2015-10-20 Dnr 10.1-16445/2015 1(6) Kunskapsstyrning för socialtjänsten Lotti Barlow lotti.barlow@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) Socialdepartementets diarienummer: S2015/2282/FS Sammanfattning Socialstyrelsen ser positivt på en ökad samverkan inom e-hälsoområdet men framhåller att det redan finns flera samverkansorgan och nätverk inom vilka samverkan kan bedrivas. Myndigheten avstyrker förslaget att en Samverkansnämnd, med stöd av en ny förordning, ska kunna besluta om bindande krav på interoperabilitet vid behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården, på öppenvårdsapoteken och i socialtjänsten. Utöver detta anser Socialstyrelsen att: Samverkansorganisationens styrgrupp bör minskas. Det behöver förtydligas att Samverkansnämnden också ska hantera frågan om interoperabilitet vid den behandling av personuppgifter som blir aktuell vid implementering av välfärdsteknik. De instruktionsenliga ansvaren ska utövas i samverkan mellan Socialstyrelsen och E-hälsomyndigheten istället för i samråd. Det behöver förtydligas vad som menas med kritisk information. Det är viktigt att få relationen mellan gemensam informationsstruktur och olika typer av standarder ordentligt genomlyst och beskriven. 7 Samverkans- och beslutsformer 7.1.1 En samverkansorganisation på nationell nivå för fortsatt utvecklingsarbete på e-hälsoområdet Utredningen har på ett förtjänstfullt sätt beskrivit de problem som finns inom området och vilka olika aktörer som inte är samordnade: vårdgivare, socialtjänstutövare, apotek, utvecklare och leverantörer av it-system och annan utrustning. Socialstyrelsen delar utredningens uppfattning att utvecklingsarbetet inom e-hälsoområdet behöver samordnas för att förbättra kvaliteten inom vården och socialtjänsten. SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52 socialstyrelsen@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se
SOCIALSTYRELSEN 2015-10-20 Dnr 10.1-16445/2015 2(6) I utredningen framhålls behovet av en styrgrupp med ett litet antal deltagare för att skapa en liten och beslutsför grupp. Socialstyrelsen förslår därför att professionella organisationer och representanter från apoteksbranschen istället ska ingå i koordineringsgruppen. Socialstyrelsen ställer sig positiv till att skapa en koordineringsgrupp. Det finns dock behov av att koordinera arbetet med att uppnå interoperabilitet i alla dess former (juridisk, organisatorisk, semantisk och teknisk). Dessa olika interoperabilitetsaspekter kommer att kräva olika sakkompetenser, vilket innebär att det kan bli en utmaning att bemanna gruppen och organisera arbetet. Socialstyrelsen ansvarar för ett flertal centrala socialtjänst- och hälsodataregister, där både tillgången till och kvaliteten på verksamhetsinformation från vård och omsorg är central. För att registren även i framtiden ska vara kunskapsskällor för uppföljning och forskning, behöver förhållandet mellan sådana regelverk som införs i verksamheterna för att uppnå interoperabilitet, och regelverk som syftar till att uppnå statistisk jämförbarhet klargöras. I det sammanhanget finns behov av att belysa konsekvenser av och möjligheter med hårdare strukturering av information, detta för att öka användbarheten och kvaliteten hos data som ska bearbetas vidare för att generera kunskap ur olika perspektiv. Det knyter an till Socialstyrelsens befintliga uppdrag kring statistik, uppföljning och jämförelser. Det är således viktigt att Socialstyrelsen intar en central roll tillsammans med E-hälsomyndigheten i det fortsatta arbetet med e-hälsoutvecklingen och bidrar med sin sakkunskap och sina perspektiv i utvecklingsarbetet. 7.2.1 Samverkan och beslut inrättande av en nämnd Utredningen föreslår inrättande av en ny samverkansnämnd. Socialstyrelsen ser positivt på en ökad samverkan inom e-hälsoområdet men framhåller att det redan finns flera samverkansorgan och nätverk inom vilka samverkan kan bedrivas. Socialstyrelsen vill här särskilt lyfta fram Rådet för styrning med kunskap. Till detta råd finns även en huvudmannagrupp med representanter från ett antal kommuner och landsting. Utöver Rådet för styrning med kunskap finns också Socialstyrelsens råd för e-hälsa och gemensam informationsstruktur. Socialstyrelsen avstyrker förslaget om att Samverkansnämnden med stöd av en ny förordning ska kunna besluta om bindande krav på interoperabilitet vid behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården, på öppenvårdsapoteken och i socialtjänsten. Den föreslagna ordningen, med en Samverkansnämnd som fattar generellt bindande beslut för vårdgivare, tillståndshavare och den som bedriver socialtjänst, är mycket ovanlig. Socialstyrelsen anser att en lämpligare ordning hade varit att se nämndens beslut som rekommendationer. Dessa beslut får sedan följas upp och bedömas utifrån om de fått genomslag och avsedd effekt. Om uppföljningarna visar att besluten, trots det breda förankringsarbetet som möjliggörs
SOCIALSTYRELSEN 2015-10-20 Dnr 10.1-16445/2015 3(6) genom nämndens sammansättning, i något fall inte fått nödvändigt genomslag i vård- och omsorgsverksamheterna kan det vara en grund för E-hälsomyndigheten att kontakta Socialstyrelsen. Socialstyrelsen kan då undersöka om myndigheten kan stödja Samverkansnämnden genom att till exempel komplettera nämndens rekommendationer med föreskrifter eller allmänna råd. I beskrivningen av Samverkansnämnden anges att den ska fatta beslut om interoperabilitet vid behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården, på öppenvårdsapoteken och i socialtjänsten. Beskrivningarna är generella och det ges få exempel på vad detta kan innebära. Socialstyrelsen anser därför att det behöver tydliggöras att även frågor som berör välfärdsteknik ska bevakas. Likaså behöver det tydligt framgå att Samverkansnämnden ska hantera frågan om interoperabilitet vid den behandling av personuppgifter som blir aktuell vid implementering av välfärdsteknik. Det betyder i detta sammanhang digitala tjänster som erbjuds socialtjänstens målgrupper och som inte är en del av de administrativa system som ska vara ett stöd för handläggning, utförande och uppföljning av insatserna. Det kan handla om standarder för trygghetslarm, sensorer och andra passiva larm i den enskildes hem, utrustning för kameratillsyn, gps-larm och robotar. Det kan också handla om webbaserade tjänster för information, ansökan om bistånd och insatser, och stöd- och behandlingsinsatser m.m. 9 Tillämpning av en gemensam informationsstruktur m.m. 9.1.2 Den gemensamma informationsstrukturen ett ansvar för Socialstyrelsen och E-hälsomyndigheten Socialstyrelsen anser att det är viktigt att de instruktionsenliga ansvaren för gemensam informationsstruktur respektive informationssystem för tillgängliggörande, ska utövas i samverkan mellan Socialstyrelsen och E-hälsomyndigheten istället för i samråd. 9.3 Tillgång till kritisk information avgörande för patientsäkerheten Socialstyrelsen ser gärna ett förtydligande av vad kritisk information innebär, då myndigheten har uppdraget att specificera informationsmängderna som ska ingå i uppmärksamhetsinformation. 9.3.2 Uppdrag till Läkemedelsverket om att utreda strukturerad läkemedelsinformation Socialstyrelsen tillstyrker förslaget att ge Läkemedelsverket i uppdrag att i samråd med E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen utreda och lämna förslag till hur en strukturerad läkemedelsinformation med entydiga termer och begrepp ska utformas och tillgängliggöras. Därutöver anser Socialstyrelsen att det också behövs en synkronisering av termer och begrepp som används för att beskriva ordinationsprocessen, läkemedelshanteringsprocessen, läkemedelsförsörjningen och läkemedelsstatistiken etc. Många termer och begrepp inom dessa grupper finns redan för
SOCIALSTYRELSEN 2015-10-20 Dnr 10.1-16445/2015 4(6) rekommenderad användning i Socialstyrelsens termbank eller ingår i det terminologiarbete som är en del av pågående revision av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården. Det är viktigt att säkerställa att samtliga myndigheter använder dessa termer och begrepp i exempelvis förskrifter, vägledningar och informationsmodeller. 10 Förbättrad informationshantering i läkemedelsprocessen 10.6 Steg 2: En läkemedelsprocess som stöds av att staten tar ett särskilt ansvar för att säkra tillgänglig information Socialstyrelsen ser positivt på utredningens förslag att inrätta en gemensam läkemedelslista samt att göra det obligatoriskt för alla ordinatörer att dokumentera sina ordinationer i denna. Socialstyrelsen håller med utredningen om att justeringar i befintlig lagstiftning i syfte att stödja läkemedelsprocessen skulle vara ett bra första steg. Informationshanteringen i läkemedelsprocessen skulle i så fall redan i närtid kunna göras betydligt mer ändamålsenlig och patientsäker. Myndigheten anser att störst fokus bör ligga på den långsiktiga utvecklingen mot en läkemedelsprocess som stöds av att staten tar ett särskilt ansvar för att säkra tillgänglig information. 10.7.2 Inledande bestämmelser i den nya lagen Utredningen framhåller vikten av att en gemensam läkemedelslista även ska kunna innehålla ordinationer av läkemedel som ges direkt till patienten av hälso- och sjukvårdspersonal. Socialstyrelsen vill särskilt lyfta fram vikten av att ordinationer av läkemedel som rekvireras på exempelvis sjukhuskliniker men som hanteras som öppenvårdsläkemedel (t.ex. en injektion varannan vecka på en öppenvårdsmottagning) ska finnas med. Inte sällan har dessa läkemedel samma betydelse för patienten som motsvarande läkemedel inom terapiområdet som ordineras med hjälp av recept. Det är därför av stor vikt att ordinationer av rekvisitionsläkemedel (finns främst inom den specialiserade vården), som har samma funktion som receptförskrivna läkemedel, i så hög utsträckning som möjligt kommer med i den gemensamma läkemedelslistan. 10.7.5 Viktiga definitioner I 7 författningsförslaget till lag om en gemensam läkemedelslista finns ett antal definitioner på begrepp som enligt utredningen bör ingå i lagen om en gemensam läkemedelslista. Flera av dessa termer finns redan definierade i Socialstyrelsens termbank. Socialstyrelsen anser att det är nödvändigt att termbanken används som den primära källan för definitioner. Behövs framtagande av nya termer och definitioner för den nya lagstiftningen bör Socialstyrelsen få i uppdrag att definiera de begrepp som ska användas.
SOCIALSTYRELSEN 2015-10-20 Dnr 10.1-16445/2015 5(6) 10.7.7 Ändamål med personuppgiftsbehandlingen Utredningen framhåller på s. 345 346 vikten av att läkemedel i möjligaste mån ska ordineras elektroniskt. Ett mindre antal av de yrkesutövare i Sverige som har rätt att ordinera läkemedel förfogar inte över system som möjliggör elektroniska ordinationer. Många av dessa ordinatörer arbetar inte åt ett landsting eller en annan vårdgivare. Det handlar till exempel om pensionerade förskrivare. Inom ramen för Läkemedelsverkets och Socialstyrelsens arbete med uppdraget att minska användningen av särskilda receptblanketter har framkommit att denna grupp enligt dagens regelverk inte kommer att kunna ansluta sig till nationella tjänster som NOD (Nationell ordinationsdatabas) och Pascal (verktyg för att genomföra ordinationer). Båda myndigheterna har därför föreslagit att Inera AB anpassar en teknisk lösning som har tagits fram inom ramen för projektet Intygstjänster. Det som Socialstyrelsen särskilt vill lyfta fram i sammanhanget är att det i dagsläget är oklart vem som kan ställa krav på dessa ordinatörer och finansiera de lösningar som behövs för att ge dem tillgång till exempelvis Pascal och den gemensamma läkemedelslistan. För att den gemensamma läkemedelslistan ska bli en framgång är det viktigt att samtliga ordinationer kommer in, vilket förutsätter att alla ordinatörer behöver ha tillgång till elektroniskt ordinationsstöd. 11 Standarder och krav på interoperabilitet Socialstyrelsen anser att det är viktigt att få relationen mellan gemensam informationsstruktur och olika typer av tekniska standarder ordentligt genomlyst och beskriven. Den gemensamma informationsstrukturen utgår från svenska förhållanden när det gäller författningskrav och nationell statistik. Detta innebär att det kan finnas motsättningar mellan internationella meddelandestandarder och den gemensamma informationsstrukturen. 16 Konsekvensanalys 16.2.2 Konsekvenser för statliga myndigheter Socialstyrelsen anser att bedömningen av de finansiella behoven inledningsvis är korrekt, men myndigheten vill särskilt poängtera att de finansiella behoven måste omvärderas kontinuerligt. Detta är speciellt kopplat till förslaget om att Socialstyrelsen ska ge verksamheterna råd och stöd vid införande och användning av den gemensamma informationsstrukturen. Dessa råd och stöd kommer att gälla även för myndigheterna själva. Om förslaget går igenom kommer Socialstyrelsen att behöva utöka och förstärka nuvarande förvaltning och organisera sitt arbete på ett sådant sätt att detta kan hanteras.
SOCIALSTYRELSEN 2015-10-20 Dnr 10.1-16445/2015 6(6) Synpunkter på förslaget till ny lag om gemensam läkemedelslista Genom förslaget till ny lag om gemensam läkemedelslista kommer det att bli möjligt för många fler att ta del av uppgifterna. Socialstyrelsen anser därför att det behöver tydliggöras att endast sådana personuppgifter som behövs för att patientsäkert förskriva eller ordinera läkemedel får behandlas. Detta kan göras på ett liknande sätt som i 6 och 8 lag (1996:1156) om receptregister. I 12 finns ett redaktionellt fel då paragrafen hänvisar tillbaka till sig själv. Enligt 30 har E-hälsomyndigheten skyldighet att lämna ut följande uppgifter till Socialstyrelsen: 1. inköpsdag, vara, mängd, dosering, kostnad och kostnadsreducering enligt lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m., 2. patientens personnummer, samordningsnummer eller annan liknande identitetsbeteckning och folkbokföringsort, samt om 3. ordinatörens yrke, specialitet och arbetsplatskod. Socialstyrelsen anser att även ordinationsorsak bör finnas med bland de uppgifter som ska lämnas ut till myndigheten. Enligt 40 gäller olika gallringsregler beroende av om uppgifterna utgör en del av journalplikten eller inte. Syftet med denna åtskillnad känns oklar och skulle behöva motiveras bättre. Om tanken är att uppgifterna ska gallras ur registret när vårdgivaren gallrar uppgifterna ur patientjournalen innebär det att vårdgivare, i samband med gallring, alltid måste underrätta E-hälsomyndigheten.