Årsrapport 14 stockholm.se
14 Publikationsnummer: [Fyll i här] Dnr:dnr ISBN: [Fyll i här] Utgivningsdatum: [Fyll i här] Utgivare: Socialförvaltningen Kontaktperson: Erik Begler och Julia Sandahl Produktion: [Fyll i här] Distributör: [Fyll i här] Omslagsfoto: [Fyll i här] Författare: Erik Begler och Julia Sandahl
3 (173) Innehåll SAMMANFATTNING 5 Urval av stadsövergripande resultat 14 5 Allt färre dricker alkohol 5 Minskat tobaksbruk bland stadens unga 6 Narkotikaanvändningen oförändrad 7 Fortsatt tendens till minskad kriminalitet bland unga 7 Bakgrund och syfte 9 Stockholmsenkäten till nytta för många 1 Metod och material 11 Datainsamlingen 11 Genomförande 11 Svarsfrekvens och bortfall 11 Enkätens innehåll 12 Tolkningsstöd för stockholmsenkäten 13 Generella påpekanden vid självdeklarationsundersökningar 13 Specifika aspekter med Stockholmsenkäten 14 Tre olika mått 14 Selekterade frågor 14 Jämförelser över tid 14 Skillnader mellan tolkning av data på stadsdelsområdes- respektive stadsdelsnivå 15 Resultat 17 Tobak 17 Stadsövergripande resultat 17 Resultat på stadsdelsområdesnivå 23 Resultat över tid, uppdelat på stadsdelsområdesnivå 28 Alkohol 38 Stadsövergripande resultat 39 Resultat på stadsdelsområdesnivå 43 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 48 Narkotika 58 Stadsövergripande resultat 59 Resultat på stadsdelsområdesnivå 61 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 63 Skola 67 Stadsövergripande resultat 67 Resultat på stadsdelsområdesnivå 71 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 75 Mobbing 83 Stadsövergripande resultat 83 Resultat på stadsdelsområdesnivå 85 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 87 Spel 91 Stadsövergripande resultat 91 Resultat på stadsdelsområdesnivå 92
4 (173) Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 93 Brott 95 Stadsövergripande resultat 95 Resultat på stadsdelsområdesnivå 11 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 19 Förhållande till andra människor 125 Stadsövergripande resultat 125 Resultat på stadsdelsområdesnivå 129 Resultat över tid, uppdelat på stadsdelsområdesnivå 133 Hälsa 141 Stadsövergripande resultat 141 Resultat på stadsdelsområdesnivå 142 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 143 Trygghet 145 Stadsövergripande resultat 145 Resultat på stadsdelsområdesnivå 148 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 151 Debutålder 157 Stadsövergripande resultat 158 Resultat på stadsdelsområdesnivå 161 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 164 SLUTORD 172
5 (173) SAMMANFATTNING Den positiva trend som fanns i 12 års undersökning, beträffande självrapporterad brottslighet samt alkohol- och tobakskonsumtion, fortsätter även i årets mätning. Det är en allt större andel som helt väljer bort både alkohol, cigaretter och snus. En fortsatt tendens till minskad självrapporterad kriminalitet, till exempel när det gäller snatteri, klotter/graffitti samt användning av hot eller våld och då i synnerhet bland pojkar på gymnasiet går också att urskilja. När det gäller narkotikaanvändning är utvecklingen inte lika positiv. Andelen elever som uppgav att de någon gång har använt narkotika är oförändrad sedan förra mätningen. Det gäller även den grupp narkotikaanvändare som uppgav att de använt cannabis. Under en tioårs period (sedan 4) har dock andelen, främst pojkar på gymnasiet, som svarat att de använt cannabis mer frekvent (mer än gånger) ökat något. Urval av stadsövergripande resultat 14 Allt färre dricker alkohol Andelen ungdomar i Stockholms stad som svarat att de inte dricker alkohol har nästan fördubblats sedan 2. Denna positiva trend fortsätter även i årets undersökning. För första gången är det mer än hälften av ungdomarna i årskurs 9 (55 %) som svara att de inte dricker alkohol, vilket kan jämföras med 47 % i 12 års undersökning. Även på gymnasiet har denna andel ökat kontinuerligt sedan 2 och fortsätter att öka i årets undersökning (28 % uppger att de inte dricker alkohol 14 jämfört med 21 % 12). Ökningen är lika stor för pojkar som för flickor men andelen pojkar som inte dricker är större än andelen flickor. Utvecklingen beträffande andelen storkonsumenter 1 är också positiv så till vida att färre ungdomar dricker mycket vid ett och samma tillfälle. Bara sedan förra mätningen 12 har andelen storkonsumenter i gymnasiets år 2 minskat från 41 procent 12 till 32 procent 14. Utvecklingen är positiv även i årskurs 9, om än i något mindre omfattning (17 % storkonsumenter år 12 kan jämföras med 15 % år 14). Sett till hela perioden 2 till 14 har andelen storkonsumenter mer än halverats bland elever i årskurs 9 (från 36 % 2 till 15 % 14). Motsvarande siffror på gymnasiet är 58 procent 2 och 32 procent 14. I årskurs 9 är 1 Storkonsument konsumerar minst en gång i månaden alkohol motsvarande 18 cl sprit eller en helflaska vin eller fyra stora flaskor stark cider/läsk eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl.
6 (173) andelen storkonsumenter jämt fördelade mellan könen, medan något fler pojkar (34 %) storkonsumerar jämfört med flickorna (3 %) i gymnasiets år 2. Värt att notera är att nedgången i storkonsumtion påverkas av den allt större andelen ungdomar som väljer att helt avstå från alkohol. Ytterligare ett mått som används för att beskriva utvecklingen av alkoholkonsumtion är totalkonsumtion den totala mängden 1 procentig ren alkohol i cl som konsumerats under det senaste året. Även detta mått följer den nedåtgående trenden från de senaste årens undersökningar. Vid årets mätning har minskningen fortsatt och totalkonsumtionen ligger nu på den lägsta nivån sedan 1998, såväl i årskurs 9 som i år 2 på gymnasiet. Minskat tobaksbruk bland stadens unga I 14 års undersökning uppger 12 procent av pojkarna och 17 procent av flickorna i nian att de röker dagligen eller ibland. Motsvarande andel i gymnasiet är 25 procent för pojkarna och 31 procent för flickorna. Flickor röker således mer än pojkar och elever på gymnasiet röker mer än elever i nian. Redan vid förra mättillfället skedde en minskning av tobaksbruk sedan 1. Denna trend fortsätter i årets mätning och gäller för samtliga grupper. Andelen elever som uppger att de röker dagligen eller ibland minskade redan mellan 1998 och 6. Därefter skedde en liten ökning fram till 1 då trenden åter vände nedåt. Denna trend gäller såväl för dagligrökare som för de som röker mer sporadiskt. Undantaget är flickor i årskurs 9 som uppger att de röker ibland, där ingen förändring har skett sedan 12. På motsvarande sätt som när det gäller alkohol ökar också den gruppen som helt avstår från tobak. Utvecklingen beträffande andelen pojkar som snusar är även den fortsatt positiv. Vid 12 års mätning kunde vi se rekordlåga nivåer beträffande snuskonsumtion sedan 1998 och i år är de ännu lite lägre. Pojkar i årkurs 9 som uppger att de snusar dagligen eller ibland har sjunkit från 9 procent 12 till 7 procent 14. Motsvarande siffror på gymnasiet är procent 12 och 17 procent i årets mätning. Bland flickorna är andelen som använder snus oförändrat låg, 1 procent i årskurs 9 och 2 procent i år 2 på gymnasiet uppger att de snusar antingen dagligen eller ibland.
7 (173) Narkotikaanvändningen oförändrad Vid 8- och 1 års undersökningar kunde vi se en svag ökning av narkotikaprevalensen (andelen som någonsin testat) i så gott som samtliga grupper. Vid förra mättillfället 12 hade narkotikaanvändningen istället gått ned något, i synnerhet i årskurs 9. Sett till hela perioden får utvecklingen ses som stabil under - talet, men med lite variationer och då främst bland pojkarna. I årets mätning 14 är nivåerna ungefär desamma som vid förra mättillfället. Totalt har 11 procent av niorna och 26 procent av gymnasieeleverna uppgivit att de någon gång använt narkotika. Det stabila läget beträffande prevalensen av narkotika gäller för båda könen. Däremot skiljer sig nivåerna något, flickor har prövat narkotika i något lägre omfattning än pojkar i båda årskurserna. Eleverna ombeds också att besvara frågan huruvida de har använt narkotika minst en gång den senaste 4-veckorsperioden. Avsikten med denna fråga är att försöka fånga ett mer frekvent narkotikabruk. Även beträffande detta mått är utvecklingen stabil i samtliga grupper i årets undersökning. I årskurs 9 ligger andelen som uppger att de använt narkotika den senaste månaden stadigt runt 4 procent sedan 6 när frågan fördes in i enkäten, medan motsvarande andel på gymnasiet har ökat ett par procentenheter under samma period, från 6 procent år 6 till 8 procent vid årets mätning. Denna ökning skedde dock i huvudsak mellan 6 och 8 och har sedan dess legat stabilt. Den stora majoriteten av de som har provat narkotika har använt cannabis (89 procent i årskurs 9 respektive 96 procent i år 2 på gymnasiet). Här sker inga förändringar över tid. Däremot har andelen som uppger att de använder cannabis ofta (dvs. mer än ggr) ökat något det senaste decenniet. I årets mätning får eleverna för första gången möjlighet att kryssa i preparatet Spice, vilket har visat sig vara den näst vanligaste drogen att ha testat efter cannabis. Av de som har uppgivit att de testat narkotika är det 35 procent i årskurs 9 och 23 procent på gymnasiet som har svarat att de prövat Spice. Fortsatt tendens till minskad kriminalitet bland unga I 14 års undersökning är tendensen att de flesta av de självrapporterade brottstyperna ligger på samma nivåer som 12. I de fall det skett förändringar är nivåerna något lägre än år 12 och en lätt nedåtgående trend har pågått sedan 8. Vid förra mättillfället 12 var det pojkar i årskurs 9 som stod för huvuddelen
8 (173) av denna minskning, i år är det snarare pojkar i årskurs 2 på gymnasiet (här är det viktigt att ha i åtanke att de som gick i nian 12 är de som går på gymnasiet i årets mätning). Andelen elever som har uppgivit att de begått de lite lindrigare brotten klotter/graffitti och snatteri minskade redan vid förra mättillfället och i år sjunker andelarna ytterligare ett par procentenheter såväl bland pojkar i årskurs 9 som i år 2 på gymnasiet. År 12 var det 17 procent av pojkarna i årskurs 9 som angav att de hade klottrat det senaste året, i år är motsvarande siffra 13 procent. Nivån för flickor i årskurs 9 är oförändrad på 1 procent. På gymnasiet är det i årets undersökning 8 procent som uppger att de klottrat, jämfört med 1 procent 12. Här gäller minskningen för båda könen. Sett till hela perioden är det främst pojkar i årskurs 9, det vill säga den mest brottsaktiva gruppen som stått för förändringen medan skillnaderna mellan åren för övriga grupper är mycket marginella. Beträffande de lite mer allvarliga brotten är den positiva förändringen inte lika tydlig, men det rör sig fortfarande om lägre nivåer snarare än högre. Allvarliga brott sker i förhållandevis liten utsträckning bland flickor där utvecklingen är nästintill helt stabil under -talet. Årets undersökning utgör inget undantag i detta avseende. Beträffande andelen pojkar i årskurs 9 som har begått allvarliga egendomsbrott fortsätter den lätt nedåtgående trenden som vi sett sedan 8 även i år, även om skillnaden jämfört med förra året är marginell. I år är det istället pojkarna på gymnasiet som står för mestadels av den positiva utvecklingen. I denna grupp har nivåerna sjunkit en eller ett par procentenheter när det gäller att minst en gång det senaste året ha; använt hot eller våld, misshandel samt att ha burit vapen. Även självrapporterad utsatthet för misshandel minskar bland pojkarna i årets mätning.
9 (173) Bakgrund och syfte Stockholmsenkäten genomförs av Utvecklingsenheten vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras av ungdomar i årskurs nio och år två på gymnasiet i Stockholms stad. Den har i olika former genomförts sedan 197-talet och förvaltningen har idag tillgång till tidsserier sedan 1998. Samtliga kommunala skolor deltar. Fristående skolor deltar frivilligt och i stor omfattning. Enkäten distribueras också i flera av Stockholm stads kranskommuner. Stockholmsenkäten uppfyller flera syften. Ett är att följa utvecklingen över tid när det gäller ungdomars normbrytande beteende. Resultaten av undersökningen fungerar som ett kartläggningsinstrument och ingår, genom ett antal frågor, nyckeltal och indikatorer, i stadens uppföljningsrutiner. Det datamaterial som produceras vid varje datainsamling fungerar också som underlag för praktiknära forskning och kunskapsutveckling på de områden som enkäten behandlar. Det ursprungliga och kanske viktigaste syftet med Stockholmsenkäten är att resultaten ska utgöra underlag för planering och beslut om preventiva insatser, såväl på stadsövergripande som på stadsdelsförvaltningsnivå i Stockholms stad. År 14 har Markör marknad och kommunikation genomfört datainsamlingen. I linje med tidigare år har själva mätningen gjorts under vårterminen, mellan sport- och påsklov. Enkäten besvaras av eleverna i klassrummet under lektionstid och överlämnas i förslutet kuvert till klassläraren. Datainsamlingen utförs vid ett tillfälle och något uppsamlingstillfälle för de som inte var närvarande görs inte. Nästan 9 elever i Stockholms stad har besvarat 14 års enkät, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 76 procent. Vid varje datainsamling sprids först ett urval av de stadsövergripande resultaten till olika målgrupper i staden. Därefter presenteras resultat på stadsdelsområdesnivå och på skolnivå. I föreliggande rapport presenteras 14 års resultat, förändringar över tid samt skillnader mellan stadsdelsområden deskriptivt. Innan det är dags för nästa datainsamling brukar också ett par fördjupningsstudier på särskilt aktuella områden ha publicerats. Undersökningen utförs och finansieras huvudsakligen av socialförvaltningen men sker i samverkan med- samt med delfinansiering av utbildningsförvaltningen. I styrgruppen för
1 (173) Stockholmenkäten finns representanter från såväl socialförvaltningen som från utbildningsförvaltningen. Stockholmsenkäten till nytta för många Utvecklingsenheten vid socialförvaltningen arbetar bland annat med att samordna, utveckla och stärka det drog- och brottsförebyggande arbetet i stadsdels- och fackförvaltningar. Ett av enhetens uppdrag är arbetet med stockholmsenkäten. Nedan finns en bild över några av de målgrupper och insatser som använder resultat eller data från undersökningen. Varje skola med tillräckligt många svarande elever och tillräckligt hög svarsfrekvens får en egen skolrapport 2, där skolans resultat kan jämföras med stadsövergripande resultat. Av sekretesskäl redovisas inte resultat som kan möjliggöra identifiering av enskilda elevers svar, det vill säga procentandelar som motsvarar 1-6 personer. I sådana fall utelämnas resultatet för den skolan. Skolrapporterna 2 Baseras på de elever som går i den aktuella skolan oavsett var de bor (skolkommun).
11 (173) används till exempel genom att resultaten presenteras och analyseras av elevhälsopersonal som också tar hänsyn till data från exempelvis brukarundersökningar och elevhälsosamtal. Ibland sker dessa analyser i samråd med exempelvis stadsdelsförvaltningens preventionssamordnare. I vissa skolor presenteras även resultaten tillbaka till föräldrar. Ett urval resultat på stadsövergripande nivå och på stadsdelsområdesnivå presenteras först direkt till stadsdelsförvaltningarna samt på Stockholms stads hemsida och sedan lite mer detaljerat i föreliggande rapport. Stadsdelsförvaltningarna presenterar ofta resultat för sina respektive nämnder medan socialförvaltningen gör motsvarande för socialnämnden. Såväl stadsövergripande resultat som resultat på stadsdelsområdesnivå används i stadens integrerade ledningssystem (ILS) i syfte att följa upp uppsatta mål. Metod och material Datainsamlingen År 14 besvarade ca 9 elever i Stockholms stad enkäten. Undersökningen har i sin nuvarande form genomförts vart annat år med start år, vissa frågor finns även från 1998. Enkäten genomförs också i flera andra kommuner i Stockholms län. Genomförande Den praktiska datainsamlingen upphandlas enligt LOU. I år 14 utfördes datainsamlingen av Markör marknad och kommunikation. Liksom vid tidigare tillfällen genomfördes datainsamlingen under perioden mellan sport- och påsklov. Enkätformulären lämnades i skolorna och besvarades anonymt av eleverna under lektionstid. De ifyllda enkäterna lämnades i förslutna kuvert till klasslärarna. Enkäterna hämtades därefter på varje skola för dataregistrering/scanning. Svarsfrekvens och bortfall I stadens skolor finns ett relativt stort antal elever som har en annan hemkommun än Stockholms stad. När resultaten från enkäten presenteras är basen vanligtvis hemkommun (det vill säga de elever som bor i Stockholms stad). Svarsfrekvensen nedan är dock beräknad på de elever som svarat på enkäten i någon av Stockholms
12 (173) stads skolor det vill säga skolkommun. Totalt lämnades 15 169 enkäter ut till skolorna varav 11 57 godkända inkom. Svarsfrekvensen vid 14 års mätning uppgick således till 76 procent. I jämförelser med tidigare datainsamlingar har bortfallet ökat några procentenheter. Resultaten i denna rapport baseras på elever som bor i Stockholms stad. Nedan visas en tabell över antal svarande elever och som också uppgett Stockholms stad som hemkommun. Tabell 1. Antal svarande elever boende i Stockholms stad fördelat på år och kön. År 1998-14. 1998 2 4 6 8 1 12 14 Totalt 4 411 8 1 8 433 8 76 1 31 1 832 11 386 1 37 8997 Pojkar åk 9 2 211 2 221 2 376 2 641 2 716 2 937 3 14 2693 234 Flickor åk 9 2 2 283 2 289 2 452 2 764 2 91 2 729 2 753 2216 Pojkar gymn. år 2 * 1 724 1 82 1 834 2 224 2 368 2 66 2 343 1973 Flickor gymn. år 2 * 1 733 1 98 1 833 2 225 2 51 2 87 2 311 2182 *1998 ingick inte gymnasiets år 2 i undersökningen. År 14 deltog elever ifrån 16 skolor inom Stockholms Stad. Den vanligaste anledningen till att fristående skolor inte deltog i undersökningen var att dessa skolor inte gick att nå inför datainsamlingen. Den utförande aktören (Markör) gjorde flertalet kontaktförsök via både e-post och telefon under flera veckors tid. Vissa fristående verksamheter uppgav att de inte ville delta i undersökningen (i huvudsak särskolor). De få fall av kommunala verksamheter som inte deltog utgörs av särskolor/-gymnasier. Ytterligare diskussion om bortfallet återfinns i avsnittet Tolkningsstöd för Stockholmsenkäten. Enkätens innehåll År 14 bestod frågeformuläret av ca 35 frågor/delfrågor. Utöver bakgrundsbeskrivningar (ålder, kön, boendesituation, boendetid i Sverige, föräldrars utbildning och arbete, mm) så finns flera temaområden i enkäten: tobak, alkohol, sniffning, narkotika, doping, hjälpinsatser (pga. alkohol och droger), skola, fritid, brott, förhållande till andra människor, hälsa och bostadsområde. Frågeformuläret för 14 finns i slutet av rapporten (se bilaga 1).
13 (173) Tolkningsstöd för stockholmsenkäten Utifrån stockholmenkäten presenteras en stor mängd statistik. För att bättre förstå hur olika typer av statistik kan tolkas och vilka utmaningar som finns presenteras här ett tolkningsstöd. Generella påpekanden vid självdeklarationsundersökningar Enkät som datainsamlingsmetod när det gäller ungdomars normbrytande beteenden har vissa generella problem. För det första kan elever som fyller i enkäten överdriva sina svar. Dessa oseriösa svar kan bestå av elever som svarat högsta möjliga frekvens på alkohol och drogkonsumtion. Samtidigt finns en tanke om att på det sätt som enkäterna fylls i, under tystnad i klassrummet, ska bidra till att minska överdrifter. För närmare beskrivning av hur dessa oseriösa svar har gallrats hänvisas till Stockholmsenkäten 14 Teknisk rapport. För det andra finns ett motsatt problem i form av underrapportering. Om frågor uppfattas som känsliga finns risk att elever undanhåller svar. Problemet kan antas vara särskilt omfattande vid frågor som har socialt önskvärda svar som exempel kriminalitet. Även psykosomatisk hälsa och mobbing kan vara ett känsligt område för ungdomar. Det tredje generella problemet är olika typer av bortfall. I undersökningen finns två typer av bortfall, externt samt internt bortfall. Externt bortfall är skolor, klasser och elever som av olika skäl inte besvarat enkäten. Stockholmsenkäten använder sig inte heller av något uppsamlingstillfälle. Orsakerna till att elever inte närvarar kan vara flera och elever som inte svarar brukar ha en högre förekomst av avvikande beteende. Med internt bortfall menas bortfall i enskilda frågor i frågeformuläret, det vill säga elever som inte besvarat en eller flera frågor i enkäten. I genomsnitt är det interna bortfallet 4,9 procent. Endast i fyra fall överstiger bortfallet 1 procent. För mer information, se Teknisk rapport. Det finns därmed risk för viss felmarginal i Stockholmsenkäten, i synnerhet vad gäller nivåskattning. Samtidigt tycks problemen med överdrifter, underdrifter och bortfall vara oförändrade över tid. Det innebär att problemen är konstanta och därmed att jämförelser över tid endast påverkas marginellt.
14 (173) Specifika aspekter med Stockholmsenkäten Tre olika mått I Stockholmsenkäten redovisas tre typer av mått. Procent anger andel elever som uppgivit ett visst svar (exempel: 84 procent av eleverna i årskurs 9 använder inte tobak). Medelålder används för att beskriva debut för tobaksanvändning, berusning, narkotika och brott (exempel: narkotikadebuten för elever i årskurs 9 sker i genomsnitt vid 14 års ålder). Vid jämförelse över tid indikerar en lägre siffra att beteendet går nedåt i åldern medan en högre siffra indikerar att beteendet går uppåt i åldern. Index används för att sammanfatta flera frågor till ett mått (exempel: måttet svag uppmärksamhet från föräldrarna utgörs av frågorna: De ger mig beröm när jag gör något bra; De brukar uppmuntra och stötta mig; De märker när jag gör något bra). Index i Stockholmsenkäten kan variera mellan 1-1 där 1 ibland betyder bästa möjliga värde och ibland sämsta möjliga värde, något som anges i resultatredovisningen. Selekterade frågor Generellt används svaren från alla elever. Vissa frågor baseras emellertid enbart på en del av eleverna, så kallade selekterade frågor (exempel: andel som köper folköl själv i affär beräknas utifrån de som dricker och är yngre än 18 år). Viktigt i dessa fall är att baserna, utifrån vilken procenten räknas ut, påverkas och då även procenten. Vid selekterade frågor nämns detta i resultatredovisningen. Jämförelser över tid Stockholmenkäten har som tidigare nämnts utförts på ett liknande sätt sedan 1998, även om vissa enstaka frågor förändrats/tillkommit. När jämförelser görs över tid är det viktigt att poängtera att det är nya elever som tillfrågas varje mät-år. Det går att uttala sig om hur ungdomspopulationen (grundskolans årskurs 9 och gymnasiets år 2) beter sig över tid, men inte om hur förändringen för specifika individer ser ut. Det senare hade varit möjligt om samma grupp ungdomar följts upp över tid, vilket Stockholmsenkäten inte gör. Något som kan vara viktigt att tänka på när det gäller utveckling över tid för debutåldrar är att även här finns skillnader mellan grundskolans årskurs 9 och gymnasiets år 2. Medelåldern ökar något från grundskolans årskurs 9 till gymnasiets år 2. Vid jämförelse över tid är det därför viktigt att titta på antingen grundskolans årskurs 9 eller gymnasiets år 2.
15 (173) Skillnader mellan tolkning av data på stadsdelsområdesrespektive stadsdelsnivå På stadsövergripande nivå innefattar stockholmsenkäten ett stort antal svarande (knappt 9 elever i grundskolans årskurs 9 och i gymnasiets år 2, boende i Stockholms stad). Det medför att även mindre vanliga företeelser kan undersökas på ett stabilt sätt. När hela staden inkluderas är det även möjligt att undersöka utvecklingen över tid. Storleken på populationen gör att enstaka personer inte riskerar att få alltför stort genomslag på resultatet. Vid jämförelse på stadsdelsområdesnivå är antalet svarande självklart lägre (i nian hade Kungsholmen lägst med 167 svarande och högst hade Hässelby-vällingby med 511 svarande). Eftersom resultaten från Stockholmsenkäten delas upp på fyra grupper (grundskola/gymnasiet respektive pojkar/flickor) blir undergrupperna bitvis små till antalet. När man jämför resultaten på stadsdelsområdesnivå, över tid kan det därför hoppa mycket från ett år till ett annat just på grund av att det inte är så många elever i varje grupp som svarat. Tolkningar baserade på små grupper ska dock göras med stor försiktighet. Det har även visat sig att utvecklingen över tid (på stadsdelsområdesnivå) påverkas av att det är olika elever som vid varje tillfälle besvarar undersökningen. Siffrorna får god tillförlitlighet om de jämförs mellan stadsdelsområden för samma år (eller mellan stadsdelsområdet och staden i stort) samt att man över tid istället tittar på hela Stockholms stad. En annan fråga som med god tillförlitlighet kan undersökas på stadsdelsnivå är skillnader mellan könen eller mellan grundskolans årskurs 9 och gymnasiet år 2.
16 (173)
17 (173) Resultat I resultatdelen redogörs för 14 års undersökning samt även tidsserier med äldre resultat. Resultaten som presenteras nedan är uppdelade i 11 teman. Dessa teman utgår från de nyckeltal som varit centrala i tidigare års undersökningar: tobak, alkohol, narkotika, skola, mobbning, brott, föräldraanknytning, psykisk hälsa, spelande, trygghet och debutåldrar. Varje tema inleds med en kortare beskrivning och sammanfattning. Därefter beskrivs utvecklingen för hela staden. Sedan görs en jämförelse mellan stadsdelsområdena på 14 års resultat. Avslutningsvis, presenteras en tabellsamling över resultat för staden samt stadsdelsområdena utifrån 14 och tidigare års mätningar. Tobak Det är allmänt vedertaget att tobaksbruket har inverkan på ohälsan i samhället. I Stockholms tobaks- alkohol- och narkotikapolitiska program, STAN-programmet som är ett stadsövergripande styrdokument är minskat tobaksbruk ett av de övergripande målen. I detta kapitel redovisas utvecklingen över tid och skillnaden mellan Stockholms stadsdelsområden på några utvalda variabler: andelen som inte använder tobak, andelen som röker respektive snusar dagligen eller ibland samt anskaffningssätt (köp av tobak i butik). Sett till hela tidsperioden tycks ungdomars tobaksbruk minska i samtliga grupper. Tydligast är detta fram till 6, därefter sker åter en ökning, om än inte till 1998 års nivåer. Sedan 1 och fram till årets undersökning är den stadsövergripande trenden nedåtgående i samtliga grupper. Stadsövergripande resultat Nedan presenteras ett urval resultat på stadsövergripande nivå över tid samt uppdelat på kön och årskurs.
18 (173) Diagram 1. Andel som röker dagligen eller ibland. Uppdelat på kön och ålder. 1998-14. % 5 45 4 35 3 25 15 1 5 1998 2 4 6 8 1 12 14 Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor År 2 gymn. Pojkar År 2 gymn. Flickor Andelen som röker dagligen eller ibland minskar under åren 1998 till 6. Efter detta sker en svagare ökning, fram till 1 då andelen återigen minskar. Denna minskning sker tydligast bland flickor och pojkar i årskurs 9, men samma tendens syns även för gymnasieelever i år 2. År 14 anger 12 procent av pojkarna och 17 procent av flickorna i årskurs 9 att de röker dagligen eller ibland. För gymnasieelever år 2 är motsvarande siffror 25 procent för pojkarna respektive 31 procent för flickorna. Flickor röker genomgående mer än pojkar både i årskurs 9 och i gymnasiet. Rökning är vanligare bland elever på gymnasiet, jämfört med elever i årskurs 9.
19 (173) % 1 9 8 7 6 5 4 3 1 Diagram 2. Andel som köper cigaretter själv i butik (bland de som röker dagligen eller ibland och är yngre än 18 år). Uppdelat på kön och ålder. 6-14. 6 8 1 12 14 Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor År 2 gymn. Pojkar År 2 gymn. Flickor Andelen elever som själva inhandlat cigaretter i butik har genomgående minskat från år 6 till 1. Mellan åren 1 och 14 kvarstår samma trend, även om minskningen har avtagit kraftigt. Resultaten gäller för de elever som röker dagligen eller ibland och har uppgivit att de är yngre än 18 år. Trenden tycks inte skilja sig åt med avseende på kön och årskurs. Andelen som köper cigaretter själv är dock större bland gymnasieelever än elever i årskurs 9. År 14 anger 5 procent av pojkarna och 48 procent av flickorna i årskurs 9 att de inhandlat cigaretter själva. För gymnasieelever år 2 är motsvarande siffror 59 procent för pojkarna respektive 54 procent för flickorna under 14.
(173) % 1 9 8 7 6 5 4 3 1 Diagram 3. Andel som snusar dagligen eller ibland. Uppdelat på kön och ålder. 1998-14. 1998 2 4 6 8 1 12 14 Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor År 2 gymn. Pojkar År 2 gymn. Flickor Andelen som snusar dagligen eller ibland har sedan 6 och fram till 12 minskat för både pojkar och flickor och i de båda årskurserna. Det är överlag en större andel pojkar än flickor som snusar. För pojkarna skedde en ökning fram till 2 då trenden sedan vände. År 14 fortsätter andelen pojkar som snusar dagligen eller ibland att minska, både i årskurs 9 och gymnasiet. Resultaten för flickorna är oförändrat låga. Andelen elever i årskurs 9 som snusar dagligen eller ibland är 7 procent för pojkar respektive 1 procent för flickor vid 14 års mätning. Bland gymnasieeleverna är det 17 procent av pojkarna som snusar dagligen eller ibland, och 2 procent av flickorna.
21 (173) % 1 9 8 7 6 5 4 3 1 Diagram 4. Andel som köper snus själv i butik (bland snusare under 18 år). 6-14. 6 8 1 12 14 Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor År 2 gymn. Pojkar År 2 gymn. Flickor Det har under den senaste mätperioden skett en minskning i andelen elever som är yngre än 18 år och själva köper snus i butik eller kiosk. Undantaget är pojkar i gymnasiets år 2 där en viss ökning skett sedan 1. Det är även större andel pojkar än flickor som köper snus själva. Under 14 fortsätter minskningen för alla grupper utom flickor i årskurs 9 där det istället skett en ökning för första gången under hela mätperioden.
22 (173) % 1 9 8 7 6 5 4 3 1 Diagram 5. Andel som inte använder tobak (cigaretter eller snus) av samtliga. Uppdelat på kön och ålder. 2-14. 2 4 6 8 1 12 14 Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor År 2 gymn. Pojkar År 2 gymn. Flickor Under mätperioden kan man även se en ökning i andelen elever som helt väljer bort tobak. Denna trend gäller för både pojkar och flickor samt i de båda årskurserna. Vid 14 års mättillfälle svarade 86 procent av pojkarna och 83 procent av flickorna i årskurs 9 att de inte använder tobak. För gymnasieeleverna var det 68 procent av både pojkarna och flickorna som svarade att de inte använder tobak.
23 (173) Resultat på stadsdelsområdesnivå Nedan redovisas samma frågor som de ovan fast uppdelat på stadsdelsområde och kön och årskurs för 14. Diagram 6. Elever som röker dagligen eller ibland. Uppdelat på kön och stadsdelsområde. 14. 1 8 Pojke åk 9 Flicka åk 9 % 6 4 25 27 22 21 17 17 17 12 9 12 8 12 9 13 14 13 13 16 15 15 17 18 11 13 5 14 14 14 9 12 Diagram 7. Andel som köper cigaretter själv i butik (bland de som röker dagligen eller ibland och är yngre än 18 år). Uppdelat på kön och stadsdelsområde. 14. % 1 8 6 4 5 48 43 38 65 55 59 6 4 54 Pojke åk 9 Flicka åk 9 56 44 5 46 67 53 5 42 45 4 8 22 33 5 36 63 7 46 45 43
24 (173) Diagram 8. Elever som snusar dagligen eller ibland. Uppdelat på kön och stadsdelsområde. 14. 1 8 Pojke åk 9 Flicka åk 9 % 6 4 7 1 6 3 5 2 6 5 6 1 1 8 9 1 5 7 4 8 7 5 1 Diagram 9. Andel som köper snus själv i butik (bland de som snusar dagligen eller ibland och är yngre än 18 år). Uppdelat på kön och stadsdelsområde. 14. Pojke åk 9 Flicka åk 9 1 1 1 1 % 8 6 4 47 45 17 33 77 14 43 5 7 33 59 38 5 25 29 33 33
25 (173) Diagram 1. Andel som inte använder tobak (cigaretter eller snus) bland samtliga. Uppdelat på stadsdelsområde och kön. 14. % 1 8 6 4 86 83 9 88 89 88 89 87 83 82 Pojke åk 9 Flicka åk 9 87 88 84 84 85 81 81 82 82 82 78 75 92 86 86 8 8 73 89 88 Diagram 11. Elever som röker (dagligen eller ibland). Uppdelat på kön och stadsdelsområde. 14. Pojke åk 2 gymn Flicka åk 2 gymn 1 8 % 6 4 31 25 47 32 32 26 22 24 21 18 19 41 4 35 33 26 44 34 3 31 14 25 24 19 19 22 36 25 21
26 (173) Diagram 12. Andel som köper cigaretter själv i butik (bland de som röker dagligen eller ibland och är yngre än 18 år). Uppdelat på kön och stadsdelsområde. 14. 1 Pojke åk 2 gymn Flicka åk 2 gymn % 8 6 4 59 54 5 64 46 67 8 48 74 7 64 62 52 54 75 57 69 52 54 46 61 53 54 56 75 71 3 33 17 17 Diagram 13. Elever som snusar (dagligen eller ibland). Uppdelat på kön och stadsdelsområde. 14. Pojke åk 2 gymn Flicka åk 2 gymn 1 8 % 6 4 21 23 23 22 17 19 16 15 15 17 2 2 1 2 4 6 1 6 14 1 16 14 1 2 8 3 13 1
27 (173) Diagram 14. Andel som köper snus själv i butik (bland de som snusar dagligen eller ibland och är yngre än 18 år). Uppdelat på kön och stadsdelsområde. 14. 1 Pojke åk 2 gymn Flicka åk 2 gymn 8 83 78 83 8 % 6 4 6 31 63 57 5 43 33 53 42 33 5 33 5 5 Diagram 15. Andel som inte använder tobak (cigaretter eller snus) av samtliga. År 2 på gymnasiet uppdelat på stadsdelsområde och kön. 14. Pojke åk 2 gymn Flicka åk 2 gymn 1 % 8 6 4 68 68 79 81 74 71 73 66 68 64 66 51 65 58 58 6 68 57 77 77 75 74 7 69 7 6 75 63 79 71
28 (173) Resultat över tid, uppdelat på stadsdelsområdesnivå Nedan redovisas samma frågor som de ovan i tabellform, över tid från 1998-14 förutsatt att den aktuella frågan har funnits med i enkäten sedan 1998. I övriga fall finns frågan med sedan den infördes. Samtliga frågor presenteras fortsatt uppdelat på kön och årskurs. Tabell 2. Andel som röker dagligen eller ibland. Årskurs 9 uppdelat på stadsdelsområde och kön. 1998-14. 1998 2 4 6 8 1 12 14 Stockholm Pojkar 28 25 23 14 14 19 21 15 12 Flickor 36 33 31 26 24 28 26 17 Rinkeby-Kista Pojkar 3 17 18 26 16 9 Flickor 28 23 25 17 27 12 12 Spånga-Tensta Pojkar 24 15 16 17 14 7 8 Flickor 19 15 17 23 21 12 12 Hässelby-Vällingby Pojkar 23 14 14 17 15 11 9 Flickor 37 31 26 29 3 22 13 Bromma Pojkar 22 17 15 21 23 17 14 Flickor 3 21 25 3 27 22 17 Kungsholmen Pojkar 34 15 14 24 24 18 13 Flickor 43 38 17 33 24 33 22 Norrmalm Pojkar 23 14 14 24 18 15 13 Flickor 24 22 29 33 35 16 16 Östermalm Pojkar 3 21 18 19 29 26 17 Flickor 37 34 37 37 26 21 15 Södermalm Pojkar 11 15 17 24 18 15 Flickor 33 28 29 32 3 3 25 Enskede-Årsta-Vantör Pojkar 22 15 15 18 14 11 Flickor 31 27 21 3 25 17 17 Skarpnäck Pojkar 18 19 6 22 21 17 13 Flickor 36 27 25 27 16 21 18 Farsta Pojkar 13 1 19 22 18 5 Flickor 3 27 24 25 22 17 14 Älvsjö Pojkar 17 9 12 15 18 11 14 Flickor 26 22 23 27 21 16 21 Hägersten-Liljeholmen Pojkar 26 11 15 26 16 14 Flickor 31 28 23 29 35 24 27 Skärholmen Pojkar 22 12 9 18 14 15 9 Flickor 24 16 16 16 14 12
29 (173) Tabell 3. Andel som köper cigaretter själv i butik (bland de som röker dagligen eller ibland och är yngre än 18 år). Årskurs 9 uppdelat på stadsdelsområde och kön. 6-14. 1998 2 4 6 8 1 12 14 Stockholm Pojkar 7 64 51 49 5 Flickor 71 57 49 49 48 Rinkeby-Kista Pojkar 67 56 39 44 38 Flickor 55 48 42 45 43 Spånga-Tensta Pojkar 77 63 66 36 55 Flickor 74 51 47 42 65 Hässelby-Vällingby Pojkar 69 56 61 46 59 Flickor 63 48 59 58 6 Bromma Pojkar 73 72 64 57 4 Flickor 79 65 61 5 54 Kungsholmen Pojkar 67 79 7 53 56 Flickor 62 68 36 65 44 Norrmalm Pojkar 8 84 41 46 46 Flickor 71 73 47 74 5 Östermalm Pojkar 76 75 63 67 67 Flickor 86 72 77 76 53 Södermalm Pojkar 77 76 51 44 5 Flickor 83 62 51 46 42 Enskede-Årsta-Vantör Pojkar 62 73 55 55 4 Flickor 68 54 4 51 45 Skarpnäck Pojkar 56 56 52 44 8 Flickor 73 65 54 36 22 Farsta Pojkar 8 52 39 35 33 Flickor 69 53 38 38 5 Älvsjö Pojkar 72 46 57 5 36 Flickor 71 37 28 41 63 Hägersten-Liljeholmen Pojkar 53 44 36 41 46 Flickor 7 5 43 38 45 Skärholmen Pojkar 71 59 27 56 7 Flickor 48 39 46 47 43
3 (173) Tabell 4. Andel som snusar dagligen eller ibland. Årskurs 9 uppdelat på stadsdelsområde och kön. 1998-14. 1998 2 4 6 8 1 12 14 Stockholm Pojkar 15 19 22 19 15 15 14 9 7 Flickor 2 1 2 4 4 2 1 1 1 Rinkeby-Kista Pojkar 21 14 11 14 18 12 6 Flickor 1 2 2 4 3 2 3 Spånga-Tensta Pojkar 16 19 18 11 12 4 5 Flickor 3 3 3 1 2 1 2 Hässelby-Vällingby Pojkar 24 21 17 12 14 9 6 Flickor 2 6 5 3 1 3 Bromma Pojkar 28 27 21 14 13 5 Flickor 3 4 3 2 1 2 Kungsholmen Pojkar 24 16 9 18 18 11 6 Flickor 5 3 4 4 1 Norrmalm Pojkar 16 9 17 13 6 1 Flickor 5 3 3 2 1 Östermalm Pojkar 24 25 24 15 14 1 8 Flickor 3 3 3 2 1 3 Södermalm Pojkar 22 16 14 16 13 7 9 Flickor 1 3 3 3 2 1 1 Enskede-Årsta-Vantör Pojkar 21 21 14 15 14 7 5 Flickor 2 3 3 1 2 Skarpnäck Pojkar 22 5 15 17 1 7 Flickor 1 4 6 3 2 1 Farsta Pojkar 19 12 9 22 11 9 4 Flickor 3 6 7 3 1 1 Älvsjö Pojkar 21 13 19 1 12 7 8 Flickor 3 2 1 3 1 1 Hägersten-Liljeholmen Pojkar 17 19 17 15 23 5 7 Flickor 3 3 4 3 1 2 Skärholmen Pojkar 21 13 8 16 8 9 5 Flickor 2 2 3 1 1 1
31 (173) Tabell 5. Andel som köper snus själv i butik eller kiosk (bland de som snusar dagligen och är yngre än 18 år). Årskurs 9 uppdelat på stadsdelsområde och kön. 6-14. 1998 2 4 6 8 1 12 14 Stockholm Pojkar 66 66 54 53 47 Flickor 53 38 32 28 45 Rinkeby-Kista Pojkar 5 43 47 44 17 Flickor 5 17 5 33 Spånga-Tensta Pojkar 57 74 58 43 14 Flickor 43 5 33 Hässelby-Vällingby Pojkar 63 62 73 57 77 Flickor 53 43 67 57 Bromma Pojkar 81 79 69 61 43 Flickor 38 5 75 1 Kungsholmen Pojkar 67 78 59 6 5 Flickor 33 25. Norrmalm Pojkar 1 62 38 5 7 Flickor 1 67. 1 Östermalm Pojkar 75 86 63 64 33 Flickor 4 Södermalm Pojkar 73 74 58 32 59 Flickor 78 22 33 1 Enskede-Årsta-Vantör Pojkar 63 61 42 65 38 Flickor 36 1 29 Skarpnäck Pojkar 17 52 52 55 5 Flickor 56 Farsta Pojkar 69 61 6 25 25 Flickor 5 75 Älvsjö Pojkar 7 5 45 67 29 Flickor 5 75 1 Hägersten-Liljeholmen Pojkar 56 58 48 44 33 Flickor 57 5 33 Skärholmen Pojkar 5 6 46 45 33 Flickor 75 5
32 (173) Tabell 6. Andel som inte använder tobak (cigaretter eller snus) av samtliga. Årskurs 9 uppdelat på stadsdelsområde och kön. 2-14. 1998 2 4 6 8 1 12 14 Hela staden Pojkar 68 75 79 75 75 82 86 Flickor 69 73 75 71 74 8 83 Rinkeby-Kista Pojkar 64 79 78 77 71 81 9 Flickor 72 77 75 82 72 86 88 Spånga-Tensta Pojkar 72 74 77 77 82 91 89 Flickor 81 84 81 77 78 88 88 Hässelby-Vällingby Pojkar 66 75 77 79 79 84 89 Flickor 62 67 73 71 7 77 87 Bromma Pojkar 65 69 76 71 74 77 83 Flickor 69 77 73 69 73 77 82 Kungsholmen Pojkar 63 82 81 7 73 78 87 Flickor 57 62 82 67 76 66 78 Norrmalm Pojkar 68 76 83 7 77 85 81 Flickor 74 78 71 67 65 84 84 Östermalm Pojkar 63 69 65 75 71 72 81 Flickor 62 65 62 62 73 79 84 Södermalm Pojkar 72 78 78 76 73 81 82 Flickor 67 7 71 68 7 7 75 Enskede-Årsta-Vantör Pojkar 67 73 8 77 76 84 88 Flickor 69 73 79 7 75 83 82 Skarpnäck Pojkar 71 69 9 74 73 81 85 Flickor 63 71 74 73 83 79 82 Farsta Pojkar 7 82 87 72 74 79 92 Flickor 7 72 75 75 78 83 86 Älvsjö Pojkar 72 84 78 82 8 86 86 Flickor 73 78 76 73 79 84 8 Hägersten-Liljeholmen Pojkar 7 75 79 74 69 83 8 Flickor 69 72 76 69 65 76 73 Skärholmen Pojkar 68 79 88 77 85 83 89 Flickor 76 84 82 8 83 86 88
33 (173) Tabell 7. Andel som röker dagligen eller ibland. År 2 på gymnasiet uppdelat på stadsdelsområde och kön. -14. 1998 2 4 6 8 1 12 14 Stockholm Pojkar 37 35 27 25 28 3 29 25 Flickor 43 42 36 35 39 39 37 31 Rinkeby-Kista Pojkar 32 37 25 29 27 27 22 Flickor 35 31 26 34 28 27 21 Spånga-Tensta Pojkar 29 26 25 25 22 25 18 Flickor 44 25 22 27 37 25 19 Hässelby-Vällingby Pojkar 3 19 23 23 27 Flickor 41 36 34 34 36 34 32 Bromma Pojkar 39 29 31 32 28 25 26 Flickor 38 35 37 43 43 37 32 Kungsholmen Pojkar 35 14 22 32 33 38 24 Flickor 55 5 44 46 49 46 47 Norrmalm Pojkar 32 29 28 3 36 37 35 Flickor 47 41 5 5 45 39 41 Östermalm Pojkar 39 36 31 35 29 38 33 Flickor 38 42 38 53 43 41 4 Södermalm Pojkar 4 25 26 33 36 35 26 Flickor 46 44 37 46 44 47 44 Enskede-Årsta-Vantör Pojkar 34 27 26 29 29 27 34 Flickor 4 33 33 36 39 39 3 Skarpnäck Pojkar 36 24 21 24 37 27 14 Flickor 38 29 41 4 35 28 31 Farsta Pojkar 33 27 21 28 26 27 19 Flickor 39 35 38 37 38 25 25 Älvsjö Pojkar 33 31 21 24 17 19 Flickor 38 39 28 39 43 37 24 Hägersten-Liljeholmen Pojkar 33 23 32 34 3 22 Flickor 46 47 39 38 36 4 36 Skärholmen Pojkar 42 27 15 25 27 23 25 Flickor 42 27 21 35 29 31 21
34 (173) Tabell 8. Andel som köper cigaretter själv i butik (bland de som röker dagligen och är yngre än 18 år). År 2 på gymnasiet uppdelat på stadsdelsområde och kön. 6-14. 1998 2 4 6 8 1 12 14 Stockholm Pojkar 82 76 62 61 59 Flickor 74 66 54 54 54 Rinkeby-Kista Pojkar 75 76 43 55 5 Flickor 61 81 57 55 64 Spånga-Tensta Pojkar 75 83 67 67 46 Flickor 7 56 54 63 67 Hässelby-Vällingby Pojkar 78 85 73 68 8 Flickor 73 47 61 66 48 Bromma Pojkar 92 78 67 75 74 Flickor 61 73 63 49 52 Kungsholmen Pojkar 86 8 68 62 64 Flickor 68 78 76 54 54 Norrmalm Pojkar 72 89 63 57 62 Flickor 81 74 63 69 7 Östermalm Pojkar 86 88 59 8 75 Flickor 82 73 64 76 57 Södermalm Pojkar 82 61 67 51 69 Flickor 78 7 56 42 52 Enskede-Årsta-Vantör Pojkar 77 83 48 44 46 Flickor 78 6 49 45 54 Skarpnäck Pojkar 67 72 65 31 17 Flickor 76 6 5 53 61 Farsta Pojkar 93 74 65 55 3 Flickor 79 7 29 31 17 Älvsjö Pojkar 71 57 44 7 33 Flickor 8 57 28 63 53 Hägersten-Liljeholmen Pojkar 9 69 59 69 54 Flickor 77 65 51 49 56 Skärholmen Pojkar 1 69 64 8 71 Flickor 77 62 35 63 75
35 (173) Tabell 9. Andel som snusar dagligen eller ibland. År 2 på gymnasiet uppdelat på stadsdelsområde och kön. -14. 1998 2 4 6 8 1 12 14 Stockholm Pojkar 26 3 28 27 22 24 17 Flickor 2 4 6 8 6 3 2 2 Rinkeby-Kista Pojkar 25 26 22 18 22 21 16 Flickor 2 3 3 5 4 2 2 Spånga-Tensta Pojkar 35 23 27 25 25 19 15 Flickor 4 6 2 6 2 1 1 Hässelby-Vällingby Pojkar 28 23 3 25 24 15 15 Flickor 3 7 1 6 4 2 Bromma Pojkar 43 3 29 18 26 21 Flickor 5 8 8 5 3 4 Kungsholmen Pojkar 33 13 29 27 27 29 23 Flickor 1 6 8 6 1 2 6 Norrmalm Pojkar 28 28 19 26 12 23 Flickor 5 7 8 6 6 1 1 Östermalm Pojkar 29 34 25 32 21 19 Flickor 5 11 8 6 2 2 6 Södermalm Pojkar 21 24 29 23 28 25 14 Flickor 5 7 8 6 5 4 1 Enskede-Årsta-Vantör Pojkar 27 31 27 24 19 17 Flickor 4 9 11 8 3 Skarpnäck Pojkar 34 29 28 27 15 16 Flickor 4 4 11 9 3 5 Farsta Pojkar 24 27 25 14 18 14 Flickor 6 4 9 9 4 2 1 Älvsjö Pojkar 29 3 3 22 15 16 22 Flickor 8 5 4 3 2 2 2 Hägersten-Liljeholmen Pojkar 31 26 27 24 19 8 Flickor 5 7 1 6 2 3 3 Skärholmen Pojkar 31 36 17 16 19 17 13 Flickor 1 4 5 2 1 1
36 (173) Tabell 1. Andel som köper snus själv i butik eller kiosk (bland de som snusar dagligen eller ibland och är yngre än 18 år). År 2 på gymnasiet uppdelat på stadsdelsområde och kön. 6-14. 1998 2 4 6 8 1 12 14 Stockholm Pojkar 85 78 67 71 6 Flickor 54 52 44 4 31 Rinkeby-Kista Pojkar 67 59 73 92 63 Flickor 38 33 5 Spånga-Tensta Pojkar 9 84 71 69 57 Flickor 75 5 Hässelby-Vällingby Pojkar 75 92 78 61 5 Flickor 73 29 33 Bromma Pojkar 94 92 77 82 83 Flickor 86 75 5 43 Kungsholmen Pojkar 9 81 55 88 78 Flickor 67 8. 1 33 Norrmalm Pojkar 92 86 75 71 83 Flickor 57 4 75 Östermalm Pojkar 93 81 74 88 8 Flickor 63 57 33 5 Södermalm Pojkar 78 61 61 75 53 Flickor 33 46 5 38 Enskede-Årsta-Vantör Pojkar 93 81 58 53 42 Flickor 38 43 6 1 Skarpnäck Pojkar 87 74 76 43 33 Flickor 45 6 1 Farsta Pojkar 82 82 73 63 5 Flickor 5 71 6 1 Älvsjö Pojkar 85 57 58 64 33 Flickor 1 33 Hägersten-Liljeholmen Pojkar 86 74 54 79 5 Flickor 5 5 25 Skärholmen Pojkar 91 67 5 67 5 Flickor 33 1
37 (173) Tabell 11. Andel som inte använder tobak (cigaretter eller snus) av samtliga. År 2 på gymnasiet uppdelat på stadsdelsområde och kön. 2-14. 1998 2 4 6 8 1 12 14 Stockholm Pojkar 54 6 63 64 61 64 68 Flickor 57 62 63 59 6 63 68 Rinkeby-Kista Pojkar 59 51 66 66 63 62 71 Flickor 65 69 73 65 72 72 79 Spånga-Tensta Pojkar 56 65 64 67 65 73 74 Flickor 55 71 77 72 63 75 81 Hässelby-Vällingby Pojkar 59 69 61 66 63 72 73 Flickor 58 64 62 64 63 66 66 Bromma Pojkar 46 59 59 63 61 7 64 Flickor 6 61 62 56 56 63 68 Kungsholmen Pojkar 55 81 61 6 57 52 66 Flickor 41 48 55 54 51 54 51 Norrmalm Pojkar 6 61 65 64 55 61 58 Flickor 52 57 49 5 53 61 58 Östermalm Pojkar 52 52 57 54 63 57 65 Flickor 61 57 61 46 56 58 6 Södermalm Pojkar 53 64 59 59 55 55 68 Flickor 53 53 61 53 55 52 57 Enskede-Årsta-Vantör Pojkar 57 56 63 62 63 66 6 Flickor 59 66 63 62 6 61 7 Skarpnäck Pojkar 48 62 63 66 56 64 77 Flickor 61 7 56 57 64 71 69 Farsta Pojkar 6 6 66 72 65 67 77 Flickor 6 64 6 6 61 75 75 Älvsjö Pojkar 54 55 66 66 68 74 7 Flickor 6 59 72 59 56 63 74 Hägersten-Liljeholmen Pojkar 53 64 64 61 57 63 75 Flickor 52 5 59 6 64 6 63 Skärholmen Pojkar 47 53 75 71 67 71 71 Flickor 58 72 77 64 7 68 79
38 (173) Alkohol Att alkohol kan orsaka omfattande och allvarliga problem för såväl enskilda individer som för samhället i stort är väl känt. Unga som dricker, framförallt stora mängder, alkohol ökar risken att råka ut för olyckor samt utsätta sig själv och andra för skador. Stockholms tobaks-, alkohol och narkotikapolitiska program har som övergripande mål att minska de sociala och medicinska konsekvenserna av alkoholkonsumtion. I detta avsnitt redovisas utvecklingen över tid och skillnaden mellan Stockholms stadsdelsområden på några utvalda variabler. Flera olika alkoholmått redovisas, exempelvis andel som inte dricker alkohol och total årlig alkoholkonsumtion. Även anskaffningssätt av folköl redovisas. Sammanfattningsvis visar avsnittet att andelen som helt väljer bort alkohol ökar i båda årskurserna och bland både pojkar och flickor. Ökningen är kraftigast i grundskolan. Även andra alkoholmått som totalkonsumtion och storkonsumtion minskar över tid. Tabell 12. Svarsfördelning på frågan: Hur får Du vanligen tag på alkohol. 14. Från annan På Från kamrater Från egna Från egna vuxen som restaurang, Annat eller kamraters föräldrar föräldrar köper ut åt pub eller sätt syskon (med lov) (utan lov) mig liknande Pojkar åk 9 17 4 3 9 1 1 Flickor åk 9 26 5 7 15 1 8 Pojkar gymn. åk 2 34 1 3 16 15 1 Flickor gymn. åk 2 48 13 8 21 17 8 Tabellen ovan visar att det är genom kamrater och kamraters syskon som är det vanligaste sättet för ungdomarna att få tag i alkohol. Detta gäller både för elever i årskurs 9 och i gymnasiets år 2. Det näst vanligaste anskaffningssättet är genom en vuxen som köper ut. Det är något större andel flickor som får alkohol genom att en vuxen köper ut. Det är en större andel elever i gymnasiet som får tag i alkohol på restaurang, pub eller liknande.
39 (173) Stadsövergripande resultat Nedan presenteras ett urval resultat på stadsövergripande nivå över tid, samt uppdelat på kön och årskurs. % 1 9 8 7 6 5 4 3 1 Diagram 16. Andel som inte dricker alkohol. Uppdelat på kön och ålder. 1998-14. 1998 2 4 6 8 1 12 14 Trenden beträffande andelen elever som inte dricker alkohol är relativt jämn mellan könen inom varje årskurs. Det är emellertid en större andel elever i årskurs 9 som inte dricker jämfört med gymnasiet. Ökningen av andelen elever som inte dricker är även större i årskurs 9 än i gymnasiet under mätperioden. År 14 uppger 59 procent av pojkarna i årskurs 9 att de inte dricker alkohol respektive 51 procent av flickorna. I gymnasiet är motsvarande siffra 31 procent för pojkarna och 26 procent för flickorna. Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor År 2 gymn. Pojkar År 2 gymn. Flickor
4 (173) % 1 9 8 7 6 5 4 3 1 Diagram 17. Andel som varit berusad under den senaste 4-veckorsperioden (bland samtliga). Uppdelat på kön och ålder. 2-14. 2 4 6 8 1 12 14 Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor År 2 gymn. Pojkar År 2 gymn. Flickor Andelen elever som uppger att de varit berusade under den senaste 4-veckorsperioden har minskat, såväl sedan mätperiodens början som sedan det senaste mättillfället 12. Det är en större andel gymnasielever som uppgivit att de varit berusade under den senaste 4-veckorsperioden jämfört med elever i årskurs 9. Procentandelen för pojkar och för flickor i årskurs 9 är 16 respektive 21, år 14. Motsvarande siffror på gymnasiet är 39 procent av pojkarna och 43 procent av flickorna. 8 Diagram 18. Alkoholkonsumtion i cl 1 % ren alkohol (medelvärde). Uppdelat på kön och ålder. 1998-14. Cl 7 6 5 4 3 1 Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor Åk 2 gymn. Pojkar Åk 2 gymn. Flickor 1998 2 4 6 8 1 12 14
41 (173) Alkoholkonsumtionen i cl 3 (medelvärde) har minskat i samtliga grupper sedan 8. Pojkar i gymnasiets år 2 ligger betydligt högre än resterande grupper under hela perioden, men är också den grupp som står för den största minskningen. Pojkar i årskurs 9 har ett medelvärde på 134 cl och flickor 99 cl under 14. Medelvärdet av alkoholkonsumtion för pojkar i gymnasiet är 39 cl respektive 212 cl för flickor. % 1 9 8 7 6 5 4 3 1 Diagram 19. Andel som köper folköl själv i affär (bland de som dricker alkohol och är yngre än 18 år). Uppdelat på kön och ålder. 2-14. 2 4 6 8 1 12 14 Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor Åk 2 gymn. Pojkar Åk 2 gymn. Flickor Andelen elever som köper folköl själva har minskat i alla grupper sedan mätperiodens början. Pojkar i gymnasiet ligger konstant högre än de andra grupperna. Mellan år 4 och 6 sker den största minskningen för alla fyra grupper. Därefter avtar minskningen och jämnas ut. Vid 14 års undersökning uppger 8 procent av pojkarna i gymnasiet att de köper folköl själva. Motsvarande siffra för flickorna i gymnasiet är 3 procent. Det är 5 procent av pojkarna i årskurs 9 som anger att de själva köper folköl. Andelen för flickor i samma årskurs är 3 procent. Viktigt att notera är att svaren endast gäller de elever som dricker alkohol och är yngre än 18 år. 3 Alkoholkonsumtion i cl beräknas genom att multiplicera antal gånger svarande brukar dricka med mängden konsumerad alkohol vid det senaste dryckestillfället (antal glas/flaskor mm). Detta värde multipliceras sedan med dryckestypens styrka (för folköl används värdet,35 eftersom drycken har en styrka på 3,5 %). Alkoholkonsumtion i cl är inte ett mått för exakt nivåskattning av ungdomars alkoholkonsumtion, däremot ett mycket välfungerande mått för jämförelser över tid, mellan stadsdelsområden eller kön.
42 (173) % 1 9 8 7 6 5 4 3 1 Diagram. Andel som storkonsumerar alkohol minst en gång i månaden. Uppdelat på kön och ålder. 2-14. 2 4 6 8 1 12 14 Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor Åk 2 gymn. Pojkar Åk 2 gymn. Flickor Trenden för andelen som storkonsumerar 4 alkohol minst en gång i månaden har sett likartad ut för alla fyra grupper under mätperioden. Från år 2 till 4 sker en minskning i samtliga grupper. Därefter kunde en svag ökning skönjas fram till år 8, varefter måttet på storkonsumtion åter har minskat fram till årets mätning. Samtliga grupper ligger nu på den lägsta nivån sett till hela undersökningsperioden. I 14 års mätning uppger 14 procent av pojkarna i årskurs 9 och 15 procent av flickorna att de storkonsumerar alkohol minst en gång i veckan. För gymnasieeleverna är motsvarande siffror 34 procent för pojkar och 3 procent för flickor. 4 *Avser elever som vid minst ett tillfälle i månaden, under ett och samma tillfälle, druckit motsvarande minst; 18 cl sprit (en halv kvarting), en helflaska vin, fyra stora flaskor starkcider/alkoläsk, fyra burkar starköl eller sex burkar folköl.