Unr: Uppdragsnamn: Översiktlig miljöteknisk markundersökning vid Vaktberget 5, Nynäshamn

Handläggare RAPPORT 1 (13) Datum Ebba Svahnström Tel +46 (0)10 505 41 91 Mobil +46 (0)72 206 93 72 Fax +46 (0)10 505 00 10 ebba.svahnstrom@afconsult.com Uppdragsnr 568887 Veidekke Bostad AB Översiktlig miljöteknisk markundersökning vid Vaktberget 5, Nynäshamn ÅF-INFRASTRUCTURE AB Miljö, hälsa och säkerhet Ebba Svahnström Granskad Eva-Karin Jonsson Unr: 568887 Uppdragsnamn: Översiktlig miljöteknisk markundersökning vid Vaktberget 5, Nynäshamn

RAPPORT 2 (13) Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund och syfte 3 1.2 Historik 4 1.3 Desktopstudie 5 2 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 6 2.1 Jordprovtagning 6 2.1.1 Provgropsgrävning 6 2.1.2 Skruvborrporvtagning 7 2.2 Porgasprovtagning 7 3 RIKTVÄRDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KLASSIFICERING 8 4 RESULTAT 9 4.1 Jord 9 4.2 Porgas 10 5 KLASSIFICERING 11 6 SLUTSATS OCH REKOMMENDATIONER 11 7 KOSTNADSUPPSKATTNING 12 8 REFERENSER 13 Bilagor Bilaga 1 Provtagningsplan Bilaga 2 Klassificeringsplan Bilaga 3 Fältprotokoll Bilaga 4 Resultatsammanställning Bilaga 5 Analysrapporter

RAPPORT 3 (13) 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte På uppdrag av Veidekke Bostad AB har genomfört en översiktlig miljöteknisk markundersökning på fastigheten Vaktberget 5 i Nynäshamn. Syftet med undersökningen var att lokalisera och avgränsa eventuella föroreningskällor i marken samt att ta fram en klassificeringsplan inför exploatering. Provtagning utfördes i två steg. Inledande provtagning med Provgropsgrävning utfördes den 12 oktober 2011. En kompletterande undersökning av jord och porgas utfördes sedan den 16 november 2011 enligt ett rutnätsystem för att avgränsa påträffad förorening i horisontal- och vertikalled. Efter de miljötekniska undersökningarna har även en geoteknisk undersökning utförts (Rapport Geoteknisk undersökning och Teknisk PM Geoteknik, 2011). Med den extra information som erhållits från geotekniken har det varit nödvändigt att revidera resultat och slutsatser för den miljötekniska markundersökningen. Markanvändningen på aktuell fastighet klassas som känslig markanvändning (KM) då den ska bebyggas med bostäder och lekplats. Riktvärdet för KM innebär att markkvaliteten inte begränsar valet av markanvändningen. Alla grupper av människor (barn, vuxna, äldre) kan vistas permanent inom området under en livstid. (Naturvårdsverket, 2008)

RAPPORT 4 (13) Figur 1. Vaktberget 5. Röd markering visar placering av byggnad uppförd 1912 som ska bevaras. Blå markering visar placering av garage, verkstadsbyggnad och förrådsbyggnader. Byggnader med blå markering ska rivas. (Landin, 2010) 1.2 Historik Den ursprungliga byggnaden på Vaktberget 5 är troligen uppförd år 1912 i samband med att Nynäshamns Ångbryggeri startade sin verksamhet på fastigheten. Mellan åren 1926-1950 drevs bryggeriet av Gustav Piehls bryggeri AB. Därefter lades bryggeriverksamheten ned. År 1965 inrymdes brandstationen i det gamla bryggeriet och år 1970 byggdes brandstationen till med garage och kontor i ett plan. Den äldre delen kompletterades med ett slangtorkningstorn. Idag är bryggeribyggnaden utvändigt i huvudsak intakt. Invändigt återstår ingenting från bryggeritiden. De senaste ca 10 åren har Nynäs taxi, en bilverkstad och kommunens verksamhet servicepartner varit inhysta i byggnaden. (Landin, 2010)

RAPPORT 5 (13) Figur 2. Den fd bryggeribyggnaden är belägen längst bort (till höger) i bilden. Närmare ses verkstadsdelen med de 6 portarna (benämnda port 1-6 från vänster till höger). Bilden är tagen mot norr. 1.3 Desktopstudie I januari år 2010 utfördes en desktopstudie av fastigheten (ÅF, 2010). Syftet med studien var att kartlägga eventuella miljörisker kopplade till markmiljön inom fastigheten, härrörande från tidigare och nuvarande verksamheter. Studien omfattade ett platsbesök och genomgång av kommunens och länsstyrelsens arkiv. Resultaten från studien visade att: En markundersökning har tidigare utförts på fastigheten (rapporten har dock inte varit tillgänglig). Marken på fastigheten är till största delen hårdgjord med asfalt som eventuellt kan vara tjärhaltig (innehålla höga halter av PAH). Nordväst om byggnaden reser sig berget brant och ingen provtagning på den sidan har tidigare utförts. Topografin på platsen indikerar att marken består av ett tunt jordtäcke ovanpå berg. I pannrummet finns en oljecistern som är invallad. Risker med avseende på markmiljön på fastigheten bedömdes vara: Oljespill från hantering av olja vid den dagliga verksamheten och i anslutning till slam/oljeavskiljaren. Slamavskiljaren är belägen utanför garaget och samlar upp olja och slam i en ränna som går längs hela verkstadsbyggnaden. Eventuell PAH-haltig asfalt. Eventuella förorenade fyllnadsmassor.

2 Genomförandebeskrivning 2.1 Jordprovtagning 2.1.1 Provgropsgrävning RAPPORT 6 (13) Den 12 oktober 2011 genomfördes provtagning av jord i 10 punkter, och av asfalt i en punkt (se provtagningsplan bilaga 1). Uttag av jordprover utfördes i 7 provgropar som grävdes med grävmaskin ned till ett djup av ca 1,5 meter under markytan (m.u.my) eller ned till block eller berg (figur 3), och i ytliga gropar grävda med spade i tre punkter (se provtagningsplan i bilaga 1). Provtagningspunkterna lokaliserades dels till platser för eventuella framtida bostadshus och lekpark och dels till områden som identifierats som potentiellt förorenade vid desktopstudien samt vid provtagningstillfället. Jordlagerföljd samt syn och luktintryck i varje grop redovisades i fältprotokoll som bifogas i bilaga 3. Jordprover uttogs varje 0,5 meter i djupled, med hänsyn till jordlagerföljden. Dubbla prover uttogs; dels i diffusionstäta påsar för fältmätning av volatila kolväten (VOC) med hjälp av en Photo Ionization Detector (PID-mätare) och dels i diffusionstäta glasburkar för analys på ackrediterat laboratorium (ALS Scandinavia AB). Ett antal prover valdes ut för analys med avseende på metaller, polyaromatiska kolväten (PAH) och petroleumprodukter. Figur 3. Provgrop Dc1. Under asfalten påträffas ett bärlager som underlagras av en gammal överyta (gammalt asfaltslager). Under den gamla överytan påträffas röd sand och därefter block på 0,7 m.u.my. Vid undersökningstillfället bedömdes bergnivån ligga ytligt på 0,7 m.u.my. Efter genomförd geoteknisk undersökning och jordbergsondering invid provgropen (ÅF, 2011) ligger tolkat djup till berg på 4,2 meter.

RAPPORT 7 (13) 2.1.2 Skruvborrporvtagning Den 16 november utfördes skruvborrprovtagning i 14 punkter enligt ett rutnätssystem. Syftet var att avgränsa tidigare påträffad förorening (vid provgropsgrävningen), i vertikal- och horisontalled. Jordlagerföljd samt syn och luktintryck i varje punkt redovisas i fältprotokoll som bifogas i bilaga 3. Jordprover uttogs varje 0,5 meter i djupled, med hänsyn till jordlagerföljden, ned till naturliga massor eller till borrstopp mot block eller berg. Tolkad stoppnivå mot block eller berg har vid de geotekniska sonderingarna visat sig vara främst stopp mot block. Prover uttogs i diffusionstäta påsar för analys på ackrediterat laboratorium (ALS Scandinavia AB). Inget grundvatten påträffades i samband med undersökningarna och därmed installerades inget grundvattenrör. Ett grundvattenrör installerades dock invid bryggaregatan i samband med den geotekniska undersökningen (ÅF, 2011). Inte heller här har något grundvatten påträffats vid de tillfällen då pejling efter grundvatten utförts. 2.2 Porgasprovtagning Den 12 oktober 2011 utfördes en inledande provtagning av porgas i 8 punkter på fastigheten (se provtagningsplan, bilaga 1). Provpunkterna lokaliserades dels till platser där misstanke om förorening förelåg (slamavskiljare, utlastningsplatser, utanför fasaden till verkstaden) och dels till platser för framtida bostadshus för att säkra inomhusklimatet med avseende på flyktiga ämnen i marken (se figur 4). Vid den inledande porgasundersökningen den 12 oktober slogs stålrör ned i marken till ett djup av 0,5-1,25 m.u.my. Fältmätning av porgas utfördes med PID-mätare och därefter uttogs luftprover på kolrör genom pumpad provtagning i 50 minuter med ett flöde på 0,5 liter per minut. Uttagna kolrör skickades för analys på ackrediterat laboratorium (Eurofins Miljö A/S i Danmark). Proverna analyserades med avseende på totala kolväten, BTEX och klorerade alifater. Vid den kompletterande undersökningen den 16 november anlitades en håltagare som tog hål i 6 punkter i den ca 0,2 m mäktiga betongen inne i garagebyggnaden. Därefter slogs stålrör ned i marken till ett djup av 0,2-0,5 under markytan (0,4-0,7 meter under golvytan) där mycket hårt material, block eller berg påträffades. Hålen tätades med bentonit för att undvika inträngande omgivningsluft. Fältmätning av porgas utfördes med PID-mätare och därefter uttogs luftprover på kolrör genom pumpad provtagning i 100 minuter med ett flöde på 0,1 liter per minut. Ett lägre flöde under längre provtagningsperiod gör det möjligt att även fånga flyktiga nedbrytningsprodukter till klorerade alifater som detekterats vid den första undersökningsomgången. Proverna analyserades

RAPPORT 8 (13) med avseende på totala kolväten, BTEX och klorerade alifater samt dess nedbrytningsprodukter. Figur 4. Fotot visar porgaspunkt P1. Sonden slogs ned till ett djup av 0,66 m.u.my. 3 Riktvärden och förutsättningar för klassificering Resultaten från laboratorieanalyserna har legat till grund för en klassificering av förorenade massor på fastigheten med utgångspunkt från Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning (KM) och mindre känsligmarkanvändning (MKM) samt Avfall Sveriges rekommenderade haltgränser för klassificering av förorenade massor som farligt avfall (FA) (tabell 1). Föroreningshalter i porgasen jämförs med referenskoncentrationer i inandningsluft (RfC och RISK or ) (Naturvårdsverket, 2009) och IMM (Victorin, 1998) som justerats för att möjliggöra jämförelse med porgas som trängt in i byggnader. Vid transport genom betongplattan uppskattats spädning av föroreningen erfarenhetsmässigt till 100 gånger.

RAPPORT 9 (13) Tabell 1. Klassificering av provtagningspunkter. Klassificeringen utgår från Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket, 2008) samt Avfall Sveriges riktvärde för farligt avfall (Avfall Sverige, 2007). Riktvärde Klassificering < Riktvärdet för känslig markanvändning (KM) Klass 1 > KM och < Riktvärdet för mindre känslig markanvändning (MKM) Klass 2 > MKM < Farligt avfall (FA) Klass 3 > FA Klass 4 4 Resultat 4.1 Jord Provtagningsplan bifogas i bilaga 1. Fältobservationer (jordart, lukt och synintryck) redovisas i bilaga 3. Jordprofilen på området består generellt av grusiga sandiga fyllnadsmassor ned till ett största djup av ca 1,6 meter under markytan. I ett par av punkterna påträffas därefter berg (på den västra delen av fastigheten) och i några punkter påträffas naturligt material bestående av sand eller sandig silt. En sammanställning av samtliga analysresultat redovisas i bilaga 4. Analysrapporter bifogas i bilaga 5. Vid de inledande provtagningarna uppmärksammades påfyllningsplatsen till oljecisternen (figur 5 och provtagningspunkt Cc2). På ett djup av 0,6-0,9 m.u.my. påträffades ett svart lager som bedömdes vara oljeförorenat. Analysresultatet från punkten visade dock på en föroreningshalt understigande KM. Invid den nordvästra fasaden av garagebyggnaden påträffades ett plåttak samt ett par slipers där kemikalier eventuellt kan ha lagrats (se figur 3 och provtagningspunkt Ab1 och Bb1). Enligt fastighetsägare Per Åkerman har där endast förvarats virke. Sliprarna föreföll impregnerade och kan eventuellt innehålla förhöjda halter av PAH. I Ab1 påträffades inga förhöjda föroreningshalter och i Bb1 konstateras en blyhalt överskridande riktvärdet för KM men underskridande riktvärdet för MKM.

RAPPORT 10 (13) Figur 5. T.v. tillbyggnad för oljecistern med påfyllningsplats. T.h. plåttak för eventuell förvaring av kemikalier. Zinkhalter överstigande FA föreligger i en ruta (Bc2). Föroreningen påträffas i ytligt utfyllnadsmaterial 0-0,35 m.u.my. Riktvärdet för MKM överstigs m.a.p. flera metaller, men understiger FA i en angränsande ruta (Cc1). Föroreningen bedöms även här förekomma i utfyllt material ned till ca 0,6 m.u.my. I gropen påträffades bitar av glas och skrot. I Bc1, Bc4, och Ac3 överskrids riktvärdet för KM (<MKM) för både metaller och PAH ned till 0,5-0,9 m.u.my. På framsidan av byggnaden påträffas metaller och/eller PAH:er i halter överstigande riktvärdet för KM i nästan alla provpunkter. Förorening påträffas ned till djup av 0,4-1,5 m.u.my. I provpunkt Dc1 har PAH-H uppmätts i en halt överskridande MKM ned till 0,4 m.u.my. Asfaltprovet som uttogs vid punkt Aa1 innehåller en halt PAH-H överstigande riktvärdet för KM (<MKM). 4.2 Porgas Resultaten från laboratorieanalyserna av porgasen redovisas i bilaga 4 och visar på förhöjda föroreningshalter i punkt P1, där bensenhalten överstiger det justerade riktvärdet för inomhusluft. Toluen och alifater >C6-C10 förekommer i förhöjda halter (överstigande RfC) i P1, dock understigande riktvärdet för inomhusluft. I flertalet punkter konstateras halter av bensen överstigande RfC för bensen, men understigande justerat riktvärde.

RAPPORT 11 (13) TEX (toluen, etylbensen och xylener) och C9-aromater detekteras i flertalet analyserade kolrör i halter understigande riktvärdena. I samtliga punkter detekteras även trikloreten och/eller tetrakloreten, eller någon nedbrytningsprodukt, i låga halter understigande riktvärdena. Analysrapporter bifogas i bilaga 5. 5 Klassificering Ett rutnät har upprättats på fastigheten med rutor om 10x10 m 2. Klassificering inom området har skett genom att analysresultat från uttagna jordprov i varje provtagen ruta har representerat föroreningshalten i en delvolym jord. I vissa rutor har inga jordprover uttagits. Då har dessa rutor slagits samman med en ruta där prover uttagits och bildat en ruta om 10x20m 2 eller 10x30m 2. Vid ruta Dc1, där en förhöjd bensenhalt uppmätts i porgasen, har djupet på föroreningsklassad jord uppskattats till 0,7 m.u.my. Då porgaspunkt P1 är belägen på gränsen mellan ruta Dc1 och Db2 har rutans yta utökats till 10x15m 2. Utförd geoteknisk sondering visar att bergytan ligger på 4 meters djup, istället för tidigare uppskattat djup på 0,7 meter, och därmed är det osäkert till vilket djup föroreningen i Dc1 föreligger. Vid ruta Bc2 konstateras zinkhalter överstigande FA på 0-0,35 m.u.my. Provpunkten är belägen ca 1,5 meter från garagebyggnadens fasad på baksidan mot berget. Studeras provtagningsplanen (bilaga 1) konstateras stora höjdskillnader inom rutan där punkt Bc2 är belägen i den lägre delen. Därför har ytliga massor ned till 1,5 meters djup klassats som FA. I övrigt har klassningen utgått från resultaten vid jordprovtagningen. Under byggnaden har inga jordprover uttagits och därmed har inte jorden klassats. Klassificeringsplan bifogas i bilaga 2. Djup från markytan anges i ritning. En siffra (1-3) finns redovisad framför klassificeringen och anger nivå från markytan. Siffran 1 anger den ytligaste delvolymen och siffran 2 anger nästföljande djupintervall osv. I de punkter där alla djup klassas i samma klass anges bara siffran 1. 6 Slutsats och rekommendationer Markanvändningen på fastigheten Vaktberget 5 klassas som känslig i och med att den skall bebyggas med bostäder. Vid föreliggande undersökning påträffas föroreningshalter i jord överskridande både riktvärdena för känslig

RAPPORT 12 (13) markanvändning (KM), för mindre känslig markanvändning (MKM) med avseende på metaller och PAH och för farligt avfall (FA) m.a.p. zink. I porgasen uppmättes en bensenhalt överskridande riktvärdet för inomhusluft i punkt P1. I övriga punkter uppmättes lägre halter av alifater, aromater, BTEX och klorerade alifater underskridande de justerade riktvärdena för inomhusluft. Rekommenderad åtgärd innefattar uppgrävning och borttransport av massor förorenade med metaller och PAH i halter överstigande Naturvårdsverkets riktvärde för KM för att minimera risken för exponering av hälsoskadliga ämnen för människor som kommer att bo och vistas i området. Resultaten från föreliggande undersökning visar att byggtekniska åtgärder i syfte att säkra de boendes hälsa sannolikt inte kommer att behöva vidtas. I punkt Dc1 där förhöjda halter av bensen uppmätts i porgasen rekommenderas dock en avgränsning av denna förorening genom vidare provtagning och analys, före eller i samband med schaktentreprenaden. Under byggnaden har inga jordprover uttagits och därmed har inte massorna där klassats. Vid kostnadsuppskattningen har massor ned till en meters djup antagits innehålla föroreningshalter överstigande KM. Inget grundvatten påträffades vid undersökningarna och därför har inte föroreningssituationen på ett större djup kunnat undersökas. 7 Kostnadsuppskattning I tabell 2 har kostnader för föreslagna åtgärder uppskattats. Uppskattade schablonpriser i tabellen inkluderar både uppgrävning, borttransport, omhändertagande på mottagningsanläggning, återfyllnad samt miljökontroll. Uppskattat pris uppgår till 1,6-3 mkr och har en osäkerhet på ca 25 %. Den uppskattade kostnaden har inte reviderats med tanke på det tillkommande geotekniska underlaget. Tabell 2. Uppskattad kostnad av föreslagna åtgärder vid fastigheten Vaktberget 5. Moment Omfattning Pris Pris Bortgrävning av massor >FA 250 ton 1200-1700 kr/ton 300kkr-400kkr Bortgrävning av massor >MKM och < FA 280 ton 500-1000 kr/ton 140kkr-280kkr Bortgrävning av massor >KM och <MKM 4700 ton 250-500 kr/ton 1,2mkr-2,4mkr Totalt: 1,6-3 mkr

RAPPORT 13 (13) 8 Referenser Avfall Sverige, 2007: Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor. Rapport 2007:1. ISSN 1103-4092. Landin, 2010: Vaktberget 5, kv. Vaktberget större. Inventering och kulturhistorisk bedömning Naturvårdsverket, 2008: Generella riktvärden för förorenad mark. http://www.naturvardsverket.se/sv/start/verksamheter-medmiljopaverkan/fororenade-omraden/att-utreda-och-efterbehandla-fororenadeomraden/riktvarden-for-fororenad-mark/tabell-over-generella-riktvarden/ Naturvårdsverket, 2009: Riktvärden för förorenad mark, Modellbeskrivning och vägledning. Rapport 5976. SGF, 2004: Fälthandbok Miljötekniska Markundersökningar. SGF rapport 2:2 004. Victorin K. (1998) Risk assessment of carcinogenic air pollutants. IMM Rapport 1/1998. Vägverket, 2004: Hantering av tjärhaltiga beläggningar, Publikation 2004:90. ÅF, 2010: Desktopstudie av markmiljön inom Vaktberget 5 i Nynäshamn. ÅF, 2011: Rapport Geoteknisk undersökning, RGeo. Projekteringsunderlag ÅF, 2011: Teknisk PM Geoteknik. Projekteringsunderlag