Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2006

Relevanta dokument
Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2005

Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2004

Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2007.

Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2008

MonitoringAB. Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2009.

Bottenmiljön i tre fjordar i Skagerrak, analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) Marina Magnusson Marine Monitoring AB

Bottenmiljön i Kattegatt, Öresund & tre fjordar i Skagerrak, analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2011

SAMMANFATTNING. Målsättningen med denna studie var att jämföra traditionell bottenfaunaprovtagning

Utredning av Bottenmiljön väster om tipplatsen SSV Vinga, genom analys av av sedimentprofiler (SPI) samt bottenfauna 2011

TILLSTÅNDSKLASSNING MED SEDIMENTPROFILKAMERA

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS

Övervakning av mjukbottenfauna

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten. Peter Göransson

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten

"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Analys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson

Information om Bohuskustens vattenvårdsförbund, hösten 2018 Del 1 om förbundet och kontrollprogrammet.

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Bilaga 1 Skattning av ålgräsförändringar i Västerhavet

Tillståndet i kustvattnet

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003

Modellering och visualisering av spridnings och transportberäkningar som en del av beslutsprocessen

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS

I Petersens fotspår. Det videnskabelige udbytte af kanonbaaden Hauchs togter i de Danske have indenfor Skagen i aarene

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun

Exploatering och påverkan på ålgräsängar

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010

Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i. området Färgaren 3, Kristianstad

Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman)

Nyrekryteringen av Mytilus edulis efter Chrysochromulina polylepis blomningen sommaren 1988

Utvärdering av flygfotograferingen inom delmomentet Utbredning av snabbväxande makroalger i Bohuskustens

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika

Undersökning av sediment i Malmö hamnområden

Klassificering av miljöstatus i Ryaverkets recipientområde. -Bottenfauna och Sedimentprofiler

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön

Miljösituationen i Malmö

Omblandat vid <15m och permanent skiktat vid större djup, övre och undre lagret. Mindre utsatt eller skyddat

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.

Laboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A Beräkning Havsvatten/Brackvatten Nej Nej Beräkning Sötvatten Nej Nej

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

VATTEN16 Nästa steg för åtgärder i Hanöbukten

Havet. 158 Miljötillståndet. Havet

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Implementation Strategy of the European Water Framework Directive

Maria Florberger, Golder Associates AB. Bohuskustens vattenvårdsförbunds kontrollprogram år 2006 och 2011

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender

Bottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden

PM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN

Inventering av ålgräsängarnas utbredning

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Kävlingeåns vattenråd

Syretillgången avgörande för Bohusläns fjordar

Göteborg Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Långtidsförändringar av bottenfaunan i Östersjön

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Ackrediteringens omfattning

Formas, Box 1206, Stockholm (

Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Lillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 3 - juni 2007

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y.

Sammanfattning av rapporten

Miljögifter i sediment

Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender

Sedimentkonsult HB. Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten SLUTRAPPORT. avseende

Bakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.

Östersjötorskens nuvarande status och utveckling. Henrik Svedäng Havs/iskelaboratoriet i Lysekil, Akvatiska Resurser, SLU och Havsmiljöinstitutet

WATERS: Förslag på enhetlig hantering av osäkerhet inom statusklassning och uppföljning

Stadsparken bevattning, Västerås

LOMMARSTRANDEN, NORRTÄLJE PROVTAGNING BERGMASSOR PROVTAGNING BERGMASSOR. ÅF-Infrastructure AB. Handläggare Irene Geuken. Granskare Niclas Larsson

Ett hålvägssystem på Finnslätten

Lillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 1 - maj-juni 2006

Ryaverkets påverkan på statusklassningen

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

Ålgräs i Lommabukten Kävlingeåns vattenråd

Makrofauna mjukbotten kustnära bottnar Västra Götalands län

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten

Transkript:

Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2006 Marina Magnusson och Rutger Rosenberg Marine Monitoring vid Kristineberg AB ISBN 91-85293-32-6

Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 Titel Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2006 Framtagen av Marine Monitoring vid Kristineberg AB Fiskebäckskil, Sweden Marina Magnusson Kvalitetsgranskning prof. Rutger Rosenberg Datum Februari 2007 Beställare Bohuskustens vattenvårdsförbund Länsstyrelsen i Västra Götalands län Naturvårdsverket 3

Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 4

Sammanfattning På uppdrag av Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Bohuskustens Vattenvårdsförbund har provtagningar utförts 2006 för att bedöma bottenmiljön med hjälp av fotografering av sedimentprofiler i fjordarna Gullmarn, Koljöfjorden och Havstensfjord i Skagerrak, i områdena Laholmsbukten och Skälderviken i Kattegatt, samt i Öresund. Provtagningarna utförs enligt en generell undersökningsmodell för områdesövervakning. Inga storskaliga förändringar i bottenmiljön har kunnat observeras i Västerhavet sedan provtagningarna startade 2001. Generellt har bottenmiljön under 2006 en god till måttlig status i hela Kattegatt/Öresund enligt EU:s Vattendirektiv. I Skagerrak varierade bottenmiljön dock kraftigt beroende på område, med hög till god status av bottenmiljön i Gullmarn, och mellan dålig till hög status i Havstensfjord och Koljöfjorden. I norra delen av Havstensfjord samt på flera platser i Koljöfjorden saknades makroskopiskt liv. Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 Uppdrag P å uppdrag av Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Bohuskustens Vattenvårdförbund har provtagningar utförts i fjordarna Gullmarn, Koljöfjorden och Havstensfjord i Skagerrak, och i områdena Laholmsbukten och Skälderviken i Kattegatt samt i Öresund. Syftet är att bedöma bottenmiljöns kvalitet med hjälp av fotografering av sedimentprofiler. Provtagningen sker enligt en generell modell för områdesövervakning, och sker i samarbete med Göteborgs universitet och Länsstyrelsen i Halland, som ansvarar för provtagning av mjukbottenfauna (Figur 1). I denna rapport rapporteras endast resultat från sedimentprofilsfotograferingen (SPI). Provtagningarna ägde rum under maj månad 2006 från Kristinebergs Marina Forskningsstations fartyg R/V Arne Tiselius. Figur 1. Karta som visar de bassänger och de delområden (gröna cirklar) som ingår i detta provtagningsprogram. Inom varje delområde provtas 3 djupstrata med 4 stationer och med 4 replikat. Stationer ingående i det samordnade programmet för mjukbottenfauna visas som gula punkter. 5

Inledning Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 Digital kamerateknik Fotografering sker av vertikala profiler av sedimentet med en sedimentprofilkamera (SPI). Tekniken kan liknas vid ett omvänt periskop, vilket tränger in i sedimentet och tar en ostörd bild av bottnen med storleken av en A4-sida (Figur 2). Bilden genomgår sedan en analys, där djurens aktivitet i sedimentet analyseras i form av djurgångar, rörstrukturer och födofickor, samt där sedimentets kemiska egenskaper (redox-förhållanden) analyseras digitalt. SPI-tekniken med fotografering av sedimentprofiler kommer från USA, där den sedan 20 år har använts för miljöanalys, bland annat av amerikanska Naturvårdsverket (EPA). Metoden rekommenderas av Naturvårdsverket för bedömning av miljökvaliteten (Anon. 1999). Fördelarna med SPI jämfört med traditionell analys av bottenfauna är att det går snabbt att ta många fotografier över ett område, samt att den digitala analysen av fotografierna är säker och snabb. Metoden är icke destruktiv och dokumentationen sker in situ. Miljökvalitetsindex Sammantaget medger djurens strukturer på sedimentet och inne i sedimentet, tillsammans med sedimentets redoxförhållanden, att ett Miljökvalitetsindex (BHQ) kan beräknas (se Tabell 1). Detta index varierar mellan 0 och 15; där 0 innebär att bottnen saknar liv, medan värden över 11 visar att miljön har en mycket hög kvalitet enligt Vattendirektivets bedömningsgrunder (se Tabell 4). SPI medger inte artbestämning av bottendjuren. Vi har dock vid undersökningar i kustområden i Skagerrak vetenskapligt visat att det Miljökvalitetsindex (BHQ) som beräknas genom SPI-teknik ger en mycket stark korrelation med analys av bottenfauna (Nilsson & Rosenberg, 2000; Rosenberg et al. 2002). SPI kan därför starkt rekommenderas som en utmärkt metod för att bedöma miljökvaliteten av havsområden, vilket även framgår ur Naturvårdsverkets rekommendationer (Anon. 1999). För att kartlägga biodiversiteten, rekommenderas analys av bottenfauna på utvalda stationer som ett komplement till SPI. 6 Figur 2. Beskrivning av funktionen av sedimentprofilkameran. Sedimentprofilsbilden exponeras efter att prismat har trängt ner i sedimentet. Färgövergången mellan oxiderat brunt sediment och reducerat gråsvart sediment anger oxidationsdjupet. Tabell 1. Strukturer i bilderna från sedimentprofilfotografering och formel för att beräkna index för bottnens miljökvalitet (BHQ). BHQ = A + B + C där (A) är strukturer på sedimentytan, (B) strukturer under sedimentytan och (C) djupet för färgövergång mellan oxiderat brunt till reducerat gråsvart sediment (RPD). Indexet av BHQ kan variera mellan 0 och 15. Korresponderande status av bottenkvaliteten enligt EU:s Vattendirektiv visas i figur 4.

Områdesövervakning Målsättningen med områdesövervakning är att kunna uttala sig om förändringar i hela det område som avgränsats. Detta skiljer sig från stationsövervakning, där man endast kan uttala sig om förändringar på respektive station (Sköld, 2000). Om områdesövervakningen utökas till att omfatta flera områden i flera rumsliga skalor skapas möjligheten att fastlägga om en uppmätt variation är av lokal, regionala eller av diffus generell karaktär (Tabell 2). De valda områdena och djup-strata inom respektive Kattegatt/Öresund och Skagerrak i denna studie skiljer sig topografiskt åt, men alla områdena är kända för att tidigare ha drabbats av låga syrekoncentrationer i bottenvattnet under kortare eller längre perioder. Material och metoder Provtagning Totalt besöktes 72 slumpvist valda stationer jämt fördelade mellan Skagerrak (Figur 3a) och Kattegatt/Öresund (Figur 3b). Tolv stationer fördelades slumpvis på 3 djupstrata i respektive delområde Öresund, Skälderviken och Laholmsbukten i Kattegatt/Öresund, samt i Gullmarn, Havstensfjord och Koljöfjorden i Skagerrak. Sedan den första provtagningen i detta program som genomfördes i juni, Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 2001, har djupstrata i Koljöfjorden, Havstensfjord, Laholmsbukten och Skälderviken modifierats något enligt Tabell 3 (Nilsson & Rosenberg, 2001). Andledningen till förändringen är att förbättra analysen med hänsyn till substratets sammansättning (se nedan) och utbredningen av syrefattigt vatten. På varje station togs 4 replikat med sedimentprofilkameran. Provtagningen genomfördes under maj månad 2006. Sedimentprofilsfotografering (SPI) Fotografier av sedimentet tas in situ genom att en ram med profilkameran sakta sänks mot bottnen (Figur 2). Väl på botten sjunker prismat med kameran in i sedimentet, vilket fungerar som ett upp-och-nervänt periskop, och bilden exponeras. Kamerans rörelse ner i sedimentet är dämpad av en hydraulisk cylinder för att minska upprörning och neddragning av det översta sedimentet. Den verkliga storleken på bilden som fotograferas genom prismat är 16 cm bred och upp till 24 cm djup. Det fotograferade sedimentets djup beror i huvudsak på sedimentets kornstorlek och vatteninnehåll, vilka styr hur långt prismat tränger ner i sedimentet. I denna studie användes en digital systemkamera (Canon EOS D10, 6,3 Megapixlar, 35 mm / F 2,0), vilket möjliggör en besiktning av tagna bilder direkt efter det att kameran kommer upp till ytan. Samtliga bilder har analyserats för att beräkna ett miljökva- Tabell 2. Statistisk analys över eventuella skillnader i bottenkvalitet över tiden, mellan bassänger och delområden, samt lokala förändringar mellan djup. ANOVA-modell med nämnare för F-kvot och antal frihetsgrader samt ekologisk tolkning och relevans för övervakningsprogram (se även Sköld 2000). Faktor df test över Betydelse vid signifikans Tid Ti 3 Ti x Om(Ba) Storskalig förändring över tiden (ex. klimatförändring) Bassäng Ba Område Om(Ba) Strata St(Om, Ba) Lokal Lo(St, Om, Ba) Ti x Ba Ti x Om(Ba) Ti x St(Om, Ba) Ti x Lo(St, Om, Ba) residual 864 1 Om(Ba) 4 St(Om, Ba) 12 Lo(St, Om, Ba) 54 residual 3 Ti x Om(Ba) 12 Ti x St(Om, Ba) 36 Ti x Lo(St, Om, Ba) 162 residual Skillnader mellan bassänger (ej intressant i övervakningssyfte) Skillnader mellan områden inom bassänger (ej intressant i övervakningssyfte) Skillnader mellan strata inom områden (ej intressant i övervakningssyfte) Skillnader mellan lokaler inom strata (ej intressant i övervakningssyfte) Storskalig förändring mellan bassänger över tiden (ex. uteblivet vattenutbyte i Skagerraks fjordar) Regionala förändringar mellan områden i tiden (ex. störning i Laholmsbukten men ej i övriga Kattegatt) Lokala förändringar mellan strata i tiden (ex. störning i de djupare delarna av Gullmarn) Lokala förändringar mellan Lokaler i tiden (ex. slumpartad störning inom ett djupstrata) 7

Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 A GULLMARN HAVSTENSFJORD KOLJÖFJORDEN B LAHOLMSBUKTEN SKÄLDERVIKEN Figur 3 A, B. Stationskarta för provtagning år 2006 i Gullmarsfjorden, Koljöfjorden och Havstensfjord (A) samt i Laholmsbukten, Skälderviken och Öresund (B). Provpunkterna har slumpats ut i tre olika djupstrata inom varje område (se tabell 3). De olika färgerna på stationerna refererar till en preliminär bedömning av bottenmiljöns status enligt EU:s Vattendirektiv (se Figur 4). Stationer i Gullmarsfjorden där trålspår har kunnat observeras är markerade med en *, dessa stationer ligger alla dock inom det område som är tillåtet för trålning, dvs mellan de två röda linjerna. Stationer inom parentes representerar djuphålorna inom Gullmarsfjorden respektive Havstensfjord och fotograferades utanför programmet. ÖRESUND 8 litetsindex (Bentiskt habitat kvalitets index; BHQ; Tabell 1), vilket görs digitalt med hjälp av programvaran Photoshop CS 8.0 (Adobe) och ImageJ 1.28 (NIH). Kontrasten i bilderna av sedimentet kan härigenom förstärkas, vilket gör analysen säkrare. De bilder som visas i denna rapport är behandlade på detta sätt, varför färgerna inte är naturliga. Beräkningar av längder och ytor kan genomföras med hög precision.

Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 Djup >20m 20m BHQ 15-8.1 BHQ 8-6.1 BHQ 6-4.1 BHQ 4-2.1 BHQ 2-0 BHQ 15-11.1 BHQ 11-7.1 BHQ 7-4.1 BHQ 4-2.1 BHQ 2-0 Hög God Måttlig Otillfredställande Dålig Figur 4. Distributionen av olika bottendjursamhällen längs en gradient av ökad stress från vänster till höger i bilden (efter Pearson and Rosenberg 1978) och associerat bentiskt habitats kvalitetsindex, BHQ-index, och tillståndsklasser enligt EU:s Vattendirektiv. Intervallen för BHQ-index inom de olika tillståndsklasserna är preliminära och beroende på vattendjup ( 20 meter och >20 meter). Sedimentprofilbilder motsvarande de olika tillståndklasserna visas överst (från Rosenberg et al. 2004). Miljökvalitetsindex, BHQ-index Bilder tagna med sedimentprofilkamera tolkas enligt ett miljökvalitetsindex för att bedöma bottenmiljön, BHQ-index (Nilsson & Rosenberg, 1995, 1997, 2000; Anon, 1999; Tabell 1). Bedömning av bottnens kvalitet utförs genom en sammanvägning av de biologiska strukturerna på sedimentet (typ av borstmaskrör, förekomst av stora gropar som indikerar födosök av djur, samt förekomst av fekalier) och under sedimentytan (antal djurgångar, djup hos födofickor och biogena strukturer) samt det oxiderade skiktets djup (medeldjupet hos den distinkta färgövergången mellan oxiderat brunt sediment till reducerat gråsvart sediment ( redox potential discontinuity ; RPD). Summan av dessa strukturer räknas samman till ett BHQ-index. 9 E nligt EU:s Vattendirektiv har helt nya bedömningsgrunder för bedömning av bottenmiljöns status framtagits av Naturvårdsverket under hösten 2003. Dessa bedömningsgrunder är uppbyggda efter en 5-gradig tillståndsklassning. Tillståndsklassningen kommer att interkalibreras mot liknande bedömningsgrunder från övriga EU stater. Figur 4 visar den generella modellen för tillståndklassning i två djupintervall (bottnar 20 meter och >20 meter) efter analys av sedimentprofilsbilder enligt BHQ-indexet (Rosenberg et al. 2004). Motsvarande indelning i tillståndsklasser är även gjord för analys av bottenfauna i en rapport till Naturvårdsverket (Blomqvist et al. 2004).

Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 Tabell 3. Djupintervall i meter i de olika djupstrata inom varje delområde i Skagerrak respektive Kattegatt/Öresund. Skagerrak Gullmarn Koljöfjorden Havstensfjord År 2001 2002-06 2001 2002-06 2001 2002-06 Strata 1 75-90 75-90 15-20 10-16 15-20 10-16 Strata 2 90-105 90-105 20-25 16-22 20-25 16-22 Strata 3 105-118 105-118 >25 >22 >25 >22 Kattegatt/Öresund Laholmsbukten Skälderviken Öresund År 2001 2002-06 2001 2002-06 2001 2002-06 Strata 1 10-17 19-22 15-20 19-22 26-40 26-40 Strata 2 17-25 22-25 20-25 22-25 24-31 24-31 Strata 3 >25 >25 >25 >25 25-32 25-32 Penetrationsdjup Vid den första provtagningen i detta program, 2001, genomfördes en korrelationsstudie vid provtagningen i Kattegatt i syfte att jämföra penetrationsförmågan hos en SPI-kamera i sediment med fyllnadsgraden hos en huggare av typen Smith-McIntyre (50 kg). Från den studien framkom det att båda utrustningarna fungerade väl vid de flesta stationer, men i de inre, sandigare delarna av Laholmsbukten samt Skälderviken var ingen av utrustningarna särkilt lämpade genom att penetrationsdjupet av både SPI och bottenhuggare var undermålig. På grundval av dessa resultat samt att mycket låga BHQ-index uppmättes i de allra grundaste områdena i Koljöfjorden och Havstensfjord, 2001, ändrades djupintervallen i dessa områden till provtagningen 2002 (Tabell 3). Denna djupindelning har använts 2003, 2004, 2005 och 200. Från och med 2005 års provtagning kommer jämförande analyser av data tillbaka i tiden endast att ske tom år 2002. 10

Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 Figur 5. Bilder tagna med sedimentprofilkameran med exempel från varje provtagningsområde: Gullmarn (A), Havstensfjord (B), Koljöfjorden (C), Laholmsbukten (D), Skälderviken (E) och norra Öresund (F). Kontrasterna i bilderna är digitalt förstärkta. I figur A finns ett övre lager med oxiderat sediment med flertalet djurgångar (G) samt maskar (M) och på ytan ses flera små rörstrukturer. Bilden i figur B är fotograferad i Havstensfjords djuphåla och visar ett tunt oxiderat skikt med en matta av rörbyggande opportunistiska maskar under vilket sedimentet är reducerat (RED). Figur C är från 33 meters djup och visar på en botten som saknar makroskopiskt liv. På ytan i figur D ses delar av en Piprensare (Pi; Virgularia Mirabilis) och längre ner i sedimentet ses en födoficka (F). Det översta, ca 2 cm, tjocka skiktet av sedimentet i figur E är oxiderat och i sedimentet ses ett flertal djurgångar. I bild F syns ett tydligt trålspår dvs bottnen lutar ; det översta sedimentlagret är oxiderat med ett flertal, av bottendjur, grävda djurgångar. 11

Resultat och Diskussion Statistisk analys av miljökvalitetsindex (BHQ) enligt modellen för områdesövervakning Figur 5 visar sedimentprofilbilder från vart och ett av de sex olika områden som undersökts vid denna provtagning. I Tabell 2 visas typexempel på möjliga utfall av den statistiska analysen och de generella tolkningarna man kan göra utifrån denna modell. I Tabell 4 redovisas de i miljöövervakningssyfte intressanta faktorerna samt interaktionseffekter mellan år och de olika rumsliga nivåerna. BHQ-index 12 10 8 6 4 Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 Skillnader mellan år. Ingen signifikant skillnad mellan år kan observeras, vilket tolkas som att ingen storskalig förändring av bottenmiljön (BHQindexet) i hela Västerhavet har ägt rum mellan åren 2002-2006 (Tabell 4). Interaktion mellan år och bassäng. Ingen signifikant (ANOVA, p>0,05) effekt mellan år och bassäng kan observeras, vilket tolkas som att eventuella förändringar i bottenmiljön i bassängerna Skagerrak och Kattegatt inte varierar mellan åren (Tabell 4, Figur 6). Interaktion år och område. Signifikant (ANOVA, p>0,05) interaktion mellan faktorerna år och område kan observeras (Tabell 4, Figur 7). Signifikanta (p<0,05) skillnader mellan år och område kunde observeras i Koljöfjorden och Laholmsbukten. BHQ-index minskade i medeltal i Koljöfjorden från 4,1 till 2,4 mellan 2002 och 2003. Mellan 2003 BHQ-index 14 12 10 8 6 4 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 2 2 0 0 Kattegat Bassäng Skagerrak Laholmsbukten Skälderviken Öresund Gullmarsfjorden Havstensfjord Koljöfjorden Figur 6. Diagram som visar interaktionen av medeltal på BHQ-index mellan År och Bassäng. Felstaplar är standarda vikelse (SD, n=288). Figur 7. Diagram som visar interaktionen av medeltal på BHQ-index mellan År och Delområde. Felstaplar är standardavikelse (SD, n=48). Tabell 4. Statistisk analys över eventuella skillnader i bottenkvalitet (BHQ) över tiden, mellan bassänger och delområden, samt lokala förändringar mellan djup. ANOVA-tabell med Faktor, antal frihetsgrader (df), Variation (SS), F-kvot, P-värde och nämnare för F-kvot. De analysresultat som är av intresse i denna undersökning är markerade med röd färg (se även Figur 6-8). Faktor df SS F-kvot P-Värde nämnare för F-kvot Tid 4 108,572 0,694 0,6072 Tid * Område (Bassäng) Bassäng 1 847,934 0,474 0,529 Område (Bassäng) Område (Bassäng) 4 7154,669 36,769 0,0001 Strata (Område, Bassäng) Strata (Område, Bassäng) 12 583,75 2,571 0,009 Lokal (Strata, Område, Bassäng) Lokal (Strata, Område, Bassäng) 54 1021,862 9,365 0,0001 Residual Tid * Bassäng 4 369,792 2,362 0,0969 Tid * Område (Bassäng) Tid * Område (Bassäng) 16 626,178 3,44 0,0005 Tid * Strata (Område, Bassäng) Tid * Strata (Område, Bassäng) 48 546,083 0,893 0,6719 Tid * Lokal (Strata, Område, Bassäng) Tid * Lokal (Strata, Område, Bassäng) 216 2751,075 6,303 0,0001 Residual Residual 1080 2182,25 12

Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 16 14 12 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 BHQ-index 10 8 6 4 2 0 Gullmarn, 75-90m Gullmarn, 90-105m Gullmarn, >105m Havstensfjord, 10-16m Havstensfjord, 16-22m Havstensfjord, >22m Koljöfjorden, 10-16m Koljöfjorden, 16-22m Koljöfjorden, >22m Laholmsbukten, 22-25m Laholmsbukten, 19-22m Laholmsbukten, >25m Öresund, 26-40m Öresund, 24-31m Öresund, 25-32m Skälderviken, 19-22m Skälderviken, 22-25m Skälderviken, >25m Figur 8. Diagram som visar interaktionen av medeltal på BHQ-index mellan År och Strata. Felstaplar avser standardavvikelse (SD, n=16). och 2004 ökade BHQ-index i samma område till i medeltal 3,5 för att därefter minska till 1,7 under 2005. I Laholmsbukten observerades en signifikant minskning i BHQ-index mellan år 2005 och tidigare år. I övrigt kunde inga andra signifikanta skillnader på områdesnivå observeras. Interaktion mellan år och strata. Ingen signifikant (ANOVA, p>0,05) interaktion mellan faktorerna år och strata observerades (Tabell 4, Figur 8). Detta tolkas som att BHQ-indexet inte skiljer sig signifikant mellan de olika djupintervallen i de undersökta områdena. Miljökvalitet i Skagerrak Gullmarn. Syrekoncentrationerna (enligt mätningar av SMHI inom Bohuskustens Vattenvårdsförbund; Anon. 2005) i Gullmarn var som lägst 1,31 ml/l i februari 2005 i djuphålan (Alsbäck, 118 m), under mars månad skedde ett inflöde av syrerikt vatten och syrekoncentrationer ökad till 6,35 ml/l. Med minskande djup blev syrekoncentrationerna successivt högre. De generellt höga BHQ-värdena i Gullmarn under samtliga provtagningstillfällen (2002-2005), med miljöstatus hög eller god enligt EU:s vattendirektiv (Figur 3A), visar att ingen storskalig påverkan på bottenfaunan har kunnat påvisas. 2006 års resultat visar på en god bottenkvalitét, dock har det skett en signifikant minskning av BHQ jämfört med 2004 och 2005. Ett saltvatteninbrott skedde i början av året vilket resulterade i mycket högre syrgashalt än normalt då drygt 6 ml/l uppmättes från 60 13 meters djup ner till botten i djuphålan vid Alsbäck. Därefter minskade syrgashalten successivt under resten av året. Variationen i bottenmiljön mätt med BHQ kan även vara påverkad av fiske med bottentrål efter räka i den inre nord-östra delen. Detta fiske återupptogs 1999 efter 6 års totalförbud mot trålning i fjorden. Typiska trålspår förekommer i några av bilderna. De stationer, där trålspår har observerats, ligger alla inom tillåtet trålningsområde. Koljöfjorden. 2001 års provtagning visade på att fjorden saknade helt makroskopiskt liv från 15 meters djup och neråt (BHQ-index <2: tillståndsklass dålig). År 2002 förekom det dock täta mattor av små rörbyggande borstmaskar på samtliga djup, vilka med stor sannolikhet koloniserat området efter ett större inbrott av djupvatten vid årsskiftet (Anon. 2002). Följande år, 2003, kunde en tydlig försämring observeras i hela fjorden, vilken bedömdes tillhöra tillståndklasserna måttlig till dålig. Läget var liknande under 2004 och flera stationer saknar makroskopiskt liv. År 2005 försämrades tillståndet ytterligare då bottnens miljökvalitet på mer än hälften av stationerna klassas som dålig. Det högsta BHQ värdet på 5,2 mättes på 14 meters djup, vilket enligt vattendirektivet ger en måttlig status. 2006 års resultat visar på en signifikant förbättrad bottenkvalitét jämfört med 2005 och stationernas miljöstatus klassas som dålig till god. Det högsta BHQ värdet på 7,8 mättes på 16,5 meters djup. Den dåliga bottenmiljön i Koljöfjordens djupare delar orsakas av syrebrist. I mars 2005 var syrekoncentrationerna <1

Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 ml/l mellan 30-39 meters djup (Anon 2005). I början av 2006 skedde dock ett inflöde av syrerikt bottenvatten. I januari uppmättes halter på > 3 ml/l (Anon 2006). Under resten av 2006 förbrukades dock syret successivt och i mars var syrekoncentrationen på 30-39 meters djup 1,51-1,78 ml/l och från och med juni låg halten syre nära eller under noll. Havstensfjord. 2006 års resultat visar på en signifikant ökning av BHQ jämfört med åren 2002-2004, jämfört med 2005 ses endast en tendens till förbättring. Tidigare år har bottenmiljön generellt varit dålig på de djupaste stationerna, vilket bedöms vara orsakat av låga syrekoncentrationer. I både februari och mars 2005 uppmätte SMHI syrekoncentrationer över 6 ml/l syre på 35 meters djup. Även i början av 2006 uppmättes höga syrekoncentrationer med över 5 ml/l på 35 meters djup vilket också avspeglas i sedimentprofilsbilderna då 2 av 4 stationer inom djupstratum >22 m klassas som god. En stor variation av bottenkvaliteten fanns inom djupstratum 16-22 meter, där två av stationerna klassades som höga, medan en station i norra delen klassades som dålig och saknade makroskopiskt liv (BHQ<2). Denna norra del av Havstensfjord, Svälte kile är sedan tidigare känd för en mycket dålig bottenmiljö (Rosenberg & Nilsson, 2004). Miljökvalitet i Kattegatt och norra Öresund Laholmsbukten. Bottenmiljön har varit relativt stabil mellan åren sett till sin helhet under provtagningsperioden 2002 till och med 2004. I det grundaste stratumet (19-22 m) är dock bottenmiljön variabel med generellt lägre BHQ index än på större djup. Detta orsakas bl.a. av att bottensubstratet varierade mellan sand och lera. År 2005 ses dock en signifikant minskning av BHQ index jämfört med tidigare år och bottenkvalitetens miljösstatus varierade mellan otillfredsställande, måttlig och god. De lokaler som 2005 klassades som otillfredsställande innehöll stora inslag av sand. Resultaten från 2006 års provtagning visar på en tendens till förbättrad bottenkvalitét då antalet stationer som klassas som otillfredsställande minskat. Största variationen i bottenkvalitét ses inom det grundaste stratumet som klassas från otillfredsställande till god. Syrebrist kan även uppträda vid salthaltssprångskiktet och då påverka bottenfaunan negativt (Rosenberg et al. 1992). Bottenfaunan i Kattegatt har undersökts av Göransson (2004) på två stationer i Laholmsbukten. Göransson (2004) fann att faunan på en av dessa stationer (L9, 20 meters djup) varierade kraftigt mellan åren 1993-2004 i relation till syrets svängningar. Ingen statistiskt säkerställd trend har dock kunnat påvisas för perioden 1993-2006 (Göransson, 2006). Skälderviken. Bottenmiljön i Skälderviken har varit mer stabil än i Laholmsbukten under provtagningsperioden. Det grundaste djupstratumet, 19-22 meter, har generellt haft något högre medelvärden för BHQ jämfört med Laholmsbukten. Hela Skäldervikens status år 2006 klassas, enligt Vattendirektivet, som måttlig till god. Vid flera tillfällen har Haploops-samhällen kunnat observeras i sedimentprofilsbilderna. Haploops är ett litet kräftdjur som lever i lerrör på sedimentytan och är ett karaktärsdjur för vissa bottnar i södra Kattegatt och norra Öresund. Öresund. Även bottenmiljön i Öresund har under hela provtagningsperioden varit mer stabil än i Laholmsbukten. Totalt klassades år 2006 bottenmiljöns status vid 7 stationer som god och vid 5 stationer som måttlig enligt tillståndsklassningen. Sämst bottenmiljö observerades 2003 och 2004 i djuphålan vid Ven på 44 meters djup, där ytlagret bestod av fint, lättrörligt organiskt material (detritus) över ett tunt (2,6 cm) oxiderat skikt. Konklusioner Inga storskaliga effekter i bassängerna Kattegatt och Skagerrak har kunnat påvisas. Bottenmiljön varierar kraftigt mellan fjordarna i Skagerrak med den största variationen mellan åren i Koljöfjorden. I Kattegatt/Öresund klassades (preliminär klassning) bottenmiljön enligt Vattendirektivet vid alla lokaler som huvudsakligen måttlig till god. Makroskopiskt liv saknades på flera stationer i Koljöfjorden och i Havstensfjord, främst orsakad av periodiskt förekommande syrebrist. 14

Referenser Anon. (1999). Bedömningsgrunder för miljökvalitet kust och hav. Naturvårdsverket Rapport 4914, sid 134 Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 Rosenberg R, Agrenius S, Hellman B, Nilsson HC, Norling K (2002) Recovery of benthic habitats and fauna in a Swedish fjord following improved oxygen conditions. Mar. Ecol. Prog. Ser. 234:43-53 Anon. (2002). Bohusläns Vattenvårdsförbunds Månadsblad december Anon. (2003). Bohusläns Vattenvårdsförbunds Månadsblad december Anon. (2004). Bohusläns Vattenvårdsförbunds Månadsblad februari och mars Anon. (2005). Bohusläns Vattenvårdsförbunds Månadsblad februari och mars Blomqvist, M., Cederwall, H., Nilsson, H.C., Rosenberg, R. (2004). Framtagning av nya bedömningsgrunder för kust och hav enligt ramdirektivets krav - Bentiska evertebrater. Rapport till Naturvårdsverket. sid 51 Göransson, P. (2004) Bottenfaunan längs Hallandskusten, Havsmiljön, sid 12-13 Göransson, P. (2006) Bottenfaunan längs Hallandskusten 2006 Rosenberg R, Blomqvist M, Nilsson CH, Cederwall H, Dimming A (2004) Marine quality assessment by use of benthic spcies-abundance distributions; a proposed new protocol within the European Union Water Framework Directive. Mar. Pollut. Bull. 49:728-739 Rosenberg, R. & Nilsson, H.C. (2004). Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och i tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2004. Maine Monitoring AB Rosenberg R, Loo L-O, Möller P (1992) Hypoxia, salinity and temperature as structuring factors for marine benthic communities in an eutrophic area. Neth. J. Sea Res. 30:121-129 Sköld, M. (2000). Förslag till ett samordnat nationellt-regionalt miljöövervakningsprogram för makrofauna mjukbotten för svenska västkusten. Länsstyrelsen Västra Götaland 2000:20, sid 35 Karlsson, A. & L. Edler (2003). Årsrapport hydrografi & växtplankton 2002 Hallands kustvattenkontroll. Länsstyrelsen i Hallands län. Meddelande 2003:8 sid 28 Nilsson, H.C. & R. Rosenberg. (1995). Miljöbedömning och karakterisering av Havstensfjord - en syrestressad fjord analyserad med undervattensteknik. Länsstyrelsen i Göteborg och Bohuslän 1995:24, sid 11 Nilsson, H.C. & R. Rosenberg, (1997). Benthic habitat quality assessment of an oxygen stressed fjord by surface and sediment profile images. J. Mar. Sys., Vol. 11, sid 249-264 Nilsson, H.C. & R. Rosenberg, (2000). Succession in marine benthic habitats and fauna in response to oxygen deficiency analysed by sediment profile imaging and grab samples. Mar. Ecol. Prog. Ser., Vol.197 sid 139-149 Nilsson, H.C. & R. Rosenberg. (2001). Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och i tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI). Maine Monitoring AB, sid 10 Nilsson, H.C., Laursen, S., Schwærter, S., Rosenberg, R. (2003) Analys av bottenhabitat i Flensborg och Vejle fjord, våren 2003. Marine Monitoring AB, Rapport till Vejle och Sønderjyllands Amt, sid 8 Pearson, T.H. & R. Rosenberg (1978). Macrobenthic succession in relation to organic enrichment and pollution of the marine environment. Oceanogr. Mar. Biol. Ann. Rev., Vol. 16, sid 229-311 Appendix Appendix 1 - Stationsliggare 2006 Appendix 2 - Stationsliggare 2002-2005 Appendix 3 - Analys av SPI, 2006 Appendix 4 - Analys av SPI, 2004-2005 Appendix 5 - Analys av SPI, 2002-2003 CD Rapport som.pdf Bilder som.jpg Rådata 15

Marine Monitoring AB vid Kristineberg, Fiskebäckskil, 2006 16

APPENDIX 1 STATIONSLIGGARE 2006 Datum Bassäng Område Besöks ID Strata Lokal Station Latitud Longitud Djup X 06-05-23 Skagerrak Gullmarn 422 Strata 1 A G80 58 17,28 11 30,60 80,0 6470769 1248160 06-05-23 Skagerrak Gullmarn 432 Strata 1 B G84 58 21,29 11 36,71 83,7 6477827 1254590 06-05-23 Skagerrak Gullmarn 424 Strata 1 C G86 58 17,82 11 30,66 86,4 6471766 1248283 06-05-23 Skagerrak Gullmarn 431 Strata 1 D G88 58 21,60 11 35,26 88,0 6478491 1253213 06-05-23 Skagerrak Gullmarn 429 Strata 2 A G102 58 19,98 11 34,04 102,0 6475562 1251835 06-05-23 Skagerrak Gullmarn 425 Strata 2 B G95 58 17,94 11 31,45 94,6 6471940 1249068 06-05-23 Skagerrak Gullmarn 430 Strata 2 C G97 58 20,84 11 34,47 96,5 6477130 1252354 06-05-23 Skagerrak Gullmarn 423 Strata 2 D G99 58 17,54 11 30,94 99,0 6471230 1248523 06-05-23 Skagerrak Gullmarn 428 Strata 3 A G105 58 20,12 11 33,22 105,0 6475872 1251051 06-05-23 Skagerrak Gullmarn 426 Strata 3 B G110 58 18,63 11 31,52 110,0 6473215 1249218 06-05-23 Skagerrak Gullmarn 427 Strata 3 C G116 58 19,09 11 19,09 116,0 6474859 1237146 06-05-23 Skagerrak Gullmarn 434 Strata 3 D G118 58 19,56 11 32,34 118,0 6474888 1250127 06-05-23 Skagerrak Gullmarn 433 Strata 3 Djuphåla G120 58 19,43 11 33,21 120,0 6474593 1250961 06-05-19 Skagerrak Havstensfjord 405 Strata 1 A H11 58 19,57 11 45,42 11,0 6474117 1262887 06-05-19 Skagerrak Havstensfjord 400 Strata 1 B H12 58 18,14 11 46,71 12,0 6471390 1263986 06-05-19 Skagerrak Havstensfjord 406 Strata 1 C H13 58 20,16 11 43,47 13,5 6475326 1261051 06-05-19 Skagerrak Havstensfjord 401 Strata 1 D H15 58 18,44 11 48,54 15,0 6471840 1265806 06-05-19 Skagerrak Havstensfjord 399 Strata 2 A H17 58 17,89 11 47,44 17,0 6470884 1264671 06-05-19 Skagerrak Havstensfjord 397 Strata 2 B H18 58 16,99 11 47,60 18,0 6469205 1264728 06-05-19 Skagerrak Havstensfjord 408 Strata 2 C H19 58 19,12 11 45,15 19,5 6473299 1262573 06-05-19 Skagerrak Havstensfjord 407 Strata 2 D H21 58 19,83 11 43,99 21,5 6474684 1261521 06-05-19 Skagerrak Havstensfjord 409 Strata 3 A H28 58 18,83 11 44,57 28,0 6472795 1261975 06-05-19 Skagerrak Havstensfjord 402 Strata 3 B H32 58 19,17 11 47,16 32,0 6473274 1264540 06-05-19 Skagerrak Havstensfjord 404 Strata 3 C H32.5 58 18,46 11 45,92 32,5 6472030 1263251 06-05-19 Skagerrak Havstensfjord 398 Strata 3 D H33 58 17,17 11 47,94 33,0 6469519 1265080 06-05-19 Skagerrak Havstensfjord 403 Strata 3 Djuphåla H40 58 18,86 11 46,42 40,5 6472742 1263783 06-05-22 Skagerrak Koljefjorden 414 Strata 1 A K12 58 15,53 11 33,93 11,8 6467318 1251207 06-05-22 Skagerrak Koljefjorden 415 Strata 1 B K12.5 58 15,43 11 35,75 12,5 6467021 1252974 06-05-22 Skagerrak Koljefjorden 416 Strata 1 C K15 58 15,09 11 35,17 15,5 6466426 1252367 06-05-22 Skagerrak Koljefjorden 418 Strata 1 D K15.5 58 14,55 11 35,02 15,5 6465434 1252158 06-05-22 Skagerrak Koljefjorden 413 Strata 2 A K16 58 15,11 11 34,43 16,4 6466508 1251646 06-05-22 Skagerrak Koljefjorden 419 Strata 2 B K16.5 58 14,45 11 35,26 16,0 6465234 1252381 06-05-22 Skagerrak Koljefjorden 412 Strata 2 C K17 58 14,61 11 34,35 17,0 6465586 1251510 06-05-22 Skagerrak Koljefjorden 417 Strata 2 D K20 58 14,81 11 34,67 20,5 6465937 1251846 06-05-22 Skagerrak Koljefjorden 411 Strata 3 A K24 58 14,11 11 34,19 24,4 6464669 1251295 06-05-22 Skagerrak Koljefjorden 410 Strata 3 B K25 58 13,83 11 33,63 25,0 6464184 1250715 06-05-22 Skagerrak Koljefjorden 420 Strata 3 C K33 58 14,50 11 35,81 33,0 6465200 1252919 06-05-22 Skagerrak Koljefjorden 421 Strata 3 D K43 58 14,09 11 34,91 42,5 6464588 1251997 06-05-12 Kattegat Laholmsbukten 366 Strata 1 A L21 56 34,88 11 40,35 20,9 6277057 1307521 06-05-12 Kattegat Laholmsbukten 364 Strata 1 B L21,5 56 34,31 11 37,39 22,0 6276139 1304442 06-05-12 Kattegat Laholmsbukten 365 Strata 1 C L21.8 56 32,95 11 41,94 21,9 6273403 1308986 06-05-12 Kattegat Laholmsbukten 363 Strata 1 D L22 56 35,70 11 35,70 22,0 6278796 1302830 06-05-12 Kattegat Laholmsbukten 362 Strata 2 A L24 56 38,961 11 30,05 24,0 6285121 1297342 06-05-17 Kattegat Laholmsbukten 389 Strata 2 B L24.4 56 34,07 11 32,43 24,5 6275853 1301021 06-05-15 Kattegat Laholmsbukten 367 Strata 2 C L24.5 56 29,01 12 32,94 24,5 6266523 1299419 06-05-17 Kattegat Laholmsbukten 390 Strata 2 D L24.8 56 36,97 11 30,63 24,8 6281093 1304241 06-05-17 Kattegat Laholmsbukten 392 Strata 3 A L30 56 30,40 12 26,49 30,7 6269421 1292926 06-05-12 Kattegat Laholmsbukten 361 Strata 3 B L30.9 56 38,97 11 23,34 31,0 6285474 1290488 06-05-17 Kattegat Laholmsbukten 391 Strata 3 C L35 56 33,41 11 23,33 35,4 6275163 1289964 06-05-17 Kattegat Laholmsbukten 396 Strata 3 D L39 56 35,60 11 17,15 39,8 6279545 1283843 06-05-16 Kattegat Skälderviken 385 Strata 1 A S19 56 18,37 12 39,97 19,5 6246453 1305732 06-05-16 Kattegat Skälderviken 386 Strata 1 B S20 56 20,15 12 39,30 20,6 6249786 1305192 06-05-16 Kattegat Skälderviken 384 Strata 1 C S21 56 17,68 12 17,68 21,6 6246284 1282686 06-05-16 Kattegat Skälderviken 388 Strata 1 D S21.5 56 22,44 12 37,84 21,3 6254102 1303884 06-05-16 Kattegat Skälderviken 387 Strata 2 A S24 56 21,74 12 34,35 24,0 6252971 1300231 06-05-16 Kattegat Skälderviken 381 Strata 2 B S25 56 23,60 12 30,98 25,4 6256586 1296927 06-05-16 Kattegat Skälderviken 382 Strata 2 C S25.1 58 20,23 12 32,24 25,0 6250274 1297926 06-05-16 Kattegat Skälderviken 383 Strata 2 D S25.3 56 17,96 12 31,44 25,3 6246103 1296901 06-05-16 Kattegat Skälderviken 380 Strata 3 A S31 56 21,73 12 19,66 31,0 6253691 1285108 06-05-17 Kattegat Skälderviken 393 Strata 3 B S32 56 27,84 12 16,88 32,4 6265168 1282827 06-05-17 Kattegat Skälderviken 394 Strata 3 C S33 56 23,98 12 14,51 33,4 6258135 1280023 06-05-17 Kattegat Skälderviken 395 Strata 3 D S41 56 26,72 12 13,01 41,5 6263297 1278746 06-05-15 Kattegat Öresund 373 Strata 1 A Ö28 55 57,26 12 41,48 28,5 6207229 1305519 06-05-15 Kattegat Öresund 374 Strata 1 B Ö29 55 58,54 12 42,34 29,0 6209563 1306521 06-05-15 Kattegat Öresund 372 Strata 1 C Ö31 55 56,09 12 41,35 31,0 6205065 1305286 06-05-15 Kattegat Öresund 371 Strata 1 D Ö36 55 55,11 12 43,08 36,0 6203167 1307006 06-05-15 Kattegat Öresund 369 Strata 2 A Ö.26 56 16,28 12 22,40 26,3 6243442 1287424 06-05-15 Kattegat Öresund 370 Strata 2 B Ö26.5 58 07,96 12 32,97 26,1 6227482 1297601 06-05-16 Kattegat Öresund 375 Strata 2 C Ö28.5 56 15,60 12 15,62 28,4 6242536 1280363 06-05-15 Kattegat Öresund 368 Strata 2 D Ö30 56 19,97 12 21,84 30,0 6250314 1287188 06-05-16 Kattegat Öresund 378 Strata 3 A Ö31.2 56 22,62 12 07,26 31,2 6256007 1272432 06-05-16 Kattegat Öresund 379 Strata 3 B Ö31.4 56 21,70 12 11,85 31,5 6254050 1277065 06-05-16 Kattegat Öresund 376 Strata 3 C Ö31.5 56 17,11 12 11,06 31,4 6245581 1275804 06-05-16 Kattegat Öresund 377 Strata 3 D Ö32 56 19,65 12 06,68 32,0 6250532 1271539 Y Sida 1 av 1

APPENDIX 2 STATIONSLIGGARE 2002-2005 Tid Bassäng Område Strata Lokal Station Lattitud Longitud Djup X Y Tidigare 2002 Skagerrak Gullmarn Strata 1 A SG1.1 58 16.96 11 30.16 74 2002 Skagerrak Gullmarn Strata 1 B SG1.2 58 21.66 11 35.09 81 2002 Skagerrak Gullmarn Strata 1 C SG1.3 58 22.14 11 35.81 84 2002 Skagerrak Gullmarn Strata 1 D SG1.4 58 22.50 11 36.39 77 2002 Skagerrak Gullmarn Strata 2 A SG2.1 58 17.41 11 30.77 91 2002 Skagerrak Gullmarn Strata 2 B SG2.2 58 20.60 11 33.95 97 2002 Skagerrak Gullmarn Strata 2 C SG2.3 58 20.66 11 34.81 96 2002 Skagerrak Gullmarn Strata 2 D SG2.4 58 20.91 11 34.60 93 2002 Skagerrak Gullmarn Strata 3 A SG3.1 58 18.56 11 31.86 110 2002 Skagerrak Gullmarn Strata 3 B SG3.2 58 19.22 11 32.60 118 2002 Skagerrak Gullmarn Strata 3 C SG3.3 58 19.55 11 32.99 117 2002 Skagerrak Gullmarn Strata 3 D SG3.4 58 20.34 11 33.90 106 2002 Skagerrak Havstensfjord Strata 1 A SH1.1 58 19.95 11 42.86 12 2002 Skagerrak Havstensfjord Strata 1 B SH1.2 58 20.14 11 43.67 15 2002 Skagerrak Havstensfjord Strata 1 C SH1.3 58 18.37 11 71.67 12 2002 Skagerrak Havstensfjord Strata 1 D SH1.4 58 17.36 11 46.03 15 2002 Skagerrak Havstensfjord Strata 2 A SH2.1 58 19.39 11 44.41 23 2002 Skagerrak Havstensfjord Strata 2 B SH2.2 58 19.00 11 44.00 21 2002 Skagerrak Havstensfjord Strata 2 C SH2.3 58 18.80 11 48.45 22 2002 Skagerrak Havstensfjord Strata 2 D SH2.4 58 18.05 11 46.67 24 2002 Skagerrak Havstensfjord Strata 3 A SH3.1 58 18.35 11 44.34 42 2002 Skagerrak Havstensfjord Strata 3 B SH3.2 58 19.10 11 46.18 35 2002 Skagerrak Havstensfjord Strata 3 C SH3.3 58 18.87 11 40.44 41 2002 Skagerrak Havstensfjord Strata 3 D SH3.4 58 18.25 11 47.24 36 2002 Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 A SK1.1 58 13.53 11 32.54 11 2002 Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 B SK1.2 58 15.37 11 34.19 14 2002 Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 C SK1.3 58 15.53 11 34.03 12 2002 Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 D SK1.4 58 14.77 11 40.44 12 2002 Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 A SK2.1 58 13.64 11 32.54 25 2002 Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 B SK2.2 58 14.76 11 34.56 22 2002 Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 C SK2.3 58 15.39 11 35.18 16 2002 Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 D SK2.4 58 15.00 11 39.00 25 2002 Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 A SK3.1 58 15.92 11 40.43 53 2002 Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 B SK3.2 58 13.94 11 34.39 33 2002 Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 C SK3.3 58 15.00 11 37.00 51 2002 Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 D SK3.4 58 14.00 11 37.00 52 2002 Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 A SL1.1.X 56 34.40 12 43.00 19 L9.2 2002 Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 B SL1.2 56 32.76 12 42.45 21 2002 Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 C SL1.3 56 34.15 12 36.66 22 2002 Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 D SL1.4 56 37.00 12 38.47 21 L4 2002 Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 A SL2.1 56 32.50 12 35.72 23 2002 Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 B SL2.2 56 31.00 12 37.60 23 2002 Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 C SL2.3 56 31.40 12 30.80 26 2002 Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 D SL2.4 56 33.83 12 33.27 23 2002 Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 A SL3.1 56 36.11 12 32.21 24 2002 Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 B SL3.2 56 35.85 12 28.24 27 2002 Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 C SL3.3 56 34.70 12 25.70 30 2002 Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 D SL3.4 56 40.28 12 25.54 27 2002 Kattegatt Skälderviken Strata 1 A SS1.1 56 20.29 12 36.81 22 2002 Kattegatt Skälderviken Strata 1 B SS1.2 56 21.60 12 39.29 20 2002 Kattegatt Skälderviken Strata 1 C SS1.3 56 18.95 12 39.14 20 2002 Kattegatt Skälderviken Strata 1 D SS1.4 56 17.85 12 37.22 21 2002 Kattegatt Skälderviken Strata 2 A SS2.1 56 22.53 12 33.01 25 2002 Kattegatt Skälderviken Strata 2 B SS2.2 56 20.80 12 34.39 24 2002 Kattegatt Skälderviken Strata 2 C SS2.3 56 18.87 12 34.83 24 2002 Kattegatt Skälderviken Strata 2 D SS2.4 56 19.67 12 29.72 26 2002 Kattegatt Skälderviken Strata 3 A SS3.1 56 19.71 12 26.80 28 2002 Kattegatt Skälderviken Strata 3 B SS3.2 56 26.29 12 10.16 34 2002 Kattegatt Skälderviken Strata 3 C SS3.3 56 22.70 12 26.56 27 2002 Kattegatt Skälderviken Strata 3 D SS3.4 56 26.88 12 25.30 30 2002 Kattegatt Öresund Strata 1 A SÖ1.1 55 58.20 12 41.60 31 2002 Kattegatt Öresund Strata 1 B SÖ1.2 55 55.91 12 42.01 38 2002 Kattegatt Öresund Strata 1 C SÖ1.3 56 00.69 12 41.69 27 2002 Kattegatt Öresund Strata 1 D SÖ1.4 56 06.20 12 34.70 42 2002 Kattegatt Öresund Strata 2 A SÖ2.1 56 11.80 12 24.45 25 2002 Kattegatt Öresund Strata 2 B SÖ2.2 56 11.26 12 29.36 24 2002 Kattegatt Öresund Strata 2 C SÖ2.3 56 12.06 12 28.48 24 2002 Kattegatt Öresund Strata 2 D SÖ2.4 56 16.21 12 23.34 25 2002 Kattegatt Öresund Strata 3 A SÖ3.1 56 17.48 12 15.11 30 2002 Kattegatt Öresund Strata 3 B SÖ3.2 56 20.00 12 18.00 31 2002 Kattegatt Öresund Strata 3 C SÖ3.3 56 20.21 12 07.99 34 2002 Kattegatt Öresund Strata 3 D SÖ3.4 56 22.99 12 01.02 35 Sida 1 av 4

APPENDIX 2 STATIONSLIGGARE 2002-2005 Tid Bassäng Område Strata Lokal Station Lattitud Longitud Djup X Y Tidigare 2003 Skagerrak Gullmarn Strata 1 A 75 58 22,48 11 36,20 75,0 6480065 1254231 2003 Skagerrak Gullmarn Strata 1 B 80 58 21,48 11 34,73 80,0 6478301 1252682 2003 Skagerrak Gullmarn Strata 1 C 85 58 20,30 11 33,32 86,0 6476199 1251170 2003 Skagerrak Gullmarn Strata 1 D 88 58 17,43 11 30,82 93,0 6471033 1248393 2003 Skagerrak Gullmarn Strata 2 A 90 58 20,98 11 34,53 90,0 6477386 1252429 2003 Skagerrak Gullmarn Strata 2 B 90 58 20,20 11 34,10 90,0 6475966 1251919 2003 Skagerrak Gullmarn Strata 2 C 95 58 20,66 11 33,98 95,0 6476826 1251856 2003 Skagerrak Gullmarn Strata 2 D 100 58 17,69 11 30,76 89,0 6471519 1248365 2003 Skagerrak Gullmarn Strata 3 A 105 58 20,30 11 34.00 106,0 6476158 1251833 2003 Skagerrak Gullmarn Strata 3 B 108 58 17,91 11 31,16 108,0 6471902 1248781 2003 Skagerrak Gullmarn Strata 3 C 110 58 20,18 11 33,68 110,0 6475955 1251507 2003 Skagerrak Gullmarn Strata 3 D 118 58 19,28 11 32,66 118,0 6474349 1250406 2003 Skagerrak Havstensfjord Strata 1 A 10 58 20.15 11 42.76 10,5 6475344 1260337 2003 Skagerrak Havstensfjord Strata 1 B 13 58 20.16 11 43.79 14,0 6475306 1261353 2003 Skagerrak Havstensfjord Strata 1 C 14 58 16.84 11 46.25 13,5 6469049 1263380 2003 Skagerrak Havstensfjord Strata 1 D 14,5 58 17.76 11 48.63 14,5 6470572 1265771 2003 Skagerrak Havstensfjord Strata 2 A 16 58 18.54 11 48.51 16,0 6472027 1265802 2003 Skagerrak Havstensfjord Strata 2 B 18 58 19.08 11 45.17 17,0 6473256 1262563 2003 Skagerrak Havstensfjord Strata 2 C 20 58 1994 11 44.07 19,0 6474872 1261615 2003 Skagerrak Havstensfjord Strata 2 D 22 58 18.11 11 45.71 22,0 6471430 1263075 2003 Skagerrak Havstensfjord Strata 3 A 26 58 17.84 11 48.07 27,0 6470741 1265284 2003 Skagerrak Havstensfjord Strata 3 B 33 58 19.08 11 47.46 32,5 6473076 1264801 2003 Skagerrak Havstensfjord Strata 3 C 36 58 19.04 11 46.13 37,0 6473090 1263541 2003 Skagerrak Havstensfjord Strata 3 D 43 58 18.44 11 44.47 42,5 6472114 1261846 2003 Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 A 10 58 15.68 11 33.43 10,0 6467623 1250732 2003 Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 B 13 58 15.49 11 34.57 13,0 6467134 1251821 2003 Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 C 14 58 15.39 11 33.90 13,5 6467083 1251179 2003 Skagerrak Koljöfjorden Strata 1 D 15 58 15.43 11 35.70 13,5 6467015 1252898 2003 Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 A 17 58 15.10 11 34.98 17,0 6466442 1252165 2003 Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 B 18 58 15.41 11 35.03 17,5 6467020 1252255 2003 Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 C 20 58 14.15 11 34.25 20,0 6465306 1251366 2003 Skagerrak Koljöfjorden Strata 2 D 22 58 24.78 11 34.57 22,0 6465887 1251733 2003 Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 A 24 58 14.60 11 34.86 22,5 6465560 1252006 2003 Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 B 30 58 13.50 11 33.68 30,0 6463569 1250725 2003 Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 C 45 58 13.84 11 34.69 43,0 6464138 1251752 2003 Skagerrak Koljöfjorden Strata 3 D 63 58 16.69 11 40.39 63,0 6469581 1257660 2003 Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 A 19 56 29,43 12 40,92 21,0 6266922 1307644 2003 Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 B 20 56 33,91 12 43,23 20,0 6275124 1310388 L9 2003 Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 C 21 56 37,00 12 38,44 21,0 6281079 1305747 L4 2003 Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 D 22 56 36,18 12 35,78 22,0 6279685 1302956 2003 Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 A 22,5 56 34,60 12 33,71 23,0 6276854 1300699 2003 Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 B 23 56 32,71 12 38,28 23,0 6273130 1305216 2003 Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 C 24 56 36,96 12 29,84 25,0 6281420 1296949 2003 Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 D 25 56 30,21 12 31,83 25,0 6268803 1298386 2003 Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 A 28 56 33,45 12 25,10 32,0 6275147 1291780 2003 Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 B 29 56 34,11 12 21,48 37,0 6276556 1288134 2003 Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 C 30 56 30,44 12 25,68 32,0 6269536 1292099 2003 Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 D 32 56 39,74 12 20,25 35,0 6287061 1287403 2003 Kattegatt Skälderviken Strata 1 A 20 56 18,94 12 39,12 20,0 6247550 1304904 S5 2003 Kattegatt Skälderviken Strata 1 B 21 56 24,18 12 35,15 22,0 6257458 1301267 2003 Kattegatt Skälderviken Strata 1 C 21,5 56 20,67 12 36,90 22,0 6250864 1302764 2003 Kattegatt Skälderviken Strata 1 D 22 56 18,46 12 33,09 23,0 6246949 1298646 2003 Kattegatt Skälderviken Strata 2 A 23 56 22,36 12 34,80 23,0 6254100 1300748 2003 Kattegatt Skälderviken Strata 2 B 24 56 19,22 12 30,44 25,0 6248489 1295982 2003 Kattegatt Skälderviken Strata 2 C 24,5 56 24,28 12 28,23 26,0 6257983 1294159 2003 Kattegatt Skälderviken Strata 2 D 25 56 22,72 12 30,56 25,0 6254974 1296417 2003 Kattegatt Skälderviken Strata 3 A 28 56 23,50 12 20,11 31,0 6256950 1285737 2003 Kattegatt Skälderviken Strata 3 B 29 56 25,35 12 23,87 29,0 6260188 1289774 2003 Kattegatt Skälderviken Strata 3 C 31 56 24,99 12 19,34 31,0 6259754 1285085 2003 Kattegatt Skälderviken Strata 3 D 34 56 28,76 12 15,26 34,0 6266960 1281252 2003 Kattegatt Öresund Strata 1 A 15 55 57,44 12 43,49 20,0 6207469 1307626 2003 Kattegatt Öresund Strata 1 B 28 55 58,44 12 41,28 32,0 6209427 1305410 2003 Kattegatt Öresund Strata 1 C 30,5 55 56,44 12 41,53 30,0 6205706 1305503 2003 Kattegatt Öresund Strata 1 D 43 55 55,41 12 42,83 45,0 6203735 1306771 2003 Kattegatt Öresund Strata 2 A 24 56 13,81 12 28,01 24,0 6238577 1292990 2003 Kattegatt Öresund Strata 2 B 24,5 56 13,97 12 21,67 24,0 6239196 1286456 2003 Kattegatt Öresund Strata 2 C 25 56 11,77 12 25,82 25,0 6234904 1290543 2003 Kattegatt Öresund Strata 2 D 30 56 17,77 12 26,56 28,0 6245994 1291851 2003 Kattegatt Öresund Strata 3 A 27 56 18,38 12 25,34 27,0 6247187 1290649 2003 Kattegatt Öresund Strata 3 B 28,5 56 17,40 12 18,18 29,0 6245739 1283175 2003 Kattegatt Öresund Strata 3 C 29,5 56 23,49 12 12,96 35,0 6257310 1278381 2003 Kattegatt Öresund Strata 3 D 32 56 19,69 12 09,94 33,0 6250427 1274902 Sida 2 av 4

APPENDIX 2 STATIONSLIGGARE 2002-2005 Datum Bassäng Område Strata Lokal Station Latitud Longitud Djup X Y 2004 Skagerak Gullmarn Strata 1 A G75 58 21,44 11 34,50 75,0 6478203 1252305 2004 Skagerak Gullmarn Strata 1 B G76 58 16,88 11 30,09 73,0 6470023 1247466 2004 Skagerak Gullmarn Strata 1 C G80 58 17,22 11 30,36 80,0 6470636 1247770 2004 Skagerak Gullmarn Strata 1 D G88 58 21,54 11 35,15 88,0 6478349 1252950 2004 Skagerak Gullmarn Strata 2 A G93 58 20,96 11 35,05 94,0 6477280 1252785 2004 Skagerak Gullmarn Strata 2 B G95 58 20,61 11 33,89 98,0 6476702 1251613 2004 Skagerak Gullmarn Strata 2 C G98 58 20,20 11 33,15 98,0 6475988 1250844 2004 Skagerak Gullmarn Strata 2 D G102 58 17,52 11 30,87 101,0 6471161 1248303 2004 Skagerak Gullmarn Strata 3 A G109 58 18,66 11 32,14 109,0 6473195 1249678 2004 Skagerak Gullmarn Strata 3 B G110 58 19,92 11 33,82 110,0 6475427 1251464 2004 Skagerak Gullmarn Strata 3 C G111 58 18,47 11 31,69 111,0 6472871 1249216 2004 Skagerak Gullmarn Strata 3 D G116 58 18,96 11 32,36 118,0 6473738 1249927 2004 Skagerak Havstensfjord Strata 1 A H10 58 19,58 11 45,30 10,0 6474106 1262621 2004 Skagerak Havstensfjord Strata 1 B H12 58 19,03 11 43,67 12,0 6473182 1260969 2004 Skagerak Havstensfjord Strata 1 C H15 58 19,26 11 45,81 15,0 6473482 1263082 2004 Skagerak Havstensfjord Strata 1 D H16 58 20,02 11 43,03 16,0 6475056 1260456 2004 Skagerak Havstensfjord Strata 2 A H17 58 17,68 11 45,73 18,0 6470558 1262828 2004 Skagerak Havstensfjord Strata 2 B H18 58 19,82 11 44,64 18,5 6474589 1262004 2004 Skagerak Havstensfjord Strata 2 C H19 58 18,09 11 46,47 19,0 6471274 1263596 2004 Skagerak Havstensfjord Strata 2 D H20 58 19,88 11 44,02 20,0 6474737 1261406 2004 Skagerak Havstensfjord Strata 3 A H22 58 18,13 11 45,80 22,0 6471388 1262947 2004 Skagerak Havstensfjord Strata 3 B H28 58 19,09 11 48,26 28,5 6473024 1265454 2004 Skagerak Havstensfjord Strata 3 C H33 58 18,20 11 47,13 33,0 6471440 1264252 2004 Skagerak Havstensfjord Strata 3 D H41 58 18,58 11 45,02 39,0 6472268 1262236 2004 Skagerak Koljefjorden Strata 1 A K10 58 15,42 11 33,50 10,0 6467104 1250625 2004 Skagerak Koljefjorden Strata 1 B K12 58 13,54 11 32,76 12,0 6463665 1249681 2004 Skagerak Koljefjorden Strata 1 C K14 58 15,47 11 33,71 14,0 6467184 1250836 2004 Skagerak Koljefjorden Strata 1 D K15 58 15,40 11 35,51 15,0 6466944 1252586 2004 Skagerak Koljefjorden Strata 2 A K17 58 15,05 11 34,98 17,5 6466327 1252028 2004 Skagerak Koljefjorden Strata 2 B K18 58 14,40 11 35,10 17,0 6465115 1252069 2004 Skagerak Koljefjorden Strata 2 C K20 58 15,87 11 38,70 20,0 6467621 1255758 2004 Skagerak Koljefjorden Strata 2 D K22 58 14,80 11 34,60 21,5 6465887 1251627 2004 Skagerak Koljefjorden Strata 3 A K25 58 13,74 11 33,53 25,0 6463988 1250457 2004 Skagerak Koljefjorden Strata 3 B K28 58 15,38 11 37,71 35,0 6466772 1254734 2004 Skagerak Koljefjorden Strata 3 C K34 58 13,19 11 33,46 34,0 6462973 1250324 2004 Skagerak Koljefjorden Strata 3 D K45 58 13,87 11 34,70 42,0 6464157 1251617 2004 Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 A L19 56 28,56 12 41,30 19,0 6265974 1308197 2004 Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 B L20 56 33,90 12 43,24 19,5 6276211 1310611 2004 Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 C L21 56 37,06 12 38,39 21,0 6281254 1305970 2004 Kattegatt Laholmsbukten Strata 1 D L22 56 36,24 12 35,84 22,0 6280063 1303609 2004 Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 A L22.5 56 35,07 12 33,43 23,0 6277812 1300751 2004 Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 B L23 56 32,05 12 33,96 23,0 6272143 1301391 2004 Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 C L24 56 33,52 12 32,04 24,0 6275574 1298952 2004 Kattegatt Laholmsbukten Strata 2 D L25 56 28,86 12 31,91 25,5 6267329 1299022 2004 Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 A L28 56 31,50 12 28,54 28,0 6271958 1295527 2004 Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 B L29 56 32,29 12 24,14 29,0 6273398 1290804 2004 Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 C L30 56 29,47 12 23,01 28,0 6268453 1289307 2004 Kattegatt Laholmsbukten Strata 3 D L32 56 38,72 12 22,20 32,0 6285952 1289481 2004 Kattegatt Skälderviken Strata 1 A S20 56 18,94 12 39,16 20,0 6248705 1305108 2004 Kattegatt Skälderviken Strata 1 B S21 56 24,30 12 35,65 21,5 6258007 1302254 2004 Kattegatt Skälderviken Strata 1 C S21.5 56 17,88 12 35,56 22,0 6246824 1301578 2004 Kattegatt Skälderviken Strata 1 D S22 56 20,01 12 36,11 22,5 6249687 1301970 2004 Kattegatt Skälderviken Strata 2 A S23 56 22,06 12 34,64 23,0 6253604 1301000 2004 Kattegatt Skälderviken Strata 2 B S24 56 18,77 12 32,37 24,0 6248499 1298230 2004 Kattegatt Skälderviken Strata 2 C S24.5 56 22,20 12 30,07 25,0 6254279 1295926 2004 Kattegatt Skälderviken Strata 2 D S25 56 20,08 12 30,83 25,0 6250136 1297035 2004 Kattegatt Skälderviken Strata 3 A S28 56 22,84 12 22,25 29,0 6256646 1288100 2004 Kattegatt Skälderviken Strata 3 B S29 56 22,46 12 26,87 27,0 6255216 1293220 2004 Kattegatt Skälderviken Strata 3 C S31 56 24,98 12 16,03 33,0 6261119 1281764 2004 Kattegatt Skälderviken Strata 3 D S32 56 27,05 12 17,19 32,0 6263742 1283204 2004 Kattegatt Öresund Strata 1 A Ö17 55 58,75 12 43,01 19,0 6210848 1307283 2004 Kattegatt Öresund Strata 1 B Ö30.5 55 56,54 12 41,25 30,0 6206564 1305423 2004 Kattegatt Öresund Strata 1 C Ö28.5 55 57,66 12 41,27 29,0 6208788 1305558 2004 Kattegatt Öresund Strata 1 D Ö43 55 55,56 12 47,74 44,0 6204457 1312440 2004 Kattegatt Öresund Strata 2 A Ö30 56 17,91 12 25,92 28,0 6247380 1291892 2004 Kattegatt Öresund Strata 2 B Ö24 56 16,68 12 27,05 24,0 6244786 1292333 2004 Kattegatt Öresund Strata 2 C Ö24.5 56 11,97 12 24,61 25,0 6236515 1289789 2004 Kattegatt Öresund Strata 2 D Ö25 56 15,81 12 18,79 28,0 6243732 1284249 2004 Kattegatt Öresund Strata 3 A Ö27 56 18,65 12 23,10 28,0 6248602 1288473 2004 Kattegatt Öresund Strata 3 B Ö28 56 18,05 12 14,97 31,0 6247141 1280597 2004 Kattegatt Öresund Strata 3 C Ö32 56 20,04 12 12,00 33,0 6251013 1277061 2004 Kattegatt Öresund Strata 3 D Ö29.5 56 22,00 12 13,00 34,0 6254544 1278278 Tidigare Sida 3 av 4