Kommunstyrelsen Utdrag ur protokoll 2014-03-24 77 Verksamhetsberättelse 2013 för Kommunstyrelsens verksamheter, lång version KS-2014/17 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna verksamhetsberättelse och årsbokslut för år 2013 för Kommunstyrelsens verksamheter samt att anmäla beslutet till kommunfullmäktige. Ärende Tjänsteskrivelse 2014-03-03 och rapport 2014-03-03 rev 2014-03-11 har varit utsända. Birgitta Ljungberg-Jansson och Lennart Zetterlund informerar muntligt. Expedieras till: Expedierat av:
2014-03-03 rev 2014-03-11 KS-2014/17 Verksamhetsberättelse 2013 för Kommunstyrelsens verksamheter 1. Bakgrund/inledning 1.1 Övergripande beskrivning av nämndens ansvar, utifrån lagstiftning, nationella mål, fastställda mål i policys och planer Nämndens/styrelsens övergripande ansvar Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens verksamheter och ekonomi. Kommunstyrelsen svarar också i egenskap av ägare för koncernledningen av de bolag som kommunen helt eller delvis äger. Kommunstyrelsen är kommunens centrala arbetsgivarorgan och verksamhetsnämnd för de kommunaltekniska frågorna. Översiktsplanering, fastigheter, information och övergripande IT-verksamhet ingår i kommunstyrelsens ansvar. Är även verksamhetsnämnd för den kommungemensamma administrationen och måltidsverksamheten samt de förvaltningsoch verkställighetsuppgifter i övigt som inte uppdragits åt någon annan nämnd. Nationella mål/lagstiftning Gällande lagstiftning och nationella mål ligger som grund för hela verksamheten. Mål i fastställda policys/planer Knivsta kommuns fastställda policy/planer för verksamheterna ingår som en del i styrningen av kommunen. Däribland bl a Översiktsplanen, Näringslivspolicyn, Personalpolitik för Knivsta kommun, IT-planer/policys, E-strategi, Policy för fulldelaktighet, Drogpolitiskt program, Avfallsplan, Miljöprogram, Energistrategi mm. 1.2 Verksamhetsförutsättningar Ekonomiska förutsättningar År 2012 hade kommunstyrelsen ett kommunbidrag på 90 900 tkr. Från detta har dragits 300 tkr för engångskostnader (flytten), 1 347 tkr som teknisk justering ( Pensionsskuld, internränta), 10 tkr nationaldagsfirandet och 500 tkr för parkeringsavgifter, Därefter har kommunbidraget räknats upp med 2 % vilket ger tillskott med 2 025 tkr tkr. Därutöver har olika satsningar och kompensation för det nya kommunhuset givits. Se kommunfulmäktiges Mål och budgetbeslut från den 2012-06-14. Ett besparingskrav på 5 000 tkr ingår samt tillskott på 375 tkr för Närvårdsprojektet enligt beslut i KS den 2012-11-05. Vilket gav en totalsumma på 100 434 tkr vid ingången av året. Under året har tekniska justeringar gjort för hyra i kommunhuset då kommunbidrag och kostnader omfördelats till andra nämnder. Tillskott av kommunbidrag har också skett under året varför den totala summa kommunbidrag för år 2013 uppgick till 97 592 tkr. 1
Befolkningsökning Alla verksamheter kommer att märka av den snabba befolkningsökningen. Så också kommunstyrelsens verksamheter inom både kommunalteknik och övriga gemensamma verksamheter. Trycket ökar för varje år som går. Enligt befolkningsprognosen förväntas en fortsatt ökning av kommunens folkmängd med cirka 2 procent årligen. Befolkningen uppgick per den 31 december 2013 till 15 580 invånare. Vilket innebär en ökning med 301 personer eller 2 %. Kommunhuset Flytten till det nya kommunhuset har inneburit ett lyft för personalen. Nu är fler medarbetare och kontor samlade i ett hus och detta kan komma att innebära möjligheter till nya arbetssätt. From den 1 november har det nya kontaktcenter i Knivsta komma igång på allvar och uppbyggnaden kommer att fortgå under flera år framöver. Kommunalteknik Mängderna inom kommunaltekniks verksamheter som till exempel vägar, gatubelysning, gång- och cykelvägar samt grönområden ökar varje år till följd av de investeringar och exploateringar som görs inom Knivsta kommun. Förutom att investeringar genererar mer driftmedel med större driftvolymer att underhålla så påverkar även de ökade investeringarna driftbudgeten med ökade kapitaltjänstkostnader så som internränta och avskrivningar. För varje investering behöver man tillföra driftbudgeten 10 % av investeringskostnaden till följd av ränta, avskrivningar samt ökade driftkostnader. De besparingskrav som har gällt för kommunalteknik under 2013 har inneburit ett minskat beläggningsunderhåll för vägar och en minskad skötsel på delar kommunens grönytor, samt att vissa planerade utredningar inom verksamheten teknisk planering inte har utförts. Verksamheten mark- och exploatering har under 2013 haft ett större intäktskrav än föregående år, till följd av detta så har verksamheten jobbat mer aktivt med försäljning och marknadsföring av Sågen och Ar. Kommungemensamma verksamheter Besparingskravet för de olika kommungemensamma verksamheterna har inneburit stor återhållsamhet samt försiktighet under år 2013. Övergången till en gemensam administrativ lönenämnd med Tierp och Älvkarleby hoppas ge positiva ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter i framtiden. Krav och förväntningar på It- och Informationsenheterna har under året ökat vilket också inneburit en del sjukskrivningar och hårda prioriteringar. Arbetet med att ansluta samtliga verksamheter till förvaltningsnätet, med förbindelser med hög kapacitet är genomförd vilket innebär en bättre kommunikation. Kontaktcenter I knivsta har under senhösten startat upp sin verksamhet. Knivsta kommun har en antagen energistrategi samt miljöprogram. De är ambitiösa strategier som vid genomförandet kommer kräver resurser i form av både engagemang i alla kommunens verksamheter samt budgetmedel. Arbetet med e-kommunen och e-förvaltningen fortgår utifrån den e-strategi som kommunstyrelsen beslutat. Ett samarbete mellan länets kommuner är på gång med regionförbundet som sammanhållande i dessa frågor. Antalet datorer, system och 2
applikationer ökar, likaså antalet användare. Detta har och kommer att innebära ytterligare krav på vår centrala IT- drift. 2. Nämndens resultaträkning, ekonomisk Kommunstyrelsen totalt Kommunbidrag 97 592 Övriga intäkter 57 820 Kostnader 159 179 Resultat -3 767 Ekonomisk analys De kommungemensamma verksamheterna uppvisar ett positivt resultat på ca 800 tkr och de kommunaltekniska verksamheterna visar på ett underskott på ca 4 600 tkr vilket ger ett sammanlagt underskott på 3,8 mkr. Det största underskottet står exploateringsverksamheten för med 4,7 mkr och beror på att de beräknade intäkterna för markförsäljning av vissa kvarter på Sågen inte kommer kommunen tillgodo förrän år 2014. 3. Uppföljning av Kommunfullmäktiges övergripande Uppdrag och Mål Kommunövergripande uppdrag och mål Vision Hela Knivsta kommun ska fortsätta utvecklas till en av Sveriges bästa kommuner att bo och verka i, med medborgaren i centrum. Hållbar utveckling Knivsta kommun har beslutat att arbeta aktivt och målmedvetet för en hållbar samhällsutveckling. Det innebär en utveckling då vi kan tillgodose våra behov idag, utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling består av tre hållbarhetsbegrepp som är ömsesidigt beroende av varandra: Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt samhälle där de grundläggande mänskliga behoven uppfylls. Det kan sägas vara det övergripande målet med hållbarhet, dvs. en god livskvalitet till alla. Ekonomisk hållbarhet handlar om att långsiktigt hushålla med mänskliga och materiella resurser. Det är medlet för att förverkliga en god livskvalitet. Ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska den mänskliga påverkan på naturen. Det kan sägas vara ramen för att uppnå en hållbar utveckling eftersom vi måste respektera de gränser som naturen sätter för att långsiktigt säkerställa medel och mål. 3
I en kommunal kontext handlar hållbarhet om vad kommunen som organisation gör, men framförallt vilka förutsättningar som skapas för kommunens invånare att leva mer resurssnålt med fortsatt god livskvalitet. Hållbar utveckling ska genomsyra alla mål, all samhällsplanering och alla verksamheter i kommunen. Kommunfullmäktiges långsiktiga inriktning och uppdrag till samtliga nämnder A. God ekonomisk hushållning Kommunens tjänster ska kännetecknas av effektivitet och budgetföljsamhet. Målet är delvis uppnått Kommentarer: Kommunstyrelsen och nämnderna arbetar ständigt med att förbättra rutiner för att förbättra effektiviteten och budgetföljsamheten. Chefskörkortet är ett exempel på att ge alla chefer en bra grund att stå på och för att utveckla och effektivisera verksamheten. Totalt visar nämndernas resultat för 2013 på ett stort underskott. Nämndernas budgetföljsamhet i stort kan och bör förbättras Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av öppenhet, likställighet och god arbetsmiljö. Målet är delvis uppnått Kommentarer: Arbetet fortgår genom olika aktiviteter som ska stärka den goda arbetsmiljön och öppenheten genom t ex chefsmöten, arbetsledardagar, arbetsplatsträffar, chefskörkort, diskussioner om vad en attraktiv arbetsgivare innebär, bred delaktighet, klara och tydliga rutiner och uppdrag m m. Kommunens arbete med hälsofrämjande åtgärder och hälsodiplomering bidrar positivt. Indikatorer: A1: Kommunens resultat ska uppgå till minst 1 procent av skatter och generella bidrag år 2013. Kommentarer: Kommunens resultat för år 2013 uppgår till 0,9 procent av skatter och kommunalekonomisk utjämning. A2: Låg kommunalskatt i förhållande till jämförbara kommuner. Kommentarer: Skattesatsen för år 2013 är fastställd till 20:91. Fördelningen av vad kommun respektive landsting ansvarar för varierar i landet. En jämförelse är därmed komplicerad att göra. Det är dock drygt 200 kommuner vars totala skattesats, det vill säga landsting och kommun tillsammans är högre än Knivsta kommuns. A3: Sjukfrånvaron bland anställda i Knivsta kommun inte överstiga 5,5 procent (Mål i Hälsostrategiskt dokument). Kommentarer: Sjukfrånvaron för år 2013 hamnade på 5,7 procent. A4: Vid hälso- och arbetsmiljöundersökningen 2023 ska minst 76 % av de anställda ange att de upplever att de har en god hälsa. (Mål i Hälsostrategiskt dokument) Kommentarer: Hälso- och arbetsmiljöundersökningen görs vart annat år. År 2012 och år 2010 upplevde 76% att de hade en god hälsa. 4
B. God kommunal kvalitet och service med medborgaren i centrum Kommunen ska kännetecknas av valfrihet, likställighet, öppenhet och medborgarinflytande. Kommunens medborgare ska på ett enkelt sätt kunna ta del av kommunens information och beslut och ges möjlighet att lämna synpunkter och förslag. Målet är delvis uppnått Kommentarer: Kommunens officiella Facebooksida är lanserad vilket ökar möjligheterna till dialog med kommunen. En förbättrad sökfunktion på den externa webben är implementerad vilket har ökat tillgängligheten till innehållet. Arbetet med att stödja nämnder och verksamheter i att ta emot och rapportera synpunkter och klagomål har pågått under året. I arbetet med att införa ett kommungemensamt styr- och kvalitetssystem inom samtliga verksamheter är synpunkts- och klagomålshanteringen en viktig del. Kärnverksamheterna ska fortsätta att kvalitetssäkras, till exempel genom kvalitetsdeklarationer och kvalitetsredovisningar som ska ligga till grund för styrning och verksamhetsutveckling. Målet är uppnått Kommentarer: Kvalitetsdeklarationer finns för kommunens lagstadgade verksamheter utförda i egen regi. Nya deklarationer för kommunens Kart-och mätverksamhet har upprätttats och befintliga revideras kontinuerligt. Kvalitetsdeklarationer för 2012 är upprättade och redovisade för förskola/skola, vård och omsorg, fritid och kultur, bygg och miljö samt för de kommunaltekniska verksamheterna. Kommunen ska tillhandahålla och utveckla sådana e-tjänster som bidrar till utveckling av dialog och demokrati och som förenklar servicen till medborgarna. Målet är delvis uppnått Kommentarer: Kommunens officiella Facebooksida är lanserad vilket ökar möjligheterna till dialog med kommunen. En förbättrad sökfunktion på den externa webben är implementerad vilket har ökat tillgängligheten till innehållet och utvecklingen av e-tjänster. Kommunens centrala IT-drift har under året vidtagit en del åtgärder för att underlätta för verksamheterna att utveckla e-tjänster varvid några nu är på gång. Samarbete pågår med länets övriga kommuner för att gemensamt kunna lansera fler e-tjänster. Kommunen ska skapa förutsättningar för entreprenörskap, alternativa driftsformer och privata initiativ samt samverka med frivilliga och deras organisationer. Målet är delvis uppnått Kommentarer: I Svenskt näringslivs ranking av företagsklimatet har kommunen plats 49, vilket är något sämre än 2012 då kommunen återfanns på plats 40. I Förestagarnas undersökning av företagens tillväxt det senaste året är Knivsta etta bland kommunerna i Uppsala län, och på plats 41 av Sveriges 290 kommuner. I den senaste rankingen av Årets Företagarkommun (Företagarna) ligger Knivsta på tredje plats av 290 i en mätning av företagens uthållighet. Som grund för resultatet ligger data från mätningar under de senaste fem åren. 2013 registrerades 5,3 företag per 1 000 invånare år 2013 vilket placerar Knivsta på 79:e plats av 219 kommuner. Det är färre företag jämfört med 2012 då 7,4 företag per 1 000 invånare 5
registrerades. Regelbundet återkommande företagsfrukostar har etablerats och utvecklats så att företag står som värdar. Indikatorer: B1: Medborgarnas nöjdhet med sitt inflytande över kommunens verksamhet. (Fråga C3:3 i SCB:s Medborgarundersökning vartannat år, mått 16 i KKIK) Kommentarer: Betygsindexet totalt för kommunen har ökat från 4,9 (år 2011) till 5,0 (2013). Indexet för samtliga kommuner ligger mellan 3,1 och 5,6 och medelvärdet ligger på 4,2. B2: Medborgarnas nöjdhet med kommunens verksamheter som helhet. (NMI-index del B i SCB:s Medborgarundersökning vartannat år) Kommentarer: Betygsindexet totalt för kommunen har ökat från 6,2 (år 2011) till 6,3 (2013). Indexet för samtliga kommuner ligger mellan 4,5 och 7,1 och medelvärdet ligger på 6,0. B3: Företagarnas betyg på företagsklimatet i kommunen. (Mått 34 KKIK) Kommentarer: Enligt NKI som tas fram av Svenskt näringsliv hade kommunen 2013 index 71 vilket är en förbättring jämfört med 2012 då resultatet var 65. 71 är ett bra resultat. C. God livsmiljö och hållbar utveckling Kommunen ska ha en långsiktigt hållbar utveckling vad gäller miljö, ekonomi och sociala hänseenden, dvs. även med avseende på energi, näringsliv, service och boende. Målet är delvis uppnått Kommentarer: Knivsta är en bra plats att leva och bo på, invånarnas nöjdhet med tryggheten har ökat. Betygsindexet Nöjd-Region-Index är 64 vilket är högre än genomsnittsresultatet för de 137 kommunerna som deltog i SCB:s Medborgarundersökning, vilket är i nivå med resultatet för 2011. Kommunen arbetar med strategiska hållbarhetsfrågor inom energieffektivisering, vatten och avlopp, cykelfrågor samt energirådgivning. I vissa fall leder detta till en påvisbar effekt, till exempel har energikrav ställts för byggnader i Sågenområdet där samtliga byggnader ansluts till fjärrvärmenätet. Samtidigt har man en bit kvar innan dessa perspektiv ingår som en självklarhet i kommunens utvecklingsplaner. Trots att arbete pågår kommer den totala energianvändningen och miljöpåverkan öka på grund av att kommunen expanderar. Kommunen ska göra det möjligt och fördelaktigt för medborgare och näringsverksamheter att ta sin del i det globala miljöansvaret. Målet har delvis uppnåtts Kommentarer: Olika verksamheter arbetar som en naturlig del med målet. Till exempel avfallsavdelningen fortsätter projektet med att öka andelen insamlat matavfall som kan bli biogas. Även projektet Nya vanor för ökad cykling och framtagande av en trafikstrategi har pågått under året. Potentialen för att arbeta mer fokuserat med frågan är dock stor. Enligt den medborgarundersökningen som genomfördes under 2013 så är kommunala insatser för att underlätta invånarnas möjlighet till att leva miljövänligt, samt satsningar på gång- och cykelvägar, de områden (tillsammans med skola och förskola) som skulle öka invånarnas nöjdhet med kommunen mest. En resvaneundersökning som presenterades under året visar att 75 % av de som använde bil för de flesta av sina resor skulle vilja resa på annat sätt. 6
Indikatorer: C1: Medborgarna betyg på kommunen som en attraktiv plats att leva och bo i. (NRI-Index del A i SCB:s Medborgarundersökning vartannat år, mått 39 KKIK) Kommentarer: :Knivsta är en bra plats att leva och bo på, och invånarnas nöjdhet med tryggheten har ökat. Betygsindexet Nöjd-Region-Index blev 64 vilket är högre än genomsnittsresultatet för de 137 kommunerna som deltog i SCB:s Medborgarundersökning, men i nivå med resultatet för 2011. C2: Andel återvunnet material i förhållande till totala mängden hushållsavfall. (Egen mätning, mått 36 i KKIK) ) Kommentarer: Siffror kommer i februari, men andelen utsorterat biologiskt material som samlats in har ökat från 15 till 18 procent av det totala säckavfallet. D. God hälsa och meningsfull fritid Kommunen ska ha en positiv utveckling vad gäller folkhälsa. Målet är inte uppnått Kommentarer: Målet är inte uppnått då ohälsotalet har försämrats. Indikatorer: D1: Hur högt är ohälsotalet bland kommunens invånare? (Försäkringskassans statistik) Kommentarer: Kommunens ohälsotal per den 31 december 2013 är 18,5 vilket är en försämring från år 2012 då motsvarande siffra var 17,8. Ohälsotalet för Knivsta kommun är dock lågt i jämförelse med andra kommuner i landet. Det lägsta ohälsotalet har Lomma (15,0) och det högsta ohälsotalet har Ljusnarsberg (49,5). Knivsta har det lägsta ohälsotalet i länet. Ohälsotalet redovisas på årsbasis. Som tidigare påpekats är ohälsotalet inte en ultimat indikator på kommunens folkhälsa. Det finns fortfarande en ojämlikhet i hälsan, bland annat mellan könen. D2: Medborgarnas nöjdhet med fritidsmöjligheterna i kommunen (SCBs Medborgarundersökning del A, vartannat år) Kommentarer: Betygsindex för fritidsmöjligheter i Knivsta kommun enligt 2013 års medborgarundersökning ligger på 49. Jämfört med genomsnittsresultatet av samtliga deltagande kommuner är betygsfaktorn för fritidsmöjligheter lägre i Knivsta (snittet är cirka 59). Det är också lägre än helhetsbetyget Nöjd-Region-Index, som ligger på 64. För att höja helhetsbetyget Nöjd- Region-Index (NRI) för Knivsta kommun är det främst förbättringar av betygindexen för faktorerna bostäder, fritidsmöjligheter och kommunikationer som kan påverka. Kommunfullmäktiges mål per nämnd Till kommunstyrelsen som koncernledning - Kommunen ska vara attraktiv som inflyttningsort med en befolkningstillväxt på cirka 2 procent. Målet är uppnått Kommentarer: Befolkningstillväxten var 301 personer under år 2013 eller 2 procent. 7
- Kommunen ska inte driva verksamheter/bolag som på ett osunt sätt konkurrerar med det privata näringslivet. Målet är uppnått Kommentarer: Verksamheter inom kommunen som bedrivs på en konkurrensutsatt marknad bedöms inte konkurrera på ett osund sätt. Till kommunstyrelsen som verksamhetsnämnd - Kommunens grönområden ska ha god tillgänglighet och kvalitet. Målet är delvis uppnått. Kommentarer :Arbetet med att tillgängliggöra och utveckla kommunens natur och parker har fortlöpt som planerat enligt handlingsplanen för 2013. Driften av kommunens ytor har skötts på ett effektivt och miljömässigt sätt. För att långsiktig säkerställa tillgången på attraktiva grönområden med hög biologisk mångfald och tillgänglighet i Knivsta behöver frågor om grönytor och grönstruktur väga tyngre i plan- och exploateringsarbetet i kommunen. - Exploatering ska ske med stor hänsyn till hållbar utveckling enligt översiktsplan, miljöprogram och energistrategi. Målet är delvis uppnått. Kommentarer: Kommunen har kommit en bra bit på väg för att uppnå målet men en del återstår. Kommunen har en policy för energikrav vid nyproduktion i Knivsta kommun. Policyn är en följd av de mål samt handlingsplaner som finns i den beslutade energistrategin. Exemplet exploatering av Sågen innehåller bra energi- och miljötänk, men kan inte göra anspråk på att ha tagit ett helhetsgrepp gällande hållbar utveckling. Krav på bättre energiprestanda än vad som anges i BBR har ställts på byggnader på Sågenområdet och samtliga byggnader ansluts till fjärrvärmenätet. - Planeringen av vägar och kollektivtrafik ska ha som utgångspunkt att all trafik ska ingå som en del i ett långsiktigt hållbart samhälle, på sikt utan fossila bränslen. Målet är delvis uppnått. Kommentarer: Planeringen tar oftast utgångspunkt i hållbar utveckling, men det är inte ofta planeringen utgår från att det på sikt ska ske utan fossila bränslen. Under 2013 pågick arbetet med framtagande av en Trafikstrategi vilken kommer ha fokus på långsiktig planering för ett hållbart samhälle. Statistik från SCB visar att andelen nyregistrerade fordon i kommunen som drivs av el, etanol, gas eller är elhybrider var 2 % 2013. Det kan jämföras med nivåerna under 2008 och 2009 då de låg på 17-26 %. Omvandlingen mot en fossilfri fordonsflotta går med andra ord långsamt. Däremot minskar biltätheten (antal bilar per 1000 familjer) och mängden fordonskilometer per invånare, vilket antyder att mönstren för resande i Knivsta är under omvandling. Under 2013 har verksamheten verkat för ett långsiktigt hållbart samhälle att leva i genom åtgärder som förbättrat medborgarnas möjligheter till kollektivtrafik samt genom en utbyggnad av ett antal laddplatser för elbilar. En ny bussterminal med fyra angöringsplatser för buss 8
utrustade med väderskydd har färdigställts i anslutning till järnvägstationen. Vid den nya bussterminalen har 70 pendlarparkeringsplatser för bilar och 120 för cykel färdigställts, hälften av cykelplatserna är under tak. Fyra laddplatser för elbilar har färdigställts. Utbyggnaden av Brunnbyvägens förlängning i Alsike har förbättrat möjligheterna till kollektivtrafik för boende i Västra Alsike i och med nya bussförbindelser till Knivsta järnvägsstation. Ytterligare en åtgärd som gör det enklare i vardagen att använda kollektivtrafiken är färdigställandet av en pendlarparkering i Vassunda som gjorts under året. Utbytesplanen för gatubelysning som innebär att alla kvicksilverarmaturer byts ut till mer energieffektiva armaturer är nu inne på tredje och sista året. Efter 2013 års utgång har c:a 1100 kvicksilverarmaturer bytts ut. Under 2012 visade områden med utbytta armaturer på en minskad energiåtgång på upp till 20%. Under 2013 användes endast LED- armaturer som utbytesarmaturer (ca 350 st). Enligt de beräkningar som finns att tillgå så ska LED- armaturer sänka energiåtgången ytterligare. - Kommunen ska ha ett gott företagsklimat. Målet är uppnått. Kommentar: Enligt NKI som tas fram av Svenskt näringsliv hade kommunen 2013 index 71 vilket är en förbättring jämfört med 2012 då resultatet var 65. 71 är ett bra resultat. I Svenskt näringslivs ranking av företagsklimatet har kommunen plats 49, vilket är något sämre än 2012 då kommunen återfanns på plats 40. I Företagarnas undersökning av företagens tillväxt det senaste året är Knivsta etta bland kommunerna i Uppsala län, och på plats 41 av Sveriges 290 kommuner. I den senaste rankingen av Årets Företagarkommun (Företagarna) ligger Knivsta på tredje plats av 290 i en mätning av företagens uthållighet. Som grund för resultatet ligger data från mätningar under de senaste fem åren. 2013 registrerades 5,3 företag per 1 000 invånare vilket placerar Knivsta på 79:e plats av 219 kommuner. Det är färre företag jämfört med 2012 då 7,4 företag per 1 000 invånare registrerades. Regelbundet återkommande företagsfrukostar har etablerats och utvecklats så att enskilda företag själva står som värdar. 4. Uppföljning av nämndens verksamhetsplan med egna mål Kommungemensamma verksamheter Politisk verksamhet (Ekonomi i tkr.) Kommunfullmäktige har trettien ledamöter och tjugotvå ersättare under denna mandatperiod. Fullmäktige har haft åtta sammanträden under året. Fullmäktige tog bl a beslut om en Vision 2025 för Knivsta kommun, parkeringsavgifter, Strategi för vatten och avlopp, Policy om energikrav vid nyproduktion och markförsäljning, kommunens tioårsfirande, markanvisningar och försäljning av tomter på Sågen och kulturmiljöprogram. Kommunstyrelsen, som består av tio ledamöter och sex ersättare har sammanträtt vid nio tillfällen under året. Styrelsen har bl a beslutat om nya torget norr om kommunhuset, att avsätta medel för tjänst som bredbandssamordnare, Högåsskolan, Centrum för idrott och kultur. Rådet för funktionshinder och kommunala pensionärsrådet har vardera haft fem sammanträden. 9
Ett tekniskt utskott under kommunstyrelsen svarar för beredning av de kommunaltekniska frågorna. Utskott förutom arbetsutskottet och tekniskt utskott är planutskott och personalutskott. Under året har tolv motioner och tjugotre medborgarförslag besvarats. Ekonomi Kommunbidrag 7 665 Övriga intäkter - 21 Kostnader 8 017 Resultat - 373 Ekonomisk analys Kostnader för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och valberedningen inklusive arvoden samt bidrag till de politiska partierna. Inkluderar även vissa personalkostnader för förvaltningspersonal. Underskottet kan hänföras till arvodesutbetalningar. Översiktsplan En fördjupad översiktsplan för Knivsta och Aliske tätorter antogs av Kommunfullmäktige 2012-09-13. Det övergripande planeringsarbetet har under året bestått av att ta fram en utbyggnadsplan för vatten och avlopp och en trafikstrategi för Knivsta kommun samt ett stadsbyggnadsprogram för sydvästra delen av Knivsta tätort. Arbetet har även innefattat att bereda inkomna planbeskedsansökningar. Samtliga projekt sker i samverkan med andra nämnder och myndigheter. Ekonomi Kommunbidrag 1 114 Övriga intäkter 0 Kostnader 657 Resultat 457 Ekonomisk analys På grund av sen start av projektet för Sv Knivsta har de extra medel på 200 tkr ej använts. Kommunstyrelsens Mål eller uppdrag resultat och måluppfyllelse Översiktsplanen och befintliga planer och strategier, tex VA-strategi, energistrategi, miljöprogram ska synkroniseras. Målet är delvis uppnått. Kommentar och analys: Översiktsplanen är inte synkroniserad med nyantagna planer och strategier. Detta kommer ske då en ny ÖP tas fram. Revidering av ÖP kommer att ske med hjälp av tematiska tillägg. Under året har arbetet med att ta fram en VA-plan och en Trafikstrategi påbörjats. Dessa kommer att slutföras och arbetet med tematiska tillägg gällande stråk och strandskydd kommer att påbörjas under år 2014. Det pågående arbetet med stadsbyggnadsprogram tar avstamp i av fullmäktige beslutade strategier och policydokument. Översiktsplanen ska bli ett tydligt redskap i detaljplane- och bygglovsarbetet Målet är delvis uppnått. 10
Kommentar och analys: I arbetet med prövning av inkomna planbesked är den nuvarande översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen för Knivsta och Aliske tätort ett tydligt och viktigt redskap. Med en reviderad ÖP kan den bli ett ännu tydligare redskap i detaljplane- och bygglovsarbetet. Utvecklingsområden och framtidsbedömning Stadsbyggnadsprogrammet sydvästra Knivsta är kommunens nästa stora stadsbyggnadsprojekt. Det kommer att ha stor inverkan på tätortens utformning och innehåll men även påverka kommunen som helhet. Sydvästra Knivsta ska utvecklas hållbart enligt Kommunfullmäktiges mål och kommer leda till en, i enighet med Vision 2025 för Knivsta kommun, kraftig befolkningstillväxt. Trafikstrategin och utbyggnadsplanen för vatten och avlopp kommer leda både tätorts- och landsbygdsutvecklingen i en hållbar riktning. Strategiskt miljöarbete Verksamheten har under året medverkat i projektet Riktlinjer för utemiljö med syfte att öka närrekreation i kommunen samt medverkat i processen att fortsätta utveckla Knivstaån genom tätorten som en resurs för kommuninnevånarna och för den biologiska mångfalden. Miljöstrategen har även inom ramen för cykelprojektet Nya vanor genomfört åtgärder med syfte att uppmuntra kommuninnevånare att i högre utsträckning gå eller cykla istället för att åka bil. Verksamheten har även fortsatt arbeta med att minska energiförbrukningen och miljöpåverkan från kommunens tjänsteresor genom en effektivisering av kommunens tjänstefordonsförvaltning samt kommunens skolskjutsar. Ekonomi Kommunbidrag 765 Övriga intäkter 70 Kostnader 696 Resultat 139 Ekonomisk analys: Verksamheten visar ett positivt resultat till följd av att miljöstrategen delar av året var tjänstledig för studier och tjänsten då varit vakant. Kommunstyrelsens Mål eller uppdrag Kommunen ska erbjuda kommuninvånarna en attraktiv och rekreativ livsmiljö samt värna om den biologiska mångfalden. Målet är delvis uppnått. Kommentarer: Arbetet med att tillgängliggöra och utveckla kommunens natur och parker fortlöper som planerat. Kommunen har ansökt och blivit beviljad LEADER-stöd för naturskolan ytterligare 1,5 år. Kommunen har ansökt om LONA-stöd för vadarbiotop i Gredelby hagar. För att långsiktig säkerställa en attraktiv och rekreativ miljö med hög biologisk mångfald i Knivsta så återstår dock vissa delar. Bland annat behöver kompletterande planeringsunderlag för utveckling och bevarande av grönområden tas fram, samt bättre rutiner och ökade resurser/kompetens för att säkerställa att dessa frågor behandlas på ett bra sätt i planarbetet. Kommunen ska ställa krav på miljö-, energi- och VA-system utifrån gällande lagstiftning och antagna styrdokument vid exploatering och försäljning av kommunal mark. 11
Målet är delvis att uppnått. Kommentarer: Kommunen har kommit en bra bit på väg för att uppnå målet men en del återstår. Kommunen har en policy för energikrav vid nyproduktion i Knivsta kommun men denna behöver kompletteras med rutiner för att säkerställa att den följs i alla avtal. Kommunen ska öka möjligheten till ett långsiktigt hållbart resande. Målet är uppnått. Kommentarer: Under året har en bussterminal att byggts i anslutning till järnvägsstationen. Bussterminalen ger goda möjligheter för byte mellan olika kollektivtrafikslag. Under året har arbetet med framtagande av en Trafikstrategi pågått, fokus i Trafikstrategin ligger på en långsuktig planering på ett hållbart samhälle. En cykelkarta har lanserats under året för att stimulera till ökat cyklande. Kommunen ska öka kretsloppsanpassningen av VA-system så att dagvatten och avloppsvatten utnyttjas på ett så miljö- och resurseffektivt sätt som möjligt. Målet är inte uppnått. Kommentarer: Framtagandet av en VA-plan har pågått under året där kretsloppsaspekterna finns med som en naturlig del, men för att nå upp till de högt ställda kretsloppsambitionerna behöver fler av de åtgärder som angetts i Strategi för Avlopp och Kretslopp i Knivsta kommun genomföras för att målet ska anses vara uppnått. Kommunen ska minska energiåtgången och öka resurshushållningen i kommunens egna verksamheter. Målet är delvis att uppnått. Kommentarer: Kommunen har kommit en bra bit på väg för att uppnå målet men en del återstår. En effektivisering av kommunens transporter samt matproduktion pågår och löper enligt plan. Effektivisering av kommunens egna fastigheter går dock för långsamt och sker på ett för osystematiskt sätt för att målet ska anses vara uppnått. Totalförsvar och samhällsskydd Det statliga stödet syftar till att uppfylla kraven enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Målet är att kommunerna ska minska sårbarheten i verksamheterna och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommunen har under året i flera etapper utbildat och övat krislednigsgruppen och övriga nyckelpersoner i och med den länsgemensamma kärnkraftsövningen Havsörn. Ett arbete med att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys för hela kommunen har påbörjats. Under året har det första RAKEL-enheterna köpts in till kommunen. Länsstyrelsen gjorde under hösten tillsyn av kommunens krisberedskapsarbete och fann ingenting att anmärka på. För beredskapsarbetet köper kommunen 40 procent av en heltidstjänst från Brandkåren Attunda. I kommunen finns en beslutad krisledningsorganisation. 12
Ekonomi Kommunbidrag 0 Övriga intäkter 577 Kostnader 457 Resultat 120 Ekonomisk analys Verksamheten är finansierad av bidrag från MBS (myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Utvecklingsområden och framtidsbedömning Övning av krisledningsnämnden samt handhavandeutbildning för de nya RAKEL-terminalerna kvarstår. En något förändrad stabsmetodik i krisledningsgruppen gör att krisledningsplanen behöver uppdateras. En ny risk- och sårbarhetsanalys för hela kommunen ska tas fram. Näringsliv och marknadsföring Lokalen i Navaren i Ar har sagts upp under året. Enligt NKI (nöjd kund index) som tas fram av Svenskt näringsliv hade kommunen 2013 index 71 vilket är en förbättring jämfört med år 2012 (65) och enligt deras ranking av företagsklimatet i Sveriges kommuner ligger nu Knivstas på plats 49 av landets kommuner. I Företagarnas undersökning av företagens tillväxt hamnar Knivsta på första plats av kommunerna i länet och på plats 41 av Sveriges 290 kommuner och på plats tre i en mätning av företagens uthållighet. Kommunens åtagande under året har varit att verka för god tillgänglighet i näringslivets kontakter med kommunen, ökade aktiviteter för att främja kommunens näringsliv samt att verka för ökad närvaro av ALMI och andra företagsrådgivande organisationer. Samarbetet med Arlandakommunerna har fortgått. Kommunen oh företagarna i kommunen har genomfört ett arbete med att utveckla dialogen vilket resulterat i permanentandet av företagarfrukostar med företag som värd. Ekonomi Kommunbidrag 1 250 Övriga intäkter 0 Kostnader 984 Resultat 266 Ekonomisk analys Bufferten för nya EU-projekt har inte använts. I övrigt har verksamheten löpt enligt plan och gällande näringslivspolicy. Kommunstyrelsens Mål eller uppdrag Resultat och måluppfyllelse Kommunen ska verka för att öka antalet arbetstillfällen Målet är delvis uppnått I planläggning och exploatering av Sågenområdet har krav ställts på att, förutom bostäder, även lokaler för handel och kontor uppförs. Kommunen marknadsförs genom deltagande i mässor och konferenser samt genom annonsering. Knivsta kommun har medverkat till en temabilaga i en rikstäckande morgontidning om boende och företagande mm i Knivsta kommun. 13
Fler kontakter med näringsidkare så att de blir delaktiga i kommunens utveckling och planering Målet är uppnått. Kommunen har i samarbete med företagarna i Knivsta genomfört ett arbete med att utveckla dialogen mellan kommunen och företagarna. Det arbetet resulterade i permanentandet av företagarfrukostar med företag som värdar. Två företagarfrukostar genomfördes under året. Några företagsbesök har genomförts. Analys av resultatet, varför blev det som det blev? Kommunen har begränsade möjligheter att påverka antalet arbetstillfällen. De åtgärder kommunen gör har en indirekt påverkan på antalet arbetsplatser genom att möjliggöra arbetsplatsetableringar och utveckling av befintliga företag. Utvecklingsområden och framtidsbedömning Kommunen har begränsade möjligheter att påverka antalet arbetstillfällen. En rimlig strategi borde vara att fortsätta arbeta med kärnverksamheter, för fortsatt förbättrade kommunikationer till och från och inom kommunen samt med väl genomtänkt planläggning och utveckling av mark för exploatering och andra ändamål. Ett sätt att bidra till att öka antalet arbetstillfällen som kan övervägas är att de insatser som görs för att locka hit företag koncentreras till sådana med många anställda. Ökning av arbetstillfällen består av skillnaden mellan nya och förlorade arbetstillfällen varför stabila företag som kan behålla sina anställda är viktiga för att antalet arbetstillfällen ska öka. Statistik visar att företagen i Knivsta generellt sett är livskraftiga och stabila. Antalet arbetstillfällen i kommunen har ökat under åren 2009-2011 från 3 425 till 3 777. Uppgifter om 2012-2013 finns ännu inte tillgängligt varför det är okänt om antalet arbetstillfällen ökat under 2013. Den nyligen införda traditionen med företagarfrukostar bör vidmakthållas under en tid där formerna för dessa så småningom får utvecklas. Serveringstillstånd Gäller tillsyn och utfärdande av tillstånd. Samverkan sker med polisen och skattemyndigheten. Kommunstyrelsen har en beslutad tillsynsplan för områdena alkohol, tobak, folköl och receptfria läkemedel. Arbetet utförs av kommunens kontaktcenter. Ekonomi Kommunbidrag 50 Övriga intäkter 10 Kostnader 52 Resultat 8 Konsumentrådgivning/strategiskt energiarbete Konsumentrådgivning Under året har ca 80 ärenden varit aktuella. Ett informations möte för PRO har genomförts. Frågeställningarna består övervägande del av klagomål där alla ärenden tenderat att bli större och mer omfattande. Alltifrån att grannens garage lutar in i någons trädgård till att det är frost på golvsocklarna. Totalt flest fastighetsfrågor, tätt följt av bilfrågor och bekymmer med hantverkare. 14
Strategiskt energiarbete Under året har det tillsammans med STUNS ansökts och erhållits pengar för ett länsöverskridande lärandeprojekt kring passivhus, med Högåsskolan i centrum. En manskapsbod som skulle ha beställts till ÅVC har istället byggts med passivhusliknande teknik att användas under byggtiden av Högåsskolan, för att sedan flyttas till ÅVC. Deltagandet i Uthållig kommun har fortsatt; närvarostyrda LED-armaturer har satts upp i tre stolpar i elljusspåret i ett framgångsrikt test som visar att elförbrukningen kommer minska med 80-90% trots bättre ljus om dessa användes i hela elljusspåret. Kommunen har tecknat ett letter of intent att ingå i ett Regional Centre of Expertise koordinerat av Uppsala Universitet med hörandes till FN Universitetet i Yokohama. Området är lärande kring hållbarhetsfrågor. Inom Uthållig kommun har sökts bidrag på ca 500 tkr för att fördjupa arbetet med spjutspetsexempel i den kommande stadsdelen Nydal. Verksamheten har deltagit i ett Vinnova-finansierat projekt som tagit fram en ny metod att rapportera Energistatistik till Energimyndigheten vilket effektiviserat verksamheten avsevärt. Verksamheten har tagit fram en visualisering av energiproduktionen i vindkraftverket. Denna visualisering skulle med fördel kunna visas i kommunhusets entré. Bloggande har skett på energi. knivsta.se samt på kommunens egna facebooksida. Energi- och klimatrådgivning har skett löpande. Ekonomi Kommunbidrag 308 varav Energirådgivning 80 Övriga intäkter 667 664 Kostnader 1 088 770 Resultat -113-26 Folkhälsa Tjänsten som folkhälsosamordnare har reducerats till halvtid. Tjänsten har varit vakant under stor del av året. Under denna period har controllergruppen bevakat området och det operativa arbetet har skett ute i verksamheten inom olika verksamhetsområden. I undersökningen Hälsa på lika villkor uppger 74 % av befolkningen i kommunen att de har ett bra allmänt hälsotillstånd. Dagligrökningen har minskat bland flickor och pojkar i årskurs 9 sedan år 2011. En mycket liten andel av de svarande ungdomarna uppger att de prövat narkotika någon gång. Siffrorna har ökat något sedan föregående mätning. Ekonomi Kommunbidrag 610 Övriga intäkter 0 Kostnader 39 Resultat 571 Ekonomisk analys Tjänsten som folkhälsosamordnare har reducerats till halvtid. Tjänsten har varit vakant under stor del av året. Kommunstyrelsens Mål eller uppdrag Resultat och måluppfyllelse Medborgarna i Knivsta kommun har en god hälsa på lika villkor. Målet är delvis uppnått. 15
Resultat och analys: Senaste undersökningen bland den vuxna befolkningen genomfördes under 2012, Hälsa på lika villkor. Den visar att det fortfarande finns skillnader i allmänt hälsotillstånd bland män och kvinnor i olika åldersgrupper. Störst är skillnaden i åldersgruppen 80-84 år samt 35-49 år. Kvinnor uppskattar i mindre utsträckning sin hälsa som god än vad männen gör. Om man tittar totalt på samtliga medborgare som besvarat enkäten finns det inga större skillnader mellan könen, vilket är mycket positivt. Totalt uppger 74 % av befolkningen i Knivsta kommun att de har ett bra allmänt hälsotillstånd. Jämfört med länets övriga kommuner är detta bra, men det finns mycket kvar att göra för att öka det allmänna hälsotillståndet inom de olika åldersgrupperna och mellan könen. Andelen barn och unga i Knivsta kommun som brukar tobak, narkotika eller dopningspreparat samt andelen barn och unga som berusningsdricker har minskat jämfört med förra mätningen. Målet är delvis uppnått. Resultat och analys: Dagligrökningen har minskat bland flickor och pojkar i årskurs 9 sedan 2011. I årskurs 7 har närmare 95 procent av både flickorna och pojkarna rökt vattenpipa det senaste året, i årskurs 9 är siffran något lägre, 82 procent respektive 76 procent. En mycket liten andel av de svarande ungdomarna uppger att de har prövat narkotika någon gång, siffrorna har ökat något sedan föregående mätning. Andelen ungdomar som brukar dopningspreparat är mycket liten, varför resultatet inte redovisas då det handlar om för få individer. Andelen flickor och pojkar i årskurs 9 som uppger att de under det senaste året aldrig druckit alkohol ligger på ungefär samma siffror som föregående år, 44 procent respektive 48 procent. Siffror för berusningsdrickande 1 gång per månad eller oftare har minskat sedan 2011 vad gäller flickor i årskurs 9, men ökat vad gäller pojkar i årskurs 9. Resultatet vad gäller berusningsdrickande baseras dock på väldigt få elever, viket gör att resultatet kan vara missvisande. Utvecklingsområden och framtidsbedömning Avgörande för att bedriva ett gott folkhälsoarbete är att det finns kunskap om hälsans bestämningsfaktorer. De allra flesta bestämningsfaktorer är påverkbara, och där spelar kommunen en viktig roll. En annan viktig aspekt för ett framgångsrikt folkhälsoarbete är kunskapen om risk- och skyddsfaktorer, och hur man förebygger respektive främjar dessa. Preventionsforskning visar att ju fler risk- och skyddsfaktorer på individ-, grupp- och samhällsnivå som kan påverkas, desto större blir effekten, vilket också i förlängningen leder till en förbättrad och mer jämlik hälsa bland kommuninvånarna. Alla invånare i Knivsta kommun ska kunna förbättra sin hälsa därav ses ett behov av generella förebyggande och hälsofrämjande insatser. Utöver generella insatser behöver även insatser för att minska ojämlikheten i hälsa intensifieras och särskilt anpassas till vissa grupper där hälsan måste förbättras mer för att skillnaderna ska minska. Närvårdsprojektet Arbetet med att ta fram ett förslag till samverkansavtal mellan kommunen och landstinget har påbörjats och beräknas vara klart under våren 2014. 16
Ekonomi Kommunbidrag 375 Övriga intäkter 0 Kostnader 283 Resultat 93 Måltidsverksamhet Verksamheten omfattar nio kök med tillhörande skolrestauranger. Två kök är produktionskök (övriga mottagningskök) som lagar och serverar mat till förskolor, skolor samt matlådor till seniorer i hemmet. Ca 2 800 portioner tillagas per dygn, fem dagar i veckan. Under året har en ny skola Brännkärrsskolan tillkommit med ett tillagningskök. Årlig tillsyn av livsmedelssäkerhet har gjorts. Verksamheten har två kvalitetssäkringssystem för livsmedelshanteringen. Verksamheten har haft fokus på miljöfrågor genom bland annat arbetet för att minska matsvinnet i kommunens skolor. Verksamheten har under året lagat mat från grunden som är anpassade till de olika kundgrupperna. De få färdiga produkter som använts är valda utifrån högsta råvaruhalt och utan onaturliga tillsatser. Projektet Sockerbiten och Matsvinnet fortgår och upplevs som positivt både inom och utanför kommunen.. Andelen ekologiska livsmedel har ökat till 13%. Upphandling av livsmedel har skett under året tillsammans med några Heby, Tierp och Östhammars kommuner. Upphandlingen har varit uppdelad i olika kategorier. Knivsta kommun ansvarade för frukt och grönt. Träder i kraft från 1 juli 2014. Verksamheten ger möjlighet via externa nätet och matsedels utskick, föräldrar mfl inom Knivsta kommun att ge synpunkter på verksamhetens kvalitet. Föräldrar har möjlighet att äta en gratislunch för att skaffa sig en uppfattning om utbudet och dess kvalitet. Under 2013 har i stort sett endast positiva reaktioner mottagits. Ekonomi Kommunbidrag 0 Övriga intäkter 15 572 Kostnader 15 403 Resultat 169 Ekonomisk analys Under 2013 har verksamheten haft uppstartskostnader för Brännkärrskolan och andelen ekologiska livsmedel har ökat enligt önskemål. Portions kostnader har inte höjts nämnvärt under innevarande budgetår med tanke på sparkrav för skola och förskola. Hänsyn till detta har skett sedan 2007 då portionspriset fram till 2013 endast har höjt med 3,50 kr/portion totalt för hela 7 års perioden. Verksamheten arbetar kontinuerligt med effektiviseringar. Kommunstyrelsens Mål eller uppdrag Kommunens egen matproduktion ska bidra till hållbar utveckling Målet är delvis uppnått. 17
Kommentar: Projektet Matsvinn pågår med positiva resultat. Vegetarisk måltid/vecka serveras. MSCmärkt fisk och Kravmärkt köttfärs prioriteras samt nya produkter fria från onödiga tillsatser har utvecklats av industrin som kommunen väljer att använda. Miljöutbildning för personalen är avslutad och verksamheten arbetar med olika miljöfrågor med uppföljning varje månad vid arbetsplatsträffar. Kostberedningsgruppen under fullmäktige är avslutad och beslut har tagits av en kostpolicy och riktlinjer för upphandling av livsmedel men hänsyn till hållbar utveckling Analys av resultatet Arbete med mat, näring och miljöfrågor är ett arbete som fortgår. Uppföljning och utvärdering görs kontinuerligt och måste arbetas med aktivt. Att bygga produktionskök i Brännkärrskolan har bl a bidragit till att fem mattransporter dagligen inte behövs. Matsvinnet är svårt att hitta en optimal lösning på då barn slänger mat även när de får sina favoriträtter (för de tar mer än de orkar). Fler vuxna behövs i matsal och att alla vuxna i barna närhet hjälps åt. Verksamhetens egna mål Medverka till barns hälsa vad gäller mat och näring genom att fortsätta driva projekt Sockerbiten samt utveckla till en del 2 för barn med speciella behov vad gäller mat och näring. Ett av flera positiva resultat är att verksamheten har fått en förfrågan att medverka i en bok som kommer att handla om socker i växande kroppar av Ann Fernholm som är vetenskapsjournalist och har skrivit boken Ett sötare blod. Ökad förfrågan från föräldrar vid skolor att få veta mer om mat för barn. Olika organisationer utanför kommunen har visat stort intresse för projektet bland annat tandläkarförbundet. Vi ser att barn som deltagit i Sockerbiten under förskolan har ett annat matintresse när de börjar skolan. Det är viktigt att redan som liten få lära sig bra matvanor och sensorik. Utvecklingsområden och framtidsbedömning Internationell forskning vad gäller mat, näring och hälsa öka snabbt varför utbildning till olika målgrupper kommer att vara värdefullt. Nya trenden är att ha kunskap om matens innehåll och påverkan på hälsan. Livsmedelsupphandling inför 1 juli 2014 är påbörjad och avslutas under våren 2014. Upphandlingen gör i samverkan med Östhammar, Tierp och Hebys kommuner. Vegetariska måltider är inte populärt bland skolbarnen i Knivsta. Svinnet blir 50 procent högre och färre barn kommer och äter lunch. De vegetariska maträtter som fungerar är pannkaka, två olika soppor, potatisbullar och vegetarisk lasagne. Andelen ekologiska livsmedel beräknas successivt öka de närmaste åren. Kommungemensam administration Ekonomi Kommunbidrag 45 623 Övriga intäkter 5 486 Kostnader 52 023 Resultat -914 Ekonomisk analys Det negativa resultatet kan i första hand hänföras till fördyrande omkostnader för kommunens övergripande IT-verksamhet och ökade personalkostnader i samband med inrättandet av Lönecentrum. 18
A) Administration Allmänt (övergripande) Verksamheten består av ett trettiotal medarbetare som har sin lokalisering i kommunhuset och som ger service till allmänheten, nämnderna och verksamheterna. Verksamheten består av Informationsenheten, IT-enheten, Personalenheten, Kontaktcenter, Administrativ service, Ekonomienheten, Konsult och service samt Strategiskt ledningsstöd samt kommunledning. Ett nytt ärendehanteringssystem har upphandlats och implementerats under våren 2013. (Public 360) Kommunens officiella facebooksida lanserades i början av januari. Vid årets slut hade den 575 följare. Kommunen har förbättrat sitt resultat i SKL:s ranking av kommunala webbplatser och ligger någon poäng över genomsnittet i landet. Under året har ett nytt webbsök upphandlats och lanserats. Kontaktcenter i Knivsta startade i november 2013 med målsättningen att öka servicen och tillgängligheten för allmänheten. Verksamheten är lokaliserad i bottenplanet på kommunhuset. Under året har kommunen centralt gjort tio upphandlingar med förenklat förfarande och en med öppet förfarande förutom de byggentreprenader som upphandlats av Tekniska kontoret. Upphandlingarna har i allt större utsträckning genomförts elektroniskt. Kommunens centrala IT-verksamhet har under året uppnått en stabilitet i verksamheten och kommunens samtliga verksamhetsställen är nu anslutna till kommunens förvaltningsnäst med hög kapacitet. Kommunen har under året bytt ut telefoniplattformen. Samarbetet med Heby kommun fortgår inom IT/telefoniverksamheten. Åtgärder för verksamheterna att möjliggöra e-tjänster har pågått under året som tex tjänsten Mitt bygge. Upphandling av ny telefonileverantör har skett och ett avtal har träffats med mycket förmånliga villkor och implementerats under senare delen av året. Den totala sjukfrånvaron för kommunen under år 2013 uppgick till 5,7 procent (mot 5,4 år 2012) Kommunens kvalitetsarbete och kvalitetssäkring har stärkts ytterligare genom bla kvalitetsredovisningar för nämnderna, synpunkts- och klagomålshantering som ska underlätta för den enskilde invånaren att lämna synpunkter och förslag samt genom kommunens kvalitetsdeklarationer och nämndernas interkontrollplaner. Kommunstyrelsens Mål eller uppdrag - resultat och måluppfyllelse Ökat medborgarinflytande Målet är delvis uppnått. Kommentarer: Projektet med e-fakturor sjösattes under året vilket innebär att kommunen nu kan ta emot e-fakturor. Kontaktcenter startade sin verksamhet i november och uppbyggnaden kommer att fortgå under nästa år för att öka tillgängligheten för allmänheten. Sökredskapet på webben är förbättrat för att öka tillgängligheten för medborgarna helt enligt policy för full delaktighet. Effektivitet ska uppnås genom ändamålsenliga arbetssätt och rutiner Målet är delvis uppnått. Kommentarer: : Projektet med e-fakturor sjösattes under året vilket innebär att kommunen nu kan ta emot e-fakturor. Kontaktcenter startade sin verksamhet i november och uppbyggnaden kommer att fortgå under nästa år för att öka tillgängligheten för allmänheten. Översyn av rutiner och arbetssätt 19