Kvalitetsrapport

Ärendenr GVN 2012/111 Handlingstyp Rapport Datum 2012-11-09 Kvalitetsrapport 1 2012-2013 Resultatuppföljning och elevnärvaro Besöksadress Regementsgatan 6 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post registrator-gvf@gotland.se Bankgiro 339-8328 Plusgiro 18 97 50-3 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se/gvf

Innehållsförteckning 1 Inledning och sammanfattning... 1 1.1 BAKGRUND... 1 1.2 ÖVERGRIPANDE SYFTE... 1 1.3 VISIONER OCH VERKSAMHETSIDÉ... 2 1.3.1 Övergripande vision... 2 1.3.2 Verksamhetsidé... 2 1.4 GRUNDFAKTA OM VERKSAMHETEN... 2 1.5 UTBILDNINGSCHEFENS SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 2 1.5.1 Bedömning av elevernas kunskapsutveckling, gymnasieskolan... 3 1.5.2 Jämförelser mellan kursbetyg och nationella prov, gymnasieskolan... 4 1.5.3 Elevnärvaro, gymnasieskolan... 5 1.5.4 Jämföresletal komvux... 5 1.5.5 Styrtal folkhögskolan... 6 1.5.6 Övriga styrtal... 6 1.6 UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSRAPPORTEN... 7 1.6.1 Förvaltningsstaben... 7 1.6.2 Christopher Polhemgymnasiet... 7 1.6.3 Elfrida Andréegymnasiet... 7 1.6.4 Richard Steffengymnasiet... 8 1.6.5 Komvux... 8 1.6.6 Folkhögskolan... 8 2 Sammanfattande uppföljning av nämndens styrkort... 9 2.1 BRUKARE/KUND... 9 2.2 PROCESS... 11 3 Bedömning av elevernas kunskapsutveckling, gymnasieskolan... 13 3.1 ANDEL ELEVER MED SLUTBETYG... 13 3.1.1 Samtliga enheter, sammanställning... 13 3.1.2 Christopher Polhemgymnasiet... 14 3.1.3 Elfrida Andréegymnasiet... 16 3.1.4 Richard Steffengymnasiet... 17 3.2 JÄMFÖRELSETAL HOS DE ELEVER SOM FICK SLUTBETYG... 18 3.2.1 Samtliga enheter, sammanställning... 18 3.2.2 Christopher Polhemgymnasiet... 19 3.2.3 Elfrida Andréegymnasiet... 20 3.2.4 Richard Steffengymnasiet... 21 3.3 ANDEL ELEVER MED GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA AV DE ELEVER SOM FICK SLUTBETYG... 22 3.3.1 Samtliga enheter, sammanställning... 22 3.3.2 Christopher Polhemgymnasiet... 23 3.3.3 Elfrida Andréegymnasiet... 24 3.3.4 Richard Steffengymnasiet... 25... 26 3.4.1 Samtliga enheter, sammanställning... 26 3.4.2 Christopher Polhemgymnasiet... 27 3.4.3 Elfrida Andréegymnasiet... 29 3.4.4 Richard Steffengymnasiet... 30... 31 3.5.1 Christopher Polhemgymnasiet... 31 3.5.2 Elfrida Andréegymnasiet... 32 3.5.3 Richard Steffengymnasiet... 32 3.4 ELEVER MED GODKÄNT I ALLA KURSER AV DE ELEVER SOM FICK SLUTBETYG 3.5 ANALYS OCH ÅTGÄRDER

4 Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, gymnasieskolan... 35 4.1 ENGELSKA 5... 35 4.1.1 Samtliga enheter, sammanställning... 35 4.1.2 Christopher Polhemgymnasiet... 36 4.1.3 Elfrida Andréegymnasiet... 36 4.1.4 Richard Steffengymnasiet... 37 4.2 MATEMATIK 1... 38 4.2.1 Samtliga enheter, sammanställning... 38 4.2.2 Christopher Polhemgymnasiet... 39 4.2.3 Elfrida Andréegymnasiet... 40 4.2.4 Richard Steffengymnasiet... 40 4.3 SVENSKA 1... 41 4.3.1 Samtliga enheter, sammanställning... 41 4.3.2 Christopher Polhemgymnasiet... 41 4.3.3 Elfrida Andréegymnasiet... 42 4.3.4 Richard Steffengymnasiet... 42 4.4 SVENSKA B... 43 4.4.1 Samtliga enheter, sammanställning... 43 4.4.2 Christopher Polhemgymnasiet... 43 4.4.3 Elfrida Andréegymnasiet... 44 4.4.4 Richard Steffengymnasiet... 44 4.5 ANALYS OCH ÅTGÄRDER... 45 4.5.1 Christopher Polhemgymnasiet... 45 4.5.2 Elfrida Andréegymnasiet... 46 4.5.3 Richard Steffengymnasiet... 46 5 Elevnärvaro gymnasieskolan... 48 5.1 LÄRARKVITTENSER... 48 5.2 ELEVNÄRVARO... 49 5.3 ANALYS OCH ÅTGÄRDER... 51 5.3.1 Christopher Polhemgymnasiet... 51 5.3.2 Elfrida Andréegymnasiet... 51 5.3.3 Richard Steffengymnasiet... 52 6 Jämförelsetal Komvux... 53 6.1.1 Engelska A... 53 6.1.2 Matematik A... 53 6.1.3 Svenska A... 53 6.1.4 Kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning som slutfört kurs... 53 6.1.5 Kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som slutfört kurs... 53 6.2 ANALYS OCH ÅTGÄRDER... 53 7 Styrtal Folkhögskolan... 55 7.1 BRUKARPERSPEKTIVET... 55 7.2 PROCESSPERSPEKTIVET... 56 8 Övriga styrtal... 57 8.1 ANDEL AVHOPP, GYMNASIESKOLAN... 57 8.2 ANDEL OMVAL, GYMNASIESKOLAN... 57 8.3 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING... 57 8.3.1 Förekomst av uppdaterade planer... 57 8.3.2 Planernas uppfyllande av författningskrav... 58

1 (58) 1 Inledning och sammanfattning 1.1 Bakgrund Föreliggande rapport är den första kvalitetsrapporten för läsåret 2012. Skollagen kräver att varje huvudman bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamhetens resultat redovisas och analyseras samt att åtgärder vidtas i syfte att utveckla verksamheten. Löpande under läsåret kommer ytterligare rapporter med annat innehåll att redovisas. Samtliga dessa rapporter ersätter den kvalitetsredovisning som kommunen och enskilda skolor tidigare varit skyldiga att redovisa. De främsta fördelarna med det nya redovisningssystemet är att data är aktuella genom att de redovisas löpande, att förutsättningar finns att upprätta handlingsplaner med hög aktualitet samt att politiker, skolor och allmänhet får mer koncentrerade rapporter med avseende på innehåll. 1.2 Övergripande syfte Figur 1-1: Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet och därmed kvalitetsrapporteringen syftar till att kontinuerligt Bedöma resultat och måluppfyllelse Utveckla arbetsprocesser genomförandet Identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de nationella målen Skolan skall vidta lämpliga åtgärder utifrån en kartläggning som identifierar områden som är särskilt angelägna att förbättra för att nå högre måluppfyllelse. För att förbättringarna skall bestå och kvaliteten höjas skall utvecklingen följas över tid.

2 (58) 1.3 Visioner och verksamhetsidé 1.3.1 Övergripande vision Gotland är östersjöregionens mest kreativa och magiska plats, präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust. (Vision Gotland 2025) 1.3.2 Verksamhetsidé GVN 1 ansvarar för att höja utbildningsnivån genom att erbjuda ett brett och kvalitativt utbildningsutbud för ungdomar och vuxna på Gotland. Utbildningarna bedrivs i samverkan med olika utbildningsanordnare och arbetsmarknaden. Utbudet är anpassat till individens och samhällets behov och präglas av valfrihet, jämlikhet och mångfald. Genom inspirerande och kunniga pedagoger erbjuds de studerande en lärmiljö som präglas av glädje och lust att lära. GVN vill bidra till att flera vill komma till Gotland och stanna här. GVN ansvarar för uppföljning och kvalitetssäkring av verksamheterna i gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och folkhögskola. 1.4 Grundfakta om verksamheten Den kommunala gymnasieskolan erbjuder under läsåret 2012/2013 i årskurs ett 16 nationella program och ett program med egna examensmål organiserade på tre skolenheter. Dessa är Christopher Polhemgymnasiet (CPG), Elfrida Andréegymnasiet (EAG) och Richard Steffengymnasiet (RSG). Samtliga introduktionsprogram erbjuds. Det kommunala uppföljningsansvaret, som avser verksamhet riktad mot ungdomar som inte finns inskrivna i gymnasieskolan, är organiserat i ett speciellt projekt; Ungdomskraft. Den kommunala vuxenutbildningen, Komvux Gotland, omfattar grundläggande vuxenutbildning, svenskundervisning för invandrare (SFI) och gymnasial vuxenutbildning samt externt upphandlade utbildningar (yrkesutbildningar och distansutbildningar) för vuxna. Gotlands Folkhögskola bedriver verksamhet i Hemse och Fårösund som förutom den allmänna linjen var inriktad mot bl.a. musik, foto, skrivare, textil och film. 1.5 Utbildningschefens sammanfattande bedömning I kvalitetsrapport 1 redovisas för gymnasieskolan kunskapsutvecklingen, jämförelser av resultat mellan kursbetyg och nationella prov, elevnärvaro, andel avhopp samt omval. För komvux redovisas jämförelsetal i ett urval kurser och för folkhögskolan måluppfyllelse av vissa styrtal. Avslutningsvis görs en kvalitativ bedömning av enheternas planer mot kränkande behandling inom gymnasieskolan och komvux. I årets rapport redovisas resultaten även ur ett genusperspektiv. 1 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

3 (58) Avsikten med kvalitetsrapporten är att den ska ge ett adekvat underlag till rektorers och lärares analys av verksamhetens resultat och att åtgärdsförslagen ska kunna följas för att se om förbättringar uppnås. I föregående års rapport konstaterades att det fanns brister i analysdelen. I årets rapport finns tydliga förbättringar inom detta område. Jag kan också konstatera att rapportens resultat tas på större allvar och diskuteras i olika grupperingar och sammanhang på skolorna. 1.5.1 Bedömning av elevernas kunskapsutveckling, gymnasieskolan Andelen elever som under året genomgått ett fullständigt program och fått slutbetyg uppgår till 91 procent vilket är det högsta värdet under mätperioden 2008-2012. Åtta program av 19 har ett resultat över 95 procent mot sju föregående år. I likhet med föregående år finns det stora skillnader i måluppfyllelse mellan programmen. 2011 hade tre program en måluppfyllelse under 75 procent. 2012 hamnar två specialutformade program under 75 procent, hästgymnasiet och produktionsteknik. Skillnaden i resultat mellan kvinnor och män för hela gruppen är försumbar, endast 0,1 procent. För åtta program finns en skillnad i måluppfyllelse mellan kvinnor och män på över 10 procent. Det bör påpekas att skillnaden i flera fall kan förklaras av att det ena könet är kraftigt underrepresenterat vilket kan leda till stora svängningar. Det mest signifikanta mätetalet för elevernas måluppfyllelse kopplat till kunskapsutveckling är jämförelsetalet. För samtliga elever med slutbetyg 2012 var det genomsnittliga jämförelsetalet 14,0, en minskning från föregående år med 0,2. Resultatet innebär att styrkortets mål på 14,2 inte uppnåddes. Under hela mätperioden 2008-2011 har den gotländska gymnasieskolan haft ett högre värde än riket, i genomsnitt 0,3 högre. Sannolikt kommer skillnaden mot riket att minska i år, riksresultaten är ännu inte rapporterade. Variationen mellan programmen pendlar mellan 16,4 (naturvetenskapsprogrammet) och 10,9 (produktionsteknik). Fyra program hade ett jämförelsetal på 15,0 eller högre medan tre program hade ett jämförelsetal på 12,0 eller lägre. Skillnaden mellan kvinnor och män är betydande. Det genomsnittliga jämförelsetalet för kvinnor är 14,9 och för män 13,2, en skillnad på 1,7. På enskilda program finns mycket stora skillnader, men om ett kön är kraftigt underrepresenterat blir jämförelser inte relevanta. Förklaringen är att skillnaden beror på skiftande individuella prestationer. Ett viktigt mätetal är andelen elever som uppnått grundläggande behörighet till högskola. 2012 lämnade 89 procent av elevgruppen gymnasieskolan med grundläggande behörighet, en minskning från föregående år med 2,1 procent. Styrkortets målnivå är 90 procent. Den gotländska gymnasieskolan har under perioden 2008-2011 haft högre måluppfyllelse än riket samtliga år med i genomsnitt knappt 5 procent. 92 procent av kvinnorna, men endast 87 procent av männen nådde grundläggande behörighet. Sju program hade en måluppfyllelse på minst 95 procent, medan tre program, fordonsprogrammet, naturbruksprogrammet och den rörliga bildens språk (film), hade en lägre måluppfyllelse än 75 procent. Det mätetal som bäst beskriver jämnheten i måluppfyllelsen och som utgör ett viktigt nationellt mål för samtliga elever är andelen elever som uppnått minst godkänt i alla kurser. 2012 års resultat är 62 procent, en signifikant försämring mot tidigare år. Det genomsnittliga resultatet för perioden 2008-2011 är drygt 68 procent. Någon nationell jämförelse är inte möjlig. Här är skillnaden i måluppfyllelse mellan kvinnor och män mycket stor. 69,8 procent av kvinnorna hade minst godkänt i alla kurser medan männen endast nådde 55,2 procent, en skillnad på 14,6 procent. Tre program hade en måluppfyllelse på minst 75 procent medan fyra program hade en lägre måluppfyllelse än 50 procent.

4 (58) UPPDRAG: Att analysera orsakerna till samt föreslå och genomföra åtgärder för fordonsprogrammet, naturbruksprogrammet och den rörliga bildens språk (film) med avseende grundläggande behörighet till högskola. Att analysera orsakerna till samt föreslå och genomföra åtgärder för program med låg måluppfyllelse med avseende på andel elever som uppnått minst godkänt i alla kurser. 1.5.2 Jämförelser mellan kursbetyg och nationella prov, gymnasieskolan Denna jämförelse är en del av kvalitetssäkringen av bedömning och betygssättning. Föregående år var inrapporteringen bristfällig i vissa program vilket medförde att andelen saknade prov var hög. I år har en tydlig förbättring skett vilket ger ett bättre underlag för bedömning av avvikelser. Redovisning sker av avvikelse samt högre eller lägre kursbetyg i jämförelse med provbetyg. Genusperspektivet redovisas också. Jag väljer att inte kommentera det här eftersom grupperna i många program blir så små att stora avvikelser ändå inte kan betraktas som signifikanta. Överensstämmelsen mellan provbetyg och kursbetyg i engelska är hög med en försumbar avvikelse sett till hela gymnasieskolan. Det finns några program där avvikelserna är så stora att de bör uppmärksammas och diskuteras på skolorna. I naturbruksprogrammet har 39 procent av eleverna fått ett högre kursbetyg än provbetyg. Motsvarande siffra för restaurang och livsmedel är 38 procent. I det humanistiska programmet har 57 procent av eleverna fått ett lägre kursbetyg än provbetyg i engelska. I matematik är differensen mellan kursbetyg och provbetyg (jämförelsetalet) hög sett till hela gymnasieskolan 11,4 mot 9.3. Denna avvikelse är avsevärd och 36,7 procent av eleverna har fått ett högre betyg än vad det nationella provet gav anledning att anta. Endast 1,1 procent fick ett lägre betyg. På RSG fick 56,3 procent av eleverna ett högre betyg. I det följande redovisas de program där minst 50 procent av eleverna fått ett högre kursbetyg än provbetyg. El- och energiprogrammet (53,8) Naturbruksprogrammet (88,2) Hotell- och turismprogrammet (50,0) Vård- och omsorgsprogrammet (56,3) Barn- och fritidsprogrammet (78,9) Ekonomiprogrammet (63,2) Humanistiska programmet (50,0) Samhällsvetenskapsprogrammet (50,0) Avvikelsen i jämförelsetal för hela gymnasieskolan i svenska är 0,3. 25,1 procent av eleverna har fått ett högre kursbetyg än provbetyg medan 13,4 procent fått ett lägre. Nedan redovisas de program med de största avvikelserna, över 50 procent. Fordons- och transportprogrammet (50,0) Naturbruksprogrammet (56,3) VVS- och fastighetsprogrammet (66,7) Noteras bör också att 66,7 procent av eleverna på sjöfartsutbildningen fått ett lägre kursbetyg.

5 (58) Sammanfattningsvis kan sägas att bedömningen i engelska generellt sett, men med några få undantag uppvisar relativt god överensstämmelse medan avvikelserna i matematik och svenska i många program är så stora att de inte rimligen kan förklaras på annat sätt än att grunderna för bedömningen måste ifrågasättas. För naturbruksprogrammet finns oacceptabelt höga avvikelser för samtliga tre ämnen. Av rektorernas kommentarer framgår att de gör samma bedömning som jag och de redovisar både förslag till åtgärder och möjliga förklaringar till avvikelserna. Utifrån mina erfarenheter från andra kommuner är avvikelserna för åtskilliga program större och allvarligare hos oss. UPPDRAG: Att analysera orsakerna till samt föreslå och genomföra åtgärder inom området bedömning och betygssättning som leder till en ökad överensstämmelse mellan kursbetyg och provbetyg. 1.5.3 Elevnärvaro, gymnasieskolan Att gymnasieskolan har bra rutiner kring elevernas närvaro är viktigt ur två aspekter: för att snabbt identifiera hög frånvaro och vidta åtgärder så att eleven inte missar den undervisning de har rätt till och behöver för att nå hög måluppfyllelse, för att få ett rättssäkert underlag vid rapportering av otillåten frånvaro till CSN. Styrkortets mål är att minst 95 procent av all undervisningstid ska vara inrapporterad i frånvarosystemet och den genomsnittliga närvaron på skolenhet och program ska uppgå till minst 90 procent. Lärarkvittenserna uppgick föregående läsår till 86,6 procent, en förbättring med 2 procentenheter sedan föregående år men styrkortets mål uppnås inte. CPG har förbättrat inrapporteringen med drygt 5 procentenheter och skillnaderna mellan skolorna är nu relativt små. Under december och speciellt juni sker en nedgång av lärarkvittenserna vilket gör att målet 95 procent kommer att bli svårt att uppnå. Närvaron för hela gymnasieskolan ligger på 87,3 procent, en förbättring med drygt 1 procentenhet sedan föregående år men fortfarande knappt 3 procentenheter från styrkortets mål. CPG har högst närvaro, 89 procent, och skillnaderna mellan årskurs 1 och 2-3 är små. Närvaron på introduktionsprogrammen generellt drar ner måluppfyllelsen. 1.5.4 Jämföresletal komvux I årets kvalitetsrapport redovisas även måluppfyllelsen 2011 för komvux i engelska, matematik och svenska samt i vilken utsträckning kursdeltagarna i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning slutfört respektive kurs. 78 procent av kursdeltagarna uppnådde minst betyget godkänd i engelska, en minskning från föregående år med 11 procentenheter och i jämförelse med perioden 2007-2010 med drygt 8 procentenheter. Resultatet 2011 är i paritet med riket, men 3 procentenheter lägre än turism- och besökskommungruppen. I matematik var måluppfyllelsen 78 procent vilket var samma som föregående år och även under hela mätperioden från 2007. Måluppfyllelsen är 5 procentenheter högre än riket men 3 procentenheter lägre än turism- och besökskommungruppen. I svenska nådde 82 procent av kursdeltagarna minst godkänd nivå 2011. Det är en markant förbättring i jämförelse med tidigare år (+16 procentenheter) och även i jämförelse med perioden 2007-2010 (+7 procentenheter). Resultatet 2011 är 5 procentenheter högre än riket, men 3 procentenheter lägre än turism- och besökskommungruppen.

6 (58) 80 procent av kursdeltagarna i grundläggande vuxenutbildning slutförde kursen 2011. Siffran är 3 procent- enheter högre än föregående år och knappt 3 procent- enheter högre än för perioden 2007-2010. Jämförelsesiffror för riket finns inte, däremot är måluppfyllelsen 21 procentenheter högre än turism- och besökskommungruppen. I gymnasial vuxenutbildning slutförde 79 procent kursen, 3 procentenheter lägre än föregående år och knappt en procentenhet lägre än för mätperioden 2007-2010. Siffran är 6 procentenheter högre än för riket 2011 och 2 procent- enheter högre än turism- och besökskommungruppen. Resultatredovisningen bör utvecklas inom komvux. Ett område som bör sättas under luppen är om det föreligger skillnader i måluppfyllelse mellan skolförlagd utbildning och distansutbildning. Ett annat område att följa upp är vilka effekter vuxenutbildningen ger i form av ökad förvärvsfrekvens något år efter avslutad utbildning. 1.5.5 Styrtal folkhögskolan För folkhögskolan redovisas relevanta styrtal 2012. 25 procent av de studerande på allmänna linjen har lägre utbildningsbakgrund vilket överträffar styrkortets mål på 15 procent som också är statens krav för statsbidrag. Demokrati-index uppgår till 69, att jämföra med rikets (andra folkhögskoleutbildningar) på 72. Då målsättningen är att demokrati-index minst ska uppgå till rikets nivå har målet inte uppnåtts. Nöjdkund/elevindex uppgår 2012 till 72. Styrkortets mål är minst 70 vilket innebär att målet uppnåtts. Avbrott från utbildningen följs upp på folkhögskolan och styrkortsmålen är att avbrotten inte får överstiga 10 procent på allmän linje och 5 procent på särskilda kurser. Båda målen har uppnåtts. 2012 var resultatet 7,6 procent respektive 3,7 procent. Det är önskvärt att utveckla resultatredovisningen för folkhögskolan och mäta effekter av utbildningen. Några frågor som vi borde få besvarade är: I vilken grad leder folkhögskolestudier till vidare studier på högskolan? I vilken grad medverkar utbildningen till inträde på arbetsmarknaden? 1.5.6 Övriga styrtal Avhoppen inom gymnasieskolan redovisas i rapporten för 2011. Det som mäts nationellt och även på Gotland är hur stor andel av nybörjarna som hoppar av huvudmannens skolor under det första året. Resultatet 2011 var på Gotland, liksom i riket, 3 procent. Avhoppen i turism- och besökskommuner var 1 procentenhet högre. Andel omval inom gymnasieskolan mäts genom att följa upp hur stor andel av elevgruppen som startade i ett visst gymnasieprogram årskurs 1 och som är inskrivna på ett annat program ett år senare. 2011 var det 7 procent av de gotländska ungdomarna som hörde till den här gruppen vilket är 3 procentenheter lägre (bättre) än riket och 5 procentenheter lägre än för turism- och besökskommungruppen. Det är självfallet bra att gruppen kan begränsas ur såväl individens som samhällets synpunkt och de faktorer som har störst påverkan är kvalitén på studie- och yrkesvägledningen och i vilken grad eleverna får sina förstahandsval tillgodosedda.

7 (58) I årets kvalitetsrapport 1 har staben utvecklat redovisningen av måluppfyllelsen kopplat till plan mot kränkande behandling. I nämndens styrkort finns två mål kopplade till detta område: att uppdaterade planer skall finnas mot kränkande behandling samt att dessa planer skall uppfylla författningarnas krav. De verksamheter inom GVF som omfattas av lagstiftningen är gymnasieskolan och komvux. Gymnasieskolorna har uppdaterade planer. Detta bedöms inte vara fallet för komvux. Kvalitetsutvecklaren har vidare bedömt de befintliga planerna utifrån de krav som lagstiftningen ställer och som Skolinspektionen regelbundet följer upp. Av bedömningen framgår att gymnasieskolornas planer generellt håller en god nivå och att CPG:s plan helt uppfyller kraven så när som i ett avseende (gäller för samtliga planer). Bristen är att det inte finns någon rutin för hur personalens respektive rektors anmälningsskyldighet skall fullgöras. UPPDRAG: Att komvux till 2013 reviderar planen mot kränkande behandling i enlighet med regelverket. Att staben tar fram ett förslag till rutin för hur personalens respektive rektors anmälningsskyldighet skall fullgöras. 1.6 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsrapporten 1.6.1 Förvaltningsstaben Underlag till resultatuppföljningen och frånvaro avseende gymnasieskolan sammanställs av förvaltningens kvalitetsutvecklare. Detta sker efter avslutat läsår och lämnas därefter för analys och bedömning till rektor för resp. enhet. Resultat från Folkhögskolan och Komvux samlas in och sammanställs. Efter att enheternas återrapporterat och materialet sammanställts och förts in i rapporten, gör utbildningschefen sin sammanfattande bedömning, se 1.5 ovan. 1.6.2 Christopher Polhemgymnasiet Resultaten har visats och diskuterats i följande formationer; i ledningsgrupp CPG, arbetslag och ämneslag samt att vissa delar tagits upp på personalkonferens. Arbetet är inte på långa vägar klart utan det fortsätter under hela läsåret. 1.6.3 Elfrida Andréegymnasiet Elevernas kunskapsutveckling EAG har en egen utvärderingsdag i juni efter skolavslutningen, där vi tar fram den statistik som då är tillgänglig. Personalen sitter i grupper och diskuterar statistiken. Frågor som tas upp är givetvis hur det ser ut och varför? Vilka avvikelser kan vi se och behöver dessa åtgärdas. I så fall, hur? En handlingsplan på respektive program har börjat utformas, där betyg och bedömning är en av rubrikerna och en annan rubrik är elever med studiesvårigheter. En av våra specialpedagoger gör årligen en undersökning kring elevernas behov av stöd och hur skolan arbetar med detta. Ger våra åtgärder resultat? Denna statistik är också en del i skolans utvärderingsdag. Förvaltningens kvalitetsutvecklare tar i augusti fram ett statistiskt underlag som vi tog upp arbetslagsvis den första arbetsveckan.

8 (58) Jämförelse nationella prov och kursbetyg Ämnesarbetslagen har jämfört resultaten på sina ämneskonferenser. Rektor har också suttit ner med respektive ämne och diskuterat avvikelser och orsaken till dessa. Elevnärvaro Hur elevnärvaron och lärarkvittenserna ser ut tas upp kontinuerligt på arbetsplatsträffarna, så även inför den här rapporten. Rektor har även diskuterat med elevrepresentanter på EAG-forum hur man kan höja närvaron på skolan. Vid föräldramöten och andra föräldrakontaker lyfts viken av elevnärvaron kopplat till studieresultat. 1.6.4 Richard Steffengymnasiet Vid terminslutet vt 2012 fick lärarna en sammanställning av betygen för diskussion och reflektion. I augusti delades underlaget med betyg och nationella prov ut till lärarna för analys. Ämnesgrupperna återrapporterade kortfattat skriftligt till rektor. Elevnärvaro togs upp i samband med APT i augusti. Elever har inte varit involverade. 1.6.5 Komvux Material till kvalitetsredovisning tas som regel fram i samråd med strategigrupp (ett tvärsnitt av hela organisationen) och elevrådet. Denna delredovisning är dock, på grund av tidsbrist, framtagen av rektor och ännu ej förankrad. 1.6.6 Folkhögskolan Folkhögskolans underlag samlas in via ett formulär och presenteras i denna rapport. Resultat och data tas fram i ett för folkhögskolorna nationellt kvalitetssystem., d.v.s. resultatet går att jämföra såväl med andra folkhögskolor som med eget resultat över tid.

9 (58) 2 Sammanfattande uppföljning av nämndens styrkort I det följande redovisas utfallet avseende de styrkortsmål rapporten omfattar. Redovisningen sker i förenklat i trafikljusform. För detaljerad information hänvisas, i förekommande fall, till respektive framgångsfaktors textavsnitt, se hänvisning Ref: nedan. Nivåer: Målnivå uppnådd Nära målnivå Målnivå ej uppnådd Mätning ej utförd 2.1 Brukare/kund B1. Regionens utbildningar matchar den enskildes, näringslivets och samhällets behov B1.3 Andel studerande på folkhögskolans allmänna linje med lägre utbildningsbakgrund Mål: B1.3.1 Minst 15 % Utfall 2012: 25 % Ref: 7.1, sid. 55 Ny B2. Eleverna har inflytande över sin utbildning - en god skoldemokrati B2.3 Demokrati-index på folkhögskolan Mål: B2.3.1 Minst på rikets nivå Demokrati-index 2012 = 69 Riket = 72 Ref: 7.1, sid. 55 B3. Våra medarbetare är engagerade och kompetenta och har höga förväntningar på eleven B3.2 Nöjd kund/elev-index på gymnasieskola, vuxenutbildning och folkhögskola Mål: B3.2.2 Minst 70 på Komvux Ingen mätning 2011/2012 B3.2 Nöjd kund/elev-index på gymnasieskola, vuxenutbildning och folkhögskola Mål: B3.2.3 Minst 70 på folkhögskolan NKI 2012 = 72 Ref: 7.1, sid. 55

10 (58) B4. En stimulerande och trygg studie- och lärmiljö B4.2 Plan mot kränkande behandling Mål: B4.2.1 Uppdaterad plan finns på samtliga enheter Ref: 8.3.1, sid. 57 B4.2 Plan mot kränkande behandling Mål: B4.2.2 Samtliga planer uppfyller författningskrav Ref: 8.3, sid. 57 B4.3 Ordningsregler finns och är kända av eleverna Mål: B4.3.1 Ordningsregler finns på samtliga enheter Ref: - Ny B4.4 Andel studerande på folkhögskolan som rekommenderar andra att studera på våra skolor Mål: B4.4.1 Minst 90 % Utfall 2012: 95 % Ref: 7.1, sid. 55 B6. Ärlig/uppriktig/rättvisande och tydlig information om våra utbildningar B6.1 Andel avhopp/avbrott på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och folkhögskolan Mål: B6.1.1 Nollbas gymnasiet Utfall 2011: 3 % Ref: 8.1, sid. 57 Ny B6.1 Andel avhopp/avbrott på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och folkhögskolan Mål: B6.1.2 Nollbas Komvux Utfall 2011: 20 % grundvux, 21 % gyvux. Ref: 6.1.4 och 6.1.5, sid. 53 Ny B6.1 Andel avhopp/avbrott på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och folkhögskolan Mål: B6.1.3 Antalet avbrott skall inte överstiga 10 % för allmän linje och 5 % för särskilda linjer på folkhögskolan Ref: Utfall ht 2011: 7,6 % resp. 3,7 % Ny

11 (58) B6.3 Andel elever som gör omval i årskurs 1 Mål: B6.3.1 Nollbas Utfall 2011: 7 % Ref: 8.2, sid. 57 Ny B7. Elever/studerande känner trygghet och har god hälsa B7.4 Kursdeltagarnas upplevda förbättring av självförtroende på folkhögskolan Mål: B7.4.1 Index minst i nivå med riket Utfall 2102: 72, riket 71 Ref: 7.1, sid. 55 2.2 Process P1. Uppföljning av resultat och måluppfyllelse P1.2 Genomsnittligt jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg på gymnasieskolan Mål: P1.2.2 Minst 14,2 Utfall 2012: 14,0 Ref: 3.2, sid. 18 P1.3 Andel gymnasieelever med grundläggande högskolebehörighet Mål: P1.3.2 Minst 90 % Utfall 2012: 89 % Ref: 3.3, sid. 22 P1.4 Andel gymnasieelever med minst godkänt i samtliga kurser Mål: P1.4.1 Minst 70 % Utfall 2012: 62 % Ref: 3.4, sid. 26 P4. Effektiva övergångar mellan grund- och gymnasieskola P4.1 Utvärdering görs av Överlämnandegruppen Mål: P4.1.1 Utvärdering skall visa att övergångarna är effektiva Ny

12 (58) P7. Aktivt värdegrundsarbete P7.2 Inslag av genuskunskap på folkhögskolan Mål: P7.2.1 Genuskunskap finns i samtliga kursplaner Ref: 7.2, sid. 56 Ny P8. Motivera eleverna att närvara i skolan P8.1 Genomsnittlig elevnärvaro på skolenhet och program Mål: P8.1.1 Eleverna har minst 90 % närvaro på samtliga enheter och program Utfall 2012: 87 % Ref: 5.2, sid. 49 P8.2 Inrapporteringsgrad (lärarkvittenser) Mål: P8.2.1 95 % av genomförd lektionstid är kvitterad Utfall 2012: 89 % Ref: 5.1, sid. 48

13 (58) 3 Bedömning av elevernas kunskapsutveckling, gymnasieskolan 3.1 Andel elever med slutbetyg Slutbetyg (2 500 gymnasiepoäng) utfärdas när en elev genomgått ett fullständigt nationellt eller specialutformat program. Slutbetyget är en sammanställning av betygen i samtliga kurser som eleven slutfört och det projektarbete eleven utfört. Elev som inte är berättigad till slutbetyg får ett samlat betygsdokument. 3.1.1 Samtliga enheter, sammanställning Enhet 2012 2011 2010 2009 2008 CPG Antal elever 276 273 263 259 257 Antal med slutbetyg 254 249 235 224 221 Andel med slutbetyg 92,0% 91,2% 89,4% 86,5% 86,0% EAG RSG Antal elever 150 180 169 196 184 Antal med slutbetyg 130 157 138 177 149 Andel med slutbetyg 86,7% 87,2% 81,7% 90,3% 81,0% Antal elever 149 163 183 221 192 Antal med slutbetyg 139 151 166 205 179 Andel med slutbetyg 93,3% 92,6% 90,7% 92,8% 93,2% GVF totalt Antal elever 575 616 615 676 633 Antal med slutbetyg 523 557 539 606 549 Andel med slutbetyg 91,0% 90,4% 87,6% 89,6% 86,7% Tabell 3-1: Andel elever med slutbetyg, Gymnasie- och Enhet K M Totalt CPG 91,3% 92,3% 92,0% EAG 87,5% 85,2% 86,7% RSG 94,1% 91,7% 93,3% GVF totalt 91,0% 90,9% 91,0% Tabell 3-2: Andel elever med slutbetyg 2012, könsfördelning, Gymnasie- och

14 (58) 3.1.2 Christopher Polhemgymnasiet Program 2012 2011 2010 2009 2008 Byggprogrammet Antal elever 35 36 36 36 33 Antal med slutbetyg 34 35 34 32 27 Andel med slutbetyg 97,1% 97,2% 94,4% 88,9% 81,8% Elprogrammet Energiprogrammet Fordonsprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Specialutformat program, Häst Specialutformat program, Produktionsteknik Specialutformat program, Sjöfart Specialutformat program Antal elever 23 35 44 34 38 Antal med slutbetyg 19 33 38 32 34 Andel med slutbetyg 82,6% 94,3% 86,4% 94,1% 89,5% Antal elever 15 15 17 10 15 Antal med slutbetyg 15 15 13 10 11 Andel med slutbetyg 100% 100,0% 76,5% 100,0% 73,3% Antal elever 45 34 36 37 40 Antal med slutbetyg 42 32 32 34 33 Andel med slutbetyg 93,3% 94,1% 88,9% 91,9% 82,5% Antal elever 15 20 21 14 16 Antal med slutbetyg 13 15 20 11 15 Andel med slutbetyg 86,7% 75,0% 95,2% 78,6% 93,8% Antal elever 56 69 47 55 55 Antal med slutbetyg 54 68 47 55 52 Andel med slutbetyg 96,4% 98,6% 100,0% 100,0% 94,5% Antal elever 41 42 36 44 46 Antal med slutbetyg 41 37 33 38 40 Andel med slutbetyg 100,0% 88,1% 91,7% 86,4% 87,0% Antal elever 12 - - - - Antal med slutbetyg 8 - - - - Andel med slutbetyg 66,7% - - - - Antal elever 20 8 10 13 11 Antal med slutbetyg 14 4 4 5 6 Andel med slutbetyg 70,0% 50,0% 40,0% 38,5% 54,5% Antal elever 14 13 12 13 - Antal med slutbetyg 14 9 10 5 - Andel med slutbetyg 100,0 69,2% 83,3% 38,5% - Antal elever - 1 4 3 3 Antal med slutbetyg - 1 4 2 3 Andel med slutbetyg - 100,0% 100,0% 66,7% 100,0% CPG totalt Antal elever 276 273 263 259 257 Antal med slutbetyg 254 249 235 224 221 Andel med slutbetyg 92,0% 91,2% 89,4% 86,5% 86,0% Tabell 3-3: Andel elever med slutbetyg, Christopher Polhemgymnasiet

15 (58) Program K M Totalt Byggprogrammet 100,0% 96,8% 97,1% Elprogrammet 100,0% 81,8% 82,6% Energiprogrammet 100,0% 100,0% 100,0% Fordonsprogrammet 100,0% 91,7% 93,3% Naturbruksprogrammet 71,4% 100,0% 86,7% Naturvetenskapsprogrammet 100,0% 93,3% 96,4% Teknikprogrammet 100,0% 100,0% 100,0% Specialutformat program, Häst 60,0% 100,0% 66,7% Specialutformat program, Produktionsteknik - 70,0% 70,0% Specialutformat program, Sjöfart 100,0% 100,0% 100,0% CPG totalt 91,3% 92,3% 92,0% Tabell 3-4: Andel elever med slutbetyg 2012, könsfördelning, Christopher Polhemgymnasiet

16 (58) 3.1.3 Elfrida Andréegymnasiet Program 2012 2011 2010 2009 2008 Estetiska programmet Antal elever 26 33 36 42 35 Antal med slutbetyg 21 29 33 38 29 Andel med slutbetyg 80,8% 87,9% 91,7% 90,5% 82,9% Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Omvårdnadsprogrammet Specialutformat program, Den rörliga bildens språk Antal elever 42 55 46 52 51 Antal med slutbetyg 38 50 35 45 35 Andel med slutbetyg 90,5% 90,9% 76,1% 86,5% 68,6% Antal elever 9 9 7 12 7 Antal med slutbetyg 9 8 7 10 5 Andel med slutbetyg 100,0% 88,9% 100,0% 83,3% 71,4% Antal elever 24 35 35 41 39 Antal med slutbetyg 20 28 27 38 33 Andel med slutbetyg 83,3% 80,0% 77,1% 92,7% 84,6% Antal elever 22 20 13 15 16 Antal med slutbetyg 19 19 11 14 13 Andel med slutbetyg 86,4% 95,0% 84,6% 93,3% 81,3% Antal elever 23 20 24 32 33 Antal med slutbetyg 22 19 20 31 31 Andel med slutbetyg 95,7% 95,0% 83,3% 96,9% 93,9% Specialutformat program 2 Antal med slutbetyg 1 4 5 1 3 Antal elever 4 8 8 2 3 Andel med slutbetyg 25,0% 50,0% 62,5% 50,0% 100,0% EAG totalt Tabell 3-5: Andel elever med slutbetyg, Elfrida Andréegymnasiet Antal elever 150 180 169 196 184 Antal med slutbetyg 130 157 138 177 149 Andel med slutbetyg 86,7% 87,2% 81,7% 90,3% 81,0% Program K M Totalt Estetiska programmet 75,0% 90,0% 80,8% Handels- och administrationsprogrammet 96,0% 82,4% 90,5% Hantverksprogrammet 100,0% 100,0% 100,0% Hotell- och restaurangprogrammet 78,6% 90,0% 83,3% Omvårdnadsprogrammet 85,7% 100,0% 86,4% Specialutformat program, Den rörliga bilden språk - teater 100,0% 100,0% 100,0% Specialutformat program, Den rörliga bildens språk - film 100,0% 87,5% 91,7% Specialutformat program 50,0% 0,0% 25,0% EAG totalt 87,5% 85,2% 86,7% Tabell 3-6: Andel elever med slutbetyg 2012, könsfördelning, Elfrida Andréegymnasiet 2 Inkl. PRIV

17 (58) 3.1.4 Richard Steffengymnasiet Program 2012 2011 2010 2009 2008 Barn- och fritidsprogrammet Antal elever 25 24 44 51 35 Antal med slutbetyg 23 23 40 45 29 Andel med slutbetyg 92,0% 95,8% 90,9% 88,2% 82,9% Samhällsvetenskapsprogrammet Antal elever 106 126 133 160 143 Antal med slutbetyg 102 117 122 154 138 Andel med slutbetyg 96,2% 92,9% 91,7% 96,3% 96,5% Specialutformat program 2 Antal med slutbetyg 14 11 4 6 12 Antal elever 18 13 6 10 14 Andel med slutbetyg 77,8% 84,6% 66,7% 60,0% 85,7% RSG totalt Antal elever 149 163 183 221 192 Antal med slutbetyg 139 151 166 205 179 Andel med slutbetyg 93,3% 92,6% 90,7% 92,8% 93,2% Tabell 3-7: Andel elever med slutbetyg, Richard Steffengymnasiet Program K M Totalt Barn-och fritidsprogrammet 90,5% 100,0% 92,0% Samhällsvetenskapsprogrammet 98,6% 91,7% 96,2% Specialutformat program 70,0% 87,5% 77,8% RSG totalt 94,1% 91,7% 93,3% Tabell 3-8: Andel elever med slutbetyg 2012, könsfördelning, Richard Steffengymnasiet

18 (58) 3.2 Jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg För att räkna jämförelsetalet för ett slutbetyg måste kursbetygen översättas till värden: IG = 0, G = 10, VG = 15, MVG = 20. Värdet för varje kursbetyg som ingår i slutbetyget multipliceras sedan med kursens gymnasiepoäng. Exempelvis VG i en kurs som omfattar 100 gymnasiepoäng ger betygsvärdet 15 * 100 = 1 500. På detta sätt räknas betygsvärdet fram för varje kurs. Samtliga betygsvärden på kurserna ingående i slutbetyget adderas. Summan av betygsvärdena divideras sedan med den totala poängsumman, d.v.s. 2 500 i ett slutbetyg. Det tal som erhålls är jämförelsetalet för slutbetyget och kan maximalt bli 20,0. 3.2.1 Samtliga enheter, sammanställning Enhet 2012 2011 2010 2009 2008 CPG nationella program CPG 13,8 13,9 13,4 13,8 13,7 Riket 3-14,0 13,9 14,0 14,0 EAG nationella program RSG nationella program EAG 14,0 13,8 14,6 14,1 14,0 Riket 3-13,7 13,7 13,7 13,6 RSG 14,9 15,3 15,2 15,0 14,9 Riket 3-14,5 14,5 14,4 14,3 GVF samtliga program totalt GVF 14,0 14,2 14,3 14,3 14,2 > 25 000 - - 13,8 13,8 13,7 Turism - 14,0 - - - Riket 4-14,0 14,0 14,0 14,0 Tabell 3-9: Jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg, Gymnasie- och Enhet K M Totalt CPG nationella program 14,9 13,4 13,8 EAG nationella program 14,4 13,1 14,0 RSG nationella program 15,4 13,8 14,9 GVF samtliga program totalt 14,9 13,2 14,0 Tabell 3-10: Jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg 2012, könsfördelning, Gymnasie- och 3 Jämförelse med riket avser de nationella program resp. enhet har 4 Jämförelse med riket avser samtliga program i riket

19 (58) 3.2.2 Christopher Polhemgymnasiet Program 2012 2011 2010 2009 2008 Byggprogrammet CPG 12,2 12,0 12,6 12,7 12,2 Riket - 12,7 12,6 12,7 12,3 Elprogrammet Energiprogrammet Fordonsprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet S:a nationella program CPG 13,4 11,9 11,9 13,0 12,5 Riket - 12,5 12,4 12,3 12,2 CPG 13,7 12,5 12,4 12,4 11,7 Riket - 12,6 12,4 12,3 11,9 CPG 11,3 11,9 11,2 11,7 11,9 Riket - 11,6 11,6 11,8 11,6 CPG 13,1 12,2 13,5 12,6 13,8 Riket - 13,6 13,6 13,7 13,7 CPG 16,4 17,3 16,9 16,2 17,2 Riket - 16,3 16,2 16,2 16,2 CPG 14,8 14,2 13,8 14,4 13,2 Riket - 14,3 14,1 14,1 14,0 CPG 13,8 13,9 13,4 13,8 13,7 Riket 3-14,0 13,9 14,0 14,0 Specialutformat program, Häst CPG 15,5 - - - - Specialutformat program, Produktionsteknik CPG 10,9 13,7 12,7 12,5 11,0 Specialutformat program, Sjöfart CPG 12,0 13,1 11,4 13,2 - CPG totalt CPG 13,6 13,9 13,3 13,7 13,6 Riket 4-14,0 14,0 14,0 14,0 Tabell 3-11: Jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg, Christopher Polhemgymnasiet Program K M Totalt Byggprogrammet 11,9 12,2 12,2 Elprogrammet 11,9 13,5 13,4 Energiprogrammet 17,1 13,5 13,7 Fordonsprogrammet 11,8 11,2 11,3 Naturbruksprogrammet 14,4 12,3 13,1 Naturvetenskapsprogrammet 16,3 16,5 16,4 Teknikprogrammet 15,7 14,5 14,8 Specialutformat program, Häst 15,2 16,4 15,5 Specialutformat program, Produktionsteknik - 10,9 10,9 Specialutformat program, Sjöfart 10,1 12,2 12,0 CPG totalt 14,9 13,2 13,6 Tabell 3-12: Jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg 2012, könsfördelning, Christopher Polhemgymnasiet

20 (58) 3.2.3 Elfrida Andréegymnasiet Program 2012 2011 2010 2009 2008 Estetiska programmet EAG 15,4 15,6 16,7 15,8 15,9 Riket - 15,0 15,0 14,9 14,9 Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Omvårdnadsprogrammet S:a nationella program Specialutformat program, Den rörliga bildens språk EAG 13,6 13,7 14,1 14,0 12,9 Riket - 12,9 12,9 12,9 12,8 EAG 14,2 15,4.. 13,4.. Riket - 14,3 14,5 14,4 14,1 EAG 12,7 12,0 12,9 13,3 13,1 Riket - 12,7 12,7 12,7 12,8 EAG 14,4 13,1 13,3 12,7 14,6 Riket - 13,3 13,3 13,2 13,1 EAG 14,0 13,8 14,6 14,1 14,0 Riket 3-13,7 13,7 13,7 13,6 EAG 13,6 14,9 15,3 15,5 16,3 Specialutformat program EAG 17,0 - - - - EAG totalt EAG 13,9 13,9 14,7 14,4 14,4 Riket 4-14,0 14,0 14,0 14,0 Tabell 3-13: Jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg, Elfrida Andréegymnasiet Program K M Totalt Estetiska programmet 15,7 15,0 15,4 Handels- och administrationsprogrammet 14,0 12,8 13,6 Hantverksprogrammet 14,8 12,2 14,2 Hotell- och restaurangprogrammet 13,4 11,9 12,7 Omvårdnadsprogrammet 13,4 13,9 13,4 Specialutformat program, Den rörliga bilden språk - teater 15,2 14,3 14,9 Specialutformat program, Den rörliga bildens språk - film 14,7 11,0 12,4 Specialutformat program 17,0-17,0 EAG totalt 14,3 12,9 13,9 Tabell 3-14: Jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg 2012, könsfördelning, Elfrida Andréegymnasiet

21 (58) 3.2.4 Richard Steffengymnasiet Program 2012 2011 2010 2009 2008 Barn- och fritidsprogrammet RSG 14,6 13,5 13,5 13,3 14,2 Riket - 12,7 12,8 12,8 12,7 Samhällsvetenskapsprogrammet S:a nationella program RSG 15,0 15,7 15,7 15,5 15,1 Riket - 14,9 14,9 14,8 14,7 RSG 14,9 15,3 15,2 15,0 14,9 Riket 3-14,5 14,5 14,4 14,3 Specialutformat program RSG 12,8 12,9.... 14,0 RSG totalt RSG 14,7 15,1 15,2 15,0 14,9 Riket 4-14,0 14,0 14,0 14,0 Tabell 3-15: Jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg, Richard Steffengymnasiet Program K M Totalt Barn-och fritidsprogrammet 14,3 16,1 14,6 Samhällsvetenskapsprogrammet 15,8 13,5 15,0 Specialutformat program 13,2 12,3 12,8 RSG totalt 15,3 13,6 14,7 Tabell 3-16: Jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg 2012, könsfördelning, Richard Steffengymnasiet

22 (58) 3.3 Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av de elever som fick slutbetyg Grundläggande behörighet har den som fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget G i minst 2 250 gymnasiepoäng samt lägst betyget G i svenska A och B, alternativt svenska som andraspråk A och B, samt i engelska A och matematik A. 3.3.1 Samtliga enheter, sammanställning Enhet 2012 2011 2010 2009 2008 CPG nationella program CPG 89,9% 90,4% 88,1% 96,2% 91,4% Riket 3-88,5% 88,4% 92,3% 91,3% EAG nationella program RSG nationella program EAG 90,7% 89,6% 89,0% 95,8% 95,7% Riket 3-83,4% 82,7% 87,9% 86,9% RSG 96,0% 97,9% 94,4% 98,0% 95,8% Riket 3-91,4% 90,4% 91,7% 90,5% GVF samtliga program GVF 89% 92% 90% 97% 94% > 25 000 - - 87% 91% 90% Turism - 90% - - - Riket - 87% 87% 91% 89% Tabell 3-17: Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av de elever som fick slutbetyg, Gymnasie- och Enhet K M Totalt CPG nationella program 92,9% 88,9% 89,9% EAG nationella program 88,9% 94,3% 90,7% RSG nationella program 96,6% 94,6% 96,0% GVF samtliga program 92% 87% 89% Tabell 3-18: Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av de elever som fick slutbetyg 2012, könsfördelning, Gymnasie- och

23 (58) 3.3.2 Christopher Polhemgymnasiet Program 2012 2011 2010 2009 2008 Byggprogrammet CPG 88,2% 82,9% 91,2% 100,0% 96,3% Riket - 84,7% 85,6% 93,3% 91,7% Elprogrammet Energiprogrammet Fordonsprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet S:a nationella program CPG 100,0% 87,9% 97,4% 93,8% 94,1% Riket - 89,4% 87,9% 91,9% 89,4% CPG 93,3% 100,0% 92,3% 100,0% 100,0% Riket - 90,3% 89,3% 91,4% 88,8% CPG 73,8% 81,3% 65,6% 91,2% 93,9% Riket - 71,3% 71,6% 85,2% 83,1% CPG 69,2% 80,0% 80,0% 100,0% 93,3% Riket - 78,7% 81,3% 89,7% 88,3% CPG 100,0% 100,0% 97,8% 100,0% 98,0% Riket - 96,5% 96,3% 96,2% 96,1% CPG 95,1% 89,2% 85,7% 92,1% 71,8% Riket - 91,3% 90,1% 89,8% 89,5% CPG 89,9% 90,4% 88,1% 96,2% 91,4% Riket 3-88,5% 88,4% 92,3% 91,3% Specialutformat program, Häst CPG 87,5% - - - - Specialutformat program, Produktionsteknik CPG 50,0% 100,0% 75,0% 80,0% 100,0% Specialutformat program, Sjöfart CPG 92,9% 100,0% 63,4% 100,0% - CPG totalt CPG 87,8% 90,8% 86,4% 95,5% 91,4% Riket 4-87,4% 86,9% 90,6% 89,1% Tabell 3-19: Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av de elever som fick slutbetyg, Christopher Polhemgymnasiet Program K M Totalt Byggprogrammet 50,0% 93,3% 88,2% Elprogrammet 100,0% 100,0% 100,0% Energiprogrammet 100,0% 92,9% 93,3% Fordonsprogrammet 88,9% 69,7% 73,8% Naturbruksprogrammet 80,0% 62,5% 69,2% Naturvetenskapsprogrammet 100,0% 100,0% 100,0% Teknikprogrammet 100,0% 93,5% 95,1% Specialutformat program, Häst 83,3% 100,0% 87,5% Specialutformat program, Produktionsteknik - 50,0% 50,0% Specialutformat program, Sjöfart 100,0% 92,3% 92,9% CPG totalt 92,1% 86,4% 87,8% Tabell 3-20: Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av de elever som fick slutbetyg 2012, könsfördelning, Christopher Polhemgymnasiet

24 (58) 3.3.3 Elfrida Andréegymnasiet Program 2012 2011 2010 2009 2008 Estetiska programmet EAG 95,2% 93,1% 93,8% 97,2% 100,0% Riket - 91,4% 91,7% 91,9% 91,0% Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Omvårdnadsprogrammet S:a nationella program Specialutformat program, Den rörliga bildens språk EAG 86,8% 92,0% 97,1% 93,3% 88,9% Riket - 79,5% 78,5% 84,4% 81,7% EAG 77,8% 87,5%.. 100,0%.. Riket - 89,1% 88,0% 92,4% 91,8% EAG 100,0% 89,3% 78,6% 94,7% 97,0% Riket - 75,4% 73,5% 84,4% 84,2% EAG 89,5% 78,9% 72,7% 100,0% 100,0% Riket - 80,3% 81,1% 87,1% 86,4% EAG 90,7% 89,6% 89,0% 95,8% 95,7% Riket 3-83,4% 82,7% 87,9% 86,9% EAG 68,2% 89,5% 100,0% 100,0% 100,0% EAG totalt EAG 86,9% 89,8% 91,2% 96,6% 96,7% Riket 4-87,4% 86,9% 90,6% 89,1% Tabell 3-21: Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av de elever som fick slutbetyg, Elfrida Andréegymnasiet Program K M Totalt Estetiska programmet 91,7% 100,0% 95,2% Handels- och administrationsprogrammet 83,3% 92,9% 86,8% Hantverksprogrammet 85,7% 50,0% 77,8% Hotell- och restaurangprogrammet 100,0% 100,0% 100,0% Omvårdnadsprogrammet 88,9% 100,0% 89,5% Specialutformat program, Den rörliga bilden språk - teater 71,4% 100,0% 81,8% Specialutformat program, Den rörliga bildens språk - film 75,0% 42,9% 54,5% Specialutformat program 100,0% - 100,0% EAG totalt 86,9% 87,0% 86,9% Tabell 3-22: Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av de elever som fick slutbetyg 2012, könsfördelning, Elfrida Andréegymnasiet

25 (58) 3.3.4 Richard Steffengymnasiet Program 2012 2011 2010 2009 2008 Barn- och fritidsprogrammet RSG 95,7% 100,0% 87,5% 93,3% 96,7% Riket - 78,8% 79,5% 85,4% 83,8% Samhällsvetenskapsprogrammet S:a nationella program RSG 96,1% 97,4% 96,7% 99,3% 95,7% Riket - 93,9% 92,9% 93,1% 91,9% RSG 96,0% 97,9% 94,4% 98,0% 95,8% Riket 3-91,4% 90,4% 91,7% 90,5% Specialutformat program RSG 85,7% 81,8%.... 100,0% RSG totalt RSG 95,0% 96,7% 94,6% 98,0% 96,1% Riket 4-87,4% 86,9% 90,6% 89,1% Tabell 3-23: Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av de elever som fick slutbetyg, Richard Steffengymnasiet Program K M Totalt Barn-och fritidsprogrammet 94,7% 100,0% 95,7% Samhällsvetenskapsprogrammet 97,1% 93,9% 96,1% Specialutformat program 85,7% 85,7% 85,7% RSG totalt 95,8% 93,2% 95,0% Tabell 3-24: Andel elever med grundläggande behörighet till högskola av de elever som fick slutbetyg 2012, könsfördelning, Richard Steffengymnasiet

26 (58) 3.4 Elever med godkänt i alla kurser av de elever som fick slutbetyg 3.4.1 Samtliga enheter, sammanställning Enhet 2012 2011 2010 2009 2008 CPG nationella program 65,1% 67,8% 61,7% 73,2% 62,4% EAG nationella program 58,9% 60,5% 68,8% 74,6% 67,8% RSG nationella program 72,0% 71,5% 73,5% 71,7% 69,8% GVF totalt 62,0% 66,8% 67,2% 73,1% 66,3% Tabell 3-25: Elever med godkänt i alla kurser av de elever som fick slutbetyg, Gymnasie- och Enhet K M Totalt CPG nationella program 71,4% 63,0% 65,1% EAG nationella program 69,4% 37,1% 58,9% RSG nationella program 76,1% 62,2% 72,0% GVF samtliga program 69,8% 55,2% 62,0% Tabell 3-26: Elever med godkänt i alla kurser av de elever som fick slutbetyg 2012, könsfördelning, Gymnasie- och

27 (58) 3.4.2 Christopher Polhemgymnasiet Program 2012 2011 2010 2009 2008 Byggprogrammet Antal med slutbetyg 34 35 34 32 27 Antal 0% IG 20 19 25 23 15 Andel 0% IG 58,8% 54,3% 73,5% 71,9% 55,6% Elprogrammet Energiprogrammet Fordonsprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Specialutformat program, Häst Specialutformat program, Produktionsteknik Specialutformat program, Sjöfart Specialutformat program Antal med slutbetyg 19 33 38 32 34 Antal 0% IG 15 17 19 25 23 Andel 0% IG 78,9% 51,5% 50,0% 78,1% 67,6% Antal med slutbetyg 15 15 13 10 11 Antal 0% IG 11 13 8 4 4 Andel 0% IG 73,3% 86,7% 61,5% 40,0% 36,4% Antal med slutbetyg 42 32 32 34 33 Antal 0% IG 17 20 11 17 16 Andel 0% IG 40,5% 62,5% 34,4% 50,0% 48,5% Antal med slutbetyg 13 15 20 11 15 Antal 0% IG 8 6 10 8 12 Andel 0% IG 61,5% 40,0% 50,0% 72,7% 80,0% Antal med slutbetyg 54 68 47 55 52 Antal 0% IG 47 68 43 52 47 Andel 0% IG 87,0% 100,0% 91,5% 94,5% 90,4% Antal med slutbetyg 41 37 33 38 40 Antal 0% IG 24 25 22 27 19 Andel 0% IG 58,5% 67,6% 66,7% 71,1% 47,5% Antal med slutbetyg 8 - - - - Antal 0% IG 6 - - - - Andel 0% IG 75,0% - - - - Antal med slutbetyg 14 4 4 5 6 Antal 0% IG 4 3 3 4 1 Andel 0% IG 28,6% 75,0% 75,0% 80,0% 16,7% Antal med slutbetyg 14 9 10 5 - Antal 0% IG 6 7 3 3 - Andel 0% IG 42,9% 77,8% 30,0% 60,0% - Antal med slutbetyg - 1 4 2 3 Antal 0% IG - 1 1 1 1 Andel 0% IG - 100,0% 25,0% 50,0% 33,3% CPG totalt Antal med slutbetyg 254 264 235 224 221 Antal 0% IG 158 179 145 164 138 Andel 0% IG 62,2% 67,8% 61,7% 73,2% 62,4% Tabell 3-27: Elever med godkänt i alla kurser av de elever som fick slutbetyg, Christopher Polhemgymnasiet

28 (58) Program K M Totalt Byggprogrammet 25,0% 63,3% 58,8% Elprogrammet 100,0% 77,8% 78,9% Energiprogrammet 100,0% 71,4% 73,3% Fordonsprogrammet 55,6% 36,4% 40,5% Naturbruksprogrammet 80,0% 50,0% 61,5% Naturvetenskapsprogrammet 80,8% 92,9% 87,0% Teknikprogrammet 70,0% 54,8% 58,5% Specialutformat program, Häst 66,7% 100,0% 75,0% Specialutformat program, Produktionsteknik - 28,6% 28,6% Specialutformat program, Sjöfart 0,0% 46,2% 42,9% CPG totalt 69,8% 59,7% 62,2% Tabell 3-28: Elever med godkänt i alla kurser av de elever som fick slutbetyg 2012, könsfördelning, Christopher Polhemgymnasiet

29 (58) 3.4.3 Elfrida Andréegymnasiet Program 2012 2011 2010 2009 2008 Estetiska programmet Antal med slutbetyg 21 29 33 38 29 Antal 0% IG 12 17 26 28 20 Andel 0% IG 57,1% 58,6% 78,8% 73,7% 69,0% Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Omvårdnadsprogrammet Specialutformat program, Den rörliga bildens språk Specialutformat program Antal med slutbetyg 38 50 35 45 35 Antal 0% IG 20 36 17 31 17 Andel 0% IG 52,6% 72,0% 48,6% 68,9% 48,6% Antal med slutbetyg 9 8 7 10 5 Antal 0% IG 6 5 6 6 5 Andel 0% IG 66,7% 62,5% 85,7% 60,0% 100,0% Antal med slutbetyg 20 28 27 38 33 Antal 0% IG 11 16 17 29 21 Andel 0% IG 55,0% 57,1% 63,0% 76,3% 63,6% Antal med slutbetyg 19 19 11 14 13 Antal 0% IG 14 9 8 9 10 Andel 0% IG 73,7% 47,4% 72,7% 64,3% 76,9% Antal med slutbetyg 22 19 20 31 31 Antal 0% IG 7 10 18 28 26 Andel 0% IG 31,8% 52,6% 90,0% 90,3% 83,9% Antal med slutbetyg 1 4 5 1 3 Antal 0% IG 1 2 3 1 2 Andel 0% IG 100,0% 50,0% 60,0% 100,0% 66,7% EAG totalt Antal med slutbetyg 130 157 138 177 149 Antal 0% IG 71 95 95 132 101 Andel 0% IG 54,6% 60,5% 68,8% 74,6% 67,8% Tabell 3-29: Elever med godkänt i alla kurser av de elever som fick slutbetyg, Elfrida Andréegymnasiet Program K M Totalt Estetiska programmet 66,7% 44,4% 57,1% Handels- och administrationsprogrammet 62,5% 35,7% 52,6% Hantverksprogrammet 85,7% 0,0% 66,7% Hotell- och restaurangprogrammet 72,7% 33,3% 55,0% Omvårdnadsprogrammet 72,2% 100,0% 73,7% Specialutformat program, Den rörliga bilden språk - teater 57,1% 25,0% 45,5% Specialutformat program, Den rörliga bildens språk - film 25,0% 14,3% 18,2% Specialutformat program 100,0% - 100,0% EAG totalt 66,7% 32,6% 54,6% Tabell 3-30: Elever med godkänt i alla kurser av de elever som fick slutbetyg 2012, könsfördelning, Elfrida Andréegymnasiet

30 (58) 3.4.4 Richard Steffengymnasiet Program 2012 2011 2010 2009 2008 Barn- och fritidsprogrammet Antal med slutbetyg 23 23 40 45 29 Antal 0% IG 14 12 21 25 16 Andel 0% IG 60,9% 52,2% 52,5% 55,6% 55,2% Samhällsvetenskapsprogrammet Specialutformat program Antal med slutbetyg 102 117 122 154 138 Antal 0% IG 76 93 99 120 104 Andel 0% IG 74,5% 79,5% 81,1% 77,9% 75,4% Antal med slutbetyg 14 11 4 6 12 Antal 0% IG 5 3 2 2 5 Andel 0% IG 35,7% 27,3% 50,0% 33,3% 41,7% RSG totalt Antal med slutbetyg 139 151 166 205 179 Antal 0% IG 95 108 122 147 125 Andel 0% IG 68,3% 71,5% 73,5% 71,7% 69,8% Tabell 3-31: Elever med godkänt i alla kurser av de elever som fick slutbetyg, Richard Steffengymnasiet Program K M Totalt Barn-och fritidsprogrammet 52,6% 100,0% 60,9% Samhällsvetenskapsprogrammet 82,6% 57,6% 74,5% Specialutformat program 28,6% 42,9% 35,7% RSG totalt 72,6% 59,1% 68,3% Tabell 3-32: Elever med godkänt i alla kurser av de elever som fick slutbetyg 2012, könsfördelning, Richard Steffengymnasiet

31 (58) 3.5 Analys och åtgärder 3.5.1 Christopher Polhemgymnasiet Slutbetyg CPG, som helhet, har sedan 2008 fram till 2012 ökat andelen elever med slutbetyg från 86 % till 92 % vilket innebär att styrkortets mål på 90 % nu har överträffats. Resultatet är bra och fem program redovisar dessutom ett resultat över 95 %. Dock oroande att resultaten skiftar kraftigt mellan programmen. Anmärkningsvärda positiva avvikelser från föregående år är NB, PT, SF och TE. Båda dessa program har förbättrat sin andel av elever som tagit slutbetyg. Anmärkningsvärd negativ avvikelse från föregående är EE. Dock kan nämnas att det handlar om 4/23 elever jämfört med 2/35 från föregående år. Inget av dessa program visar en stabil ökning eller minskning över tiden. Bra och stabilt resultat från EN. En av anledningarna till ökningen på SF kan vara att lärarna under de två senaste läsåren haft större möjligheter till samarbete och samverkan tack vare kontinuitet i lärargruppen. Flickor och pojkar Flickorna går i regel ut med slutbetyg (100 %) förutom på NB och häst. (orsak?). Att andelen flickor som går ut med fullständigt slutbetyg överlag är så hög vore intressant att analysera djupare särskilt med tanke på att andelen flickor på CPG är relativt låg. Behörighet CPG ligger relativt runt 90 % av eleverna som får grundläggande behörighet till högskolan. Utfallet är strax över riksgenomsnittet. Då dessa siffror endast tar hänsyn till de som får slutbetyg så blir siffrorna svårtolkade och ibland missvisande. Noterbart är att PT, NP och FP har låg högskolebehörighet bland sina slutbetygselever. Åtgärder Rektorerna deltar vid klasskonferenser för att få en inblick i arbetet och elevresultaten på programmen under pågående termin för att kunna stötta i elevvårdsarbetet. Under läsåret 2012/13 har specialpedagogerna fortbildat och stöttat lärarna att skriva åtgärdsprogram så att stöd kan sättas in i tid. Skolledningen lägger stor vikt vid utvecklingssamtalens genomförande och kvalitet. Under läsåret 11/12 gjordes försök med att få ämneslagen att diskutera och analysera underlagen. Resultaten av dessa blev tyvärr inte tillfredställande. Under läsåret 12/13 kommer skolledningen att agera mer tydligt genom att delta på utvalda ämneskonferenser, studiedagar etc. för att få in mer underlag. Riktade diskussioner och åtgärder till ämnesgrupper samt uppföljningsmöten med ämnesansvariga inom En, Ma, Sv. Initierad diskussion om statistiken (slutbetyg) vid studiedagen 28 september. Arbetslagen kommer att få frågeställningar att arbeta med för att identifiera avvikelser. Överlag behöver CPG och dess personal bli bättre på att använda sig av utvärderingar och statistik i förbättringsarbetet. Skolan kommer att fortsätta arbetet med att kompetensutveckla lärarna inom betyg och bedömning. Under 11/12 genomfördes utbildningsinsatser på betyg och bedömning samt GY11 som helhet.

32 (58) Viktigt att stödresurserna på programmen synliggörs. De lärare som har stödtimmar i sina tjänster har rekommenderats att synliggöra stödet i schemat så att stödet når fler elever. Tydligare stöd och uppföljning till PRIV-eleverna än tidigare. Vi har idag tillgång till mer specialpedagogresurser via IM och även en studio-norr, vilket kommer att hjälpa ytterligare elever att nå bättre resultat. It s Learning Det finns funktioner i lärplattformen där mentor får tillgång till de egna elevernas bedömningsöversikt vilket kan underlätta kommunikationen vid utvecklingssamtalet. Vi har dock en bit kvar innan alla lärare använder It s Learning fullt ut. 3.5.2 Elfrida Andréegymnasiet Undervisande lärare följer upp resultat inom varje kurs med respektive elev, klassföreståndare har utvecklingssamtal en gång per termin med sina elever och vi har mitterminskonferenser där varje klass följs upp med undervisande lärare och med elevstödsteam. Varje vecka utreder elevstödsteamet de elever som har svårt att klara sin studiesituation. Vid oro för att en elev inte klarar en godkänd nivå d.v.s. riskerar ett F, så skickas en skriftlig varning hem. Varje elev utreds vid konferenserna för att se om åtgärdsprogram behöver skrivas. Eventuella åtgärdsprogram diskuteras och skrivs även inom elevstödsteamet, som träffas varje vecka. Det digitala systemet PMO har blivit ett bra redskap i elevstödsteamets uppföljningsarbete. På APT diskuterades vikten av att höja varje enskild elev, så att varje elev på bästa tänkbara sätt utmanas i sin egen kunskapsutveckling d.v.s. det gäller att stimulera på alla betygsnivåer. EAG har ett elevuppföljningsprogram som förtydligar skolans rutiner. Det vi har kunnat se i specialpedagogens undersökning /statistik är att när särskilda insatser görs i utvalda elevgrupper t. ex. stödtid eller dubbla lärarresurser i en kurs, så har detta gett positivt utslag kunskapsmässigt. Dessvärre är ju detta en kostsam lösning för skolan rent ekonomiskt. Vi måste fortsätta vårt arbete med att öka antalet elever med slutbetyg. Men eftersom vi på skolan har en hel del överlämningar kring studieproblematik från grundskolan så har detta hos en del elever lett till ett samlat betygsdokument som en elevvårdande insats, som påverkar statistiken negativt. Viktigt att uppmärksamma är dock en markant försämring när det gäller elever med grundläggande behörighet till högskolan och elever med godkänt i alla kurser av de elever som fick slutbeyg inom RB. Den koppling som går att göra är att det finns ett samband med en lägre antagningspoäng. 3.5.3 Richard Steffengymnasiet Andel med slutbetyg håller sig relativt konstant över åren. Vi noterar en förbättring mot 2011, 2010 och 2009, och är nu tillbaka på nivån 2008. En reflektion man kan göra är att vi lägger ut mer och mer stöd, utan att det generellt sett förbättrat resultaten. En annan kan vara att det är ett mycket gott resultat att vi lyckas behålla nivån med tanke på att vi under samma period märkt att alltfler elever med särskilda behov (läs- och skrivsvårigheter, diagnoser såsom Asperger, ADHD m.m,) för varje år överlämnas från grundskolan. Den Aspergerstudio som finns på Säveområdet är överfull med elever som inte kan delta i vanlig undervisning i storklass.

33 (58) Samhällsvetenskapsprogrammet har ökat sin andel av elever med slutbetyg till 96,2 %, vilket är ett bra resultat och en förbättring med 3,3 procentenheter sedan föregående år. Skillnaden mellan 2011 och 2012 på Barn- och fritidsprogrammet, -3,8 procentenheter, är inte relevant, eftersom elevantalet är för litet. 2012 var det två elever som inte fick slutbetyg av 25 och året innan en elev av 24. Dock kan man konstatera att resultatet jämfört med 2008 är signifikant bättre, 9,1 procentenheter. Elever med specialutformat program drar ner resultatet för skolan, genom att så låg andel som 77,8 % fick slutbetyg (14 elever av totalt 18). Samtidigt kan man anta att det specialutformade programmet är den stödåtgärd som använts för elever med svårigheter att nå målen och att utan den åtgärden hade dessa elever avbrutit studierna, eller fått samlade betygsdokument i högre omfattning än nu. Flickor på Samhällsvetenskapsprogrammet har i högre utsträckning än pojkarna slutbetyg och pojkar är överrepresenterade i gruppen med specialutformat program. Dock är inte skillnaderna mellan och pojkars och flickors resultat anmärkningsvärd. På Barn- och fritidsprogrammet är resultatet det omvända, alla pojkar har fått slutbetyg mot 90,5 % av flickorna. Inte heller här kan man dra några långtgående slutsatser, eftersom underlaget är för litet. Medelbetyget har under de senaste fem åren legat runt 15 på skolan. Ibland något över ibland något under. Här visar sig dock skillnaderna mellan pojkar och flickor. Flickor har i medel 15,4, medan pojkarna ligger på 13,8. Detta är något som bör analyseras närmare. Återigen kan man se att på Barn- och fritidsprogrammet har pojkarna bättre betyg än flickorna, medan det är flickorna på Samhällsvetenskapsprogrammet som har de högsta betygen. Skillnaden är påtaglig. Flickorna har 15,8 i medelbetyg, medan pojkarna har 13,5. Vi har ett mycket gott resultat vad gäller grundläggande behörighet för högskolestudier, 96,0. Det är i paritet med vad vi haft de senaste fem åren. Båda programmen har goda resultat, men det finns anledning att tro att Barn- och fritidsprogrammet sticker ut med ovanligt goda resultat jämfört med riket, trots att vi inte vet riksresultatet för 2012. Vi har under en följd av år legat betydligt bättre än riket i övrigt. Samhällsvetenskapsprogrammet har också under alla år haft bättre resultat än riket och det finns goda grunder att tro att så blir fallet även detta år. Även här kan konstateras att flickor på Samhällsvetenskapsprogrammet har bättre resultat än pojkar och att förhållandet är det motsatta på Barn- och fritidsprogrammet. Andelen elever med godkänt i samtliga kurser har ökat på Barn- och fritidsprogrammet (+8,7 procentenheter), men minskat på Samhällsvetenskapsprogrammet (-4 procentenheter). En förklaring kan vara att Barn- och fritidsprogrammet upparbetat goda metoder att ta hand om elever med stora behov av stöd, medan det inte funnits resurser eller beredskap att möta det stora stödbehov som numera finns på Samhällsvetenskapsprogrammet. Återigen syns samma könsskillnader. Där pojkar lyckas bäst på Barn- och fritidsprogrammet, medan förhållandet är det omvända på Samhällsvetenskapsprogrammet.

34 (58) Sammanfattning: Inför varje nytt läsår planerar vi efter analys av resultat ökade stödinsatser i form av uppstramade rutiner för att fånga upp elever med svårigheter. Det trägna arbetet ger resultat, trots att det inte alltid syns på siffrorna. Det är fler elever som behöver hjälp. Andelen elever med behov av stöd från BUP ökar för varje år. Det innebär att BUP måste lämna över mycket av arbetet med elever med psykisk ohälsa till skolan, som i sin tur inte har kompetensen för att hjälpa dessa elever. Hela gymnasieskolan behöver se över och förstärka stödresurserna. Asperbergerstudion får en allt större betydelse och resurserna är helt otillräckliga för att hjälpa alla Läsåret 2012/2013 inför vi nya rutiner för mentorskap med hjälp av It s learning och tydligare struktur för både klassföreståndarna och elevhälsoteamet. Detta har vuxit fram genom processarbete under förra läsåret med lärare, elevhälsoteam och skolledning. Generellt kan sägas att en allt större del av skolans inre arbete används för uppgifter kring närvaro och uppföljning av elever med svårigheter av olika slag. Mycket kan göras med bättre rutiner och alla elever drar nytta av dessa, men vi har även ett uppdrag att stimulera elever som inte får de riktiga utmaningarna i stora klasser med många elever med särskilda behov. Det är något som också måste beaktas.

35 (58) 4 Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, gymnasieskolan I det följande visas en jämförelse mellan resultatet på nationella prov i engelska 5, matematik 1, svenska 1 och svenska B. Kolumnerna Provbetyg och Kursbetyg omfattar de individer som fått ett betyg i kursen vid ordinarie kursavslut och dessutom har ett resultat på nationellt prov. Elever som gått sommarskola eller haft förlängd kurs inte representerade i urvalet. Betygen översättas till värden 5 : F = 0, E = 10, D=12,5, C = 15, B=17,5, A = 20 och ett medelvärde beräknas. Detta kan variera mellan 0-20. Eftersom avstånden mellan betygsnivåerna inte är konstant (10 mellan F och E, men 2,5 mellan övriga steg), blir en jämförelse enbart baserad på värdet av differensen mellan provoch kursbetyg, kolumnen Diff., i många fall missvisande. Detta eftersom det vid låga betygsnivåer blir en högre differens än vid höga betygsnivåer (för samma avvikelse i betygssteg). Av denna anledning finns kolumnerna Högre och Lägre. I dessa kolumner anges hur stor andel av eleverna som fått ett högre respektive lägre betyg i förhållande till det betyg de fått på det nationella provet. 4.1 Engelska 5 4.1.1 Samtliga enheter, sammanställning Enhet Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov CPG 256 242 14 13,7 14,2 +0,5 17,4% 2,9% EAG 118 113 5 12,8 12,7-0,1 24,8% 15,0% RSG 180 158 22 14,4 14,4 0,0 8,9% 10,8% GVF 554 513 41 13,7 13,9 +0,2 16,4% 8,0% Tabell 4-1: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, engelska 5, läsåret 2011/2012, Gymnasie- och Enhet Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M CPG 52 190 15,4 13,3 15,8 13,7 +0,4 +0,4 19,2% 16,8% 1,9% 3,2% EAG 82 31 12,4 14,0 12,5 13,2 +0,1-0,8 28,0% 16,1% 12,2% 22,6% RSG 105 53 14,3 14,7 14,4 14,3 +0,1-0,4 8,6% 9,4% 6,7% 18,9% GVF 239 274 13,9 13,6 14,1 13,8 0,2 0,2 17,6% 15,3% 7,5% 8,4% Tabell 4-2: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, engelska 5, läsåret 2011/2012, Gymnasie- och 5 Svenska B läses i högre årskurser enl. den tidigare betygsskalan. Betygen översättas till värden: IG = 0, G = 10, VG = 15 och MVG = 20.

36 (58) 4.1.2 Christopher Polhemgymnasiet Tabell 4-3: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, engelska 5, läsåret 2011/2012, Christopher Polhemgymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M BA 1 35 10,0 11,1 10,0 11,9 0,0 +0,8 0,0% 14,3% 0,0% 2,9% EE - 28-14,6-15,0 0,0 +0,4-14,3% - 0,0% FT 4 30 8,8 10,5 8,8 11,3 0,0 +0,8 0,0% 23,3% 0,0% 3,3% HV 1 2 10,0 12,5 10,0 12,5 0,0 0,0 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% IN - 4-10,0-10,0 0,0 0,0-0,0% - 0,0% NA 30 24 16,8 16,8 17,2 17,3 +0,4 +0,5 16,7% 20,8% 0,0% 0,0% NB 8 10 14,4 12,8 15,0 13,3 +0,6 +0,5 37,5% 40,0% 12,5% 20,0% SF 1 5 17,5 14,5 20,0 14,5 +2,5 0,0 100,0% 0,0% 0,0% 0,0% TE 7 40 15,7 14,9 16,1 15,4 +0,4 +0,5 14,3% 17,5% 0,0% 0,0% VF - 12-11,9-11,5 0,0-0,4-0,0% - 16,7% CPG 52 190 15,4 13,3 15,8 13,7 0,4 0,4 19,2% 16,8% 1,9% 3,2% Tabell 4-4: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, engelska 5, läsåret 2011/2012, Christopher Polhemgymnasiet 4.1.3 Elfrida Andréegymnasiet Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov BA 40 36 4 11,1 11,8 +0,7 13,9% 2,8% EE 28 28 0 14,6 15,0 +0,4 14,3% 0,0% FT 36 34 2 10,3 11,0 +0,7 20,6% 2,9% HV 3 3 0 11,7 11,7 0,0 0,0% 0,0% IN 6 4 2 10,0 10,0 0,0 0,0% 0,0% NA 56 54 2 16,8 17,2 +0,4 18,5% 0,0% NB 18 18 0 13,5 14,0 +0,5 38,9% 16,7% SF 8 6 2 15,0 15,4 +0,4 16,7% 0,0% TE 48 47 1 15,1 15,5 +0,4 17,0% 0,0% VF 13 12 1 11,9 11,5-0,4 0,0% 16,7% CPG 256 242 14 13,7 14,2 +0,5 17,4% 2,9% Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov ES 44 44 0 14,9 14,2-0,7 20,5% 27,3% HA 26 22 4 10,7 10,7 0,0 18,2% 4,5% HT 8 8 0 10,6 9,7-0,9 25,0% 25,0% RL 21 21 0 11,7 12,6 +0,9 38,1% 0,0% VO 19 18 1 12,6 13,1 +0,5 27,8% 11,1% EAG 118 113 5 12,8 12,7-0,1 24,8% 15,0% Tabell 4-5: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, engelska 5, läsåret 2011/2012, Elfrida Andréegymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M ES 26 18 15,0 14,7 14,5 13,8-0,5-0,9 23,1% 16,7% 23,1% 33,3% HA 17 5 10,1 12,5 10,0 13,0-0,1 +0,5 17,6% 20,0% 5,9% 0,0% HT 6 2 10,0 12,5 10,4 7,5 +0,4-5,0 33,3% 0,0% 16,7% 50,0% RL 17 4 11,6 11,9 12,6 12,5 +1,0 +0,6 41,2% 25,0% 0,0% 0,0% VO 16 2 12,2 16,3 12,7 16,3 +0,5 0,0 31,3% 0,0% 12,5% 0,0% EAG 82 31 12,4 14,0 12,5 13,2 0,1-0,8 28,0% 16,1% 12,2% 22,6% Tabell 4-6: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, engelska 5, läsåret 2011/2012, Elfrida Andréegymnasiet

37 (58) 4.1.4 Richard Steffengymnasiet Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov BF 28 27 1 11,6 11,6 0,0 3,7% 3,7% EK 29 23 6 14,2 14,7 +0,5 17,4% 0,0% HU 17 14 3 16,6 15,4-1,2 7,1% 57,1% SA 106 94 12 15,0 15,0 0,0 8,5% 8,5% RSG 180 158 22 14,4 14,4-0,0 8,9% 10,8% Tabell 4-7: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, engelska 5, läsåret 2011/2012, Richard Steffengymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M BF 23 4 11,7 10,6 12,2 8,1 +0,5-2,5 4,3% 0,0% 0,0% 25,0% EK 15 8 14,3 14,1 14,7 14,7 +0,4 +0,6 13,3% 25,0% 0,0% 0,0% HU 11 3 16,1 18,3 15,2 15,8-0,9-2,5 9,1% 0,0% 45,5% 100,0% SA 56 38 15,0 14,9 15,1 14,7 +0,1-0,2 8,9% 7,9% 3,6% 15,8% RSG 105 53 14,3 14,7 14,4 14,3 0,1-0,4 8,6% 9,4% 6,7% 18,9% Tabell 4-8: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, engelska 5, läsåret 2011/2012, Richard Steffengymnasiet

38 (58) 4.2 Matematik 1 Matematik 1a, 100 poäng, bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Kursen ska ingå i samtliga yrkesprogram. Matematik 1b, 100 poäng, bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Kursen ska ingå i ekonomiprogrammet, estetiska programmet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet. Matematik 1c, 100 poäng, bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Kursen ska ingå i naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. 4.2.1 Samtliga enheter, sammanställning Enhet Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov CPG 247 239 8 9,5 11,0 +1,5 30,5% 1,3% EAG 121 109 12 9,3 10,9 +1,6 27,5% 1,8% RSG 133 126 7 9,1 12,4 +3,3 56,3% 0,0% GVF 501 474 27 9,3 11,4 +2,0 36,7% 1,1% Tabell 4-9: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, matematik 1, läsåret 2011/2012, Gymnasie- och Enhet Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M CPG 51 188 11,7 8,9 13,1 10,5 +1,4 +1,6 27,5% 31,4% 0,0% 1,6% EAG 77 32 9,2 9,7 11,0 10,5 +1,8 +0,8 32,5% 15,6% 1,3% 3,1% RSG 86 40 8,6 10,1 12,5 12,1 +3,9 +2,0 64,0% 40,0% 0,0% 0,0% GVF 214 260 9,6 9,2 12,1 10,7 +2,5 +1,5 43,9% 30,8% 0,5% 1,5% Tabell 4-10: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, matematik 1, läsåret 2011/2012, Gymnasie- och

39 (58) 4.2.2 Christopher Polhemgymnasiet Program Antal betyg Antal prov Saknade prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre Matematik 1a: BA 38 37 1 5,0 6,8 +1,8 32,4% 0,0% EE 28 26 2 8,0 10,8 +2,8 53,8% 0,0% FT 33 32 1 3,8 6,6 +2,8 34,4% 0,0% HV 3 3 0 5,0 8,3 +3,3 33,3% 0,0% IN 4 4 0 7,5 10,0 +2,5 25,0% 0,0% NB 17 17 0 7,5 12,1 +4,6 88,2% 0,0% SF 8 7 1 9,3 10,0 +0,7 14,3% 0,0% VF 12 12 0 8,1 8,3 +0,2 16,7% 8,3% Matematik 1c: NA 56 54 2 15,3 15,5 +0,2 11,1% 3,7% TE 48 47 1 12,5 13,2 +0,7 21,3% 0,0% CPG 247 239 8 9,5 11,0 +1,5 30,5% 1,3% Tabell 4-11: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, matematik 1, läsåret 2011/2012, Christopher Polhemgymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M Matematik 1a: BA 1 36 0,0 5,1 0,0 7,0 0,0 +1,9 0,0% 33,3% 0,0% 0,0% EE 26 8,0 10,8 0,0 +2,8-53,8% - 0,0% FT 4 28 2,5 4,0 5,0 6,8 +2,5 +2,8 25,0% 35,7% 0,0% 0,0% HV 1 2 0,0 7,5 0,0 12,5 0,0 +5,0 0,0% 50,0% 0,0% 0,0% IN 4 7,5 10,0 0,0 +2,5-25,0% - 0,0% NB 8 9 4,7 10,0 10,6 13,3 +5,9 +3,3 87,5% 88,9% 0,0% 0,0% SF 1 6 10,0 9,2 15,0 9,2 +5,0 0,0 100,0% 0,0% 0,0% 0,0% VF 12 8,1 8,3 0,0 +0,2-16,7% - 8,3% Matematik 1c: NA 30 24 15,3 15,2 15,7 15,2 +0,4 0,0 13,3% 8,3% 0,0% 8,3% TE 6 41 12,9 12,4 13,3 13,2 +0,4 +0,8 16,7% 22,0% 0,0% 0,0% CPG 51 188 11,7 8,9 13,1 10,5 +1,4 +1,6 27,5% 31,4% 0,0% 1,6% Tabell 4-12: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, matematik 1, läsåret 2011/2012, Christopher Polhemgymnasiet

40 (58) 4.2.3 Elfrida Andréegymnasiet Tabell 4-13: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, matematik 1, läsåret 2011/2012, Elfrida Andréegymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M Matematik 1a: HA 16 5 5,8 4,5 9,4 6,0 +3,6 +1,5 50,0% 20,0% 0,0% 20,0% HT 6 2 9,2 5,0 11,7 10,0 +2,5 +5,0 50,0% 50,0% 0,0% 0,0% RL 17 4 11,0 12,5 11,3 13,1 +0,3 +0,6 11,8% 25,0% 0,0% 0,0% VO 13 3 5,8 6,7 9,4 8,3 +3,6 +1,6 53,8% 66,7% 0,0% 0,0% Matematik 1b: ES 25 18 11,9 11,5 12,6 11,5 +0,7 0,0 20,0% 0,0% 4,0% 0,0% EAG 77 32 9,2 9,7 11,0 10,5 +1,8 +0,8 32,5% 15,6% 1,3% 3,1% Tabell 4-14: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, matematik 1, läsåret 2011/2012, Elfrida Andréegymnasiet 4.2.4 Richard Steffengymnasiet Program Antal betyg Antal prov Saknade prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre Matematik 1a: HA 29 21 8 5,5 8,6 +3,1 42,9% 4,8% HT 8 8 0 8,1 11,3 +3,2 50,0% 0,0% RL 21 21 0 11,3 11,7 +0,4 14,3% 0,0% VO 19 16 3 5,9 9,2 +3,3 56,3% 0,0% Matematik 1b: ES 44 43 1 11,7 12,2 +0,5 11,6% 2,3% EAG 121 109 12 9,3 10,9 +1,6 27,5% 1,8% Program Antal betyg Antal prov Saknade prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre Matematik 1a: BF 20 19 1 4,2 11,1 +6,9 78,9% 0,0% Matematik 1b: EK 22 19 3 10,7 13,9 +3,2 63,2% 0,0% HU 10 10 0 9,5 12,3 +2,8 50,0% 0,0% SA 81 78 3 9,9 12,3 +2,4 50,0% 0,0% RSG 133 126 7 9,1 12,4 +3,3 56,3% 0,0% Tabell 4-15: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, matematik 1, läsåret 2011/2012, Richard Steffengymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M Matematik 1a: BF 17 2 4,1 5,0 11,2 10,0 +7,1 +5,0 82,4% 50,0% 0,0% 0,0% Matematik 1b: EK 15 4 11,5 7,5 14,2 13,1 +2,7 +5,6 60,0% 75,0% 0,0% 0,0% HU 9 1 9,4 10,0 12,5 10,0 +3,1 0,0 55,6% 0,0% 0,0% 0,0% SA 45 33 9,2 10,8 12,4 12,1 +3,2 +1,3 60,0% 36,4% 0,0% 0,0% RSG 86 40 8,6 10,1 12,5 12,1 +3,9 +2,0 64,0% 40,0% 0,0% 0,0% Tabell 4-16: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, matematik 1, läsåret 2011/2012, Richard Steffengymnasiet

41 (58) 4.3 Svenska 1 Svenska 1 är den sista obligatoriska kurs samtliga elever antagna fr.o.m. 2011 läser i ämnet. Kursen läses normalt i årskurs 1. 4.3.1 Samtliga enheter, sammanställning Tabell 4-17: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, svenska 1, läsåret 2011/2012, Gymnasie- och Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M CPG 50 184 15,8 11,8 16,0 12,1 +0,2 +0,3 20,0% 29,9% 6,0% 14,1% EAG 81 31 12,5 11,3 13,3 12,2 +0,8 +0,9 34,6% 22,6% 6,2% 0,0% RSG 111 57 15,2 13,7 15,2 13,2 0,0-0,5 19,8% 12,3% 18,9% 24,6% GVF 242 272 14,4 12,1 14,7 12,3 +0,3 +0,2 24,8% 25,4% 12,0% 14,7% Tabell 4-18: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, svenska 1, läsåret 2011/2012, Gymnasie- och 4.3.2 Christopher Polhemgymnasiet Enhet Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov CPG 251 234 17 12,6 12,9 +0,3 27,8% 12,4% EAG 122 112 10 12,1 13,0 +0,9 31,3% 4,5% RSG 181 168 13 14,7 14,6-0,1 17,3% 20,8% GVF 554 514 40 13,2 13,5 +0,3 25,1% 13,4% Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov BA 40 35 5 12,6 12,5-0,1 11,4% 8,6% EE 28 27 1 10,3 12,6 +2,3 44,4% 0,0% FT 34 30 4 9,3 11,3 +2,0 50,0% 3,3% HV 3 3 0 10,8 10,8 0,0 0,0% 0,0% IN 6 4 2 8,1 7,5-0,6 25,0% 25,0% NA 54 54 0 16,7 16,9 +0,2 13,0% 5,6% NB 18 16 2 11,6 12,3 +0,7 56,3% 6,3% SF 8 6 2 10,8 5,4-5,4 0,0% 66,7% TE 48 47 1 13,7 11,9-1,8 19,1% 34,0% VF 12 12 0 8,3 11,3 +3,0 66,7% 0,0% CPG 251 234 17 12,6 12,9 +0,3 27,8% 12,4% Tabell 4-19: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, svenska 1, läsåret 2011/2012, Christopher Polhemgymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M BA 1 34 12,5 12,6 12,5 12,5 0,0-0,1 0,0% 11,8% 0,0% 8,8% EE 27 10,3 12,6 0,0 +2,3-44,4% - 0,0% FT 4 26 13,8 8,6 15,0 10,7 +1,2 +2,1 50,0% 50,0% 0,0% 3,8% HV 1 2 12,5 10,0 12,5 10,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% IN 4 8,1 7,5 0,0-0,6-25,0% - 25,0% NA 30 24 17,2 16,0 17,3 16,6 +0,1 +0,6 10,0% 16,7% 6,7% 4,2% NB 7 9 12,5 10,8 13,9 11,1 +1,4 +0,3 57,1% 55,6% 0,0% 11,1% SF 6 10,8 5,4 0,0-5,4-0,0% - 66,7% TE 7 40 15,4 13,4 13,9 11,6-1,5-1,8 14,3% 20,0% 14,3% 37,5% VF 12 8,3 11,3 0,0 +3,0-66,7% - 0,0% CPG 50 184 15,8 11,8 16,0 12,1 +0,2 +0,3 20,0% 29,9% 6,0% 14,1% Tabell 4-20: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, svenska 1, läsåret 2011/2012, Christopher Polhemgymnasiet

42 (58) 4.3.3 Elfrida Andréegymnasiet Tabell 4-21: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, svenska 1, läsåret 2011/2012, Elfrida Andréegymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M ES 26 17 14,6 12,6 15,5 13,4 +0,9 +0,8 46,2% 23,5% 11,5% 0,0% HA 18 5 10,3 10,0 11,3 10,0 +1,0 0,0 22,2% 0,0% 0,0% 0,0% HT 5 2 11,5 5,0 12,5 10,0 +1,0 +5,0 40,0% 50,0% 0,0% 0,0% RL 17 4 11,9 11,3 12,8 11,3 +0,9 0,0 35,3% 0,0% 0,0% 0,0% VO 15 3 12,3 10,0 12,7 11,7 +0,4 +1,7 26,7% 66,7% 13,3% 0,0% EAG 81 31 12,5 11,3 13,3 12,2 +0,8 +0,9 34,6% 22,6% 6,2% 0,0% Tabell 4-22: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, svenska 1, läsåret 2011/2012, Elfrida Andréegymnasiet 4.3.4 Richard Steffengymnasiet Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov ES 45 43 2 13,8 14,7 +0,9 37,2% 7,0% HA 28 23 5 10,2 11,0 +0,8 17,4% 0,0% HT 7 7 0 9,6 11,8 +2,2 42,9% 0,0% RL 21 21 0 11,8 12,5 +0,7 28,6% 0,0% VO 21 18 3 11,9 12,5 +0,6 33,3% 11,1% EAG 122 112 10 12,1 13,0 +0,9 31,3% 4,5% Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov BF 29 28 1 12,8 12,7-0,1 14,3% 21,4% EK 29 22 7 15,1 14,1-1,0 4,5% 45,5% HU 17 15 2 15,2 14,3-0,9 20,0% 26,7% SA 106 103 3 15,0 15,2 +0,2 20,4% 14,6% RSG 181 168 13 14,7 14,6-0,1 17,3% 20,8% Tabell 4-23: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, svenska 1, läsåret 2011/2012, Richard Steffengymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M BF 24 4 13,0 11,3 13,5 7,5 +0,5-3,8 16,7% 0,0% 16,7% 50,0% EK 16 6 16,3 12,1 14,8 12,1-1,5 0,0 0,0% 16,7% 56,3% 16,7% HU 12 3 15,4 14,2 14,6 13,3-0,8-0,9 25,0% 0,0% 25,0% 33,3% SA 59 44 15,7 14,1 16,1 13,9 +0,4-0,2 25,4% 13,6% 8,5% 22,7% RSG 111 57 15,2 13,7 15,2 13,2 0,0-0,5 19,8% 12,3% 18,9% 24,6% Tabell 4-24: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, svenska 1, läsåret 2011/2012, Richard Steffengymnasiet

43 (58) 4.4 Svenska B Svenska B är den sista obligatoriska kurs samtliga elever antagna före 2011 läser i ämnet. Läses normalt i åk 2 och 3. 4.4.1 Samtliga enheter, sammanställning Tabell 4-25: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, svenska B, läsåret 2011/2012, Gymnasie- och Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M CPG 81 153 14,7 12,8 15,3 13,6 +0,6 +0,8 19,8% 21,6% 3,7% 5,9% EAG 69 39 10,9 9,1 12,0 10,3 +1,1 +1,2 24,6% 17,9% 5,8% 5,1% RSG 94 43 14,3 12,4 15,0 12,9 +0,7 +0,5 21,3% 16,3% 5,3% 7,0% GVF 244 235 13,5 12,1 14,3 12,9 +0,8 +0,8 21,7% 20,0% 4,9% 6,0% Tabell 4-26: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, svenska B, läsåret 2011/2012, Gymnasie- och 4.4.2 Christopher Polhemgymnasiet Enhet Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov CPG 256 234 22 13,5 14,2 +0,7 20,9% 5,1% EAG 152 108 44 10,3 11,4 +1,1 22,2% 5,6% RSG 148 137 11 13,7 14,3 +0,6 19,7% 5,8% GVF 556 479 77 12,8 13,6 +0,8 20,9% 5,4% Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov EC 23 19 4 15,0 15,5 +0,5 10,5% 0,0% EN 15 14 1 13,6 14,3 +0,7 21,4% 7,1% FP 44 41 3 12,0 12,4 +0,4 9,8% 0,0% GYLU10 6 0 6 - (11,7) - - - NP 15 11 4 14,1 16,4 +2,3 45,5% 0,0% NP(Häst) 16 16 0 12,2 12,2 0,0 6,3% 6,3% NV 82 81 1 15,2 15,6 +0,4 18,5% 6,2% PT 14 13 1 10,8 11,2 +0,4 30,8% 15,4% TE 41 39 2 11,9 13,6 +1,7 38,5% 7,7% CPG 256 234 22 13,5 14,2 +0,7 20,9% 5,1% Tabell 4-27: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, svenska B, läsåret 2011/2012, Christopher Polhemgymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M EC 1 18 15,0 15,0 15,0 15,6 0,0 +0,6 0,0% 11,1% 0,0% 0,0% EN 1 13 20,0 13,1 20,0 13,8 0,0 +0,7 0,0% 23,1% 0,0% 7,7% FP 9 32 13,9 11,4 15,0 11,7 +1,1 +0,3 22,2% 6,3% 0,0% 0,0% NP 7 4 15,7 11,3 18,6 12,5 +2,9 +1,2 57,1% 25,0% 0,0% 0,0% NP(Häst) 14 2 11,8 15,0 11,8 15,0 0,0 0,0 7,1% 0,0% 7,1% 0,0% NV 39 42 15,8 14,8 15,9 15,4 +0,1 +0,6 15,4% 21,4% 5,1% 7,1% PT 1 12 10,0 10,8 10,0 11,3 0,0 +0,5 0,0% 33,3% 0,0% 16,7% TE 9 30 14,4 11,2 16,1 12,8 +1,7 +1,6 33,3% 40,0% 0,0% 10,0% CPG 81 153 14,7 12,8 15,3 13,6 +0,6 +0,8 19,8% 21,6% 3,7% 5,9% Tabell 4-28: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, svenska B, läsåret 2011/2012, Christopher Polhemgymnasiet

44 (58) 4.4.3 Elfrida Andréegymnasiet Tabell 4-29: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, svenska B, läsåret 2011/2012, Elfrida Andréegymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M ES 13 8 11,9 13,1 13,5 13,8 +1,6 +0,7 30,8% 12,5% 0,0% 0,0% HP 11 12 12,3 7,9 12,7 9,6 +0,4 +1,7 18,2% 16,7% 9,1% 0,0% HR 13 8 10,0 9,4 10,4 8,8 +0,4-0,6 15,4% 0,0% 7,7% 12,5% HV 7 2 10,7 5,0 10,0 7,5-0,7 +2,5 0,0% 50,0% 14,3% 0,0% OP 16 1 10,3 0,0 12,8 10,0 +2,5 +10,0 43,8% 100,0% 0,0% 0,0% RB 9 8 10,6 8,8 11,7 10,0 +1,1 +1,2 22,2% 25,0% 11,1% 12,5% EAG 69 39 10,9 9,1 12,0 10,3 +1,1 +1,2 24,6% 17,9% 5,8% 5,1% Tabell 4-30: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, svenska B, läsåret 2011/2012, Elfrida Andréegymnasiet 4.4.4 Richard Steffengymnasiet Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov ES 27 21 6 12,4 13,6 +1,2 23,8% 0,0% GYLU10 6 0 6 - (11,7) - - - HP 42 23 19 10,0 11,1 +1,1 17,4% 4,3% HR 25 21 4 9,8 9,8 0,0 9,5% 9,5% HV 10 9 1 9,4 9,4 0,0 11,1% 11,1% OP 19 17 2 9,7 12,6 +2,9 47,1% 0,0% RB 23 17 6 9,7 10,9 +1,2 23,5% 11,8% EAG 152 108 44 10,3 11,4 +1,1 22,2% 5,6% Program Antal Antal Saknade Provbetybetyg Kurs- Diff. Högre Lägre betyg prov prov BF 26 23 3 12,6 12,6 0,0 4,3% 4,3% SP 122 114 8 13,9 14,7 +0,8 22,8% 6,1% RSG 148 137 11 13,7 14,3 +0,6 19,7% 5,8% Tabell 4-31: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, svenska B, läsåret 2011/2012, Richard Steffengymnasiet Program Antal prov Provbetyg Kursbetyg Diff. Högre Lägre K M K M K M K M K M K M BF 19 4 12,1 15,0 12,1 15,0 0,0 0,0 5,3% 0,0% 5,3% 0,0% SP 75 39 14,8 12,2 15,7 12,7 +0,9 +0,5 25,3% 17,9% 5,3% 7,7% RSG 94 43 14,3 12,4 15,0 12,9 +0,7 +0,5 21,3% 16,3% 5,3% 7,0% Tabell 4-32: Jämförelse mellan kursbetyg och nationella prov, könsfördelning, svenska B, läsåret 2011/2012, Richard Steffengymnasiet

45 (58) 4.5 Analys och åtgärder 4.5.1 Christopher Polhemgymnasiet På CPG är det god redovisning av genomförda nationella prov. De flesta elever har genomfört proven och redovisat sina resultat. Av de kursbetyg som redovisats är 17 % högre och 3 % lägre än nationellt prov. Det varierar dock mycket mellan olika klasser och lärare. Engelska 5 Eleverna får genomgående högre betyg än vad som motiveras av de nationella proven. Detta gäller för samtliga program på CPG utom HV och IN. Anmärkningsvärt är den stora avvikelsen på NB där 40 % av eleverna fått ett högre betyg än nationellt prov. Matematik 1a, 1c Eleverna får genomgående högre betyg än vad som motiveras av nationellt prov. Detta gäller samtliga program och avvikelse mellan nationellt prov och kursbetyg varierar mellan 11 %, NA, och 88 %, NB, vilket är anmärkningsvärt! På hela CPG totalt har 30 % har fått ett högre kursbetyg är provbetyget, vilket är förhållandevis högt. Endast 1,3 % har fått ett lägre betyg. Provbetygets genomsnitt är 9,5 och kursbetyget 11,0. Svenska 1 Eleverna får genomgående högre betyg än vad som motiveras av nationellt prov. Detta gäller samtliga program och avvikelse mellan nationellt prov och kursbetyg varierar mellan 0 %, HV, och 67 %, VF. Anmärkningsvärt! Svenska B Eleverna får genomgående högre betyg än vad som motiveras av nationellt prov. Detta gäller samtliga program och avvikelse mellan nationellt prov och kursbetyg varierar mellan 10 %, FP, och 46 %, NB. Anmärkningsvärt! Åtgärder för att förbättra resultaten Vi kommer att fortsätta detta arbete med genomgångar i våra ämneslag och vi kommer även att begära förklaring från de olika lärarna i ovanstående ämnen. Skolledningen inser att tidigare åtgärder inte varit tillräckliga. Det finns behov av att inleda diskussion med grundskolan om vilka grundkunskaper eleverna behöver ha med sig för att kunna klara av de nya Ma-kurserna i GY11. Stödinsatserna måste sättas in i tid. Sommarskolornas betydelse och effekt behöver ses över. Diagnostiska prov inom Ma, En och Sv på yrkesprogrammen, för att identifiera stödbehov tidigt. Identifiera eventuella studiesvårigheter med hjälp av dessa, t.ex. Svenska 1: specialpedagogerna får in resultat av diagnoser och uppmärksammar de elever som visar anmärkningsvärt låga resultat. Sambedömning (eventuellt avidentifiera de nationella proven). Diskutera de nationella provens "funktion" i lärarkollegiet med frågeställningar som: Vad är det provet/proven mäter och hur väl stämmer detta överens med kursernas övriga innehåll? Vilken vikt lägger lärarna vid det nationella provet när de sätter kursbetyget? Efter nationellt prov kan det finnas tid för att sätta in ytterligare stöd i kurserna. För NB finns en förklaring att man läser i ojämn takt under läsåret varför de inte hunnit lika långt i kursen när nationellt prov genomförs. Viktigt att också ta hänsyn till att det är en ny betygsskala som ännu ej är riktigt inarbetad.

46 (58) 4.5.2 Elfrida Andréegymnasiet Den man kan se från statistiken är att en hel del klasser har högre slutbetyg än de nationella provens resultat. En orsak till detta kan vara att man på grund av organisatoriska orsaker (t.ex. APU) har lagt det nationella provet på hösten (t.ex. Svenska B), men slutbetyg sätts först en termin senare. RB är också ett exempel på grupp som har haft mycket tid inom kursen efter det nationella provet. Eleverna har möjlighet att förbättra sina färdigheter och stödinsatser har riktats mot vissa grupper. En riktad stödinsats gjordes t.ex. på OP, där undervisande lärare fick extra tid att arbeta med och handleda enskilda elever med studieproblematik. En timme i veckan så hade eleverna möjlighet att arbeta med de pusselbitar som de saknade. Man kan se en positiv trend från föregående år för just OP när det gäller jämförelsetal hos de elever som fick slutbetyg. När det gäller Svenska 1 så tar svensklärarna upp att då eleverna inte får någon möjlighet att läsa och bearbeta texterna i förväg försämras givetvis deras resultat. Flera elever klarar muntliga instruktioner bättre än skriftliga. Engelsklärarna lyfte främst två orsaker till att de nationella proven och kursbetygen inte överensstämmer. Dels att hör- och läsförståelsetesterna ligger på samma förmiddag, vilket kräver en hög koncentrationsförmåga och ork. De har också lagt märkte till att motivationen påverkar elevernas resultat då de inte själva får välja de texter som de utgår ifrån i det nationella provet. Matematiklärarna har uppmärksammat att de elever som vi har på skolan med läs- och skrivproblematik missgynnas inom det nationella provet i matematik. Eleverna kan ha en matematiskt förståelse, men fastnar i den språkliga formuleringen. När lärarna har möjlighet att ge en muntlig instruktion och vägleda/uppmuntra under vägen, så presterar vanligtvis eleverna på en högre nivå. Även bedömningssituation vid ett nationellt prov skapar en stress och koncentrationssvårighet hos flera av våra elever. Vid den akuta stress som en del elever känner i en pressad provsituation gör att de inte kan plocka fram sitt långtidsminne. Alla ämnesgrupper påtalar att det nationella provet (som de upplever som en konstruerad situation som missgynnar vår elevkategori) är endast en del i ett större bedömningsunderlag. Något vi skulle behöv arbeta med ytterligare är de negativa förväntningar som många elever har på sig själva när det gäller provresultat. Om man jämför jämförelsen mellan kursbetyg och nationella prov från tidigare år, så kan man trots avvikelsen mellan dessa, se en större samstämmighet. Om detta beror på den pedagogiska diskussion som har förts på skolan (både kollegialt och tillsammans med skolledning) eller om det är en tillfällighet är svårt att säga. Att samstämmigheten är större bör dock uppmärksammas. De nationella proven sambedöms inom skolan. Det vore intressant att utöka möjligheten att sambedöma över skolgränserna. 4.5.3 Richard Steffengymnasiet Resultaten på nationella proven i engelska och svenska överensstämmer väl med kursbetyg. Däremot är det stor skillnad mellan kursbetyget och nationella provet i matematik. Det har varit stor diskrepans mellan de kunskaper som eleverna haft med sig från grundskolan och de förkunskaper som krävdes för matematik 1b, den nya mattekursen för de högskoleförberedande programmen SA, EK och HU. Därför har stora stödinsatser satts in. Trots detta gick det inte bra. Den stora skillnaden på betygen på nationella provet och

47 (58) kursbetyg måste nog relateras till att lärarna hellre friat än fält. Till viss del är det säkert också så att eleverna som har stora svårigheter kanske blir ännu mer osäkra vid ett viktigt prov och därmed underpresterar. Läraren har givetvis en mer komplex kunskap om den enskilda eleven än bara ett prov. Den stora differensen på + 3,3 är dock anmärkningsvärd i så motto att statistiken inte innehåller de elever som fått förlängd kurs, d.v.s. de elever som hade de lägsta kunskaperna finns inte med i statistiken. (se förklaring nedan) Förlängd kurs: En av alla stödinsatser som gjordes är att de elever som inte var godkända vid vårterminens slut fick förlängd kurs, d.v.s. inget betyg sattes. I stället erbjöds de sommarskola och först därefter sattes kursbetyg. 45 elever fick F på nationella provet, 16 av dessa 45 fick godkänt(e) i kursbetyg vid vårterminens slut. Övriga erbjöds förlängd kurs genom sommarskola. 11 av dessa höjde sitt betyg till E. Om man gör ny statistik efter sommarskolan och räknar in dessa elever också blir medelvärdet på det nationella provet 7,9, vilket är anmärkningsvärt lågt. Kursbetyget för hela gruppen blir 9,9. Resultatet är katastrofalt. Eleverna på de högskoleförberedande programmen grupperas i klasser om 30-32 elever av ekonomiska skäl. Resultatet på matematik 1b visar att medelbetyget ligger under godkänt för gruppen. Ett godkänt resultat i matte 1b är en förutsättning för att eleven ska få den högskolebehörighet som programmen är till för. På SA och EK finns dessutom matematik 2b som obligatorisk kurs. Ekonomiprogrammets ekonomiska inriktning har ytterligare en kurs, 3b. Den stora tillströmningen av elever till SA, EK och HU har alltså inneburit att många elever med helt otillräckliga förkunskaper kommit till dessa program. För att kunna ge den hjälp eleverna behöver för att klara kursen krävs helt andra grupperingar och stödresurser. I grupper om 10 och med utökad schematid hade läraren kanske hunnit med att hjälpa alla. I grupper om 30 och däröver blir uppdraget näst intill omöjligt. Problemen fortplantar sig därefter på SA och EK i åk 2. Min bedömning är att vi kommer att få se helt annan statistik fr.o.m. 2014 över avgångna elever än vad vi gjort 2012. Andelen som genomgår utbildningen med godkänd högskolebehörighet kommer att sjunka om: a) trenden att välja högskoleförberedande program fortsätter utan att grundskolan hinner ifatt och kan förbereda eleverna för gymnasiestudierna b) den ekonomiska situationen även fortsättningsvis omöjliggör att gruppera eleverna i grupper som gör det möjligt för läraren att hjälpa alla. I statistiken ingår även Matematik 1a, d.v.s. den kurs som finns på yrkesprogrammen. På Barn- och fritidsprogrammet är även denna kurs ett stort bekymmer. Också här finns en tydlig tendens att kursbetygen är betydligt högre än betyget på nationella provet. Eleverna här erbjöds också sommarskola, men använde sig inte i samma utsträckning av möjligheten. Två elever gick på sommarskola, varav en blev godkänd i kursen. Ett samarbete med grundskolan är nödvändigt. Undervisningen i matematik måste nå längre i grundskolan. Studie- och yrkesvägledningen, undervisande matematiklärare och skolledning måste ge information till blivande gymnasister vad som krävs för att klara kurserna matematik 1b, 2b och 3b.

48 (58) 5 Elevnärvaro gymnasieskolan Även detta läsår har arbetet med att öka elevernas närvaro varit prioriterat. Målet är att genomsnittlig närvaro på skolenhet och program skall uppgå till minst 90 %. Olika aktiviteter har skett på både enhets- och förvaltningsnivå. Bland annat har elevernas närvaro och lärarkvittenser behandlats regelbundet i ledningsgruppen. Lärarna har fått uppföljningar 6 avseende sin individuella inrapportering varje månad. 5.1 Lärarkvittenser För att analys av elevernas närvaro skall kunna göras krävs att genomförd lektionstid kvitteras i hög grad. Nedan, se Tabell 5-1, visas andelen kvitterad genomförd lektionstid under läsåret. Enhet Kvitterat (%) 2012 7 2011 Christopher Polhemgymnasiet 85,0% 79,9% Elfrida Andréegymnasiet 88,1% 89,6% Richard Steffengymnasiet 89,6% 91,7% GVF 86,6% 84,7% Tabell 5-1: Kvitterad lektionstid per enhet, läsåret 2011-2012 I Figur 5-1 nedan visas hur kvitteringsgraden varierat under läsåret. 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% CPG EAG RSG GY Mål 65% Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar April Maj Juni Figur 5-1: Andel kvitterad lektionstid per månad, läsåret 2011/2012 6 Uppföljningarna har sammanställts på förvaltningsstaben och gjorts tillgängliga för rektorerna. 7 Omfattar inte augusti månad, vilket 2011 gjorde. Beslut om att exkludera augusti gjordes av ledningsgruppen 2012. Detta för att ta bort felkällor relaterade till t.ex. ofullständigt schema och rörliga elever i början av läsåret

49 (58) 5.2 Elevnärvaro Enhet Närvaro (%) 2012 8 2011 Christopher Polhemgymnasiet 89,0% 87,6% Elfrida Andréegymnasiet 84,4% 82,9% Richard Steffengymnasiet 86,9% 86,2% GVF 87,3% 86,0% I tabellerna som följer visas elevnärvaron per enhet och program under läsåret. Tabellerna separerar årskurs ett från årskurserna två och tre. Detta beror på att programstrukturen i årskurs ett (Gy11) är en annan. Årskurs Program Elevnärvaro 1 BA 89,7% EE 92,3% FT 86,8% HV 76,7% IMPREP 90,1% IMYI 84,7% IN 78,1% NA 92,9% NB 90,3% SF 82,0% TE 91,9% VF 84,8% Totalt åk 1 89,3% 2 och 3 BP 90,0% EC 89,8% EN 89,2% FP 91,0% HV 87,3% NP 82,8% NV 89,3% PT 79,9% SF 87,0% TE 87,7% Totalt åk 2 och 3 88,7% Samtliga 88,9% Tabell 5-2: Elevnärvaro Christopher Polhemgymnasiet per program, läsåret 2011/2012 8 Introduktionsprogrammen (de vars förkortning inleds med IM) är exkluderade i sammanställningen. Detta för att jämförelse med 2011 skall bli rättvisande eftersom tidigare individuella programmet, IV, ej redovisades.

50 (58) Årskurs Program Elevnärvaro 1 ES 89,5% HA 82,3% HT 87,8% IMIA 38,5% IMPREP 83,0% IMYI 71,1% RL 91,0% VO 82,9% Totalt åk 1 86,5% 2 och 3 ES 81,6% HP 82,2% HR 86,1% HV 81,8% OP 84,7% RB 83,0% Totalt åk 2 och 3 83,1% Samtliga 84,2% Tabell 5-3: Elevnärvaro Elfrida Andréegymnasiet per program, läsåret 2011/2012 Årskurs Program Elevnärvaro 1 BF 88,6% EK 86,5% HU 83,8% IMSPRINT 76,2% SA 90,7% Totalt åk 1 87,9% 2 och 3 BF 84,3% SP 85,8% Totalt åk 2 och 3 85,5% Samtliga 86,5 % Tabell 5-4: Elevnärvaro Richard Steffengymnasiet per program, läsåret 2011/2012 I Figur 5-2 nedan visas hur registrerad elevnärvaro varierat under läsåret. 94% 92% 90% 88% 86% 84% 82% 80% Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Juni CPG EAG RSG GY Mål Figur 5-2: Elevnärvaro per månad, läsåret 2011/2012