KRISHANTERINGSPOLICY

KRISHANTERINGSPOLICY 2018-2019 Duty Manager (DM) Tfn: 0280-750 96

VISION Stöten skall skapa minnesvärda vinterupplevelser i en säker och trygg miljö där vi kontinuerligt ska arbeta för att undanröja hot och risker för våra gäster och anställda. POLICY Om en krissituation eller olycka uppstår skall vi med hjälp av beprövade rutiner och utbildade medarbetare kunna ge ett professionellt och omtänksamt omhändertagande av drabbade för att minska onödigt lidande. Detta gäller såväl våra gäster, anställda som andra intressenter. Händelser i boendet, på hemort och privat som rör våra anställda är kriser av en mer personlig karaktär. I en kris ska vi alltid arbeta för att upprätthålla förtroendet för Stöten, så att vårt affärsmässiga handlingsutrymme bibehålls. KRISORGANISATION För att kunna möta alla krav och uppgifter som ställs på företaget i en krissituation har vi skapat en krisorganisation med olika nivåer. För att underlätta arbetet vid en krissituation så har Stöten tagit fram checklistor: arbetsplatsolycka, rån och olycka gäst. Checklistorna beskriver vad som skall göras i de olika situationerna och skall finnas tillgänglig ute i verksamheten. Rutinerna i checklistorna kan även med ördel användas vid brand och övriga olyckor. MEDIA I händelse av en kris kan du bli kontaktad av media. Då kan det vara skönt att få hjälp att hantera media och eventuella frågor. Hänvisa därför alltid journalister till VDn. KRISHANTERINGSNIVÅER Nivå 1 Omfattar alla anställda inklusive skidpatrullen. Dessa skall själva till att börja med kunna hantera en olyckssituation eller ett rån. Till sin hjälp har man utarbetat checklistor för olyckor med gäster, arbetsolyckor och rån. Bekanta dig med dessa checklistor så att du vet vad som skall göras i en nödsituation. Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Arbetsledare och avdelningsansvarig ska kontaktas och tar över ansvaret på olycksplatsen. Dessa personer är väl kända med vilka rutiner som finns på anläggningen och ansvarar för den vidare krishanteringen på plats tillsammans med Stötens lokala krisgrupp. VD informeras och ansvarar för kontakten med media och alla frågor som rör hela anläggningen. VD informerar även styrelsen i koncernen. Stötens krisgrupp ansvarar för frågor och strategiska beslut som rör företaget. Krisgruppen ska alltid informeras vid allvarligare olycka eller rån.

OLYCKOR Om du som anställd kommer som första person till en olycksplats ska du först försöka få en överblick för att se om du kan göra någon livräddande insats. Påkalla gärna andras uppmärksamhet så att ni är fler som hjälps åt. Titta på klockan och notera tiden och följ sedan respektive checklista på sidorna 4-6. Stanna kvar på olycksplatsen för att se om du kan hjälpa till i den vidare krishanteringen. Det är vanligt att personer som varit med om eller sett en olycka mår psykiskt dåligt efteråt och kan vara i behov av krisstöd. Samla dessa på en trygg och avskärmad plats. Det är viktigt att ingen går direkt hem eller försvinner från platsen även om det för många kanske är den första impulsen. Alla skall få möjlighet att kontakta anhöriga för att ett eventuellt chocktillstånd skall hävas. När gruppen är samlad är det viktigt att man klarar att skapa en trygghet och omsorg för de drabbade. När den första chocken har släppt skall gruppen få möjlighet att prata om det inträffade där det också skall finnas plats för personerna att ge uttryck för sina känslor och upplevelser. Undvik att börja leta efter syndabockar till det inträffade. Din roll blir att lyssna och vara en trygg och omtänksam person. Behovet av information blir alltid stort efter en olycka. Ofta resulterar det också i att rykten skapas. Var försiktig med informationen som du för vidare, kontrollera att den är korrekt. Ansvaret att få fram korrekt information och att informera ligger hos ansvarig chef. RÅN I vår verksamhet hanteras en del pengar, därför har man byggt upp en beredskap mot rån. Om du blir utsatt för ett rån är det viktigt att du gör som rånaren säger. Sätt dig inte till motvärn eller ta upp jakten på rånaren. Du är viktigare än pengarna! Var uppmärksam och försök få ett signalement på rånaren, följ sedan checklistan för rån. Efter det eventuella rånet kommer du och dina kollegor få det stöd och den hjälp ni behöver. Om det känns obehagligt att gå tillbaka till jobbet de första dagarna, får du andra arbetsuppgifter. CHECKLISTA VID BRAND RÄDDA först de som är i omedelbar fara. LARMA räddningstjänsten (från säker plats) även om utrymningslarmet har löst ut. VARNA övriga som indirekt hotas av branden. UTRYM fastigheten. Kontrollera att alla är ute. Möt räddningstjänsten och informera. INFORMERA din arbetsledare eller avdelningschef. SÄKERHET Säkerheten på vår anläggning har högsta prioritet, det gäller både för gäster och anställda. Om du upptäcker något som kan orsaka olycka, rapportera detta direkt till din arbetsledare. Alla olyckor eller tillbud skall skriftligt rapporteras till närmaste chef. Bra kunskap om säkerhetsrutiner är den bästa försäkringen mot olyckor. Ta inga genvägar när det gäller din och gästernas säkerhet. Kom ihåg att de flesta olyckor sker när vi är trötta. En god kollega varnar alltid andra som utsätter sig för livsfara. Var alltid uppmärksam på dolda faror tänk om! Tänk säkert även på fritiden!

CHECKLISTA - ALLVARLIG OLYCKA GÄST Tid: Alla anställda Under liftens öppettider gäller: Kontakta skidpatrullen via liftstationen eller receptionen, inga detaljer på radion. Ta hand om den skadade. Ge (om nöd vändigt) medicinsk fösta hjälp. Hjälp till med att organisera räddningsarbetet till skidpatrullen anlänt. Följ skidpatrullens anvisningar. Hjälp skidpatrullen att säkra olycksplatsen för vidare olyckor och utredning. Ta hand om övriga gäster runt olycksplat sen. Efter liftens öppettider gäller: Ring 112, larma räddningstjänst och sänd ut vägvisare. Ta hand om skadade. Ge (om nödvändigt) medicinsk första hjälp. Hjälp till med att organisera räddningsarbetet. Kontakta närmaste arbetsledare eller avdelningschef. Se till att någon lämplig följer med skadade till sjukhus, helst anhörig. Säkra olycksplatsen för vidare olyckor och utredning. Anteckna namn, adress och telefonnummer till ev. vittnen. Vid allvarlig olycka säkerställ att polisen larmats. Skidpatrull, Arbetsledare, Avdelningschef Se till att följande personer blir informerade om händelsen. Fördela ansvaret för det vidare arbetet. Arbetsledare Avdelningschef Krisgruppen Kontakta anhöriga till skadade/omkomna. Diskutera med VD eller avdelningschef på vilket sätt kontakt tas och av vem. Utse person som kan ta hand om media tills någon ansvarig kan informera. Sammanställ händelseförloppet. Kontrollera fakta för information till andra anställda, gäster och ansvarig för mediakontakt. Informera anställda och gäster om händelsen. Stoppa ryktesspridning. Kontakta Fjällkyrkan för krisstöd och genomgång (debriefing) dagen efter. Informera SLAO och andra samarbetspartners som berörs av olyckan. Samla alla inblandade på en trygg och avskärmad plats, låt ingen gå direkt hem. Låt alla få möjlighet att kontakta anhöriga, håll ihop familjer. Ge fysisk och psykisk omsorg till drabbade personer. Ge alla möjligheter att samtala om det inträffade. Se till att alla har ett socialt kontaktnät för kvällen och natten. Informera om stressreaktioner som kan komma de närmaste dygnen. Bestäm när gruppen skall återses nästa dag (debriefing). Håll kontakt med anhöriga till skadade utöver kvällen. Håll gästerna informerade genom receptionspersonalen under kvällen. Dokumentera händelsen i skrift och bild för senare utredning.

CHECKLISTA - ARBETSPLATSOLYCKA Tid: Alla anställda Under liftarnas öppettider kontakta skidpatrullen via liftstation eller reception, inga detaljer på radion. Efter stängning kontakta 112 och larma räddningstjänst och sänd ut vägvisare. Ta hand om skadade. Ge (om nödvändigt) medicinsk första hjälp. Underrätta närmaste arbetsledare eller avdelningschef. Se till att någon lämplig person följer med skadade till sjukhus. Säkra olycksplatsen för vidare olyckor och utredning, säkerställ att polisen är larmad. Skidpatrull, Arbetsledare, Avdelningschef Se till att följande personer blir kontaktade: Arbetsledare Avdelningschef Krisgruppen Ev. skyddsombud Kontakta anhöriga till skadade/omkomna. Diskutera med eller avdelningschef på vilket sätt kontakt skall tas och av vem. Utse person som kan ta hand om media tills någon ansvarig kan informera. Sammanställ händelseförloppet. Kontrollera fakta för information till andra anställda, gäster och ans varig för mediakontakt. Informera anställda och gäster om händelsen. Stoppa ryktesspridning. Kontakta Fjällkyrkan för krisstöd och genomgång (debriefing) dagen efter. Kontakta arbetsmiljöinspektionen, vid elolycka också elsäkerhetsverket. Informera SLAO och andra samarbetspartners som berörs av olyckan. Samla alla inblandade på en trygg och avskärmad plats, låt ingen gå direkt hem. Låt alla få möjlighet att kontakta anhöriga. Ge fysisk och psykisk omsorg till drabbade personer. Ge alla möjligheter att samtala om det inträffade. Se till att alla har ett socialt kontaktnät för kvällen och natten. Informera om stressreaktioner som kan komma de närmaste dygnen. Bestäm när gruppen skall återses nästa dag (debriefing). Se till att anhöriga till skadade/omkomna får besök av representant från Stöten. Dokumentera händelsen i skrift och bild för senare utredning.

CHECKLISTA RÅN Tid: Alla anställda Ring 112 larma polis eller tryck på larmet när rånaren har gått. Kontakta din arbetsledare eller avdelningschef. Stäng lokalen. Samla eventuella vittnen på en lämplig plats där rånaren inte varit. Låt dom anteckna sina minnesbilder utan att samtala med varandra. Skydda alla spår efter rånet för att underlätta polisens arbete. Rör inget och gå inte runt på brottsplatsen händerna i fickorna. Anteckna namn, adress och telefonnummer till eventuella vittnen. Möt polisen utanför lokalen. Skriv ned dina egna minnesbilder av rånarens signalement. Var förberedd på kontakt från massmedia lämna aldrig ut uppgifter om rånet till massmedia eller nyfikna. Hänvisa till polisen. Skidpatrull, Arbetsledare, Avdelningschef Se till att följande personer blir informerade om händelsen. Fördela ansvaret för det vidare arbetet. Krisgruppen Avdelningschef Sammanställ händelseförloppet, kontrollera fakta innan andra informeras. Utse person som ta hand om media tills någon ansvarig kan informera. Samverka med polisen. Kontakta Arbetsmiljöinspektionen.I Informera alla anställda om händelsen stoppa ryktesspridning. Informera samarbetspartners och andra som berörs av rånet. Samla alla inblandade på en trygg och avskärmad plats, låt ingen gå direkt hem. Låt alla få möjlighet att kontakta anhöriga, håll ihop familjer. Ge fysisk och psykisk omsorg till drabbade personer. Ge alla möjlighet att samtala om det inträffade. Se till att alla har ett socialt kontaktnät för kvällen och natten. Informera om stressreaktioner som kan komma de närmaste dygnen. Bestäm när gruppen skall återses nästa dag (debriefing). Dokumentera händelsen i skrift och bild för senare utbildning.

EFTER OLYCKAN - KRISREAKTIONER Det här avsnittet vänder sig till dig som har upplevt en större olycka. Man vet idag att det är vanligt med olika typer av kris och stressreaktioner hos personer som varit med om en olycka. Dessa reaktioner kan också drabba personer som inte var direkt inblandade i olyckan. För att göra det tydligt brukar man dela perioden med krisreaktioner (drygt 6 månader) i olika faser. CHOCKFASEN Det första som drabbar oss efter att olyckan har inträffat är chocken. Förenklat kan det jämföras med att propparna går i ett elektriskt system på grund av överbelastning. Man känner sig tom invärtes, tiden står stilla, det som har inträffat verkar overkligt, det blir svårt att tänka logiskt och man klarar endast av rutinhandlingar. Många upplever också fysiska reaktioner med illamående, darrningar, yrsel och snabb puls. Chocken kan sitta i från några sekunder till några dagar. För att den skall släppa är det viktigt att vi befinner oss i trygga omgivningar, gärna tillsammans med anhöriga. REAKTIONSFASEN När chocken har släppt kommer reaktionen på det inträffade. Dessa reaktioner är starten på en naturlig bearbetning av händelsen. Normala stressreaktioner sitter ifrån några veckor till några månader. - ILSKA är ofta den första reaktionen som kommer efter att chocken har lagt sig. Man känner vrede över det inträffade och ofta försöker man hitta en syndabock som kan bära skulden. Ilskan försvinner efter några dagar men man kan under lång tid bära en bitterhet inom sig. - ÅNGEST och oro bli ofta en följeslagare under den första tiden. Tankar om vad som kunda ha hänt en själv eller närstående dyker upp. Ångesten tilltar ofta på kvällen och natten eller när man är ensam. - SKULDKÄNSLOR blir ofta centrala efter olyckan. Man tänker tillbaka på det som har hänt och tror att man själv kunde ha förhindrat det. Efter en olycka är det vanligt att många tar på sig skulden för det inträffade. Dessa skuldtankar håller man ofta för sig själv och på så sätt skapar man ett privat fängelse. - HUMÖRSVÄNGNINGAR är vanliga den första tiden efter olyckan. Omgivningen märker att man snabbt svänger mellan sorg, ilska eller glädje. Tålamodet minskar och man blir lätt irriterad. - KONCENTRATIONSFÖRMÅGAN kommer att vara nedsatt första tiden. Tankar runt olyckan bryter ofta koncentrationen. Det kan vara svårt att hålla fast uppmärksamheten på saker som bilkörning, läsning, samtal eller se på TV. - SÖMNPROBLEM är den vanligaste stressreaktionen efter en olycka. Problemen brukar sitta i den första veckan efter händelsen. - RÄDSLA för olycksstället är den naturlig reaktion den första tiden. Men det är viktigt att inte låta den ta överhand så att du utvecklar ett motstånd mot olycksplatsen eller ting som förknippas med den. - ISOLERING är kanske den farligaste reaktionen. Det är lätt att sluta sig inom sig själv när man mår psykiskt dåligt av stressreaktionerna. Isolering fördröjer det naturliga tillfrisknandet och leder lätt till att man utvecklar en depression. - ÖVERKÄNSLIGHET för ljud kan innebära att man hoppar högt och får hjärtklappning vid plödsliga ljud. Det tyder på att man har en hög beredskap i kroppen efter olyckan. - MINNESBILDER ELLER SEKVENSER från olyckan kan under en lång tid efteråt spelas upp på näthinnan. Dessa bilder väcker ofta starka känslomässiga reaktioner.

REPARATIONSFASEN När stressreaktionerna gradvis försvinner kommer framtidsperspektivet sakta tillbaka och man är inne i reparationsfasen.tankarna går inte längre bara tillbaka till olyckan utan det blir lättare att tänka framåt. Om du trots allt efter 6-8 veckor fortfarande har några av dessa problem, bör du kontakta din läkare som kan förmedla kontakt med specialist. Exempel på kvarvarande problem: - Starka och påträngande minnesbilder från händelsen. - Hög beredskap i kroppen ofta kombinerat med sömnproblem. - Problem att vara i situationer som påminner om händelsen. NYORIENTERING Nyorientering är den period när krisen definitivt släpper taget. Det kan bäst beskrivas som ett uppvaknande till en morgon som inte längre är grå och regnfylld. Nu är bearbetningen av det inträffade klart. Minnen och tankar om olyckan är inte längre så laddade och skall inte ge obehagliga reaktioner.

KONTAKTUPPGIFTER VID KRIS ELLER STÖRRE OLYCKA Vid större kris eller olycka sammankallas en krisgrupp med följande personer och organisationer. Duty Manager (DM) Tfn: 0280-750 96 Johan Thorn, VD sammankallande Tfn: 0280-750 01 072-243 62 80 Peter Myrvang, Driftchef Tfn: 0280-750 40 076-133 29 20 Lars Lundblad, Controller Tfn: 0280-750 02 070-347 17 11 Jour kyrkan Tfn: 0280-59 31 20 (Fjällkyrkorna) (12, 13, 14 som slutsiffror direkt till prästerna) 0280-59 31 00 (Lima) Krisjour SOS Alarm: Tfn: 0280-332 35 Organisation som finns till hjälp: POSOM-gruppen i Malung-Sälens kommun. I övrigt gäller organisation och ansvar enligt Stötens Krishanteringspolicy. Krisgruppens samlingsplats är VDns kontor. Förslag på dagordning: VD sammankallar Genomgång av situation Fördelning och delegering ansvarsuppgifter Mediakontakter via VD Information till berörda Summering Avslut Upprättad 14 nov 2018 POSOM-gruppen (Psykiskt och socialt omhändertagande) - Svenska kyrkan - Socialtjänsten - Sjukvården - Räddningstjänsten - Polisen Ansvariga vid utlarmning av POSOM är jourhavande räddningschef vid olyckor som härleds räddningstjänst, polisen ansvarar för utalarmering av händelser där polisen är ansvarig.