Med företagens glasögon

Med företagens glasögon Birgitta Laurent, Monica Renstig, Peter Fritz Oktober 2007 Hur Sveriges 50 största kommuner på sina hemsidor informerar företagarna om upphandlingar och om hur man blir privat utförare

Förord 1 Förord I vilken utsträckning informerar Sveriges kommuner om sina rutiner kring upphandlingar? Det säger mycket om deras inställning till att låta privata företag etablera sig inom de verksamheter där kommunerna själva är dominerande idag. Internet är den stora informationskällan framför andra. Och kommunernas hemsidor är den första anhalten för alla företagare som vill veta hur de kan få vara med och konkurrera om offentliga uppdrag. Därför förtjänar de en helt egen granskning. Konsultföretaget Renstig Consulting Group, Monica Renstig och Peter Fritz, har på s uppdrag tittat närmare på de hemsidor som tillhör landets befolkningsmässigt 50 största kommuner. Vi har bland annat undersökt hur man på nätet informerar företagare om lagstiftning, regelverk och tillvägagångssätt för att delta i en upphandling. Att på detta sätt mäta graden av öppenhet ute i kommunerna är viktigt. Det ger en fingervisning om hur långt vi har kommit när det gäller konkurrensutsättning av offentliga verksamheter. Verksamheter som sköts bättre av företagare. Det finns knappast något egenvärde i att en kommun driver ett café eller ett badhus, och inte heller i att endast kommunen får undervisa barn eller ta hand om de äldre. Tvärtom har frigörandet av olika verksamheter, inte minst när det gäller vård, skola och omsorg, från kommunerna lett till ett större antal nöjda konsumenter och ökad effektivitet. Anledningen är att privata utförare ofta har en bättre känsla för människors behov och önskemål, och känner kravet på att hela tiden göra bättre ifrån sig. Men inte bara de konsumenter som använder tjänsterna drar nytta av att kommunen ägnar sig åt sin kärnverksamhet, istället för att exempelvis sälja kaffe. Att fler människor blir egna företagare, och att existerande företag får ett större utrymme, har faktiskt ett egenvärde. Det kan ytterst bidra inte bara till att det går bättre för en enskild kommun, utan även till att hela Sverige kommer närmare sin fulla potential. Sammantaget förklarar allt detta varför ett stärkt privat företagande är s mest prioriterade fråga. Kommunerna kan på olika sätt bidra till att vi får fler företag i Sverige. En väg är att göra sina marknader tillgängliga för entreprenörer och företag. I det ingår en högre ambitionsnivå när det kommer till att informera om vad som gäller för att delta i upphandlingar. Att det idag tyvärr finns stora brister på det området framgår tydligt i denna rapport. Stockholm i oktober 2007 Birgitta Laurent Konkurrensexpert på

Innehåll 2 Innehåll Förord... 1 Jobbar kommunerna modernt?...3 Öppna den egna marknaden...3 Varför marknadsförs inte upphandlingarna?...4 Med företagarglasögonen på...4 Maxpoängen är 17... 5 men 8 av 10 kommuner når inte ens hälften... 5 Hemsidorna vänder sig inte till företagaren...6 Resultaten...7 Stor potential... 16 Sammanfattning... 16 Ordlista... 17 Resultaten för de 50 största kommunerna... 18

Med företagens glasögon 3 Jobbar kommunerna modernt? Alla Sveriges kommuner vill ha fler växande och lönsamma företag. Så gott som alla kommuner har en näringslivsenhet, som jobbar för att förbättra det lokala företagsklimatet. s årliga undersökning av det lokala företagsklimatet avslöjar stora skillnader mellan olika kommuner, till och med mellan olika grannkommuner. Frågan är därför om kommunerna gör så mycket som man skulle kunna göra. Nya tider kräver i regel nya metoder. Har kommunerna förändrat sitt sätt att arbeta i takt med att omvärlden har förändrats? En förändring som är ganska så radikal, inte minst i beaktande av Internets utveckling och de möjligheter som Lagen om offentlig upphandling (LOU) har givit. Vi har granskat de 50 största kommunernas hemsidor ur företagens/företagarnas synvinkel. Att vi valt hemsidorna är ett uttryck för den modernitet vi efterlyser. Företagare, mindre som större, är numera under dagtid helt upptagna av att driva själva verksamheten. För dem är Internet och kommunernas hemsidor det snabbaste och enklaste sättet att få tag i information dygnet runt. Information om hur man går tillväga för att exempelvis sälja varor och tjänster till kommunen, och om hur gör för att etablera sig inom välfärdsområdena, om det upphandling eller kundval som gäller? Det intryck vi får efter att ha genomfört vår studie och talat med några kommuners näringslivsenheter, är att landets kommuner arbetar på ett traditionellt och likartat vis i sina kontakter med näringslivet. De flesta kommuners fokus, dock inte allas, tycks ligga på att försöka locka olika företag att etablera sig på orten genom att marknadsföra sig mot dessa på olika sätt. Väldigt få informerar tydligt om de möjligheter som finns inom den egna kommunen. Många kommuner köper exempelvis välfärdstjänster från privata utförare men de flesta berättar inte om denna möjlighet på sin hemsida. Av rapporten framgår att det inte finns några större skillnader mellan borgerliga och socialdemokratiskt styrda kommuner. Således har inte informationen angående respektive kommuns majoritet någon egentlig relevans för slutsatserna i denna rapport. Vi har därför inte sett det som nödvändigt att beskriva majoriteterna på ett tydligare sätt än genom beteckningarna (B) och (S). I vissa fall har majoriteter över de traditionella blockgränserna bildats. Oftast handlar det om att ytterligare ett parti anslutit sig till Alliansen. Vi har då ändå valt att beteckna kommunen som borgerlig. Öppna den egna marknaden Kommunernas traditionella sätt att arbeta på behöver utvecklas. Att göra den egna marknaden mer tillgänglig för privata företag är viktigt. Inte minst för många kvinnliga företagare är detta av stor betydelse. Sverige har få kvinnliga företagare. Samtidigt arbetar mer än hälften av alla landets förvärvsaktiva kvinnor inom den offentliga sektorn, i huvudsak inom vård, skola och omsorg. Möjligheterna att driva privata företag inom dessa områden, där de flesta kvinnor har sin kompetens, är fortfarande begränsad, politiskt känslig och upphandlingsmässigt så krånglig och dyr att små, privata företag ofta missgynnas.

Med företagens glasögon 4 Småföretagare missgynnas också ofta av att avtalsperioderna är för korta. Det visade bland annat en utredning från Socialdepartementet som kom under våren 2007 1. Ökad konkurrensutsättning, längre avtalsperioder och bättre marknadsföring av möjligheterna, bland annat via hemsidan, kan vara ett utmärkt sätt att sätta fart på företagandet i allmänhet, och kvinnors företagande i synnerhet. Bortsett från att privata utförare oftast kan driva en verksamhet till avsevärt lägre kostnader är företagare dessutom bättre på att utforma verksamheten efter kundernas behov och utveckla den, till exempel genom möjligheten att få sälja tilläggstjänster. Därför borde kommunerna vara mer angelägna om att stimulera det lokala företagsklimatet, till exempel genom att marknadsföra och informera om möjligheterna att bli leverantör. Kommuner och även landsting utför även själva i egen regi en mängd tjänster som skulle passa utmärkt för den framväxande kunskaps- och tjänstesektorn, till exempel utredningar, undersökningar, statistikproduktion, verksamhetsanalyser med mera. Att avsevärt tydligare än idag marknadsföra/informera om möjligheterna att bli leverantör åt kommunen borde vara en angelägen och konkret uppgift för att stimulera det lokala företagsklimatet. Varför marknadsförs inte upphandlingarna? Kommunerna utnyttjar mycket sällan de verktyg de har, hemsidorna till exempel, för att tydliggöra och marknadsföra sina upphandlingar. En bättre exponering skulle underlätta väsentligt för blivande och potentiella företagare. I vår granskning framstår de offentliga upphandlingarna som någonting kommunerna inte själva vill engagera sig i mer än nödvändigt. För en person som funderar på att bli företagare skulle exempelvis listan över det senaste årets upphandlingar tjäna som inspiration till den verksamhet som företagaren skulle kunna starta. För en existerande företagare skulle en sådan lista kunna inspirera till expansion. Möjligheterna för både företagen och kommunerna är stora. Hela den offentliga sektorn köper varje år in varor och tjänster från privata företag för 400 500 miljarder kronor, där kommunerna står för den största andelen. Men det skulle kunna röra sig om ännu större summor, och ännu fler upphandlade produkter. Med företagarglasögonen på Vi har granskat hemsidorna med företagarglasögonen på. Följande utgångspunkter har styrt vår granskning: Jag överväger som företagare att flytta till en viss kommun och undrar: Finns det upphandlingar/verksamheter som lämpar sig för mig och min verksamhet där jag kan lämna anbud? Jag driver företag och undrar hur jag gör för att bli leverantör eller jobba som konsult åt kommunen. Vilka regler gäller? 1 Vård med omsorg möjligheter och hinder. SOU 2007:37

Med företagens glasögon 5 Jag är anställd i kommunen och undrar vad det finns för möjligheter att knoppa av min verksamhet? Jag driver verksamhet i en eller ett par kommuner inom välfärdsområdena och undrar om kommunen överhuvudtaget köper in privata utförare och vilket system kommunen i sådana fall tillämpar. Är det kundval med någon form av auktorisation eller är det entreprenad via upphandling som gäller? Jag funderar på att starta eget och vill bo kvar i denna kommun, men har ingen tillräckligt bra affärsidé. Vad är det som ni brukar köpa in/upphandla där jag kanske kunde etablera en verksamhet? Jag tänker starta livsmedelsbutik eller restaurang och undrar vilka tillstånd som är nödvändiga? Dessa utgångspunkter lade grunden för de 17 variabler som vi sedan valde att granska. Maxpoängen är 17 Vi valde att bryta ned utgångspunkterna i 17 mer detaljerade variabler eller kriterier. För var och en av dessa kriterier gav vi ett poäng om kriteriet var uppfyllt och noll om det inte var uppfyllt. Maxpoängen blev därför 17 poäng. Vi besökte därefter hemsidorna för landets befolkningsmässigt 50 största kommuner. Vi letade först bland naturliga länkar, via förstasidan, och under näringslivslänken (en sådan finns i regel). Hittade vi inte vad vi letade efter där gick vi in under länkarna förskolor, skolor, äldreomsorg, omsorg och servicetjänster. Och fann vi inte något där heller använde vi istället den allmänna sökfunktionen. Utgångspunkten i sökandet var även här med företagarglasögonen på, det vill säga vi utgick ifrån ett normalt språkbruk. Vi gjorde en välvillig tolkning, och gav hellre poäng i tveksamma fall än lät bli. Studien är utförd under maj och juni 2007. Förändringar kan ha skett till dags dato. De kriterier vi granskat är dock till stor del av den sorten att de inte tillhör dem som uppdateras dagligen, eller ens månatligen, enligt vår bedömning. men 8 av 10 kommuner når inte ens hälften Resultaten visar att närmare 80 procent av de 50 största kommunerna inte ens når upp till hälften av maxpoängen. Genomsnittet ligger på 6,5, vilket får betraktas som underkänt. Det finns ingen skillnad mellan de politiska majoriteterna. Flest poäng, 11, har det borgerliga Nacka och det socialdemokratiskt styrda Umeå fått. I vår studie är ungefär varannan kommun blå och varannan röd, men vilket politiskt block som styr tycks inte ha någon betydelse för hur kommunens information till företagare ser ut. Hur man kommunicerar med företagare via hemsidan avgörs inte av någon medveten policy, utan verkar istället bero på enskilda tjänstemäns intresse eller förutsättningar för att lägga ut den sorts information som vi efterfrågar.

Med företagens glasögon 6 Hemsidorna vänder sig inte till företagaren Det är väldigt få kommuner vars hemsidor i tilltal vänder sig till företagaren inte ens under näringslivslänken. För de flesta kommuner tycks hemsidan främst vara ett verktyg för tjänstemän att lägga ut olika dokument. Syftet är kanske att tillgängliggöra information, men målgruppen tycks faktiskt vara tjänstemännen själva. Språk, tilltal och interna begrepp gör att det är mycket svårt att hitta relevanta dokument. Kommunerna skulle vinna mycket på att i sin kommunikation vända sig direkt till företag och utforma hemsidan efter företagarnas behov. Vi efterlyser tydliga länkar med uppmaningar av typen: Jag vill bli leverantör till kommunen, jag vill bli konsult till kommunen, jag vill starta förskola, jag vill starta skola, jag vill sälja hemtjänst, jag vill starta särskilt boende, jag vill etablera ett personligt assistansföretag, jag vill knoppa av en verksamhet.

7 Resultaten Nedan följer de 17 kriterier vi granskade, och resultaten: 1) Finns Lista över upphandlingar? Alla kommuner utom Jönköping visar aktuella upphandlingar. Men på praktiskt taget alla kommuners hemsidor nås listan över upphandlingar genom en länk till den annonseringsleverantör som kommunen har valt. Och det innebär stora variationer i hur många veckors aktuella upphandlingar som visas, allt från en vecka upp till tre månader. Vi har även studerat vilken typ av varor och tjänster som upphandlas. Syftet var att få en uppfattning om hur stor del som ingår i välfärdsområdena i förhållande till andra, mer traditionella varor och tjänster. En rättvisande jämförelse mellan kommuner kan inte göras, eftersom det visade sig svårt att hitta hela det senaste årets upphandlingar för samtliga 50 kommuner. Någonting annat som försvårar analysen är att ett antal kommuner har infört kundval till exempel inom hemtjänsten och därför bedömt upphandling överflödigt. Andra kommuner, såsom Borås, har upphandlat bemanningstjänster inom den kommunala sjukvården, vilket räknas till välfärdstjänsterna. Sammantaget ger dock de 913 upphandlingar som finns redovisade en indikation på vilka varor och tjänster som kommunerna upphandlar. Bara 15 av dem avsåg välfärdsområdena, vilket motsvarar 1,6 procent. Ungefär lika många till avsåg olika former av konsultuppdrag som organisationsutveckling, ledarskapsutveckling, grafisk formgivning och så vidare. Områdena bygg, renovering och transport samt ventilation och vägar dominerade. Andel av kommuner som visar: 100 % 98 98 80 % Upphandlingar Tillstånd rest/livs Nästan alla av Sveriges 50 största kommuner länkar till pågående upphandlingar på sin hemsida. Detsamma gäller information om vilka tillstånd som krävs för att starta restaurang eller livsmedelsbutik. Ofta går det också att ladda ned blanketter.

8 2) Finns Lista över tillstånd? Företagaren som vill starta eller överta exempelvis en livsmedelsbutik eller restaurang behöver flera olika tillstånd från skilda myndigheter. Det gäller framförallt utskänkningstillstånd och olika hygien- och miljökrav. Vi letade efter information om vilka krav som ställs och även efter möjligheten att ladda ned olika blanketter. Alla kommuner utom Falun gav denna information på sina respektive hemsidor. Alla hade dock inte blanketter för nedladdning. 3) Finns Näringslivspolicy om hur kommunen ser på konkurrensutsättning av egna verksamheter? Företag vill gärna veta vilken policy kommunen har när det gäller de egna verksamheterna. Hur ser kommunen på avknoppning, och vill man stimulera det? Hur ser man på att kommunen själv driver verksamheter som caféer, däckverkstäder, gym eller simhallar? Verksamheter som lika gärna skulle kunna drivas av privata företag. Hur ser man på konkurrensutsättning, och finns det någon slags viljeyttring av vad som ska konkurrensutsättas och inte? Alla dessa frågor är viktiga för ett företag att få svar på genom kommunens hemsida, ytterst för att avgöra om det lönar sig att marknadsföra sig mot kommunen. För att få poäng måste kommunen ha uttalat någon form av viljeyttring när det gäller det ovanstående. Det har också räckt att det finns någon form av viljeyttring inom något av de ovanstående områdena för att få poäng. Resultatet visar att endast 11 av 50 kommuner, eller 22 procent, har en sådan policy. Och i den mån vi har funnit information på hemsidan har den nästan uteslutande vänt sig till tjänstemän. I Stockholms stad uttrycker emellertid kommunen sin vilja redan på hemsidans förstasida, där man skriver att i princip allt utom ren myndighetsutövning ska konkurrensutsättas. 4) Finns information om LOU? Som företagare vill man naturligtvis veta hur man kan bli leverantör till kommunerna. Sedan 1994 regleras alla inköp av varor och tjänster som det offentliga köper in av LOU 2. Men långt ifrån alla företag och företagare känner till lagen och vad som gäller. Inte så konstigt; LOU är omfattande och detaljrik. Det finns exempelvis olika regler beroende på vad som ska köpas in, olika beloppsgränser för olika sorters upphandlingar och bestämmelser som rör var upphandlingarna ska kungöras. Stora upphandlingar måste till exempel annonseras i hela EU. Mindre upphandlingar kan göras utan detta slag av annonsering. I vissa fall är beloppsgränserna fastställda i lagen. I andra fall får kommunerna själva fastställa beloppsgränsen. Kort sagt: det är rörigt. Det är givetvis omöjligt för företag att veta vad som gäller. Ändå verkar de flesta kommunala hemsidor utgå ifrån att företag har grundläggande information om LOU. Men så är självklart inte fallet. Därför är det önskvärt att kommunerna på sina hemsidor tydligt redogör för innehållet i lagen, gärna tillsammans med en upphandlingspolicy, och samtidigt lägger sig vinn om att förtydliga innehållet ur ett företagarperspektiv. Ökad tydlighet skulle sannolikt göra att fler företag intresserar sig för att lägga anbud. Vi har delat ut poäng till alla kommuner som på sin hemsida har information om vad LOU är. Det har inte räckt med enbart en skrivning om att upphandlingarna styrs av LOU. För att få poäng har det krävts någonting mer, som att det finns olika regler 2 LOU har ändrats flera gånger och står inför ännu fler förändringar, som styrs av ändringar i EG-direktiven.

9 för olika belopp, att det finns tröskelvärden, olika upphandlingsformer eller liknande. Har kommunen även en länk till själva lagen har vi, trots att denna är skriven på juridikprosa, gett poäng för det. Om man däremot via länken kommer till tillsynsmyndigheten, Nämnden för Offentlig Upphandling (NOU) 3 och därifrån tvingas söka efter rätt information har vi inte delat ut några poäng. För viktig information ska vara lättillgänglig. Bara drygt hälften av kommunerna, 27 av 50, har den sorts information om LOU som vi efterlyser. Av dessa är det bara runt tio som har bearbetat texten till mer begriplig svenska. Det är bara två kommuner, Lidingö och Solna, som i tilltal vänder sig direkt till företagaren och förklarar vad en upphandling är och hur den går till. Märkligt nog är det 13 år efter att lagen infördes fortfarande inte en självklarhet att informera om den på ett begripligt sätt och att i tilltal vända sig till företagare. 5) Finns information om gränsen för direktupphandling? Inte riktigt allt behöver upphandlas genom utlysning. Varor och tjänster av ringa värde kan direktupphandlas. Var denna gräns går är det upp till varje kommun eller myndighet att själv tolka utifrån lagstiftningen. Men företagare vill självklart ha ett tydligt besked. I 27 av de 50 kommunerna, 54 procent, går det via förfinad sökteknik att hitta information om var denna gräns går. Oftast vänder sig dock informationen till tjänstemännen eller upphandlarna i kommunen. Andel av kommuner som visar: 100 % 80 % 60 % 54 54 40 % 20 % 22 0 % Konkurrenspolicy Info om LOU Info om gräns för direktupphandling Bara 22 procent av kommunerna anger hur de ställer sig till privata utförare inom välfärdsområdena, alltså någon form av konkurrenspolicy. Lagen om offentlig upphandling innebär att många nya företag kan bli leverantörer till kommunen. Lagens regelverk är dock okänt för många. Drygt hälften av kommunerna ger information om LOU, men bara tio av dem vänder sig till företagaren i språk och tilltal. Drygt hälften anger var gränsen för direktupphandling går, en gräns som varierar stort mellan olika kommuner. 3 NOU upphörde 31/8-07 som myndighet och dess verksamhet har inordnats i Konkurrensverkets verksamhet.

10 Gränserna för direktupphandling varierar stort mellan olika kommuner, från ett upp till tio basbelopp 4. Och det tycks finnas olika sätt att tolka lagstiftningen. Som en följd är det vanligt att olika basbelopp gäller för olika varor och tjänster. I vissa kommuner gäller exempelvis två basbelopp för varor, fyra basbelopp för tjänster och fem basbelopp för intellektuella tjänster, som vissa kommuner uttrycker det. I kommunerna Täby och Mölndal gäller ett basbelopp för alla varor, men i Örebro gäller tio basbelopp för just byggvaror. I Örnsköldsviks kommun får den centrala upphandlingsenheten direktupphandla för 10 basbelopp, medan nämnderna bara får köpa varor för ett basbelopp och tjänster för två basbelopp. Varför är gränserna så olika, frågar man sig som företagare. Sätter kommunerna gränserna godtyckligt för att kringgå lagstiftningen och slippa göra upphandlingar? Vilken slutsats ska man dra? 6) Finns information om ramavtal, vad det är och hur man får det? Ramavtal 5 är ett ord som ofta förekommer i samband med offentliga upphandlingar. Men vad är det? Hur får man det? Och om man får det, är man då automatiskt garanterad ett visst antal beställningar? Eller måste man göra sig påmind och sälja in sina varor till kommunen ändå? Frågorna som man som företagare ställer sig är många, och de är i allmänhet svåra att få svar på genom kommunernas hemsidor. För produkter och tjänster som kommuner köper in stora kvantiteter av brukar det tecknas ramavtal. Det handlar oftast om kontorsvaror, förbrukningsmateriel, IT-tjänster eller andra typer av tjänster som till exempel grafisk formgivning. Ramavtal gäller oftast för längre perioder än de avtal som gäller för traditionella upphandlingar. I 18 stycken, eller 36 procent av de 50 kommunerna går det att återfinna samtliga ramavtal på kommunens hemsida. För en företagare som får ramavtal framstår det som lyckosamt. Även om verkligheten visar att det händer att kommuner köper från andra leverantörer än dem som man har ramavtal med. 7) Finns en ramavtalsdatabas? Att kunna titta igenom en lista över kommunens samtliga ramavtal, för att se vilken typ av varor och tjänster som de upphandlar, kan inspirera nyföretagare i jakten på en bra affärsidé. I ramavtalsdatabasen kan man se vilka som är leverantörer och när avtalen går ut och ska upphandlas på nytt. Vissa kommuner visar i databasen avtalen med de arvoden man överenskommit, och andra gör det inte. Överenskommelserna är offentliga handlingar. Men bara 15 kommuner, eller 30 procent, visar tydligt på sina respektive hemsidor vilka ramavtal de har. 8) Finns en avtalsdatabas? Kanske ännu mer intressant för företagaren är att studera de traditionella avtal som upphandlats. Dessa har i regel kortare avtalsperioder och därmed behöver en företagare inte vänta lika länge innan han eller hon får chansen sluta avtal med kommunen. Genom att studera avtalsdatabaser får man en mycket god inblick i det breda utbud av 4 Ett basbelopp ligger på 40 300 kronor. 5 Rent definitionsmässigt är ett ramavtal ett bindande avtal mellan en organisation och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa samtliga villkor under en viss period för utvalda artiklar eller tjänster. Varorna/tjänsterna avropas från avtalet.

11 varor och tjänster som upphandlas. Företag borde i en högre utsträckning uppmanas av kommunerna att studera dessa avtalsdatabaser. Och alla kommuner borde i sin tur göra avtalsdatabaser tillgängliga på Internet, just för att de kan utgöra en källa till inspiration för företagare. Att på detta sätt erbjuda en konkret marknad är troligtvis mycket bättre för att få igång ett lönsamt företag än att erbjuda traditionella motivationsföreläsningar. Men dessvärre är det enbart nio kommuner, eller 18 procent, som har gjort sin avtalsdatabas tillgänglig, däribland Umeå, Nacka och Motala. Andel av kommuner som visar: 100 % 80 % 60 % 40 % 36 30 20 % 18 0 % Info om ramavtal Ramavtalsdatabas Alla avtal Kommuner borde verka aktivt för att locka till sig fler leverantörer, både för att öka priskonkurrensen och kvaliteten samt för att främja företagsklimatet och marknadsföra möjligheterna med ramavtal via hemsidan. Men bara 18 kommuner, eller 36 procent, ger denna information. Ännu färre, 15 av 50 kommuner, visar samtliga ramavtal. Nio kommuner visar samtliga avtal. 9) Framgår det om det finns privata utförare inom äldreomsorgen? De flesta kommuner upphandlar särskilt boende från privata utförare. Men man gör det i olika grad. Alla kommuner driver än så länge även boenden i egen regi. Inom hemtjänsten är det inte lika vanligt förekommande med privata utförare. Helst borde givetvis kommunerna, genom sina hemsidor, tydligt informera om sin syn på denna konkurrensutsättning och dessutom berätta vilket system de har för detta. Berätta huruvida man upphandlar eller har kundval med någon form av auktorisation för etablering. Eller om man kanske inte alls välkomnar privata utförare. Vi har studerat hur kommunen kommunicerar med företag när det gäller dessa frågor. Eftersom det är få kommuner som hittills valt att informera om sina system och villkor för etablering, tvingas företagare istället själva undersöka om det finns privata utförare inom hemtjänst och äldreboende. Att kommuner med tydlighet berättar att vissa boenden eller hemtjänstenheter drivs i privat regi ger en fingervisning om att man ser positivt på detta. Och det är självfallet bra att veta för företagare som funderar på att etablera sig inom exempelvis hemtjänsten.

12 Vi har delat ut poäng om det antingen framgår att det finns privata utförare inom särskilt boende eller inom hemtjänsten. Trots att antalet kommuner med privata utförare inom äldreomsorgen troligen är fler är det bara 33 stycken, eller 66 procent, där det i mer eller mindre tydlig grad framgår att det finns privata utförare. 10) Framgår det hur man gör för att starta förskola kommunens system för etablering? Att starta vanlig skola i privat regi, det vill säga friskola, har tack vare skolpengen varit tillåtet i femton års tid. Det är vid det här laget troligen välkänt och är därför inte föremål för vår granskning. Hur man gör för att starta förskola är emellertid betydligt mer okänt. Efter ett riksdagsbeslut råder nämligen fri etableringsrätt sedan maj 2006 om man uppfyller vissa kriterier. På några kommuners hemsidor framgår det att det endast krävs någon form av auktorisation för att starta förskola, medan det på andra kommuners sidor framstår som att upphandling är det enda sättet att driva förskola. Det borde vara självklart för kommuner att informera om hur det egentligen förhåller sig 6. Trots att det alltså råder fri etableringsrätt sedan 2006 är det bara 12 kommuner, eller 24 procent, som berättar om detta. 11) Finns uppmaning Starta förskola så här gör du! Vi har även tittat på huruvida det framgår på kommunernas sidor hur man etablerar förskola, och hur möjligheterna framställs. Det är ju självklart skillnad mellan att informera om att förskolan har förskolepeng och mellan att ha en länk eller direkt uppmana: Starta förskola så här gör du!. Bara sju kommuner, däribland Luleå, Göteborg och Helsingborg, har en tydlig länk på hemsidan med texten Starta enskild verksamhet. Helsingborg har dessutom en utmärkt länk till Auktorisationskriterier för enskild verksamhet, där det även framgår att det är tillåtet att sälja tilläggstjänster och ta ut en skälig ersättning för dessa. På Luleås hemsida redovisas även de ersättningar per barn som utgår, någonting som gör det lättare för en företagare att räkna på etableringen. 12) Framgår det hur man gör för att bli leverantör av hemtjänst kommunens system? Det är inte lätt att veta vilka kommuner som köper in hemtjänst från privata utförare eller ta reda på vilket system kommunen har för att låta företag etablera sig i hemservicebranschen. Är det upphandling som gäller - eller är det kundval? Och vad krävs i så fall för att bli godkänd som privat leverantör? Vi har undersökt om denna information finns och då varit generösa i vår bedömning. För ett poäng har det räckt att kommunens system för att etablera sig framgår på något sätt, även om informationen inte vänder sig till företagare. Bara i 14 kommuner, eller 28 procent, framgår det om man tillämpar kundval eller upphandling. Och bara på Nackas och Helsingborgs sidor görs det väldigt tydligt klart hur företagare ska göra för att sälja hemtjänst till brukaren, exempelvis genom att publicera relevanta blanketter och lista kraven för auktorisation. 6 Förskoleverksamhet kan drivas i kommunal regi, på entreprenad eller av enskild aktör. Vid avknoppning måste en upphandling göras.

13 13) Framgår det hur man gör för att bli leverantör av äldreboenden kommunens system? Även när det kommer till särskilt boende kan det finnas upphandling eller kundval i kombination med olika auktorisationskriterier. Många kommuner förbereder för närvarande en övergång till kundval inom äldreboenden. Information om vad som gäller och vad som planeras saknas i hög utsträckning. Det är bara på tre ställen, eller i sex procent av kommunerna där kommunens system för etablering framgår. Nacka har infört kundval och på den kommunens hemsida berättas det om auktorisation och till och med om de ersättningsnivåer som gäller. Huruvida kommunen har ett växande behov av fler platser på äldreboenden finns det emellertid ingen information om. Täby har också infört kundval, men på hemsidan framgår det inte hur man gör för att bli auktoriserad. På Sollentunas webb framgår det att upphandling är vad som gäller. 14) Framgår det hur man gör för att starta företag som erbjuder personlig assistans-systemet? Personer med funktionshinder kan beviljas rätt till personlig assistens. Och den som beviljats personlig assistens har själv rätt att välja vem eller vilket företag som ska utföra den. Kommunen ansvarar för personlig assistans och är behovet mindre än 20 timmar i veckan är det också kommunen som betalar. Är behovet större än 20 timmar är det Försäkringskassan som betalar. Det finns många funktionshindrade i alla kommuner som har beviljats personlig assistans. Och på senare tid har många privata assistansföretag etablerat sig, bara i Halmstad uppges antalet vara fler än 50. I Solna och Lund finns assistansföretag som omsätter närmare 100 miljoner. Uppenbarligen finns det en marknad här, men inte någon kommun informerar om vad som gäller för att etablera ett assistansföretag. 15) Framgår det hur man gör för att knoppa av en verksamhet? Vad gör man om man jobbar i kommunen inom förskolan, hemtjänsten, hemsjukvården eller på ett äldreboende och tycker den egna verksamheten inte sköts tillräckligt effektivt eller med tillräckligt hög kvalitet? Vad gör man om man tror sig kunna driva verksamheten bättre på egen hand eller tillsammans med några kollegor? Att på kommunens hemsida ge svar på detta borde vara självklart, särskilt med tanke på att många av dessa personalgrupper har svårt att på dagtid söka rätt på information om avknoppningsmöjligheter. Det är bara två kommuner, Stockholm och Sollentuna, som på sina hemsidor informerar om att kommunen stöder avknoppning och besökarna till och med uppmanas att utmana 7 verksamheter, alltså lämna in en ansökan om att en viss verksamhet bör upphandlas. 7 Utmana/utmaningsrätt är begreppet som används.

14 Andel av kommuner där det framgår: 100 % 80 % 66 60 % 40 % 24 28 20 % 14 0 % Om privat äldreomsorg finns Starta förskola att det råder fri etablering Hur man startar förskola gör så här! Starta hemtjänst kommunens system 6 Starta äldreboende kommunens system 0 Starta personlig assistans systemet 4 Hur avknoppa Alla kommuner borde ha information på hemsidan om hur man gör för att starta förskola, starta hemtjänstföretag, starta äldreboende eller assistansföretag. Eller hur man gör för att knoppa av en verksamhet. Men bara sju kommuner ger denna information och alla gäller förskolan. Få kommuner informerar ens om vilket system de har för privata utförare om det är kundval eller upphandling som gäller. 16) Finns det kontaktperson för upphandling/avknoppning? Så gott som alla kommuner har en näringslivsenhet. Det är inte ovanligt att den består av ganska många personer. Ibland sorterar upphandlingarna under denna enhet, och ibland är det ekonomienheten inom kommunen som ansvarar för dessa. Vissa kommuner har ingen enhet alls, och inte heller någon person som utåt är ansvarig för upphandlingar, medan andra kan ha ett tjugotal kontaktpersoner. Upphandlingar och avknoppningar är komplicerade områden. Självklart behövs kontaktpersoner med kunnande som kan informera och vägleda. Kontaktuppgifter till personer som har hand om upphandling och avknoppning borde finnas i alla kommuner och på deras hemsidor. Idag finns det inte ens hos hälften av kommunerna som vi har granskat. 17) Svarar kommunen på frågor från företagare? Den sjuttonde faktorn vi undersökte var servicenivån hos kommunerna. För att testa denna skickade vi via e-post ut tre frågor till kommunerna. I första hand vände vi oss till minst ett par personer som arbetar med upphandlingar. Om någon sådan person inte fanns, vände vi oss istället till två eller tre personer vid näringslivsenheten. Hur många människor vi skickade e-post till berodde på hur många kontaktpersoner det fanns på hemsidan. Större kommuner innebar fler att höra av sig till. Dock skickade vi alltid e-post till minst två personer oftast tre för att undvika att någon var tillfälligt frånvarande under perioden vi ställde frågorna.

15 Fråga från företagare skrev vi i ämnesraden, för att mailet skulle uppmärksammas. Vi ställde tre konkreta frågor: A. Om man vill starta ett hemtjänstföretag, vilket system har kommunen för inköp från ett privat företag? Är det upphandling eller kundval? Eller köper ni inte alls in tjänster från privata hemtjänstföretag? B. Om man vill starta särskilt boende, vilket system gäller då? C. Om man vill knoppa av en verksamhet, exempelvis en förskola, en hemtjänstenhet eller ett äldreboende, vad gäller då? I de fall svaren på frågorna framgick på kommunernas hemsidor frågade vi istället var gränsen för direktupphandling går. En fråga som en upphandlingsenhet borde kunna svara på. Vi gav alla kommuner en veckas svarstid. Och om kommunen också svarade inom en vecka, och dessutom gav ett relevant svar på minst två av de tre frågorna, fick de ett poäng. Med relevant svar menar vi att frågan besvarades på ett konkret sätt. Om de angav att de inte visste svaret på minst två frågor, och inte heller bad att få återkomma med svar, fick de noll poäng. Resultatet blev att bara drygt hälften av kommunerna, 28 stycken, brydde sig om att försöka ge ett korrekt svar. Andel av kommuner som: 100 % 80 % 60 % 56 46 40 % 20 % 0 % Visar kontaktperson för upphandlingar Ger svar Upphandlingar och avknoppningar är komplicerade områden där kontaktpersoner behövs. Men färre än hälften av kommunerna har namnet på en kontaktperson på hemsidan. När vi ställde tre frågor till samtliga 50 kommuners kontaktpersoner eller näringslivsenheter, var det bara drygt hälften som gav svar inom en vecka.

16 Stor potential Det här är oss veterligen första gången som någon har granskat kommunernas hemsidor ur företagarsynvinkel. Resultatet visar att kommunerna verkar vara mycket ovana vid att kommunicera med företag via sin hemsida. Här kan mycket göras för att i tilltal och språkbruk vända sig direkt till företagaren. Kommunerna har mycket stor potential när det gäller att förbättra det lokala företagsklimatet, enbart genom att i en väsentligt högre grad än idag marknadsföra de möjligheter som finns för företag att bli leverantörer till kommunen. Det handlar framför allt om att ännu tydligare marknadsföra upphandlingarna, berätta vilka system för inköp inom välfärdsområdena som gäller och om att skapa en enhetlig näringslivspolicy kring hur man ser på konkurrensutsättning. Särskilt i små kommuner kan ett gott företagsklimat, där så många företag som möjligt uppmanas att lämna anbud, leda till att företag stannar kvar på orten. Kommunen kan bli en bas för dessa företag, varifrån de i ett senare skede kan expandera sin verksamhet till andra kommuner och företag. Sammanfattning Ett bättre företagsklimat, fler företag och gärna fler kvinnliga företagare prioriteras av såväl regering och kommuner som. Men hur arbetar egentligen kommunerna med att förbättra förutsättningarna? Arbetar de modernt och utnyttjar Internet för att på bästa sätt informera om alla de möjligheter som står företagare till buds? Vi har granskat hur de befolkningsmässigt 50 största kommunerna kommunicerar med företagare via sina hemsidor. Men företagarglasögonen på har vi letat efter information om hur man går tillväga för att exempelvis sälja varor och tjänster till kommunen. Resultatet visar att kommunerna är dåliga på att informera om de möjligheter som finns för företagare, speciellt inom välfärdsområdena. Länkar till pågående upphandlingar finns förvisso på så gott som alla kommuners hemsidor, likaså vilka tillstånd som gäller för öppnande av restaurang eller dagligvaruhandel. Men bara 22 procent av kommunerna berättar om man välkomnar privata utförare eller inte. Enbart 18 av 50 kommuner berättar om den stora marknad för företagare som ligger i att försöka få ett ramavtal med kommunen. Alla kommuner borde ha information på hemsidan om hur man gör för att starta för skola, hemtjänstföretag, äldreboende eller assistansföretag. Eller hur man gör för att knoppa av en verksamhet. Men bara sju kommuner ger denna information. Få kommuner informerar ens om vilket system de har för privata utförare, om det är kundval eller upphandling som gäller. Vi granskade kommunerna utifrån 17 olika kriterier. Om ett kriterium ansågs vara uppfyllt fick kommunen ett poäng, annars noll. Alltså var det maximala antalet poäng som kunde uppnås 17. Vi var generösa i vår tilldelning av poäng, men trots det samlade kommunerna bara ihop 6,5 poäng i genomsnitt. Flest poäng fick Nacka och Umeå som båda samlade 11 poäng. Nästan hälften av kommunerna hade sex poäng eller färre. De kommuner som fick lägst poäng var Haninge, Jönköping och Malmö, med två poäng vardera.

17 Granskningen visar att kommunerna har stora möjligheter att med enkla medel förbättra det lokala företagsklimatet. Det kan ske genom att exempelvis i väsentligt högre utsträckning än idag marknadsföra de möjligheter som finns för företag att bli leverantörer till kommunen. Det handlar om att ännu tydligare marknadsföra upphandlingarna, berätta vilka system för inköp inom välfärdsområdena som gäller och om att skapa en enhetlig näringslivspolicy kring hur man ser på konkurrensutsättning. Ordlista Auktorisation Rätten att under vissa villkor få bedriva verksamhet. Avknoppning En verksamhet som har bildats genom att ett dotterbolag, en avdelning eller en grupp individer från ett företag, en myndighet eller en förening eller liknande blivit en fristående verksamhet, oftast med nya huvudmän. Direktupphandling Definieras i LOU som en upphandling utan krav på anbud. Förenklad upphandling Upphandlingsförfarande under tröskelvärdena där alla leverantörer som så begär äger rätt att få ut förfrågningsunderlaget och lämna anbud. Kundval Genom kundvalssystem inbjuder kommunen eller landstinget privata utövare att konkurrera med egna utförare på samma villkor som dessa. De privata utförarna som blir godkända jämställs med kommunens eller landstingets egna utförare. De personer som är berättigade till viss service, tjänst eller vård kan själv välja utförare bland dem som godkänns. Individerna väljer själva om de vill byta leverantör eller inte. Offentlig upphandling Inköp som görs av offentlig sektor regleras av lagen om offentlig upphandling (LOU). Syftet med reglerna är att säkerställa att myndigheter, kommuner och deras bolag behandlar alla som vill få affärskontrakt med offentlig sektor lika. Offentliga inköpare skall vara sakliga och välja leverantörer med hänsyn enbart till den vara eller tjänst som köps. Ramavtal En bindande överenskommelse mellan en organisatorisk enhet med rätt att teckna ramavtal och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa samtliga villkor under en viss period för utvalda artiklar, artikelgrupper eller tjänster. Tröskelvärde Olika regler gäller beroende på om en upphandlings värde överstiger eller ligger under vissa så kallade tröskelvärden. En upphandlande enhet måste därför beräkna det totala värdet av varje upphandling för att se vilka regler som gäller. Utmaningsrätt Utmaningsrätt är ett sätt att välkomna initiativ från utomstående, att inbjuda till nytänkande. Syftet är att utnyttja entreprenörernas kreativitet. Utmaningen kan utgöra förslag på hur verksamheten skulle kunna drivas till antingen ett lägre pris med bibehållen kvalitet eller med högre kvalitet till samma pris. Det kan också innebära förslag på nya koncept eller en prövning om det offentliga över huvud taget skall finansiera och driva verksamheten i fråga. Öppen upphandling Upphandlingsförfarande över tröskelvärdena där alla leverantörer som så begär äger rätt att få ut förfrågningsunderlaget och lämna anbud.

18 Resultaten för de 50 största kommunerna Placering Kommun Finns lista på upphandlingar Finns tillståndslista Finns konkurrenspolicy Finns info om LOU Finns info om gräns för direktupphandling Finns info om ramavtal Finns ramavtalsdatabas Visas alla avtal? Framgår privat äldreomsorg? Framgår hur starta förskola kommunens system? Finns uppmaning Starta förskola? Framgår hur starta hemtjänst kommunens system? Framgår hur starta äldreboende kommunens system? Framgår hur starta personligtassistansföretag systemet? Framgår hur avknoppa inomförskola, äldreboende, hemtjänst,assistans? Finns kontaktperson förupphandlingar/avknoppning? Ger kommunen svar? Total poäng 1 Nacka (B) 1 1 1 0 0 0 1 1 1 1 1 1 1 0 0 1 0 11 1 Umeå (S) 1 1 0 1 1 1 1 1 1 0 0 1 0 0 0 1 1 11 3 Motala (B) 1 1 1 1 1 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 1 1 10 4 Borås (B) 1 1 1 1 0 1 1 0 1 0 0 0 0 0 0 1 1 9 4 Eskilstuna (S) 1 1 0 1 1 1 1 1 1 0 0 0 0 0 0 1 0 9 4 Gotland(B) 1 1 0 1 1 0 1 0 1 0 0 1 0 0 0 1 1 9 4 Norrköping (S) 1 1 1 1 1 1 0 0 1 0 0 0 0 0 0 1 1 9 4 Sollentuna(B) 1 1 1 0 0 0 0 0 1 1 0 1 1 0 1 0 1 9 4 Stockholm (B) 1 1 1 1 0 1 0 0 1 0 0 0 0 0 1 1 1 9 4 Täby (B) 1 1 0 1 1 0 1 0 1 1 0 1 1 0 0 0 0 9 4 Växjö (B) 1 1 0 1 0 1 0 0 1 1 1 1 0 0 0 1 0 9 12 Göteborg (S) 1 1 0 1 1 1 0 0 1 1 1 0 0 0 0 0 0 8 12 Halmstad (B) 1 1 0 1 1 0 1 1 0 0 0 0 0 0 0 1 1 8 12 Hässleholm (B) 1 1 0 1 1 1 0 0 1 1 0 0 0 0 0 0 1 8 12 Kristianstad (B) 1 1 0 1 1 0 1 0 1 0 0 0 0 0 0 1 1 8 12 Kungsbacka (B) 1 1 0 1 0 1 1 1 1 0 0 0 0 0 0 1 0 8 12 Lidingö (B) 1 1 0 1 1 0 1 1 1 0 0 1 0 0 0 0 0 8 12 Lund (B) 1 1 0 1 1 0 1 0 0 1 0 0 0 0 0 1 1 8 12 Uppsala (B) 1 1 0 1 1 1 0 0 1 0 0 0 0 0 0 1 1 8 12 Östersund (S) 1 1 1 1 1 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 8 21 Borlänge (S) 1 1 0 1 1 1 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 1 7 21 Karlskrona (B) 1 1 1 0 0 1 0 0 0 1 1 0 0 0 0 0 1 7 21 Luleå (S) 1 1 0 1 1 1 0 0 0 1 1 0 0 0 0 0 0 7 21 Mölndal (B) 1 1 0 1 1 1 1 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 7 21 Nyköping (B) 1 1 0 1 1 1 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 1 7 21 Solna (B) 1 1 0 1 1 0 0 0 1 0 0 1 0 0 0 1 0 7 21 Varberg (B) 1 1 0 0 1 1 0 0 1 0 0 1 0 0 0 0 1 7 28 Helsingborg (B) 1 1 0 0 0 0 0 0 1 1 1 1 0 0 0 0 0 6 28 Järfälla (B) 1 1 1 0 0 0 0 0 1 0 0 1 0 0 0 1 0 6 28 Karlstad (S) 1 1 0 0 0 0 0 0 1 0 0 1 0 0 0 1 1 6 28 Linköping (B) 1 1 0 0 0 0 0 0 1 1 1 0 0 0 0 0 1 6 28 Norrtälje (B) 1 1 0 0 0 0 1 0 1 1 0 0 0 0 0 1 0 6 28 Uddevalla (B) 1 1 0 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 6 28 Örebro (B) 1 1 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 1 1 6 35 Skövde (B) 1 1 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 1 5 35 Sundsvall (S) 1 1 1 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 5 35 Örnsköldsvik (S) 1 1 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 5 38 Botkyrka (S) 1 1 0 0 1 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 4 38 Falun (B) 1 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 1 0 0 0 0 1 4 38 Huddinge (B) 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 4 38 Kalmar (S) 1 1 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 1 4 38 Skellefteå (S) 1 1 0 1 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4 38 Södertälje S) 1 1 0 0 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4 38 Trollhättan (S) 1 1 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 1 4 38 Tyresö (B) 1 1 0 0 0 0 0 0 1 0 0 1 0 0 0 0 0 4 38 Västerås (B) 1 1 0 1 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 4 47 Gävle (S) 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 3 48 Haninge (B) 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 48 Jönköping (B) 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 2 48 Malmö (S) 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 Antal kommuner med poäng 49 49 11 27 27 18 15 9 33 12 7 14 3 0 2 23 28 Andel kommuner med poäng (%) 98 98 22 54 54 36 30 18 66 24 14 28 6 0 4 46 56 (B) = Borgerlig majoritet (S) = Socialdemokratisk majoritet Genomsnitt för 50 kommuner: 6,54 poäng

www.svensktnaringsliv.se storgatan 19, 114 82 stockholm, telefon 08-553 430 00