Kommentarer Kommentarer till beräkningarna av fjärde kvartalet 2012 Fördjupningstexter Efter fördjupningstexterna finns en beskrivning av avstämningar mellan ekonomins produktions- och användningssida som gjorts i samband med beräkningarna. Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. Innehåll Kommentarer till beräkningarna av fjärde kvartalet 2012... 1 BNP-utvecklingen... 2 Hushållskonsumtionen... 4 Offentlig konsumtion... 6 Investeringar... 8 Lager... 10 Utrikeshandel... 11 Näringslivets produktion... 13 Sysselsättning... 15 Produktivitet... 17 Inkomster och sparande... 20 Avstämning... 24 Revideringar... 26 Statistiska centralbyrån 1
Avstämning BNP-utvecklingen Uppåt fjärde kvartalet 2012 Efter den djupa nedgången år 2009 gick den svenska ekonomin in i en mycket stark återhämningsfas som varade till och med tredje kvartalet 2011. Därefter visar BNP mer modesta ökningstal, runt en procent i årstakt. Fjärde kvartalet 2012 ökade BNP med 1,4 procent. Två arbetsdagar färre än fjärde kvartalet 2011 gav en kalendereffekt på 0,9 procentenheter. Den säsongrensade utvecklingen blev i stort sett oförändrad (0,04 procent) jämfört med tredje kvartalet 2012. Internationellt står sig Sveriges tillväxtsiffror bra. De uppgifter som hittills har sammanställts för EU27 visar på en minskning med 0,6 procent i årstakt och en nedgång med 0,5 i jämförelse med föregående kvartal. Hushållskonsumtionen, inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer, bidrog mest till fjärde kvartalets tillväxtsiffra med 0,9 procentenheter. Investeringsbidraget blev svagt positivt på 0,3 procentenheter. Bostadsbyggandet visade en fortsatt minskning, men med mer dämpad nedgång. Andra väg- och anläggningsinvesteringar har positivt bidrag. Lageruttaget var betydligt större än för ett år sedan, och sänkte BNP-utvecklingen med 1,5 procentenheter. Den offentliga konsumtionen lämnade ett bidrag på 0,3. Exportnettot bidrog med 0,5 procentenheter. Dagkorrigerat växte näringslivets produktion med 1,0 procent medan arbetade timmar ökade med 0,7 procent. Det ger en ökad arbetsproduktivitet med 0,3 procent. Inom offentliga myndigheter ökade timmarna med 3,1 procent. Arbetsmarknaden fortsatte att stärkas. Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 0,5 procent och faktiskt arbetade timmar minskade med 0,9 procent. Den kalenderkorrigerade timutvecklingen för hela ekonomin blev 1,3 procent. Säsongrensad och jämfört med förra kvartalet hamnade timutvecklingen på 0,7 procent. Det första preliminära estimatet för år 2012, baserat på summa fyra kvartal, gav följande resultat med kvartalsfördelning och jämfört med motsvarande kvartal 2011. BNP, volymförändring i procent BNP Kv1 2012 Kv2 2012 Kv3 2012 Kv4 2012 Sum 2012 Faktisk tillväxt 1,6 1,0 0,3 0,5 0,8 Kalenderkorrigerad 1,1 1,5 0,7 1,4 2 Statistiska centralbyrån
Avstämning BNP, utveckling säsongrensade fasta referensårspriser och kalenderkorrigerade fasta referensårspriser 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8 Kalenderkorrigerad BNP Säsongrensad BNP Statistiska centralbyrån 3
Avstämning Hushållskonsumtionen Högsta bidraget till BNP-utvecklingen De egentliga hushållens konsumtionsutgifter 1 ökade med 1,8 procent fjärde kvartalet jämfört med motsvarande kvartal året innan. Bidraget till BNP-tillväxten uppgick till 0,8 procentenheter vilket var det högsta bland alla komponenter på användningssidan. Hushållskonsumtionen växte med 1,8 procent fjärde kvartalet, jämfört med motsvarande kvartal året innan. Utvecklingen för hushållskonsumtionen har dämpats något under de senaste fem kvartalen jämfört med den tillväxt som registrerades mellan det första kvartalet 2010 och det andra kvartalet 2011. Trots avmattningen var det hushållens konsumtionsutgifter som gav det högsta bidraget till BNP-tillväxten detta kvartal med 0,8 procentenheter. De egentliga hushållens konsumtionsutgifter totalt, volymförändring i procent 8 6 4 2 0-2 -4-6 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 De poster som hade störst positiv inverkan på den totala hushållskonsumtionen var utgifter för boende, fritid och underhållning samt posten för övriga varor och tjänster. Utlägg för boende, där även uppvärmningskostnader ingår, steg med 3,3 procent och bidrog med 0,9 procentenheter till den totala hushållskonsumtionen. Utgifter för fritid och underhållning steg med 3,9 procent och bidrog med 0,4 procentenheter. Inom fritid och underhållning ökade bland annat utläggen för paketresor och radio, tv och fotografisk utrustning kraftigt, med en tillväxt på 6,5 1 Exklusive hushållens icke vinstdrivande organisationer. 4 Statistiska centralbyrån
Avstämning respektive 5 procent. Utlägg för övriga varor och tjänster ökade med 2,7 procent och bidrog med 0,3 procentenheter till den totala hushållskonsumtionen. Konsumtionen av livsmedel ökade i linje med tidigare kvartal med d rygt 1 procent från samma kvartal året innan. Utgifter för restaurangbesök samt möbler och husgeråd ökade med 3,9 respektive 2,5 procent. Utgifter för kläder var nästan oförändrade jämfört med motsvarande kvartal föregående år. De poster som höll tillbaka den totala utvecklingen av hushållskonsumtionen var utgifter för transporter och alkohol och tobak. Utgifter för transporter minskade med 3,3 procent och drog ned hushållskonsumtionen med 0,4 procentenheter. Inom transport minskade inköpen av både nya och begagnade bilar med 12,4 respektive 5,0 procent. Utgifter för alkohol och tobak minskade med 0,5 procent, där det framförallt var inköpen av tobaksprodukter som drog ner med en minskning på 4,2 procent. Bidrag till hushållskonsumtionen och volymutveckling per COICOP 2 fjärde kvartalet 2012, procentenheter och volymförändring i procent COICOP Bidrag Volymutveckling 01 Livsmedel 0,2 1,3 02 Alkohol och tobak 0,0-0,5 03 Kläder och skor 0,0 0,0 04 Bostad 0,9 3,3 05 Möbler 0,1 2,5 06 Hälso- och sjukvård 0,0 1,2 07 Transporter -0,4-3,3 08 Kommunikation 0,1 1,7 09 Fritid och Underhållning 0,4 3,9 10 Utbildning 0,0 3,1 11 Hotell och restaurang 0,2 4,1 12 Övriga varor och tjänster 0,3 2,7 Total konsumtion exkl. ofördelad konsumtion 1,8 1,8 15 Svensk konsumtion utomlands 0,5 11,2 16 Utländsk konsumtion i Sverige -0,4-8,8 TOTALT 1,8 1,8 Svenskarnas konsumtion utomlands steg med 11,2 procent jämfört med motsvarande kvartal i fjol, vilket är den högsta ökningstakten sedan andra kvartalet 2011. 2 COICOP Classification of Individual Consumption by Purpose (Internationell överenskommelse) Statistiska centralbyrån 5
Avstämning Offentlig konsumtion Statens konsumtion ökade kraftigast Konsumtionsutgifterna för offentliga myndigheter steg med 1,1 procent fjärde kvartalet 2012 jämfört med motsvarande period föregående år. Försäljningen minskade för alla delsektorer och var totalt 4,0 procent lägre än fjärde kvartalet föregående år, vilket bidrog till att konsumtionen ökade. Sociala naturaförmåner ökade med 2,0 procent, där kommunerna stod för ökningen. Kommunernas totala konsumtion ökade med 1,0 procent, landstingen med 0,5 och staten med 1,7 procent. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kommunerna står för ungefär hälften av de totala offentliga konsumtionsutgifterna, där utbildning och socialt skydd är de stora utgiftsposterna. Detta kvartal ökade volymen med 1,0 procent. En stor post inom kommunernas konsumtionsutgifter är sociala naturaförmåner 3, vilka ökade med 3,9 procent. Kommunernas försäljning under kvartalet var svag och minskade med 2,3 procent. Eftersom försäljning är en intäkt för kommunerna, så reducerar den konsumtionsutgifterna. Lägre försäljningsintäkter bidrog därmed till att konsumtionen ökade. Beräkningarna av kommunernas konsumtion påverkas också i hög grad av den faktiska utvecklingen av antalet invånare som utnyttjar de kommunala tjänsterna. Antalet elever i kommunala gymnasieskolor minskade beroende på att elevunderlaget minskade. Äldreomsorgen påverkade också konsumtionen negativt, trots att antalet äldre ökade. Detta beror på a tt särskilt boende minskade till förmån för hemtjänst, vilket är en mindre resurskrävande vårdform. Detta motverkades av att antalet elever inom kommunala grundskolan, kommunala förskolor samt att vård och stöd till funktionshindrade ökade vilket höll uppe kommunernas konsumtion. 3 Offentligt finansierade tjänster som produceras av marknadsproducenter och levereras till hushållen. 6 Statistiska centralbyrån
Avstämning Fjärde kvartalet 2012 ökade landstingens konsumtion med 0,5 procent. Förbrukningen inom landstingen ökade med 3,4 procent, där framförallt köp av material och tjänster ökade. Arbetade timmar minskade med 0,3 procent inom landstingen. De sociala naturaförmånerna minskade med 0,2 procent för landstingen vilket är det lägsta utvecklingstalet på åtta år. Under en rad år har vårdavtalen med privata aktörer ökat kraftigt inom landstingen, men under 2011-2012 har ökningstakten dämpats. Vårdavtalen ökade 1,7 procent detta kvartal, medan läkemedelsförmånen minskade med 3,2 procent. Statens konsumtion ökade fjärde kvartalet med 1,7 procent. Försvarets varaktiga varor 4 minskade med 30 procent i volym. Minskningen avser framförallt finkalibriga vapen. Statens förbrukning ökade 1,8 procent i volym, vilket främst beror på Trafikverket som ökade inköpen av varor och tjänster med 0,3 miljarder kronor. Hyrorna ökade kraftigt vilket bland annat beror på Migrationsverket som, p.g.a. bostadsbrist, tvingats att upphandla så kallade tillfälliga boenden. Dessa är betydligt dyrare än befintligt anläggningsboende för asylsökanden. Statens arbetade timmar ökade med 1,8 procent fjärde kvartalet, bland annat beroende på att Rikspolisstyrelsen och Arbetsförmedlingen har rekryterat under det senaste året. Även Migrationsverket har genomfört nyrekryteringar vilka är relaterade till den ökning av asylsökande som skett senaste året. Statens försäljning minskade med kraftiga 8,8 procent i volym, främst på grund av Trafikverket vars externa försäljning minskade. Eftersom försäljningen är en intäkt för staten, så reducerar den konsumtionsutgifterna. Statens konsumtion beror i viss mån på antalet elever inskrivna vid högskolor och universitet. Dessa minskade med en knapp procent höstterminen 2012, vilket drog ner den statliga konsumtionen. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent 12 10 8 6 4 2 Stat Kommun 0 Landsting -2 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2010 2011 2012 4 Försvarets inköp av militära förstörelsevapen och den utrustning som behövs för att använda dem. Statistiska centralbyrån 7
Avstämning Investeringar Investeringarna återhämtades svagt Fjärde kvartalet ökade de fasta bruttoinvesteringarna med 1,8 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Övriga bygg- och anläggningar bidrog mest till investeringsuppgången. De fasta bruttoinvesteringarna steg med 3,4 procent helåret 2012. De fasta bruttoinvesteringarna ökade med 1,8 procent fjärde kvartalet jämfört med motsvarande kvartal året innan. Fjolåret avslutades därmed svagt positivt efter en kortvarig tillbakagång tredje kvartalet, vilken förtydligades med en revidering av tredje kvartalet till -1,7 procent från -0,4 procent. De fasta bruttoinvesteringarna bidrog positivt till BNP-tillväxten med 0,3 procentenheter fjärde kvartalet. Totala fasta bruttoinvesteringar Volymförändring i procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år respektive säsongrensade kvartalsvärden fasta priser Procentuell förändring (vä) Miljarder kronor (hö) 20 15 10 5 0-5 -10-15 -20 1234123412341234123412341234123412341234123412341234 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Flertalet investeringstyper vände upp Utvecklingen var överlag något mer positiv fjärde kvartalet jämfört med det föregående. Övriga bygg- och anläggningsinvesteringar ökade med 9,6 procent i volym och bidrog med 2,7 procentenheter. Starkt gick även maskiner och inventarier som steg med 3,9 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år och gav ett bidrag med 1,2 procentenheter till de fasta bruttoinvesteringarna. Bakom ökningen låg bland annat väginvesteringarna som steg med 13 procent. Bostadsinvesteringarna fortsatte att tynga totalu tvecklingen även om nedgången inte var lika kraftig som i tredje kvartalet. Bostadsinvesteringarna minskade med 12,6 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år och drog ned de totala investeringarna med 2,2 procentenheter. Även detta kvartal var nedgången störst inom 8 Statistiska centralbyrån
Avstämning nybyggnadsinvesteringar där nyinvesteringar i småhus och flerbostadshus fortsatte att minska tvåsiffrigt med nedgångar på 28,1 respektive 13,6 procent. Även om- och tillbyggnadsinvesteringarna fortsatte att minska. Energiinvesteringar lyfte näringslivet Näringslivets investeringar ökade med 1,4 procent fjärde kvartalet från motsvarande kvartal året innan, vilket är en klar ljusning från nedgången på 2,7 procent tredje kvartalet. Investeringar inom de varuproducerande branscherna har haft en god utveckling under samtliga kvartal 2012 och ökade med 7,0 procent fjärde kvartalet, där framförallt investeringsökningar i energibranscherna och gruv- och mineralutveckling drog upp. Ökningen dämpades av en nedgång inom tillverkningsindustrin med 2,4 procent. Tjänstebranscherna utvecklades svagare och sjönk med 1,1 procent jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Det berodde främst på kraftigt minskade investeringar inom företagstjänster och parti- och detaljhandel på 24 respektive 10 procent, med an transport och transporttjänster höll emot med en ökning på 14 procent. Bidrag samt volymutveckling fjärde kvartalet 2012 Procentenheter respektive volymförändring i procent Fasta bruttoinvesteringar Volymutveckling bidrag Varubranscher 7,0 1,8 därav: Industrin(SNI B05-C33) 1,8 0,2 Tjänstebranscher -1,1-0,6 därav tjänstebranscher exkl. fastighetsbransch -2,1-0,7 därav: Fastighetsbransch (SNI L68) 0,2 0,1 Näringslivet 1,4 1,1 Offentliga myndigheter 3,3 0,7 Totalt 1,8 1,8 Offentliga myndigheters investeringar ökade De offentliga myndigheternas investeringar ökade med 3,3 procent i volym fjärde kvartalet, jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Utvecklingen för de tre delsektorerna var dock blandad. De kommunala investeringarna steg med 12,3 procent, bland annat till följd av ökade investeringar inom infrastruktur och byggnader. De statliga investeringarna ökade med 2,3 procent, medan investeringarna inom landstingen minskade med 13,7 procent. Statistiska centralbyrån 9
Avstämning Lager Stor lagerneddragning Tredje kvartalets svagt positiva lagerbidrag förbyttes till en kraftig neddragning fjärde kvartalet. Det var främst en lageravveckling inom tillverkningsindustrin som låg bakom nedgången. Totalt höll lager tillbaka BNP-tillväxten med 1,5 procentenheter. BN P-påverkan beräknas som lagerförändringen under kvartalet minus lagerförändringen motsvarande kvartal föregående år i procent av BN P för jämförelseperioden. I en normal årscykel sker en lageravveckling fjärde kvartalet. Det är främst handelns lager som driver denna avveckling genom höjd försäljning i samband med julhandeln. Skillnaden fjärde kvartalet 2012 är att industrilagren minskade kraftigt och att handelslageravvecklingen var högre än motsvarande kvartal 2011. Inom tillverkningsindustrin minskade samtliga lagertyper, men insatsvarulagren var det största sänket och påverkade negativt med 0,6 procentenheter. Tillverkningsind ustrins totala lagereffekt på BNPtillväxten var -1,0 procentenheter. Inom handeln skedde en lageravveckling inom alla delbranscher. En större lageravveckling inom partihandeln än normalt svarade för en stor del av nedgången. Det var framförallt råvaru - och bränslelagren som minskade. En lageravveckling noterades även inom motorhand eln. Handelslagren totalt drog ned BNP-utvecklingen med 0,6 procentenheter. Övriga lager, utöver industri- och hand elslager, påverkad e BN P- utvecklingen endast marginellt. Lagerbidrag till BNP-utvecklingen, procentenheter 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 10 Statistiska centralbyrån
Avstämning Utrikeshandel Exportnettot bidrog positivt Fjärde kvartalet 2012 låg exporten kvar på samma nivå som motsvarande kvartal föregående år. Att importen samtidigt minskade resulterade i ett positivt exportnetto som bidrog med 0,5 procentenheter till BN P- tillväxten. Importen sjönk med 1,1 procent och exporten var oförändrad fjärde kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Exportnettot blev därmed positivt och uppgick till 58 miljarder kronor, mätt i fasta priser. Export och import, mkr i 2011 års priser Export Import 500000 450000 400000 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Uppgång för tjänsteexporten Fjärde kvartalet låg exporten kvar på samma nivå som motsvarande kvartal året innan. Det var dock en blandad bild med en sjunkand e varuexport medan tjänsteexporten ökade. Tjänsteexporten vände upp fjärde kvartalet och ökade med 4,4 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Flertalet av de större produktgrupperna ökade kraftigt, där merchanting som ökade med 19 procent och resevaluta som ökade med 9 procent hörde till de starkaste bidragen. Varuexporten fortsatte däremot att backa även detta kvartal, nu med 1,9 procent. De största produktgrupperna, övriga maskiner samt motorfordon, minskade kraftigt med en tillbakagång på 15 respektive 22 procent. Statistiska centralbyrån 11
Avstämning Varuimporten minskade Tjänsteimporten fortsatte att öka fjärde kvartalet men en minskad varuimport ledde ändå till att den totala importen sjönk med 1,1 procent. I princip samtliga av de större produktgrupperna inom tjänsteimporten ökade fjärde kvartalet. Resevalutan steg med 11 procent och huvudkontorstjänster med 10 procent från samma kvartal året innan. För varuimporten var utvecklingen mer varierad. Vissa av de större produktgrupperna ökade, exempelvis importen av datorer, elektronikvaror och optik ökade med 4,5 procent, medan importen av motorfordon minskade med 15 procent. Export och import av varor och tjänster Volymutveckling i procent Utrikeshandel Kv4 2011 Kv1 2012 Kv2 2012 Kv3 2012 Export 1,0 2,0 2,2-1,2 0,0 Export varor 0,9 0,4 1,1-2,5-1,9 Export tjänster 1,0 6,2 4,8 1,7 4,4 Import 1,5 0,9 0,2-0,3-1,1 Import varor 1,4-0,7-1,7-1,3-2,3 Import tjänster 1,8 5,7 6,2 2,6 2,2 Kv4 2012 12 Statistiska centralbyrån
Avstämning Näringslivets produktion Knapp produktionsökning i näringslivet Näringslivets produktion ökade med 1,0 procent fjärde kvartalet jämförd med motsvarande kvartal föregående år. Jämförd med föregående kvartal minskade produktionen med 0,2 procent i säsongrensade värden. Tjänsteproducenterna gav ett positivt bidrag till BNP-tillväxten, som dämpades av en nedgång i varuproduktionen. Produktionen i näringslivet steg med 1,0 procent fjärde kvartalet 2012, jämfört med motsvarande kvartal året innan. De tjänsteproducerande branscherna ökade med 1,8 procent fjärde kvartalet jämfört med motsvarande kvartal 2011 och gav ett BNP-bidrag på 0,8 procentenheter. Samtidigt minskade de varuproducerande branscherna med 0,7 procent, vilket påverkade BNP-tillväxten negativt med 0,2 procentenheter. Korrigerad för säsongvariationer ökade tjänsteproduktionen fjärde kvartalet jämförd med kvartalet innan, medan varuproduktionen minskade. Produktionen för näringslivet totalt minskade med 0,2 procent, säsongrensat. Index för näringslivets förädlingsvärde i fasta priser med referensår 2011, säsongrensade värden, första kvartalet 2005=100 150 Hela näringslivet Tjänsteproducenter Varuproducenter 140 130 120 110 100 90 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Bred nedgång för tillverkningsindustrin Varuproducenterna drog ner produktionsvolymen med 0,7 procent fjärde kvartalet 2012, jämförd med motsvarande kvartal året innan. Nedgången inom tillverkningsindustrin var i likhet med tredje kvartalet bred. De branscher som minskade kraftigast var insatsmetallvaror, tillverkning av övriga maskiner samt motorfordon. Inom ett fåtal mindre Statistiska centralbyrån 13
Avstämning branscher redovisades produktionsökningar, däribland datorer, stenkolsraffinaderier, samt reparation av maskiner. Inom de flesta övriga branscher ökade varuproduktionen. Bland annat steg produktionen starkt inom skogsbruk, utvinning av metallmalmer samt bygg och anläggningar. Fjärde kvartalet 2012 var ett kallare kvartal än motsvarande kvartal året innan. Samtidigt var kärnkraftsreaktorerna i drift under en längre period. Sammantaget ledde detta till en ökad elproduktion. Tjänsteproduktionen fortsatte att öka Tjänsteproducenterna uppvisade ännu ett kvartal med god produktionstillväxt. Totalt ökade tjänsteproduktionen med 1,8 procent under det sista kvartalet jämförd med motsvarande kvartal 2011. Bland annat noterades produktionsökningar inom juridiska och ekonomiska konsulttjänster, FOU, uthyrning och leasing, vård med boende samt förvärvsarbete i hushållen. Handeln noterade en marginellt lägre produktionsökningstakt än föregående kvartal och steg med 0,3 procent fjärde kvartalet jämfört med samma kvartal året innan. Detaljhandeln drog upp tillväxttakten medan partihandeln och handeln med motorfordon sjönk något. Transport- och kommunikation var det enda branschaggregatet inom tjänsteproduktionen som minskade fjärde kvartalet. Det tyngdes av taxi, väg- och rörtransport, kollektivtrafik och sjötransport, vilket motverkades något av en produktionsökning för luftfart. Hotell och restaurang ökade samtliga kvartal under 2012 och steg med 2,6 procent fjärde kvartalet. Efter två kvartal med volymminskningar ökade även produktionen för kreditinstitut och försäkringsbolag, framförallt eftersom finansiella tjänster steg kraftigt. Den offentliga produktionen ökade med 1,7 procent. Volymutvecklingstal näringslivets produktion (kalenderkorrigerad) 14 Statistiska centralbyrån
Avstämning Sysselsättning Tjänstebranscherna lyfte sysselsättningen Antalet sysselsatta ökade med 0,5 procent fjärde kvartalet 2012 i jämförelse med motsvarande kvartal året innan. Sysselsättningen inom offentliga myndigheter och näringslivet ökade med 0,7 respektive 0,4 procent. I likhet med föregående kvartal 2012 ökade antalet sysselsatta i åldern 15-74 år. Däremot var ökningen fjärde kvartalet, mätt i årstakt, det svagaste av samtliga fyra kvartal under 2012. Även inom näringslivet har sysselsättningsökningen mattats av de senaste fyra kvartalen. Antalet sysselsatta inom näringslivet ökade med 0,4 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Fjärde kvartalet rådde det en tudelning mellan de varu - och tjänsteproducerande branschernas utveckling. Precis som föregående kvartal drev de tjänsteproducerade branscherna sysselsättningen inom näringslivet som ökade med 1,4 procent i årstakt. Ökningen förklaras huvudsakligen av en uppgång i antalet sysselsatta inom vård och omsorg, kultur och underhållning samt utbildningsbran schen. Antal sysselsatta. Procentuell förändring jämfört med motsvarande period föregående år 10 Hela ekonomin Tjänsteproducenter Offentliga myndigheter Tillverkningsindustrin 5 0-5 -10-15 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Avmattningen för sysselsättningen inom näringslivet fjärde kvartalet förklaras av en nedgång inom de varuproducerande branscherna, som minskade med 1,6 procent. Det var det svagaste kvartalet för varubranscherna under hela 2012. Nedgången berodde främst på färre antal sysselsatta inom tillverkningsindustrin och inom bygg och anläggningsverksamhet. Bland branscher som växte återfanns branscher som sysselsätter relativt få personer; utvinning av mineraler, avfall och återvinning samt el-, gas- och värmeindustrin. Statistiska centralbyrån 15
Avstämning I likhet med de tre tidigare kvartalen ökade sysselsättningen inom de offentliga myndigheterna och då främst inom de statliga myndigheterna där antalet sysselsatta växte med 2,0 procent. De landstingskommunala myndigheterna och kommunala myndigheterna ökade med 0,6 respektive 0,3 procent. Arbetskraftsinsatsen Fjärde kvartalet 2011 innehöll två arbetsdagar mer än fjärde kvartalet 2012 och kalendereffekten blev således 2,2 procent. Den kalenderkorrigerade arbetskraftsinsatsen 5 ökade med 1,3 procent fjärde kvartalet i jämförelse med motsvarande kvartal 2011. Näringslivet ökade med 0,7 procent. Även för arbetskraftsinsatsen rådde det en tudelad utveckling mellan de varu - och tjänsteproducerade branscherna. De tjänsteproducerande branscherna ökade med 1,9 procent samtidigt som de varuproducerande branscherna minskade med 1,7 procent. Arbetskraftsinsatsen inom de offentliga myndigheterna steg med 3,1 procent, främst till följd av att antalet utförda arbetstimmar inom de statliga myndigheterna ökade med 3,8 procent. Den kalenderkorrigerade medelarbetstiden för hela ekonomin ökade med 0,8 procent i årstakt. Inom näringslivet och de offentliga myndigheterna ökade medelarbetstiden med 0,3 respektive 2,4 procent. Säsongrensat och i jämförelse med föregående kvartal ökade de sysselsattas arbetsinsats för andra kvartalet i rad. Antalet utförda arbetstimmar ökade med 0,7 procent. Arbetsinsatsen inom de offentliga myndigheterna steg liksom föregående kvartal med 0,9 procent. Inom näringslivet steg arbetskraftsinsatsen med 0,6 procent. Arbetskraftsinsatsen inom tjänsteproduktionen ökade något mer än för varuproduktionen. Kvartal 4 2012. Säsongrensade och jämfört med kvartal 3 2012. Procentuell förändring Arbetade timmar totalt Näringslivet Varuproducenter Tjänsteproducenter Offentliga myndigheter 0,0 0,5 1,0 5 Totala antalet utförda arbetstimmar är det mått på arbetskraftsinsats som rekommenderas av de europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS95) och som används i de svenska nationalräkenskaperna. 16 Statistiska centralbyrån
Avstämning Produktivitet Arbetsproduktivitet Arbetsproduktiviteten inom näringslivet sjönk med 0,8 procent fjärde kvartalet säsongrensad och jämförd med tredje kvartalet. Nedgången berodde främst på ett omslag i varuproducenternas arbetsproduktivitet. Efter tidigare produktivitetsuppgångar de tre närmast föregående kvartalen minskade näringslivets arbetsproduktivitet med 0,8 procent säsongrensad och jämförd med föregående kvartal. Nedgången förklaras av att arbetskraftsinsatsen steg med 0,6 procent samtidigt som produktionen i näringslivet sjönk med 0,2 procent. Arbetsproduktiviteten inom de varuproducerande branscherna vände ned efter uppgångar föregående kvartal under 2012 och minskade med 1,9 procent fjärde kvartalet. Den huvudsakliga förklaringen till nedgången var att produktionen minskade med 1,6 procent, medan arbetskraftsinsatsen ökade med 0,3 procent. Inom de tjänsteproducerande branscherna minskade arbetsproduktiviteten med 0,2 procent, vilket förklaras av att arbetskraftsinsatsen steg 0,7, medan produktionen ökade med 0,6 procent. Helåret 2012 ökade arbetsproduktiviteten inom näringslivet med 1,7 procent, vilket kan jämföras med 2,4 procent år 2011. Den dämpade produktivitetsökningen förklaras främst av en avmattning inom de varuproducerande branscherna som ökade med 1,4 procent 2012, jämfört med 3,2 procent 2011. Den främsta orsaken till inbromsningen var produktionen som minskade med 0,6 procent 2012, jämförd med en ökning med 6,0 procent 2011. De tjänsteproducerande branschernas arbetsproduktivitet ökade med 1,9 procent. Multifaktorproduktivitet Näringslivets multifaktorproduktivitetstillväxt föll tillbaka något år 2012 efter ett par år med normal tillväxt efter krisåren. Fallet i multifaktorproduktivitet under krisåren innebar ett kraftigt brott i en annars mycket jämn tillväxtbana. Vad menas med multifaktorproduktiviteten? Förändringar i multifaktorproduktiviteten är ett mått som beskriver hur mycket produktionen förändrats när man tagit hänsyn till ökade insatser inte bara av arbetskraften utan också av andra produktionsfaktorer som kapital. Multifaktorproduktiviteten för förädlingsvärdet tar därmed hänsyn till kapitalinsatsen utöver arbetskraftsinsatsen, men inga andra produktionsfaktorer. Det är dock inte bara arbetsinsatsens kvantitet som mäts, det vill säga förändringen i antalet arbetade timmar, utan också dess kvalitet. Kvalitetsmåttet är baserat på strukturella förändringar i arbetskraften avseende främst utbildning och ålder. De olika kategorierna värderas efter vad marknaden betalar för respektive grupp, det vill säga deras medellön. Kapitalinsatsen mäts som kapitaltjänst, inte som kapitalstock. Det innebär att det är den årliga kostnaden att utnyttja ett visst kapitalföremål som värderas, vilket innebär att det är årshyran och årliga leasingavgifter som ingår i kapitaltjänsten, inte värdet av byggnader och maskiner. Detta gäller Statistiska centralbyrån 17
Avstämning oberoende av om det producerande företaget äger dem eller inte. Det innebär att den årliga kapitaltjänsten från en byggnad jämfört med dess anskaffningsvärde är mycket mindre än för en dator. Kapitaltjänsterna delas upp i IT-kapitaltjänster och övriga kapitaltjänster. Insatsen av produktionsfaktorer; arbetsinsats respektive kapitaltjänst, värderas av hur produktionsresultatet har förd elats mellan kapital och arbete i respektive bransch. Skillnaden i tillväxt mellan förädlingsvärdet och den viktade summan av tillväxten i produktionsfaktorerna utgör tillväxten i multifaktorproduktivitet. Produktionsnivån förändras mest över konjunkturcykeln och kapitalinsatsen minst och arbetskraftsinsatsens förändringar ligger någonstans däremellan. Det innebär att multifaktorproduktiviteten kommer att variera över konjunkturcykeln i takt med kapacitetsutnyttjandet. Det är också möjligt att beräkna ett multifaktorproduktivitetsmått för bruttoproduktionen. Då tillkommer insatsen av material, energi och tjänster bland produktionsfaktorerna. Detta mått är i högsta grad relevant på branschnivå men det är lite mer problematiskt på aggregerad nivå eftersom det blir så mycket internleveranser när många branscher slås ihop. Därför används detta mått sällan på aggregerad nivå. Vilka data används i måttet multifaktorproduktivitet? Nästan alla data till multifaktorproduktivitetsberäkningarna hämtas från årsberäkningar av BNP med två mindre undantag. Det första avser hårdvaruandelen av IT-kapitaltjänster, främst datorer och telekomutrustning. Denna måste separeras från maskiner och uppdelningen är ännu inofficiell. Först 2014 kommer en officiell serie att skapas. Det andra tillägget är kvaliteten i arbetskraften som baseras på mikrodata för alla sysselsatta i det privata näringslivet. Eftersom multifaktorproduktiviteten utgör en residualberäkning så påverkas den av felkällor i alla ingående delar och därmed av de tillkortakommanden som finns i BNP-beräkningarna. De preliminära åren, den här gången 2011 och 2012, är baserade på de preliminära BNP-beräkningarna och därmed på underlaget för kvartalsberäkningarna. Det gör att de på motsvarande sätt är mer osäkra, där bristen på data över insatsförbrukningen troligen är det största tillkortakommandet. Utvecklingen för kvaliteten i arbetskraften är på motsvarande sätt preliminär och är baserad på AKU-data. Utvecklingen sedan 1993 Förädlingsvärdet i näringslivet har sedan 1993 växt med i medeltal 3.5 procent per år. Insatserna av kapital och arbete kan förklara en del av denna tillväxt men multifaktorproduktiviteten förklarar väsentligt mer än hälften av tillväxten i förädlingsvärdet. 18 Statistiska centralbyrån
Procent per år Avstämning Multifaktorproduktivitetsutvecklingen för näringslivets förädlingsvärde 8 6 4 2 0-2 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012-4 -6-8 Som nämnts ovan kommer variationer i kapacitetsutnyttjandet av produktionsfaktorerna över konjunkturcykeln att leda till variationer i tillväxten i multifaktorproduktiviteten. Flexibiliteten i det svenska näringslivet har dock gjort att multifaktorproduktiviteten har vuxit mycket jämt och stagnationen har begränsats till bara ett år per konjunkturcykel. Tillväxten i multifaktorproduktivitet eller den tekniska utvecklingen i det svenska näringslivet kan därför anses växa mycket stabilt. Det enda, men stora undantaget, utgörs av krisen 2008-09. Den tillväxt som förlorades under de två krisåren har inte kunnat hämtas tillbaka annat än till hälften. Efter två år av god tillväxt som följt efter krisåren har ökningstakten fallit tillbaka en del under 2012. Statistiska centralbyrån 19
Avstämning Inkomster och sparande Hushållen ökade sparandet Hushållens disponibla inkomster 6 uppgick till 437 mdkr fjärde kvartalet 2012, vilket var en ökning med 5,9 procent jämfört med motsvarande kvartal 2011. Sparandet uppgick till 28 mdkr, en ökning med 15 mdkr från samma kvartal året innan. Sparkvoten, som var ovanligt hög för ett fjärde kvartal, uppgick till 6,0 procent. Justerat för avsättningar i premieoch tjänstepensioner var den individuella sparkvoten negativ, -0,9 procent. Hushållens disponibla inkomster, real utveckling 10 8 6 4 2 0-2 -4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Hushållens disponibla inkomster, real utveckling Löneinkomsterna ökade under årets fjärde kvartal, en öknin g med 4,2 procent till 372 mdkr jämfört med motsvarande period föregående år. Kapitalinkomstnettot ökade med 6,2 mdkr till totalt 12 mdkr, framförallt till följd av minskade kapitalutgifter. I kapitalinkomstnettot ingår utgiftsräntor och inkomsträntor 7, utdelningar, kapitalinkomster tillräknade försäkringstagarna samt övriga kapitalinkomster och -utgifter. Studeras enbart hushållens räntenetto, dvs. skillnaden i ränteintäkter jämfört med ränteutgifter, är detta negativt. Räntenettot, innan FISIM justeringar, uppgick till -22 mdkr fjärde kvartalet 2012. Både ränteutgifterna och ränteintäkterna minskade fjärde kvartalet, framförallt som en följd av minskade in- och utlåningsräntor under perioden. Ränteutgifterna minskade med 8,0 procent till 27 mdkr medan intäkterna minskade med 17 procent till 5,1 mdkr. 6 Alla uppgifter avser den konsoliderade hushållssektorn, dvs. egentliga hushåll inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer om inget annat anges. 7 Justerade för FISIM (Financial Intermediation Services Indirectly Measured) 20 Statistiska centralbyrån
Avstämning Transfereringsinkomsterna ökade med 5,0 procent till 190 mdkr framförallt till följd av ökade pensioner till egentliga hushåll och ökade transfereringar till HIO 8 från staten. Transfereringsutgifterna exklusive sociala avgifter ökade med 3,7 procent till 183 mdkr. Inkomster och utgifter för hushållen och dess icke-vinstdrivande organisationer, löpande priser, miljarder kronor Kv4 2012 Förändring mot kv 4 2011 Egentliga löner 372 4,2% Sociala avgifter 107 3,1% Driftsöverskott egna hem 15-3,8% Sammansatt förvärvsinkomst 27 4,0% Kapitalinkomster 26-2,9% Kapitalutgifter 14-33% Primärinkomstsaldo 533 4,9% Transfereringsinkomster 190 5,0% Sociala förmåner 152 4,0% Andra löpande transfereringar 38 9,4% Transfereringsutgifter 286 3,5% Inkomst- och övr. löpande skatter 140 2,9% Sociala avgifter 118 4,1% Sociala förmåner, användning 3,4 10,3% Andra löpande transfereringar 25 3,6% Disponibel inkomst 437 5,9% Disponibel inkomst uppgick till 437 mdkr vilket var en ökning med 5,9 procent nominellt och 5,0 procent realt under fjärde kvartalet jämfört med motsvarande kvartal 2011. Den relativt kraftiga ökningen i löpande priser beror bland annat på utbetalning av retroaktiva löner för primärkommuner och landsting under fjärde kvartalet 2012. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 2,9 procent till 440 mdkr, jämfört med fjärde kvartalet 2011. Hushållens sparande ökade med 15 mdkr till 28 mdkr. Sparkvoten steg med 3,1 procentenheter till 6,0 procent. Justerad för avsättningar i premie- och tjänstepensioner var den individuella sparkvoten negativ, -0,9 procent, vilket är 3,0 procentenheter högre jämfört med fjärde kvartalet 2011. Det finansiella sparandet uppgick till 17 mdkr vilket var en ökning jämfört med motsvarande kvartal 2011 då finansiellt sparande var nära noll. 8 Hushållens icke-vinstdrivande organisationer Statistiska centralbyrån 21
Avstämning Hushållens sparkvot, procent 25 20 15 10 5 0-5 -10-15 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Sparkvot Sparkvot, individuell Underskott i offentliga sektorn Det finansiella sparandet för den totala offentliga sektorn visade ett relativt stort underskott fjärde kvartalet 2012. Underskottet uppgick till 37,3miljarder kronor. Det är dock en förbättring jämfört med fjärde kvartalet 2011 som visade ett underskott på 41,1 miljarder kronor. Det är brukligt att utgifterna under årets sista kvartal är högre än övriga kvartal, varför det finansiella sparandet blir lägre. Staten visade ett underskott på 24,5 miljarder kronor fjärde kvartalet vilket var en förbättring med 0,9 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal 2011. Underskottet förklaras av fortsatt omfattande transfereringar till de andra delsektorerna inom den offentliga sektorn samt ökade konsumtionsutgifter och utbetalda subventioner. Att inkomster från skatt på produktion ökade samt att utgiftsräntor minskade motverkade till viss del de höga utgifterna. Ålderspensionssystemet har de senaste två åren visat stabila överskott, även om dessa har dämpats det senaste året. Fjärde kvartalet 2012 översteg d ock pensionsutbetalningarna inkom sterna, i huvud sak i form av pensionsavgifter, vilket resulterade i ett underskott på 0,5 miljarder kronor. Kommunerna visade ett relativt stort underskott på 11,7 miljarder kronor fjärde kvartalet 2012, vilket förklaras av fortsatt höga konsumtions- och investeringsutgifter. Resultatet är dock en förbättring med 2,8 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal 2011. Förbättringen beror främst på en engångseffekt i form av återbetalningar av försäkringspremier. Landstingen visade också ett underskott, men mer beskedligt sådant på 0,6 miljarder kronor, vilket är en betydande förbättring med 2,7 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal 2011. Underskottet förklaras av att inkomstökningar i form av högre inkomstskatter och transfereringsinkomster inte tillräckligt kompenserade för de höga 22 Statistiska centralbyrån
Avstämning konsumtionsutgifterna. Orsaken till förbättringen beror som för kommuner på återbetalningar av försäkringspremier. Finansiellt sparande inom offentlig sektor, miljarder kronor 2012 Kv1 2012 Kv2 2012 Kv3 2012 Kv4 2012 Offentlig sektor -2,2-20,6-5,8-37,3-24,6 Statlig sektor Exkl. SFS -7,7 14,7-7,7-24,5-25,3 Socialförsäkrings sektorn (SFS) 1,9 5,9 1,6-0,5 8,8 Primärkommuner 4,2 0,0 0,6-11,7-6,9 Landsting -0,5 0,0-0,2-0,6-1,3 Finansiellt sparande för helåret 2012 summerade till ett underskott på 24,6 miljarder kronor för den totala offentliga sektorn. Det var en betydande försämring jämfört med 2011 då den offentliga sektorn visade ett litet överskott. Samtliga delsektorer utom ålderspensionssystemet redovisa de underskott. Det finansiella sparandet har reviderats både vad gäller 2010 och 2011 samt de tre första kvartalen 2012. Det offentliga sparandet för helåret 2010 har reviderats ned med 0,6 miljarder kronor till ett underskott på 1,3 miljarder kronor. Motsvarande har överskottet på 5,9 miljarder kronor för 2011 reviderats till ett överskott på 1,0 miljard kronor. Ändringarna 2011 härrör till nya uppgifter från Taxeringsutfallet. Revideringen av de tre första kvartalen 2012 uppgår totalt till 28 miljarder kronor för den totala offentliga sektorn. Där revideringen andra kvartalet har varit mest betydande till följd av att återbetalda försäkringspremier till kommuner och landsting periodiserades om till fjärde kvartalet. Statistiska centralbyrån 23
Avstämning Avstämning Avstämning fjärde kvartalet 2012 Före avstämning visade det statistiska underlaget en BNP-utveckling från användningssidan på 0,4 procent medan produktionssidan visade en BNPutveckling på 0,8 procent, jämfört med motsvarande kvartal föregående år. I föregående års prisnivå var produktionen 3,7 miljarder kronor högre än användningen och i löpande priser var produktionen 1,2 miljarder högre. I avstämningarna justerades förädlingsvärdena i näringslivet ned med sammanlagt 2,3 miljarder i fasta priser och 1,2 miljarder i löpande priser. På användningssidan justerades exporten av tjänster och lagerförändringen upp med 0,7 miljarder vardera i fasta priser. Efter avstämning blev den faktiska BNP-utvecklingen 0,5 procent. Utländsk konsumtion i Sverige fortsätter att visa en ovanligt stor ökning även under fjärde kvartalet, en ökning som inte stämmer överrens med bland annat utländska besökares gästnätter samt uppgifter om gränshandel. Det har inte gått att fastställa vari denna starka ökning består och en korrigering har därmed gjorts av utländsk konsumtion. Posten sänktes med ca 2,2 miljarder kronor i både fasta och löpande priser, vilket resulterade i en ökning med knappt nio procent i volym. Sänkningen av de utländska besökarnas konsumtion medför att de svenska hushållens konsumtion höjs och exporten av tjänster sänks med motsvarande belopp eftersom utländsk konsumtion i Sverige mäts via tjänsteexporten. Justeringen påverkar därmed inte skattningen av BNP. Liknande korrigeringar har precis som i tidigare publiceringar gjorts sedan kvartal 4 2011. Utvecklingstalen för försörjningsbalansens och produktionens olika delkomponenter mellan den första sammanställningen i nationalräkenskapernas databas och det nu publicerade resultatet framgår av tabellen nedan. Den första versionen innehåller beräkningar baserade på det primära underlaget med justeringar för definitionsskillnader mellan nationalräkenskaperna och primärmaterialet. I detta läge har eventuella fel korrigerats och eventuella kompletteringar från primärkällorna förts in. Det omfattar de justeringar som gjorts av utländsk konsumtion i Sverige. Den differens som kvarstår som skillnad och som redovisas i tabellen är de avstämningskorrigeringar som har gjorts för att få beräkningarna från produktions- respektive användningssidan att visa samma BNP. 24 Statistiska centralbyrån
Avstämning Avstämning fjärde kvartalet 2012, faktisk volymutveckling vid första version respektive publicerad version samt förändring i volym och mdkr i fasta och löpande priser. Första version Publicerad version Förändring i volym Korr mdkr FP Korr mdkr LP Hushållens konsumtionsutgifter 1,9 1,9 0,0 Offentliga konsumtionsutgifter 1,1 1,1 0,0 Fast bruttoinvestering 1,8 1,8 0,0 Lager (effekt på BNP-förändring) -1,6-1,5 0,1 0,7 Export varor -1,9-1,9 0,0 Export tjänster 3,9 4,4 0,5 0,7 Import varor -2,3-2,3 0,0 Import tjänster 2,2 2,2 0,0 BNP från användningssidan 0,4 0,5 0,1 1,4 Förädlingsvärde gruv- och tillv.industri -5,6-6,2-0,6-0,8-0,6 Förädlingsvärde övrig varuproduktion 4,7 4,1-0,6-0,5-0,4 Förädlingsvärde tjänsteproduktion 1,5 1,3-0,2-1,0-0,2 Förädlingsvärde off. myndigheter -0,1-0,1 0,0 Produktskatter och produktsubventioner 3,2 3,2 0,0 BNP från produktionssidan 0,8 0,5-0,3-2,3-1,2 Extremvärden i säsongrensningen En säsongrensad series utseende över tiden påverkas mycket av eventuella förekomster av extremvärden (s.k. outlier). Nedan redovisas de serier som uppvisade något extremvärde under perioden 2008:1 2012:4 i den senaste säsongrensningen gjord av nationalräkenskaperna. En förekomst av ett extremvärde påverkar kraftigt det säsongrensade värdet för det kvartal där extremvärdet uppkommit, men även angränsande kvartal påverkas. Extremvärden i säsongrensningen Period Kvartal 1 2008 Kvartal 3 2008 Kvartal 4 2008 Kvartal 1 2009 Extremvärden för: Arbetade timmar i hushållens icke-vinstdrivande organisationer Arbetade timmar i personliga och kulturella tjänster BNP till marknadspris Lagerinvesteringar inkl. värdeföremål Export av varor Näringslivets förädlingsvärde till baspris Förädlingsvärde i varuproducenter Förädlingsvärde i tjänsteproducenter Förädlingsvärde i parti- och detaljhandel BNP till marknadspris Fast bruttoinvestering Export av varor Näringslivets förädlingsvärde till baspris Statistiska centralbyrån 25
Avstämning Förädlingsvärde i gruvor och mineralutvinningsindustri Förädlingsvärde i transport och magasinering Arbetade timmar i hotell och restaurang Kvartal 2 2009 Kvartal 4 2009 Kvartal 1 2010 Arbetade timmar i transport och magasinering Import av varor Arbetade timmar i gruvor och mineralutvinningsindustri Förädlingsvärde i gruvor och mineralutvinningsindustri Förädlingsvärde i tillverkningsindustrin Förädlingsvärde i varuproducenter Förädlingsvärde i gruvor, mineralutvinnings- och tillverkningsindustri Mer information om extremvärden och SCB:s säsongrensning finns här http:/ / www.scb.se/ statistik/ OV/ AA9999/ 2003A01/ AA9999_2003A0 1_BR_X100ST0311.pdf. Se även BNP-kvartal 2009:1, sid 26 Revideringar Arbetade timmar Arbetskraftsundersökningarna (AKU) har uppdaterats för åren 2010-2012 med anledning av en förbättrad beräkningsmetod. Därför har nationalräkenskapernas uppgifter avseende antal arbetade timmar, antal sysselsatta och produktivitet reviderats för dessa år. Arbetade timmar i näringslivet reviderades ned med 0,8 procentenheter för 2010 och upp 0,1 procentenheter för 2011. Sysselsatta i näringslivet reviderades ned med 0,4 procentenheter för 2010 och upp 0,1 för 2011. För första kvartalet 2012 höjdes antalet sysselsatta i näringslivet med 0,3, medan andra och tredje kvartalet var nästintill oförändrat mot tidigare publicering. Arbetade timmar i näringslivet för 2012 reviderades upp med 0,1 procentenheter för kvartal ett, medan det sänktes med 0,1 procentenheter för andra och tredje kvartalet. För 2012 har även arbetade timmar i offentliga myndigheter reviderats ned första och tredje kvartalet. Revideringar 2012 Vid beräkningen av fjärde kvartalet tas nya och reviderade statistikuppgifter på alla områden in för samtliga kvartal under året. I tabellen nedan redovisas de revideringar som skett i de olika beräkningstillfällena för respektive kvartal 2012. Tabellen visar hur användningssidans komponenter bidragit till BNP-utvecklingen vid de olika beräkningstillfällena. 26 Statistiska centralbyrån
Kommentarer BNP-bidrag kvartal 1-3 2012 vid olika beräkningstidpunkter, faktiska tal Hushållens konsumtionsutgifter Offentliga konsumtionsutgifter Fasta bruttoinvesteringar Lager Exportnetto BNP Kv 1 maj-12 1,0 0,4 1,8-2,2 0,9 1,9 Kv 1 jul-12 1,0 0,4 1,8-2,2 0,9 1,9 Kv 1 sept -12 1,0 0,5 1,8-2,0 0,5 1,8 Kv 1 nov-12 1,0 0,2 1,9-2,2 0,7 1,7 Kv 1 mar-13 1,0 0,3 2,0-2,3 0,6 1,6 Kv 2 jul-11 0,4 0,3 0,4-0,1 0,9 1,8 Kv 2 sep-12 0,4 0,1 0,4-0,5 0,4 0,8 Kv 2 nov-12 0,4 0,0 0,6-0,8 0,7 0,9 Kv 2 mar-13 0,3-0,1 0,5-0,8 1,0 1,0 Kv 3 nov-12 0,7 0,3-0,1 0,3-0,9 0,3 Kv 3 mar-13 0,7 0,3-0,3 0,1-0,5 0,3 *Volymutvecklingen för BNP är publicerad utveckling enligt referensårspriser. Bidragen avser fasta priser föregående år. Detta gör att bidragen inte alltid summerar till BNPutvecklingen. Jämfört med publiceringen i november reviderades BNP-utvecklingen för första kvartalet ned 0,1 procentenheter och andra kvartalet upp med 0,1 procentenheter. BNP-utvecklingen för tredje kvartalet var oförändrad mot novemberpubliceringen. Revideringarna är en följd av att den primärstatistik som utgör underlag för beräknin garna har blivit mer fullständig. Hushållskonsumtionen har reviderats ned något för andra kvartalet och ligger oförändrat för första och tredje kvartalen. Offentliga konsumtionsutgifters bidrag till BNP har reviderats upp 0,1 procentenheter för första kvartalet och samtidigt ned 0,1 procentenheter för andra kvartalet. Kommunernas konsumtionsutgifter har reviderats till följd av nya uppgifter i kvartalsenkäten, där samtliga kvartal har reviderats upp. För landstingen har konsumtionen sänkts för andra och tredje kvartalet. Statens konsumtionsutgifter har reviderats ned för samtliga tre kvartal. Fasta bruttoinvesteringar har reviderats upp för första kvartalet och ned för andra och tredje kvartalet. Det var framför allt till följd av nya uppgifter i Investeringsenkäten. Investeringar i maskiner och vägar höjdes för första kvartalet. Investeringar i övriga byggnader och anläggningar sänktes för andra och tredje kvartalet. Lagerinvesteringarna har reviderats ned för första och tredje kvartalet mot novemberpubliceringen, där det framför allt är industrins lager som dragits ned. Exportnettot är den del i försörjningsbalansen vars bidrag reviderats mest. Revideringarna är i första hand en följd av nyinkomna uppgifter i statistiken. Exportnettots bidrag till BNP höjdes med 0,3 procentenheter för andra kvartalet, där exporten reviderats upp mer än importen. Likaså för tredje kvartalet har tjänste- och varuexporten reviderats upp i större
Kommentarer utsträckning än importen, vilket resulterat i en upprevidering av exportnettots bidrag med 0,4 procentenheter. För produktionssidan har de varuproducerande branscherna reviderats ned 0,3 procentenheter första kvartalet medan tjänsteproduktionen reviderats upp med 0,2. Den offentliga produktionen har sänkts med 0,9 procentenheter. För andra och tredje kvartalet reviderades varu- och tjänsteproduktionen upp medan offentliga myndigheter justerades ned. Tidsserie BNP-revideringar I tabellen nedan redovisas BNP-utvecklingen vid respektive beräkningstillfälle för de olika kvartalen. Publicerad faktisk volymutveckling för BNP vid olika beräkningstillfällen, första kvartalet 2007 till fjärde kvartalet 2012 År Beräkningstidpunkt Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 2007 2007 maj 3,0 2007 aug 3,0 3,5 2007 sep 3,0 3,4 2007 nov 2,8 3,0 2,5 2008 feb 2,8 2,9 2,5 2,2 2008 maj 3,3 2,9 2,6 2,2 2008 nov 2,7 3,1 2,3 2,1 2010 6:e maj 4,2 3,4 2,5 3,3 2012 feb 4,2 3,3 2,5 3,2 2008 2008 maj 1,0 2008 aug 1,0 2,6 2008 sep 1,0 2,6 2008 nov 0,9 2,7 0,4 2009 feb 0,9 3,0 0,3-4,8 2009 maj 1,0 3,0 0,6-4,8 2009 nov 0,9 2,9 0,5-4,8 2010 6:e maj 0,7 2,4 0,4-4,9 2010 28:e maj 0,7 2,4 0,6-5,0 2010 nov 0,4 2,2 0,5-5,2 2012 feb 0,5 2,3 0,4-5,3 2012 sep 0,5 2,3 0,4-5,3 2009 2009 maj -6,6 2009 jul -6,6-7,2 2009 sep -6,9-7,0 2009 nov -6,7-6,8-5,1 2010 mar -6,5-6,8-5,2-1,0 2010 6:e maj -6,9-7,0-5,7-1,3 28 Statistiska centralbyrån