Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Relevanta dokument
Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Kvävepass med Gunsorna

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Kväve i höstvete 2013

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Kvävestrategi i höstvete

Sortanpassad kvävegödsling. Mattias Hammarstedt, HIR Skåne

Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang!

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Sortanpassad kvävegödsling

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

Kvävestrategi i höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kväveform i höstvete Anna-Karin Krijger Försöksledare Hushållningssällskapet Skaraborg

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Vi ser ingen omkullkastning av sorternas

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

Kvävebehov hos olika höstvetesorter L7-150

Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd. Ingemar Gruvaeus

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Kvävestrategier i höstvete

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Fosfor till stråsäd. SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Kväveform och strategi i höstvete

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Kväveformer och kväveeffektivitet. Yara försök 2018

Nu är höstvetet i axgång

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete

Utnyttja restkvävet i marken

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Proteinhalten ökar i genomsnitt med 1% för

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Gödsling i varje sort VÄXTNÄRING

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Optimal N-giva på våren till höstraps

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Växtpressen. N-komplettering behövdes i år sid 3-8. Yara N-Sensor skötte sig bra sid Spännande effekter i Gropen sid 14-15

Markens mineralisering medel jämfört med

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Resultat från tre års skördepotentialsförsök i höstvete

Höstvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Markens mineralisering högre än normalt

Kvävebehov hos olika maltkornssorter L7-426

Kvävebehov hos olika maltkornssorter

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Årets kvävemätningar har startat

KVÄVESTRATEGIER TILL HÖSTRAPS

Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1

Försöksplatser: Ströö Gård (Färlöv), Vansbro (Tommarp), Lugnadal (Marieholm), Kristinebergs Gård (Eslöv), Krageholm (Ystad).

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).

Transkript:

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, 2013-2015 Uddevalla jan 2016. Ingemar Gruvaeus

Kvävestrategi i höstvete, serien L3-2290 Finansieras av Sverigeförsöken, Jordbruksverket och Yara.

Tre år, 40 försök L3-2290, kvävegödsling till höstvete 3 Speciella år - dvs helt normala Stor variation i skörd, proteinhalt och kväveoptimum Höga skördar och låga proteinhalter 2015 Varför så låga proteinhalter? Hade det gått att göra något åt det? Sammanfattning av de tre årens resultat Gödslingsoptimum höga i medeltal! Yara N-prognoser vad har vi lärt oss Led 13 lyckades bra! Komplettering efter bedömning lönsamt och effektivt Beståndsuppbyggnad en hög skörd kan uppnås på olika sätt Reflektioner Sortskillnaderna större än vi trodde? Hur kan vi som rådgivare och säljare hjälpa lantbrukarna att lyckas hitta rätt giva? 3

Tre år med L3-2290 2013 Tuff vinter följd av torra förhållanden på vissa platser Komplettering ofta lönsam Stora regionala skillnader 2014 Höga skördar, höga N-optimum Länge osäkert om mer kväve behövdes Sena kompletteringar mycket lyckade Visade hur skörden kan byggas upp på olika sätt 2015 Höga skördar Låga proteinhalter Höga N-optimum Låg N-effektivitet Högre N-effektivitet vid senare gödsling 4

Optimal kvävegödsling i försök 15 försök år 2015 försöksserie L3-2290 och L3-2290A inom Sverigeförsöken Produktion av foder Produktion av brödsäd Plats Sort Optimal Skörd Protein Optimal Skörd Protein N-giva vid opt. vid opt. N-giva vid opt. vid opt. kg/ha kg/ha % i ts kg/ha kg/ha % i ts Halland Harplinge Kranich 248 10684 11,1 276 10761 12,0 Västergötland Lidköping Mariboss 180 11163 7,3 Västergötland Grästorp Ellvis 217 9569 9,7 263 9753 11,0 Dalsland Mellerud Julius 195 10312 8,8 265 10118 11,0 Uppland Löt Norin 242 10832 11,4 267 10923 11,7 Västmanland Brunnby Julius 195 10054 10,1 227 10136 11,0 Västmanland Hallstahammar Julius 197 10365 10,2 230 10495 11,0 Östergötland Vreta Kloster Mariboss 182 11241 9,7 Östergötland Klockrike Mariboss 250 9565 9,4 Öland Mörbylånga Brons 165 9577 11,0 197 9766 12,0 Närke Vintrosa Julius 248 10722 11,5 280 10879 12,0 Skåne Ängelholm Mariboss 206 8649 8,4 Skåne Smedstorp Praktik 229 11579 9,7 280 11555 11,0 Skåne Trelleborg Brons 224 11481 11,2 263 11653 11,8 Skåne Teckomatorp Mariboss 157 9643 9,4 5

Kväve till höstvete, 10 försök i Sverige 2015 i Brödvete komplettering efter bedömt behov Komplettering gjord efter bedömning med hjälp av: N-sensor absolutkalibrering, N-sensormätning av 0-ruta och maxgödslade led för mineraliseringsuppskattning och bedömning av resterande kväve. Komplettering gjord efter grundgödsling med 160 kg N Komplettering i DC 37-43 med Kalksalpeter

Skörd för gundgödling och komplettering (kg/ha) 12000 10000 8000 6000 4000 2000 Effekt av komplettering med kväve i höstveteförsök 2015. 10520 9690 10070 9950 9020 8760 9800 9110 9150 10.8 9.9 9.5 9.2 9.0 9.1 8.1 8.3 8.0 10850 9.6 18.0 16.0 14.0 12.0 10.0 8.0 Protein % i ts 0 Nivå för stråst. > 80 Komplettering, kg N/ha 280 280 200 280 160 240 280 280 280 280 80 75 75 65 35 30 60 80 65 45 Sort Kranich Ellvis Julius Norin Julius Julius Brons Julius Praktik Julius Plats Harplinge Grästorp Mellerud Löt Brunnby Hallstahammar Mörbylånga Vintrosa Smedstorp Trelleborg Halland Västergötland Dalsland Uppland Västmanland Västmanland Öland Närke Skåne Skåne 6.0 Grundskörd vid 160 kg N/ha Protein 160 N Proteingräns för brödvete 12

Skörd för gundgödling och komplettering (kg/ha) 12000 10000 8000 6000 4000 2000 Effekt av komplettering med kväve i höstveteförsök 2015. +2030 +730 +430 +540 +1160 +1460 +230 +960 +890 +140 10520 9690 10070 9950 10850 9020 8760 9800 9110 9150 10.8 9.9 9.5 9.6 9.2 9.0 9.1 8.1 8.3 8.0 18.0 16.0 14.0 12.0 10.0 8.0 Protein % i ts 0 Nivå för stråst. > 80 Komplettering, kg N/ha 280 280 200 280 160 240 280 280 280 280 80 75 75 65 35 30 60 80 65 45 Sort Kranich Ellvis Julius Norin Julius Julius Brons Julius Praktik Julius Plats Harplinge Grästorp Mellerud Löt Brunnby Hallstahammar Mörbylånga Vintrosa Smedstorp Trelleborg Halland Västergötland Dalsland Uppland Västmanland Västmanland Öland Närke Skåne Skåne 6.0 Grundskörd vid 160 kg N/ha Skördeökning (kg/ha) Protein 160 N Proteingräns för brödvete 13

Skörd för gundgödling och komplettering (kg/ha) 12000 10000 8000 6000 4000 2000 Effekt av komplettering med kväve i höstveteförsök 2015. +2030 +730 +430 +540 +1160 +1460 +230 +960 +890 +140 10520 9690 10070 9950 10850 9020 8760 9800 9110 9150 12.7 12.4 12.2 11.7 11.3 11.5 10.8 10.8 10.8 9.9 10.1 10.2 9.5 9.6 9.2 9.0 9.1 8.1 8.3 8.0 18.0 16.0 14.0 12.0 10.0 8.0 Protein % i ts 0 Nivå för stråst. > 80 Komplettering, kg N/ha 280 280 200 280 160 240 280 280 280 280 80 75 75 65 35 30 60 80 65 45 Sort Kranich Ellvis Julius Norin Julius Julius Brons Julius Praktik Julius Plats Harplinge Grästorp Mellerud Löt Brunnby Hallstahammar Mörbylånga Vintrosa Smedstorp Trelleborg Halland Västergötland Dalsland Uppland Västmanland Västmanland Öland Närke Skåne Skåne 6.0 Grundskörd vid 160 kg N/ha Skördeökning (kg/ha) Protein 160 N Protein e kompl Proteingräns för brödvete 14

Ekonomisk effekt av komplettering med kväve i brödveteförsök 2015. Ekonomiskt netto av komplettering (kr/ha) 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 500 3900 2534 2502 2040 1672 1107 1580 895 94 157 80 75 75 65 35 30 60 80 65 45 Kranich Ellvis Julius Norin Julius Julius Brons Julius Praktik Julius Harplinge Grästorp Mellerud Löt Brunnby Hallstahammar Mörbylånga Vintrosa Smedstorp Trelleborg Halland Västergötland Dalsland Uppland Västmanland Västmanland Öland Närke Skåne Skåne Netto 15

Effekt av komplettering med kväve i höstveteförsök 2015. Fodervete Skörd för gundgödling och komplettering (kg/ha) 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Högsta nivå för god stråstyrka 11120 11020 9590 8130 8140 9.8 9.2 7.7 7.2 6.8 200 280 280 160 120 20.0 18.0 16.0 14.0 12.0 10.0 8.0 6.0 Protein % i ts Komplettering, kg N/ha 70 35 75 70 55 Sort Mariboss Mariboss Mariboss Mariboss Mariboss Plats Lidköping Vreta Kloster Klockrike Ängelholm Teckomatorp Västergötland Östergötland Östergötland Skåne Skåne Grundskörd vid 160 kg N/ha Protein 160 N 16

Effekt av komplettering med kväve i höstveteförsök 2015. Fodervete Skörd för gundgödling och komplettering (kg/ha) 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Högsta nivå för god stråstyrka +580 +220 11120 +450 11020 +1350 +500 9590 8130 8140 11.7 10.1 9.8 9.8 9.2 9.2 9.1 7.7 6.8 7.2 200 280 280 160 120 20.0 18.0 16.0 14.0 12.0 10.0 8.0 6.0 Protein % i ts Komplettering, kg N/ha 70 35 75 70 55 Sort Mariboss Mariboss Mariboss Mariboss Mariboss Plats Lidköping Vreta Kloster Klockrike Ängelholm Teckomatorp Västergötland Östergötland Östergötland Skåne Skåne Grundskörd vid 160 kg N/ha Skördeökning (kg/ha) Protein 160 N Protein e kompl 17

Ekonomisk effekt av komplettering med kväve i foderveteförsök 2015. 1000 Ekonomiskt netto av komplettering (kr/ha) 800 600 400 200 0 200 400 Högsta nivå för god stråstyrka Komplettering, kg N/ha Sort Plats 821 127 152 170 260 200 280 280 160 120 70 35 75 70 55 Mariboss Mariboss Mariboss Mariboss Mariboss Lidköping Vreta Kloster Klockrike Ängelholm Teckomatorp Västergötland Östergötland Östergötland Skåne Skåne 18

Kväve till höstvete 2015 Frodiga bestånd tidig vår Långsam vårutveckling ännu frodigare bestånd och hög skördepotential Låg markkväveleverans Svag kväveeffektivitet på grund av frodiga bestånd och ibland pga för mycket vatten Höga kväveoptimum framförallt i brödvete Sena kompletteringar med N hade mycket god effektivitet och gav möjlighet att nå önskade proteinhalter. Mariboss är ett? Svag stråstyrka, Låg kväveeffektivitet, Låga optimum i förhållande till skörd

Kvävemängd vid olika skördenivå i vete vid 11,5 % protein 250 200 kg kväve i kärna/ha 150 100 50 11,5% = 17,4 kg N /ton 0 40 50 60 70 80 90 100 110 120 Skördenivå dt/ha 20

Teoretisk N giva för 11,5% protein och 55% i kärna av gödslat N 350 300 Teoretisk N giva kg/ha 250 200 150 100 25 kg N i kärna, ogödslat 65 kg N i kärna, ogödslat 50 0 40 60 80 100 120 Skördenivå dt/ha 21

Proteinhalt vid optimal kvävegiva utan proteinhaltsbetalning 40 förösk 2013 2015, L3 2290 14.0 13.0 12.0 Protein % i ts 11.0 10.0 9.0 Mariboss Julius Ellvis 8.0 7.0 6.0 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 Skörd vid optimum, kg/ha 22

250 Kväveskörd vid optimal kvävegiva utan proteinhaltsbetalning 40 försök, 2013 2015, L3 2290 Kväveskörd kg/ha vid optimum 200 150 100 50 y = 0.0154x + 12.807 R² = 0.7661 Mariboss Julius Ellvis 0 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 Skörd vid optimum, kg/ha 23

Sortförsök 2011-2015, Höstvete, Behandlat led Kväveskörd Sort Skörd Rel. Skörd kg/ha Protein % i ts N-skörd kg / ha Ellvis 101 9630 11,3 162 Hereford 109 10360 10,4 161 Mariboss 107 10210 10,3 157 Julius 103 9870 11,1 163 Brons 102 9740 10,9 158 Norin 92 8810 11,9 156 25

Mariboss? Svag stråstyrka Hög avkastning vid låg kvävetillgång Låg kväveeffektivitet Mycket låg proteinhalt vid optimal gödsling utan hänsyn till proteinvärde ca 9-9,5% i ts Gödslingsrekommendation Mariboss är ett? Svag stråstyrka, Låg kväveeffektivitet, Låga optimum i förhållande till skörd Sänkt giva med 50 kg N/ha?

Medel 2013-2015 Kvävestrategi i höstvete, L3-2290

L3-2290 40 försök 2013-2015, Kvävestrategi i höstvete, L3-2290 och L3-2290 A N som Axan utom kompletteringar i led 11,12,13 Led Tidig tillväxtstart kg N/ha Före DC 30 tidig april kg N/ha DC 32 kg N/ha DC 37 kg N/ha DC 45 Total Giva kg N/ha kg N/ha Skörd dt/ha 15% vh Protein % i ts N-skörd i kärna kg/ha 1 - - - - - 0 37,39 8,2 45,8 N-eff % i kärna gödsl. - 0N 2 40 40 - - - 80 70,39 8,0 84,3 48,0 3 40 80 - - - 120 82,90 8,7 108,0 51,8 4 40 120 - - - 160 90,87 9,8 131,4 53,5 5 40 160 - - - 200 95,78 10,7 150,3 52,2 6 40 160 40 - - 240 96,87 11,7 166,1 50,1 7 40 160 80 - - 280 97,56 12,4 177,8 47,1 8 0 80 80 - - 160 90,11 10,3 136,2 56,5 9 0 160 0 - - 160 90,95 9,9 133,7 54,9 10 0 120 40 - - 160 91,03 10,2 135,5 56,0 11 0 120 0 40 Ks - 160 91,24 10,3 138,5 58,0 12 0 120 0 0 40 Ks 160 89,98 10,7 142,5 60,4 13 40 120 - N-eff % i kärna av kompl. N-sensor DC 37-57 211 97,48 11,5 164,7 56,4 65,5 28

Skörd vid optimal gödsling, brödvete 25 försök 2013 2015, L3 2290, växtodlingsgårdar 300 y = 0.0189x + 49.677 R² = 0.5968 250 200 Optimal N giva 150 100 50 0 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 Skörd vid optimum 29

Kväveskörd i 0 N brödvete 25 försök 2013 2015, L3 2290 300 250 y = 0.7999x + 270.5 R² = 0.0722 Optimal N giva, kg/ha 200 150 100 50 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 N skörd, 0 N 30

350 Modell N skörd Skörd brödvete 25 försök 2013 2015, L3 2290 300 250 Beräknad modell 200 150 N behov = Skörd i ton/ha * 22 N skörd i 0 N * 1,49 + 87 R2 = 0,83 100 50 0 0 50 100 150 200 250 300 350 Optimal N giva

Modell N skörd Skörd foder. Sorter utom Mariboss 40 försök 2013 2015, L3 2290 300 250 Beräknad modell 200 150 100 Mariboss Brödsorter 50 N giva = Skörd i ton x 20 Nskörd 0 N x 1,38 + 74 0 0 50 100 150 200 250 300 Optimal N giva 32

350 Modell Yara Handsensor SN i DC 37 Skörd brödvete 25 försök 2013 2015, L3 2290 300 Beräknad modell 250 200 150 100 N behov = Skörd i ton/ha * 19 SN DC 37 i 0 N * 1,89 + 96 R2 = 0,79 50 0 0 50 100 150 200 250 300 350 Optimal N giva

Skörd, kg/ha

Sammanfattning från L3-2290, 2013-2015 Höga optimal N-givor i brödvete. 25 försök, 234 kg N/ha i medel. Variation mellan 140 280 kg N/ha Yara och SJV generella N-rekommendation stämmer inte för brödvete. Skall sannolikt vara ca 20-22 kg/ton ökad N-rek. Vid hög skördenivå blir dagens rekommendation alltför låg. Mariboss kräver en egen rekommendation. Övriga fodersorter? Fortsatt arbete med anpassning av N-giva till År- Fält är ett måste för att vi skall kunna ta optimala skördar med önskad kvalitet.

Reflektioner över kvävestrategi i höstvete! Mycket handlar om riskminimering! Aktuella frågor : Beståndets utseende många skott, liggsädesrisk Risk för torka Risk för vattenöverskott Skördepotential! Kvävebehov Allt kräver aktivt beslutsfattande inte bara i växtodlingsplanen utan i fält kontinuerligt fram till blomning ( minst). 36

Välkomna till kvävekonferens i Linköping 19 januari! Då fortsätter vi diskussionen om kväveoptimering i stråsäd 1/21/2016 37