Mötesanteckningar från Pingvinen den 16 juni 2010. Ca 30 deltagare. 16:00 Boende Fråga: Blir ni klara i år? Svar: Målet är att skicka in ansökan till länsstyrelsen innan 2011. F: Kan lantbrukare påverka zonernas placering? S: Eftersom zonerna inte är helt kontrollerade mot topografi mm kommer zongränsernas placering att kunna redovisas vid ett senare möte i september. Då kan synpunkter framföras. F: Måste i god tid få veta planerna för att kunna hitta tekniska lösningar. Vill ha god tid på sig att lösa eventuella problem. S: Vi kommer att följa nationella beslut och bedömningar tillsammans med jurister. Målet är att skydda råvattnet i flera generationer framöver. F: Teknisk och ekonomisk uträkning borde finnas för boende beroende på hur de påverkas av kommande beslut. S: Detta kommer inte att erbjudas. F: Vad finns det för beredskap idag om ett utsläpp sker vid tex Hjälmaresund? S: SMHI har gjort beräkningar av transportider vid utsläpp i olika väderscenarier. Dessa visar att det oftast tar flera dygn för ett oljeutsläpp att nå vattenverket. Men transporttiden kan i värsta fall vara endast något dygn innan utsläppet börjar nå fram till vattenverket. Vid olycka larmas räddningstjänst, länsar placeras ut. En stor spridning på utsläppet kan uppstå innan det når intagen för vattenverket. Detta innebär en försvårad hantering när stora volymer är inblandade. Hanteringen blir att fylla åsen med så mycket vatten som det är möjligt innan föroreningen anländer, för att sedan stänga av intaget tillfälligt och samtidigt öppna dammluckorna i Skogstorp för en snabbare passage förbi det känsliga området. Räddningstjänsten vidtar därefter med ytterligare sanerings åtgärder efter dammluckorna. F: När kommer strandlinjens zoner att vara kartlagda? S: Arbete pågår med vilket kartunderlag som ska användas. Studier skar mellan kartor och sattelit bilder. Kartmaterialet ska kompletteras med information från satelibilder och platsbesök. F: Hur ser värdena ut idag på ån jämfört med förut? S: Värdena som mäts upp är sammantagen sämre. Främst COD Mn. (Dvs högre halter organiskt material som förbrukar syre.) På de senaste 5 åren har COD Mn halten stigit med 26%. F: Var kommer COD Mn ifrån? S: Det är generellt sett organiska ämnen från skog, mark, jordbruk och enskilda avlopp. Specifikt här även Tandlaån och sediment.
F: Den tänkta järnvägsbron vid XXX kommer den att byggas? S: Inget konkret svar kan ges mer än att korridoren finns kvar och att den finns med på en översiktsplan. Men detta är inget vi samtycker till, placeringen är ca 50m från vattenverket. F: Reservvattentäkt, måste inte det finnas? S: Det är inget krav men önskvärt, i dagsläget finns inte detta. Näshultasjön har undersökts för ändamålet. Samt att utbyggnad på vattenverket kommer att ske inomkort för att säkerställa effektivare rening i ytterligare ett steg. F: Vad händer med slammet från Ekeby reningsverk idag? S: REVAQ, ett certifieringssystem för avloppsverk, har kriterier för vad slammet får innehålla och hur hanteringen får ske. Det finns nationella mål om att 60% av allt slam ska ut på åkrarna. Idag används slammet till sluttäckning på Lilla Nybys slutdeponier. F: Varför finns inte Näshultasjön med i rapporten? Den inkluderas ej i de olika zonerna. S: Gränsen här är satt av praktiska skäl, vattenskyddsområdet får inte bli orimligt stort. Uppehållstiden i denna sjö är lång. F: Sommarstugeområden, hur drabbas de? Tex Nedre och Övre Närsjö. S: Om man idag har vatten indraget i huset, måste man följa rådande och kommande regler. Godkända avlopp är något som alltid ska förekomma. Om det är många små och tillfälliga fastigheter kan en gemensamhetslösning vara ett lämpligt alternativ. F: Kommer vatten och avloppslösningar att kollas upp? Närsjö S: Det finns en utredning från 2008 som föreslår anslutning till kommunalt VA för tätbebyggelsen runt Hyndevad. Det pågår nu en utredning som ser över hela kommunens geografiska område om var det kan finnas behov av kommunalt VA samt var det kan fortsätta vara små enskilda avlopp. Om dessa utredningar inom en snar framtid inte leder till något beslut om kommunalt verksamhetsområde måste miljöavdelningen agera som myndighet och förbjuda utsläpp från avloppsanläggningar som renar vattnet för dåligt. F: Kommer VA-nätet att byggas ut längs dagens aktuella zonområden? S: Kommunen gjorde en utredning för två år sedan. Resultatet av denna gav riktningen att kommunalt vore en bra lösning. Med detta kan det vara klokt att ligga lågt med egna lösningar på VA frågan till dess att ett beslut är fattat om vart VA-nätet ska byggas ut. Utredningar är på gång och resultat ska komma på papper innan årets slut. Inom tätbebyggelsen runt Hyndevad godkänner inte miljöavdelningen några nya avloppsanläggningar eller ändringar i befintliga. F: Hur stor del av färdigt dricksvatten är naturligt grundvatten och hur mycket tas från ån? S: Det används 0% av det naturliga grundvattnet och 100% av via åsen skapat grundvatten, vatten från Hyndevadström. Naturligt grundvatten på de djup där vattenverkets brunnar är placerade ger dålig lukt och smak, pga syrebrist. Volymerna som krävs för dricksvatten behovet kan inte täckas med den grundvattenmängd som finns naturligt i åsen utan förstärkning måste ske med intag från ån. 28000m 3 per dygn.
F: Hur och har grundvattnet skyddats tidigare? S: Ja, det finns ett grundvattenskydd i dagsläget. Detta är av äldre datum och kommer att uppdateras. Mötesanteckningar från Pingvinen den 16 juni 2010. Ca 50 deltagare. 18:00 Mark- och jordbrukare Fråga: Tandlaå projektet, ett frivilligt arbete som startats. Kommer hänsyn tas till detta under detta arbete? Svar: Projekt som detta uppmuntras, det är helt enligt direktiven som finns. Bra jobbat! F: LRF söker efter en bra dialog mellan parterna. Lantbrukarna undrar om de kommer att kunna vara med och påverka utformningen av skyddsföreskrifterna eller om de kommer att ställas inför fakta utan dialog? S: Lantbruket kallas till samrådsmöten i höst och de behöver till dess utse representanter, bra att få med både organiserade och icke organiserade i diskussionerna. Skyddsföreskrifterna är inte färdiga utan under bearbetning och lantbruket kommer att få möjlighet att tycka till. F: Varför har man börjat titta på skyddszoner nu? S: Skyddszonernas uppkomst är ett nationellt beslut att alla ytvattentäkter ska ha regler och förordningar som ska skydda vattentäkten för generationer framöver. Analyser visar tydligt att partikel halterna ökar. Med partiklarna kommer organiska ämnen ned i vattnet. Ett analysvärde som stigit med 26% de senaste 5 åren är COD Mn. Halterna där är en direkt koppling till partikel mängden. Problemet finns inte bara här utan har liknande motsvarigheter i hela Sverige. Som tur är har i inga mätbara problem med kemiska föroreningar påvisats, något vi ska vara mycket nöjda med. F: Tyréns som gjort detta med skyddszoner tidigare på andra platser i Sverige. Har uppföljningar gjorts på dessa projekt för att se om läget förbättrats eller stagnerats? S: Naturvårdsverket har kontaktats men har inga pengar för att göra uppföljnings studier. Inga utredningar finns idag att ta del av. Jobbet i nuläget är enbart förebyggande. Processerna det handlar om är långsamma. EU har satt upp ett mål att vattenstatusen ska vara god år 2015 i berörda sjöar och vattendrag. F: Finns det rapporter att ta del av angående liknande områden? S: Kontakta Länsstyrelsen. Clas Magnusson, ansvarig för vattenskydd på Naturvårdsverket. Många kommuner har gjort liknande arbete, t ex finns Östra Mälarens
skydd på Stockholmvatten AB:s hemsida. Även andra kommuner har lagt ut sina vattenskydd på hemsidorna. F: Vad har myndigheter för svarstid på tillståndförfråganden? Frågan rörde hur svarstiden ser ut för den lantbrukare som exempelvis vill söka tillstånd/gör anmälningar enligt nya skyddsföreskrifterna? (ex användning av bekämpningsmedel) S: Det är kommunen (miljönämnden) som kommer att ha tillsynen enligt vattenskyddsföreskrifterna och därmed är det de som handlägger tillstånden som krävs inom vattenskyddsområdet (inte att förväxla med de tillstånd som krävs för miljöfarligverksamhet enligt miljöbalken då länsstyrelsen är tillståndsgivande myndighet). Miljönämndens generella svar på handläggningstider är 3-6v. Men hur handläggningen av ärenden enligt nya skyddsföreskrifterna är ännu oklart. Vi måste se över om tillstånd/anmälan ska göras för varje enskilt tillfälle eller om tillstånd/anmälan kan göras för längre tidsperioder. F: Vad har myndigheter för svarstid på tillståndförfråganden? S: 3-6V är handläggnigs tiden. Länsstyrelsen arbetar för ett enkelt och effektivt system. F: Vad finns det för tidsplan, när ska detta vara klart? S: Tanken är att skicka in ansökan före årsskiftet. Begränsningarna idag skapas av politiker, EEM:s styrelse och kommunstyrelsen. Vattenskydd och naturskyddslagar är ej politiska frågor. F: Vilka tillstånd är det vi kommer att behöva söka? Är det tillstånd för det vi redan gör eller enbart för förändringar och förnyelser? S: För vissa delar kan man behöva söka tillstånd för det som näringen redan idag innefattar. Det kommer vara för de delar som beslutas i skyddsföreskrifterna och det kan mycket väl vara för de åtgärder som görs redan idag. Hanterar man exempelvis bekämpningsmedel idag inom ett område som i framtiden innefattas av skyddsföreskrifterna kommer man troligen vara tvungen att anmäla alternativt söka tillstånd för de åtgärderna. Se även frågan om myndigheternas svarstider. Till största delen rör det sig om tillstånd för bekämpningsmedel mm. F: Vad måste vi söka tillstånd för? S: Se ovanstående svar. Tillstånd måste sökas för det som tillstånd kommer att krävas för enligt skyddsföreskrifterna. Utöver dessa gäller redan idag gällande lagstiftning. F: Klarhet önskas i alla tillstånd. S: Ett lite enklare informationsblad med det vardagligaste ska tas fram parallellt med rapportens gång. F: Kan man få exempel på vad man får och inte får göra. Får strandbete ske i skyddszon 1 (primär skyddszon)? S: Detta går inte att svara på innan föreskrifterna kommit längre i processen. Det kan mycket väl bli så att djur inte får beta inom vissa avstånd från vissa vattenförekomster.
F: Om man vill ligga steget före vad gäller egna avlopp, vad ska man välja då, med av seende på det kommande vattenskyddet? Har ni några tekniska förslag? S: Skyddsföreskrifterna är inte klara än och miljöavdelningen har i dagsläget inte svar på alla frågor. Eftersom WC torde vara den största risken för råvattnet är sluten tank med snålspolande WC-stol en bra början. Sedan är det en kombination av reningsanläggning, driftssäkerhet och var utsläppet sker som får vara avgörande för beslutet. Det är inget vi kan svara på i dags läget, har inte kommit så långt i funderingarna. F: Om flera hushåll går ihop om avloppsfrågan är det något som EEM kan tänkas främja? S: Där förutsättningarna är så att kommunal va-utbyggnad är det lämpligaste (tex där det är samlad bebyggelse i direkt anslutning till bef va-nät) då bygger EEM ut och utvidgar verksamhetsområdet. Men om privat lösning är lämpligare/ bättre så är antingen en egen va-lösning aktuell eller att fastigheterna själva bygger fram till det kommunala va-nätet och kan få en anslutningspunkt där om det är en bättre lösning. Det får avgöras från fall till fall. Här gäller då den anslutningsavgift som är beslutad för fastigheter utanför v.o.. Främjande från EEM av ekonomisk karaktär är inte aktuell (det är olagligt både utifrån vattentjänstlagen och kommunallagen att ge enskilda kommuninnevånare ekonomiska fördelar). F: Finns det stimulans för gemensamma lösningar? S: Via naturvårdsverket finns vissa medel att söka för va-utbyggnad, sk LOVA-pengar. EEM bygger ut där det är lämpligt, se svar ovan. Annars blir det privata lösningar som måste godkännas i dialog med miljömyndigheten. F: Om man idag startar med en privat avloppslösning, kan man om 10 år kunna komma och kräva att en anslutning till VA-nätet sker? S: Många frågor kan påverka åt detta håll. Men fungerar VA-lösningen bra behöver kanske inte en anslutning ske. Ingen utanför verksamhetsområde kan kräva en anslutning. Här styr vattentjänstlagen kommunens ansvar och skyldigheter. F: Kommer alla enskilda avlopp att inventeras? S: Kälboåns avlopp ingår nu i ett saneringsprojekt. Avlopp som inte håller måttet ska åtgärdas före sista december 2010. Med början i jan 2011 kommer miljöavdelningen att följa upp de avloppsutsläpp som saknar ett tillstånd yngre än 15 år. Enligt planeringen kommer en sanering av dåliga avlopp i Ärlaåns avrinningsområde att påbörjas i slutet av 2010. Vattenplanen anger även att bristfälliga avloppsanordningar längs Mälarstranden och runt Näshultasjön ska vara åtgärdade 2011. Enligt vattenplanen ska år 2011 VA-nätet vara utbyggt för fastigheter inom och i närheten av Hyndevads vattenverk., Övriga avlopp inom skyddsområdet och resten av kommunen kommer senare att gås igenom, anställningar har gjorts för att försöka klara av detta inom rimlig tidsbild. EU kräver mer omfattande och bättre rening av enskilda avlopp. Ett krav som gäller hela Europa. F: Vattendomen eller skyddsföreskrifterna, vilken ska man lyda? S: Båda två gäller parallellt. Lyda domen och följa föreskrifterna.
F: Vart tog kommunens kretsloppsamordnare vägen? S: Det är något vi också söker efter. Delar av kommunen har också efterfrågat en opartisk person i frågor liknande denna. Tyvärr finns det ännu ingen med den rollen. Politikerna har sagt ok till denna typ av tjänst. Det är dock ännu ej beslutat var den ska vara placerad inom kommunen/kommunföretagen. EEM förordar KLK då det ej är direkt kopplat till va-huvudmannaskapet eller miljömyndighetens arbete. F: Tar man hänsyn till geologin? Det kanske inte bara är bondens fel? S: Geologin tas det hänsyn till via kartor och sattelitbilder och i viss utsträckning personliga observationer i skog och mark. F: Skogsbruk med sommar och vinteravverkning tas det hänsyn till detta? S: Skogsstyrelsens regler och lagar gäller rörande avverkning och upplag. Eventuellt kan skyddsföreskrifter utöver detta tillkomma. F: Om man tittar på zonkartan så ser man att Borsten sjön ligger i den tertiära zonen. Varför slutar primärzonen vid utloppet av Borsten? S: I en sjö av denna storlek är uppehållstiden så lång att det blir tertiärzon. F: Är det alltid strandlinjen som bestämmer de satta 50m på vardera sida om ån som primärzon? S: Nej, här har skillnaden i markhöjd stor betydelse. Vid sankmarker/översvämningszoner kan zonen bli bredare. Dvs man utgår från sankmarken, inte från vattendraget. På grund av otydligheter i tillgängliga kartor är analysen av strandlinjens topografi inte färdig. De gränser som presenteras på mötet är ett förslag utifrån den kunskap vi har i nuläget. F: Varför ska man sluta med bekämpningsmedel i skyddszonerna då det inte är något problem? Värden har inte registrerats. S: Vi ska vara oerhört tacksamma för att det inte finns några värden att registrera. Kolbäck, inte allt för långt här ifrån, fick stänga sitt vattenverk pågrund ut av bekämpningsmedel. Och detta redan vid mycket låga halter. Allt detta handlar om att vi aldrig vill hamna i den situationen. Allt för en säkrad framtid för kommande generationer som ska kunna få ett godkänt dricksvatten levererat hem till sig. F: Om LRF startar en arbetsgrupp hur stor ska den vara? S: Det är upp till LRF. Men ett förslag är att samla alla olika delar, utse en representant från varje grupp. Allt för stor grupp blir inte hållbart i längden. F: Om man inte ingår i LRF vad ska man göra då? S: Driv din fråga själv. F: Vad kommer man att göra åt all privat användning, i bostadsområden, av ogräsmedel samt andra kemikalier? Dessa blir inte behandlade på rätt sätt och inte efter konstens alla regler som en lantbrukare måste följa. Vilka hårda krav kommer att ställas på privat personerna?
S: Arbetsgruppen får återkomma med svar när ytterligare arbete sker i höst.