Performance Test Report. Body Composition. Date Sanremo, Italien. Utomhus Hannes Bergström Karl-Axel Zander Persson

Relevanta dokument
Varför mäta träningens intensitet?

Uthållighetsträningens fysiologi med fokus på långdistanslöpning

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad

Om träningen är viktig för dig (det är den) planera in den på samma sätt som allt annat som har prioritet i livet.

Träningsfysiologi. Mellan teori & praktik. (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning)

ATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.

Lågkolhydrat vs Lågfett

Testad för. Dags att börja testa

Träning av uthållighet molekylärbiologisk teknik ger vetenskaplig evidens till nya träningsmodeller. Upplägg:

EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI

Träning av kondition och uthållighet: - Kort & hårt eller Långt & lätt?

Firstbeat Livsstilsanalys

Firstbeat Livsstilsanalys

FORMARE Testresultatens tolkning samt olika täningsformer och deras inverkan på kroppen

Metoder att träna kondition på!

Allt arbete som sträcker sig över

Träningsfysiologi (Energiprocesser)

Träningsfysiologi. Kolhydrater. Energi. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE

Vi pratar individuella träningsupplägg med experten Mattias Lundqvist TRÄNING

VÄLJA FUNKTIONER. 5. 0,0 visas på displayen Vågen är klar att använda. För att välja typ av utskrift, antal utskrifter och språk

Omtentamen II i momentet Träningslära

Västerås skidklubb Karin Spets

Innehåll. Träning,testning och prestation. VSC/MiUn:s. Tränarkonferens. Idrottfysiologins start i Sverige. Varför ville Assar bli testad?

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila

Intramuskulär koordination (koordination inom en muskel)( antalet samtidigt insatta motoriska enheter i rörelsen början)

Sommarträning Tester för handbollspelare

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Elitplan för svensk cykelsport

PERIODISERA DIN TRÄNING

Fysiologiska riktlinjer för innebandyspelare

Tentamen i momentet Träningslära Vt-10 ( )

Träningsfysiologi. Energi. Kolhydrater. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE. Korsbryggecykeln. Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda

EXAMINATION I MOMENTET ARBETSFYSIOLOGI ht-09 (091116)

EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-09 (091001) Ta god tid på dig att läsa igenom frågorna och fundera på svaren. Du har gott om tid.

Träningsplanering Juniorgruppen En liten introduktion med introduktion till varför och därefter förslag på upplägg

Abstrakt. Bakgrund. Inom idrotten strävar många tränare att optimera träningsprocessen. I dagens idrott är det många elitaktiva som tränar benstyrka

Förbättrar intensiv träning prestationen hos motionärer?

Utvärdering Fysprofilen Regionala tester. Fredrik Johansson Fystränare SVTF Resursperson Tennis SOK

Förtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning

Vad begränsar människans fysiska arbetsförmåga

Konditionsträning & träningsplanering. Klassificering av idrotten- Boxning. Fystränare längdskidor, handboll, multisport, cykel

Träningslära. Elitymposium

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson

Vad innebär konditionsträning?

Pulsbaserad Träning. Johan Setterberg - Norges Svømmeforbund

Fråga expertpanelen! Brev. Bästa bidraget! Varför ens försöka? Rekordtavla

SNABBHETSTRÄNING. Marie Eriksson Idrottsvetare med inriktning på idrottsmedicin och coaching

Genomförande i stort Tankar bakom upplägget Periodisering Träningsstyrning hur ska det kännas? Viktiga begrepp

Fråga expertpanelen! Brev. Dyr tidning. Vilken mat? Skriv så kan du vinna! Det bästa läsarbidraget (enligt Kadens redaktion)

Anteckningar från seminarium med Arne Lindholm på Umåker 16/ Först sammanfattning av föreläsningen och sedan mer anteckningar nedanför.

MAXA DIN TRÄNINGSMODULEN NICOLAS FIORI

Nästan allt som tränas på gym och inom idrotten kallas styrketräning. Är det verkligen det? Om vi tittar på principerna så ser de ut som nedan.

Träningslära Kondition. Vad påverkar prestationen? Energiprocesser. Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna):

Forma kroppen. och maximera din prestation. Av: Nicklas Neuman Jacob Gudiol. Om kost och träning på vetenskaplig grund

Tentamen i momentet Träningslära Vt-11 ( )

Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare

Pulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut.

Grundläggande energibegrepp

Datum Kategori Personvågar Kund GP+ Skribent Linn Björklund. Test 8 personvågar Billig våg utklassar dyra konkurrenter

Norrköping 14 juni 2012

Elitplan för svensk cykelsport

9 FAKTA OM PULSTRÄNING

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du

Kondition uthållighet

Mattias Reck Träningslära för CYKEL

Arbetsfysiologi/arbetsprov

Åldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION

Lilla. för årskurs 8 & 9

3. Tomma batterier ska tas ur Pulse Sonic och kastas på ett lämpligt sätt.

Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?

Samspelet(koordinationen) mellan nervsystemet, de motoriska enheterna och musklens påverkar hur bra stretch-shortening-cykeln fungerar.

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne

Tentamen i Idrottsfysiologi A 7.5 hp ht-09 ( )

Kondition och styrka för Skå IK Handboll

Healthperformance.se. Testmanual. Tester för skolungdom. Copyright Health Performance

Abstrakt. Bakgrund. Inom idrotten genomförs en hel del fysiska tester. Resultat

Erbjudande till medlemmar i TSM

Effektiv träning. Åldersanpassad Fysisk Träning. Prepubertalt-Pubertalt

HANDBOK FÖR KLUBBMEDLEMMAR

Upptäcka ätstörningar och Energitillgänglighet. Emma Lindblom

Åldersanpassad träning

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen


Bästa konditionsträningen på 30 min

Firstbeat Livsstilsanalys

Vad händer i kroppen när man tränar?

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING

Firstbeat Livsstilsanalys

Analys av två träningsfaktorer power/uthållighet

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans

Hur många serier och repetitioner klarar man av på 25 % av 1 RM i snabbstyrka?

Kapitel 4 Kroppens energiomsättning Sida 1 av 10

Kost för bra prestation. Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

Transkript:

OutVitro 33 Hornsgatan 50635 Borås https://outvitro.se info@outvitro.se Performance Test Report Date 06.01.2018 Place Sanremo, Italien. Utomhus Athlete Hannes Bergström Coach Karl-Axel Zander Persson Email info@outvitro.se Sport Cycling Det här är din fullständiga prestandaresultatrapport ifrån analysen gjord på data insamlat vid cykeltestet du genomfört. Följande sidor innehåller detaljerad betydelsefull information rörande framförallt allt din nuvarande förmåga att producera energi i kroppen till effekt ner i pedalerna. Detta är den överlägset största bidragande faktorn till ditt totala prestationstillstånd i discipliner som inte är väldigt tekniska och varar längre än 1 minut - tex landsväg- och tempolopp Body Composition Body Mass Body Height Body Mass Index Projected BSA Body Fat Fat Free 68.5 kg 184.0 cm 20.2 kg/m2 1.880 m2 12.0 % of body mass / 8.2 kg 88.0 % of body mass / 60.3 kg KROPPSKOMPOSITION Graferna och tabellerna ovan visar din faktiska kroppskomposition - Rörande kroppsfett: I cykel är det ofta önskat att uppnå en ganska låg kroppsfettprocent (=hög fettfri massa), då detta ger en lägre kroppsvikt utan att tulla på användbara muskler, och så pass gör att framförallt gravitationen som måste övervinnas vid rörelse blir mindre. Dock så med kroppsfett, så existerar interindividuella skillnader vad det mest optimala värdet då för låga värden kan börja ge andra negativa konsekvenser. Prioriteringen att försöka hitta och ligga på detta optimala värde i tid för viktiga event bör för de flesta i cykling inte vara jättehög om inte bansträckning är kuperad - Bredvid visualisering av kroppsfett och fettfri massa, så ser du en visualisering av kroppsfacken ("Body Compartments"). Baserat på avmätta mätvärden av kroppskomposition, så har de prestationsrelaterade facken för laktatdistribuering och aktiv 07.01.2018 OutVitro 1

muskelmassa blivit framräknade. Dessa mätvärden beror på två kriterier: Din kroppskomposition, och involveringen av muskelmassa. Till exempel, i cykling så är andelen använd muskelmassa (primärt nedre kroppsmuskler) lägre jämfört med längdskidåkning (helkroppsarbete). Dessa kroppsfackmätvärden är använda längre ner i analysen av prestationsrelaterade mätvärden, som tex laktatrensning- och produktion 07.01.2018 OutVitro 2

Metabolic Capacities VO2max - aerobic capacity VLamax - anaerobic capacity AT - anaerobic threshold FatMax - maximum fat metabolism CarbMax - carbohydrate metabolism METABOLISKA KAPACITETER I visualisering ovan så visas de mest viktiga prestationsmåttstockarna - VO2max: Din maximala aeroba kapacitet. För varje milliliter syre din kropp kan ta upp och använda i metabolismen (ämnesomsättningen), energi är producerad. Ett högre VO2max betyder högre energiomvandling, och därmed mer effekt. I cykling och också alla andra uthållighetsidrotter är det önskvärt att ha ett högt VO2max, vilket möjliggör högre effektproduktion av den aeroba metabolismen - VLamax är den maximala laktatproduktionstakten. För varje bit av laktat producerad, muskeln producerar också energi. Därför kan VLamax ses som den maximala glykotiska effekten (flödeshastighet), eller förenklat som anaerobisk kapacitet. För långa discipliner som tex 50km tempo, så är ett lågt VLamax önskvärt. Ett jämförbart lågt Vlamax tillåter en högre anaerob tröskel, högre fettförbränning och sparsam användning av kolhydrater. Men o andra sidan ett lågt VLamax betyder lägre glykotisk 07.01.2018 OutVitro 3

energiproduktion, vilket försämrar högre effektutveckling i korta stunder som tex i en 20 sekunders spurt. Därför i discipliner som innehåller spurter eller korta intensiva attacker, ett högre VLamax är associerat med högre total prestationsförmåga - Anaerob tröskel (AT) har länge varit känd för en av de viktigaste måttstockarna för cyklister. AT markerar intensiteten (effekt i cykling) där produktionen av laktat i muskeln är lika med rensningsförmågan av laktat. AT markerar den högsta möjliga intensitet som kan hållas utan att laktat ackumulerar. Arbetstiden i detta fall är mest begränsad av tillgången av kolhydrater, som dräneras snabbt vid AT-intensiteten - FatMax markerar den högsta fettoxideringstakten. Förenklat så är detta den maximala energi (kcal) från fettförbränning per timme. I längre discipliner är ett högt FatMax associerat med god uthållighetsegenskap. Då kolhydratdepåerna (glykogen) är begränsade, så kan högre användning av fett som bränsle hjälpa till att spara på kolhydraterna. FatMax är också en träningsintensitet, som kan vara hjälpsam att tilldela individuella intensitetzoner för träning - CarbMax markerar intensiteten (effekt), där förbränning av kolhydrater når 90g per timme. Denna takt är ett vanligt standard maxriktvärde för kolhydratupptagningsförmåga per timme för en professionell cyklist med god sådan förmåga. För de flesta är denna takt betydligt lägre, ner mot 60g/h. Denna takt mäts inte av denna analys, därav får användning av en estimation duga för praktisk tillämpning. Förmåga att absorbera kolhydrater är något som kan förbättras genom träning 07.01.2018 OutVitro 4

Load Characteristics Metabolic demand & VO2 Lack of pyruvate & lactate accumulation Lactate production & max. oxidation & concentration Fat & carbohydrate combustion BELASTNINGSEGENSKAPER Alla grafer ovan visualiserar betydelsefulla uthållighetsmätvärden i "steady-state", i förhållande till intensitet (effekt) - "Metabolic demand & VO2"-grafen visar metaboliskt energikrav och syreupptagning. Syreupptagningskravet (eng: oxygen demand, också kallat VO2tot) ökar med intensiteten. VO2tot är liknande till energikravet behövd vid en viss intensitet, men det är dock konverterat till ml/min/kg av syre istället för att använda en enhet för energi, som tex kj. Ökningen av VO2tot i förhållande till intensiteten visar effektiviteten. Som vi kan se vid lägre intensiteter så matchar den faktiska syreupptagningen (VO2) nästan VO2tot, dvs energiförsörjningen täcks nästan helt av aerob metabolism. Men vid högre intensiteter så börjar ett gap öppna upp då VO2 sämre och sämre kan matcha energiefterfrågan. Denna lucka mellan kurvorna visar energin som behövs täckas av anaerob (glykotiska) metabolism -"Lactate production & max. oxidation & concentration"-grafen visar laktatkoncentration (gul) som en funktion av laktatproduktion- (röd) och rensningstakt (blå). Under arbete så rensas laktat från muskelcellen av den aeroba metabolismen (oxidation). Förenklat, laktat förbränns och fungerar som bränsle för det aeroba systemet. Därför är hastigheten som laktat kan bli rensat direkt relaterat till det faktiska syreupptaget. Du märker att formen av den blå kurvan liknar VO2-kurvan i förgående graf. Den röda kurvan visar faktisk laktatproduktion, enheten här är mmol/l/min. Titta efter korsningspunkten för röd & blå kurva - detta är intensiteten för anaerob tröskel (AT). Under AT så är rensning av laktat högre än dess produktion. Ovanför AT så är det tvärtom, vilket resulterar i ackumulering av laktat. Den gula koncenstrationskurvan är således ett resultat av produktion och rensning (i en steady-state situation, dvs många minuters konstant arbete vid en viss intensitet). Efter AT, också känt som "maxium lactate steady state" (MLSS), så ökar den gula kurvan snabbt till oöndligheten och inget "steady state" kan uppnås längre - "Lack of pyruvate & lactate accumulation"-grafen visar netto- laktatrensning- och ackumulation. Pyruvat och laktat är praktiskt sett samma sak för kännedom - pyruvat är det faktiska output:et från det glykotiska systemet och ett input till det aeroba systemet, men den del pyruvat som inte kan tas in direkt av det aeroba systemet förvandlas till laktat och buffras ut i blodet för senare användning. Om du tittar tillbaka på på laktatproduktion- och rensning, så kan du se gapet mellan de kurvorna under AT. Detta gap mellan bruttoproduktion- och rensning är "lack of pyruvate" (grön kurva), dvs hur mycket laktat som rensas nettomässigt (i enheten mmol/l/min). Det visar förmågan att återhämta sig från laktatackumulation i förhållande till intensiteten (kraft/watt eller fart). Vid AT så går den till noll - den aeroba metabolismen är mätad med laktat och inget ytterligare laktat kan rensas/förbrännas. Vid högre intensiteter än AT så börjar laktatackumulationen ske (lila kurva) -"Fat & carbohydrate combustion"-grafen visar fettförbränning (grön kurva) i kcal/h. Den röda kurvan visar kolhydratförbränning i 07.01.2018 OutVitro 5

både kcal/h respektive g/h. Det gröna området markerar maximal fettförbränning (FatMax) ±5%. Den oranga området markerar kolhydratsförbränningtakten av mellan 60-90g/h. Enligt de senaste vetenskapliga upptäckterna, så är detta den maximala kolhydratförbränningstakten, oberoende av mängden oralt intag av kolhydrater. Tidigare nämnt CarbMax-värde är avläst från denna kurva 07.01.2018 OutVitro 6

Metabolic Fingerprint METABOLISKT FINGERAVTRYCK Denna illustration visar dina individuella styrkor och svagheter vid en enda anblick - de viktigaste prestandamätvärderna är utvalda och betygsatta. Betygsättningen är baserat på ditt kön och din nivåkategori som testledaren har satt dig i (professionell, elit, motionär). De faktiska värderna är rankade mot en jämförelsegrupp inom idrotten. Jämför denna överblick med tidigare och framtida test för att övervaka på dina styrkor & svagheter 07.01.2018 OutVitro 7

Performance Development PRESTANDAUTVECKLING Grafen ovan slår samman detta test med all tidigare testdata. De mest relevanta prestandamätvärderna visas här - du kan se hur varje mätvärde utvecklar sig över tid. Du kan granska din träningshistorik och jämföra den träning du har utfört mellan testen, och se vilka anpassningar specifika träningsmetoder har triggat 07.01.2018 OutVitro 8

Training Zones Name Code Power respect to target value lower upper target energy cons. %fat %carbo fat abs carbo abs Watt Watt Watt kcal/h % % g/h g/h Zone 1 recovery rec 127 180 149 581 81 19 50 26 Zone 2 base bas 180 234 212 825 74 26 65 51 Zone 3 medio med 268 330 299 1134 46 54 55 147 Zone 4 FATmax fmax 220 268 244 943 67 33 67 74 Zone 5 anaerobic threshold AT 330 379 354 1304 0 100 0 312 Zone 6 aerobic maximum aemax 406 447 426 Zone 7 high anaerobic anmax 439 493 468 Zone 8 lactate shuttling LaEx 244 389 Tabellen ovan visar individuellt skapade träningszoner av vanligt förekommande slag & namngivning. Dessa zoner är inte genererade ifrån fasta procentsatser från anaerob tröskel, FTP eller någon annat statiskt mätvärde, vilket andra verktyg vanligtvis ger dig. Varje zon listad här har sitt egna individuella ursprung och är relaterade till ett faktiskt prestandamätvärde = din nuvarande status. Där det är applicerbart är energikonsumtionen per timme listad, och fördelningen av fett och kolhydrater - både i procent och i absolut konsumtion i gram per timme. Du kan använda dessa siffror för att bättre förstå det nödvändiga energiintaget när du tränar i dessa zoner Zoner definerade: Zon 1 - Recovery, den lägsta intensitet-zonen. Använd mest för lätt träning på vilodagar och mellan intervaller Zon 2 - Base, en grundläggande intensitet för uthållighetsträning. Zon 2 är zonen där distanspass görs i Zon 3 - Medio, en mittintensitetzon, mellan Base och Anaerob Tröskel Zon 4 - FatMax, intensiteten där konsumtion av fett som bränsle är som högst Zon 5 - Anaerobic Threshold, intensiteten där laktatproduktion- och rensning är lika Zon 6 - Aerobic Maximum, intensiteten där syreupptag kommer öka till dess maximala takt på en väldigt kort tid Zon 7 - High Anaerobic, intensiteten där 25% av den behövda energin kommer från det glykotiska energisystemet (i en steady state situation) Zon 8 - Lactate Shuttling - Det lägre värdet visar intensiteten där du kan rensa laktat med maxhastighet. Det övre värdet visar när du ackumulerar laktat i densamma hastigheten 07.01.2018 OutVitro 9

Test Data Determination of critical power r2 of optimization: 0.987 Raw Test Data Measured Values Calculated Values Time (mm:ss) Measured Values (Watt) Calculated (Watt) % aerobic (%) % anaerobic (%) 00:01 817 858.2 00:15 745 710.0 04:00 444 428.8 84.52 15.48 20:00 370 363.3 91.52 8.48 Anaerobic Threshold 361 354.5 92.27 7.73 Graf(erna) och tabellen ovan visar den faktiskt mätta datan vid testtillfället. I grafen kan se de mätta värdena för varje deltest och dess tidsvaraktighet markerade som prickar. Linjen(erna) visar den anpassade kurvan till de mätta värderna. Desto bättre anpassning, desto högre noggrannhet av testet i helhet. I tabellen så ser du förhållandet av aerob & anaerob energi för varje deltest. Vid högre intensiteter (och kortare arbetstider) tenderar bidraget av anaerob energi vara högre. Att förstå hur mycket energi de respektive energisystemen bidrar med vid en viss intensitet ger viktiga insikter i hur energimetabolismen fungerar i specifika situationer. Det visar också vilket energisystem som kan erbjuda den största potentialen för förbättring 07.01.2018 OutVitro 10