Lateral upplösning 0,2um som i LOM som i LOM 1Å 20 Å 1nm >0,3um >0,3um 20nm 10nm (bra) 1Å 1Å >10um >30um flera mm? 0,1um (ToF) <2um >1um >15um

Relevanta dokument
Materialanalys sammanfattning HT17

Vågfysik. Ljus: våg- och partikelbeteende

Spektroskopi. Atomer. Breddning. Molekyler

F9 ELEKTRONMIKROSKOPI

SPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse

12 Elektromagnetisk strålning

Elektromagnetiska spektrumet SPEKTROSKOPI (2) UV-vis. Kromoforer. Hur analysera ofärgade ämnen? Procedur. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH

Röntgenteknik. Vad är röntgenstrålning? - Joniserande strålning - Vad behövs för att få till denna bild? Vad behövs för att få till en röntgenbild?

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

SKB Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten

Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration

Fysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111

Cu i rent vatten. Efter 6 månader. Experimentaluppställning

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2

M = den svängande fjäderns massa K = den svängande fjäderns fjäderkonstant A = dimensionslös konstant

Halogenlampa Spektrometer Optisk fiber Laserdiod och UV- lysdiod (ficklampa)

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

Grunderna i. Digital kamerateknik. SM3GDT Hans Sodenkamp SK3BG

SKB Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten

Vågrörelselära och optik

Kvantfysik - introduktion

Kapitel 36, diffraktion

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 1

BANDGAP Inledning

BANDGAP Inledning

Konventionell röntgen - teori och fall

Alla svar till de extra uppgifterna

Övning 6 Antireflexbehandling. Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra.

Parbildning. Om fotonens energi är mer än dubbelt så stor som elektronens vileoenergi (m e. c 2 ):

Böjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Tentamen i Fotonik , kl

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016

Top down vs. Bottom up

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Föreläsning 2. Att uppbygga en bild av atomen. Rutherfords experiment. Linjespektra och Bohrs modell. Vågpartikel-dualism. Korrespondensprincipen

Fotoelektriska effekten

Introduktionsföreläsning i FTF Kristallstruktur, elekronstruktur+excitationer, egenskaper (optiska, magnetiska )

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och

Lösningar Heureka 2 Kapitel 14 Atomen

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

Tentamen i Fotonik , kl

8. Atomfysik - flerelektronatomer

Kvantmekanik. Kapitel Natalie Segercrantz

Theory Swedish (Sweden)

Tentamen i Fysik för π,


Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik 2. 5 juni :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

PRODUKTION OCH SÖNDERFALL

Föreläsning 6: Opto-komponenter

FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Uppgift 1. Bestämning av luftens viskositet vid rumstemperatur

Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)

6. Kvantfysik Ljusets dubbelnatur

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,

1. Elektromagnetisk strålning

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

7. Atomfysik väteatomen

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 12, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: KBAST16h KBASX16h. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: 09:00 13:00

Sönderfallsserier N α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Övning 6 Antireflexbehandling

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3

The nature and propagation of light

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u u MeV O. 2m e c2= MeV T += MeV Rekylkärnans energi försummas 14N

TENTAMEN I FASTA TILLSTÅNDETS FYSIK F3/KF3 FFY011

BFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/ Bastermin

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?

Patientstrålskydd. Röntgenveckan 2013 Uppsala. Alexander Englund Sjukhusfysiker

16. Spridning av elektromagnetisk strålning

Föreläsning 6: Opto-komponenter

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA

Elektronstötförsök = /(N ),

Innehåll. Kvantfysik. Kvantfysik. Optisk spektroskopi Absorption. Optisk spektroskopi Spridning. Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter

Analys av tandmaterial

Föreläsning 21. Sammanfattning F21. 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering. 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning

Tentamen i Fotonik , kl

1.5 Våg partikeldualism

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 15. mars 2010

REDOGÖRELSE 7-29/ Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor

Upp gifter. är elektronbanans omkrets lika med en hel de Broglie-våglängd. a. Beräkna våglängden. b. Vilken energi motsvarar våglängden?

Hur fungerar AR skikt? Föreläsning 7 fysikalisk optik

Extra övningsuppgifter

I Einsteins fotspår. Kvantfysik och Statistisk fysik. Lars Johansson, Karlstads universitet. I Einsteins fotspår

Tentamen i Fotonik , kl

Laboration i röntgendiffraktion och laserdiffraktion för E

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp

Nuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin

Föreläsning 4 Acceleration och detektion av partiklar

A12. Laserinducerad Fluorescens från Jodmolekyler

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

Transkript:

Optiska metoder Nålprofilometri Elektron metoder Röntgen metoder Jon metoder IR? LOM VSI (WLI) PSI STM AFM SEM EDS i SEM WDS i SEM EBSD i SEM AES TEM (Bild) TEM (Diffraktion) EDS i TEM STEM ESCA (XPS) XRF XRD GD-OES FIB SIMS RBS ERDA PIXE RAMAN FTIR Typ Ytavbildning Ytavbildning Ytavbildning Ytavbildning Ytavbildning Ytavbildning Ytanalys Ytanalys Ytanalys Ytanalys Ytavbildning Ytanalys Ytavbildning Ytanalys Ytanalys Ytanalys Ytanalys Behandling... Ytanalys Ytanalys Ytanalys Ytanalys Ytanalys Ytanalys Vertikal upplösning "ingen" 10 Å 1Å 0,1Å 0,5 Å "ingen" Lateral upplösning 0,2um som i LOM som i LOM 1Å 20 Å 1nm >0,3um >0,3um 20nm 10nm (bra) 1Å 1Å >10um >30um flera mm? 0,1um (ToF) <2um >1um >15um Fysisk interaktion Optisk mikroskopi Optisk mikroskopi Optisk mikroskopi Tunnling Contact mode: coulombrepulsi on Non-contact: v. d.w. attraction Spridning av elektroner, Relaxering av skapande av elektroner sekundärelektro utsänder rötgen ner Som EDS men endast en våglängd i taget släpps fram till detektor pga diffraktion Relaxering av elektroner ger energi för emission av Augerelektron. Spridning av elektroner genom provet Spridning av elektroner genom provet Relaxering av elektroner utsänder rötgen Fotoelektrisk Excitation följt av relaxering emitterar röntgen Fotoner diffrakterar och reflekteras mot kristallstruktur ~nm eller mindre Prov som anod utsätts för bombardemang av negativa joner i plastma. Utslagna partiklar emitterar fotoner. Kostnad Billigast Billigt Medel Hög medel Hög medel Hög medel Hög medel Hög medel Dyrt Dyrt Dyrt Hög medel Dyrt Infallande Synligt ljus Synligt ljus Synligt ljus Spets, med enstaka Å radie Detekterat Synligt ljus Interferens ljus Fasskift ljus Tunnlingsström Detektor Kamera Kamera Kamera Voltmeter (Spänningsmät are:) Spets, med radie ca 20Å- 1um "förflyttning" av laser som strålas på prob Fotodetektor Strålkälla Glödtråd Glödtråd Glödtråd - - Aktiverat djup - - - ~5-30keV SE + BSE ~5-30keV Röntgen E-T-detektor (BSE + SE) och Halvledardetekt SDD eller Si(Li) or (BSE) och inlens (BSE) Shottsky-FEG, kall-feg, W- filament eller LaB6-kristall flera um (SE~100Å, BSE~3um) Shottsky-FEG, kall-feg, W- filament eller LaB6-kristall Flera um (föntgen ~6um?) Röngen (fattar ej hur detta funkar i SEM) Röntgens våglängd Shottsky-FEG, kall-feg, W- filament eller LaB6-kristall ~5-30keV Bakåtspridda elektroner ~20keV (smal stråle) Auger-e ~100-1000keV Transmitterade elektroner Flouriscerande skärm LaB6-kristall eller FEG ~100-1000keV Diffraktion av transmitterade elektroner Flouriscerande skärm LaB6-kristall eller FEG ~100-1000keV Röntgen Fotoelektroner Röntgen SSD (ofta flera ty låg intensitet från tunnt prov) LaB6-kristall eller FEG HDAAF, ADF, BF Röntgen Röntgen Röntgen Joner (Ar) Elektronspektro meter (multichannel etc) Använder en EDS eller WDS några um Hela provdjupet Hela provdjupet Hela provdjupet flera um till mm Floureserande röntgen Ljus (våglängd) från exiterade lössputtrade atomer Accelererade joner bestrålar yta 10-30 kev Joner (ofta Ga) Sekundärjoner + som i SEM CCD-kamera CDEM + som i eller SEM fotomultiplikator Analysyta Flera cm^2 Flera cm^2 Flera cm^2 200x200um Flera mm^2 Flera mm^2 Flera mm^2 10x10nm Flera um^2 Flera um^2 Flera um^2 Flera um^2 ca 50mm^2 Flera mm^2 Prov Alla? Alla? svårare med transparanta Alla? Ledande Ej mjuka Omgivning Atm. Atm. Atm. UHV Atm. men Vibrationsfri miljö. Ledande, ej magn vakuum, ~10^- 4? Ledande, Enklare med "lätta" material ty tyngre ger röntgen istället Elektrontranspa rent --> ~<100nm Alla (tåla röntgen) Alla, även vätskor FEG (W-spets med Ga-klet), dubbelkolla detta Kristallina (Även väte) Ej magnetiska 1-10nm (dynamisk) Jonstråle slår ut sekundärjoner Joner Massa på sekundärjoner Massspektrometer Alla, svårt med mycket topografi Elastisk kollision --> bakåtspridning Dyrast (kräver accelerator) ~2-25MeV joner Elastiskt tillbakaspridda joner Mäter jonenergi Partikelaccelera tor Alla (men spridning sker endast om tyngre än infallande jon) Elastisk kollision --> framåtspridning ~200MeV joner (samma som RBS enl andra källor) Elastiskt framåtspridda joner Mäter jonenergi Partikelaccelera tor Jonkollision exciterar provmaterial som emitterar röntgen Joner Röntgen Mäter röntgen Partikelaccelera tor Ramanspridnin g (inelastisk ljusspridning --> Ramanshift) Vakuum Vakuum vakuum UHV UHV, 10^-9 torr Atm. Atm. UHV UHV Atm. Atm. Topografisk info Nja Ja Ja Ja Ja Ja (genom SEM) (genom SEM) Ja, som i SEM Nej Nej Nej Nej Nej Element info Nej Nej Nej Nja Nej Energi/massupplös ning Atomnummer kontrast Ja (B-U) Ja (B-U) Viss Nej Nej Ja Ja (Li-U) Ja Ja (H-U) - - - - - ~100eV? Bättre än EDS ~1eV (BRA) - Känslighet - - - 0,1-1 at% 0,01-0,1 at% - 0,1 at% 0,1-2 at% Kvantitativ analys - - - - Ja, ok med ZAF-korrision (standard krävs) Ja, bra (standard krävs) Nja Ja Ja (standard krävs) <0,01 at% (ingen bakgrund) Ja, bra (standard krävs) Ja, OK Sitter i SEM --> ja (genom SEM) Ja (standard krävs) Bra massupplösning, kan skilja isoptoper Ja (sätter standard) (Li-U) Synligt-/UV-ljus (ofta laser) E-skift av ex laser LASER Raman-aktiva Excitation av bindningar Infrarött ljus Kollar vad som absorberas... IR-aktiva 1-100ppm - <ppm (ToF) 0,001-10 at% 0,1-1 at% 0,1-1 at% Ja, bra (ingen standard krävs) Kemisk bind. info Nej Nej Nej - Nej Ja, lite Ja (E-skift) Nej Nej - Infodjup - - - ~3um för BSE, ~100Å för SE Djupprofil Nej Nej Nej Nej 0,5-3um, bör vara högre? tror 6um Ingen poäng ty infodjup - Ja, men dålig pga matrisproblem Ja (standard krävs) 0,5-3um <0,1um ~10 atomlager ~10 atomlager ~1-10tal um 2-3nm - 1-3 atomlager Ingen poäng ty infodjup Mappning - - - - Ja Ja Ja Ja Sammanfattning information Övrigt Korngränser, inneslutningar etc Topografi, ytstatistiska parametrar Topografi, ytstatistiska parametrar Topografi, ytstatistiska parametrar Topografi, atomnummerko ntrast Element Kristallstruktur (ink orientering), faser, Nej Kristallstruktur Ja, sputtra Element, Kemisk bindning Avbildning som i SEM Kristallstruktur (alt amorft, polymorft) Element Väldigt liten aktiverad volym ty tunnt prov. Vi får falsk signal Fe, Co från polskor. Ja (sputtra <2um eller luta) Ja (beroende på instrument) Element, Kemisk bindning Dålig avbildning (ofta LOM) Ingen poäng ty infodjup Ja 10-100um (man vet djupet) Själva poängen.. Ja, växelvis sputtring Ja, bra (ingen standard krävs) 5nm -1 um (10-20nm enl annan källa) Ja, med spektrumanalys Dålig men går om standard finns Ja 0,1-5um Nej Dålig men går om standard finns Nej Nej Nej - Ja Nej Ja Nej Element Låg bakgrund jmf med SEM, kallas tjockleksmätare Kristallstruktur (--> element med kemisk bidning) Element - "optisk metod" Yta kan beläggas med Pt för att skydda mot sputtring. Mikromaipilator kan flytta TEMprover Element, kemisk bindning Element Kemisk bindning Ja 0,1-2,5um Nej Kemisk bindning