Månadsöversikt Juni 2018 Italien pressade ner marknaden i maj Nivån bra på den ekonomiska statistiken i maj Inga förändringar i centralbankernas penningpolitik Det italienska regeringsprogrammet skrämde upp marknaden Kursuppgången förblev måttlig på aktiemarknaderna Ränteplaceringarna på minus SEB Manager Research: Impact investing övertygar USA rapporterade stark ekonomisk statistik i maj. ISM-index sjönk från föregående månad men både huvudsiffran och underkomponenterna låg på hög nivå. Byggaktiviteten har stigit kraftigt de senaste fem åren och ligger nu på normal nivå (ca 1,3 M bostäder/år). Arbetslöshetsgraden sjönk i maj till 3,8 procent såhär låg har inte arbetslösheten i USA varit sedan slutet av år 1969. USA:s centralbank gjorde inga ändringar i sin penningpolitik på sitt möte i maj, en uppluckring av balansen fortsätter och FED planerar att höja på styrräntan 3-4 gånger under de närmaste 12 månaderna ifall den ekonomiska tillväxten fortsätter på en 2,5 procents nivå och inflationen hålls måttlig. Från Eurozonen rapporterades att den ekonomiska tillväxten för årets första kvartal (2,5% på årsnivå) var något lägre än väntat. Inköpschefsindexen var liksom i USA relativt starka, men de har dock sjunkit klart från vårens toppnivåer. Eurozonens arbetslöshetsgrad var 8,5 procent i maj och trots att arbetsmarknadssituationen klart har förbättrats är det ännu lång väg till 2007 års nivå (7,3%). Den Europeiska centralbanken höll inget räntemöte i maj. Marknadens förväntningar gällande nedtrappningen av ECB:s köpprogram har fördröjts då den ekonomiska tillväxten inte längre stiger, inflationen är mycket måttlig och den politiska osäkerheten har stigit, speciellt i Italien. Valsegrarna i Italien, Högerblocket och Femstjärnerörelsen, offentliggjorde regeringsprogrammet där statens utgifter skulle höjas och skatterna sänkas, vilket troligen skulle leda till att landets skuldbörda stiger. Regeringsprogrammet tolkades på marknaden som oansvarigt och oron för en eurokris steg upp till ytan igen.
Makroekonomi Jämfört med krisen 2010 är Eurozonens brandväggar nuförtiden bättre (ECB:s köpprogram, europeiska finansiella stabiliceringsfaciliteten, bankernas starkare balanser) och ingen statsskuldkris ligger för dörren trots att Italiens skuldbörda är massiv (2 300 mrd ). Tillväxtmarknadernas inköpschefsindex förblev så gott som oförändrade i maj och BRIC ländernas PMI:n låg alla över 50 poäng. I Indien (7,7%) och i Ryssland (1,3%) var tillväxten för det första kvartalet snabbare än väntat medan tillväxten i Brasilien (1,2%) var något sämre än väntat. Som helhet ser tillväxtmarknadernas ekonomiska tillväxt ut att ha stabiliserat sig eller håller på att förbättras. På aktiemarknaden steg kurserna under de tre första veckorna i maj tills den politiska situationen i Italien fick kurserna att sjunka. Under månaden steg börsen i USA med drygt 6 procent mätt i euro varav 4 procentenheter förklaras av den förstärkta dollarn. I Europa (+0,1%), på tillväxtmarknaderna (0%) och i Finland (1,6%) var avkastningen blygsammare. Statsobligationernas avkastning sjönk 1,5 procent på minus då landsriskpremierna steg kraftigt under månaden. Investment grade- och high yield företagslånens riskpremier steg något och trots att basräntorna sjönk avkastningarna 0,3-1 procent på minus. De globala utsikterna skuggas fortsättningsvis av de dåliga framstegen i de av USA initierade utrikeshandelsförhandlingarna. Och trots att ett handelskrig inte verkar vara sannolikt finns där ett hot. För tillfället finns en avsiktsförklaring mellan USA och Kina om att man försöker sänka underskottet i USA:s handelsbalans rejält under de kommande åren. Det finns ingen information om detaljerna och de har knappast en blivit överrenskomna, vilket betyder att hotet om tullhöjningar länderna emellan fortfarande föreligger. Tullhöjningarna mellan USA och Eurozonen trädde i kraft i slutet av maj då man inte framskred i förhandlingarna. Höjningarnas euromässiga inverkan är inte så dramatisk men höjningarna är en negativ utveckling och teoretiskt sett kan tullbråket eskalera till ett handelskrig. Placeringsklasserna I maj inverkade olika teman på stämningen på placeringsmarknaderna. I början av månaden stöddes marknadens riskaptit av positiv ekonomisk statistik men situationen i Italien fick stämningen att sjunka speciellt på eurozonens räntemarknad. På tillväxtmarknaderna höjde de landsspecifika utmaningarna, främst i Turkiet och Brasilien, de i lokala valutor noterade lånens räntenivå och valutorna försvagades. Även hard currency lånens riskpremier steg på grund av politisk osäkerhet. Sålunda sjönk EMD-placeringarnas avkastning med ca 2,5 procent. 2
Modellportföljen Aktiemarknaden överviktad, ökad vikt i USA Den positiva ekonomiska tillväxten och bristen på alternativ stöder en övervikt på aktiemarknaden Aktiemarknadsvikten i Europa har sänkts i maj och USA placeringarnas andel har höjts. Förändringen förbättrar aktieportföljens defensivitet och samtidigt minskar den negativa inverkan av de europeiska politiska riskerna något Statsobligationerna underviktade, låg absolut avkastningsnivå och förväntningar om en gradvis ökande räntenivå inverkar Företagslånen underviktade, ränteuppgången och de redan märkbart lägre riskpremierna försvagar avkastningspotentialen Tillväxtmarknadslånen svagt överviktade, de i lokala valutor noterade lånens avkastningsförväntningar lockar, men de i dollar noterade (HC) lånens potential är begränsad 3
Fonder Impact investing övertygar Impact Investing, eller fritt översatt till svenska påverkansinvestering, utmanar den traditionella synen på att placerandets ända målsättning är maximering av avkastningen. Allt fler placerare är intresserade av hur man genom val av placeringsobjekt kan förbättra världen främst ur social och miljöbevarande synvinkel och baserar sina placeringsbeslut på dessa faktorer. Vad innebär detta för placeringsportföljens förväntade avkastning innebär påverkansinvesteringar välgörenhet på bekostnad av avkastningen, eller kan det vara förnuftigt även ur avkastningssynvinkel? Trots att termen impact investing lanserades först för ca ett årtionde sedan är historien för påverkansinvestering mycket längre. I början ansågs den vara främst välgörenhet och penningströmmarna styrdes främst genom reglering och begränsningar. Först under de senaste åren har man börjat närma sig påverkansinvestering mera ur avkastningssynvinkel än ur välgörenhetssynvinkel. Intresset från olika investerarkategorier ökar hela tiden Påverkansinvestering trenden är stark och orsaken varför den lockar allt fler tillhandahållare av investeringstjänster och professionella placerare är uppenbar: ett ökat intresse ökar efterfrågan och ökar värdet på de aktörer som agerar enligt trenden. De stiftelser som fungerar med donationsmedel har typiskt varit påverkansinvestering modellens pionjärer men under senare tid har temat vuxit sig starkt bland både institutionella placerare och speciellt bland småsparare, vilket överraskar. Enligt en färsk undersökning som Global Impact Investing Network har publicerat har andelen påverkansinvestering bland småsparare stigit med 20% sedan år 2013 och småspararna ligger nu tvåa efter stiftelserna som fungerar med donationsmedel. Privatpersonerna och småspararna ligger i frontlinjen av utvecklingen vilket visar att ämnet tills vidare intresserar den yngre generationen mera än den gamla. FN:s målsättningar för hållbar utveckling skapar en bas för utvecklingen Det öppnar sig ständigt nya möjligheter för placerarna att förena vinstsyfte med teman som förbättrar omgivningen och livskvaliteten. Dessa kan vara omfattande teman som anknyter till naturskydd och globala teman som anknyter till klimatet såsom att minska koldioxidavtrycket. Det finns även allt mer placeringsalternativ där man koncentrerar sig på bara vissa områden och mindre målsättningar, såsom att producera rent vatten eller att utveckla finansieringstjänster för småföretagare i utvecklingsländer. I bakgrunden ligger ofta FN:s målsättningar för hållbar utveckling som innefattar 17 noggrannare definierade delområden och vars mål är att främja fred, samarbete, människornas levnadsförhållanden och sociala ställning samt jordklotets hållbara utveckling. Placeringsobjekt som förbättrar världen och en bra avkastning är inte i dagens värld en motstridig målsättning. Ett bra exempel på hur man kan kombinera påverkansinvestering och bra avkastning är genom Liontrust aktiefond som placerar i Europa* och som vi nyligen lagt till vår rekommendationslista. Fondens placeringsobjekt väljs utifrån temat hållbar utveckling och påverkansinvestering och har höga avkastningsförväntningar. För tillfället är en stor del av placeringarna allokerade i företag vars målsättning är t ex att effektivera energianvändningen, förbättra återvinningen och avfallshanteringen, öka användningen av bränslen som förorenar mindre, effektivera transportlogistiken, befrämja sunda levnadsvanor etc. Temana är på ett eller annat sätt kopplade till hållbar utveckling och till det ökade intresset för placeringsobjekt med vilka man inverkar på människornas och jordklotets framtid. Det är lätt att tro att företag som väljs på basen av dessa kriterier kommer att vara framgångsrika i framtiden och ge placeraren en bra avkastning. Vi kommer att berätta mera om Liontrusts fond framöver. Påverkansinvestering är inte välgörenhet utan ersättning Att eftersträva bra avkastning och påverkansinvestering är inte motstridiga målsättningar. Att placera i placeringsobjekt av vars värde växer på grund av det allmänna intresset är motiverat och det kan även ses som en del av den totala portföljens riskhantering där man säkerställer att det i placeringsportföljen finns tillräckligt med aktuella teman och bolag som intresserar både placerare och den stora allmänheten. Å andra sidan sänker man risken för att det i portföljen finns branscher eller bolag som kan vara förlorare i denna utveckling. I bästa fall får man vid sidan av en stark avkastningsutveckling en bekräftelse att man med hjälp av placeringen kunnat åstadkomma något bra för människorna och omgivningen. Allt fler placerare är övertygade av påverkansinvestering. * Vi kommer att ge noggrannare information om fonden senare, då godkännandet för försäljning i Finland fortfarande är anhängigt.
Kurslista 31.5.2018 Valuta: EUR Källor: Bloomberg, Morningstar 1 mån (%) Från början av året (%) 12 mån (%) 3 år (%) 5 år (%) OMX Helsinki CAP 1,6% 10,9% 10,3% 39,8% 112,4% SEB Finlandia 1,3% 5,6% 4,0% 24,6% 87,3% SEB Finland Small Cap 2,5% 3,8% 0,2% 28,1% 78,6% VINX Small Cap 4,2% 6,0% 6,3% 33,5% 88,9% SEB Nordic Small Cap 7,9% 8,2% 8,3% 40,6% 106,5% MSCI Europe 0,1% 0,2% 1,0% 3,7% 43,8% SEB European Opportunity* 0,3% 1,4% -0,7% -4,3% 39,1% SEB European Equity Small Caps 4,6% 4,3% 9,0% 24,3% 117,4% SEB European Equity 0,5% 0,7% 0,7% 8,4% 57,1% S&P 500 5,7% 4,3% 9,1% 25,8% 98,3% SEB US All Cap 4,5% 3,7% 5,5% 13,9% 68,3% William Blair US All Cap Growth Fund 6,9% 15,0% 18,0% 27,9% 97,4% Goldman Sachs US CORE Equity 6,2% 6,2% 12,2% 27,0% 99,7% MSCI Emerging Markets -0,4% -0,2% 9,4% 12,2% 38,7% SEB Russia 3,6% 4,9% 12,4% 39,0% 23,2% William Blair Emerging Leaders Growth 1,1% -1,4% 9,9% 6,5% 32,3% Eaton Vance Emerald PPA EM Equity -1,8% -2,2% 1,6% 0,4% 16,8% Macquarie Asia New Stars 0,1% -1,9% 1,6% -18,4% 37,3% JPM Em Markets Small Cap 0,1% -0,4% 8,4% 17,9% 58,2% Hermes Global Emerging Markets 0,1% -1,5% 10,6% - - JPM Latin America -13,1% -10,7% -7,6% -6,2% -17,5% Goldman Sachs India -0,9% -5,8% 3,1% 18,3% 114,6% Eastspring China 3,8% 5,9% 24,6% 7,3% 60,9% Fixed Income SEB Money Manager -0,1% -0,2% -0,4% -0,4% -0,1% SEB Euro Bond -1,2% -0,5% -0,2% 2,5% 13,7% SEB Corporate Bond Fund EUR -0,5% -1,1% -0,1% 3,6% 10,2% BlueBay Investment Grade Bond -0,5% -0,4% 1,9% 4,1% 12,4% Muzinich Europeyield -0,7% -0,6% 1,9% 13,8% 29,4% SEB Global High Yield -0,3% -1,5% -0,4% 6,1% 15,1% Pioneer Funds Euro High Yield -1,8% -1,8% 0,3% 8,1% 21,0% BlueBay Emerging Market Select Bond -4,7% -6,5% -2,9% -1,7% -10,7% SKY Harbor Short Duration High Yield F EUR Hdgd -0,1% -0,4% -0,5% 2,2% 5,2% SKY Harbor US High Yield F EUR Hhdg -0,4% -1,8% -1,0% 6,6% 13,4% Neuberger Berman EM Dbt Blnd -2,4% -3,5% -2,3% - - SEB European High Yield -1,6% -1,6% 0,2% 9,5% - SEB Money Manager Plus -0,3% -0,5% -0,4% 0,1% 2,0% Muzinich Short Duration HY Hdg EUR -0,2% -0,6% -1,0% 0,6% 4,7% JPM Global Strategic Bond fund EUR Hdg -0,7% -1,7% -1,3% - - Alternatives SEB Asset Selection Fund -2,5% -7,4% -7,9% -10,0% 10,5% GS Global Strategic Macro Bond Portfolio -1,3% -1,7% -3,8% 0,4% - Övriga Oil: price 67.04-2,2% 11,0% 38,7% 11,2% -27,1% EUR/USD: price 1.1699-3,1% -2,5% 4,3% 6,6% -10,0% * Fonden grundad 19.1.2015 och den placerar i T. Rowe Price European Equity fonden. Tabellens avkastningssiffror baserar sig på T. Rowe Price fonden. Kurslistans fonder är exempel på fonder som SEB rekommenderar och utnyttjar i kapitalförvaltningen. Nämnda fonder ska inte betraktas som ett investeringsråd. Faktablad och övrigt material som du rekommenderas att bekanta dig med före ett eventuellt placeringsbeslut fås från SEB. Värdet på fondandelar kan alltid stiga eller sjunka. Informationen i denna översikt är baserad på uppgifter som SEB bedömt som tillförlitliga. SEB ansvarar emellertid inte för att uppgifterna är fullständiga eller riktiga, inte heller för skada som kan uppkomma till följd av fel eller brist häri. Informationen ska inte uppfattas som en handelsrekommendation. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. 5