dhr DHR Nollåttan ägs av DHR Stockholmsavdelningen Årgång 33 Nr 1 - jan 2004 Årsmöten 2004 DHR Stockholmsavdelningen Lördagen den 27 mars DHR Motorklubben Torsdagen den 26 februari DHR Söder om Söder Söndagen den 22 februari DHR Västerortsektionen Lördagen den 21 februari DHR Stockholms län Lördagen den 24 april Ni som vill nominera någon hör av er till: Stockholmsavdelningens Valberedning Eva Nilsson tel. 36 92 62 Ken Gammelgård tel. 724 43 08 Jaan Kaur tel. 89 04 98
Om du vill svara på ledaren eller debattera egna åsikter kan du göra det under rubriken Ledare & debatt. Adressen är: DHR Nollåttan Kvarn backs vä gen 30 A 168 74 BROMMA. Märk kuvertet Ledare & De batt. Det går också bra att maila in din text till: dhrs@algonet.se Re dak tio nen förbehåller sig rätten att stryka i tex ten. Le da re: Är inte vi en resurs för staden? Detta frågar vi oss inom DHR (De Handikappades Riksförbund), beroende på att staden säger en sak och gör en helt annan. I överenskommelsen mellan s, v och mp En politik för Rättvisa, Utveckling och Ekologisk hållbarhet för mandatperioden 2002-2006 skriver koalitionen i Stadshuset att man vill bryta segregationen samt fördjupa demokratin. Koalitionen (s, v och mp) anser att FN:s standardregler för funktionshindrade skall genomsyra stadens alla verksamheter. I plattformen skriver de att demokrati förutsätter aktiva och engagerade medborgare. Därför måste människor få reella möjligheter att påverka. Lokal demokrati, delaktighet och inflytande skall fördjupas. Stadsdelsnämndernas betydelse ska därför förstärkas. Fler beslut som rör den fysiska miljön i stadsdelarna ska centraliseras. Brukarinflytandet ska stärkas i alla kommunala verksamheter. En parlamentarisk utredning ska utreda stadens politiska organisation och styrning samt även utreda formerna för hur demokrati och inflytande kan öka i de demokratiska processerna. Allt detta tar man upp i plattformen från majoritetskoalitionen i Stadshuset. I mars 2003 kom revisionskontoret i Stockholms stad med en rapport, Stadens arbete för ökad tillgänglighet. I denna rapport kom man fram till att Stockholms stads handikappolitik inte är tydlig. Kommunfullmäktiges mål måste vara tydligt uttalade och förankrade i stadens alla nämnder och styrelser. Stadens handikapplan måste ge mer vägledning, handikapplanen måste innehålla tydliga mål och åtgärder för hur fullmäktiges mål ska förverkligas. Nämnders och styrelsers ansvar för de lokala handikapplanerna måste framgå. Revisorerna skriver också att alla nämnder och styrelser skall upprätta lokala handikapplaner. Handikappråden måste ges möjligheter att delta aktivt i processen. I dessa handikappråd skall representanter för de olika handikapporganisationerna i Stockholms stad samt representanter från de politiska partierna sitta. I handikappråden är det representanterna från handikapporganisationerna som skall vara den så kallade Kunskapsbanken för politikerna när det gäller frågor som berör verksamheten i Stockholms stad. Vi i DHR Stockholm är också en stor resurs och hjälp för våra medlemmar när det gäller LSS. Vi agerar ombud för våra medlemmar när det uppstår problem i hanteringen gällande LSS. Flertalet medlemmar uppger att det är tack vare vår kompetens gällande dessa frågor som gör att de vill vara medlemmar i DHR Stockholm. Vad gör då den nuvarande majoritetskoalitionen i Stadshuset för att leva upp till sin plattform och direktiven från revisorerna? Det man gör är att man försämrar förutsättningarna för organisationerna att kunna delta och bedriva ett seriöst arbete i råden genom att sänka verksamhetsbidragen med 6 % för organisationerna. Är det en strategi från Stadshuset att minska verksamhetsbidraget till de organisationerna som hörs mest och då tysta debatten eller har majoriteten tänkt sig att vi skall kunna bedriva vårt arbete trots de minskade resurserna. Finansborgarrådet Annika Billström gick i våras ut i media och sa att kompetens och kunskap måste 2
få kosta. Detta gäller tydligen inte vår kompetens eller kunskap. Därför anser vi att nuvarande majoritet måste tänka om när det gäller verksamhetsbidraget och istället se till att utnyttja vår kunskap och kompetens. Se det som den kompetens och kunskapsbank det är och som är värd de resurser som behövs. När ekonomin väl vänder efter en besparingsvåg kommer man tyvärr aldrig tillbaka till samma nivå så det är inte konstigt att sjukskrivningarna ökar eftersom allt är så slimmat att folk tar slut fortare. Vi får svårare att engagera medlemmar i handikappråden när de bara får höra att de kostar pengar och inte att de är en resurs. Det går nästan aldrig att arbeta framåt intressepolitiskt utan vi får hela tiden slå vakt om det vi har, (så åtminstone det får vara kvar). Nu får man bestämma sig hur man ska ha det i fortsättningen. Vill staden att vi inom handikapprörelsen ska delta i stadens demokratiska process eller ska vi istället tyna bort som risken är om man fortsätter som man gör idag. Vi vill vara med och forma framtidens samhälle, ett samhälle för alla. Så ge oss också förutsättningarna för detta arbete. Vi behövs och vår kunskap måste också få kosta vad den är värd! Nisse Duwähl Ordförande DHR Stockholmsavdelningen I DETTA NUMMER AV Sid 5 Samhället, yrkeslivet och karriären Sid 6 Het debatt om LSS Sid 7 - Nå, vilket samhälle vill du leva i? Sid 8 Svårare få lönebidrag länge Sid 10 Handikapprörelsen bör bli en förebild för integration! Ett nytt år! Du som åkte Ny säsong brukar innebära nyheter. Årets första nyhet i Nollåttan är tyvärr att Läns-Nytt utgår från och med detta nummer. Stockholms läns distrikt har beslutat att inte fortsätta med utgivningen som ett led i deras besparingar. Naturligtvis hoppas vi att Läns-Nytt kan återkomma någon gång i framtiden men tillsvidare försöker vi fylla tomrummet med annat intressant material. Vi kommer även att bevaka landstingsfrågorna! färdtjänst i juletid! Hur fungerade färdtjänsten för Dig under julhelgen och nyårshelgen? Gick allt problemfritt? Hör av dig till kansliet via mejl eller telefon och berätta om Dina erfarenheter! Både ros och ris är viktigt att rapportera. Din åsikt är viktig för vårat arbete gentemot politikerna. Ring till 564 826 50 eller mejla sebastian.nikula@dhrs.se IM 3
SveGar ASSISTANS är ett litet företag som fötts ur våra egna erfarenheter som personliga assistenter. Vår ambition är att ge dig som funktionshindrad största möjliga valfrihet i ditt val av personliga assistenter. Att ge dig full service och att ge dina assistenter allt det stöd de behöver för att göra dig till en nöjd kund hos oss. Vi finns för att ge dig stöd, råd och mycket känsla i ditt val av personliga assistenter. Välkommen till ett litet assistansbolag med stort hjärta och liten administration. 4 SveGar ASSISTANS Box 816 194 45 UPPLANDS-VÄSBY Tel. 08-590 735 40 Fax. 08-590 735 45 info@svegar.se
Samhället, yrkeslivet och karriären Det skrivs mycket just nu om att det fattas kvinnor på höga poster och i styrelserummen. Jag är en kvinna mitt i karriären som tvingas hoppa av arbetet som VD för 400 anställda. Men det är inte företags trångsynthet som har begränsat mitt yrkesliv och hela tiden fortsätter att göra det. Det är samhällets hinder och begränsningar för funktionshindrade som gör att jag tvingas lämna min post. Media och partier belyser, med rätta, ofta problematiken med diskriminering på grund av kön, etnisk bakgrund, sexuell läggning m.m. Men ingen annan grupp råkar ut för så mycket osynlig diskriminering som människor med funktionshinder. Jag har tyvärr många exempel på det. För ett tag sedan ändrades reglerna för rullstolstaxi. Istället för att betala den gängse färdtjänsttaxan på 300 kr/månaden, ska man som funktionshindrad betala halva taxameterbeloppet för att få använda sig av rullstolstaxi. Det blir tusentals kronor i månaden för mig som åker mycket i arbetet. För att kunna sköta mitt arbete på ett bra sätt kan jag inte ta mig fram på annat sätt än med rullstolstaxi. Den kan man beställa spontant när som helst på dygnet, så att man är fri att röra sig även om man som jag sitter i elrullstol. För min del är det omöjligt att använda bussar, pendeltåg och tunnelbana. Tunnelbana gick någorlunda bra förut (om hissarna fungerade), men nu med de nya vagnarna har detta också försvårats betydligt. Självklart skulle jag föredra att använda dessa allmänna kommunikationsmedel om det var möjligt. Det som återstår, om man som funktionshindrad vill ta sig någonstans, är emellertid färdtjänst. En färdtjänst som hela tiden varje år försämras på grund av hårdare och hårdare förhandlingar i upphandlingsavtalen. Hur drabbar detta mig i vardagen, kan man undra. Jo, det är en av orsakerna till att jag i förra veckan bestämde mig för att avgå som VD för ett stort assistansföretag som är spritt över hela landet. I mitt arbete måste man snabbt kunna arrangera möten och ändra om i tider. Färdtjänsten är inte alls flexibel. Jag måste som kund vara beredd på att samåka med två andra personer och resan kan därför ta betydligt längre tid än jag räknat med. Om jag då beställer resan med stor marginal, så kanske det inte blir fråga om någon samkörning och jag är där långt innan utsatt tid. Denna förlorade arbetstid hade jag kunnat använda till något mycket viktigare än att bara sitta och invänta ett möte. Avskaffandet av rullstolstaxi är givetvis inte det enda skälet till att jag känner att det inte går längre. Som funktionshindrad måste jag ständigt planera, boka, schemalägga. Jag måste ansöka om utökat timantal till mina assistenter vid resa i tjänsten. Jag måste boka in vilka som ska arbeta och jag måste avboka de som står på schemat, som ej ska med på resan. Detta måste göras minst två veckor innan jag reser, annars måste jag, enligt fackliga regler, betala för dem som inte ska med på min resa. Jag får ej använda mig av riksfärdtjänst eftersom resan sker i tjänsten. Om jag i stället skulle ha rest och hälsat på släktingar, hade jag fått de extra kostnader jag har, för mina två assistenters biljetter, ersatta. Så är inte fallet om jag gör en tjänsteresa. Vet inte om det då är meningen att det företag jag jobbar för ska stå för dessa biljetter. Detta gör mig mycket fundersam och orolig. Hur kommer detta att påverka företagare? Kommer de att våga låta en funktionshindrad göra karriär och få poster som innebär resande m.m.? Kostnaden när jag reser är ju tredubbel jämfört med en icke funktionshindrad anställd. Känns som detta inte kommer att uppmuntra funktionshindrade att våga ta för sig och få ett dynamiskt och spännande arbetsliv. Finns ju så klart alla möjliga ansökningar man kan göra. Ansökningar till Försäkringskassan om förhöjt belopp på assistansersättningen, 5
ansökning till kommunen om tillfälligt utökat behov, ansökan om bilstöd m.m. m.m. Alla ansökningar kräver läkarintyg och långa utredningar med avslag och ifrågasättande som vanligt resultat. Att alltid vara tvungen administrera sitt liv in i minsta detalj tillhör en funktionshindrads vardag. Allt kräver ansvar och planering, om man ska ha ett fungerande privatliv och arbetsliv. Besparingar och indragningar på detta område innebär att funktionshindrade inte kan följa sina drömmar. Det må gälla vilken utbildning eller vilket arbete som helst. Man blir stoppad på vägen. Jag är medveten om att man gör prioriteringar i statens budget. Jag är också medveten om hur många områden som är i behov av finansiell stöttning. Samtidigt är det viktigt att tänka på att indragningar och förändringar i negativ riktning kan leda till en ekonomisk förlust i slutänden. Om funktionshindrade ständigt måste slåss för sin självständighet och sin möjlighet att vara produktiva förlorar Sverige en stor utvecklingspotential. Vi är en stark grupp som behövs inom alla möjliga områden i samhället. Det borde ses som en varningsklocka om funktionshindrade ger upp inför alla byråkratiska svårigheter de ställs inför. Maria Hellwig Het debatt om staten och LSS Är statligt finansiering en garanti för att trygghetssystemen ska fungera när kommunernas ekonomi tryter? Eller står specialriktade statliga till insatser för personer med funktionshinder pengar i konflikt med kampen för att bli sedd som en vanlig kommuninnevånare? Detta diskuterades nyligen på ett handikappolitiskt seminarium i Stockholm. Ämnet för seminariet var kommunernas rötter och framtid. Det anordnades av Ikapp Debatt - ett projekt som syftar till att öka den interna debatten inom handikapprörelsen. När diskussionen kom in på finansiering av Lagen om Stöd och Service, LSS, hettade debatten till. Stefan Käll är förbundsjurist på Neurologsikt Handikappades Riksförbund, NHR. Han tycker att handikapprörelsen bör ta ställning för ökad statlig finansiering av LSS. Han undrar varför vissa handikappförbund motsätter sig det. - Jag är övertygad om att de flesta enskilda struntar i om det är den egna kommunen, en annan kommun eller rent av staten som betalar, huvudsaken är att de kan nyttja sin rätt till insatser, säger Stefan Käll. Adolf Ratzka från Independent Living Institute sa att han förstod att en liten kommun, som exempelvis Bengtsfors kanske inte har mycket annat val än att trotsa domar, då de vare sig kan påverka konjunkturläget eller sina åligganden. Adolf Ratzka menar att LASS-reformen är den insats som fungerar bäst, mycket beroende på att pengarna kommer direkt från staten. - Med LASS finns det pengar som täcker hela landet och pengarna följer personerna, det är finessen. Roland Håkansson, förbundssekreterare på De Handikappades Riksförbund, DHR, var av en annan uppfattning. - Ni har för stor tilltro till staten som räddare av reformer, sa han och gav ett exempel. Se bara hur de sköter det statliga bilstödet- räcker pengarna? Roland Håkansson tycker det är fel att bygga upp en skiljelinje mellan personer med funktionshinder och övriga samhällsmedborgare, vilket skulle bli fallet om ett statligt trygghetssystem följde funktionshindrade. - Att låta staten ta över finansieringen i stor utsträckning fritar kommunen från att engagera sig i de frågor som rör personer med funktionshinder. Det vi har strävat efter är ju att bli behandlade som kommuninnevånare, fast med de behov vi har. Roland Håkansson menar att hela diskussionen om att just LSS kostar för mycket pengar är väldigt utpekande och kränkande för personer med funktionshinder. - Resonemanget att kommunerna klarar sin verksamhet, men att just den här delen gör att allting kantrar bygger på ett gammalt traditionellt tankesätt. Det motverkar den integrering och likabehandling som vi ändå eftersträvar. (Nyhetsbyrån Ikapp) FAKTA Den så kallade Ansvarskommittén, med Mats Svegfors som ordförande, ska se över uppgiftsfördelningen mellan stat, kommuner och landsting. DEBATTERA Vad tycker du? Ska staten eller kommunerna ansvara för finansieringen av LSS. Delta själv i diskussionen på Ikapp Debatt på www.ikapp.nu 6
- Nå, vilket samhälle vill Du leva i? Den frågan studsade fram uppfordrande ur en ung människas näbb, när jag själv hade kraxat fram omöjligheternas uppgivenhet. Det var lite sen nyårsnatt och kamratligheten flödade. Den kan ju göra så vissa nätter. Vad skulle jag kunna ställa upp för modell, när min tillvaro är så långt borta från en idealtillvaro? Jo, med pengars makt är det lätt, dels bli godtagen, dels bestämma över de köpbara delarna av livet. Men det är tusan så mycket värre med delaktigheten i stora delar av det liv, samhället förutsätter som självklar. De delar, som tros avklarade, helt enkelt i hamn. Alltså det samhälle, som inte kan betalas med nu -pengar, eftersom felsatsningar redan betalats med dyra då aktuella -pengar. De delar av samhället, som planerades med då -kunskap och där nu - ointresset hindrar dagens kunskap från att få genomslag i handling. Det är här uppgivenheten skapar det grå i vardagen. Nu -människan är inte beredd att snabbt åtgärda då -maktens misstag. Man säger sig inte kunna stå till svars för gamla oförrätter / försyndelser. Det är rent ut sagt, inte så väl beställt med nu -solidaritetens vilja att ta tag i och rätta till det förgångna dået dvs allt det som gjorts enligt dåtidens kunnande och förmåga. Det blir tyvärr lätt: Vår tid har ju sin plåga och det räcker med den vi har nu. Ungefär som fegheten och klyschorna om vår neutralitet under andra världskriget och det dåliga samvetets smärta inför förtigandet av baltutlämning och andra då - realpolitiska ställningstaganden och senare föraktfullt bedömda tillkortakommanden. Min övertygelse: En fungerande demokrati förutsätter kunskap. En levande demokrati, som får inte stelna i några formar, utan måste ständigt rusa med i en allt mer krävande kunskapsutveckling. Jag tror inte heller, att en fungerande demokrati har råd med dåligt samvete. Vi måste nog tro på människans utveckling genom att hänvisa till ny kunskap. Det är inte bara med stigande ålder vi blir klokare. Det är genom att ta till oss ny kunskap som klokheten ökar. Politikerrollen är att ange ramar antingen baserade på mummel i folkdjupet, hävd eller lagstiftning. Den kortsiktige politikern utan tro på förnyat förtroende - anger de snäva ramarna. Den med perspektivsyfte strävar efter att vidga ramarna så att de blir visioner - möjliga att förverkliga - under senare mandatperioder. Hela tiden med något mål borta i horisonten att eftersträva. Och då är det angeläget, att visionen eller målet måste kompletteras med synliga delmål längs vägen. Annars är risken stor att vi tappar intresset och kompassriktningen. Vi ger helt enkelt upp. De mätbara målen är viktiga att formulera. Utan vision och redovisade delmål är risken i dag annars, att vi som medborgare för sent upptäcker åtsnävningen dvs det kortsiktiga ramverket, som omges av ekonomiska spartermer. Det ramverk, som inte kommer ur någon vision, utan bara snäva ramar skapar ett deflatoriskt samhälle. Men för den räddhågsne skapar det den trygghet, som inte stör nattsömnen. Deltagandedemokrati? Inom handikapprörelsen är vi kanske på väg mot någon slags deltagandedemokrati. Åtminstone inom landstingsvärlden. Vad ska det innebära? Att man lyssnar på oss. Att vi når respekt för argument. Att erfarenhet respekteras som en kunskap motparten behöver få och vill ta emot. Där kunskap blir ett instrument i samverkan med politiker och tjänstemän. Makten får ägas av politikerna och samverkan skapar våra möjligheter till inflytande i beslutsprocessen. Och blir inte bara besvärande hinder med hittillsvarande formuleringar som - aldrig nöjda gnällspikar, - kravmaskiner. Om vi visas respekt för ett kunnande och de signalerna når fram till oss, höjs vår självkänsla och vi kan uttrycka oss på ett förståeligt sätt. Dialogen blir möjlig. Där vi alla tar ansvar för att göra något åt det otillgängliga samhället, oavsett om det är gamla då -försyndelser eller nya på väg -försyndelser. Det kommer att kosta och det kommer att kosta på. Det är nog ändå det blivande tillgängliga samhället jag vill leva i och det engagemanget, som driver mig att vara med. Trots många fortsatta uppförsbackar. Olle Johansson\ramverk 7
Svårare få lönebidrag länge Det ska bli mycket svårare än idag att få lönebidrag mer än fyra år. Det föreslår den statliga utredning som har letts av Sonja Fransson (s). Syftet är att lönebidrag ska komma fler till del, samtidigt som färre ska fastna i lönebidrag för gott. Redan idag finns en regel om att lönebidraget bara ska gälla fyra år. Sedan ska det ske en särskild prövning. Den regeln fungerar inte, enligt utredarna. Därför föreslår man hårdare villkor för att lönebidraget ska fortsätta efter fyra år. Särskilt lönebidrag ska bara vara för en mindre grupp, säger Sonja Fransson. I utredningen har man undersökt hur prövningarna går till idag. Ett vanligt motiv för att fortsätta med lönebidrag är att arbetsgivaren inte har råd att ha personen kvar annars. Det är inte ett acceptabelt enligt utredarna. Syftet med lönebidraget är inte att subventionera verksamhet. Det får i så fall göras på annat sätt, säger Sonja Fransson. Utredningens uppskattning är att särskilt lönebidrag ska gå till cirka 10 000 personer. Idag har cirka 60 000 personer lönebidrag. Hur stor del av dem som har haft bidrag i mer än fyra år, har utredaren inte tagit reda på. Däremot vet man att det är en stor grupp som har lönebidrag lång tid. Genom att begränsa bidraget i tid så kan det komma fler till del, säger Sonja Fransson. Utredarna vill att reformen införs successivt. De som bara har några år kvar till pension ska inte behöva vara oroliga för att bli av med sitt lönebidrag, säger Guy Lööv, sekreterare i utredningen. Utredningen föreslår att någon typ av övergångsregler ska gälla. Exakt hur de ska se ut har man inte tagit ställning till. Det är också viktigt att komma ihåg att de som har lönebidrag har anställningsskydd precis som alla andra. Om arbetsgivaren inte har råd att ha en person kvar om lönebidraget upphör så betyder inte det att just den personen får sluta. Det kan vara någon annan som får gå som är anställd senare, säger Guy Lööv. BÄTTRE PLANERING För att göra det lättare för lönebidragsanställda att få vanliga anställningar föreslås att det görs en noggrann kartläggning och utredning av varje person. Idag genomförs åtgärder, men det saknas ofta en röd tråd. Det finns inte någon ordentlig plan för man ska komma ut på arbetsmarknaden. Det är inte heller säkert att man har tagit hänsyn till vad personen själv vill, säger Sonja Fransson. Utredarna föreslår att den som har lönebidrag ska kunna få individuellt anpassad utbildning för att stärka sina möjligheter att få jobb utan subvention. Utbildningen ska vara en del i den långsiktiga planen för personen. Utredarna anser att begreppet arbetshandikapp ska tas bort. Istället ska man tala om behov av särskilt stöd och nedsatt arbetsförmåga. Det ska inte heller längre ske någon kodning av arbetshandikappade. Som det fungerar idag kan det bli ganska godtyckligt utifrån diagnos. Det är bättre att utgå från individen, inte diagnosen. Jag har sett intyg från läkare där det står att personen inte kan göra det och det, men det är inte upp till läkaren att avgöra det, säger Sonja Fransson. LÅG LÖNENIVÅ Det har länge funnits krav på att nivån på lönebidraget ska höjas. I utredningen konstateras att den låga nivån ställer till problem. Det blir svårare att hitta arbetsgivare än om ersättningen var högre. Dessutom är det många arbetsgivare som anpassar lönenivån efter taket för lönebidraget. Trots det lägger inte utredarna något förslag om att bidragsnivån ska höjas. Vi har inte kunnat lämna förslag som går utöver budgeten. Om vi hade föreslagit höjd nivå hade det inneburit att färre skulle få lönebidrag. Men vi tycker att nivån måste höjas. Vi uppmanar regeringen att avsätta pengar för det, säger Sonja Fransson. Utredarna har även sett över anställningsformen Offentligt Skyddat Arbete, OSA. Förslaget är att det tas bort och ersätts med Utvecklingsanställning och Trygghetsanställning. Utvecklingsanställning ska ses som en förlängning på kartläggningen för personer med starkt nedsatt förmåga och behov av mycket stöd. Den ska pågå i högst två år. Om man under den tiden inte lyckas hitta annan sysselsättning så ska anställningen övergå i trygghetsanställning, en typ av skyddat arbete. Till skillnad från OSA ska även andra än offentliga arbetsgivare kunna skapa sådana anställningar. Utredarna räknar med att cirka 10 8
000 personer kommer att omfattas av utvecklingsanställning eller trygghetsanställning. (Nyhetsbyrån ikapp) FAKTA Utredarna lämnar också följande förslag: Mer informationsinsatser från Arbetsmarknadsverket för att arbetsmarknadens parter ska få mer kunskap om möjligheterna till olika stöd och att det finns mycket outnyttjad arbetskraft. Lönebidrag ska också kunna ges till personer som redan har arbete, men som får nedsatt arbetsförmåga. Reformen ska prövas under två år. Utredningen heter ArbetsKraft (SOU 2003:95) och kan hämtas på webbadress: http://www.naring.regeringen.se/ propositioner_mm/sou/2003/ index.htm Utredningen om lönebidrag är en stor besvikelse. Det anser Handikappförbunden. Det finns 600 000 människor i Sverige med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionshinder, många av dem skulle behöva olika typer av stöd. Men den här utredningen fångar bara upp en liten del av den gruppen, säger Micke Klein, arbetsmarknadsutredare på Handikappförbunden. I veckan överlämnade lönebidragsutredningen sina förslag till regeringen. Handikappförbunden är inte alls nöjda med resultatet. Det man föreslår handlar om justeringar och finlir, istället för ordentliga reformer. Här fanns chansen att ta ett helhetsgrepp om arbetsmarknadspolitiken för funktionshindrade. Det har man missat, säger Micke Klein. Handikappförbundens kritik handlar till stor del om att dagens arbetsmarknadsåtgärder berör för få personer. Idag är det cirka 60 000 som har lönebidrag och 25 000 med arbetshandikappad som jobbar hos Samhall. Det finns en väldigt stor grupp som har nedsatt arbetsförmåga utöver den här gruppen. De får inte stöd idag och med de förslag som nu läggs kommer de inte heller att få det i framtiden, säger Micke Klein. För några månader sedan presenterades en utredning om Samhalls framtid. Där fanns förslag för hur arbetsförmedlingen skulle fånga up den större grupp som har nedsatt arbetsförmåga och som inte får stöd idag. Det handlade om att de "Lönebidragsutredning stor besvikelse" skulle få en ordentlig utredning och sedan möjligheter till olika utvecklingsinsatser som utbildning och praktik. Vi hoppades att lönebidragsutredningen skulle komma med förslag för hur man sedan skulle kunna slussas ut på arbetsmarknaden med olika typer av stödinsatser. Det hade behövts. Det är många i den här stora gruppen som behöver olika typer av stöd för att vara konkurrenskraftiga, även efter att de har fått utvecklingsinsatser. Men utredarna har ju varit bundna till att komma med förslag som inte kostar något. Då räcker väl resurserna bara till en mindre grupp funktionshindrade? Nej. Det anser inte vi. Med ordentliga reformer hade det gått att nå en mycket större grupp utan att det hade kostat mer, säger Micke Klein. Handikappförbunden är också kritiska till hur utredarna har hanterat frågan om de ideella organisationerna. Ett av regeringens uppdrag var att komma med förslag om regler för ideella organisationer som leder till att arbetshandikappade får meningsfulla arbetsuppgifter inom organisationslivet, exempelvis inom handikapprörelsen. Utredarna kommer inte med några sådana förslag. Istället skriver man att det inte ska göras någon åtskillnad mellan ideella organisationer och andra arbetsgivare. Handikappförbunden menar att det här kommer att leda till att ideella organisationer i fortsättningen får svårt att ta emot personer med lönebidrag. I utredning ställs höjda krav på arbetsgivare som tar emot människor med lönebidrag. Arbetsmiljön ska vara god, det ska finnas ordentligt arbetsledning, med mera. Det är bra krav, men ideella organisationer klarar inte att leva upp till dem om man inte får något stöd från samhället sida, säger Micke Klein. En annan brist i utredningen, enligt Handikappförbunden, gäller nivån på lönebidragen. Det har inte utretts ordentligt vilka följderna är av dagens låga nivå på lönebidraget. I utredningen uppmuntras regeringen visserligen att höja lönebidragsnivån, men det räcker inte att göra så. Det som skulle ha behövts en ordentlig utredning av vilka effekter det har fått för hur lönebidragen fungerar. (Nyhetsbyrån ikapp) 9
Handikapprörelsen bör bli en förebild för integration! I november samlades invandrarnätverket igen för att ta nya krafttag. Nätverket bildades för ett och ett halvt år sedan och består av representanter för olika organisationer inom HK-rörelsen. Alla föreningar har frågan uppe för hur vi ska få med våra nya svenskar - och den stora frågan är hur man ska nå ut. Vi måste se till att det inte blir segregering inom det svenska föreningslivet, och en fråga som diskuterades var om det var önskvärt att det bildades underavdelningar enbart för olika språk- eller invandrargrupper. Slutsatsen var att vi bör undvika en sådan splittring och i stället göra allt för att välkomna alla i samma verksamhet: Funktionsnedsättningen är det gemensamma att samlas runt - inte språket. Svenska grodor En samling svenska misstag och krångligheter. Ur skoluppsatser: Geografi: Ryssland är dubbelt så stort som hela världen. Konst: Greta Garbo är en svensk filmstjärna vars make ingen skådat. Allmänt: Ungdomen är och förblir Sveriges framtid. Det ansåg redan de gamla grekerna. Attityder är ett nyckelord. Inte bara från de infödda svenskarnas sida utan även hur de invandrade ofta är vana att betrakta människor med funktionshinder. En sak som kom upp var att flyktinghandläggare och andra som invandrarna först möter ofta inte är insatta i funktionshinderfrågor och vilka rättigheter som finns på den fronten. Personlig kontakt är värdefull. Föreningarna måste bli mer aktiva gentemot medlemmar med invandrarbakgrund och ta personlig kontakt. Information på invandrarspråk måste ut till de områden där dessa finns. Stockholms stad har skyldighet att informera invånarna på bästa sätt, men kanske man skulle försöka hitta sponsorer? På Svenska Institutet kan vi hämta material och inspiration kanske. Konst: Anders Zorn målade naket så att man verkligen såg hur det såg ut, och det hade man aldrig gjort förut. Ekonomi: Sparas spargris ser alltid så glad ut därför att den jämt är full. Samhällsfrågor: Är ungdomen bättre eller sämre nu än förr? På den frågan skulle jag vilja svara ett bestämt ja. Historia: I en uppsats med titeln Beskriv er historisk personlighet som tilltalat dig och berätta varför lästes följande: Den enda historiska personlighet som tilltalat mig är en riksdagsman. Han tilltalade mig på Vaxholmsbåten och bjöd mig Träffen utmynnade i dessa konkreta åtgärder: Vi ska trycka upp 10 integrationstips och delas ut till de lokala föreningarna. Nätverket ska starta ett Projekt Närkontakt för att kontakta varenda lokalförening och engagera deras eldsjälar i dessa frågor för att sedan arbeta vidare. Projektpengar ska sökas centralt i stadsnämnden och åberopa stadens informationsskyldighet. 3 etapper är planerade: 1. Söka pengar för att hitta och rekrytera kontaktpersoner i varje handikappförening. 2. Titta på vad invandrarorganisationerna gör och tycker. 3. Producera informationsmaterial och stöd till föreningarna samt öka beredskapen inom föreningarna för invandrarmedlemmarna. Träffen avslutades med en känsla av nya öppningar för framtiden och nu ska det letas med ljus och lykta efter eldsjälarna. IM på mjölk. Men varför han tilltalade mig vet jag inte alls. Familj: Min familj består av tre personer: Far, mor och jag själv. Själv är jag yngst. Litteratur: Bellman uppfostrades i ett gudfruktigt hem, men han tog skadan igen när han blev stor. Jul: Ett svårt problem är hur man ska få plats med julklapparna bland alla TV- program. Samhällsfrågor: Amerikanarna går lika mycket i kyrkan som på nöjen. I Sverige är det tvärtom. Detta och mycket mer finns att läsa på www.avigsidan.com 10
Sämre försäkring med lönebidrag Kommunala bolag uppmanas att vara försiktiga med att anställa personer som har lönebidrag. Orsaken är att två försäkringsbolag har ändrat sina regler. Bolagen ger bara försäkring för den som har lönebidrag om personen kan lämna en hälsodeklaration. KFS är arbetsgivarorganisationen för kommunnära företag. Företagen är både stora och små, och finns över hela landet. KFS har tecknat ett kollektivavtal med facket om att de anställda ska få ett extra försäkringsskydd, PA-KFS. Men nu har försäkringsbolagen SPP Liv AB och Skandia beslutat att de inte längre vill teckna försäkringar för dem som har lönebidrag eller någon partiell sjukersättning, exempelvis förtidspension på deltid. För att försäkringen ska omfatta dessa grupper måste de kunna bevisa för försäkringsbolaget att de är fullt arbetsföra. Det här inte någon skillnad för den enskilde. Den har fortfarande rätt till det som står i kollektivavtalet. Men det innebär att det blir arbetsgivaren som får stå för risken istället för försäkringsbolaget, säger Kerstin Strand på KFS. Hon menar att det kan vara svårt för ett litet bolag om det tvingas betala ut mycket pengar för en person. Därför uppmanar KFS medlemsföretagen att avvakta med att nyanställa personer som har lönebidrag. Det kan ju låta väldigt negativt. Men det här är komplext. Jag är inte alls säker på att alla arbetsgivare har förstått vad det är som gäller. Därför har vi valt att göra så här. KFS för diskussioner med SPP Liv och Skandia för att de ska ändra sin ståndpunkt. De fackliga organisationerna är också med och trycker på för att försäkringsbolagen ska ändra sig. Försäkringsbolagen säger att bolagens risk är större för personer med lönebidrag, men vi vill ha ett underlag för hur de har kommit fram till det, säger Kerstin Strand. (Nyhetsbyrån ikapp) 11
Tips från Louise Tisdagen den 16 mars kl. 18-19.30 en öppen föreläsning på Stockholms Universitet: Från byfåne till medborgare i ett samhälle för alla. Professor Anders Gustavsson pedagogig, socialpedagogik och handikappforskning. Plats: Hörsal A2 Södra huset, Frescati. Varje år sedan universitetet grundades på 1800-talet hålls gratis och öppna föreläsningar i olika ämnen. Vårterminen 2004 är temat Det mänskliga livet. Hur fungerar vi människor tillsammans och varför ser omvärlden ut som den gör? Det är frågor som våra samhällsvetenskapliga forskare behandlar under vårens föreläsningar. Arrangör: Enheten för kommunikation och samverkan, tel. 08-16 22 56. Får Du ont i händerna när Du använder kryckkäppar? Pröva att linda lite skumplast runt handtagen med gummisnoddar och trä ett par babysockor ovanpå. Själv har jag några par i olika färger för att matcha klädseln. Använder Du manuell rullstol kan det göra ont i händerna och kan vara svårt att få bra grepp. Jag använder ridvantar - stickade syntetvantar med handflatorna täckta av små plastnoppor för att ge bra grepp i tyglarna. Dessutom är de lätta att tvätta vilket är praktiskt och de skyddar händerna bra. 12
ICF - vad är det? Världshälsoorganisationen WHO har efter cirka 30 års arbete kommit fram till ett system för hur man ska bedöma olika funktionstillstånd och funktionshinder. Det kallas ICF, International Classification of Functioning, Disability and Health, och är riktlinjer som ska gälla i hela världen så att begreppen ska bli mera lika överallt. Med detta nya sätt att klassificera kommer man också att räkna in svårigheter som omgivningen ställer upp. Ett funktionshinder kan alltså förstärkas eller uppstå genom att samhället är otillgängligt. Detta är en förbättring mot förr när man ansåg att hindret enbart bestod av den enskilda människans funktion och hälsa. Men nu har alltså WHO slagit fast att sådan delaktighet som t.ex. utbildning och arbete är minst lika avgörande för funktionstillståndet som bristande syn eller hörsel. Alla människor kan omfattas av ICF, alla har ju ett funktionstillstånd. Frågan är hur ICF kan användas inom DHR? Hur kommer svensk lagstiftning att påverkas av detta världsomspännande klassificeringssystem? Finns det risk för mer registrering och byråkrati? Eller är det ett bra verktyg för ett bättre samhälle? För att gardera oss i framtida diskussioner borde vi ta reda på lite mer om det här. Den som har Internet kan kanske gå in på Socialstyrelsens hemsida och försöka hitta något matnyttigt: http://www.sos.se/epc/klassifi/ icf.htm På WHO s sida kan man söka i ICF: http://www3.who.int/icf/ onlinebrowser/icf.cfm IM Fondmedel! De gåvomedel som inkommit till avdelningen och där donatorn sagt hur medlen ska användas, de fonderas. För närvarande har vi fyra fonder med en total behållning på ca 270.000 kronor. Fondernas namn respektive ändamål är: Ester Amanda Eliassons stiftelse: Att användas till hjälp åt behövande vanföra, främst polioskadade. Eleonora Ströms stiftelse: Att användas till vård och hjälp till ålderstigna behövande på Kungsholmen. Anonyma givares stiftelse: Att användas till semestervistelse för rörelsehindrade ungdomar som ej har möjlighet att på annat sätt få tillfälle till en sådan. Jan Baudous stiftelse: Att användas i avdelningens studieverksamhet med syfte att möjliggöra för personer med omfattande rörelsehinder att utbildas inom DHR för att kunna företräda DHR i olika sammanhang. Om Du önskar söka medel ur någon av våra fonder ska Du göra det skriftligt och ställa Din ansökan till respektive fond, adress: C/o DHR STOCKHOLMSAVDEL- NINGEN, Kvarnbacksvägen 30 A, 168 74 BROMMA Av Din ansökan ska, förutom namn, adress, telefonnummer och födelseår, även framgå till vilket ändamål och vilket belopp Du söker. I ansökningar till de tre förstnämnda stiftelserna behöver Du också kortfattat beskriva Din situation. Ansökan ska ha inkommit till avdelningen senast den 15 mars 2004, för att kunna behandlas under det året. 13
Västerort ÅRSMÖTE DHR Västerortssektionen håller sitt ÅRSMÖTE lördagen den 21 februari 2004 mellan kl 13.00 16.00 på Tranebergs Servicehus Tranebergsvägen 45-47, Alvik i Bromma Inbjuden gäst är Jaan Kaur från DHR Förbundet. Årsmötet är årets viktigaste möte! Kom och tyck till om verksamheten och välj funktionärer inför kommande verksamhetsår! Efter sedvanliga mötesförhandlingar får vi sång och musik av interna förmågor. Efter mötet bjuder vi på en bit mat på restaurangen. Ledsagare finnes! Välkomna till Tranebergs Servicehus! Styrelsen! ************************* Alla medlemmar hälsas välkomna till TRIVSELBINGO i Spånga Folkan, Spångavägen 353 i Spånga söndagarna 7 mars och 4 april mellan kl 13.00 och kl 16.00. Arrangörer: Bingokommittén i Västerortssektionen ************************* Är det länge sedan du var på Cosmonova??? Vi ger dig en chans att ändra på det. Onsdagen den 10 mars 2004 bokar vi platser på föreställningarna; Korallernas Värld kl 12.00 Insekter kl 13.00 Biljettpriset är 75 kronor/person eller Gruppbiljett minst 10 personer á 70 kronor/person. Varje föreställning är på 45 minuter. Du bör vara på Cosmonova senast 45 minuter innan föreställningen. På grund av Brandinspektionen finns det endast plats för tre rullstolsburna personer per föreställning. Vi förbokar dessa platser, anmälan är bindande. En assistent/ledsagare går in fritt per rullstolsburen person. För dem som vill och har lust samlas vi till en gemensam lunch i restaurangen efter föreställningen. Varmrätt, Salladsbord och Kaffe till en pris av 70 kronor eller Kaffe och Kaka till en pris av 35 kronor. DU BESTÄLLER SJÄLV FÄRDTJÄNSTRESAN DIT OCH HEM. Adressen är Naturhistoriska museet, Frescativägen 40 Anmäl dig till Gunnar Olsson tel: 08-761 35 61 eller Gunvor Hersén tel: 08-36 59 62, Telefonsvarare finns. SENAST 1 mars 2004. Först till kvarn har möjlighet att välja föreställning osv. Hjärtligt Välkomna Resekommittén i DHR Västerortssektionen Innergruppen Museibesök Torsdagen den 26 februari 2004 besöker vi Tullmuseet, de visar tullmiljöer från 1920. Smuggling och kontroll m.m. Kostnad 50 kronor Adressen är Alströmergatan 39, vi träffas strax före 13.00. vi får en guidad visning kl 13.00 Sedan dricker vi kaffe och wienerbröd. Beräkna hemresan mellan 15-15.30. Ledsagare finns med. Anmälan till kansliet tel 564 826 50 senast 20 februari arr Innergruppen Nya tag på Aspvik! Sommarhemsstyrelsen söker ännu fler nya friska krafter. Är Du intresserad av att delta i planeringen och arbetet för Aspvik ska Du höra av Dig till valberedningen eller kansliet. Även Du som inte är intresserad av styrelsearbete är välkommen! 14
Virtual Realitykuben på KTH besökte jag för andra gången i mitten av januari. En rolig och annorlunda upplevelse. Vad är nu detta? Iklädd filttofflor hasar man in i ett litet vitt rum ca 3x3x3 meter, får ett par speciella 3-D-glasögon och så börjar färden. Datoranimerade projiceringar på alla ytor runtom gör att man känner sig sväva och röra sig, genom och över rummet. Detta sker med hjälp av en manöverdosa typ joystick som manövreras av arrangören. Har Du tur får Du själv testköra! På sätt och vis är det som att kliva in i ett data-spel. Första gången jag besökte VR-kuben för ett par år sedan hade en konstnär gjort imaginära landskap och världar som man upplevde nästan som färgrika drömmar. Nu är det ett par konstnärer som samarbetar bl.a. med Medelhavsmuseet för att 3-D-verkliggöra svenska arkeologiska utgrävningar på Cypern på 1920- och 30-talen. Baserat på fynden har arkeologerna rekonstruerat ett palatskomplex från 500-talet f.kr. på berget Vouní som visualiseras i VR-kuben med hjälp av konstnärerna Bino och Cool. Hur är det med tillgängligheten? Handikapparkeringsruta utanför, inga trappor inne, ramp till kub-området. Jag satt i kuben på vanlig stol vars framfötter fått filttofflor. Även en rullstol kan nog få golvskydd om man frågar i samband med bokning av visning som kostar 100 kr. Adress Brinellvägen 23. Louise Lindström SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Enheten för Ledsagarserv ice Postadress: 106 64 Stockholm Besöksadress: swedenborgsgatan 20 tel: 08-508 400 50 fax: 08-508 400 55 e-post: ledsagarservice@sot.stockholm.se Nya telefontider från och med den 1 december 2003 Vardagar: 09.00-11.30 och 13.00-15.00 Söder om Söder L ö r d a g s k a f é e r i samlingssalen Axelsbergs servicehus, Axelsbergs Torg 3 Lördagen den 14 februari 2004 kl. 13.00 15.00 Ove Engström sjunger till eget gitarrackompanjemang ************************* Lördagen den 20 mars 2004 kl. 13.00 15.00 Den mångsidige och alltid populäre Jörgen Vilén underhåller På lördagskaféerna har vi information, kaffeservering och lotterier. Anmäl gärna ditt deltagande i lördagskaféerna, till kansliet eller direkt till Axelsbergs Servicehus telefon 508 236 16. ************************* Sektionens medlemmar kallas till Årsmöte Söndagen den 22 februari 2004 kl. 14.00 16.00 Lokal: Bagarmossens Folkets Hus, Lillåvägen 44, Bagarmossen Sedvanliga årsmötesförhandlingar. Vi delar ut årsmöteshandlingarna i möteslokalen. Vill du ha handlingarna före årsmötet, kan de beställas från vårt kansli, tfn 564 826 50. Vi bjuder på kaffe/te och smörgås. ************************* I nästa Nollåttan: Fågelskådning: På begäran tänker vi ordna ett besök till det fågeltorn vid Ågestasjön, som beskrevs i Nollåttan nr 4 2003. Besöket är tänkt att ske i slutet på april/början på maj. Eskilstuna runt: Notera redan nu i din almanacka en endagsresa till Eskilstuna, lördagen 15 maj. Vi kommer bl.a. att besöka Rademacher-smedjorna. Resan ersätter maj månads lördagskafé. Välkommen önskar styrelsen för DHR Söder om Söder 15
Lättare öppna burk med Magic Hand På Lunds tekniska högskola, LTH, har man tagit fram en robot som ska göra det enkelt för personer med funktionshinder att öppna burkar och flaskor. Att få upp locket på en glasburk kan vara svårt för vem som helst. Om man har nedsatt förmåga i armar och händer kan det vara omöjligt. Forskare på Lunds universitet har utvecklat en robot, Magic hand, som kan öppna olika slags burkar och flaskor. För att öppna en burk så ställer man den på robotens bottenplatta där ett gripdon klämmer åt den och skruvar loss locket. Gunnar Bolmsjö, professor vid LTH, tror att roboten på sikt kan bli en kommersiell framgång eftersom många äldre har användning av den. - Och då talar vi om många miljoner människor bara i Europa. Befolkningen blir ju allt äldre, säger han till KTH-aktuellt. (Nyhetsbyrån ikapp) Nordbor i Mellanvästern redan på 1300-talet Det frågar man sig sedan 1898 då en utvandrad Hälsinge-bonde hittade en sten på sina marker nära Kensington, Minnesota, när han tillsammans med sin tioåriga son grävde upp roten av ett kullfallet träd. Med ungdomlig nyfikenhet undersökte pojken stenen och kände att det fanns ristningar på den, kanske var det indiantecken? Det visade sig vara runor, det skriftspråk som användes i Skandinavien under vikingatid och delvis ända fram till vår tid. Stenen är nu på besök i Sverige och visas nu på Historiska museet fram till slutet av januari 2004 tillsammans med en presentation av olika tolkningar av textens innehåll, runornas utseende samt historiska och geologiska tidsbestämningar. Stenen ska genomgå nya undersökningar med nya metoder här för att försöka fastställa om den är äkta eller falsk. Ett spännande stycke historia! Louise Lindström Den 2 oktober var ett dussintal personer på plats hos M-testcenter i Skärholmen för att få sina bilar expertkollade, en förmån som avnjuts av Motorklubbsmedlemmar kombinerat med fika och trevlig samvaro. foto: Louise 16
17
Så här mysigt kan det se ut att spela Bingolotto med Bingolotta! Glöm inte: Liljeholmsbadet har öppnat för säsongen! Ring Catarina på 564 826 50 Alla som tecknar en prenumeration våren ut (Du får gärna fortsätta i höst) får en liten överraskning. Häng med så blir vi fler som stöder DHRi slutänden. Jag arbetar stenhårt med att värva medlemmar till Bingon. Du behöver inte vara medlem i DHR, alla får vara med - grannar m.fl. Du hänger väl på en glad Bingolotta! Inbetalningskort kommer 1 gång i månaden eller om Du önskar annat. Jag skriver brev som följer med lotterna, ibland med en liten frågetävling att besvara - med en bingolott som pris! Jag hoppas verkligen Du hakar på mitt erbjudande. Tänk på DHR! Kramar från Bingolotta Catarina Ring 08-564 826 50 så pratas vi vid! Säljes Stor 2:a Gärdet Bottenvåning utan insyn, lätt att ta sig ut och in. Skeppargatan 102. Vätter mot grön innergård. 56 kvm (eg 3:a). Välskött brf. Stambytt. Nära till livsmedelsaffär och Fältöversten. Pris 1.850.000 kr/högstbj. Hyra 2.269 kr/mån. Bredband och Kabel-TV. Kontaktperson: Björn Zätterström 0695-50005 eller bjorn.zatterstrom@home.se Visning 7/2 och 8/2 kl 11-13 Kansliets telefonnummer Catarina Goode 564 826 50 Roger Jakobsson 564 826 52 Ingela Mismo 564 826 53 Annika Sjöstedt 564 826 56 Sebastian Nikula 564 826 54 Mail: dhrs@algonet.se Mobiltelefonnummer till: Ordförande Nils Duwähl: 073-981 99 34 Kanslichef Sebastian Nikula: 073-981 99 54 Kansliet: 073-981 99 74 Nya hemsidan: www.dhrs.se Nya mejl-adresser till kansliet: info@dhrs.se förnamn.efternamn@dhrs.se PS: De vanliga adresserna och numren gäller också 18
Händer i avdelningen! OBS! Preliminärt kalendarium. Kolla annonser i senaste nummer så att aktiviteten inte är ändrad! Februari Lörd 14 Lördgagskafé med Söder om söder Tisd 17 Manusstopp Nollåttan nr 2 Lörd 21 Årsmöte Västerort Sönd 22 Årmöte Söder om söder Torsd 26 Museibesök med Innergruppen Torsd 26 Årsmöte Motorklubben Mars Sönd 7 Bingoträff med Västerort Tisd 9 Beräknad utgivning av Nollåttan nr 2 Onsd 10 Cosmonova med Västerort Månd 15 Ansökningar om Fondmedel ska vara inkomna Lörd 20 Lördgagskafé med Söder om söder Lörd 27 Avdelningens årsmöte April Sönd 4 Lörd 24 Maj Lörd 15 Bingoträff med Västerort Distriktets årsmöte Eskilstuna runt med Söder om söder OLDFASHION ASSISTANS Vårt nystartade företag bygger på mångårig erfarenhet samt stor respekt och förståelse för den enskilde brukaren. Vi är lyhörda för brukarens önskemål! Janette och Ulf Karlsson Skebokvarnsvägen 181 124 52 BANDHAGEN Tel 08-994832 Mobil 0737-384913 el 070-5828609 dhr DHR NOLLÅTTAN Stockholmsavdelningen Kvarnbacksvägen 30 A 168 74 BROMMA Tel: 08-564 826 50. Fax: 08-28 28 34 E-post: dhrs@algonet.se t.f. redaktör: Ingela Mismo Omslagsbild: Ingela Mismo Sättning och original: Globalt Företagstryck AB dhr Ansvarig utgivare: Jaan Kaur Manusstopp: För nr 2/2004, som utkommer omkring den 9 mars är 17 februari. För insänt icke beställt material ansvaras ej. Nollåttan ges även ut som taltidning. Annonser: Tel: 08-564 826 50 Tryckeri: Globalt Företagstryck AB, tel: 08-32 50 50 DE HANDIKAPPADES RIKSFÖRBUND STOCKHOLMSAVDELNINGEN Kvarnbacksvägen 30 A 168 74 BROMMA Tel: 08-564 826 50 Fax: 08-28 28 34 E-post: dhrs@algonet.se Postgiro: 5 82 08-0 Bankgiro: 710-9333 Kansliet har öppet vardagar klockan 8.00-12.00, 13.00-16.00 (Flextid tillämpas. Ring före besök! Vid hög arbetsbelastning kan kansliet vara stängt och telefonsvararen på.) STYRELSEN: Ordförande: Nils Duwähl Ledamöter: Amir Amirriazi, Kjell Hammar, Marita Innergård, Laila Jörnek, Kjell Sandström, Louise Lindström, Anna Kopp, Jan Baudou. Revisorer: Michael Buch och Anita Ståhl 19
POSTTIDNING B dhr Avs: DHR Stockholmsavdelningen Kvarnbacksvägen 30 A 168 74 Bromma Rullstolstaxi? Ja, hos Taxi 020 kan Du fortfarande beställa Rullstolstaxi dygnet runt, 7 dagar i veckan! Har Du färdtjänst betalar landstinget dessutom halva kostnaden! Med andra ord får Du som är färdtjänstkund 50% rabatt på taxameterpriset. Betalning för resan sker i bilen och när Du beställer ringer Du gratis på 020-68 68 68. 020-68 68 68 Besök även vår hemsida, www.taxi020.se