VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN

Relevanta dokument
Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12-åringar i Västerås för åren

Chefsuppdrag och ledarpolicy för Västerås stad

MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Chefsuppdrag och ledarpolicy för Västerås stad

Så gör vi Gävle Gävle kommunkoncerns medarbetarpolicy

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Foto: Tommy O. Andersson/BIldarkivet.se. Visionsdokument för Bromöllas utbildningsverksamhet

Bilaga Yttrande, daterat TJÄNSTEUTLÅTANDE. Barn- och utbildningsförvaltningen Haidi Bäversten Epost:

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Integrationsprogram för Västerås stad

Tillsammans är vi starkare

Modernt ungdomsarbete Åland februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete

Kommunikationspolicy för Västerås stad

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Personalpolicy. Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

P. 15. Bilaga Yttrande, daterat TJÄNSTEUTLÅTANDE. Barn- och utbildningsförvaltningen Haidi Bäversten Epost:

Arbetsplan. Killingens förskola

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Linköpings personalpolitiska program

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Förskolan Skogslyckan arbete mot diskriminering och kränkande behandling En del av förskoleenhet Rödluvan

Personalpolitiskt program

Mitt mål. Minus 1,6 miljoner. Ekonomi i balans. Hög sjukfrånvaro och personalomsättning. Tilltro från pedagoger och föräldrar.

Linköpings personalpolitiska program

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Personalpolitiskt program

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgården

Tom Tits förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Personalpolitiskt program

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Personalpolitiskt program

Personalpolicy för Sollentuna kommun.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Riktlinjer. Lönekriterier

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Likabehandling-ramverk 2018 Skänninge Förskolor

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskoleområde Fullersta 1 Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Västanvinden 2013

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

Stockholms läns landstings Personalpolicy

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

2.1 Normer och värden

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

Pedagogisk omsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Silverskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 14/15

Personalpolicy. Laholms kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Program för personer med funktionsnedsättning

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

Stockholms stads personalpolicy

Rånäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Program för social hållbarhet

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med Tyresöborna i centrum

Transkript:

Program Policy Handlingsplan Riktlinje Antagen av 2014-11-20 VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN 2014-2019

Innehållsförteckning Handlingsplan fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019... 3 Vision och värdegrund... 4 Syfte med handlingsplanen... 4 Uppföljning av verksamheten... 4 Fritidsgårdarna i Västerås kännetecknas av:... 5 1. Pedagogiskt ledarskap... 5... 5 2. Trygghet... 5 INDIKATORER... 6 3. Trivsel... 6... 6 4. Inflytande... 6... 7 5. Delaktighet... 7... 7 6. Jämlikhet... 8... 8 7. Ha roligt i en pedagogisk miljö och verksamhet... 8... 9 8. Medarbetarkompetens... 9... 9 Program Policy Handlingsplan Riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort inklusive koncernen Västerås stad uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet i koncernen Västerås stad anger strategier och konkreta åtgärder för att nå den politiska viljeinriktningen och fastställda mål på olika nivåer i organisationen säkerställer ett riktigt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande i koncernen Västerås stad

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019 Fritidsgårdsverksamheten i Västerås är en verksamhet att vara stolt över. Varje vecka besöker tusentals ungdomar våra fritidsgårdar, för att de uppskattar det som vi erbjuder. Det vill vi givetvis bevara. Med det som utgångspunkt fortsätter vi att utveckla oss och ytterligare höja verksamhetens kvalitet. Handlingsplanen har arbetats fram med ett stort engagemang och med en bred förankring bland politiker, medarbetare, föräldrar, ungdomar, barn och organisationer. Åtta fokusområden har formats i olika workshops och fokusgrupper: Pedagogiskt ledarskap, Trygghet, Trivsel, Inflytande, Delaktighet, Jämlikhet, Ha roligt i en pedagogisk miljö och verksamhet och Medarbetar kompetens. 3

Vision och värdegrund Fritidsgårdsverksamheten i Västerås är en förebild för andra kommuner. Hos oss ges alla barn, ungdomar och vuxna möjlighet att nå sin fulla potential och att uppfylla sina drömmar. Med det menas att verksamheten ska vara till för alla och kan möta allas intressen och behov. Vår värdegrund vilar på en verksamhet som främjar relationer och stärker ungdomars identitet, det vill säga ungdomars självkänsla, självrespekt och självaktning. Syfte med handlingsplanen Den här handlingsplanen är ett styrdokument som anger den politiska viljeinriktningen för fritidsgårdsverksamheten under åren 2014 2019. Planen har en tydlig koppling till stadens övergripande planer, program och policys. På så sätt stärks den röda tråden i stadens styrsystem. Det ger en tydlig förankring och ett tydligt genomslag både inom politiken och i verksamheten. Planen ska, tillsammans med andra gällande styrdokument, användas för att utforma aktivitetsplaner för fritidsgårdar. Handlingsplanen ska också inspirera till utveckling i det vardagliga arbetet, till exempel genom dialog på arbetsplatsträffar och nätverksträffar. Uppföljning av verksamheten Handlingsplanen ska följas upp under 2016 och 2018. Syftet med uppföljningen är att få information om hur fritidsgårdarna uppfyller handlingsplanens intentioner. För att mäta måluppfyllelse, både för fritidsgårdarna som helhet och för varje fritidsgård för sig, används indikatorer som är kopplade till varje fokusområde. Statistiken hämtas från kundenkäter, medarbetarenkäter, besöksstatistik och från ekonomiska data. Dessutom görs regelbundna fördjupade uppföljningar genom intervjuer och uppföljning av aktivitetsplanerna. De fördjupade uppföljningarna är ett komplement till statistiken och ska garantera enhetens systematiska kvalitetsarbete. Fritidsgårdarna själva har ansvar för att följa upp och analysera sin verksamhet, och att utveckla sina egna metoder för att följa upp planen. Analysen är grunden för lärande och utvecklingsarbete framåt. 4

Fritidsgårdarna i Västerås kännetecknas av: 1. Pedagogiskt ledarskap På fritidsgården finns medvetna fritidsledare som har ett positivt och lösningsfokuserat förhållningssätt. Ledarna är engagerade och genuint intresserade av ungdomarna. De har en bred och djup kunskap och kompetens som möjliggör ett generöst relationsskapande. Ungdomar som besöker fritidsgårdarna bemöts på ett respektfullt sätt av ledare som lyssnar och bryr sig. Ledarna har ett coachande arbetssätt och de vågar utmana ungdomarna så att de utvecklas. Samtidigt har de modet att vara förebilder i både roliga och tuffa situationer. Det pedagogiska ledarskapet utvecklas genom ett öppet utbyte på lokal och global nivå samt en bred samverkan med olika aktörer internt och externt. Andel som anstränger sig för att göra kunderna nöjda (Medarbetarundersökning, endast på totalen) Andel som är stolta över att arbeta i Västerås stad/på fritidsgårdarna (Medarbetarundersökning) Andel som upplever att det är meningsfullt att arbeta i Västerås stad/på fritidsgårdarna (Medarbetarundersökning) Andel tjejer och killar som har förtroende för ledare Andel tjejer och killar som känner att ledarna litar på dem Andel tjejer och killar som känner att de vuxna på fritidsgården bryr sig om dem (FG-enkät) Andel tjejer och killar som känner att det finns vuxna på fritidsgården som alltid skulle stödja dem Andel föräldrar som upplever att deras barn får ett respektfullt bemötande av ledarna på fritidsgården (Föräldraenkät) Föräldrarnas upplevelser av ledarnas bemötande på fritidsgården 2. Trygghet På fritidsgården skapar ledarna förutsättningar för en trygg miljö. På varje fritidsgård finns tydliga regler som alla ungdomar accepterar och känner till. Det finns en samsyn bland ledarna kring gemensamma regler och förhållningssätt och ledarna är konsekventa i sitt agerande. Ledarnas goda bemötande fungerar såväl i harmoniska situationer som i konfliktsituationer. Ledarna har framförhållning i sitt agerande och en överblick över vad som händer på fritidsgården för att förebygga otrygghet. För att ytterligare stärka tryggheten jobbar ledarna medvetet med att skapa en god föräldrakontakt. Föräldrarna känner sig trygga när barnen är på fritidsgården. 5

INDIKATORER Andel tjejer och killar som känner sig trygga på fritidsgården Andel föräldrar som känner sig trygga med att ha sina barn på fritidsgården (Föräldraenkät) Föräldrarnas upplevelser av tryggheten på fritidsgården 3. Trivsel På fritidsgården råder en öppenhet där alla känner ansvar och respekt för varandra och det genomsyrar också hela verksamheten. Besökarna kan känna sig nästan som hemma. De möts av en påtagligt familjär känsla med värme och gemenskap. Det råder ett tillåtande klimat. Det är en självklarhet att få vara den man är och alla upplever att de får ett bra bemötande. Stämningen är trivsam och kommunikationen öppen något som ledarna skapar förutsättningar för. Andel tjejer och killar som trivs på fritidsgården Andel tjejer och killar som träffar sina kompisar på fritidsgården Andel tjejer och killar som träffar nya kompisar på fritidsgården Andel tjejer och killar som upplever Kul tillsammans på fritidsgården Andel tjejer och killar som anser att de får ett bra bemötande från ledare Antal gemensamma aktiviteter med andra fritidsgårdar (egen dokumentation) Andel föräldrar som upplever att deras barn trivs på fritidsgården (Föräldraenkät) Föräldrarnas upplevelser av trivsel på fritidsgården (fokusgruppsintervjuer med föräldrar) 4. Inflytande På fritidsgården skapar ledarna förutsättningar för olika former av inflytande med syftet att främja ungdomars förmåga att ta egna initiativ. Ungdomarnas drivkraft tas till vara för att skapa en bra verksamhet som utgår från deras perspektiv och behov och som är till för dem. Det finns en tydlig struktur för vad ungdomar kan påverka. Ledarna har ett arbetssätt som tar fram ungdomarnas nyfikenhet genom att aktivt och lyhört lyssna på dem. Ungdomarna upplever att de tas på allvar och blir lyssnade på. Detta gör att ungdomar har möjlighet att vara involverade i planering av aktiviteter. Deras inflytande synliggörs i både korta och långa tidsperspektiv, det vill säga i såväl vardagssituationer som i långsiktig planering. 6

Andel tjejer och killar som anser att ledarna tar emot deras synpunkter när de är missnöjda Andel tjejer och killar som ser att deras synpunkter leder till förändring Andel tjejer och killar som känner att ledarna lyssnar på dem Andel tjejer och killar som känner att de kan vara med och påverka på fritidsgården Antal idéer som kommer in via förslagslådor, Facebook, möten med mera (fördjupad diskussion kring denna framöver. Är det rätt angreppssätt?) Andel föräldrar som upplever att deras barn har inflytande på fritidsgården (Föräldraenkät) Föräldrarnas upplevelser av inflytande på fritidsgården Andel tjejer och killar som känner att de kan påverka verksamheten på fritidsgården 5. Delaktighet På fritidsgården möjliggör ledarna olika former av delaktighet med syftet att ungdomarna och deras föräldrar ska vara involverade i genomförandet av verksamheten. Ungdomarna har tillsammans med ledarna möjlighet att vara med och ta ansvar för att genomföra planerade aktiviteter och arrangemang. Även föräldrar bjuds in att medverka för att skapa en levande och aktiv fritidsgård. Ledarna coachar och utmanar ungdomarna så att de vågar ta egna initiativ och prova nya aktiviteter. Detta leder till att dem utvecklas och att deras identitet stärks. Såväl ledare och politiker som ungdomar är ambassadörer för fritidsgården. Ledarna uppmuntrar ungdomarna att sprida det breda utbudet i fritidgårdens verksamhet, så att andra blir nyfikna på fritidsgården. Det finns en vi-känsla en gemenskap som bevaras och utvecklas genom allas delaktighet. Andel tjejer och killar som upplever att ledarna känner deras föräldrar Andel tjejer och killar som tycker att fritidsgården har rätt öppettider Antal aktiviteter där ungdomar och/eller föräldrar varit med och arrangerat/arbetat Andel föräldrar som upplever att deras barn är delaktiga på fritidsgården (Föräldraenkät) Föräldrarnas upplevelser av delaktigheten på fritidsgården 7

6. Jämlikhet På fritidsgården är ledarna ansvariga för att skapa en verksamhet som är till för alla. Alla ska behandlas lika oavsett kön, ålder, funktionsförmåga, sexualitet samt etnisk, social och ekonomisk bakgrund. Det är grunden för en jämlik fritidsgårdsverksamhet, där jämställdhet ingår. Ledarna har ett normkritiskt förhållningssätt och en medvetenhet om den egna självbilden. Alla ledare har mod att våga bemöta och diskutera olika åsikter, normer och värderingar. Bland ledarna finns även en god kunskap och förståelse kring jämlikhet. En kunskap som på ett naturligt sätt förmedlas i mötet med ungdomar och föräldrar. Medarbetarna synliggör genusperspektivet på olika sätt t.ex. fritidsgårdens verksamhet tar tillvara ungdomars intressen och behov genom aktiviteter som speglar deras identitet. Detta märks genom att det finns en mångfald bland både besökare och ledare, till exempel att lika många killar som tjejer besöker fritidsgården. Köns- och åldersfördelning på fritidsgården (egen dokumentation) Fördelning av budget mellan kön och ålder (ekonomisystem) Andel tjejer och killar som tycker att alla behandlas lika på fritidsgården Andel som varit utsatt för diskriminering från arbetskamrat/chef (Medarbetarenkät) Andel föräldrar som upplever att fritidsgården är jämlik (Föräldraenkät) Föräldrarnas upplevelser av jämlikhet på fritidsgården 7. Ha roligt i en pedagogisk miljö och verksamhet På fritidsgården finns möjligheter att ha roligt och att koppla av. Fritidsgården är en samlingsplats för alla ungdomar, och alla får vara med. Det finns ett brett utbud av hälsofrämjande aktiviteter som ger ungdomarna möjligheter att prova på sådant som de aldrig tidigare gjort. Den pedagogiska inom- och utomhusmiljön stimulerar och inspirerar till kreativa och hälsofrämjande aktiviteter med syftet att förbättra både den sociala, fysiska och psykiska hälsan hos ungdomarna. Det kan till exempel finnas rum som förändras varje år efter önskemål från ungdomarna. Genom det breda utbudet på fritidsgården kan besökarna utvecklas och hitta nya intressen och vänner. Utomhusaktiviteter anordnas i stor utsträckning. Ledarnas ansvar är att på ett pedagogiskt och medvetet sätt uppmuntra ungdomarna att vara nyfikna på nya aktivtiter och att våga prova dem, för att främja ungdomarnas utveckling som individer. Ledarna skall på olika sätt ge stöd och uppmuntra ungdomarna i skolarbete. 8

Andel tjejer och killar som anser att de har möjlighet att göra det som de är intresserade av Andel tjejer och killar som anser att de får möjlighet att gör det som de är bra på Andel tjejer och killar som anser att det finns aktiviteter som passar dem på fritidsgården Antal utomhusaktiviteter (egen dokumentation) Andel föräldrar som upplever att deras barn kan göra det som de är intresserade av på fritidsgården (Föräldraenkät) Föräldrarnas upplevelser av aktiviteter på fritidsgården 8. Medarbetarkompetens Det krävs att ledarna utövar praktisk erfarenhet har pedagogisk utbildning och är tränade i att tänka teoretiskt, ta till sig arbetsmodeller och ser de stora sammanhangen för att kunna arbeta med dokumenterat systematiskt och kvalitativt utvecklingsarbete. Det ska finnas en nära koppling till forskning och utveckling. Utifrån dessa kriterier och målområdena skall verksamheten bedrivas av väl utbildad personal. Beskriv hur enheten tar fram strategier, mål och handlingsplaner för utvecklingen av enhetens samlade kompetens samt hur enheten tar fram utvecklingsplaner för varje medarbetare. Utbildningsnivå som är fördelat på kvinnor och män. Antal kompetensutvecklingsplaner kopplat till uppdraget på kort- och långsikt fördelat på kvinnor och män. 9

Kontaktcenter: 021-39 00 00 www.vasteras.se