GENUS perspektiv 1 11 FOTO: BODIL BERGQVIST Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning Birgitta Jordansson är en av författarna till rapporten Hans excellens: Om miljardsatsningarna på starka forskningsmiljöer, från Delegationen för jämställdhet i högskolan. Excellenssatsningarna ett hårt slag mot jämställdheten Sedan snart ett decennium har totalt minst 10 miljarder kronor fördelats som så kallade excellensmedel. I rapporten Hans excellens har bland andra Birgitta Jordansson granskat dessa satsningar. Det visar sig att endast 12,7 procent av medlen inom naturvetenskap och medicin gått till kvinnor, som utgör 20-30 procent av forskarna inom områdena. Problemet för mig är att vi har en struktur på akademin som gör att det är vissa typer av nätverk som premieras mer än andra. Det påverkar vad det är för typ av frågeställningar man lyfter fram som väsentliga. SIDAN 4 VR UTLYSER LÅNGSIKTIGT STÖD TILL GENUSFORSKNING KANSLERN FÖRSVARAR HSV:S NYA KVALITETSUTVÄRDERINGSSYSTEM DJ FÖRESLÅR SATSNINGAR PÅ 65 MILJONER FÖR JÄMSTÄLLDHET Fram till den 19 april 2011 kan genusforskare ansöka om forskningsmedel från de omkring 17 miljoner som finns avsatta för genusforskning. Merparten av medlen ska gå till teorioch begreppsutveckling inom genusforskningen. SIDAN 2 Högskoleverkets nya system för utvärdering av utbildningars kvalitet har mött kritik från Delegationen för jämställdhet i högskolan. Lars Haikola menar att jämställdheten ska säkras genom rätt kompetens i bedömargrupperna. SIDAN 3 I slutbetänkandet från Delegationen för jämställdhet i högskolan, DJ, föreslås bland annat en jämställdhetsbonus på 50 miljoner kronor samt en satsning på praktiknära forskning genom Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Fas. SIDAN 6
G E N U S P E R S P E K T I V 1 2 0 11 LEDARE Kerstin Alnebratt Föreståndare Bedömningssystemet sätts under lupp Det kollegiala bedömningssystemet är kärnan i akademin. Dess funktion är att hitta och belöna den bästa forskningen och de bästa forskarna. Som forskare är man således van att bli bedömd och graderad. En artikel ska bli antagen, tjänster tillsatta, forskningsmedel ska fördelas och var gång detta sker blir forskaren utsatt för bedömning av sina kollegor. I stora delar är det ett fantastiskt och generöst system där människor delar med sig av kunskap och erfarenhet för att gynna den vetenskapliga utvecklingen. Samtidigt är det ett system med uppenbara brister. För en medicinare med genusinriktning innebär det till exempel att man riskerar att få sin ansökan till Vetenskapsrådet granskad av personer med liten eller ingen kunskap om genusteori, vilket blir fallet om inte den kompetensen finns i bedömningsgruppen. Man talar om kognitiv partikularism att bedömare tenderar att uppskatta forskning som ligger nära den egna forskningsinriktningen. Detta är kanske inte så konstigt, men det blir problematiskt för de områden som inte finns representerade i rummet. Trots att detta är något som alla känner till och kan tala om mellan skål och vägg är det sällan som bedömningssystemet diskuteras och dissekeras öppet. Man talar ofta om det som objektivt och fritt från invändningar, men fyller det sitt syfte och hur kan man komma till rätta med de skevheter som uppstår? Sekretariatet sätter frågan under lupp vid ett panelsamtal den 7 april i Göteborg. Det finns all anledning att återkomma i frågan. Vetenskapsrådet utlyser medel till genusforskning Vetenskapsrådet utlyser nu medel för långsiktigt stöd till teori- och begreppsutveckling inom svensk genusforskning. Tidigare har fokus legat på att stärka områden som är svaga inom genusforskningen. Teori- och begreppsutveckling handlar inte om att påbörja helt ny forskning utan om att utveckla den som redan finns, säger Anna Wahl, ordförande i Vetenskapsrådets Expertgrupp för genus. Vårens stora utlysning från Vetenskapsrådet rymmer i år även en utlysning speciellt riktad mot genusforskning. Det blev klart sedan Vetenskapsrådets styrelse beslutat att godkänna förslaget från Expertgrupp för genus. Merparen av de omkring 17 miljoner som finns avsatta kommer att användas till en satsning på teori- och begreppsutveckling inom genusforskningen, men det är inte teori och begreppsutveckling i största allmänhet som avses. Tanken är istället att varje forskargrupp kopplar det till ett tema eller ämne ANNA WAHL som man själv bedriver forskning kring, säger Anna Wahl. Med den här utlysningen hoppas vi både kunna stödja genusvetenskapliga miljöer och mindre forskargrupper som är starka inom sina respektive discipliner. Det är viktigt att den befintliga genusforskningen får möjligheter utvecklas. Vetenskapsrådets övergripande ambition är att integrera genusperspektivet i övrig forskning men om man inte utvecklar den genusforskning som finns, kan man till slut hamna i ett läge när man inte har något att integrera. Förutom satsningen på teori- och begreppsutveckling rymmer utlysningen också stöd till två»områden med utvecklingspotential«: genusforskning om hållbar utveckling och genusforskning om nya medier. Utlysningen öppnade i slutet av februari och kommer att stänga den 19 april 2011. Excellenssatsning utvärderas Sedan 2007 har Vetenskapsrådet lagt merparten av sina medel till genusforskning tre excellensmiljöer vilka omfattar forskningsprogram vid Umeå, Uppsala och Linköpings/Örebro universitet. Satsningen, som har givit de tre miljöerna fyra miljoner vardera årligen är nu avslutad. Den kommer under våren att utvärderas av en oberoende internationell expertpanel. Utvärderingen ger dels en möjlighet för styrelsen att kunna jämföra utfallet av satsningar på forskningsmiljöer med att fördela medel via enskilda projektbidrag, dels ett sätt att granska kvaliteten i den forskning som har producerats. Däremot är resultatet inte kopplat till mer pengar, säger Anette Gröjer, projektledare för utvärderingen på Vetenskapsrådet. Utvärderingen ska vara avslutad senast den 30 april i år och kommer att mynna ut i en rapport som kommer att vara tillgänglig från Vetenskapsrådets webbplats: www.vr.se. TEXT: FRIDA LUNDBERG FAKTA: Vetenskapsrådet Avsätter årligen 22 miljoner till genusforskning. Under de senaste åren har större delen av dessa medel gått till finansieringen av tre excellensmiljöer inom genusforskning. Från och med 2012 finns utrymme för nya satsningar och av de 22 miljonerna kommer omkring 17 att användas till särskilda utlysningar under våren 2011. Expertgrupp för genus fungerar som rådgivande för Vetenskapsrådets styrelse i frågor när det gäller genusforskning inom organisationen.
G E N U S P E R S P E K T I V 1 2 0 1 1 3 Universitetskanslern försvarar HSV:s nya utvärderingssystem Efter en turbulent process, där förra universitetskanslern valde att avgå, presenterade Högskoleverket sitt nya system för utvärdering av utbildningars kvalitet. Systemet har fått kritik för att sakna jämställdhetsaspekter, men universitetskansler Lars Haikola menar att man tagit frågorna på allvar. FOTO: MARIE SWARTZ Jag har själv tryckt på att jämställdhetsarbete inte handlar om attitydpåverkan, utan om kunskap och kompetens. Frågorna kan inte ha en egen fil, utan måste in i systemets kärna. Vi lägger krutet på att få in genuskompetens i bedömargrupperna. Enligt uppdraget till Högskoleverket, som regeringen beslutade om i juli 2010, har myndigheten tagit fram ett system som ska utvärdera utbildningar mot de mål som finns i högskolelagen och högskoleförordningen. Trots att jämställdhet finns med som ett av dessa mål har det utelämnats i regeringens instruktion för hur det nya systemet för kvalitetsutvärdering ska se ut. I en intervju med Genusperspektiv (nr 5/2010) framhöll universitetskansler Lars Haikola, Högskoleverkets chef, att det ändå är viktigt att jämställdhet finns med som en av aspekterna som ska bedömas. Universitetskansler Lars Haikola menar att det bästa sättet att få in jämställdhetsaspekter i systemet för utvärdering av utbildningars kvalitet är att säkra kompetensen i bedömargrupperna.»saknar jämställdhetsaspekter«det nya systemet gäller sedan årsskiftet och kommer med början år 2013 få betydelse för lärosätenas resurstilldelning. Förslaget har redan mött kritik från Delegationen för jämställdhet i högskolan, DJ, bland annat på DN Debatt, för att det»nästan helt saknar jämställdhetsaspekter«(2011-01-21). Det är anmärkningsvärt att det knappt finns någonting om jämställdhet, med tanke på att regeringen i andra sammanhang lyft det som en så viktig kvalitetsfaktor. Systemet måste revideras, sade Delegationens ordförande Pia Sandvik Wiklund när hon presenterade DJ:s slutbetänkande. Lars Haikola menar att man tagit jämställdheten på allvar. Han betonar att regeringen i sitt uppdrag till Högskoleverket satt upp snäva ramar för hur systemet kan se ut. Till dessa hör att utvärderingarna inte ska fokusera på de förutsättningar och processer som ligger till grund för en utbildnings resultat. Det ansvaret ligger i och med autonomireformen helt och hållet på lärosätena själva. Högskoleverkets roll i det nya systemet är bland annat att sätta ihop en grupp av sakkunniga som ska bedöma utbildningars resultat mot de mål som anges i högskolelagen och i utbildningarnas examensbeskrivningar. Det är i sammansättningen av bedömargruppen vi garanterar att inte jämställdhetsaspekterna glöms bort. Vi säger att gruppen sammantaget ska ha en så bred och djup kompetens att den kan bedöma samtliga mål. Alla utbildningar har inte så tydliga mål när det gäller jämställdhet, men väldigt många har det. Kompetens i bedömargrupperna Lars Haikola lyfter fram sjökaptensexamen, en mycket specialiserad yrkesutbildning, som exempel. Där står det att studenten för examen ska»visa förmåga att inom sjöfartsområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter«. I väldigt många utbildningars mål står det under rubriken värderingar. Det utgår ofta från mänskliga rättigheter. För att kunna bedöma det behövs väldigt ofta genusvetenskaplig kompetens i bred mening. Om man inte säkerställer det i bedömargruppen har man tappat jämställdhetsaspekterna. Enligt uppdraget från regeringen ska Högskoleverket använda tre bedömningsunderlag i utvärderingarna: studenternas självständiga arbeten, lärosätets självvärdering och enkäter till befintliga och tidigare studenter. I den generella vägledning för självvärdering som Högskoleverket sammanställt står det bland annat att lärosäten som bedriver ett framgångsrikt arbete med breddad rekrytering inte ska missgynnas vid utvärderingen. Lärosätet ska vidare förhålla sig till de mål för utbildningarna som bedömargruppen valt ut. Utvärderingsperioden 2011-2014 är indelad i sex olika utvärderingsomgångar. I den pågående första omgången ingår bland annat ekonomisk historia, företagsekonomi, nationalekonomi, kulturgeografi, medie- och kommunikationsvetenskap, psykologi, sociologi och statsvetenskap. TEXT: JIMMY SAND
4 G E N U S P E R S P E K T I V 1 2 0 11 Excellenssatsningar e Bristfälliga bedömningsprocesser har gjort att de tunga satsningarna på starka forskningsmiljöer fungerat som en omfördelning av en miljard kronor från kvinnor till män. Den bibliometriska studien Hans exellens visar att vetenskaplig närhet haft större betydelse än meriter. Finansieringen av forskning har sedan snart ett decennium dominerats av satsningar på så kallade excellens. Från 2003 till 2014 fördelas minst 10 miljarder kronor genom dessa program. Tillsammans med bland andra Agnes Wold, Göteborgs universitet, och Ulf Sandström, KTH, har Birgitta Jordansson på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i högskolan, DJ, undersökt hur pengarna fördelat sig ur ett jämställdhetsperspektiv. Deras rapport, Hans excellens: Om miljardsatsningarna på starka forskningsmiljöer, visar att kvinnor, som utgör 20-30 procent av forskarna inom medicin och naturvetenskap, endast fått 12,7 procent av excellensmedlen inom dessa områden. Endast 15 procent av de sökande är kvinnor, vilket är långt mindre än vid utlysningar inom samma områden vid Vetenskapsrådet och andra finansiärer. Om satsningarna istället fördelats på vanligt sätt skulle kvinnor ha fått 20 procent av medlen. Mellan en halv och en miljard kronor har omfördelats från kvinnor till män. Birgitta Jordansson, prefekt på institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, pekar på betydelsen av nätverk: informella såväl som formella. Alla forskare bildar sina nätverk, där vissa blir inneslutna och andra blir uteslutna. Sedan kan man göra det mer eller mindre systematiskt. När det rör sig om de här gigantiska pengarna och de här prestigefyllda positionerna får det allvarliga effekter. Den första excellenssatsningen i Sverige lanserades 2002 av Stiftelsen för strategisk forskning, SSF. Till skillnad från Vetenskapsrådets beredningsgrupper, som indirekt väljs av vetenskapssamhället, utsågs gruppen av sakkunniga i praktiken av SSF:s direktör. Granskningen har försvårats av att det varit svårt att få ut material från stiftelsen, eftersom offentlighetsprincipen inte råder där. Det är väldigt svårt att säga någonting om hur det här urvalet skett och varför det är just de här. Uppenbarligen har den här personen i ledningen på SSF haft ganska stort inflytande över hur det har gått till. Vad man kan se i efterhand så är det väldigt begränsat till vissa forskningsområden. Kvinnor har sållats bort Inga kvinnor fanns med i det slutliga förslag som en panel av sju internationella bedömare skickade till SSF:s styrelse. En tänkbar förklaring till att kvinnor sållats bort är den vetenskapliga närheten mellan sökande och bedömare. Det är en faktor som kan mätas bibliometriskt genom hur ofta de citerar samma artiklar. I ett fall låg en kvinnlig sökande högt på publiceringar och citeringar, men tio av sjutton andra kandidater hade kortare avstånd till den bedömare som låg närmast denna kvinnliga sökande. Fem av de tio lyckades få forskningsbidrag. Men inte hon. Väldigt mycket av det här sker för att strukturerna inbjuder till att det ska ske. Det är ju inte så enkelt som att det sitter en massa elaka män där. Problemet för mig är att vi har en struktur på akademin som gör att det är vissa typer av nätverk som premieras mer än andra. Det påverkar vad det är för typ av frågeställningar som man lyfter fram som väsentliga. Att låta så få personer bedöma hela det medicinska området är helt omöjligt. Då blir det uppenbarligen på det här sättet: Bedömarna väljer nästan allihop inom samma begränsade område. Förutom de vetenskapsbaserade kriterierna har mer eller mindre svårbedömda egenskaper och meriter efterfrågats. Eftersom dessa är svåra att mäta FOTO: BODIL BERGQVIST Birgitta Jordansson, prefekt vid institutionen för arbetsvetenskap borgs universitet, menar att den skeva medelstilldelningen har att att strukturer i akademin främjar vissa typer av forskarnätverk. kan de minska kvinnors möjligheter att komma ifråga. Det man bedömer i ansökningarna är inte bara vad du publicerat och hur du citerats. Signalord som»ledarskap«och»visionära tankar«lämnar större utrymme för tyckande. Enda gången det stod något i bedömningarna från SSF handlade om att man ansåg att det var tveksamt om en viss kvinnlig sökande kunde leda en stor verksamhet. En ny utlysning från SSF kom i slutet av 2004. Av de totalt 230 ansökningarna var 12 procent kvinnor. Den här gången hade man uttalat en önskan»att särskilt främja en ökning av andelen kvinnliga forskningsledare«. Men man misslyckades även den här gången. Sett till stiftelsens verksamhet som helhet har endast
G E N U S P E R S P E K T I V 1 2 0 1 1 5 n anrikning av män som är knutna till KVA är endast nio kvinnor (8 procent). Den typiske KVAmedlemmen var aktiv under en period när kvinnliga professorer var sällsynt. Det är klart att det kan bli helt förryckt, även om det förstås kan bli bra också. Ålder avgör inte allting. Jag kan förstå att med så mycket arbete som ligger bakom, med dålig ersättning, så är det de här äldre som har tid över och tycker att det är lite kul att få vara med fortfarande. Om man vill få någon ändring på den här punkten får man se över villkoren för att sitta med i bedömargrupper. Man måste vara medveten om konsekvenserna av att det ser ut på det här sättet. För att få en annan typ av bedömning räcker det inte att säga att gruppernas sammansättning måste ändras. Man måste se över hur man ska göra det möjligt. vid Götegöra med Det här sker för att strukturerna inbjuder till att det ska ske. Det är ju inte så enkelt som att det sitter en massa elaka män där. 7 procent av de utdelade medlen gått till kvinnor, totalt 321 miljoner kronor. 4 428 miljoner har gått till män. Snabbt tillsatta bedömargrupper Även Vetenskapsrådet har gjort liknande stora satsningar, trots att forskningsrådet under sina första år värjde sig mot regeringens önskan att lägga så stor andel av medlen i stora program. 2004 gjordes en första utlysning att stödja starka forskningsmiljöer. Den följdes senare av de så kallade Linnébidragen 2006 och 2008. Där utlovades starka och konkurrenskraftiga forskningsmiljöer tio miljoner kronor per år upp till tio år. På grund av att det var bråttom att gå från beslut till handling var det svårt att finna ojäviga forskare som var villiga att ställa upp på kort varsel. Vid det första Linnébidraget fick man helt enkelt ge upp försöken att utnyttja bedömare från de egna ämnesråden. Kungliga vetenskapsakademin, KVA, hade ett antal internationella ledamöter som kunde engageras. Därmed minskades drastiskt möjligheten att finna kvinnliga bedömare. Av de 108 bedömare Satsningarnas framtid Birgitta Jordansson tror inte att den typ av excellenssatsningar som gjorts under de senaste tio åren kommer att fortsätta. Men lärdomarna från Hans excellens har ändå relevans för den kommande tiden. Vad vi har framför oss är mycket av strategiska satsningar centralt på universiteten. Där kan man undra hur de här bedömningarna kommer att göras. Det kommer att äta upp väldigt mycket pengar. Då kommer det att finnas grupperingar som kommer att definiera vad som är strategiskt viktigt att ägna sig åt. TEXT: JIMMY SAND FAKTA: Hans excellens Rapporten är skriven av Ulf Sandström, Agnes Wold, Birgitta Jordansson, Björn Ohlsson och Åsa Smedberg. Granskningen fokuserar på Stiftelsen för strategisk forsknings satsningar 2002 och 2004, samt Vetenskapsrådets satsningar Starka miljöer 2004 (Naturvetenskap och teknik samt Medicin) och Linnébidrag 2006. Resurstilldelningen har analyserats med hjälp av bibliometriska metoder.
6 G E N U S P E R S P E K T I V 1 2 0 11 Eva Lundgren säger upp sig från Uppsala universitet Genusforskaren Eva Lundgren har sagt upp sin tjänst som professor vid Uppsala universitet. Beslutet bottnar bland annat i att hon anser att universitetet inte gjort tillräckligt för att återupprätta hennes rykte och leva upp till det avtal som träffades mellan universitetet och henne själv efter att hon friats från anklagelserna för forskningsfusk 2005. Lundgren upplever att hon har hindrats från att undervisa och handleda inom området för sin professur. Enligt Anders Malmberg, dekan för samhällsvetenskapliga fakulteten, handlar uppsägningen om samarbetsproblem mellan Lundgren och Sociologiska institutionen, dit hennes forskningsavdelning flyttades som en del av avtalet från 2005. Panelsamtal i Göteborg om bedömningssystemet Den 7 april arrangerar Nationella sekretariatet för genusforskning i Göteborg ett panelsamtal om bedömning av forskning. Samtalet kommer att ta avstamp i rapporterna Kollegial bedömning av vetenskaplig kvalitet en forskningsöversikt från Vetenskapsrådet samt Hans excellens: Om miljardsatsningarna på starka forskningsmiljöer från Delegationen för jämställdhet i högskolan. Frågor som kommer att diskuteras är bland annat för- och nackdelar med dagens bedömningssystem, vilka andra möjliga former för bedömning finns och vad krävs av ett bedömningssystem som både har legitimitet och bidrar till att flytta fram forskningsfronten. Läs mer på www.genus.se. SFS och SULF lanserar portal för jämställd forskarutbildning Som del av projektet En jämställd forskarutbildning lanserar Sveriges förenade studentkårer, SFS, och Sveriges universitetslärarförbund, Sulf, webbplatsen gendr.se för att inspirera och utbilda doktorandernas företrädare inom studentkårer och fackföreningar för att intensifiera jämställdhetsarbetet vid landets lärosäten. FOTO: MIKAEL LUNDGREN / UTBILDNINGSDEPARTEMENTET Pia Sandvik Wiklund, ordförande för Delegationen för jämställdhet i högskolan, överlämnade sitt slutbetänkande till ansvariga statsrådet, jämställdhets- och biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni. DJ föreslår bonus för jämställdhetsarbete Åtgärderna står i fokus för slutbetänkandet från Delegationen för jämställdhet i högskolan, DJ. 65 miljoner kronor beräknas förslagen kosta. Dessutom efterlyser DJ vassare styrning från regeringens sida, med både morot och piska. Efter två års arbete presenterade Delegationen för jämställdhet i högskolan, DJ, sitt slutbetänkande Svart på vitt om jämställdhet i akademin (SOU 2011:1). Förslagen till åtgärder för att öka jämställdheten inom högskolesektorn utgör till sin helhet en kombination av regelverk och incitament, eller morot och piska som DJ:s ordförande Pia Sandvik Wiklund uttryckte det när hon presenterade slutbetänkandet. Professorsrekryteringen visar att kvantitativa krav har betydelse för hur frågorna kommer upp på agendan i universitetens ledningar. Men det behövs mer uppföljning. Jämställdhetsbonus Just mål och uppföljning från regeringens sida är något som efterlysts från lärosätena trots den ökade självständigheten genom autonomireformen. Tydligare styrning vill DJ kombinera med incitament. Räknat i pengar är det tyngsta en så kallad jämställdhetsbonus på totalt 50 miljoner kronor per år att fördela till lärosäten som ökar jämställdheten. Den som gör ett bra jobb bör premieras för det. En tredjedel ska gå till lärosäten som ligger på en bra nivå, resten till dem som har en bra trend. Praktiknära forskning DJ föreslår också att Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Fas, får i uppdrag att fördela medel för praktiknära forskning och strukturförändrande jämställdhetsarbete på lärosätesnivå. Sammantaget beräknas de föreslagna åtgärderna kosta cirka 65 miljoner kronor per år. Det är en liten summa i förhållande till de drygt 40 miljarder högskolesektorn har till sitt förfogande, påpekade Pia Sandvik Wiklund. Pågående projekt Förutom att publicera en serie egna rapporter har DJ beviljat medel till en rad projekt för att långsiktigt främja jämställdheten i akademin. Dessa kommer att slutföras under 2011-2013 och Regeringen har givit Högskoleverket i uppdrag att ta emot, analysera och sprida slutredovisningarna av projekten. TEXT: JIMMY SAND
G E N U S P E R S P E K T I V 1 2 0 1 1 7 Stöd till forskning om arbete och familj Genom infrastrukturstöd från bland andra Vetenskapsrådet genomförs nu två forskningsprojekt kring arbete och människors förändrade livsval. En ny databas om genus och arbete som sträcker sig ända tillbaka till 1500-talet ska under de kommande åren byggas upp vid Uppsala universitet. Fördelen med det långa perspektivet är att det synliggör den föränderlighet som finns i könsarbetsdelningen. Under den period vi studerar förväntar vi oss att hitta kvinnorna på fältet snarare än i hemmet, säger Jonas Lindström, vice koordinator för databasen. Medan befintliga historiska databaser i Sverige mestadels innehåller uppgifter från tiden efter år 1800 kommer den nya databasen om genus och arbete kommer att ha uppgifter från tiden mellan cirka 1550-1800. En annan skillnad är att den kommer innehålla information om vilka arbetsuppgifter som faktiskt utfördes, till exempel»städning«, i stället för enbart mer stereotypa yrkesbeteckningar, som»bonde«. Historiskt detektivarbete Kunskapen om genus och arbetsfördelning är viktig för att förstå samhällsutvecklingen och vi vet väldigt lite om hur det såg ut före 1800, säger Jonas Lindsström, som är forskare vid Historiska institutionen vid Uppsala universitet. Eftersom den information som ska samlas i databasen finns spridd i många olika källor kan det arbete som väntar de omkring tio forskare som kommer att delta i uppbyggandet av databasen närmast liknas vid detektivarbete, säger Lindström. Vi jobbar framförallt med domböcker med rättegångsprotokoll. Där förekommer ofta uppgifter om vad folk gjorde. I ett vittnesmål kan det exempelvis stå att man bevittnade ett brott medan man stod och skar råg på ängen. En mindre del av materialet kommer att göras tillgängligt under 2012 medan databasen i sin helhet kommer att öppnas 2014. Projektet finansieras genom 3,7 miljoner i infrastrukturstöd från Vetenskapsrådet och 15 miljoner från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Internationell databas Vetenskapsrådet och Riksbankens jubileumsfond har beviljat sex miljoner vardera till att göra en svensk version av den internationella enkätundersökningen Generation and Gender Survey, GGS. Enkäten ger detaljerad kunskap bland annat om hur individer från olika länder resonerar i beslut kring äktenskap, familjebildning och arbete. Tror du att ditt förhållande kommer att ta slut under det kommande året? Planerar du att flytta hemifrån? Hur ser du på relationen mellan arbete och familjeliv? När vill du skaffa barn och vilka för och nackdelar tänker du att dessa livsval för med sig? Genom svaren på denna sorts detaljerade frågor kommer den svenska versionen av Generation and gender survey, som redan har sin motsvarighet i 17 olika länder, att kunna ge information dels om människors planer för de kommande åren, dels hur de resonerar kring sina livsval. GGS är en del av den internationella databasen Generations and Gender Programme, vars syfte är att samla kunskap om orsaker och konsekvenser av Europas förändringar i familjemönster: ungdomar väntar allt längre med att flytta hemifrån och bilda familj, födelsetalen sjunker, giftemålen blir färre och skilsmässorna ökar. Arbetet med projektet kommer att kordineras från Suda, enheten för demografi vid Stockholms universitet. Vi ser väldigt gärna att svenska forskare från olika delar av akademin använder sig av det här materialet. Kanske finns det också intresse att ta del av redan befintligt material från andra länder, säger projektets huvudsökande Elizabeth Thomson, professor i demografi vid Suda. TEXT: FRIDA LUNDBERG Liisa Husu ny professor vid Örebro universitet Den internationellt kända genusforskaren Liisa Husu har blivit professor i genusvetenskap vid Örebro universitet. Hon har tidigare verksam som gästprofessor i genusvetenskap vid universitetet under 2009 och 2010. Husu, som efterträder Anna Jonasdottír som professor, är i grunden sociolog och har en bakgrund i tvärvetenskaplig forskning. Hon har varit aktiv och drivande i utvecklingen av genus- och kvinnoforskningen i såväl Finland och övriga Norden som internationellt och under tre decennier. Husus forskning är till övervägande delen inriktad mot genus- och jämställdhetsfrågor i akademin, forskningen och i forskningspolitiken. Malin Rönnblom uppmärksammas som lovande forskare Statsvetaren Malin Rönnblom, ordförande för Sveriges genusforskarförbund, är en av 37 forskare som av Umeå universitet tilldelas två miljoner kronor vardera som lovande forskare. Karriärbidraget, Young Researcher Award, har kunnat sökas av dem som är unga i sin akademiska karriär de som tog doktorsexamen för ungefär två till tio år sedan och som är anställda vid Umeå universitet. Satsningen inleddes 2009, då 71 bidrag delades ut, och är unik i Sverige. Skolpersonal behöver genuskunskap menar Deja Skolpersonal behöver lättare få del av den kunskap som finns om genus och jämställdhet i skolan. Skolverket och Nationella sekretariatet för genusforskning borde få regeringens uppdrag att sprida denna kunskap, föreslår Delegationen för jämställdhet i skolan, Deja. Delegationen har på regeringens uppdrag under två år utrett förutsättningarna för en jämställd skola. Den 10 januari presenterades slutbetänkandet. Det anses viktigt att fortsatta satsningar inriktas mot strategier för jämställdhetsintegrering och att materialet finns lätt tillgängligt för lärare, skolledning och annan personal i skolan.
Posttidning B Avs: Genusperspektiv, Nätverkstan Ekonomitjänst, Box 31120, 400 32 Göteborg En granskning från Riksrevisionen visar att volymen oanvända forskningsbidrag har ökat med 74 procent sedan 1998. Riksrevisionen har granskat varför de forskningsbidrag som externa forskningsfinansiärer ger lärosätena inte omsätts i forskning på det sätt som planerats. Det handlar om stora belopp, vid slutet av år 2009 sammanlagt 12,8 miljarder kronor, vilket motsvarar ungefär ett års externt finansierad forskning. Hur kan forskningspengarna utnyttjas bättre? MALIN RÖNNBLOM Lektor, Umeå universitet, ordförande i Sveriges genusforskarförbund LARS JALMERT Professor i pedagogik, ordförande i Högskoleverkets jämställdhetsråd GIT CLAESSON PIPPING Förbundsdirektör i Sveriges universitetslärarförbund, Sulf»Att forskningsmedel koncentreras till allt färre forskare verkar vara en nästan självgenererande utveckling. För att få anslag måste du fått anslag tidigare. I kombination med rådande föreställningar om vad som anses excellent kvalar allt färre in. På ett sätt är lösningen enkel. Ge lektorer forskningstid som en del tjänsten. Sprid forskningsanslag på fler forskare och överge idén om att den»bästa«forsknin- gen kräver stora miljöer med en särskild typ av ledare. Ifrågasätt definitionen av excellens. Genomförandet kräver dock en grundläggande kritik av de nyliberala ideal som allt mer präglar akademin. Och det är svårt.»som Riksrevisionen påpekar har det skett en koncentration av pengar till vissa forskare och att dessa inte hinner omsätta medlen. Delegationen för jämställdhet i högskolan publicerade för ett kort tag sedan rapporten Hans excellens som är en svidande vidräkning mot just koncentrationen av stora anslag till några manliga grupper av forskare som man dessutom kan visa inte producerar särskilt kvalificerad forskning. Det är därför rimligt att satsa mer på breddforskning och noggrant analysera bedömargruppers kompetens.»skälet till det sena resursutnyttjandet är att lärosätena alltför sällan tillsvidareanställer forskare. När forskningsbidrag beviljats tar det tid innan forskare och annan personal är anställda och kan börja utnyttja medlen. Detta är inte bara ett eftersläpningsproblem utan i ännu högre grad ett arbetsmiljöoch kvalitetsproblem. Om lärosätena tillsvidareanställde sina lärare och forskare skulle de dels ges bättre möjligheter att skriva ansökningar av hög kvalitet, dels kunna göra realistiska tidplaner för projekten. Därmed skulle fler kvalificerade forskare kunna bidra med ny kunskap. GENUSPERSPEKTIV är en publikation från Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet, Box 200, 405 30 Göteborg, Telefon: 031-786 56 00, Ansvarig utgivare: Kerstin Alnebratt, Epost: kerstin.alnebratt@genus.se, Redaktör: Jimmy Sand. Epost: jimmy.sand@genus.se, Grafisk form: Frida Lundberg och Emma Hässel, Tryckeri: Litorapid Media AB. ISSN: 1652-3768. PRENUMERATION på Genusperspektiv är gratis. Publikationen kommer ut sex gånger om året. Teckna prenumeration på pappersutgåva eller pdf på www.genus.se. NATIONELLA SEKRETARIATET FÖR GENUSFORSKNING har som uppdrag att: Förbättra villkoren för genusforskning av hög internationell klass. Synliggöra svensk genusforskning och bidra till samverkan med omvärlden. Underlätta svensk genusforsknings internationalisering. Läs mer om sekretariatets verksamhet och om genusforskning på WWW.GENUS.SE.