland dina arbetsuppgifter? Har du kunnat diskutera dina arbetsuppgifters innehåll och omfattning med någon? Har du gått bredvid eller skuggat någon för att observera hur arbetet utförs? Har någon ändrat innehållet i eller omfattningen av dina arbetsuppgifter (t.ex. lagt till om du varit understimulerad eller tagit bort om du har haft för mycket)? Har någon hjälpt dig att reflektera över din yrkesroll? Har någon hjälpt dig med att se olika perspektiv på dina upplevelser i arbetet? Under den senaste veckan på arbetsplatsen: Har någon svarat på dina frågor om dina arbetsuppgifter? Har någon givit dig feedback på ditt arbete? Har du kunnat prata med någon om att vara ny på arbetsplatsen? Under den senaste veckan, har du använt dig av stödmaterial (t.ex. instruktionspärmar/manualer eller en webbplats för kunskaps- och introduktionsmaterial)? 4

Under den senaste veckan, har din arbetsplats: Avsatt arbetstid till att nyanställda ska få lära känna varandra? Avsatt arbetstid till att nyanställda ska få lära känna sina kollegor? Planerat/organiserat någon aktivitet utanför arbetstid för att nyanställda ska få lära känna sina kollegor? Avsatt arbetstid till nyanställda för att få dela tankar och känslor av att vara ny på jobbet? och jag närvarade, men jag närvarade inte Hur upplevde du arbetsbelastningen under den senaste veckan? Alldeles för hög Något för hög Lagom Något för låg Alldeles för låg 5

Under den senaste veckan, hur ofta har du på jobbet: Upplevt stark oro för att begå eller ha begått ett fel? Mött svårt lidande, förtvivlade eller utsatta människor? Mött aggressiva eller hotfulla människor? Upplevt påtaglig fara för ditt eget liv? Mött döda, döende eller allvarligt skadade/sjuka människor? Blivit hårt ansatt eller pressad av andra människor? Upplevt oönskade sexuella anspelningar/handlingar? Aldrig Någon enstaka gång Vid några tillfällen Dagligen Flera gånger per dag Under den senaste veckan, hur ofta har du upplevt att: Ditt arbete är känslomässigt krävande? Ditt arbete kräver att du håller inne med dina åsikter? Ditt arbete kräver att du döljer dina känslor? Du blir känslomässigt berörd av ditt arbete? Ditt arbete försätter dig i känslomässigt svåra situationer? Mycket ofta eller alltid Ganska Ganska ofta Ibland sällan Mycket sällan eller aldrig 6

Under den senaste veckan, hur ofta har du upplevt att: Kraven i ditt arbete påverkar ditt privatliv på ett negativt sätt? Kraven i ditt privatliv påverkar ditt arbete på ett negativt sätt? Mycket ofta eller alltid Ganska Ganska ofta Ibland sällan Mycket sällan eller aldrig Under den senaste veckan, hur ofta har du upplevt att: Dina kunskaper och färdigheter är till nytta i ditt arbete? Ditt arbete innebär positiva utmaningar? Ditt arbete är meningsfullt? Mycket ofta eller alltid Ganska Ganska ofta Ibland sällan Mycket sällan eller aldrig Under den senaste veckan, hur ofta har du upplevt att: Det finns klart definierade mål för ditt arbete? Du vet vilket ansvarsområde du har? Du vet precis vad som krävs av dig i arbetet? Mycket ofta eller alltid Ganska Ganska ofta Ibland sällan Mycket sällan eller aldrig 7

Om du tänker på ditt arbete, hur ofta har du under den senaste veckan känt följande? g har känt mig fri att själv prioritera vad jag ska göra. g har känt att jag haft friheten att bestämma hur jag gör mitt jobb. g har känt att de jag jobbat med verkligen har brytt sig om mig. g har känt mig inkluderad av min arbetsgrupp. g har känt att jag har kunnat genomföra även de mest krävande uppgifterna. g har känt att jag varit bra på att göra mitt jobb. Mycket ofta eller alltid Ganska Ganska ofta Ibland sällan Mycket sällan eller aldrig Under de senaste sju dagarna har jag: Pendlat mellan att uppleva att jag passar i yrket och att jag inte passar i det. När jag stött på motgångar i arbetet, tvivlat på att jag hör hemma i yrket. 1 (Stämmer inte alls) 4 (Stämmer 2 3 delvis) 7 (Stämmer 5 6 helt)" Under den senaste veckan när du har arbetat, hur ofta har du känt dig: Spänd? Stressad? Pressad? Aldrig Någon enstaka gång Vid några tillfällen Dagligen Flera gånger per dag 8

Under den senaste veckan, i vilken utsträckning har du på fritiden haft svårt att släppa tankarna på jobbet? Mycket ofta eller alltid Ganska ofta Ibland Ganska sällan Mycket sällan eller aldrig Hur har du sovit senaste natten? Mycket bra Ganska bra Varken eller Ganska dåligt Mycket dåligt Hade du svårt att somna senaste natten? 5 (Inte alls) 4 3 (Ganska) 2 1 (Mycket) Hade du orolig sömn senaste natten? 5 (Inte alls) 4 3 (Ganska) 2 1 (Mycket) Vad har utgjort den största utmaningen för dig den senaste veckan? Beskriv gärna i utrymmet nedan. 9

Finns det några frågor om att vara ny i yrket som du tycker vi glömt bort eller missat, och som du tycker är viktiga att vi tar med i en kommande enkät? Skriv gärna i utrymmet nedan. Hej! Tack för ditt svar; vänligen tryck på "Skicka nu" för att registrera det. Vi är måna om att höra från dig och återkommer om en vecka igen, när du hunnit jobba. Med vänliga hälsningar, Nya professionella-teamet 10

Bilaga 4. Veckoenkät 5.

[Last name], [First name] [Street address] [Zip code] [City] Hej! Som vi skrev förra veckan, då vi vill följa hur introduktionsperioden förändras över tid så återkommer frågorna, med viss variation, i enkäterna. Vi vill t.ex. se om olika former av stöd som du fick eller hade velat ha i början kanske upplevs som mindre viktiga nu medan kanske andra, nya behov, har tillkommit. Om du under veckan inte har jobbat i det yrke du utbildat dig till, svara då bara på första frågan i enkäten och skicka in den. Vid uteblivet svar skickas påminnelser efter ett dygn och sedan efter tre dagar. Sedan stängs insamlingen inför nästa enkät. Om du har frågor eller synpunkter på undersökningen så får du gärna höra av dig till petter.gustavsson@ki.se. Försök svara på varje fråga. Om det finns en fråga som du inte tycker att du kan svara på, gå då vidare till nästa fråga. Med vänliga hälsningar, Nya professionella-teamet Så här fyller du i pappersenkäten Nedan ser du hur du markerar ett svarsalternativ, och hur du avmarkerar ett redan gjort val. Korrekt markerat svarsalternativ Inkorrekt markerat svarsalternativ, krysset ska vara mitt i rutan Inkorrekt markerat svarsalternativ, krysset är alltför kraftigt Ångrat val, svarsalternativet räknas inte som markerat

Har du jobbat som socionom den här veckan? Har du jobbat som sjuksköterska den här veckan? Har du jobbat som lärare den här veckan? Har du jobbat som läkare den här veckan? Har du jobbat som jurist den här veckan? Frågor om arbetstider under de senaste sju dagarna. Hur många dagar/pass har du arbetat under de senaste sju dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 Hur många timmar har du sammanlagt jobbat övertid under de senaste sju dagarna? Har inte arbetat övertid Ange antal timmar: 1

Har du haft möjligheten att påverka dina arbetstider under de senaste sju dagarna? Har den schemalagda arbetstiden under de senaste sju dagarna uteslutande varit förlagd på vardagar (någon gång) mellan 07:00 och 18:00? Vid hur många tillfällen har du efter ett kvällspass (som slutat någon gång mellan 20:00 och 24:00 eller senare) gått på ett nytt pass morgonen efter (som börjat någon gång mellan 05:00 till 08:00)? 0 1 2 3 4 5 6 Hur många nattpass har du arbetat under de senaste sju dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 Utöver ordinarie schemalagd arbetstid, har du även fullgjort jour och/eller beredskap? Under hur många timmar fullgjorde du jour och/eller beredskap? Hur många timmar var förlagda till kvällar och nätter? 2

Under den senaste veckan, hur ofta har du upplevt att: Det finns klart definierade mål för ditt arbete? Du vet vilket ansvarsområde du har? Du vet precis vad som krävs av dig i arbetet? Mycket ofta eller alltid Ganska Ganska ofta Ibland sällan Mycket sällan eller aldrig Om du tänker på ditt arbete, hur ofta har du under den senaste veckan känt följande? g har känt mig fri att själv prioritera vad jag ska göra. g har känt att jag haft friheten att bestämma hur jag gör mitt jobb. g har känt att de jag jobbat med verkligen har brytt sig om mig. g har känt mig inkluderad av min arbetsgrupp. g har känt att jag har kunnat genomföra även de mest krävande uppgifterna. g har känt att jag varit bra på att göra mitt jobb. Mycket ofta eller alltid Ganska Ganska ofta Ibland sällan Mycket sällan eller aldrig 3

Under de senaste sju dagarna har jag: Pendlat mellan att uppleva att jag passar i yrket och att jag inte passar i det. När jag stött på motgångar i arbetet, tvivlat på att jag hör hemma i yrket. 1 (Stämmer inte alls) 4 (Stämmer 2 3 delvis) 7 (Stämmer 5 6 helt)" Hur upplevde du arbetsbelastningen under den senaste veckan? Alldeles för hög Något för hög Lagom Något för låg Alldeles för låg Under den senaste veckan, hur ofta har du på jobbet: Upplevt stark oro för att begå eller ha begått ett fel? Mött svårt lidande, förtvivlade eller utsatta människor? Mött aggressiva eller hotfulla människor? Upplevt påtaglig fara för ditt eget liv? Mött döda, döende eller allvarligt skadade/sjuka människor? Blivit hårt ansatt eller pressad av andra människor? Upplevt oönskade sexuella anspelningar/handlingar? Aldrig Någon enstaka gång Vid några tillfällen Dagligen Flera gånger per dag 4

Under den senaste månaden, hur ofta har du: Dagligen Flera gånger per vecka Någon gång per vecka Någon eller några gånger den senaste månaden Aldrig Tränat eller utövat någon sport? Utövat intressen/hobbies bara för din egen skull? Hur ofta har du under den senaste månaden känt dig utvilad och återhämtad efter en helg- eller tvådagarsledighet? Mycket ofta eller alltid Ganska ofta Ibland Ganska sällan Mycket sällan eller aldrig Under den senaste veckan när du har varit på arbetet, hur ofta har du: Bett en kollega visa dig hur man utför en specifik arbetsuppgift? Aktivt tagit dig an arbetsuppgifter som du känner att du behöver träna på? Låtit bli att be om hjälp för att du tänkt att du förväntas kunna själv? Undvikit att ställa en fråga för att du tänk att du förväntas veta själv? Aldrig Någon enstaka gång Vid några tillfällen Dagligen Flera gånger per dag Under den senaste veckan när du har arbetat, hur ofta har du känt dig: Spänd? Stressad? Pressad? Aldrig Någon enstaka gång Vid några tillfällen Dagligen Flera gånger per dag 5

Under den senaste veckan, i vilken utsträckning har du på fritiden haft svårt att släppa tankarna på jobbet? Mycket ofta eller alltid Ganska ofta Ibland Ganska sällan Mycket sällan eller aldrig Hur har du sovit senaste natten? Mycket bra Ganska bra Varken eller Ganska dåligt Mycket dåligt Hade du svårt att somna senaste natten? 5 (Inte alls) 4 3 (Ganska) 2 1 (Mycket) Hade du orolig sömn senaste natten? 5 (Inte alls) 4 3 (Ganska) 2 1 (Mycket) 6

I syfte att underlätta för dig som nyanställd, har du (i jämförelse med mer erfarna kollegor) under den senaste veckan: Haft reducerad arbetstid/kortare arbetsdag? Fått extra tid till uppgifter eller fått fokusera på ett särskilt arbetsområde i taget? Delat ansvaret för vissa/alla arbetsuppgifter med någon? Fått arbeta med mindre svåra uppgifter? Under den senaste veckan: Har du fått arbetsuppgifter att utföra i övningssyfte? Har du deltagit i någon utbildningsaktivitet som anordnats särskilt för dig som nyanställd? 7

Under den senaste veckan på arbetsplatsen: Har någon hjälpt dig att planera genomförandet av ditt arbete? Har någon hjälpt dig att prioritera bland dina arbetsuppgifter? Har du kunnat diskutera dina arbetsuppgifters innehåll och omfattning med någon? Har du gått bredvid eller skuggat någon för att observera hur arbetet utförs? Har någon ändrat innehållet i eller omfattningen av dina arbetsuppgifter (t.ex. lagt till om du varit understimulerad eller tagit bort om du har haft för mycket)? Har någon hjälpt dig att reflektera över din yrkesroll? Har någon hjälpt dig med att se olika perspektiv på dina upplevelser i arbetet? Under den senaste veckan på arbetsplatsen: Har någon svarat på frågor om dina arbetsuppgifter? Har någon givit dig feedback på ditt arbete? Har du kunnat prata med någon om att vara ny på arbetsplatsen? Under den senaste veckan, har du använt dig av stödmaterial (t.ex. instruktionspärmar/manualer eller en webbplats för kunskaps- och introduktionsmaterial)? 8

Under den senaste veckan, har din arbetsplats: Avsatt arbetstid till att nyanställda ska få lära känna varandra? Avsatt arbetstid till att nyanställda ska få lära känna sina kollegor? Planerat/organiserat någon aktivitet utanför arbetstid för att nyanställda ska få lära känna sina kollegor? Avsatt arbetstid till nyanställda för att få dela tankar och känslor av att vara ny på jobbet? och jag närvarade, men jag närvarade inte Vad har utgjort den största utmaningen för dig den senaste veckan? Beskriv gärna i utrymmet nedan. Finns det frågor som du inte tycker är relevanta i nuläget eller finns det några frågor om att vara ny i yrket som du tycker vi glömt bort eller missat, och som du tycker är viktiga att vi tar med i en kommande enkät? Skriv gärna i utrymmet nedan. Hej! Tack för ditt svar; vänligen tryck på "Skicka nu" för att registrera det. Vi är måna om att höra från dig och återkommer om en vecka igen, när du hunnit jobba. Med vänliga hälsningar, Nya professionella-teamet 9