Verksamhetsplan 2020 BUDGET OCH PLANER 2022 FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE -11-13
Innehållsförteckning Kommunövergripande... 8 Kommunstyrelsens ordförande om budget/plan -2022... 8 Målstyrning... 8 Förvaltningsledningens organisation... 10 Ekonomi i korthet... 11 Sammandrag av drift- och investeringsbudget... 11 Resultat- och balansbudget... 13 Informationsmått... 15 Finansiell analys... 15 Mål för god ekonomisk hushållning... 19 Finansiella mål för planperiod -2020... 19 Kommunfullmäktiges verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning... 19 Sektorsövergripande mål... 22 Miljö... 22 Energipolitiska inriktningsmål... 23 Folkhälsa samt alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANDTS)... 23 Sektorsövergripande indikatorer... 26 Miljö... 26 Energipolitiska inriktningsmål... 27 Folkhälsa samt alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANDTS)... 27 Sektorn för utbildning och kultur... 28 Sektorsövergripande... 28 Ledning... 31 Beskrivning... 31 Ekonomi... 31 Förskola... 32 Uppdrag... 32 Informationsmått... 32 Ekonomi... 33 Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse... 33 Grundskola... 35 Uppdrag... 35 Informationsmått... 35 Ekonomi... 36 Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse... 37 2(129)
Utveckling, fritid och folkhälsa... 39 Uppdrag... 39 Informationsmått... 39 Ekonomi... 39 Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse... 40 Gymnasium... 41 Uppdrag... 41 Informationsmått... 41 Ekonomi... 41 Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse... 42 Vuxenutbildning... 44 Uppdrag... 44 Informationsmått... 44 Ekonomi... 44 Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse... 45 Kultur... 47 Uppdrag... 47 Informationsmått... 47 Ekonomi... 47 Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse... 48 Indikatorer... 50 Sektorn för socialtjänst... 53 Sektorsövergripande... 53 Ledning... 56 Beskrivning... 56 Ekonomi... 56 Vård och omsorg... 58 Uppdrag... 58 Informationsmått... 58 Ekonomi... 58 Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse... 59 Hälsa och bistånd... 61 Uppdrag... 61 Informationsmått... 61 Ekonomi... 61 Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse... 62 Funktionshinder samt individ- och familjeomsorg... 64 3(129)
Uppdrag... 64 Informationsmått... 64 Ekonomi... 64 Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse... 65 Integration och arbetsmarknad... 68 Uppdrag... 68 Informationsmått... 68 Ekonomi... 68 Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse... 69 Indikatorer... 69 Sektorn för samhällsbyggnad... 72 Sektorsövergripande... 72 Ledning och administration... 76 Uppdrag... 76 Informationsmått... 76 Ekonomi... 76 Miljösamordning... 77 Uppdrag... 77 Informationsmått... 77 Ekonomi... 77 Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse... 77 Miljö- och hälsoskydd... 78 Uppdrag... 78 Informationsmått... 78 Ekonomi... 78 Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse... 79 Mark och bostad... 80 Uppdrag... 80 Informationsmått... 80 Ekonomi... 80 Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse... 81 och bygglov... 83 Uppdrag... 83 Informationsmått... 83 Ekonomi... 83 Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse... 84 Trafik... 85 4(129)
Uppdrag... 85 Informationsmått... 85 Ekonomi... 86 Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse... 87 Vatten... 88 Uppdrag... 88 Informationsmått... 88 Ekonomi... 88 Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse... 89 Avfall... 91 Uppdrag... 91 Informationsmått... 91 Ekonomi... 91 Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse... 92 Indikatorer... 94 Sektorn för teknik och förvaltningsstöd... 97 Sektorsövergripande... 97 Ledning... 101 Beskrivning... 101 Ekonomi... 101 Fastighet... 102 Uppdrag... 102 Informationsmått... 102 Ekonomi... 102 Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse... 103 IT... 105 Uppdrag... 105 Informationsmått... 105 Ekonomi... 105 Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse... 106 Mark och anläggningar... 107 Uppdrag... 107 Ekonomi... 107 Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse... 108 Måltidsservice... 109 Uppdrag... 109 Informationsmått... 109 5(129)
Ekonomi... 109 Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse... 110 Service... 111 Uppdrag... 111 Informationsmått... 111 Ekonomi... 111 Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse... 112 Städservice... 113 Uppdrag... 113 Informationsmått... 113 Ekonomi... 113 Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse... 114 Säkerhet... 115 Uppdrag... 115 Ekonomi... 115 Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse... 116 Indikatorer... 117 Administrativt stöd... 120 Sektorsövergripande... 120 Ledning... 123 Beskrivning... 123 Ekonomi... 123 Utvecklingsfunktion... 124 Uppdrag... 124 Informationsmått... 124 Ekonomi... 125 Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse... 125 Ekonomi och upphandling... 127 Uppdrag... 127 Informationsmått... 127 Ekonomi... 127 Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse... 127 Personal... 128 Uppdrag... 128 Informationsmått... 128 Ekonomi... 128 Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse... 128 6(129)
Indikatorer... 129 Bilagor: Kommunfullmäktiges beslut Investeringsbudget/plan Exploateringsverksamhet, finansieringsplan 7(129)
Kommunövergripande Kommunstyrelsens ordförande om budget/plan -2022 I budget/plan ingår bland annat satsningar på grundskolan genom utökade resurser till varje rektor, fler psykologtjänster samt mer ekonomiska resurser till kulturaktiviteter och studiebesök. Uppförande av simhall och ishall ska planeras inom ramen för Landvetter södra. Även kommunens översiktsplan ska ses över med start år 2019. En planskild korsning i Rävlanda finns med i budget/plan. Dessutom ska hållplatser och cirkulationsplatser ses över för att skapa en säkrare trafikmiljö och ett bättre trafikflöde. En strategisk plan för hur kommunen kan arbeta med FN:s Agenda 2030 - globala mål för hållbar utveckling ska utarbetas. Under perioden för budget/plan ska förvaltningen undersöka hur näringsrik maten är som levereras till personer med hemtjänst. Förutom uppdraget om att Härryda skall vara en kommunikativ kommun, är till exempel "Grundskolepaketet" en tydlig signal på hur viktig vi tycker skolan är. Målstyrning Målstyrning är ett av flera sätt som kommunfullmäktige använder sig av för att styra den kommunala verksamheten. Modellen är anpassad till lagstiftningen om god ekonomisk hushållning. Styrning sker dels genom att följa kommunallagens krav om att anta mål för god ekonomisk hushållning och dels genom en modell för politisk målstyrning som fastställts för Härryda kommun. Enligt kommunallagen ska det för verksamheten anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige har fastställt två finansiella mål och fyra verksamhetsmål. Målen för god ekonomisk hushållning i Härryda kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämna miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. Härrydamodellen bygger på kedjan politiska inriktningsmål politiska verksamhetsmål indikatorer. Politiska inriktningsmål fastställs av kommunfullmäktige. Dessa mål är av övergripande karaktär och anger ett önskvärt framtida tillstånd. Kommunstyrelsen upprättar politiska verksamhetsmål utifrån de antagna politiska inriktningsmålen. Till varje verksamhetsmål finns indikatorer. De ska visa om verksamheterna är på rätt väg för att uppnå målen och visa hur långt de har kommit. Indikatorerna ger inte alltid en heltäckande bild av måluppfyllelsen, utan kompletteras därför med andra beskrivningar av resultat och i analyser. Fastställd budget är överordnad målen. Kommunfullmäktige har beslutat att uppdra åt kommunstyrelsen att ta fram förslag på förändrad styrmodell för kommunen utifrån demokratiberedningens förslag som kommer att gälla från och med 2019. 8(129)
9(129)
Förvaltningsledningens organisation Härryda kommun har en gemensam förvaltning med fyra sektorer och tre funktioner lednings- och verksamhetsstöd. Kommundirektören är förvaltningschef och kommunens högsta tjänsteman medan sektorerna leds av respektive sektorschef. Ett antal områden av förvaltningsövergripande karaktär kommer successivt att prövas i syfte att föra över ansvar och resurser till utvecklingsfunktionen. Uppdragen kommer att vara ett leda och samordna frågor/processer som går tvärs igenom verksamheterna medan själva utvecklingsarbetet genomförs i sektorerna. Exempel på detta är digitalisering och agenda 2030. Syftet är att stärka utvecklingsperspektivet i förvaltningen och skapa bättre samordning och tydligare prioritering samtidigt som stöd kan ges kring metoder och modeller för utveckling. 10(129)
Ekonomi i korthet Sammandrag av drift- och investeringsbudget Driftbudget Belopp i tkr Bokslut 2016 2019 2020 Politisk organisation 9 871 10 650 10 700 10 700 10 700 Kommunledning 88 422 85 887 89 992 90 852 91 792 Sektor för utbildning och kultur 1 035 297 1 109 337 1 137 713 1 155 346 1 178 901 Sektor för socialtjänst 569 165 611 127 634 062 635 682 665 007 Sektor för samhällsbyggnad - Skattefinansierad verksamhet 93 937 96 506 97 346 100 407 101 783 - Avfallsverksamhet 655 0 0 0 0 - Vattenverksamhet 5 035 0-6 000 0 0 Sektor för teknik och förvaltningsstöd 45 005 62 827 64 948 67 808 70 512 Verksamhetskostnader för finansförvaltningen -33 777-18 774 5 523 55 886 109 233 Pensionskostnad exklusive finansiell kostnad 4 762 5 708 13 141 20 458 33 142 Verksamhetens nettokostnader 1 818 372 1 963 268 2 047 425 2 137 139 2 261 070 Skatteintäkter, utjämning m.m. -1 949 989-2 027 812-2 106 827-2 197 041-2 272 712 Utjämning tillskott "10 miljarder" för flyktingsituationen som inte ingår i posten ovan. 0-8 200-9 084-6 423-3 876 Finansiella kostnader och intäkter 5 047 14 697 5 475 5 963 6 327 Finansiella kostnader pensioner 8 509 19 529 22 764 27 564 31 697 Resultat 118 061 38 518 40 247 32 798-22 506 Fastställd budget/plan innebär resultat för perioden, 40,2 mkr för år, 32,8 mkr för år 2019 och 22,5 mkr för år 2020. Det innebär ett genomsnittsresultat per år som är 16,8 mkr. Ett centralt anslag för strategisk personalsatsningar i form av kompetensutveckling finns budgeterat under kommunstyrelsen med 5 mkr årligen. Däremot finns det ingen budgeterad reserv till kommunstyrelsens förfogande. Personalkostnadsökningar är budgeterade med 2,6 procent per år för hela perioden. Dessutom finns det särskilda lönesatsningar budgeterat med 0,4 procent per år för hela perioden. Investeringsbudget Belopp i tkr Bokslu t 2016 Sektor för utbildning och kultur 14 119 18 867 14 710 12 110 14 290 16 610 13 910 Sektor för socialtjänst 3 747 12 330 2 700 2 100 2 500 2 300 2 100 Sektor för samhällsbyggnad - Skattefinansierad verksamhet 19 909 90 956 63 160 59 260 61 260 101 862 62 963 - Vattenverksamhet 47 109 208 097 30 000 154 230 141 300 27 800 17 800 - Avfallsverksamhet 306 1 486 340 270 150 150 150 Sektor för teknik och förvaltningsstöd 248 462 276 836 70 948 110 320 163 665 218 733 89 286 Sektor för administrativt stöd 0 7 511 2 115 1 690 1 917 1 836 931 Summa investeringsutgifter 333 652 616 083 183 973 339 980 385 082 369 291 187 140 Under den närmaste femårsperioden uppgår investeringsvolymen till 1 465 mkr, varav 184 mkr är budgeterade för år. Av de budgeterade investeringarna beräknas en stor del kunna finansieras via 2019 2020 2021 2022 11(129)
resultat och avskrivningar, men det kommer att krävas fortsatt upplåning för att finansiera denna volym. På grund av låg investeringsnivå det första året är självfinansieringsgraden hög för att sjunka till en normal nivå år 2019. Den långfristiga upplåningen budgeteras till 800 mkr år för att fram till år 2020 öka till 1 200 mkr. Investeringsprojekt kopplade till Mölnlycke fabriker hör till de största som startar under inom trafikverksamheten. Tillkommande projekt som inte fanns med i tidigare plan är cykelbana Hällingsjö- Rävlanda, med planerad byggstart. Det enskilt största projektet för Vattenverksamheten är ett nytt vattenverk i Västra Nedsjön som planeras påbörjas, vilket är en försening gentemot tidigare. Ett annat projekt som fortlöper är reinvesteringar i vattenverket vid Finnsjön och nya ledningar i anslutning till detta. Föreningar växer och nya tillkommer. Befolkningsökningen i kommunen kräver fler idrottsanläggningar, främst i Mölnlycke och Landvetter. I plan 2020 finns inlagt en sporthall och en träningshall i Mölnlycke fabriker. Gymnastik- och trampolinhall vid Djupedalsäng (Mölnlycke) är inlagt 2021. I Landvetter står en ny idrottshall klar. Därtill ligger en ny idrottshall vid Härrydaskolan i plan 2021. Fullmäktige beslutar om anslagsbindning för investeringsbudget på sektorsnivå. Kommunstyrelsen beslutar om anslagsbindning på projekt. Kommundirektör med vidaredelegation sektorschef beslutar om överskridande av enskilt investeringsanslag med maximalt 10 procent inom ramen för sektorns sammanlagda investeringsbudget för innevarande år. Slutredovisning av investeringsprojekt till kommunfullmäktige ska göras av väsentliga projekt och alltid om den sammanlagda projektbudgeten överskrider 10 mkr. Undantaget är återkommande projekt som till exempel inventarier med mera. 12(129)
Resultat- och balansbudget Resultatbudget Belopp i mkr Bokslut 2016 Verksamhetens nettokostnader exklusive avskrivningar 1 708,0 1 846,7 1 917,4 1 999,0 2 116,3 Avskrivningar 111,0 116,5 130,0 138,1 144,6 Verksamhetens nettokostnader 1 819,0 1 963,2 2 047,4 2 137,1 2 260,9 Skatteintäkter inklusive inkomstutjämning 1 783,8 1 915,0 1 994,3 2 076,0 2 160,2 Generella statsbidrag och utjämning 166,2 112,7 112,5 121,0 112,5 Utjämning tillskott "10 miljarder" för flyktingsituationen som inte ingår i posten ovan. 2019 2020 0,0 8,2 9,1 6,4 3,8 Finansiella intäkter 3,7 1,9 3,4 3,4 3,4 Finansiella kostnader -8,1-16,6-8,9-9,4-9,8 Finansiella kostnader för pensioner -8,5-19,5-22,8-27,5-31,7 Resultat 118,1 38,5 40,2 32,8-22,5 13(129)
Balansbudget Belopp i mkr TILLGÅNGAR Bokslut 2016 Immateriella anläggningstillgångar 0,1 0 0,1 0,1 0,1 Summa immateriella anläggningstillgångar 0,1 0 0,1 0,1 0,1 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2 150,2 2 649,7 2 703,7 2 905,6 3 146,0 Maskiner och inventarier 116,8 110,0 116,8 116,8 116,8 Summa materiella anläggningstillgångar 2 267,0 2 759,7 2 820,5 3 022,4 3 262,8 Aktier och andelar 41,5 41,5 41,5 41,5 41,5 Obligationer 4,2 4,2 4,2 4,2 4,2 Långfristiga fordringar VA- och gatukostnadslån 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 Långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Bostadsrätter 27,6 20,0 27,6 27,6 27,6 Summa finansiella anläggningstillgångar 73,6 66,0 73,6 73,6 73,6 Summa anläggningstillgångar 2 340,7 2 825,7 2 894,2 3 096,1 3 336,5 Tomtmark för försäljning, förråd och lager 85,4 80,0 85,4 85,4 85,4 Kortfristiga fordringar 193,7 137,0 136,5 110,9 119,3 Likvida medel 10,9 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa omsättningstillgångar 290,0 217,0 221,9 196,3 204,7 SUMMA TILLGÅNGAR 2 630,7 3 042,7 3 116,1 3 292,4 3 541,2 2019 2020 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 740,5 779,0 819,2 852,0 829,5 varav årets resultat 118,1 38,5 40,2 32,8-22,5 Skulder Avsättningar för pensioner 770,9 771,6 769,2 781,9 803,2 varav avsättning pensionsskuld intjänat före 1998 624,5 624,9 603,9 596,6 590,4 Summa avsättningar 770,9 771,6 769,2 781,9 803,2 Långfristiga skulder 666,1 795,0 800,0 950,0 1 200,0 varav anslutningsavgifter 91,1 99,9 105,0 110,0 115,0 Kortfristiga skulder 453,1 743,8 727,7 708,5 708,5 SUMMA SKULDER 1 119,2 1 538,8 1 527,7 1 658,5 1 908,5 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 2 630,7 3 042,7 3 116,1 3 292,4 3 541,2 SOLIDITET 28 % 24 % 26 % 26 % 23 % 14(129)
Informationsmått 2019 2020 Utfall 2016 Antal invånare per 31/12 37 618 38 153 38 755 39 442 37 108 Area per invånare, m² (kommunens totala area 290 km²) 8,75 7,64 7,53 7,39 8,86 Verksamhetens nettokostnad per invånare, kronor 52 190 53 663 55 130 57 321 49 017 Årets resultat per invånare, kronor 1 024 1 055 846-571 3 182 Summa anläggningstillgångar per invånare, kronor 75 116 75 858 79 889 84 593 63 077 Eget kapital per invånare, kronor 20 708 21 471 21 984 21 031 19 959 Pensionsskuld per invånare (inkl. löneskatt 24,26 %), kronor 20 511 20 161 20 175 20 364 20 775 Långfristiga skulder per invånare, kronor 21 133 20 968 24 513 30 424 17 950 Skattesats, procent 20,62 20,62 20,62 20,62 20,62 Skatteintäkt inkl. inkomstutjämning per invånare, kronor 50 907 52 269 53 514 54 764 49 566 Finansiell analys Resultat Fastställd budget/plan innebär resultat för perioden, 40,2 mkr för år, 32,8 mkr för år 2019 och 22,5 mkr för år 2020. Skatteintäkter och förändring av nettokostnader I skatteprognosen har kommunens egna befolkningsutveckling vägts in. Om inte befolkningsutvecklingen i Härryda kommun blir den planerade kommer alltså intäkterna att förändras och justeringar i budgeten att bli nödvändiga. Skatteunderlagsprognosen från Sverige Kommuner och Landsting (SKL) i augusti ökar för Härryda kommun med 4,2 procentenheter för år jämfört med 4,3 procentenheter för år. Skatteintäkterna ökar med 80 mkr mellan år och år. Ökningen ska finansiera lönehöjningar i befintlig verksamhet, inflation för övriga kostnader, volym- och eventuella ambitionsökningar. Det första diagrammet nedan redovisar verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto samt utvecklingen av skatteintäkter inklusive utjämningar. Vänster stapel visar nettokostnadsökning och höger stapel visar skatteintäkter och utjämning. Det andra diagrammet redovisar nettokostnadernas andel av skatteintäkterna. 15(129)
Tillgångar och investeringar De totala tillgångarna har ökat de senaste åren och förväntas även att göra det under perioden 2020. De totala tillgångarna ökar till följd av att avskrivningarna är lägre än nyinvesteringarna under perioden. 16(129)
Det bedömda investeringsbehovet för perioden 2022 är 1 465 mkr, varav 184 mkr föreslås budgeteras för år. Självfinansieringsgraden som visas i den högra stapeln innebär att investeringarna delvis finansieras via resultat och avskrivningar. Självfinansieringsgraden är 92 procent år, 50 procent år 2019 och 32 procent år 2020. Den årliga investeringen i planen för den avgiftsfinansierade verksamheten varierar mellan 18 mkr och 154 mkr. Pensionsskulden Enligt gällande lag ska redovisningen av pensionsåtagandet ske enligt blandmodellen. Det innebär att intjänade pensioner före 1998 inte ska redovisas som en skuld utan som en avsättning. Det finns ett förslag på ny kommunal redovisningslag som tidigast kan träda i kraft från och med 1 januari 2019. Pensionsskulden redovisas i Härryda kommun enligt den så kallade fullfonderingsmodellen. Det innebär att resultatet, utöver kostnader för uppräkning, påverkas av förändringar i beräkningssätt för det aktuella åtagandet och att soliditeten blir väsentligt lägre än med blandmodellen som tillämpas av de flesta kommuner. Sedan ett antal 17(129)
år tillbaka är kostnaderna vid tillämpning av fullfondering lägre än med blandmodellen. I slutet av planperioden uppgår den totala avsättningen till 800 mkr. Ränta och basbeloppsuppräkning redovisas som finansiell kostnad. Den totala kostnaden för pensionsskulden är budgeterad till 36 mkr för år, 48 mkr för år 2019 samt 65 mkr för år 2020. Utbetalningarna prognostiseras till 36 mkr år. Långfristiga skulder Skulden i bokslut 2016 uppgick till 666 mkr varav 550 mkr i banklån och resterande 116 mkr avsåg anläggningsavgifter till VA-kollektivet, gatukostnadsersättning och investeringsbidrag. På grund av en ambitiös investeringsplan uppgår den budgeterade långfristiga upplåningen till 800 mkr för år för att fram till år 2020 öka till 1 200 mkr. Soliditetsutveckling Soliditeten beskriver kommunens betalningsförmåga på lång sikt och visar på hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats via resultaten och samlats under eget kapital. Kommunen redovisar endast soliditet enligt fullfonderingsmodellen. Målsättningen är att soliditeten ska öka med en procentenhet per år i genomsnitt under en rullande fyraårsperiod. I bokslut 2016 var kommunens soliditet 28 procent, vilket var en ökning med två procentenheter jämfört med föregående år. För år beräknas soliditeten öka med två procentenheter till 30 procent. För år 2020 som är det sista året i planåret beräknas soliditeten bli 23 procent. Orsaken till svårigheten att nå soliditetsmålet är den höga planerade investeringstakten och därmed en ökande upplåning i kombination med ett svagare resultat. Normalt brukar inte samtliga investeringsprojekt genomföras det år som de har planerats. Med det i beaktande så är det sannolikt att kommunen kan nå en högre soliditet än budgeterat. 18(129)
Känslighetsanalys Tabellen nedan visar vilken effekt olika händelser har på Härryda kommuns ekonomi. Små förändringar innebär stora belopp, vilket visar hur viktigt det är med en marginal då budgeten fastställs. Förändringar i känslighetsanalys, årseffekt för budgetår Löneökning med 1 procent inklusive sociala avgifter +/- 14,7 Räntan höjs/sänks 1 procent, på ett års sikt +/- 3,3 Inflationsförändring för övriga kostnader, 1 procent +/- 9,7 Skatteunderlagsförändring rikets, 1 procent +/- 19,2 Förändrad utdebitering med 10 öre +/- 9,5 Mål för god ekonomisk hushållning Målen för god ekonomisk hushållning i Härryda kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämnar miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. Finansiella mål för planperiod -2020 Kommunallagen anger att mål och riktlinjer för verksamheten ska beaktas och att finansiella mål ska anges. De finansiella målen utgör ett verktyg för att kunna bedöma den finansiella situationen och utvecklingen, och därmed fastslå om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Målen syftar till att stödja kommunerna i deras strävan att uppnå och säkerställa en god ekonomisk hushållning. I och med detta är det viktigt att målen och riktlinjerna uttrycker realism och handlingsberedskap samt kontinuerligt utvärderas och omprövas. I lagen finns också en möjlighet för kommuner att använda sig av så kallade resultatutjämningsreserver, vilket kräver särskilda beslut i kommunfullmäktige. Måluppfyllelsen mäts och analyseras årligen i rullande fyraårsperioder. Utfall 2015 Utfall 2016 2019 2020 Soliditeten ökar med en procentenhet per år. 1 2-2 -2 0-3 mkr Resultatet är 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader. 6,5 6,5 2 2 1,5-1 De finansiella målen nås inte för perioden. I bokslut 2016 var kommunens soliditet 28 procent, vilket var en ökning med två procentenheter jämfört med föregående år. För år beräknas soliditeten öka med två procentenheter till 30 procent. Genomsnittsökningen 2015- för budgetåret beräknas bli oförändrad. Orsaken till svårigheten att nå soliditetsmålet är den höga planerade investeringstakten och därmed ökande upplåning i kombination med svagare resultat. Vanligtvis genomförs inte alla investeringsprojekt det år som planerats. Det har under de senaste åren inneburit en förskjutning med över 100 mkr till året därpå. Med det i beaktande så är det sannolikt att kommunens soliditetsutveckling blir bättre än budgeterat. Dessutom budgeterar kommunen inte för eventuell positiv resultatföring från exploateringsverksamheten. Det budgeterade resultatet ligger i nivå med förra årets/plan. Marginalerna är mycket små och inga reserver finns avsatta. Kommunfullmäktiges verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har fastställt fyra verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Målen avser bostadsbyggande, förskoleverksamheten, grundskola och gymnasiet samt bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning. Nedan redovisas de fastställda verksamhetsmålen med förvaltningens bedömda måluppfyllelse. 19(129)
Verksamhetsmål Indikator Utfall 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 Utfall 2013 Befolkningstillväxt, andel (%) 1,2 1 1,5 1,4 Bostadsbyggandet utformas så att en befolkningsökning på lägst 1,5 % kan mötas med alla bostäder i alla ägande- och upplåtelseformer. Antal färdigställda lägenheter 140 118 190 233 Andel av större exploateringsområden med alla tre upplåtelseformerna, %. Antal varianter på lägenhetsstorlekar i nyproducerade områden med flerbostadshus (1 5 rum och kök). 66 100 100 100 5 5 5 5 Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform. Alla elever har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Antal barn som ej erhållit plats inom fyra månader (accepterar fler än ett alternativ) Andel föräldrar som får förstahandsval beträffande verksamhetsform, %. Andel elever behöriga till gymnasieskolan, % Andel elever med examen inom fyra år, inklusive IV/IM, % Arbetslöshet, inklusive personer i program med aktivitetsstöd, 18-24 år (% av befolkningen i Härryda kommun) Arbetslöshet, inkl personer i program med aktivitetsstöd, 18-24 år (% av befolkningen i Länet) Antal ej verkställda beslut inom tre månader avseende särskilt boende 0 0 0 0 100 100 100 100 92,2 92,1 95,1 93,8 75,2 77,2 80,7 81,6 3,3 4,7 6,4 7,5 6 6,7 8 9,5 4 11 0 0 Det finns bostäder av god kvalitet och god tillgänglighet för äldres och funktionsnedsattas bedömda behov. Behov av särskilt boende, personer. 286 274 255 258 Antal platser särskilt boende 276 263 267 267 Beräknat behov av bostad för funktionsnedsatta över 19 år, personer 121 100 93 80 Antal lägenheter för funktionsnedsatta. 107 92 85 82 Bostadsbyggandet utformas så att en befolkningsökning på lägst 1,5 % kan mötas med alla bostäder i alla ägande- och upplåtelseformer. för måluppfyllelse Bostadsförsörjningsprogrammet upprättas med en genomförandetid på fem år och med en årlig revidering av programmet. Programmet är det planeringsverktyg som utgör grunden för befolkningstillväxten och ett planeringsunderlag för övriga sektorer. Genom exploateringsavtal med olika aktörer ska kommunen skapa ett varierat utbud av bostäder och utnyttja konkurrensen bland bostadsproducenterna. Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform. för måluppfyllelse Förskolan lever upp till lagkravet att alla vårdnadshavare som är berättigade till och önskar förskoleplats erbjuds detta inom fyra månader. Alla vårdnadshavare kommer att kunna erbjudas den verksamhetsform man önskar. Vårdnadsbidraget avvecklas i enlighet med nationellt beslut. 20(129)
Alla elever har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. för måluppfyllelse Slutbetyg från gymnasiet är den viktigaste variabeln för att unga ska få tillträde till arbete eller fortsatta studier. Behörighet till gymnasiets nationella program är en förutsättning för detta. I sektorn pågår ett arbete med att ytterligare utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på enhets-, verksamhets- och huvudmannanivå. Särskilt riktade statliga satsningar som Lågstadielyftet, Matematiklyftet och Läslyftet bör på sikt ge möjlighet till ökad måluppfyllelse. Fler nyanlända barn och ungdomar gör att behoven av studiehandledning och modersmål ökar. Det finns bostäder av god kvalitet och god tillgänglighet för äldres och funktionsnedsattas bedömda behov. för måluppfyllelse I förvaltningens arbete med lokalresursplaneringen (LRP) utformas planer för att tillgodose behov av särskilt boende för äldre enligt en modell som är baserad på kommunens befolkningsprognos. Antalet äldre i kommunen ökar kontinuerligt, vilket innebär krav på fler boenden. Under planperioden planeras ett nytt särskilt boende på 40 platser stå klart i Mölnlycke för att möta kommande behov. I utbyggnadsplanen för -2022 finns också ett nytt BGT (bostäder med god tillgänglighet) i Hindås samt ett Trygghetsboende i Mölnlycke. eringen av nya bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning är mer individanpassad och utgår främst ifrån LSS-handläggarnas kännedom om stödinsatser som kommunens invånare med funktionsnedsättning har. Informationen och den samlade bedömningen av behovet ligger till grund för lokalresursplaneringen och utbyggnad av bostäder i enlighet med LSS-lagstiftningens målsättning. Under perioden finns både servicebostäder och andra tillgänglighetsanpassade lägenheter fördelade på Landvetter och Mölnlycke inlagt i plan. För personer under 19 år köper kommunen platser av annan utförare. 21(129)
Sektorsövergripande mål Miljö Nya inriktningsmål för miljö antogs av kommunfullmäktige 30 januari ( 2/). Verksamhetsmål anpassade till de nya inriktningsmålen är ännu inte fastställda och saknas till. De nya inriktningsmålen baseras på de 16 nationella miljömålen som nationellt har slutdatum 2020. Förvaltningen har ett uppdrag att ta fram en strategi för en giftfri kommun utifrån propositionen Giftfri vardag vilket innebär att kommer handla om att komma till handling, framförallt med fokus giftfri förskola. Under kommer nya verksamhetsmål arbetssätt och indikator arbetas fram samtidigt som en friluftplan med fokus på det goda livet med ökad rörelse, rekreation och friluftsliv kommer arbeta in i verksamheterna. Utöver detta kommer en energi- klimatrådgivare arbeta utåt med att stödja till effektiviseringar, förnybar elproduktion samt andra hållbara klimatlösningar. Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Användningen av fossila bränslen vid transporter minskar. Energianvändningen per invånare och i kommunägda lokaler minskar. Det är lätt att lämna in farligt avfall så att halterna av miljöskadliga ämnen minimeras. Kommunens inköp bedrivs så att halterna av miljöskadliga ämnen minimeras. Människor utsätts inte för skadlig strålning. I Härryda kommun har skog, mark, och vatten naturliga ph-värden och skyddas från negativ påverkan från näringsämnen och andra föroreningar. De sjöar och vattendrag som i översiktsplanen benämns som "värdefullt vattenområde" skyddas långsiktigt. Vandrande fisk kan fritt röra sig och leka i sina utbredningsområden. Våtmarker skyddas mot dränering, torvtäkt, vägbyggen och annan exploatering. De ur naturvårdssynpunkt mest värdefulla skogarna skyddas mot exploatering. Hotade arter och deras livsmiljö skyddas för att bevara en biologisk mångfald. Användningen av fossila bränslen vid transporter minskar. Energianvändningen per invånare och i kommunägda lokaler minskar. Det är lätt att lämna in farligt avfall så att halterna av miljöskadliga ämnen minimeras. Kommunens inköp bedrivs så att halterna av miljöskadliga ämnen minimeras. Människor utsätts inte för skadlig strålning. I Härryda kommun har skog, mark, och vatten naturliga ph-värden och skyddas från negativ påverkan från näringsämnen och andra föroreningar. De sjöar och vattendrag som i översiktsplanen benämns som "värdefullt vattenområde" skyddas långsiktigt. Vandrande fisk kan fritt röra sig och leka i sina utbredningsområden. Våtmarker skyddas mot dränering, torvtäkt, vägbyggen och annan exploatering. De ur naturvårdssynpunkt mest värdefulla skogarna skyddas mot exploatering. Hotade arter och deras livsmiljö skyddas för att bevara en biologisk mångfald. Utbyte av fordon sker successivt genom Fordonscentralen för att minska fossilberoendet. Olika sätt att minska den fossila andelen i bränslena är att välja diesel med högre bioinblandning och att tanka mer biogas i gasfordonen samt välja 100 procent biogas eller köpa in elhybrider eller rena elfordon. Strategi för energieffektivisering 2010 2020 syftar till att utifrån en nulägesanalys beskriva hur kommunen och kommunala bolag ska arbeta för att minska energianvändning i verksamheter, fastigheter och transporter. Kommunen erbjuder en rad sätt att enkelt kunna samla in farligt avfall. Kommunen börjar aktivt arbeta för att uppnå en giftfri kommun med fokus på giftfri förskola. Teknik och försörjning ansvarar för att förskolor och skolgårdar erbjuder attraktiva skuggiga ytor och pedagoger informerar barn och elever om vikten att skydda sig mot farlig strålning. Kommunen är representerad i samtliga vattenråd: Mölndalsåns, Kungsbackaåns och Lygnerns vattenråd. Via vattenråden informerar kommunen om vilka åtgärder man avser att vidta med avseende på översvämningsbegränsningar och dagvattenhantering med mera. Samhällsbyggnad säkerställer att sjöar och vattendrag skyddas i planarbetet eller vid exploatering. Kommunen är representerad i samtliga vattenråd: Mölndalsåns, Kungsbackaåns och Lygnerns vattenråd. Via vattenråden informerar kommunen om vilka åtgärder man avser att vidta med avseende på översvämningsbegränsningar och dagvattenhantering med mera. Samhällsbyggnad säkerställer att våtmarker skyddas i planarbetet eller vid exploatering. Miljösamordningen informerar kring vikten av våtmarker för berörda handläggare. Samhällsbyggnad säkerställer att sjöar, vattendrag och skog skyddas i planarbetet eller vid exploatering. Miljösamordnaren stöttar Samhällsbyggnad kring regionalt perspektiv för att skydda den biologiska 22(129)
Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse mångfalden regionalt samt i enskilda planärenden. Det ur natur- och kulturmiljösynpunkt mest värdefulla odlingslandskapet, dess byggnader och bebyggelsemiljöer med särskilda värden bevaras och utvecklas. Kommunen bedriver en hållbar bebyggelseplanering. Bullerutsatta invånare i Härryda kommun minskar och tysta miljöer värnas. Tillgång till tätortsnära rekreationsområden, t.ex. vatten, skogar, stadsnära odling och parkområden tillgodoses. Det ur natur- och kulturmiljösynpunkt mest värdefulla odlingslandskapet, dess byggnader och bebyggelsemiljöer med särskilda värden bevars och utvecklas. Kommunen bedriver en hållbar bebyggelseplanering. Bullerutsatta invånare i Härryda kommun minskar och tysta miljöer värnas. Tillgång till tätortsnära rekreationsområden, t.ex. vatten, skogar, stadsnära odling och parkområden tillgodoses. Kulturmiljöplanen används inom plan och bygglov och de berörda handläggarna ska vara väl informerade om hur den ska användas. För att bibehålla attraktiva grönytor i tätorterna finns skötselinstruktioner och kartor. I planeringen enligt "Strategi för olägenheter förorsakade av buller från kommunens vägar i Härryda kommun" kommer åtgärder att göras för att minska antalet bostäder som utsätts för trafikbuller. För att bibehålla attraktiva grönytor i tätorterna finns skötselinstruktioner och kartor och det bör vara max 300 meter till grönområden vid exploatering. En friluftsplan tas fram med för att gynna såväl rörelse, rekreation, upplevelser och friluftsliv. Energipolitiska inriktningsmål Energipolitiska inriktningsmål antogs av kommunfullmäktige 62/2010. Verksamhetsmålen antogs i kommunstyrelsen i 152/2012. Verksamhetsmålen stödjer strategin för energieffektivisering, antagen av kommunfullmäktige i 81/2011, och de energimål som finns i verksamhetsmål för miljö, antagna av kommunfullmäktige i 19/2011. Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Kommunen främjar och arbetar för omställning till ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens energipolitik bidrar till att minska skadliga utsläpp till mark, luft och vatten. Kommunens energiförsörjning är miljöanpassad, trygg och säker. Härryda kommun har en aktiv energi-och klimatrådgivning som riktar sig till privatpersoner, föreningar och företag. Härryda kommun arbetar aktivt för att öka kunskapen hos hyresgästerna av de kommunala fastigheterna om möjligheterna till minskad energiförbrukning. Kommunen arbetar aktivt för att antalet minuter elavbrott per kund ska minska. Målsättningen för antal rådgivningstillfällen till privatpersoner har minskat för att Energimyndigheten ställer krav på ökad riktad rådgivning till företag som tar mer tid per tillfälle. Det är dock fortfarande i linje med verksamhetsmålet. Informationsinsatserna för minskad energiförbrukning har genomförts inom projektet för energieffektivisering som pågick till och med 2014. Verksamheten planerar att återuppta dessa informationsinsatser. Sektorn för teknik och förvaltningsstöd arbetar med att ta fram ett förbättrat underlag för energiuppföljning och omarbetar samtidigt indikatorn för energiförbrukning. Sedan flera år pågår ett arbete med att minska störning arna i elnätet vid stormar. Åtgärderna består i att bygga om äldre luftledningar till kabelförbindelser i mark. En annan del i att göra elnätet säkrare är ett program med succesiv modernisering av äldre nätstationer med driftsäkrare ställverk. Folkhälsa samt alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANDTS) Folkhälsomålen och ANDTS-målen är sektorsövergripande vilket innebär att samtliga sektorer har ett ansvar för att bidra till måluppfyllelsen. Inom samtliga kommunala verksamheter bedrivs ett kontinuerligt arbete som syftar till en god folkhälsa bland befolkningen. För att utveckla folkhälsan i kommunen ytterligare har varje sektor identifierat utvecklingsområden kopplade till folkhälso- och ANDTS- målen. Som ett stöd i sektorernas hälsofrämjande och förebyggande arbete finns Folkhälsoenheten, vars uppdrag är att utgöra en resurs samt bidra till metodutveckling inom det hälsofrämjande och förebyggande arbetet som sker inom förvaltningen. Folkhälsoenheten har också ett specifikt uppdrag att samordna och utveckla ANDTSförebyggande insatser. 23(129)
Under våren antog kommunfullmäktige nya politiska inriktningsmål för folkhälsa och förslag till nya verksamhetsmål med indikatorer arbetades fram av förvaltningen. Kommunstyrelsen beslutade dock att återremittera ärendet vilket innebär att verksamhetsmål för folkhälsa saknas. Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor, är delaktiga och lever ett tryggt liv. Skadligt och olagligt bruk av alkohol, narkotika, droger, tobak och spel har trängts tillbaka och ingen riskerar att hamna i beroende och utanförskap till följd av eget eller andras missbruk. Alla barn, ungdomar och vuxna har goda kunskaper om skadeverkningarna kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor, är delaktiga och lever ett tryggt liv. Skadligt och olagligt bruk av alkohol, narkotika, droger, tobak och spel har trängts tillbaka och ingen riskerar att hamna i beroende och utanförskap till följd av eget eller andras missbruk. Kommunen genomför informationsinsatser till allmänheten inom ämnena ANDTS. Kommunen erbjuder fortbildning om ANDTS och dess skadeverkningar. Utifrån Välfärdsbokslut 2015 har varje sektor med stöd av Folkhälsoenheten, identifierat utvecklingsområden för att bidra till uppfyllelsen av folkhälso- och ANDTS målen. Sektor UTK och sektor SOC har identifierat ett gemensamt utvecklingsområde; att skapa förutsättningar för samverkan utifrån ett familjecentrerat arbetssätt med syfte att minska den psykiska ohälsa bland barn och elever. Detta ska ske genom bl a kompetensutveckling för tjänstemän i vad som skapar och bibehåller barn och elevers psykiska hälsa och skapa en samsyn kring familjecentrerat arbetssätt samt utveckla former för samverkan. Sektor SHB har fokuserat på arbetet med delaktighet kring processen av Landvetter Södra. Sektorn har också identifierat kopplingen mellan trafikverksamheten och det ANDTS förebyggande arbetet och arbetar för att bedriva opinionsbildning kring alkohol och trafik samt att inkludera information om trafiksäkerhet i aktiva föräldramöten med tema ANDTS. Sektor TOF vill öka förutsättningarna för barn, unga och äldre att utöva fysisk aktivitet med minskat fokus på prestation samt skapa hälsosamma beteenden i tidig ålder. För att åstadkomma detta ska tematräffar arrangeras med föreningslivet med fokus på träning, idrott och kost. För att nå ut till fler ska sociala medier som Instagram och Facebook användas i högre utsträckning. Sektorn vill också få fler enheter att tillämpa "Närande och lärande måltid" för att skapa fler möjligheter att involvera personal och elever i tankesätt kring den mat vi äter. Insatser för att förebygga tidig debut och skadligt bruk av alkohol, narkotika, tobak och överdrivet spelande pågår kontinuerligt bland annat genom föräldrastöd, tillgänglighetsbegränsning samt opinionsinsatser. Arbetet är främst riktat till föräldrar och andra viktiga vuxna som exempelvis unga vuxna, pedagoger och föreningslivet. Genom ett aktivt samarbete inom förvaltningen får Kommunikationsenheten underlag för att kunna belysa arbetet med ANDTS- frågor bland annat via kommunens Infoblad. Ytterligare kanaler som används är webb, sociala medier och trycksaker. För att öka kunskaper om skadeverkningar av alkohol, narkotika, dopning, tobak och överdrivet spelande sker kontinuerlig undervisning i skolan, öppna föreläsningar, aktiva föräldramöten och ett aktivt opinionsarbete. För att stärka pedagogernas kompetens i ANDTS- frågorna planeras riktade kompetensutveckling till all personal inom senareskolorna. Genom det fleråriga forskningsprojektet LoRDIA som genomförs med kommunens ungdomar finns mycket aktuellt material att använda i den riktade kompetensutvecklingen. Projektet är en longitudinell studie som rör ungas relationer, psykisk hälsa och droger. Folkhälsoenheten tillhandahåller digitala verktygslådor innehållande aktuell fakta och användbara 24(129)
Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse metoder för att skapa bra förutsättningar för pedagoger att undervisa inom ämnet ANDTS. Det finns ett brett utbud av miljöer fria från alkohol, narkotika, dopning, tobak och ett överdrivet spelande. Ungdomar har tillgång till trygga, drogfria mötesplatser. Genom ett varierat utbud av aktiviteter ges möjlighet till trygga, drogfria mötesplatser. De olika mötesplatserna för ungdomar, exempelvis Öppna skolor, har ett relativt stort besökarantal. Antalet öppettillfällen erbjuds utifrån befintliga resurser i dialog med medarbetare, ungdomar och andra aktörer. I takt med att befolkningen ökar beräknas antalet besök också öka på befintliga mötesplatser. En utökning av verksamheten är inte planerad, dock kan exempelvis ungdomsinitiativ och utökad lovverksamhet komma att resultera i fler aktiviteter och mötessammanhang. Kommunen arbetar tillsammans med SISU Idrottsutbildarna för att föreningar med ungdomsverksamhet (7-20 år) tar fram policy avseende hälsa/livsstil och mångfald. Det rör sig om cirka 50 föreningar, de flesta idrottsföreningar. Policyarbetet år omfattande och involverar både styrelse, ledare, föräldrar och ungdomar. Föreningar med policy blir certifierade av kommunen. 25(129)
Sektorsövergripande indikatorer Miljö Verksamhetsmål Indikator 2019 2020 Utfall 2016 Användningen av fossila bränslen vid transporter minskar. Energianvändningen per invånare och i kommunägda lokaler minskar. Det är lätt att lämna in farligt avfall så att halterna av miljöskadliga ämnen minimeras. Kommunens inköp bedrivs så att halterna av miljöskadliga ämnen minimeras. Människor utsätts inte för skadlig strålning. I Härryda kommun har skog, mark, och vatten naturliga ph-värden och skyddas från negativ påverkan från näringsämnen och andra föroreningar. De sjöar och vattendrag som i översiktsplanen benämns som "värdefullt vattenområde" skyddas långsiktigt. Vandrande fisk kan fritt röra sig och leka i sina utbredningsområden. Våtmarker skyddas mot dränering, torvtäkt, vägbyggen och annan exploatering. De ur naturvårdssynpunkt mest värdefulla skogarna skyddas mot exploatering. Hotade arter och deras livsmiljö skyddas för att bevara en biologisk mångfald. Det ur natur- och kulturmiljösynpunkt mest värdefulla odlingslandskapet, dess byggnader och bebyggelsemiljöer med särskilda värden bevars och utvecklas. Kommunen bedriver en hållbar bebyggelseplanering. Bullerutsatta invånare i Härryda kommun minskar och tysta miljöer värnas. Tillgång till tätortsnära rekreationsområden, t.ex. vatten, skogar, stadsnära odling och parkområden tillgodoses. 26(129)
Energipolitiska inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator 2019 2020 Utfall 2016 Härryda kommun har en aktiv energioch klimatrådgivning som riktar sig till privatpersoner, föreningar och företag. Antal personer som är boende eller verksamma i kommunen som fått personlig rådgivning under året. 160 160 160 160 100 Härryda kommun arbetar aktivt för att öka kunskapen hos hyresgästerna av de kommunala fastigheterna om möjligheterna till minskad energiförbrukning. Antal informationsinsatser. 10 10 10 10 0 Mått på energiförbrukning (kwh/m2). 151 147 143 134 Kommunen arbetar aktivt för att antalet minuter elavbrott per kund ska minska. Antal minuter elavbrott per kund och år. 80 80 80 80 76 Folkhälsa samt alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANDTS) Verksamhetsmål Indikator 2019 2020 Utfall 2016 Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor, är delaktiga och lever ett tryggt liv. Skadligt och olagligt bruk av alkohol, narkotika, droger, tobak och spel har trängts tillbaka och ingen riskerar att hamna i beroende och utanförskap till följd av eget eller andras missbruk. Kommunen genomför informationsinsatser till allmänheten inom ämnena ANDTS. Antal infoblad per år som belyser ANDTS-frågor. Andel elever i år 2 på gymnasiet som i Lupp-enkäten uppgivit att de får tag i alkohol via syskon, kompisar, kompisars syskon eller partner. 5 5 5 5 40 40 40 40 5 25 Kommunen erbjuder fortbildning om ANDTS och dess skadeverkningar. Andel pedagoger som deltar i kompetensutveckling med tema ANDTS, %. Andel flickor i år 2 på gymnasiet som i Lupp-enkäten angivit att de röker. 100 100 100 100 30 30 30 30 85 20 Andel pojkar i år 2 på gymnasiet som i Lupp-enkäten angivit att de röker. 25 25 25 25 Ungdomar har tillgång till trygga, drogfria mötesplatser. Antal öppettillfällen per år av mötesplatser som arrangeras av fritid ungdom. Antal föreningar med policy avseende hälsa/livsstil och mångfald. 650 650 650 650 5 5 5 5 633 6 27(129)
Sektorn för utbildning och kultur Sektorsövergripande Organisation Sektorns uppdrag Sektorns uppdrag är att skapa goda utbildningsmöjligheter, en god barnomsorg, ett rikt kulturliv och bra fritidsaktiviteter för unga. Politiska uppdrag I budgeten för 2016 fick förskolan ett budgettillskott för minskade barngrupper inom förskola på 2 mkr. Nya riktlinjer från Skolverket har ytterligare fäst blicken på frågan och verksamheten försöker hitta modeller för att uppfylla de allmänna råd som nu finns. Ett statsbidrag används också för att minska barngruppernas storlek. I budget för fick grundskolan 3 mkr för att öka måluppfyllelsen och likvärdigheten. Verksamheten arbetar vidare med att höja måluppfyllelsen och konstaterar att den stora utmaningen är att skillnaden mellan olika skolors resultat tenderar att öka. I budgeten för satsas 1,2 mkr till enheter med lägre måluppfyllelse och samtidigt görs en socioekonomisk viktning av fritidshemsresursen inom ram. Genom "grundskolepaketet" har grundskolorna och utvecklings- och stödenheten förstärkts med ytterligare 7,4 mkr. Detta för att ytterligare öka möjligheten för elever att uppnå kunskapsmålen. Den satsning på fritidshemmen på 10 mkr under tre år som inletts har sin grund i en politisk vilja att höja kvalitén i verksamheten. I första hand kommer medlen att användas för att höja kompetensen bland de olika yrkeskategorierna inom fritidshemmet. Det råder stor brist på utbildad personal och ambitionen är i första hand att behålla och utveckla den personal vi har. 28(129)
Sektorns ekonomi Resultatbudget/plan -2020 Belopp i tkr Bokslut 2016 Taxor och avgifter 39 933 41 550 41 950 41 940 41 820 Hyror och arrenden 2 436 2 115 2 115 2 115 2 115 Bidrag 87 913 52 519 55 889 55 889 55 889 Försäljning av verksamhet och entreprenad 113 449 111 147 114 640 116 083 118 029 Övriga intäkter 2 545 1 035 1 035 1 035 1 035 Summa intäkter 246 276 208 366 215 629 217 062 218 888 2019 2020 Lönekostnaderna m.m. 752 532 793 731 812 326 817 889 824 083 Köp av huvudverksamhet 184 778 185 385 191 352 198 448 212 964 Lokalhyror och markhyror 105 758 114 156 118 560 120 306 121 556 Avskrivningar och internränta 13 859 14 700 15 200 15 800 16 100 Övriga kostnader 224 647 209 731 215 904 219 965 223 086 Summa kostnader 1 281 573 1 317 703 1 353 342 1 372 408 1 397 789 Nettokostnader 1 035 297 1 109 337 1 137 713 1 155 346 1 178 901 Under planperioden ökar budgeten med cirka 70 mkr och det som framförallt påverkar sektorns kostnader är befolkningsförändringar. Antalet barn i grundskoleålder ökar kraftigt under planperioden. Mellan åren och 2020 ökar antalet med ca 400 elever. Antalet gymnasieungdomar ökar under hela planperioden men i slutet av perioden är ökningen som störst. I förskoleåldrarna prognostiseras ingen ökning under planperioden. en är anpassad till de befolkningsförändringar som prognosen visar. Det finns en viss överkapacitet på platser inom förskolan, särskilt i Landvetter. Grundskolans lokaler behöver kompletteras med paviljonger på flera ställen i kommunen. Hulebäcksgymnasiets matsal kommer att byggas ut år 2020. Särskilda prioriteringar under planperioden är till exempel grundskolepaketet där grundskolorna och utvecklings- och stödenheten förstärkts med 7,4 mkr, utökad socioekonomisk resursfördelning inom fritids och grundskola samt fordonsutbildning för unga nyanlända. Av dessa är endast förslaget för grundskola ett tillskott medan övriga finansieras genom omfördelningar eller statsbidrag. Fördelning av bruttokostnader för 29(129)
Investeringsbudget/plan -2022 Verksamhet, tkr Bokslut 2016 Inkomst 0 0 0 0 0 0 0 Utgift 14 119 18 867 14 710 12 110 14 290 16 610 13 910 Nettoutgift 14 119 18 867 14 710 12 110 14 290 16 610 13 910 Sektorn planerar att investera för 72 mkr under planperioden. De största posterna utgörs av investeringar i möbler och utrustning till förskolor och skolor i samband med nybyggnation eller ombyggnad. Exempel på detta är tillbyggnader av senareskolor i Mölnlycke och Landvetter samt en ny 4-9-skola i Hindås. 2019 2020 2021 2022 30(129)
Ledning Beskrivning I sektorsledningen ingår förutom sektorschefen alla verksamhetschefer och den administrativa chefen. Sektorschefens uppgift är att kommunicera målen och skapa förutsättningar för verksamheterna att uppnå dessa. Sektorsledningen handlägger ärenden och motioner samt genomför utredningar och uppdrag till den politiska organisationen. Sektorskontoret samordnar sektorns kvalitetsarbeten, riskhantering och beredskapsplanering, projektledning, IT-utveckling, information samt gemensam kompetensförsörjning. Övrig administration består av post-, diarie- och arkivhantering samt hantering av kommunstyrelse- och delegationsärenden. Ekonomi- och personaladministration tillhandahålls från sektorn för administrativt stöd. ering och tillsyn ansvarar för befolkningsuppföljning och lokalresursplanering. Enheten arbetar även med verksamhetsstöd i form av administration, skolplaceringar, avgiftshantering samt rapportering och sammanställning av statistik. ering och tillsyn har även kommunens uppdrag att följa upp barn och elever i fristående verksamhet eller i andra kommuners förskola eller skola. Enheten ansvarar för prövning av rätt till skolskjuts och utövar tillsyn över de fristående förskolor som finns i kommunen. Ekonomi Ekonomi Ledning, tkr Bokslut 2016 2019 2020 Intäkt 4 0 0 0 0 Kostnad 10 178 12 588 11 259 11 259 11 259 Netto 10 174 12 588 11 259 11 259 11 259 Jämfört med minskar anslaget till ledning och det är omorganisationer som förklarar minskningen. Resurser motsvarande 1,3 tjänst flyttas från ledningen till gymnasiet. Det är en syv-tjänst samt delar av en planeringsledartjänst som övergår till gymnsasieverksamheten. 31(129)
Förskola Uppdrag Verksamheten bedrivs i form av förskola, pedagogisk omsorg/familjedaghem och öppen förskola. Styrdokument för förskolan är skollagen och läroplanen för förskolan, samt de kommunala politiska målen för verksamheten. För pedagogisk omsorg är förskolans läroplan vägledande. Förskola och pedagogisk omsorg ska erbjudas alla barn i åldrarna 1 5 år då föräldrar förvärvsarbetar, är aktivt arbetssökande, föräldralediga för yngre syskon eller studerar. Den ska också erbjudas barn som på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling. Förskola och pedagogisk omsorg ska erbjudas inom fyra månader från det att vårdnadshavaren ansökt om plats. I skollagen 2010:800 är förskolan en egen skolform. Detta innebär bland annat att om vårdnadshavarna önskar förskola har kommunen skyldighet att erbjuda det. Kommunfullmäktiges verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning innebär att vårdnadshavare som önskar pedagogisk omsorg/familjedaghem ska erbjudas det. Öppen förskola är en kompletterande form som riktar sig till barn som inte är inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg/familjedaghem. I varje öppen förskola finns pedagoger som erbjuder verksamhet och finns till hands för besökarna, men verksamheten bygger på att varje barn har en vuxen med sig. I Mölnlycke och Landvetter finns familjecentralerna Eken och Knuten där öppna förskolan ingår som en del i verksamheten. Under hösten 2016 startade familjecentralen Hinden i Hindås och i samband med detta flyttade Hindås öppna förskola in. Informationsmått 2019 2020 Utfall 2016 Invånare i kommunen, 1 5 år 2 748 2 683 2 686 2 705 2 699 Förskola Inskrivna barn, egen regi 2 176 2 079 2 082 2 096 2 128 Bruttokostnad i tkr per inskrivet barn 125 135 135 135 127 Pedagogisk omsorg Inskrivna barn, egen regi 135 135 135 135 147 Bruttokostnad i tkr per inskrivet barn 122 123 123 123 116 Köpta platser Enskilda och kommunala platser 275 275 275 280 285 Vårdnadsbidrag Antal utbetalda bidrag i snitt per månad 7 0 0 0 22 Övriga informationsmått Antal barn/vuxen i kommunal förskola (SCB okt) 5,1 5,1 5,1 5,1 4,6 Antal barn/vuxen i pedagogisk omsorg (SCB okt) 4,2 4,2 4,2 4,2 4,5 Antal barn/grupp i förskolan (SCB okt) 17,5 16,5 16,5 16,5 15,5 32(129)
Ekonomi Förskola, tkr Bokslut 2016 2019 Intäkt 45 041 44 950 44 950 44 950 44 950 Kostnad 328 588 345 349 342 300 343 275 344 880 Netto 283 547 300 399 297 350 298 325 299 930 Verksamhetens volym beräknas utifrån befolkningsprognosen för barn i åldrarna ett till fem år samt i den utsträckning vårdnadshavare efterfrågar platser. Liksom de senaste åren har befolkningsprognosen för denna åldersgrupp skrivits ned, vilket ger en minskad ram jämfört med tidigare plan. Barnantalet ökar endast marginellt den kommande treårsperioden och först år 2020 är det uppe på samma nivå som 2016. Barnantalet är dock ojämnt fördelat inom kommunen, med högre tryck på platserna i Mölnlycke och lägre i Landvetter. Under perioden kommer det att ske ett antal förändringar på lokalsidan. I samband med att nybyggda Västergärdet i Landvetter öppnar har två äldre och mindre förskolor lämnats. I Mölnlycke kommer Säteriets förskola att hållas öppen till och med våren. Till år 2020 är en ny förskola i centrum planerad, samtidigt som äldre lokalbestånd kommer att lämnas. I Rävlanda är bygget av de nya avdelningarna något försenade. När dessa är på plats kommer nuvarande paviljonger att lämnas över till grundskolan. Totalt finns i förslaget en ökad lokalkostnad samtliga tre år. Inom sektorn för utbildning och kultur finns en rullande budget för inköp av IKT-pedagogiska verktyg. Senast det var förskolans tur var år 2015. I förra årets plan fanns budget om 1,3 mkr för år 2019, men eftersom behovet egentligen är tidigare än så har 0,8 mkr flyttats till år medan 0,5 mkr ligger kvar år 2019. Inför tilldelades förskoleverksamheten 0,5 mkr för modersmål. för detta kommer inför att flyttas till UFF och enheten Centrum för flerspråkigt lärande. Fördelning av bruttokostnader för år 2020 Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Alla barn bemöts med respekt utifrån deras utveckling och behov. Verksamheten gör vårdnadshavarna delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. En kartläggning genomförs på enheterna utifrån brukarenkäten. Verksamheten bjuder in till delaktighet genom brukarråd, den digitala plattformen Pluttra samt vårdnadshavares dagliga kontakt med pedagoger. Verksamheten har dock svårt att hitta formerna för delaktighet via brukarråd, då få vårdnadshavare kommer vid dessa tillfällen. Folkhälsoenheten har därför fått i uppdrag att hitta former för aktiva föräldramöten där man kan lyfta olika teman som berör föräldraskapet, exempelvis relationer och gränssättning. Detta presenteras för förskolecheferna i maj. 33(129)
Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Alla barn uppmärksammas och får pedagogiskt och socialt stöd så fort behovet upptäcks. Alla barn som har särskilda behov för sin språkliga utveckling får modersmålsstöd. De kommunala förskolorna och grundskolorna samt fritidshemmen håller hög kvalitet och är konkurrenskraftiga. Barnens behov och intressen är utgångspunkt för planeringen av verksamheten. Den pedagogiska dokumentationen utgör underlag för analys av verksamheten och det enskilda barnets utveckling och lärandeprocesser. Förskoleteamet samverkar med alla förskolechefer för att öka enheternas kompetens om barns utveckling och behov. Den pedagogiska lärmiljön är interkulturell och säkerställer alla barns språkutveckling. Enheterna utvecklar sitt arbete med modersmålsstöd. Alla enheter har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete. Att verksamheten ska utgå ifrån barns behov och intressen är ett av uppdragen i läroplanen. Verksamheten arbetar aktivt för att ge barnen inflytande i verksamhetens form och innehåll. Fokus i utvecklingsarbetet kommer att läggas på pedagogiska relationer, vilket är ett samlingsbegrepp för det sociala, emotionella och kognitiva stöd som pedagoger kan ge barn i konkreta möten. Ett annat arbete sker i form av att skapa goda lärmiljöer som möjliggör för barnen att vara delaktiga fullt ut i verksamheten. Sammantaget ökar detta ytterligare möjligheten att möta barns behov och intressen. Ett utvecklingsområde är att ytterligare utveckla förmågan till analys i verksamheten, också på övergripande nivå. Den kompetensutveckling som genomförs på Tellus och ÅterC sker i processform och där ingår analys av barns lärprocesser som en del i utvecklingsarbetet. Vidare har mallen för kvalitetsrapporten utvecklats för att underlätta och främja analys, både på enhets- och verksamhetsnivå. Orienteringssamtal genomförs i början av varje läsår. Förskolechef träffar då förskoleteamet och samtalar kring enhetens behov och inte minst barn i behov av särskilt stöd. I samband med detta läggs också en plan för samarbetet med berörda kompetenser så som specialpedagog, psykolog och/eller talpedagog. Verksamhetschef träffar hela teamet ett par gånger per termin. Verksamheten arbetar med mångfald på flera sätt och utifrån alla diskrimineringsgrunder. Olika kulturer ses som en tillgång. Arbetet har fokus på teman som likheter och olikheter, rätten att vara sig själv och att skapa en god språk- och lärmiljö. Förskolorna behöver i hög grad utgå från barnens intressen och kunskaper i det språkutvecklande arbetet. Ett sätt är att samverka med föräldrar, vilket visat sig vara en framgångsfaktor. Verksamhetens och enheternas systematiska kvalitetsarbete sker under hela året och följer den process som kommunen har för politiska inriktningsmål, budget och uppföljning. Enheterna sätter också egna utvecklingsmål för utveckling och lärande utifrån resultat och utvärdering av det föregående årets arbete. En utveckling av analysen av resultaten både på verksamhetsnivå och enhetsnivå är en del i planen för ökad måluppfyllelse. 34(129)
Grundskola Uppdrag Styrdokument för grundskola, förskoleklass, fritidshem och grundsärskola är skollag, grundskoleförordning och läroplan (Lgr 11). För grundskola och grundsärskola gäller också kursplaner. Alla ovanstående verksamheter omfattas också av de kommunala politiska inriktningsmålen för verksamheten. I Härryda kommun finns totalt 17 kommunala skolor från och med höstterminen. De större skolorna är uppdelade i två till tre skolenheter med en rektor för varje. De skolor som har elever från förskoleklass till årskurs 6 ansvarar också för skolbarnomsorg, vilken är avgiftsbelagd. Skolbarnomsorgen organiseras som fritidshem där barnen är inskrivna, upp till skolår 3. Från skolår 4 till skolår 6 erbjuds plats i en öppen verksamhet, fritidsklubb, där barnen deltar när de så önskar. Fritidsklubbar finns på varje skola för elever i åldrarna 10-12 år. Mottagandet av nyanlända elever organiseras från och med vårterminen inom UFF med egen enhetschef. Utbildningen i grundsärskolan ska ge elever med en utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Utbildningen ska ligga till grund för fortsatt utbildning och i övrigt så långt det är möjligt motsvara vad som anges för grundskolan. Elever över 12 år kan få tillsyn på fritidshem enligt LSS-lagen (korttidstillsyn). Informationsmått 2019 2020 Utfall 2016 Invånare i kommunen, 6 15 år 5 758 5 958 6 071 6 168 5 639 Varav 6 år 581 608 613 615 673 Varav 7 11år, tidigaredel 3 094 3 154 3 162 3 138 2 988 Varav 12 15 år, senaredel 2 083 2 196 2 296 2 415 1 978 Nettokostnad i tkr/inv (6 15 år) 95 96 96 96 91 Fritidshem Antal barn i fritidshem, kommunal regi 2 148 2 145 2 144 2 127 2 106 Varav sålda platser 32 34 33 31 33 Köpta platser 218 212 207 205 224 Inskrivna barn per årsarbetare i fritidshem* 21 20 20 20 20 Förskoleklass Antal barn i förskoleklass, kommunal regi 581 556 564 567 578 Varav sålda platser 8 8 8 8 10 Köpta platser 55 53 55 55 53 Grundskola Antal barn i kommunal regi 4 442 4 667 4 798 4 909 4 225 Varav sålda platser 72 73 72 72 81 Köpta platser 637 647 631 621 675 Elever per lärare (årsarbetare)* 12,5 12,5 12,5 12,5 13,6 Grundsärskola Antal elever i grundsärskola 34 38 43 43 31 Antal elever med fritids/lss 29 29 34 36 21 Antal individintegrerade elever 10 8 7 6 7 35(129)
* Både kommunal och fristående verksamhet. Ekonomi Grundskola, tkr Bokslut 2016 2019 2020 Intäkt 61 984 43 986 44 706 43 966 43 396 Kostnad 575 817 592 701 618 870 627 376 637 166 Netto 513 833 548 715 574 164 583 410 593 770 Den största förändringen i grundskoleverksamhetens budget beror på den stora elevökningen som prognostiseras de närmaste åren. tillskottet beräknas räcka för att behålla befintlig personaltäthet inom undervisning, fritidshem och elevhälsa. Skolinspektionen ställer tydligare krav på att kommunen ska verka för ökad likvärdighet i förutsättningar för olika skolor. För att öka likvärdigheten kommer även fritidshemmen att inkluderas i den socioekonomiska resursfördelningen, vilket innebär att än mer resurser omfördelas mellan skolorna. Därutöver har en särskild satsning budgeterats om 1,2 mkr för att öka möjligheterna till likvärdiga resultat i kommunens samtliga skolor genom att utöka den befintliga socioekonomiska resursfördelningen inom grundskolan. Grundskolornas budget förstärks i kommande period med 1000 kr per elev för att ge rektorerna en ökad möjlighet att kunna höja kvaliteten på skolorna. Satsningen innebär en resursförstärkning om sammanlagt 6 mkr årligen. Utökande resurser för kulturaktiviteter och studiebesök om 200 tkr ingår även i den kommande budgetperioden. Det extra resurstillskott för fritidshemmen som ingick i plan -19 utgår år 2020. för ungdomsarbetare är flyttad till sektor för socialtjänst. Ett ledningsstöd med 1 årsarbetare (600 tkr) till verksamhetschefen är budgeterat för att ge bättre förutsättningar för ledarskapet med hänsyn till verksamhetens storlek. Då antalet elever inom grundskola ökar har också resurser för specialpedagog, psykolog och skolläkare utökats. för detta förs över till Utvecklings- och stödenheten inom UFF. Antalet elever inom särskolan med fritids/lss beräknas öka under planperioden. Grundskolans lokaler i Mölnlycke räcker inte till utan paviljonger behöver placeras vid Djupedalsskolan. Även med detta tillskott är skollokalerna i Mölnlycke mycket välutnyttjade. I Björketorp ökar antalet elever med 220 under femårsperioden. I Hindås kommer paviljonger att behövas för att möta ökningen i de yngre åren och för att byggandet av den nya skolan blir försenat. Vart tredje år budgeterar verksamheten med att byta ut personaldatorer och nästa byte är planerat till 2020. Fördelning av bruttokostnader för 36(129)
Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse De kommunala förskolorna och grundskolorna samt fritidshemmen håller hög kvalitet och är konkurrenskraftiga. Alla som lämnar grundskolan har minst godkända betyg för fortsatta studier på gymnasienivå. Elever med särskilda behov har goda möjligheter att utvecklas. Alla enheter har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete. Undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Stimulans och stöd utformas inom ordinarie verksamhet med anpassning efter elevens förutsättningar och förmågor. Fritidshemmets verksamhet har en hög kvalitet. Verksamhetens och enheternas systematiska kvalitetsarbete sker under hela året och följer den process som kommunen har för politiska inriktningsmål, budget och uppföljning. Enheterna sätter också egna utvecklingsmål för utveckling och lärande utifrån resultat och utvärdering av det föregående årets arbete. En utveckling av analysen av resultaten både på verksamhetsnivå och enhetsnivå är en del i planen för ökad måluppfyllelse. Sedan hösten 2016 finns Tellus, ett reurs- och kompetensutvecklingscentrum för förskola och grundskola som ger alla grundskolor möjlighet att aktivt arbeta med naturvetenskap, matematik och teknik i en inspirerande miljö, ledd av pedagoger med specifika kunskaper. På Tellus arbetar verksamhetsutvecklare med kompetens inom ämnena mot enskilda lärare, arbetslag och enheter för att öka kompetensen att möta elevernas behov. För att öka rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare och driva utvecklingsarbetet på skolorna förstärks rektorskapet på 7 enheter från ht 17 genom nya rektorstjänster på 50-100%. Utvecklingen av undervisningen genom variation och anpassningar efter elevens behov är den viktigaste och mest centrala formen av stöd inom grundskolan. När detta sker utifrån varje elevs förutsättningar och behov bör kommunens totala måluppfyllelse öka ytterligare. Inom grundskola pågår ett arbete för att bättre kunna förutse situationer som kräver insatser gällande närvaro, anpassningar och ev andra insatser för elevens bästa. Alla skolor ska på sikt kunna anpassa sin verksamhet för alla elever med den kompetens och medvetenhet som krävs för att eleverna ska nå den måluppfyllelse de har förutsättningar för. Styrdokumentens nya skrivningar kring digitalisering lyfts fram och implementeras i verksamheten under de två närmaste åren. I planen finns Tellus med som en viktig resurs samt planerad kompetensutveckling för både rektorer och pedagoger. Fritidsverksamheten ska planeras och genomföras utifrån individens och gruppens behov samt i samverkan med förskoleklassen, skolan och hemmet, men hela tiden med fritidshemmets pedagogik som grund. Kunskapen om och förståelsen av fritidshemmets uppdrag är grunden för en hög kvalitet i verksamheten. Ett arbete för att höja kompetensen inom fritidshemmets personalgrupp har därför påbörjats tillsammans med Högskolan i Borås, bland annat genom kompetensutveckling av personal och nyanställningar. På enhetsnivå samverkar rektorer kring fritidshemmets roll och ansvar i elevens skoldag. Läroplanens skrivningar om fritidshemmet ger stöd i det kvalitetshöjande arbetet. 37(129)
Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Alla elever har kunskap och erfarenhet av sambandet mellan de tre hållbarhetsdimensionerna: ekologi, ekonomi och social välfärd. Alla elever erbjuds ett rikt och varierat kulturliv inom ramen för skolan och en kulturskola som är öppen för alla. Genom ämnesövergripande undervisning utmanas och stimuleras eleven inom hållbar utveckling. Alla elever deltar och är medskapande av kultur i skolan. Flertalet grundskolor har någon sorts certifiering för hållbar utveckling, och söker efter nya utmaningar för att åstadkomma ett fördjupat lärande. Hållbar utveckling handlar bland annat om att arbeta med det entreprenöriella lärandet, det vill säga utveckla och stimulera generella kompetenser som behövs i ett hållbart samhälle. Sammantaget erbjuds alla grundskolans elever någon form av kulturupplevelse varje år, antingen inom ramen för Skapande skola eller som ordinarie verksamhet i samverkan med Kulturverksamheten. Några skolor har ett samarbete med kommunens kulturskola och köper in särskilda kompetenser för att berika den ordinarie undervisningen. Andra skolor har samarbete med Hulebäcksgymnasiets estetiska program för att stimulera estetiska lärprocesser i undervisningen. En utmaning är att synliggöra vilka kulturella alternativ och samarbetsmöjligheter som finns för skolorna inom kommunens verksamheter. Verksamheten utvecklas hela tiden genom hög elevdelaktighet i processen att ta fram aktuella och intressanta kulturområden. Enskilda skolor erbjuder också kulturupplevelser som erbjuds utanför kommunen. 38(129)
Utveckling, fritid och folkhälsa Uppdrag Verksamheten består av fyra enheter: Utvecklings- och stödenheten (USE), Fritid ungdom, Folkhälsoenheten samt enheten Centrum för flerspråkigt lärande. Målgruppen är barn, unga, elever och för folkhälsoenheten alla medborgare i kommunen. Enheterna utgör delvis ett stöd för förskola och grundskola i frågor som rör det systematiska kvalitetsarbetet, elevhälsa, elevvård, flerspråkigt lärande och ungdomsfrågor. Verksamheten är även ett stöd åt andra verksamheter i utvecklingsfrågor som rör pedagogik, metodutveckling och verksamhetsutveckling. Det som förenar verksamheten är att enheterna arbetar förebyggande, främjande och utvecklande med kvalitets-, demokrati och inflytandefrågor. Informationsmått 2019 2020 Utfall 2016 Antal ungdomar 7 20 år, Härryda kommun 7 259 7 584 7 790 7 963 7 244 Antal mötesplatser som Fritid ungdom ansvarar för eller stödjer 12 11 11 11 12 Ekonomi Utveckling, fritid och folkhälsa, tkr Bokslut 2016 2019 Intäkt 1 491 1 565 2 535 2 535 2 535 Kostnad 30 601 43 414 47 222 47 482 47 482 Netto 29 110 41 849 44 687 44 947 44 947 Anslaget till verksamheten ökar med 2,8 mkr jämfört med. Då antalet elever inom grundskola ökar under perioden har också resurser för elevhälsa utökats, vilket finansieras av grundskolans tillskott för elevökning. Utöver elevökningen tillskjuts ytterligare 1,2 mkr för att utöka resurserna för psykologer. Även en omorganisation inom UTK, där resurser för modersmål flyttas från förskola, förklarar delar av ökningen. Fördelning av bruttokostnader, budgetförslag 2020 39(129)
Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Stödjer fritids- och föreningsverksamhet med mångfalds- och hälsoprofil. Ungdomar har tillgång till trygga, drogfria mötesplatser. Genom ett varierat utbud av aktiviteter ges möjlighet till trygga, drogfria mötesplatser. De olika mötesplatserna för ungdomar, exempelvis Öppna skolor, har ett relativt stort besökarantal. Antalet öppettillfällen erbjuds utifrån befintliga resurser i dialog med medarbetare, ungdomar och andra aktörer. I takt med att befolkningen ökar beräknas antalet besök också öka på befintliga mötesplatser. En utökning av verksamheten är inte planerad, dock kan exempelvis ungdomsinitiativ och utökad lovverksamhet komma att resultera i fler aktiviteter och mötessammanhang. 40(129)
Gymnasium Uppdrag Styrdokument för gymnasiet är skollagen, gymnasieförordningen och läroplan 2011 (Gy 11) samt kommunala inriktningsmål och verksamhetsmål. Kommunen ansvarar enligt skollagen för att erbjuda alla ungdomar i gymnasieåldern hela det utbud av nationella program och inriktningar som den svenska gymnasieskolan omfattar, oavsett om dessa erbjuds i egen regi eller inte. Till detta kommer en rad utbildningar med av regeringen bestämt riksintag, samt det samverkansavtal kommunen tecknat inom GR (Göteborgsregionens kommunalförbund). I och med att den nya gymnasieformen genomfördes höstterminen 2011 erbjuder Hulebäcksgymnasiet följande gymnasieprogram: Yrkesförberedande program: Handel- och administrationsprogrammet, Fordon- och transport-programmet, El- och energiprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. Högskoleförberedande program: Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet, Teknikprogrammet, Estetiska programmet och Ekonomiprogrammet. Elever som inte nått gymnasiebehörighet i grundskolan och nyanlända elever erbjuds olika inriktningar inom introduktionsprogrammet. För elever som tidigare gått grundsärskola och som vill läsa gymnasiekurser erbjuds introduktionsprogrammet: individbaserad yrkesintroduktion. Informationsmått 2019 2020 Utfall 2016 Antal elever på Hulebäcksgymnasiet 1 700 1 743 1 732 1 720 1 799 Antal ungdomar i gymnasieverksamhet, Härryda kommun 1 357 1 406 1 451 1 545 1 413 Ekonomi Gymnasium, tkr Bokslut 2016 2019 Intäkt 110 369 98 365 102 538 104 711 107 107 Kostnad 247 992 239 876 246 311 255 636 269 622 Netto 137 623 141 511 143 773 150 925 162 515 Antalet ungdomar i gymnasieålder har stor påverkan på verksamhetens budgetutveckling. Befolkningsprognosen visar att elevantalet vände upp igen 2016 efter ett antal år av minskande elevkullar. Inför skrivs planerat antal elever på Hulebäcksgymnasiet upp, från 1 700 till ca 1 740, för att sedan succesivt minska de kommande åren till 1 700 igen. Detta för att under en period kunna sänka budgeterade kostnader för köpta platser. I praktiken sker ingen ökning av antalet elever på Hulebäck jämfört med dagens nivåer, då det redan idag finns fler elever på skolan än de budgeterade 1 700. Till följd av KAA (kommunalt aktivitetsansvar) och APL (arbetsplatsförlagt lärande) ökar verksamhetens budget för undervisning från. Verksamheten planerar, tillsammans med Vuxenutbildningen, att starta en fordonsutbildning för nyanlända. Utbildningen kommer att vara bidragsfinansierad inom ramen för Yrkesvux. Vart tredje år budgeterar verksamheten med att byta ut personaldatorer och nästa byte är planerat till 2019. Prisökning och kostnader för licenser ökar, vilket har tagits hänsyn till i budgeten. Under 2020 planerar verksamheten att bygga ut skolans matsal. Fördelning av bruttokostnader för år 2020 41(129)
Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Alla har möjlighet att utveckla sig och sina intressen och ges stöd för sitt lärande i former som passar dem bäst. Alla har en trygg och god skolmiljö och är väl förberedda för fortsatta studier eller arbete. Elever på Hulebäcksgymnasiet ska ha ett stort utbud av program, inriktningar och kurser att välja mellan för att utmanas och nå sina personliga mål. Undervisningens innehåll och utformning på Hulebäcksgymnasiet anpassas efter elevens förutsättningar och behov. Varje läsår ska präglas av en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö för eleverna på Hulebäcksgymnasiet. Gymnasieskolan i Härryda ska präglas av mångfald och av ett stort utbud av program och inriktningar för att tillgodose de många olika önskemål om utbildningsalternativ som ungdomar har, men också av att vara en skola för alla, en spännande mötesplats där kunskap och lärande utvecklas i samklang med olika elevgrupper. Gymnasieverksamheten erbjuder i dagsläget följande spridning: fyra yrkesförberedande program, fem högskoleförberedande program samt introduktionsprogrammen (IM) för elever som inte är behöriga. När det gäller inriktningar varierar det efter elevernas intressen, men i dagsläget finns totalt 24 inriktningar fördelade på alla gymnasieprogram. För att kunna anpassa undervisningens utformning efter elevernas behov är lärarna organiserade i programbaserade arbetslag, vilket innebär att lärare som undervisar samma elevgrupp arbetar ihop, så långt det är möjligt. Varje program har ett elevhälsoteam (skolsköterska, specialpedagog, kurator och studie- och yrkesvägledare) som leds av rektor och som kan stötta vid behov. Specialpedagogerna har ett centralt ansvar för att kartlägga elevers behov av stöd. En lärare på skolan har ett särskilt övergripande ansvar för kartläggning och utbildning inom läs- och skrivproblematik, och fortbildar kontinuerligt lärare inom samtliga program. Liknande upplägg finns inom matematik. Gymnasiet har även tillgång till skolpsykolog och skolläkare. Eleverna trivs mycket bra på Hulebäcksgymnasiet och de känner sig trygga. Skolan arbetar målmedvetet med bemötande, positiv stämning och för att den sociala samhörigheten och respekten för varandra ska vara levande i vardagen. Vid den fysiska arbetsmiljöronden medverkar elevskyddsombud och på Hulerådet behandlas 42(129)
Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse många frågor som rör den fysiska arbetsmiljön. Kommunen tar det övergripande ansvaret för alla kommunens ungdomars skolresultat oavsett gymnasieskola. Elever som studerar på Hulebäcksgymnasiet ska inom fyra år nå gymnasieexamen eller gymnasiesärskoleexamen. Elever folkbokförda i Härryda kommun fullföljer sin gymnasieutbildning. Gymnasiets satsning på breda och tidiga stödinsatser ger resultat. Gymnasiet kommer fortsätta med denna medvetna strategi och bygga vidare och utveckla arbetet genom fortbildning och kollegialt lärande. Varje enhets arbete med det systematiska kvalitetsarbetet ger en bra analys över hur resurserna ska användas. Inom Göteborgsregionen samarbetar kommunerna för att följa elevernas utbildning oavsett var de är folkbokförda. För de elever som bor i Härryda kommun och som studerar på Hulebäcksgymnasiet, arbetar skolan aktivt för att hitta former så att eleverna ska fullfölja sina studier. De elever som bor i Härryda kommun, men som studerar på andra gymnasieskolor, finns det begränsade möjligheter att göra insatser för, men tendensen är att elever från Härryda kommun klarar sig allt bättre på gymnasiet, oavsett skola. Det kommunala aktivitetsstödet (KAA) gör att Härryda kommun anordnar bra aktiviteter för de ungdomar som är skrivna i kommunen och som eventuellt avbryter sina gymnasiestudier. 43(129)
Vuxenutbildning Uppdrag Vuxenutbildningens övergripande uppdrag är att förmedla kunskaper och stödja elever/studerande så att de kan arbeta och verka i samhället eller fortsätta studera. Uppdraget är att möta kommuninvånarnas och andras behov av utbildning på olika nivåer. Verksamhetens målgrupp är heterogen och de studerande är individer med mycket olika förutsättningar. Verksamheten ska alltid möta varje studerande utifrån hens behov och förutsättningar. Skollagen (2010:800) reglerar de skolformer som finns för den kommunala vuxenutbildningen. Dessa är: Vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå samt utbildning i svenska för invandrare (SFI) Särskild utbildning för vuxna, särvux Vuxenutbildningen bedriver verksamhet inom samtliga dessa skolformer. Utöver detta anordnas yrkeshögskoleutbildningar och uppdragsutbildningar. Yrkeshögskolan regleras av Lag om Yrkeshögskolan (2009:128). Kommunen ingår även i ett samverkansavtal med Göteborgsregionen gällande vuxenutbildning (yrkesvuxutbildningar, yrkesvuxutbildningar med språkstöd samt lärlingsutbildning). Dessa utbildningar regleras av förordning om statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning. Samtliga utbildningsformer styrs av Härryda kommuns politiska inriktningsmål. Från och med 1 januari förstärks medborgarnas rättighet till vuxenutbildning i det så kallade kunskapslyftet. Detta medför en förstärkning i medborgarens rättighet att under hela sin yrkesverksamma tid ha möjlighet att skola om sig med hjälp av gymnasial vuxenutbildning (både teoretisk och praktisk). Informationsmått 2019 2020 Utfall 2016 Antal studerande, individer 1 100 1 200 1 250 1 200 1 086 Antal heltidsplatser gymnasial utbildning 250 220 220 220 205 Antal deltagare SFI 150 200 175 150 140 Antal deltagare Gruv 80 90 100 110 75 Antal deltagare inom GR 40 40 45 50 35 Studerande i annan kommun 50 70 70 70 100 Antal deltagare inom YH 300 300 350 350 410 Antal deltagare inom uppdragsutbildning 40 30 30 30 20 Ekonomi Vuxenutbildning, tkr Bokslut 2016 2019 Intäkt 21 432 14 980 16 380 16 380 16 380 Kostnad 38 982 35 601 39 151 39 151 39 151 Netto 17 550 20 621 22 771 22 771 22 771 Jämfört med ökar verksamhetens budget med ca 2 mkr. Ökningen beror på ett statsbidrag som kommunen erhåller för den nya lagstiftningen kring rätt till vuxenutbildning. Verksamheten planerar att, tillsammans med gymnasiet, starta en yrkesvuxutbildning för unga nyanlända. Det är en fordonsutbildning som kommer att bedrivas i gymnasiets lokaler. Utbildningen kommer bedrivas inom ramen för yrkesvux och kostnaden täcks då av statsbidrag. 2020 44(129)
Fördelning av bruttokostnader för år Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Alla har möjlighet att genom studier göra nya yrkesval och förstärka sin kompetens. Vuxenutbildningen ska erbjuda utbildning till kommuninvånarna och övriga behöriga sökande inom skilda utbildningsområden och utbildningsnivåer. Vuxenutbildningen ska erbjuda utbildning som har betydelse för individens framtid. I kommunen anordnas utbildning för vuxna studerande. Inom ramen för givna resurser ska utbildningsutbudet vara så brett och mångfacetterat som möjligt. Studievägledning, undervisningsformer och samverkan inom GR ska erbjuda utbildningsvägar utifrån den enskildes behov. För att kunna behålla ett brett kursutbud arbetar verksamheten med flexibla undervisningsformer som möjliggör ett individanpassat arbetssätt. Genomströmningen och andelen elever med ett godkänt betyg (A E) ligger stabilt de senaste åren och på en något högre nivå än riket gällande grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Riktade satsningar för att behålla eleverna i utbildning genomförs i samtliga skolformer. De studerandes uppfattning om studiernas betydelse för deras framtida verksamhet efter studier mäts genom årliga enkäter. En direkt utvärdering av hur utbildningen lyckas matcha arbetsmarknadens behov är elevernas möjlighet till arbete efter utbildningen. Detta mäts årligen genom effektstudier sex månader efter avslutad yrkesutbildning. Genom att erbjuda ett stort och flexibelt kursutbud arbetar verksamheten för att nå eleverna och deras behov och genom detta vara ett steg på vägen. Yrkeshögskolans ledningsgrupper och branschråd, kontakter med arbetslivet, prognoser och kontakter med Arbetsförmedlingen ger vägledning för verksamhetens utbud. Att ha kontakterna med GR-nätverk och att samarbeta med kommunens näringslivsenhet är viktigt för planeringen. Verksamhetens studie- och yrkesvägledare är länken till elevernas önskemål och behov. Uppsökande verksamhet genomförs på Arbetsförmedlingen och tillsammans med arbetsmarknadsenheten. Underlagen matchas sedan med verksamhetens kunskaper och prognoser för 45(129)
Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse att träffa rätt för både enskild elev och behov på arbetsmarknaden. Yrkeshögskolan erbjuder utbildningar i samverkan med arbetsmarknaden. Yrkeshögskolan (YH) ansöker om och genomför Yrkeshögskoleutbildningar. Yrkeshögskolan samverkar med arbetsmarknaden för att erbjuda uppdragsutbildning. Vuxenutbildningen avser att lämna in sex till åtta ansökningar till Yrkeshögskolan årligen. Ett samarbete har inletts med grannkommunerna inom ramen för GR om att försöka hitta vägar att underlätta och effektivisera ansökningsprocessen för att på det sättet bli mer kostnadseffektiva. Ansökningarna som skickas till Myndigheten för yrkeshögskolan avser i första hand start av utbildningar i september påföljande år. Besked om eventuell start av utbildning meddelas under januari/februari månad. I planeringen förutsätts att två till fyra ansökningar beviljas. Yrkeshögskolan har ett brett samarbete med arbetslivet och näringslivet både när det gäller att driva YHutbildningar och när det gäller att ta fram områden där det finns bristyrken. Förutsättningen för att Myndigheten för yrkeshögskolan ska bevilja en ansökan är att skolan samverkar just med arbetslivet och näringslivet, och att man kan visa att det finns ett behov på arbetsmarknaden av de yrkeskategorier som ingår i sökta utbildningar. Verksamheten bedriver uppdragsutbildning inom skilda områden. För verksamhetsplanperioden planeras utbildningar inom IT, språk och eventuellt inom säkerhetsområdet. 46(129)
Kultur Uppdrag Kulturverksamheten i Härryda består av tre enheter: Kulturskolan, Mölnlycke kulturhus samt Landvetters kulturhus inklusive Hindås och Rävlanda bibliotek. Verksamheten arbetar dessutom med den offentliga konsten och med olika kulturprojekt; handlägger ärenden som rör hembygdsvård, kulturmiljövård, namngivning av kommunala objekt och vägar samt bidrag till studieorganisationer och kulturföreningar. Informationsmått 2019 2020 Utfall 2016 Antal kursplatser i Kulturskolans terminskurser 1 650 1 680 1 680 1 680 1 626 Antal utlån biblioteken 400 000 440 000 440 000 440 000 436 805 Antal besök Kulturhuset* 500 000 500 000 500 000 500 000 470 000 Ekonomi Bokslut 2016 2019 2020 Intäkt 5 954 4 520 4 520 4 520 4 520 Kostnad 49 415 48 174 48 229 48 229 48 229 Netto 43 461 43 654 43 709 43 709 43 709 Jämfört med ökar anslagen till Kulturskolan 0,2 mkr, vilket delvis täcker elevökningen för perioden. Mot bakgrund av förväntad befolkningsökning är det sannolikt att kön likväl kommer att bli längre. Vidare får verksamheten ett tillskott för att täcka kostnader för verksamhetsservice i framförallt Landvetters kulturhus. Kostnader för lokaler minskar då en omräkning av hyreskostnaderna har gjorts av fastighetsfunktionen. Fördelning av bruttokostnader för 47(129)
Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Alla har möjlighet att utöva och ta del av kulturverksamhet. Möjlighet ges att ta del av kommunens kulturarv. Alla elever som önskar har tillgång till en plats i en kulturskola av hög kvalitet. Aktiviteter, program och utställningar ska vara av god kvalitet och motsvara det efterfrågade, men också erbjuda det oväntade. Biblioteken bidrar till läsglädje och kunskapsutveckling, samt är det lilla samhällets mötesplats. Ny teknik används för att tillgängliggöra kulturarvet. Kulturskolan kännetecknas av kreativitet och lustfyllt lärande samt fortsätter förnya pedagogiken så att alla barn som vill får plats. Kulturhusen kommer att fortsätta erbjuda ett varierat kulturutbud för kulturkonsumenter och kulturutövare. Samverkan med enskilda, företag, föreningar och studieförbund breddar utbudet liksom stödet till det föreningsdrivna kulturhuset i Hindås. Alla elever från tre år och uppåt inom förskolan och grundskolan erbjuds årligen ett kulturprogram. Stort fokus läggs på lovaktiviteter, ambitionen är att erbjuda meningsfulla och kreativa fritidssysselsättningar för barn och unga. Det kan vara dans och teater, pyssel för de yngre, sagostunder, ungdomsfestivaler eller kreativa verkstäder. Verksamheten initierar även nya projekt och samarbeten för att förnya och utveckla. Det kan vara samarbeten mellan konst- och musikelever och professionella utövare eller nya samarbeten med föreningar. Att lyfta fram aktuella ämnen och profiler på författarfrukostar, föredrag eller till samtal är också angeläget. Bibliotekens uppgift kan definieras som plats för lärande, möten, skapande och upplevelser. Bibliotekssystemet i kommunen består av biblioteken i de två kulturhusen, ett integrerat skol- och folkbibliotek i Rävlanda och ett meröppet bibliotek i Hindås. Meröppet innebär att brukare kan använda biblioteket utöver de bemannade öppettiderna vilket gör det tillgängligt även kvällar och helger. Generösa öppettider och en god digital tillgänglighet ökar möjligheten att använda sig av bibliotekets utbud. Utlåningen av barnböcker väntas fortsätta vara mycket hög och stå för ca 66 procent av utlånen. Ambitionen är att arbeta alltmer läsfrämjande och med läslust riktat mot barn och unga. Utvecklingen av de digitala tjänsterna väntas fortsätta och utlåningen av e- böcker öka. Biblioteken i kommunen har bland landets högsta bokutlåning fördelat per invånare och den väntas fortsätta ligga på en hög nivå. Aktiv låntagare är definitionen för den som någon gång under året lånat på biblioteket. Det gör cirka 40 procent av medborgarna. Motsvarande tal för hela landet är runt 26 procent. Kulturarvet är både materiellt och immateriellt såsom kulturmiljöer, traditioner, seder och bruk. Arbetet med att digitalt tillgängliggöra och presentera värdefulla kulturmiljöer på hemsidor och i marknadsföring kommer att fortsätta. Bibliotekens ökade digitalisering gör allt fler tjänster tillgängliga på nätet. Kulturskolans verksamhet kan delas in i fyra delar. Det är terminskurserna i instrumentalundervisning, sång, rytmik, dans, teater och bild; det är korta kurser och lovaktiviteter; det är obligatorisk rytmik och det är samarbeten med grundskolan. I dessa samarbeten och aktiviteter möter pedagogerna lika många barn som deltar i terminskurserna. Det svårt att göra prognos över antalet barn i kö, många faktorer samverkar: gruppstorlek, olika konstformers attraktivitet, hur länge man 48(129)
Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse går kvar, utbud i kommundelarna med mera. I det nya kulturhuset i Landvetter är behovet stort av aktiviteter för barn och unga. Där kommer fler barn att hitta sin kulturform om utbudet ökar med fler korta kurser, eftermiddagsverksamhet, öppen ateljé och en satsning på aktiviteter på loven. Kulturskolan kommer även de närmaste åren bedriva kulturskola i Bollebygds kommun. 49(129)
Indikatorer Verksamhetsmål Indikator 2019 2020 Utfall 2016 Verksamheten gör vårdnadshavarna delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. Barnens behov och intressen är utgångspunkt för planeringen av verksamheten. Den pedagogiska dokumentationen utgör underlag för analys av verksamheten och det enskilda barnets utveckling och lärandeprocesser. Förskoleteamet samverkar med alla förskolechefer för att öka enheternas kompetens om barns utveckling och behov. Den pedagogiska lärmiljön är interkulturell och säkerställer alla barns språkutveckling. Enheterna utvecklar sitt arbete med modersmålsstöd. Alla enheter har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete. Undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Stimulans och stöd utformas inom ordinarie verksamhet med anpassning efter elevens förutsättningar och förmågor. Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn, %. Föräldrar ska kunna vara med och påverka arbetet i förskolan, %. Barnen har möjlighet att ha inflytande på verksamhetens innehåll, %. Andel årsarbetare i förskola med pedagogisk högskoleexamen, %. Barnen ska känna glädje av att lära sig och känna att de behövs i gruppen, %. Andel genomförda orienteringssamtal, %. Barnen har möjlighet att utveckla språket, %. Andel barn och elever som väljer kommunal för- och grundskola, %. Vårdnadshavares totala nöjdhet, fsk och fdh, skala 1-7. Andel enheter som har ett systematiskt kvalitetsarbete, fsk och fdh, %. Andel elever i åk 3 som deltagit i alla delprov och som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik, %. Andel elever i åk 3 som deltagit i alla delprov och som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska, %. Andel elever i åk 6 som deltagit i alla delprov och som fått lägst betyget E för ämnesprovet i matematik, %. Andel elever i åk 6 som deltagit i alla delprov och som fått lägst betyget E för ämnesprovet i svenska, %. Andel elever i åk 6 som deltagit i alla delprov och som fått lägst betyget E för ämnesprovet i engelska, %. Vårdnadshavares totala nöjdhet, fsk och fdh, skala 1-7. Andel enheter som har ett systematiskt kvalitetsarbete, fsk och fdh, %. Vårdnadshavares totala nöjdhet, fsk och fdh, skala 1-7. Andel elever behöriga till gymnasieskolan, %. Andel elever med betyg i alla ämnen i åk 9, %. Genomsnittligt meritvärde för pojkar i åk 9. 90 95 95 95 65 70 70 70 65 70 70 70 50 50 50 50 44 80 85 85 90 100 100 100 100 75 80 80 80 88 88 89 89 87 5,5 5,5 6 6 100 100 100 100 78 78 78 78 77 82 87 87 87 87 95 95 95 95 93 97 96 96 96 94 98 97 97 97 95 100 5,5 6 6 94 93 93 93 91,4 90 89 89 89 87,5 220 227 227 227 227 50(129)
Verksamhetsmål Indikator 2019 2020 Utfall 2016 Fritidshemmets verksamhet har en hög kvalitet. Genom ämnesövergripande undervisning utmanas och stimuleras eleven inom hållbar utveckling. Alla elever deltar och är medskapande av kultur i skolan. Genomsnittligt meritvärde för flickor i åk 9. Andel årsarbetare i fritidshem med pedagogisk högskoleexamen, %. Vårdnadshavarna upplever att fritidshemmet och skolan kompletterar varandra så att barnet utvecklar sina förmågor, %. "Jag upplever att jag lär mig om hållbar utveckling i skolan" - fråga i brukarenkäten för elever i åk 5, %. "Jag upplever att jag lär mig om hållbar utveckling i skolan" - fråga i brukarenkäten i åk 8, %. Andel elever som deltagit i Skapande skola, %. Andel elever som deltagit i kulturprogram arrangerade av kulturverksamhetens konst- och programenhet, %. 240 251 251 251 251 52 45 45 45 45 84 84 84 84 82 95 90 90 90 90 80 75 75 75 75 55 57 57 57 57 72 62 62 62 62 Ungdomar har tillgång till trygga, drogfria mötesplatser. Elever på Hulebäcksgymnasiet ska ha ett stort utbud av program, inriktningar och kurser att välja mellan för att utmanas och nå sina personliga mål. Antal öppettillfällen per år av mötesplatser som arrangeras av Fritid ungdom. Antal besökare på mötesplatser och öppna skolor inom ramen för Fritid ungdoms verksamhet. 650 650 650 650 667 13 525 13 900 13 950 14 000 13 901 Programutbud. 11 10 10 10 11 Antal inriktningar. 25 24 24 24 24 Undervisningens innehåll och utformning på Hulebäcksgymnasiet anpassas efter elevens förutsättningar och behov. Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet när jag behöver det, %. 87 89 89 89 85 Känner mig trygg på Hulebäck, %. 97 97 98 98 97 Varje läsår ska präglas av en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö för eleverna på Hulebäcksgymnasiet. Elever som studerar på Hulebäcksgymnasiet ska inom fyra år nå gymnasieexamen eller gymnasiesärskoleexamen. Elever folkbokförda i Härryda kommun fullföljer sin gymnasieutbildning. Vuxenutbildningen ska erbjuda utbildning till kommuninvånarna och övriga behöriga sökande inom skilda utbildningsområden och utbildningsnivåer. Jag får möjlighet till studiero i skolan, %. Jag är nöjd med min skola som helhet, %. Andel elever med gymnasieexamen (slutbetyg) på Hulebäcksgymnasiet, %. Andel elever med examen efter 4 år inklusive IM- programmen, %. Andel kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som slutfört kurs, %. Andel kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning som slutfört kurs, %. Andel kursdeltagare i SFI som slutfört kurs, %. 82 75 80 80 80 91 92 93 94 89 90 90 92 92 86,7 78 78 78 78 75,2 80 80 80 80 83 65 70 70 70 83 40 35 37 40 25 Antal deltagare på Särvux. 25 25 25 25 24 Kommer utbildningen ha betydelse för din framtida verksamhet, arbete/studier? 3,2 3,2 3,2 3,2 3,4 51(129)
Verksamhetsmål Indikator 2019 2020 Utfall 2016 Vuxenutbildningen ska erbjuda utbildning som har betydelse för individens framtid. Andel av studerande med arbete, 6 månader efter avslutad yrkesutbildning, %. 65 65 65 65 70 Yrkeshögskolan (YH) ansöker om och genomför Yrkeshögskoleutbildningar. Antal erbjudna YH-utbildningar. 7 8 8 8 7 Yrkeshögskolan samverkar med arbetsmarknaden för att erbjuda uppdragsutbildning. Aktiviteter, program och utställningar ska vara av god kvalitet och motsvara det efterfrågade, men också erbjuda det oväntade. Antal erbjudna uppdragsutbildningar per år. Antal aktiviteter, program och utställningar. Antal besökare på program och aktiviteter. 5 2 2 2 3 500 500 500 500 676 20 000 20 000 20 000 22 000 16 297 Biblioteken bidrar till läsglädje och kunskapsutveckling, samt är det lilla samhällets mötesplats. Ny teknik används för att tillgängliggöra kulturarvet. Kulturskolan kännetecknas av kreativitet och lustfyllt lärande samt fortsätter förnya pedagogiken så att alla barn som vill får plats. Öppettimmar per vecka. 155 228 228 228 228 Andel aktiva låntagare, %. 40 40 40 40 40 Antal utvecklingsområden. 2 1 1 1 2 Andel barn 7-15 år som deltar i kulturskolan, %. 27 27 26 25 26 Antal barn i kö. 200 200 225 225 132 52(129)
Sektorn för socialtjänst Sektorsövergripande Organisation Sektorns uppdrag Sektorn för socialtjänst har som uppdrag att bidra till goda livsvillkor hela livet för människor som vistas i Härryda kommun. Detta uppnås genom att erbjuda äldreomsorg, omsorg om funktionsnedsatta, individ- och familjeomsorg, kommunal hälso- och sjukvård, flyktingmottagande och arbetsmarknadsåtgärder. Politiska uppdrag Kommunfullmäktige har fastställt inriktningsmål för verksamheterna Vård och omsorg, Hälsa och bistånd, 53(129)
Individ- och familjeomsorg & Funktionshinder samt Integration och arbetsmarknad Kommunstyrelsen har fastställt verksamhetsmål för samtliga verksamheter. Av fyra verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning omfattas sektorn av ett. Kommunens långtidsplanering gällande behov av verksamhetslokaler fastställs i en årlig lokalresursplan (LRP). Tidigare inriktning har varit att all verksamhet skall vara i kommunal regi men i budgetplan - 2019 får förvaltningen i uppdrag att pröva all nytillkommen verksamhet om den kan utföras av annan utförare. Under har upphandling av ett särskilt boende(säbo) påbörjats samt ett gruppboende och en servicebostad verkställts. När det gäller det särskilda boendet ska även marken säljas så att annan utförare kan planera boendet. Verksamheten har anlitat konsulter som stöd i upphandlingsprocessen. Sektorn har fått i uppdrag att utreda näringsinnehåll och valfrihet av måltider inom hemtjänst. Sektorns ekonomi Resultatbudget/plan -2020 Belopp i tkr Bokslut 2016 Taxor och avgifter 21 829 21 624 22 198 22 712 27 312 Hyror och arrenden 26 052 22 945 23 121 23 730 25 168 Bidrag 150 838 38 838 38 950 40 166 40 587 Försäljning av verksamhet och entreprenad 84 730 432 432 432 432 Övriga intäkter 621 102 102 102 102 Summa intäkter 284 071 83 941 84 803 87 142 93 601 2019 2020 Lönekostnaderna m.m. 446 136 382 873 397 235 398 570 409 458 Köp av huvudverksamhet 238 982 159 855 164 404 164 312 185 311 Lokalhyror och markhyror 48 195 50 171 52 267 54 583 57 535 Avskrivningar och internränta 4 115 5 290 5 290 5 290 5 290 Övriga kostnader 115 809 96 879 99 669 100 069 101 014 Summa kostnader 853 236 695 068 718 865 722 824 758 608 Nettokostnader 569 165 611 127 634 062 635 682 665 007 Förslag till driftbudget/plan för sektorn för socialtjänst innebär en kostnadsökning på 63,5 mkr och en intäktsökning på 9,7 mkr under planperioden, jämfört med budget. Det innebär att nettokostnadsökningen för planperioden är 53,8 mkr. De största verksamhetsförändringarna under planperioden består av följande poster: Förstärkning av budget för sektorns arbetet med digitalisering inom välfärden Förstärkning av budget för hemtjänstens nattpersonal Utökning av hälso- och sjukvårdpersonal i paritet med att nya boenden för äldre och funktionsnedsatta uppförs Förstärkning av stödet för personer med psykiska funktionsnedsättningar Generell kostnadsminskning inom funktionshinder Förstärkning av budget för HVB 54(129)
Fördelning av bruttokostnader för år Investeringsbudget/plan -2022 Verksamhet, tkr Bokslu t 2016 2019 2020 2021 2022 Inkomst 0 0 0 0 0 0 0 Utgift 3 747 12 330 2 700 2 100 2 700 2 100 2 100 Nettoutgift 3 747 12 330 2 700 2 100 2 500 2 300 2 100 I investeringsbudgeten finns anslag för IT-investeringar, arbetsmiljöåtgärder, reinvesteringar (förnyelse av inventarier) samt investeringar med anknytning till de objekt som finns upptagna i lokalresursplanen - 2022. Investeringsbudgeten redovisas i sin helhet i bilaga 1. 55(129)
Ledning Beskrivning Ledningen har i uppdrag att leda och samordna sektorns olika verksamheter och företräda sektorn internt och externt. Sektorns ledning består av sektorschef, verksamhetschefer, administrativ chef och planeringschef. Dessa ingår också i sektorns ledningsgrupp, som ska ge stöd i beslutsfattande, verkställighet och ledarroller så att socialtjänstens chefer och stab uthålligt klarar sina uppdrag och mål. Inom socialtjänstens ledning finns medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Det medicinska ansvaret omfattar hälso- och sjukvård, habilitering och rehabilitering upp till sjuksköterske-, fysioterapeut- och arbetsterapeutnivå och har som målsättning att kommuninvånarna ska få en säker och ändamålsenlig hälsooch sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen. Här finns också ansvaret för kommunens överförmyndarverksamhet. Socialtjänstens administration svarar för sektorsövergripande uppgifter inom bland annat arkiv och diarieföring, ekonomi, IT, lokalplanering, bosamordning samt nämndadministration för sociala myndighetsnämnden. Inom socialtjänstens ledning finns också funktionen planering och tillsyn med uppdrag att ge stöd till hela sektorn i utveckling, utredning och uppföljning. Syftet med funktionen är att ge ett sådant stöd att verksamheterna kan bedrivas ekonomiskt effektivt, med god kvalitet utifrån politiska mål, gällande lagstiftning och tillämpliga föreskrifter och att skapa förutsättningar för utveckling av sektorns verksamheter. Enheten ansvarar också för sektorns gemensamma kvalitetsledningssystem. Inom funktionen finns socialt ansvarig samordnare (SAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) som tillsammans med sektorns MAS säkerställer att den vård och behandling som ges inom det ansvarsområde som kommunen har är av god kvalitet. Funktionen har också ansvar för tillståndsprövning av alkoholservering. Ekonomi Ledning, tkr Bokslut 2016 2019 2020 Intäkt 2 266 280 1 020 1 534 4 864 Kostnad 28 907 30 559 40 151 46 531 72 055 Netto 26 641 30 279 39 131 44 997 67 191 Verksamhetens budget består av medel för personal och verksamhet inom ledning och administration samt vissa sektorsgemensamma kostnader inom IT-området. förslaget innehåller, utöver ett antal interna justeringar, en satsning på fortsatt arbete med välfärdsteknologi. en för upphandlad familjerådgivning och kommande boenden inom vård och omsorg samt funktionshinder samlas även under sektorsledningen i samband med att verksamheter konkurrensutsätts. 56(129)
Fördelning av bruttokostnader för år 57(129)
Vård och omsorg Uppdrag Verksamheten inom Vård och omsorg utgår från nationella mål för äldrepolitiken, socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), assistansersättning enligt kap.51 2 i socialförsäkringsbalken (SFB), Politiska inriktningsmål för vård och omsorg samt Politiska verksamhetsmål för vård och omsorg". Inom omsorgen för äldre erbjuds social omsorg och hälso- och sjukvård som utgår från individens behov. Vård- och omsorgsarbetet ska inriktas på att skapa trygghet i livet och en god vård och omsorg med god kontinuitet. Äldre människor ska ges förutsättningar att vara delaktiga i samhällslivet och ha ett bra boende med bibehållet oberoende. All verksamhet ska ha en helhetssyn med utgångspunkt från brukaren som bemöts respektfullt med empati och kunskap. Omsorgen och omvårdnaden ska utformas förebyggande och hälsofrämjande för att stärka och bevara hälsan hos den enskilde och skapa förutsättningar för en bra livskvalitet till livets slut. Målsättningen i lagstiftningen för personer med funktionsnedsättning är att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Målet är att den enskilde ska ges möjligheter att leva ett självständigt liv på samma villkor som andra. Personalen ska kontinuerligt kompetensutvecklas och särskild vikt läggs vid etik- och bemötandefrågor. Vård och omsorg består av äldreboende, hemtjänst och personlig assistans. Informationsmått 2019 2020 Utfall 2016 Antal personer med hemtjänst per månad (mätmånad oktober) Antal beviljade timmar hemtjänst per månad (mätmånad oktober) 720 730 730 720 685 11 900 11 900 12 000 12 000 11 250 Antal besök dagverksamhet 5 000 5 000 5 000 5 000 4 092 Antal personer beviljade personlig assistans LSS/SFB 25/53 25/53 25/53 28/50 24/48 Ekonomi Vård och omsorg, tkr Bokslut 2016 2019 Intäkt 104 925 28 142 28 554 28 554 28 554 Kostnad 268 499 208 693 213 380 213 780 213 780 Netto 163 574 180 551 184 826 185 226 185 226 Förstärkning sker med 2,1 årsarbetare för hemtjänstens nattpersonal från och med. Verksamheten förstärks med 1,0 årsarbetare digitaliseringsansvarig som arbetar i gränssnittet mellan IT, projektledare och verksamheten för att säkerställa implementeringen av digitaliseringen i den ordinarie verksamheten. Vidare flyttas budgeten för det kommande särskilda boendet i Mölnlycke till sektorledningen, då verksamheten ska upphandlas. Den skillnad som uppkommer årligen mellan budget och utfall inom vård och omsorg hänförs till största del av den beställar-/utförarmodell som är uppbyggd mellan handläggarenheten inom hälsa och bistånd och verksamheterna för personlig assistans och hemtjänst inom vård och omsorg. Verksamheterna arbetar med en prestationsbaserad budget och får därigenom ersättning för utförda respektive beviljade timmar till ett fastställt timpris. 2020 58(129)
Fördelning av bruttokostnader för år Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Alla brukare i kommunen har tillgång till god vård och omsorg med god kontinuitet och bemöts respektfullt med empati och kunskap. Kommunen arbetar utifrån en helhetssyn med ett förebyggande, rehabiliterande, habiliterande och salutogent synsätt samt skapar förutsättningar för en god livskvalitet till livets slut. Insatserna utförs med kontinuitet. Medarbetare är tillmötesgående, omtänksamma och stödjande i sitt bemötande av brukare och anhöriga. Brukares egna förmågor och intressen tas tillvara vid genomförandet av insatserna. Forskning visar att en hög personalkontinuitet bidrar till ökad trygghet för den enskilde och förutsättningarna att påverka de åtgärder som ska utföras ökar också då färre anställda är inblandade i genomförandet av insatser. Inom vård och omsorg har ett förbättringsarbete påbörjats för att höja personalkontinuiteten inom hemtjänsten och det kommer att fortsätta även under. Vård och omsorg ska arbeta aktivt för att verksamhetens värdegrund ska vara synlig i det dagliga arbetet och de mänskliga mötena. Värdegrundsträffar genomförs på alla arbetsplatser fyra gånger om året och arbetet kommer att följas upp regelbundet. Dessa forum är till för att skapa förutsättningar för reflektion och etiska diskussioner samt öka personalens medvetenhet och självinsikt om bemötande. Fördjupningsutbildning ska genomföras för värdegrundsledarna. Reflektion utifrån etiska dilemman i verksamheten, liksom utbildningsinsatser, kommer att öka möjligheterna för att medarbetare inom verksamheten ska uppfattas som stödjande och omtänksamma i sitt bemötande och i sitt vård- och omsorgsarbete. Den salutogena utgångspunkten och det rehabiliterande förhållningssättet ska prägla medarbetares inställning vid framtagandet av den individuella planen, och så även vid genomförandet av insatserna. Genom en noggrant beskriven individuell genomförandeplan (IGP), framtagen i delaktighet med brukaren, ökar förutsättningarna för att brukarens egna förmågor och intressen tas tillvara. Arbetet kommer att fortsätta med att utveckla och få en väl dokumenterad IGP, för att insatserna ska utföras på det sätt som brukaren vill, oavsett vem som utför dem. En ny funktion, metodhandledare prövas inom verksamheten 59(129)
Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse för att stödja och utveckla metoder och arbetssätt och just nu med fokus på IGP. All personal har erforderlig utbildning och erhåller kontinuerlig kompetensutveckling. Alla brukare i kommunen har förutsättningar att vara delaktiga i samhällslivet, ha ett bra boende och leva ett inflytelserikt, gott, aktivt, hälsosamt och tryggt liv med bibehållet oberoende. All berörd personal har kompetens inom gerontologi, geriatrik, palliativ vård samt etik. Brukare i ordinärt boende och i särskilt boende känner till sin kontaktman och dess uppdrag. Brukare tar del av välfärdsteknologi, för att uppleva trygghet, självständighet och delaktighet i hemmet. Personlig assistans utförs på sådant sätt att brukare upplever nöjdhet. Kunskap och kompetens bland medarbetare är en förutsättning för en god och säker vård och omsorg. I det lokala kvalitetssäkrade samverkansforumet vård och omsorgscollege, kommer arbetet med validering av outbildade medarbetare och för uppdraget lämpliga vikarier att fortgå. I utbildning till undersköterska erhåller elever all erforderlig kunskap och kompetens för arbete inom vård och omsorg. Verksamheten kommer också, i den takt som ekonomin tillåter, att ta fram förutsättningar för att fortbilda omvårdnadspersonalen inom bland annat områdena vård och omsorg av demensjuka, palliativ vård och omsorg, etik samt välfärdsteknologi. Alla insatser kommer systematiskt att följas upp i sektorns kvalitetsledningssystem. Vård och omsorg kommer att fortsätta att arbeta för att kontaktmannauppdraget ska vara väl känt bland alla medarbetare och varje brukare som har en kontaktman ska känna till och ha en god relation med denna. Med en god relation som grund främjas förutsättningarna för en brukare att våga framföra sina åsikter och önskemål och att kunna leva ett inflytelserikt, aktivt och tryggt liv med bibehållet oberoende. För att underlätta kännedomen om sin kontaktman kommer verksamheten att fortsätta införa foton på viktiga funktioner inom alla verksamheter. Det ska vara lätt att få information om vem som arbetar och vem som är kontaktman. Kontaktmannen ska regelbundet ha kontakt med sin brukare och dess anhöriga om samtycke finns. Vård och omsorg har sedan länge arbetat med att utveckla former för välfärdsteknologi, för att genom IT och teknik öka förutsättningarna för bland annat meningsfullhet och delaktighet för brukare. Olika satsningar för att höja personalens kompetens inom området kommer att genomföras även under. Ett mindre antal medarbetare har getts möjlighet till specialistkunskap inom området välfärdsteknologi på yrkeshögskolenivå. Deras kompetens ska tas tillvara på olika sätt i verksamheten. Med utgångspunkt i socialtjänstens strategiska IT-plan kommer vård och omsorg att fortsätta införa välfärdsteknologi som underlättar självständighet, trygghet och delaktighet för brukare samt främjar kostnadseffektivitet och arbetsmiljö i verksamheten. Inom ramen för lagen om stöd och service och socialförsäkringsbalken ges brukaren inflytande över hur, när och av vem insatsen ska genomföras. Inom personlig assistans kommer arbetet med den individuella genomförandeplanen att fortsätta att utvecklas. Utbildningsinsatser för personal kommer att genomföras inom social dokumentation, etik och bemötande, IT och teknik samt kvalitetsarbete. Fokus ska läggas på att följa upp och analysera vilka åtgärder som ökar meningsfullhet och livskvalitet och ger nöjda brukare. 60(129)
Hälsa och bistånd Uppdrag Verksamheten Hälsa och bistånd styrs främst av socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Verksamhetens övergripande uppdrag är att utveckla en rättssäker myndighetsutövning och en god och säker hälso- och sjukvård med fokus på hälsofrämjande och förebyggande arbete. Verksamheten består av handläggarenhet, sjuksköterskeenhet, rehabenhet och hälsofrämjande enhet. Handläggarenheten ansvarar för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen, bedömning av insatser enligt LSS samt avgiftshandläggning för Vård och omsorg samt Funktionshinder. Den kommunala hälso- och sjukvården innefattar sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Dessa legitimerade yrkesgrupper utför insatser enligt HSL och delegerar hälso- och sjukvårdsinsatser till boenden inom äldre- och funktionshinderområdet samt till hemtjänst och boendestöd. Hälsofrämjande enhetens uppdrag är anhörigstöd, fixartjänst samt förebyggande hälsoarbete för äldre på särskilda boenden och i ordinärt boende. Informationsmått 2019 2020 Utfall 2016 Antal avslag vid ansökan om hjälp i hemmet eller särskilt boende Antal överklaganden av ovanstående avslag/varav bifallits av Förvaltningsrätten Antal personer med hemtjänst per månad (mätmånad oktober) Antal beviljade timmar hemtjänst per månad(mätmånad oktober) 27 27 30 32 38 5/0 5/0 6/1 7/2 3/0 720 720 730 720 685 11 900 11 900 11 900 12 000 11 250 Antal besök sjuksköterskeenhet 36 500 36 500 36 800 26 500 23 577 Antal besök rehabenheten 5 800 5 900 5 900 6 500 6 291 Antal besök dagcentraler 10 700 10 700 11 000 10 500 9 300 Antal aktualiseringar i SAMSA/vårdplaneringar 450 450 470 470 331 Antal personer med LSS-insats per månad (mätmånadoktober) 278 278 280 300 287 Antal personer beviljade personlig assistans LSS/SFB 25/53 25/53 25/53 28/50 24/48 Ekonomi Hälsa och bistånd, tkr Bokslut 2016 2019 Intäkt 28 416 35 964 36 054 36 663 38 101 Kostnad 148 696 167 035 170 390 173 559 174 997 Netto 120 280 131 071 134 336 136 896 136 896 Den beviljade tiden för brukare inom hemtjänst ökar inte i samma takt som tidigare prognostiserats. En budgetjustering av anslaget som innebär en volymförstärkning med 0,5 mkr under sker, vilket är mindre än tidigare budgetplan. En volymförstärkning inom personlig assistans sker med 1,5 mkr enligt plan. En utökning av hälso- och sjukvårdspersonal föreslås i paritet med att nya boenden för äldre och funktionsnedsatta byggs. BGT i Hindås är senarelagt varför förstärkningen av fritidsassistent med 0,21 mkr senareläggs till 2019. Verksamhetsområdet ställer om organisationen inför att lagen om samverkan vid utskrivning från sluten sjukhusvård träder i kraft och ny överenskommelse mellan kommunerna och regionen gäller. förstärkning i detta syfte skedde inför. Från och med 2019 tillkommer målgruppen 2020 61(129)
psykiatri och rättspsykiatri. Även arbetet med att ta fram riktlinjer inom LSS fortsätter med sikte på att dessa ska kunna vara helt antagna våren. Fördelning av bruttokostnader för år Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Informationen från kommunen är anpassad till de behov och den förmåga att tillgodogöra sig densamma som personer med funktionsnedsättning har. Kommunen arbetar utifrån en helhetssyn med ett förebyggande, rehabiliterande, habiliterande och salutogent synsätt samt skapar förutsättningar för en god livskvalitet till livets slut. Informationen om beslut, insatser och stöd kommuniceras såväl skriftligt som muntligt och är lätt att förstå. Uppföljning sker av beslut och därmed säkerställs att information har uppfattats. LSS-handläggningens utformning och innehåll försäkrar medborgare med funktionsnedsättning att kunna leva som andra. Berörda professioner samordnar och planerar brukares vård- och omsorgsinsatser Information om kommunens stöd och service till personer med funktionsnedsättningar lämnas på kommunens hemsida. I kontakt med sökande/anhöriga skall information lämnas muntligt samt skriftligt och med hänsyn tagen till aktuell funktionsnedsättning. Beslut skall följas upp och i den dialog/informationsinhämtning som sker säkerställs att information kring insatsens beslut och utförande mottagits av brukaren. För att brukare skall tillförsäkras att leva som andra är handläggarenhetens utredningsprocess central. Dialog, information och tydlig struktur är byggstenar. Vägledande riktlinjer är under uppbyggnad och ger en tydlighet i vad som är goda levnadsvillkor generellt och utgör beslutsstöd tillsammans med en individuell utredning. Verksamhetsområdet följer den statliga LSSutredningens arbete och den förändrade rättspraxis som domar från högsta förvaltningsrätten skapar. En samlad bedömning av individens behov av såväl medicinska som sociala insatser skall göras. En salutogen utgångspunkt och ett rehabiliterande förhållningssätt ska prägla utredning, biståndsbeslut och framtagandet av en individuell plan. Den enskildes roll och medverkan är central för god kommunikation. Vårdplaneringar och SIP, samordnad individuell plan, är verktyg att använda. Det är 62(129)
Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse av kvalitetsmässig betydelse att avvikelser uppmärksammas, dokumenteras och hanteras så att det för enskilda inte skall uppstå allvarligare konsekvenser och att ett lärande sker i organisationen. From ny lagstiftning och nya riktlinjer för samarbete mellan region, primärvård och kommun. Berörda vårdtagare/patienter har god palliativ vård med andligt, socialt och medicinskt innehåll. Alla brukare i kommunen har förutsättningar att vara delaktiga i samhällslivet, ha ett bra boende och leva ett inflytelserikt, gott, aktivt, hälsosamt och tryggt liv med bibehållet oberoende. Funktionshinder identifieras, beaktas och tas hänsyn till i alla verksamheters planering och budgetarbete. Den palliativa vården och omsorgen tillgodoser behoven utifrån en helhetssyn på brukares totala situation. Anhöriga får ett respektfullt bemötande och ett gott stöd vid närståendes bortgång. Äldre har god kunskap om informationsteknologi, IT, och kan tillämpa den i sin vardag. Kommunen samarbetar aktivt med ideella sektorn. Beviljat LSS-beslut verkställs i kommunal regi, alternativt inom avtal. Symptomlindring, självbestämmande och delaktighet är väsentliga delar för en god vård i livets slutskede. Inom varje område pågår förbättringsarbeten, ofta med stöd av uppgifter från nationella kvalitetsregister samt Svenska palliativregistret. Sektorns palliativa grupp har uppdrag att förbättra arbetet inom området. En del av detta arbete kan endast ske genom en god samverkan mellan primärvård och akutsjukvård. Härryda kommun genomför bredd- och mer specialiserad utbildning inom palliativ vård. Stöd till anhöriga är en del av ett gott palliativt arbete. Förutom efterlevandesamtal finns en rutin för hur ett värdigt omhändertagande skall ske i samband med ett dödsfall. Rutinen beskriver bland annat hur närstående ska meddelas, hur avskedet ska ordnas efter den närståendes önskemål, hur information ska ges både vid avskedet och en tid efter dödsfallet. Ett efterlevandesamtal erbjuds av sjuksköterska. Informationsteknologi är ett verktyg för att öka äldres självständighet och delaktighet i samhället. Kunskap om vardagsteknik skall spridas bland annat genom internetcaféer på olika orter i kommunen samt genom det utökade utbudet av kurser för smartphones och läsplattor. Information och inspiration ska ges på olika mötesplatser och forum i kommunen. En aktiv samverkan med den ideella sektorn skapar förutsättningar för att verksamheten kan medverka till ett gott liv, inflytelserikt och hälsosamt liv för brukare. Informationsarbetet och nätverksträffar med olika aktörer skall stimuleras. Enligt Socialtjänstlagen (SoL) 6 kap 2 ansvarar kommunen för att det finns tillgång till familjehem, HVB och stödboende. Enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 1b har en kommun ansvar för insatser gentemot dem som är bosatta i kommunen. Vid verkställighet ska de individuella behov som ligger till grund för beslut om boendeplats tillgodoses. Inom ramen för budget ska tillgången till boendeplatser genom egen regi alternativt avtal (abonnemang och entreprenad) säkerställas och innehålla goda levnadsvillkor. Målgrupper som med ny lagstiftning bör uppmärksammas är från psykiatrin och den statliga rättspsykiatrin. 63(129)
Funktionshinder samt individ- och familjeomsorg Uppdrag Individ- och familjeomsorg (IFO) samt Funktionshinder (FH) ska syfta till att skapa social trygghet och öka möjligheten till ett självständigt liv för dem som bor och vistas i Härryda kommun. IFO/FH ska under hänsynstagande till människors ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. IFO/FH ska bemöta människor på ett respektfullt sätt och hålla god kvalitet. Omvärldsbevakning är en viktig del inom verksamhetsområdet. Arbetsmetoder som används ska i möjligaste mån vara evidensbaserade. Verksamheterna inom Individ- och familjeomsorgen har till uppgift att utreda, skydda, stödja och hjälpa samt ge service till utsatta personer i kommunen och består av enheten för barn och unga, enheten för försörjningsstöd, vuxenenheten samt familjestödsenheten. Verksamheterna inom Funktionshinder har till uppgift att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade omfattar. Målet är att personer med funktionshinder ska ha möjlighet att leva som andra. Verksamheterna består av boende med särskild service daglig verksamhet och ledsagare/kontaktpersoner/avlösare. Informationsmått 2019 2020 Utfall 2016 Antal barn/unga (0-20 år) i familjehem 40 40 40 40 46 Antal anmälningar och ansökningar om barn (0-17 år)som far illa 1 000 1 200 1 200 1 200 1 097 Antal årsplaceringar barn/unga (0-20 år) HVB 16 25 22 20 24,4 Antal vuxna som pga. missbruk har kontakt medvuxenheten 255 255 255 255 206 Antal årsplaceringar HVB vuxna 6,6 6,6 6,6 6,6 5,6 Antal placerade SoL vuxna 22 22 22 22 21 Antal hushåll med försörjningsstöd 400 400 400 400 368 Antal personer med LSS-insats 450 380 380 380 287 Antal utnyttjade dygn med korttidsvistelse i egenregi (Totalt producerade dygn = 2190) 2 000 2 000 2 000 2 000 1 484 Antal köpta dygn korttidsvistelse och läger 1 240 950 740 740 1 215 Antal personer med daglig verksamhet (egen regi + utflyttad) 135 135 135 135 127 Antal personer med daglig verksamhet (köpt) 3 3 2 2 5 Antal köpta boendeplatser 10 7 6 5 15 Ekonomi Funktionshinder samt individ och familjeomsorg, tkr Bokslut 2016 2019 2020 Intäkt 21 537 11 575 11 083 11 083 12 353 Kostnad 282 405 271 608 277 592 270 386 278 787 Netto 260 868 260 033 266 509 259 303 266 434 en för Individ- och familjeomsorgen är utökad för planperioden. Fokus har legat på att stärka upp inom verksamheten hem för vård eller boende (HVB) för barn och unga, förstärkning görs med 7,0 mkr 64(129)
under. Verksamheten förstärker under planperioden arbetet med boendestöd, förstärkningen på 1,9 mkr innefattar 3,0 årsarbetare. Syftet med satsningen är att stärka stödet för personer med psykiska funktionsnedsättningar. En generell kostnadsminskning inom funktionshinder på 5,0 mkr föreslås även från och med 2019. Vidare kommer verksamheten genomföra vårdtyngdsmätningar under planperioden för att optimera budgeten för respektive enhet. Sektorn medverkar i projektet kostnad per brukare (KPB), projektet och annat jämförelsematerial visar på att verksamheterna inom funktionshinder har höga kostnader jämfört med andra kommuner. En budgetöverföring till Individ och familjeomsorg görs dels från utbildning och kultur med 3,1 mkr, dels från teknik och förvaltningsstöd med 1,5 mkr, totalt 4,6 mkr. överföringen avser ungdomsarbetare respektive ungdomssamordnare. en för upphandlad familjerådgivning samt kommande boenden i Stenbrottet och Östra Backa föreslås flytta till sektorsledningen. Tillgänglighetsanpassade lägenheter i Landvetter och servicebostad Mölnlycke fabriker är framflyttad till 2020 samt tillgänglighetsanpassade lägenheter på idrottsvägen är framflyttad till 2021 enligt LRP. Fördelning av bruttokostnader för år Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Kommunens invånare i behov av Individ- och familjeomsorgens stöd erbjuds aktivt insatser som syftar till att de, så långt som möjligt genom egen förmåga, inkluderas i den sociala gemenskapen. Individ- och familjeomsorgens utredning och insatser leder till att det enskilda individen inte behöver fortsatt stöd från socialtjänsten. Målgruppen erbjuds insatser för att bryta social isolering. Vi intensifierar användandet av metoder, såsom BBIC/SAFT/ASI/ADAD/SIP, som underlättar att rikta insatserna rätt efter behov och omfattning så att behov av fortsatta insatser minimeras. På familjecentralerna möter socialtjänsten föräldrar tidigt i deras föräldraroll och kan ge stöd både i grupp och enskilt. Föräldrar får på familjecentralerna hjälp att bygga nätverk och får information om vilket stöd som finns att tillgå inom kommun och inom hälso-sjukvård. Varannan vecka erbjuds ungdomar med funktionsnedsättning att delta i Träffen. Träffen är en mötesplats som syftar till att bryta den isolering som ett funktionshinder kan generera. Till träffen kommer de flesta med ledsagare och nätverk kan skapas. Aktiviteterna är varierande men återkommande. 65(129)
Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Boendestödet arbetar i vardagen med att locka till aktivitet exempelvis via Kreativt center. Människors arbetsförmåga, resurser och möjligheter till egen försörjning främjas och utvecklas. Individ- och familjeomsorgen uppmärksammar, initierar och samordnar vid behov insatser till arbetslösa ungdomar som verksamheten möter. Barn som lever i en familj med psykosociala och/eller ekonomiska problem, eller som själva tillhör en riskgrupp, identifieras tidigt och utreds omgående, så att de och deras familj kan erbjudas stöd/hjälp. Funktionshinder identifieras, beaktas och tas hänsyn till i alla verksamheters planering och budgetarbete. Färre vuxna är långtidsberoende av försörjningsstöd. Ungdomar med en komplex problematik som uppbär försörjningsstöd ges möjlighet till samordnade insatser som stöd till egen försörjning. Färre ungdomar är långtidsberoende av försörjningsstöd. Daglig verksamhet inom funktionshinder ska syfta till att förbereda för förvärvsarbete. Utsatta barn som tillhör en riskgrupp identifieras tidigt. Utsatta barn som tillhör en riskgrupp och deras familjer erbjuds stöd/hjälp. Inom ram för budgeterade medel ska verksamhetens utformning och innehåll tillförsäkra medborgarna med funktionsnedsättning goda levnadsvillkor. Verksamheten följer under, via SKL, den så kallade Trelleborgsmodellen och Solnamodellen i syfte att ta vara på och genomföra arbetsätt som underlättar för personer med långvarigt bidragsberoende att uppnå egen försörjning. Att samordna insatserna för denna utsatta grupp är viktigt. Under planperioden kommer fokus läggas på att intensifiera arbetet med målgruppen genom att öka samarbetet med Samordningsförbundet och genom arbetet med Delegationen Unga till Arbete (DUA). Arbetsmarknaden är för närvarande god. Dock ökar sannolikt klyftan mellan de som relativt enkelt kan få en sysselsättning och de som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens statistik visar tydligt att brytpunkten går vid om man har fullföljd gymnasieutbildning eller inte. Samarbetet mellan gymnasieskolan och socialtjänsten förstärks inom ramen för DUA överenskommelsen, detta för att öka andelen ungdomar som fullföljer sina gymnasiestudier. Med olika former av sysselsättningsstöd och med nya metoder ökas möjligheten för den enskilde att komma ut på den ordinarie arbetsmarknaden och genom samverkansinsatser och projekt kan arbetsmarknaden vidgas för grupper med behov av särskilt stöd. Familjestödsenheten informerar på familjecentraler, förskolor och skolor om vilket stöd man kan få utan bistånd vilket möjliggör för föräldrar och barn att själva söka hjälp i ett tidigt skede. Samordnaren för våld i nära relation utbildar på förskola och skola så att kunskap finns kring våld och vilket stöd/hjälp därmed kan erbjudas.medarbetare i hela verksamheten som möter riskgrupper får kunskap om "Freda kortfrågor" som är ett intresserat sätt att fråga kring våld och därmed kunna uppmärksamma om det förekommer.då verksamheten får kontakt med personer i risk/ missbruk uppmärksammas alltid berörda barn. Rutin finns för detta. Socialtjänsten samverkar med andra professioner för att kunna ge ett samlat stöd till föräldrar och barn. Stödet anpassas efter varje familjs behov. Vedertagna rutiner för detta finns. I Barnhuset samverkar socialtjänsten med åklagare, polis, barn-och ungdomspsykiatri och barn-och ungdomsmedicin från och med. Barnhuset erbjuder stöd under gemensamt tak vid utredning kring barn som misstänkts vara utsatta för allvarliga brott såsom till exempel övergrepp och misshandel. Verksamheten fortsätter att genomföra brukarundersökningar i syfte att ständigt, utifrån resultaten, förbättra verksamheten. 66(129)
Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Informationen från kommunen är anpassad till de behov och den förmåga att tillgodogöra sig densamma som personer med funktionsnedsättning har. Genom riktade informationsinsatser bidrar kommunen till att anställda, förtroendevalda och allmänhet får ökad kunskap om olika typer av funktionsnedsättningar och uppkomsten av funktionshinder. Verksamheten tar fram en plan för att systematiskt arbeta med informationsinsatser och kunskapsutveckling kring målgruppen. 67(129)
Integration och arbetsmarknad Uppdrag Verksamhetens uppdrag är att säkerställa ett hållbart och bra mottagande av såväl ensamkommande barn och unga som nyanlända vuxna och familjer för bästa möjliga etablering och integration i det svenska samhället. Det kommunala flyktingmottagandet baseras på överenskommelser med Migrationsverket och finansieras av statsbidrag. Under 2016 gjordes en organisationsförändring för att bättre kunna fokusera på att utveckla ett hållbart arbete med integration inom kommunen. Ett nytt verksamhetsområde - Integration och arbetsmarknad - med ansvar för alla frågor som rör ensamkommande barn och unga samt nyanlända vuxna och familjer skapades. Arbetsmarknadsenheten som arbetar för hela socialtjänsten ingår i verksamhetsområdet. Verksamheten består i övrigt av enheten för myndighetsutövning för placering av ensamkommande barn och unga, hem för vård eller boenden i egen regi (HVB) samt enheten för integration av nyanlända vuxna och familjer. Uppdraget inom verksamhetsområdet kommer intensifieras under de närmaste åren. Många ensamkommande blir vuxna och behovet av bostäder och sysselsättning för denna grupp kommer öka. Boendefrågan är ett utvecklingsområde då många ensamkommande bor utanför vår kommun i HVB eller familjehem och nyanlända vuxna bor i tillfälliga boenden. Det handlar om att få tillgång till fler lägenheter i vår kommun men också att skapa alternativa boendeformer. Det behövs dessutom snabbare vägar till sysselsättning och självförsörjning samt aktivt arbete på alla fronter som bidrar till att nya invånare i vår kommun blir en del i vårt samhälle. Samverkan med till exempel företagare, organisationer, civilsamhället med flera behöver utvecklas ytterligare. Informationsmått 2019 2020 Utfall 2016 Antal deltagare i kommunala arbetsmarknadsåtgärder. 120 200 200 200 114 Andel deltagare i arbetsmarknadsverksamheten som är 24 år eller yngre. 30 40 40 40 29 Antal asylsökande ensamkommande barn och unga** 90 88 70 70 5 Antal ensamkommande barn och unga med permanentuppehållstillstånd 12 12 12 12 50 Antal nyanlända flyktingar* 147 147 147 147 120 * avser antal som kommunplacerats under innevarande år. ** avser antal som anvisats under innevarande år. Ekonomi Integration och arbetsmarknad, tkr Bokslut 2016 2019 Intäkt 126 927 7 980 7 719 8 560 8 980 Kostnad 124 729 17 173 16 979 17 820 18 240 Netto -2 198 9 193 9 260 9 260 9 260 Kommuner har rätt till ersättning för kostnader de har för asylsökande och för de som ansökt om eller fått uppehållstillstånd och verksamheten finansieras därmed till största del genom statliga medel. De budgeterade intäkterna och kostnaderna för planperioden avser hyror för HVB i egen regi, detta för att underlätta administrationen av hyrorna till sektorn för teknik och förvaltningsstöd. Övriga intäkter och kostnader är inte budgeterade med anledning av den osäkerhet som råder om antalet ensamkommande barn och unga samt nyanlända vuxna och familjer som kommer att placeras i kommunen under kommande planperiod. Ett arbete 2020 68(129)
pågår med att anpassa kommunens egna boenden utifrån Migrationsverkets nya ersättningssystem för ensamkommande barn och unga som gäller från och med 1 juli. Vidare ses upphandlingen av HVBboenden över för att komma i balans med det nya ersättningssystemet. Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Människors arbetsförmåga, resurser och möjligheter till egen försörjning främjas och utvecklas. Alla nyanlända samt ensamkommande barn har goda förutsättningar för integration och delaktighet i det svenska samhället. Indikatorer Kommunens arbetsmarknadsåtgärder samordnas som en väg in i samverkan med arbetsförmedling, näringsliv och andra aktörer. Verksamhetens insatser i form av bostad i ordinärt boende, språkinlärning, samhällsinformation och social gemenskap leder till nyanländas etablering i svenska samhället. Verksamheten samverkar med skola, hälsooch sjukvård och andra aktörer, så att barnens egna förmågor tas tillvara och leder till inkludering. En genomlysning av arbetsmarknadsenhetens uppdrag, målgrupper, resultat etc. kommer göras med slutdatum augusti för att få underlag till ev. förändrad inriktning av det fortsatta arbetet. Förväntningar är att nå högre effektivitet av arbetsmarknadsenheten från. Att tillgodose bostadsbehoven för dessa grupper är grundläggande för integration och delaktighet. Många bor i tillfälliga boenden och/eller i andra kommuner. Aktiviteter för att fler ska få möjlighet att bli Härrydabor behöver intensifieras. Kommunen ingår i ett 2-årigt projekt via GR som syftar till att öka samverkan kring målgruppen och att utveckla kompetensen hos medarbetare. Samverkan kring målgruppen finns på alla nivåer och Kommunen ingår i samverkansstrukturen VästBus där arbete främst sker på individnivå. Verksamhetsmål Indikator 2019 2020 Utfall 2016 Insatserna utförs med kontinuitet. Medarbetare är tillmötesgående, omtänksamma och stödjande i sitt bemötande av brukare och anhöriga. Brukares egna förmågor och intressen tas tillvara vid genomförandet av insatserna. All berörd personal har kompetens inom gerontologi, geriatrik, palliativ vård samt etik. Brukare i ordinärt boende och i särskilt boende känner till sin kontaktman och dess uppdrag. Brukare tar del av välfärdsteknologi, för att uppleva trygghet, självständighet och delaktighet i hemmet. Antal olika personal som en hemtjänsttagare, med minst två insatser per dag, möter under 14 dagar. Andel nöjda brukare över 65 år inom kvalitetsområdet bemötande. Andel nöjda brukare med personlig assistans inom kvalitetsområdet bemötande Andel brukare över 65 år som har en upprättad IGP. Andel personal som genomfört vårdoch omsorgsprogrammet eller likvärdig utbildning. Andel brukare över 65 år som upplever att personalen tar hänsyn till deras åsikter och önskemål. Andel brukare över 65 år som upplever att de har möjlighet att påverka tiden när hjälpen utförs. Andel brukare med personlig assistans som upplever att de kan påverka hur sin assistans utförs. Antal brukare där insatsen tillgodoses genom välfärdsteknologi. 15 14 14 13 14 98 98 98 98 97 92 93 93 93 96 96 97 97 95 96 96 96 97 98 84 85 85 86 0 65 67 70 70 69 70 78 70 65 20 25 30 50 0 69(129)
Verksamhetsmål Indikator 2019 2020 Utfall 2016 Personlig assistans utförs på sådant sätt att brukare upplever nöjdhet. NKI personlig assistans. 75 76 78 78 74 Informationen om beslut, insatser och stöd kommuniceras såväl skriftligt som muntligt och är lätt att förstå. Uppföljning sker av beslut och därmed säkerställs att information har uppfattats. LSS-handläggningens utformning och innehåll försäkrar medborgare med funktionsnedsättning att kunna leva som andra. Berörda professioner samordnar och planerar brukares vård- och omsorgsinsatser Den palliativa vården och omsorgen tillgodoser behoven utifrån en helhetssyn på brukares totala situation. Anhöriga får ett respektfullt bemötande och ett gott stöd vid närståendes bortgång. Nöjd-kund-index (NKI) inom samtliga områden Funktionshinder Andel uppföljning av beslut som genomförs i individuella ärenden. Antal överklaganden till förvaltningsdomstol. Antal överklaganden till förvaltningsdomstol som bifallits. Antal avvikelser avseende informationsöverföring. Antal SIP, samordnad individuell planering, som genomförs. Antal aktualiseringar av utskrivningsklara patienter till vårdplaneringsteamet. Andel av avlidna som smärtskattats under den sista levnadsveckan, %. Andel avlidna som fått ett brytpunktssamtal, %. Andel närstående som erbjuds ett efterlevandesamtal, %. Andel brukare som avlider med mänsklig närvaro, %. 80 80 80 85 81 25 50 60 60 50 9 10 10 10 10 1 2 2 2 1 30 30 30 30 28 25 120 150 150 18 400 400 430 430 331 50 65 65 70 53 75 85 85 85 78 80 85 85 85 75,6 95 95 95 95 87,8 Äldre har god kunskap om informations-teknologi, IT, och kan tillämpa den i sin vardag. Antal äldre deltagare på Ipadkurser. 200 220 220 220 123 Antal äldre besökare på internetcafé 400 400 400 400 163 Kommunen samarbetar aktivt med ideella sektorn. Individ- och familjeomsorgens utredning och insatser leder till att det enskilda individen inte behöver fortsatt stöd från socialtjänsten. Antal idéburna organisationer som deltar i nätverksträffar med kommunen. Andel barn (0 12 år) som inte återaktualiserats inom ett år efter avslutad insats/ utredning, %. Andel ungdomar (13 20 år) som inte återaktualiserats inom ett år efter avslutad insats/ utredning, %. Andel vuxna med missbruksproblem (21+ år) som inte återaktualiserats inom ett år efter avslutad insats/utredning. 18 18 18 18 18 80 82 82 82 87 80 80 80 80 91 88 90 90 90 85 Målgruppen erbjuds insatser för att bryta social isolering. Färre vuxna är långtidsberoende av försörjningsstöd. Antal besök per gång på Kreativt center. 20 25 30 30 Antal familjer som behandlarna på Familjecentralerna har kontakt med. 170 170 170 170 Antal bidragsmånader per hushåll. 6 6 6 6 6,7 Antal ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd. 72 75 75 77 82 Kommunens arbetsmarknadsåtgärder samordnas som en väg in i samverkan med arbetsförmedling, näringsliv och andra aktörer. Ungdomar med en komplex problematik som uppbär försörjningsstöd ges möjlighet till samordnade insatser som stöd till egen försörjning. Andel personer som erhållit stöd via arbetsmarknadsenheten som blir självförsörjande via arbete eller studier. Andel ungdomar som erhållit stöd via Arbetsmarknadsenheten som är självförsörjande via arbete eller studier, %. 60 60 60 60 54 70 70 70 70 46 70(129)
Verksamhetsmål Indikator 2019 2020 Utfall 2016 Färre ungdomar är långtidsberoende av försörjningsstöd. Daglig verksamhet inom funktionshinder ska syfta till att förbereda för förvärvsarbete. Utsatta barn som tillhör en riskgrupp identifieras tidigt. Utsatta barn som tillhör en riskgrupp och deras familjer erbjuds stöd/hjälp. Antal bidragsmånader per hushåll, ungdomar. Antal personer som har utflyttad daglig verksamhet. Antal anmälningar och antal ansökningar, 0-17 år. Antal barn som erhåller biståndslöst stöd via familjestödsenheten. Antal barn som beviljas bistånd i form av att familjen erhåller stöd via familjestödsenheten. 5 5 5 5 4,4 25 26 27 28 1 000 1 200 1 200 1 200 95 130 130 130 210 230 230 230 Beviljat LSS-beslut verkställs i kommunal regi, alternativt inom avtal. Inom ram för budgeterade medel ska verksamhetens utformning och innehåll tillförsäkra medborgarna med funktionsnedsättning goda levnadsvillkor. Genom riktade informationsinsatser bidrar kommunen till att anställda, förtroendevalda och allmänhet får ökad kunskap om olika typer av funktionsnedsättningar och uppkomsten av funktionshinder. Antal köpta boende platser 15 15 20 20 15 NKI samtliga områden. 80 80 82 82 83 Andel IDA-tablå som belyser frågan, %. 33 33 33 33 33 Verksamhetens insatser i form av bostad i ordinärt boende, språkinlärning, samhällsinformation och social gemenskap leder till nyanländas etablering i svenska samhället. Verksamheten samverkar med skola, hälso- och sjukvård och andra aktörer, så att barnens egna förmågor tas tillvara och leder till inkludering. Lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera (status efter 90 dagar), andel (%) Andel nyanlända som erhållit stöd via arbetsmarknadsenheten och kommit i sysselsättning genom arbete eller studier. Andel barn som uppfyller målen för sin skolgång. Andel barn som är nöjda med det sammantagna stödet från socialtjänsten. 30 30 30 30 21 70 70 70 70 95 95 95 95 95 75 75 75 75 56 71(129)
Sektorn för samhällsbyggnad Sektorsövergripande Organisation Sektorns uppdrag All verksamhet inom sektorn för samhällsbyggnad utom bygglov är organiserad under kommunstyrelsen. Bygglov sorterar under miljö- och bygglovsnämnden. Sektorns övergripande mål är att utifrån ett helhetsperspektiv ge fysiska förutsättningar för ett trivsamt, säkert och långsiktigt hälsosamt samhälle för boende och verksamma i Härryda kommun. Verksamheterna inom sektorn styrs av lagar och förordningar och av kommunfullmäktige fastställda mål och direktiv, handlingsplaner och program samt ekonomiska ramar. Politiska uppdrag Kommunfullmäktige har fastställt inriktningsmål för verksamheten mark och bostad (politiska inriktningsmål för bostad och politiska inriktningsmål för mark), trafik, miljö samt för vatten och avlopp. För samtliga inriktningsmål, förutom miljö, finns antagna verksamhetsmål. Under våren har sektorn utarbetat förslag till hur en ökad politisk medverkan i planprocessen kan åstadkommas. Vid kommunstyrelsens möte den 29 maj noterade kommunstyrelsen informationen om ett nytt arbetssätt vid uppstart av detaljplaner och beslut om planbesked samt att den politiska arbetsgruppen för planer har uppdrag att arbeta med inriktningar och dialoger inför uppstart av detaljplaner och beslut om planbesked. Vid samma möte gav kommunstyrelsen sektorn i uppdrag att genomföra tre byggherredrivna detaljplaner samt att utarbeta principer för förhandsbesked. 72(129)
Sektorns ekonomi Resultatbudget/plan -2020 Belopp i tkr Utfall 2016 Taxor och avgifter 109 009 106 360 114 385 117 990 120 560 Hyror och arrenden 3 602 2 561 1 375 1 375 1 375 Bidrag 2 614 2 314 4 314 4 314 4 314 Försäljning av verksamhet och entreprenad 15 036 12 980 14 370 14 400 14 400 Övriga intäkter 18 346 3 415 3 221 4 506 4 611 Summa intäkter 148 607 127 630 137 665 142 585 145 260 2019 2020 Lönekostnaderna m.m. 46 648 48 012 59 267 59 267 59 267 Köp av huvudverksamhet 74 195 79 443 81 068 80 973 81 323 Lokalhyror och markhyror 2 895 3 251 2 050 2 050 2 050 Avskrivningar och internränta 34 615 40 159 44 009 48 959 52 389 Övriga kostnader 89 881 53 271 42 617 51 743 52 014 Summa kostnader 248 234 224 136 229 011 242 992 247 043 Nettokostnader 99 627 96 506 91 346 100 407 101 783 I förslaget har sektorn utökats med sju tjänster med början under. Orsaken är huvudsakligen kopplat till kommunfullmäktiges mål om att kommunen skall bygga för en befolkningsökning motsvarande minst 1,5 procent. Förvaltningen ser att kombinationen av ambitiösare mål, önskemål om större möjligheter till avstyckningar för enstaka nybyggnationer och byggherredrivna projekt kommer att kräva interna resurser. Även större och långsiktiga projekt såsom Mölnlycke centrum med stationsområde och Landvetter Södra kräver utökade resurser. Totala bruttokostnader för dessa sju tjänster är 4,8 mkr utökningen beräknas delvis finansieras med ökade taxor och avgifter om en miljon kr. Näringsliv flyttas organisatoriskt till Sektor för administrativt stöd och Samhällsbyggnads anslag minskar med 4,4 mkr. Tidigare budgeterat statsbidrag på mark och bostad med 2 mkr har utökas till 4 mkr (enligt års utfall) vilket till viss del finansierar utökningen av tjänster, även en omföring till Administrativt stöd för att finansiera en exploateringsekonom. en för miljö- och hälsoskydd flyttas från sektorn för administrativt stöd med kostnader på 6 861 tkr och intäkter på 2 470 tkr till egen anslagsbindningsnivå inom sektorn för samhällsbyggnad.miljö- och hälsoskydd utökas med budget för 0,5 inspektörer för att under bedriva en riktad tillsyn för att kontrollera miljöskyddet i lantbruk. Tjänsten är till cirka 50 procent finansierad genom avgifter. Sektorns budget har utökats med budget för drift och förvaltning av olika IT-system, både på ledning och utvecklingsfunktionen. Avseende Landvetter södra har förberedelser tagits för att bolagisera delar av projektet och i plan låg en minskning på 0,6 mkr motsvarande en tjänst vilket, samtidigt som förvaltningen bedömer att det även kommer att krävas kommunala resurser för att driva projektet. Detta innebär att förvaltningen har budgeterat för kostnader och intäkter om 0,6 mkr. och bygglov budgeterar även för en utökning med två bygglovshandläggare till en kostnad av 1,7 mkr som delvis finansieras med ökade avgifter om 1,2 mkr. Driftsbudgeten för beläggningsunderhåll minskar med 3,7 mkr i samband med övergång till komponentavskrivning, vilket innebär att motsvarande utgifter hamnar på investeringsbudgeten. Det som inte innefattas av investering ligger kvar på driften under barmarksunderhåll, 0,5 mkr. Trafik utökar inte investeringsbudgeten och kapitalkostnader ligger inom plan och ökar med 3,3 mkr. Kopplat till de senaste årens volymökningar justeras intäkter (3 mkr) och kostnader (2,6 mkr) upp enligt de fem senaste åren på både Mark och bostad och & bygglov. Kostnaderna är framförallt köp av externa 73(129)
tjänster, utredningar och intäkter är plan- och bygglovsavgifter och utsättningar. Vatten skjuter på tidigare budgeterade taxehöjningar med hänvisning framförallt på framflyttade investeringsprojekt. Intäkter justeras i budget med hänvisning till prognos för med 2 mkr. Kapitalkostnader ökar med 0,6 mkr vilket är lägre en tidigare budgeterat. Övriga kostnader kopplat till avtal med Gryaab och ramavtal ökar med en miljon kr. En pågående tvist kommer att utfalla till kommunens fördel motsvarande 6 mkr vilket tagits hänsyn till budgeten. Avfallsverksamheten budgeterar för ökade kostnader enligt liggande plan med hänvisning till indexregleringar och befolkningsökning på 0,3 vilket finansieras med ökade intäkter kopplat till befolkningsökning. I och med nytt avtal för hämtning av hushållsavfall justeras budget för både intäkter som minskar med 1,7 mkr och kostnader minskar med 2,3 mkr. Fördelning av bruttokostnader för Investeringsbudget/plan -2022 Belopp, tkr Bokslu t 2016 2019 2020 2021 2022 Skattefinansierad verksamhet Inkomst 3 145 3 000 5 000 10 000 0 27 000 0 Utgift 23 054 93 956 68 160 69 260 61 260 128 862 62 693 Nettoutgift för skattefinansierad verksamhet 19 909 90 956 63 160 59 260 61 260 101 862 62 963 Avfallshantering Inkomst 0 0 0 0 0 0 0 Utgift 306 1 486 340 270 150 150 150 Nettoutgift för avfallshantering 306 1 486 340 270 150 150 150 VA-verksamhet Inkomst 0 11 000 0 17 470 0 13 000 0 Utgift 47 109 219 097 30 000 171 700 141 300 40 800 17 800 Nettoutgift för VA-verksamhet 47 109 208 097 30 000 154 230 141 300 27 800 17 800 Totalt för samhällsbyggnad Inkomst 3 145 14 000 5 000 27 470 0 40 000 0 Utgift 70 469 314 539 98 500 241 230 202 710 169 812 80 913 Totalt för samhällsbyggnad 67 324 300 539 93 500 213 760 202 710 129 812 80 913 Projekt kopplade till Mölnlycke fabriker hör till de största, totalt 71 mkr under planperioden, som startar under inom trafikverksamheten. Arbete med dagvattenpark i Mölnlycke som samfinansieras med 74(129)
Vattenverksamheten beräknas startas, för trafik innebär det totalt 20 mkr. Utbyggnad av centralt P-hus i Mölnlycke skjuts framåt men behovet av centrala p-platser finns kvar och i budget ryms utgifter om 35 mkr för provisoriska P-hus. Även projekt Landvetter centrum kvarter 5-6 inklusive P-hus på totalt 60 mkr har skjutits framåt i tiden. Tillkommande projekt som inte fanns med i tidigare plan är cykelbana Hällingsjö- Rävlanda, med utgifter på 25 mkr planeras starta. I slutet av planperioden budgeteras 8 mkr för anslutning med gång- och cykelbana till nytt bostadsområde vid Bråta. Trafik budgeterar ett mindre belopp i slutet av perioden för Mölnlycke stationsområde som en markering att arbetet kommer att startas senare och belasta verksamheten i hög grad. I koppling till att verksamheten ska övergå till komponentavskrivning flyttas underhåll- och beläggningsarbete från drift- till investeringsbudget. Det enskilt största projektet för Vattenverksamheten är ett nytt vattenverk i Västra Nedsjön som planeras påbörjas, vilket är en försening gentemot tidigare. Utgiften för vattenverket blir högre än tidigare 180 mkr, med hänvisning till geografisk placering och nya reningsmetoder budgeteras totalt 250 mkr. Ett annat projekt som fortlöper är reinvesteringar i vattenverket vid Finnsjön och nya ledningar i anslutning till detta, totalt 68 mkr under planperioden. nya överföringsledningar mellan Hällingsjö och Rävlanda byggs samband med cykelbana mellan desamma utgifter under planperioden uppgår till 29 mkr. Som nämndes ovan kommer dagvattenparken i Mölnlycke påbörjas ett projekt som för Vattenverksamheten innebär utgifter om 35 mkr. För specificerad redovisning se bilaga. Exploateringsverksamhet, finansieringsplan -2022 Exploateringsverksamheten följer föreslaget bostadsförsörjningsprogram med byggnation av bostäder i bland annat Stenbrottet och Mölnlycke fabriker i Mölnlycke samt Landvetter centrum och Backa i Landvetter. erade byggstarter i Hindås med bostäder i Roskullen samt i Rävlanda med bostadsbyggnation i Björkelid. Byggnation av verksamhetsmark kommer att starta i Bårhult i Landvetter under. Exploateringsområdet Solåsen i Hindås beräknas starta i slutet av perioden. Exploateringsområdet Landvetter Södra kommer att redovisas i kommunens balansräkning och till stora delar styras genom det helägda bolaget Landvetter Södra Utveckling AB. Bolaget är under bildande. För specificerad redovisning se bilaga. 75(129)
Ledning och administration Uppdrag Sektorns ledning leder och samordnar sektorns olika verksamheter och företräder sektorn gentemot medborgarna, förtroendevalda och förvaltningen i övrigt. Sektorns ledning utgörs av sektorschef, fyra verksamhetschefer och en administrativ chef. Administrationen består bland annat av post-, diarie- och arkivhantering, hantering av kommunstyrelse- och delegationsärenden, verksamhetsövergripande utredningar och budgetarbete. Administrationen utför administrativa arbetsuppgifter för verksamheterna inom sektorn. Sektorschef, stadsarkitekt, administrativ chef, jurist, utredare och sju administratörer är organiserade under ledning och administration. I nedanstående informationsmått och ekonomi ingår ej verksamhetschefer. Informationsmått 2019 2020 Utfall 2016 Antal årsarbetare per 31/12 9 12 12 12 12 Ekonomi Ledning och administration, tkr Bokslut 2016 2019 2020 Intäkt 932 960 1 290 1 320 1 320 Kostnad 8 373 7 143 8 580 8 830 8 830 Netto 7 441 6 183 7 290 7 510 7 510 Ledning och administration utökats med tre tjänster (två administratörer och en utredare), total utökning med 1,9 mkr. Tjänsterna handlar om att avlasta andra delar av sektorn exempelvis hantering av ökade bygglovsärenden. För övrigt budgeterar verksamheten för ökade intäkter med 0,3 mkr från avgiftsfinansierad verksamhet på grund av deras andel av ökad administration. 76(129)
Miljösamordning Uppdrag Miljösamordningen samordnar arbetet kring miljömålen och den av fullmäktige antagna miljöpolicyn, samt medverkar i övrigt till att kommunen går i riktning mot en hållbar utveckling. Verksamheten ska driva frågor kring hållbar utveckling, naturvård och miljökommunikation. Arbetsfältet innefattar både externt arbete mot kommuninvånare och myndigheter och internt inom förvaltningen. Verksamheten ska öka medborgarnas miljömedvetenhet och handlingsvilja samt kunskap om kommunens naturmiljöer. Miljösamordningen driver strategiska frågor, stöttar miljö- och hållbart utvecklingsarbete internt, bidrar med ekologisk kompetens i samhällsplaneringen, ordnar miljöutbildningar och sprider miljöinformation samt ger klimatfrågan ökat fokus. Verksamheten samordnar förvaltningens systematiska miljöarbete. Informationsmått 2019 2020 Utfall 2016 Antal årsarbetare per 31/12 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 Ekonomi Miljösamordning, tkr Bokslut 2016 2019 2020 Intäkt 321 0 315 315 315 Kostnad 1 887 1 934 2 311 2 311 2 311 Netto 1 566 1 934 1 996 1 996 1 996 Miljösamordning lämnar ett oförändrat budgetförslag jämfört med års budget. Fördelning av bruttokostnader för år Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Verksamheten ansvarar för genomförande av några av miljömålen. Dessa står i kapitlet sektorsövergripande inriktningsmål för miljö. Verksamheten samordnar redovisningen för samtliga mål för miljö. 77(129)
Miljö- och hälsoskydd Uppdrag Miljö- och bygglovsnämnden är lokal tillsynsmyndighet enligt miljöbalken, livsmedelslagen samt smittskyddslagen och ska uppmärksamt följa utvecklingen i kommunen, delta i samhällsplanering, lämna råd och upplysningar till allmänheten samt vara kommunens främsta rådgivare och sakkunnig när det gäller miljö- och hälsoskyddsfrågor, livsmedelskontroll och smittskyddsfrågor. Miljö- och hälsoskydd utför tillsyn på uppdrag av miljö- och bygglovsnämnden. De flesta beslut av rutinkaraktär har delegerats till miljö- och hälsoskydds handläggare. Miljö- och bygglovsnämnden fastställer årligen en tillsynsplan för verksamheten enligt miljöbalken och livsmedelslagen. Det görs en prioritering med utgångspunkt från lagstiftningens krav, miljö- och hälsoskyddssituationen i kommunen samt nationella och lokala miljömål. Genom inspektioner, provtagningar, samtal och rådgivning bedrivs tillsyn hos olika verksamheter runt om i kommunen. Detta berör industrier, livsmedelsförsäljning, restauranger, bostäder, anläggningar för vattenförsörjning och avloppsrening med mera. Arbetet syftar till att förhindra uppkomst av olägenheter som kan vara skadliga för människors hälsa eller miljön. Informationsmått 2019 2020 Utfall 2016 Antal årsarbetare. 10 10,5 10 10 11 Antal inspektioner och uppföljande återbesök. 900 900 900 900 663 Antal delegationsbeslut. 700 700 700 700 606 Ekonomi Miljö- och hälsoskydd, tkr Bokslut 2016 2019 Intäkt 2 535 2 470 2 725 2 725 2 470 Kostnad 7 374 6 873 7 349 7 390 6 771 Netto 4 839 4 403 4 624 4 665 4 301 Funktionen utökas med budget för 0,5 inspektörer för att under bedriva en riktad tillsyn för att kontrollera miljöskyddet i lantbruk. Tjänsten är till cirka 50 procent finansierad genom avgifter, resterande utökning är lagd utöver plan. 2020 78(129)
Fördelning av intäkter för myndighetsutövning, budget Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Miljö- och hälsoskydd ska ge god service och information till kommunens medborgare och verksamhetsutövare. Funktionen ska uppfattas som professionell och kompetent. Miljö- och hälsoskydd har ambitionen att handlägga inkommande ärenden inom en månad så att sökanden får ett beslut eller svar inom den tiden. För flertalet ärenden av rutinkaraktär handlar handläggningstiden om några dagar eller veckor. Mer komplicerade ärenden kan dra ut längre på tiden. Arbetet ska vara förebyggande och förutseende samtidigt som råd och upplysningar är viktiga delar för att snabbt få till lösningar och väl underbyggda beslut. Verksamheten är i hög grad styrd av inkommande ärenden och enligt tillsynsplanen ska tillstånds-, anmälnings-, godkännandeoch klagomålsärenden alltid handläggas med högsta prioritet. En sammanställning över vilken tid ett tillstånds- respektive anmälningsärende tar i snitt, räknat från ansökan lämnas in fram till beslutsdatum, redovisas i indikatorerna. 79(129)
Mark och bostad Uppdrag Verksamheten har bland annat till uppgift att upprätta kommunens bostadsförsörjningsprogram. Utifrån bostadsförsörjningsprogram och befolkningsutveckling upprättar verksamheten befolkningsprognoser på kort och lång sikt. Till grund för verksamheten ligger de bostadspolitiska och markpolitiska inriktningsmålen. Verksamheten fullgör även sektorns uppdrag avseende exploatering med förvärv och försäljning av mark, markförvaltning med arrenden och förvaltning av kommunens skogar, bostadsanpassningar enligt lagen om kommunalt bostadsanpassningsbidrag, förmedling av tomter och bostadsrätter samt statistikutredningar som planeringsunderlag för sektorernas långtidsplanering. Exploateringsverksamheten ansvarar för genomförandefrågorna i detaljplanerna samt har till uppgift att utifrån översiktsplan och bostadsförsörjningsprogram tillgodose kommunens behov av mark för bostäder, verksamheter och allmänna ändamål såsom skolor och daghem med mera. Mät och GIS ansvarar för kommunens grundkarta och GIS-tekniken inom förvaltningen. Mät och GIS utför också utsättningar, lägeskontroller och nybyggnadskartor. Informationsmått 2019 2020 Utfall 2016 Antal årsarbetare per 31/12 12 15 15 15 11 Antal i tomtkö 2 200 2 500 2 600 2 700 2 391 Antal i bostadsrätts-/hyresrättskö 1 400 1 600 1 700 1 800 1 602 Antal bostadsanpassningar 290 300 310 310 287 Antal nybyggnadskartor 320 380 390 400 380 Antal husutstakningar 80 90 90 100 80 Andel påbörjade lägenheter på kommunal mark 31 44 25 58 64 Ekonomi Mark och bostad, tkr Bokslu t 2016 2019 2020 Intäkt 22 666 7 450 10 655 10 655 10 655 Kostnad 22 001 16 281 17 660 17 660 17 660 Netto -665 8 831 7 005 7 005 7 005 Mark och bostad utökar med två tjänster (kartingenjör och en mark- och exploateringsingenjör). Kartingenjören 0,7 mkr finansieras med motsvarande intäktsökning. Mark- och exploateringsingenjör innebär en utökning om 0,7 mkr. Verksamheten bedömer också att intäkter avseende statsbidrag för bostadsstimulans ökar med 2 mkr jämfört med. I övrigt justeras både intäkter och kostnader enligt föregående år på mät och GIS vilket innebär en minskning om 0,5 mkr netto. 80(129)
Fördelning av bruttokostnader för år Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Genom en aktiv markpolitik, baserad på översiktsplanen, tillgodoser kommunen behovet av mark för bostäder, näringsliv och allmänna ändamål samt beaktar även andra initiativ. Vid nyetablering eller utveckling av etablerade områden erbjuds ett varierat utbud av tomt-storlekar och lägen. Hänsyn tas till områdenas särart och miljö. Markförsäljning för exploatering sker genom en transparent process, efter i förväg tydligt definierade kriterier. För att uppnå tillväxtmålet skapas ett utbud av bostäder i olika upplåtelseformer med olika storlek, arkitektur och standard. Mark för framtida exploateringar finns tillgänglig i kommunens fem största orter. Tomtstorlekarna i pågående exploateringsområden varierar i storlek. Merparten av kommunens markförsäljningar säljs genom kommunens tomt- och bostadskö eller till byggbranschen genom utlysta markanvisnings-tävlingar med förfrågningsunderlag publicerade på bland annat kommunens hemsida. Byggnationen av bostäder anpassas till en befolkningsökning på lägst 1,5 % per år. I större utbyggnadsområden erbjuds olika upplåtelseformer. I större utbyggnadsområden erbjuds bostäder i olika storlekar. Antal tätorter med mark tillgänglig för exploatering. Indikatorn baseras på tillgänglig mark med antagen detaljplan i Mölnlycke, Landvetter, Hindås, Rävlanda och Hällingsjö. Inom kommunen detaljplaneläggs tomter i varierande storlekar. Största delen av markanvisningarna sker under perioden genom någon form av tävlingsförfarande. Byggnationen är anpassad till en befolkningsökning om lägst 1,5 procent över tiden. Enstaka år kan siffran variera. I samtliga områden av den storlek där samtliga upplåtelseformer är möjliga skapas både hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Inom perioden planeras byggnation i Mölnlycke fabiker, Idrottsvägen, Landvetter centrum, Östra och Västra Backa i Landvetter samt Björkelid i Rävlanda. I Landvtter centrum kommer enbart byggas flerbostadshus upplåtna med hyresrätt eller bostadsrätt, i Västra Backa i Landvetter uppförs enbart bostäder med äganderätt. Samtliga lägenhetsstorlekar (1 5 rum och kök) skapas i alla större exploateringsområden där det byggs flerbostadshus. 81(129)
Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Nyproducerade bostäder byggs i en stimulerande miljö där hänsyn tas till naturvärden och områdenas särart. De är energi-effektivt och miljömässigt utförda. När nya exploateringsavtal tecknas ställs krav på hållbart samhällsbyggande. Indikatorn är ny och gäller från och med och avser upprättade exploaterings- och marköverlåtelseavtal vid nybyggnation av fler än 10 lägenheter. Flertalet av de byggstartade lägenheterna omfattas av exploateringsavtal som upprättades innan det nya verksamhetsmålet tillkommit. 82(129)
och bygglov Uppdrag Verksamhetens uppdrag är att handlägga plan- och bygglovsärenden. Verksamheten ska ta fram de beslutsunderlag enligt plan- och bygglagen (PBL) som erfordras för att kommunen ska kunna reglera markanvändning och bebyggelse. Detta hanteras genom upprättande av detaljplaner, program och översiktsplaner, och utförs av planenheten. I samverkan med Landvetter Södra Utveckling AB utarbetar sektorn för samhällsbyggnad ett förslag till fördjupning av översiktsplanen för Landvetter södra som kommer att vara vägledande för bland annat lokalisering av kommande idrottsanläggningar. Från och med hösten pågår arbete med den fördjupade stadsbyggnadsstudien med konsultstöd. Kontinuerliga avstämningar sker i PSS och kommunstyrelsen. I avvaktan på studiens resultat planeras inga nya permanenta parkeringshus i Mölnlycke. Efter beslut att direktanvisa delar av planområdet för Idrottsvägen till BonTop pågår regelbundna möten med representanter för företaget för att hitta lösningar så att BonTops koncept ska inrymmas i kvarteret samtidigt som övriga önskade funktioner ges plats. Under kommer en plan att utarbetas över hur den kommuntäckande översiktsplanen kan revideras. Det konkreta arbetet med revideringen inleds under 2019. Verksamhetens bygglovsenhet arbetar på uppdrag av miljö- och bygglovsnämnden. Enheten handlägger bygglov, förhandsbesked, marklov, rivningslov, startbesked, slutbesked och tekniska samråd, samt utövar tillsyn och kontroll. Informationsmått 2019 2020 Utfall 2016 Antal årsarbetare per 31/12 12,5 15,5 15,5 15,5 16 Antal beslut Mob-nämnd 160 190 200 210 187 Antal delegationsbeslut/bygglov 1 200 1 200 1 250 1 300 1 130 Ekonomi och bygglov, tkr Bokslu t 2016 2019 Intäkt 14 515 8 104 12 394 12 394 12 394 Kostnad 15 229 13 233 16 646 16 646 16 646 Netto 714 5 129 4 252 4 252 4 252 och bygglov utökar med tre tjänster. En projektledare (0,9 mkr) för att samordna byggherredrivna detaljplaner, 30 procent av kostnaden för projektledaren bedöms finansieras med intäkter. Vidare rekryteras två bygglovshandläggare på grund av ökat antal ärenden till en kostnad av 1,7 mkr, 70 procent av dessa finansieras genom intäkter. Verksamheten har upplevt stora svängningar mellan åren både på intäkter och kostnader beroende på antal detaljplaner och bygglov och dess komplexitet, budget har inte följt utfallet tidigare år. inför budgeteras både intäkter och kostnader upp med 2,2 mkr enligt de senaste fem årens utfall. Indragen resurs avseende Landvetter Södra om 0,6 mkr återinförs och verksamheten budgeterar för att denna finansieras genom medel från ett kommunalt bolag. I budget ligger en minskning om 2 mkr avseende fördjupad stadsbyggnadsstudie som var ett tillskott under. Resurser kommer att tillsättas för att påskynda sektorns arbete med nya verksamhetsområden. 2020 83(129)
Fördelning av bruttokostnader för år Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Verksamheten ska ha en snabb och korrekt handläggning. Verksamheten ska ha god beredskap för att ta fram erforderliga planer. Enligt plan- och bygglagen ska beslut om bygglov lämnas inom tio veckor från den dag sökande har lämnat in komplett ansökan. Detta uppnås bl.a. genom: - veckovisa kompletteringsmöten där sökanden får besked om deras ärenden är komplett eller ej, - att ytterligare förbättra vår e-tjänst Mitt Bygge och dess koppling till våra interna datasystem, - kontinuerliga förbättringar i instruktioner och kommunikation till sökande på kommunens hemsida, - förbättringar och kvalitetssäkringar i den interna beredningen inför beslut i Miljö- och bygglovsnämmden. Verksamheten arbetar aktivt med att se till att anställda med rätt kompetens finns på sektorn. Vi fortsätter arbetet med tre piloter för byggherredrivna detaljplaner. Vi vidareutvecklar samordningen verksamhetsområden emellan för att säkerställa resurser och minska otydligheter i detaljplanearbeten. 84(129)
Trafik Uppdrag Verksamhetens ansvarsområde är drift, underhåll och nyanläggning av gator, gång- och cykelvägar, torg, grönområden samt vatten- och parkytor inom allmänplatsmark. Verksamheten ansvarar för planering av trafiksäkerhetsåtgärder och vägutbyggnadsprojekt, genomförande av bredbandstrategin samt utbyggnad av gator och ledningar i samband med genomförandet av bostadsförsörjningsprogrammet och nya verksamhetsområden. Verksamheten ansvarar för beslut och genomförande av den särskilda kollektivtrafiken som regleras utifrån lagen om färdtjänst och riksfärdtjänst för personer med funktionshinder. Syftet med lagen är att göra kollektivtrafiken mer tillgänglig för personer med funktionshinder, och att kostnaderna för färdtjänst ska kunna begränsas. Härryda kommun har ett samverkansavtal med Göteborgs färdtjänst för genomförande av resor inom den särskilda kollektivtrafiken. Verksamheten ansvarar för upphandling och samordning av grundskolans och särskolans skolskjutsar samt för förvaltningens övriga resor med specialfordon. Sektorn för utbildning och kultur ansvarar för skolskjutsbeslut och busskortshantering. Västra Götalandsregionen är trafikhuvudman för den allmänna kollektivtrafiken sedan år 2012. Kommunens ansvar är att ge fysiska förutsättningar för drift av den allmänna kollektivtrafiken inom det kommunala vägnätet samt skapa en bebyggelse som gynnar en ökad kollektivtrafik. Största delen av verksamheten är konkurrensutsatt och upphandlas i enlighet med lagen om offentlig upphandling. Till grund för verksamheten finns bland annat inriktningsmål för trafik och trafiknätsanalyser. I stadsmiljöer måste prioriteringar ofta göras över vems framkomlighet, den gåendes, kollektivtrafikresenärens, bilistens eller cyklistens som ska prioriteras. I samband med mobilitetsutredning inom ramen för stadsbyggnadsstudien ses hållplatslägen och gångpassager vid de mest trafikerade gatorna i Mölnlycke över i syfte att förbättra trafikflödena. Informationsmått 2019 2020 Utfall 2016 Antal årsarbetare per 31/12. 19 20 20 20 17 Genomfarts- och huvudgator, m². 314 000 321 000 322 000 323 000 320 065 Lokalvägar, gång- och cykelvägar, m². 900 000 930 000 950 000 975 000 895 806 Park och naturområden, m². 524 000 528 000 532 000 536 000 520 000 Vattendrag Mölndalsån med huvud- och biflöden, (meter strandbank). 58 400 58 400 58 400 58 400 58 400 Trafikbelysning, (antal ljuspunkter). 7 485 7 725 7 850 7 975 7 516 Konstbyggnader (broar, kajer, mm), antal. 88 95 98 100 86 Antal resor inom den särskilda kollektivtrafiken, st. 36 500 36 000 36 700 37 400 34 547 Antal skolskjutsresor exklusive resor inom den allmänna kollektivtrafiken, st. 79 000 81 400 82 600 83 900 79 044 Antal övriga resor med specialfordon, st. 7 500 6 200 6 350 6 500 5 945 85(129)
Ekonomi Trafik, tkr Bokslut 2016 2019 Intäkt 15 256 13 040 13 050 13 060 13 070 Kostnad 95 305 83 243 85 229 88 039 89 789 Netto 80 049 70 203 72 179 74 979 76 719 Trafik utökar verksamheten med en tjänst, trafikingenjör, med en budgeterad kostnad på 0,7 mkr. Kapitalkostnader ökar enligt plan med 3,3 mkr. Driftsbudgeten för beläggningsunderhåll minskar med 3,7 mkr i samband med övergång till komponentavskrivning och flyttas till investeringsbudgeten. Det som inte innefattas av investering (0,5 mkr) ligger kvar på driften under barmarksunderhåll. Kostnader för trafiksäkerhetsåtgärder ökar med 0,2 mkr och övriga mindre ökningar på totalt 0,3 mkr. Övrigt föreslås interna justeringar såsom till exempel flytt av kostnader för underhåll av belysning till enskild väghållning. En förstudie genomförs för var i Rävlanda en framtida planskild korsning med järnvägen kan lokaliseras. 2020 Fördelning av bruttokostnader för 86(129)
Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Trafiksystemet är effektivt och långsiktigt hållbart. Offentliga trafikmiljöer är trygga och säkra. Invånarnas och näringslivets transportbehov är tillgodosett. Kollektivtrafiken är ett attraktivt alternativ till bilen. Det finns tillräckligt med pendelparkeringar för alla typer av fordon. Cykeltrafiken ökar. Antal bostäder som utsätts för buller från kommunala vägar och som överstiger riktvärden för trafikbuller minskar. 90 % av resenärerna i kommunen har tillgång till en tillgänglighetsanpassad hållplats. Kommunala gång- och cykelbanor inom tätorterna är utrustade med bänkar och belysning samt är siktröjda från tät vegetation. Verklig hastighet på kommunens gator följer skyltad hastighet. 90 % av alla bostäder och företag har tillgång till en huvudgata inom 300 meter. 80 % av nyproducerade bostäder har tillgång till en attraktiv kollektivtrafik. Resenärerna i den särskilda kollektivtrafiken genomför sina resor med god kvalitet. På kommunens pendelparkeringar är minst 10 % av platserna lediga. Antalet cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafikhållplatser ökar. Verksamheten bygger ut nya cykelbanor deltar i aktiviteter för att stimulera ett ökat cyklande samt har sedan 2015 fyra fasta mätpunkter (Benarebyvägen under järnvägen, Säterivägen, Mölndalsvägen, Härkeshultsvägen). för att följa upp cykelflöderna I planeringen enligt verksamhetens "Strategi för olägenheter förorsakade av buller från kommunens vägar i Härryda kommun" kommer åtgärder att göras för att minska antalet bostäder som utsätts för trafikbuller. De kollektivtrafikhållplatser som har flest påstigande resenärer kommer prioriteras vid genomomförande av tillgänglighetsåtgärder. Verksamheten genomlyser årligen cykelbanor utifrån bänkar, sikt mm. Reparation av belysning utförs av kommunens entreprenör efter felanmälan där tid för reperation följs upp. Verksamheten gör trafikmätningar på samma platser var tredje år. Mätningarna redovisar 85-percentilens hastighet, det vill säga när 85 bilar av 100 kör långsammare. Vid planering och projektering bevakas att bostäder och företag har mindre än 300 meter till en huvudgata. Vid planering och projektering bevakas att nyproducerade bostäder har tillgång till en attraktiv kollektivtrafik. I samarbete med Göteborgs färdtjänst genomförs varje år en kundundersökning hos resenärerna i den särskilda kollektivtrafiken där frågor ställs om den senaste resan resenären gjort. Sektorn arbetar kontinuerligt med att göra resandet med kollektivtrafik mer attraktivt, och en del i det är att öka antalet Pendelparkeringsplatser. För att pendelparkeringarna ska uppfattas som attraktiva bör det alltid finnas ett visst antal lediga platser. Sektorn arbetar kontinuerligt med att göra resandet med kollektivtrafik mer attraktivt, och en del i det är att öka antalet cykelställsplatser. 87(129)
Vatten Uppdrag Verksamhetens uppdrag är att producera och distribuera dricksvatten, avleda och rena spillvatten samt avleda dagvatten enligt kommunens dagvattenpolicy. Vattenverksamhetens kollektiv består av cirka 6 800 abonnenter (villor, bostadsföretag, radhusföreningar och verksamheter). Av kommunens cirka 37 000 invånare är cirka 28 700 personer anslutna till kommunala vattentjänster. Dricksvattenanläggningen omfattar tre vattenverk, 18 tryckstegringsstationer, fyra högreservoarer och ett ledningsnät på cirka 25 mil. Avloppsanläggningen omfattar två avloppsreningsverk, 39 avlopps- och dagvattenpumpstationer och ledningsnät för spill- respektive dagvatten om tillsammans cirka 40 mil. Verksamheten drivs 2016 av 19 årsarbetare, vartill kommer köp av tjänster internt och externt. Reningen av spillvatten sker dels via Gryaab i Göteborg samt via egna reningsverk i Hällingsjö och Rävlanda. Informationsmått 2019 2020 Utfall 2016 Antal årsarbetare per 31/12. 19 19 19 19 19 Total längd dricksvattenledningar, km. 265 273 274 280 260 Total längd spillvattenledningar, km. 247 255 255 261 196 Antal vattenläckor (på huvudledningar, serviser och armaturer). Antal avloppsstopp (på huvudledningar, serviser och armaturer). 23 22 22 22 20 20 20 20 20 27 Producerad vattenmängd, 1000 m3. 1 945 1 950 1 950 1 950 1 988 Ekonomi Vatten, tkr Bokslut 2016 2019 Intäkt 61 125 64 989 66 695 70 755 73 075 Kostnad 66 160 64 775 60 695 70 755 73 075 Netto 5 035-214 -6 000 0 0 Negativ nettokostnad beror på indragen budget för IT, kostnad kommer debiteras. Tidigare budgeterade taxehöjningar inom verksamheten för vatten och avlopp skjuts framåt ett år med anledning av uppskjutna investeringar. Verksamheten budgeterar för en taxehöjning 2019 med 5 pro-cent och 2020 3 procent. Höjningen förklaras av att investeringar VA-nätet ökar kapitalkostnaderna, 0,6 mkr. Det nya VA-verket i Västra Nedsjön planeras driftsättas i slutet av planperioden och kommer innebära större ökningar i kapitalkostnader. Ökad avgift till Gryaab enligt plan om 0,4 mkr och övriga kostnadsökningar i form av indexerade avtal 0,6 mkr. Ovan kostnadsökningar finansieras med budgeterad inkomstökning justerade med 2 mkr efter prognos. En pågående tvist kommer att utfalla till kommunens fördel motsvarande 6 mkr vilket hänsyn tagits till budgeten. Även en utökad kostnad för administration mot sektorn för Samhällsbyggnad är inkluderad i budgeten. 2020 88(129)
Fördelning av bruttokostnader för år (exklusive tvist) Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Kommunens vattenförsörjning är långsiktigt hållbar och levererar ett hälsosamt och gott vatten till alla anslutna brukare. Kommunens ledningsnät underhålls och förnyas så att förlusten av dricksvatten begränsas. Antalet klagomål på dricksvattenkvalitén avseende lukt och smak ska vara färre än 15 per år. Råvattentillgången ska vara långsiktig med en redundans (reserv) på 100 % år 2025. Ledningsnätet för dricksvatten förnyas med minst 500 meter ledning per år. Läckage och spolvatten från ledningsnätet ska minska till 18 %. God kvalitet på dricksvatten uppnås genom förbättring av ledningsnät och kontinuerligt underhåll av alla vattenverk. Egenkontrollprogram med en årlig revision säkerställer en hög kvalitet på dricksvatten. All personal inom verksamheten och entreprenörer ska gå utbildning i erforderlig utsträckning. Målet är att klagomål på lukt och smak ska vara så få som möjligt. Det är alltid kunden/individen som bedömer sin upplevelse i lukt och smak. Nya sjöledningen i Rådasjön är en investering som förstärker reservvattenledningen från Mölndal. Syftet är att möjliggöra en högre leverans av reservdricksvatten. För att Härryda kommun ska få en högre leverans innebär det att Mölndals stad också måste uppgradera sitt ledningsnät. En avsiktsförklaring har gjorts för att säkerställa kommunens investering. Den mer långsiktiga reservvattenförsörjningen är att kommunen kan bygga ut vattenverket i Hindås och då säkerställa försörjningen i kommunen. Översyn av befintliga dricksvattenledningar görs kontinuerligt och målet är att byta ut dricksvattenledningarna med i första hand schaktfria metoder. Ytterligare åtgärder behövs på ledningsnätet för dricksvatten där avstängningsventiler och brandposter behöver bytas ut. Verksamheten har utökat investeringsramen fr o m med + 2 Mkr för för utbyte av föråldrade VA-ledningar i de olika tätorterna i kommunen. Läckage och spolvatten, det vill säga ej debiterat vatten mäts och kontrolleras på ledningsnätet årligen. Att underhålla och förstärka det befintliga ledningsnätet med skäliga kostnader utifrån den årliga 89(129)
Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse investeringsbudgeten planeras. Att investeringsmedel finns för löpande underhåll i både anläggningar och ledningar. Det krävs fortsatta förbättringsåtgärder i många år framåt. Kommunens spillvattenhantering minimerar oönskat tillskottsvatten. Kommunens dagvattenhantering förebygger bräddningar och översvämningar. Kommunen säkerställer att enskilda VAlösningar, särskilt i nära anslutning till vattentäkter, successivt anpassas till gällande krav och kommunala miljömål. Ledningsnätet för spillvatten förnyas med minst 500 m ledning per år. Mängden ovidkommande vatten till spillvattenledning ska minska till 60 %. Minst 300 meter av ledningsnätet för dagvatten kontrolleras varje år. Antalet fastigheter inom vattenskyddsområde (VSO) med enskilda avloppsanläggningar som är anslutna till kommunalt VA ska vara 53 % år 2025. Förbättra befintliga enskilda avlopp kring Nedsjöarna i samarbete med Bollebygds kommun. Verksamheten har utökat investeringsramen fr o m med + 2 Mkr för för utbyte av föråldrade VA-ledningar i de olika tätorterna i kommunen. Utbyte av gamla spillvattenledningar utförs varje år för att säkerställa driften och att minska inläckage och tillskottsvatten. Verksamheten har utökat investeringsramen fr o m med + 2 Mkr för för utbyte av föråldrade VA-ledningar i de olika tätorterna i kommunen. Årligen kontrollera dagvattenledningar i de olika tätorterna i kommunen. Målet för verksamheten bygger på att omvandlingsområden med enskilda avlopp detaljplaneläggs och fastigheter kan anslutas till kommunala vattentjänster. en är att VA-verksamheten är med i detaljplaneprocessen. Det är ett omfattande arbete och svårt att bedöma om målet kommer uppnås inom utsatt tid. Syftet med avstämningsmötena är bland annat att få en uppdaterad information om hur enskilda avlopp ansluts till kommunala vattentjänster i Bollebygds kommun kring Nedsjöarna. 90(129)
Avfall Uppdrag Kommunens ansvar för avfallshantering omfattar insamling och behandling av: hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från verksamheter farligt avfall från hushåll avloppsslam från tankar samt fett- och slamavskiljare Den kommunala renhållningsskyldigheten regleras i miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2001:1063) samt föreskrifter i förordningar utfärdade med stöd av miljöbalken. Avfallet omhändertas enligt avfallsplanens intentioner, genom återanvändning, materialåtervinning energiåtervinning och deponering. Merparten förbränns på anläggningen i Sävenäs. Kommunen är delägare i Renova AB och har genom aktieägaravtalet tilldelat dem behandling genom förbränning, deponering och rötning. All insamling sker på entreprenad. Kommunen ansvarar inte för bygg- och rivningsavfall, verksamhetsavfall eller avfall med producentansvar, till exempel förpackningar, visst elavfall, däck, batterier och tidningar. Detta ansvarar producenterna för enligt producentansvarslagstiftningen. Kommunen har tecknat ett avtal om att upplåta platser för återvinningsstationer med FTIAB (Förpackningsoch tidningsinsamlingen AB), som är en producentorganisation. Kommunen har avtal med Elkretsen om mottagning av hushållens elavfall, och med Svensk däckåtervinning om däck. Informationsmått 2019 2020 Utfall 2016 Antal årsarbetare per 31/12. 2 2 2 2 2 Totalt antal abonnentanläggningar. 10 600 10 600 10 700 10 800 10 500 Insamlad mängd hushållsavfall, kommunalt ansvar, ton. * 14 600 14 800 15 100 15 300 14 400 Abonnenter som lämnar matavfall till biogas, (%). 55 59 61 62 56 Återvinningsstationer i kommunen. 25 26 26 26 26 * Matavfall, brännbart avfall, farligt avfall samt grovavfall. Ej producentansvarsmaterial såsom förpackningar och elektronik. Ekonomi Avfall, tkr Bokslut 2016 2019 2020 Intäkt 30 922 31 901 30 541 31 361 31 961 Kostnad 31 577 31 881 30 541 31 361 31 961 Netto 655-20 0 0 0 Negativ nettokostnad beror på indragen budget för IT, kostnad kommer debiteras. Avfallsverksamheten budgeterar för ökade kostnader enligt liggande plan med hänvisning till indexregleringar och befolkningsökning på totalt 0,7 mkr. Ny tjänst, fastighetsnära insamling av plast, förväntas kosta 0,3 mkr. Intäkter i form av taxor ökar med 0,3 mkr i takt med befolkningsökning. I och med nytt avtal för hämtning av hushållsavfall justeras budget för både intäkter (-1,7 mkr) och kostnader (-2,3 mkr). Avfall planerar inte höja avgifter under planperioden och mindre underskott balanseras ur resultatfond för att eventuellt höja avgifter längre fram. 91(129)
Fördelning av bruttokostnader för år Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Hushållsavfallsmängden per person som uppstår i regionen ska år 2020 vara lägre än 2008. Andelen material som samlas in för materialåtervinning ska öka och resultera i en material-kvalitet som kan ersätta jungfruliga material. Enligt mål i den regionala avfallsplanen A2020 ska mängden avfall per person minska. Det långsiktiga målet är att bryta kopplingen mellan avfallsökning och god ekonomi. Insamling med sopbil och insamling via Bråta ÅVC är kommunens två huvudsakliga metoder för att samla in det avfall som uppstår. Prognosen fram till 2020 visar att utsorteringen av matavfall långsamt ökar. Dock ökar även mängden brännbart avfall till förbränning. Mindre mängder brännbart avfall uppskattas i samband med införandet av fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar under år 2019/2020. Däremot är insamlat grovavfall högre än önskat och det är tveksamt om målet kan uppnås till år 2020. Detta trots planerade åtgärder på Bråta för att främja återbruk och därmed minska mängden avfall till behandling. Materialåtervinning av hushållsavfall är i huvudsak matavfall, förpackningar samt visst grovavfall såsom skrot. Matavfall återvinns framför allt genom insamling och biogasproduktion samt i viss utsträckning hemkompostering. Prognosen visar att mängden matavfall som återvinns genom biologisk behandling fortsätter långsamt öka fram till 2020. Målet för materialåtervinning uppnås tack vare en ökning av insamlat matavfall. Andel grovavfallsmaterial till materialåtervinning från Bråta återvinningscentral är relativt låg, vilket framför allt beror på att stora mängder inlämnat trä på Bråta från hemmabyggen går till förbränning. Utsortering av kommunplast införs i februari för att få en ökad mängd material som går till materialåtervinning och därmed mindre mängd avfall till förbränning. Även arbetet med att främja återbruk ökar 92(129)
Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse under framför allt år och även det leder troligtvis till ökad materialåtervinning. Mängden elektronikavfall respektive farligt avfall i det brännbara hushållsavfallet ska minst halveras till 2020 i förhållande till 2008. Farligt avfall och elektronikavfall bör samlas in separat för att kunna återvinnas eller behandlas på ett miljöriktigt sätt. Insamling av farligt avfall underlättas genom praktiska insamlingssystem och information om dessa. Praktiska insamlingssystem är Samlarna som finns i fem mataffärer runtom i kommunen samt Farligt-avfall bilen som tre gånger/år stannar till på ett flertal platser i kommunen. Plockanalyser har genomförts och resultatet av dessa säger oss att målet bedöms vara uppfyllt. 93(129)
Indikatorer Verksamhetsmål Indikator 2019 2020 Utfall 2016 Mark för framtida exploateringar finns tillgänglig i kommunens fem största orter. Tomtstorlekarna i pågående exploateringsområden varierar i storlek. Merparten av kommunens markförsäljningar säljs genom kommunens tomt- och bostadskö eller till byggbranschen genom utlysta markanvisnings-tävlingar med förfrågningsunderlag publicerade på bland annat kommunens hemsida. Antal tätorter med tillgänglig mark för exploatering enligt gällande ÖP. Antalet kvadratmeter som skiljer största och minsta tomten. Andelen % av kommunägda bygg-rätter som påbörjats fördelade genom markanvisnings-tävling eller genom tomt och bostadskön. 5 4 4 1 850 1 100 950 950 1 850 100 100 100 Byggnationen av bostäder anpassas till en befolkningsökning på lägst 1,5 % per år. Befolkningstillväxt (%) 1,5 1,6 1,6 1,8 1,2 Antalet påbörjade bostäder. 391 471 322 288 169 Antalet färdigställda lägenheter. 183 261 298 307 140 I större utbyggnadsområden erbjuds olika upplåtelseformer. I större utbyggnadsområden erbjuds bostäder i olika storlekar. Miljö- och hälsoskydd ska ge god service och information till kommunens medborgare och verksamhetsutövare. Funktionen ska uppfattas som professionell och kompetent. När nya exploateringsavtal tecknas ställs krav på hållbart samhällsbyggande. Andel av större exploateringsområden med alla tre upplåtelseformerna, %. Antal varianter på lägenhetsstorlekar i nyproducerade områden med flerbostadshus (1 5 rum och kök). Handläggningstid, antal dagar, bergvärmepump. Handläggningstid, antal dagar, livsmedel, registrering av ny verksamhet. Avlopp, ärendets tid från ansökan till beslut, inklusive kompletteringar och utredningar, dagar Avlopp, handläggningstid från komplett ansökan till beslut, dagar Andelen lägenheter i flerbostadshus där krav ställs på hållbart samhällsbyggande, % 80 60 60 50 66 5 5 5 5 5 10 10 10 10 8 7 7 7 7 5 50 50 50 50 14 21 21 21 100 37 26 55 0 Cykeltrafiken ökar. Antal bostäder som utsätts för buller från kommunala vägar och som överstiger riktvärden för trafikbuller minskar. Utbyggnad av ny cykelväg (m). 1 000 1 500 1 500 4 000 2 970 Uppmätt cykel-trafik på kommunens fasta mät-punkter. Bostäder med mer än 60 dba ekvivalentnivå utomhus. Bostäder med mer än 48 dba maximalnivå inomhus i sovrum. 161 355 162 900 164 600 166 200 159 758 23 23 23 22 25 140 100 90 80 114 90 % av resenärerna i kommunen har tillgång till en tillgänglighetsanpassad hållplats. Kommunala gång- och cykelbanor inom tätorterna är utrustade med bänkar och belysning samt är siktröjda från tät vegetation. Verklig hastighet på kommunens gator följer skyltad hastighet. Andel busshållplatser, med fler än 20 påstigande per dygn, som är tillgänglighetsanpassade, %. Genomsnittlig åtgärdstid (antal dygn) för reparation av belysningspunkt. Meter gång- och cykelbana som systematiskt åtgärdas utifrån belysning, bänkutrustning och sikt Avvikelse från skyltad hastighet vid uppmätt 85- percentil på huvud- och genomfarts-gator*, %. 86 88 88 89 88 35 35 35 35 35 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 10 10 10 10 4,6 94(129)
Verksamhetsmål Indikator 2019 2020 Utfall 2016 90 % av alla bostäder och företag har tillgång till en huvudgata inom 300 meter. 80 % av nyproducerade bostäder har tillgång till en attraktiv kollektivtrafik. Resenärerna i den särskilda kollektivtrafiken genomför sina resor med god kvalitet. På kommunens pendelparkeringar är minst 10 % av platserna lediga. Antalet cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafikhållplatser ökar. Avvikelse från skyltad hastighet vid uppmätt genomsnittshastighet på huvudoch genomfarts-gator, %. Andel bostäder och arbetsplatser som har mindre än 300 meter till en huvudgata, %. Andel nyproducerade bostäder med tillgång till en attraktiv kollektivtrafik, %. Kvalitetsindex hos brukare av den särskilda kollektivtrafiken (skala 1 5, där 5 är högst). Andel lediga cykelparkeringsplatser vid pendelparkeringar, %. Andel lediga bilparkeringsplatser vid pendelparkeringar, %. Antal nya cykelställsplatser i anslutning till kollektivtrafikhållplats. 10 10 10 10 8,8 95 95 95 95 95 80 80 80 80 90 4,3 4,3 4,3 4,3 4,6 10 10 10 10 70 10 10 10 10 19 20 20 20 20 62 Antalet klagomål på dricksvattenkvalitén avseende lukt och smak ska vara färre än 15 per år. Råvattentillgången ska vara långsiktig med en redundans (reserv) på 100 % år 2025. Antal klagomål per år. 15 15 15 15 21 Tillgång på reservvatten (%). 42 42 42 80 17 Ledningsnätet för dricksvatten förnyas med minst 500 meter ledning per år. Läckage och spolvatten från ledningsnätet ska minska till 18 %. Ledningsnätet för spillvatten förnyas med minst 500 m ledning per år. Mängden ovidkommande vatten till spillvattenledning ska minska till 60 %. Minst 300 meter av ledningsnätet för dagvatten kontrolleras varje år. Antalet fastigheter inom vattenskyddsområde (VSO) med enskilda avloppsanläggningar som är anslutna till kommunalt VA ska vara 53 % år 2025. Förbättra befintliga enskilda avlopp kring Nedsjöarna i samarbete med Bollebygds kommun. Verksamheten ska ha en snabb och korrekt handläggning. Verksamheten ska ha god beredskap för att ta fram erforderliga planer. Hushållsavfallsmängden per person som uppstår i regionen ska år 2020 vara lägre än 2008. Andelen material som samlas in för materialåtervinning ska öka och Antal meter förnyad dricksvattenledning per år. Skillnaden mellan producerad och debiterad mängd dricksvatten (%). Antal meter förnyad spillvattenledning per år. Mängden ovidkommande vatten till spillvattenledning (%). Antal meter kontrollerad dagvattenledning per år. Antal fastigheter inom VSO primär och sekundär zon som är anslutna till kommunalt VA (%). Antal avstämningsmöten med Bollebygds kommun per år. Handläggning av bygglov ska vara max 10 veckor. Andel sökanden som inom 10 arbetsdagar får besked om ansökan är komplett, %. Andel detaljplaner för antagande inom två år utifrån påbörjat planarbete, %. Insamlat brännbart och matavfall från fastigheter (kg/person). Värde 2008, 200 kg/person. Insamlat grovavfall på Bråta ÅVC (kg/person). Värde 2008, 215 kg/person. Andel av uppkommet matavfall från hushåll, restauranger, storkök och 500 500 500 500 900 18 18 18 18 17 500 500 500 500 300 60 60 60 60 52 300 300 300 300 250 1 1 1 3 5 1 2 2 2 1 8 8 7 7 6 85 85 100 85 95 100 50 50 50 40 170 171 171 169 171 222 213 215 216 214 62 62 62 62 62 95(129)
Verksamhetsmål resultera i en material-kvalitet som kan ersätta jungfruliga material. Indikator butiker som återvinns genom biologisk behandling*, %. 2019 2020 Utfall 2016 Mängden elektronikavfall respektive farligt avfall i det brännbara hushållsavfallet ska minst halveras till 2020 i förhållande till 2008. Andel av insamlat grovavfall som går till materialåtervinning, %. Separat insamlade mängder farligt avfall (ton)**. 30 29 29 30 27 80 79 79 79 76 96(129)
Sektorn för teknik och förvaltningsstöd Sektorsövergripande Organisation Sektorns uppdrag Sektorn ska med sina specialkompetenser kostnadseffektivt lämna efterfrågat stöd och ge service till förvaltningen. I sektorns uppdrag ingår även att stödja föreningslivet och ansvara för kommunens kontaktcenter. Sektorn ska via säkerhetsfunktionen svara för att kommunen har en organisation som är utbildad och övad för att kunna förebygga och vid behov hantera olika typer av oönskade händelser som kommunen kan drabbas av. Sektorn administrerar också det brottsförebyggande rådet. Politiska uppdrag Sektorn ska renovera delar av Wallenstamhallen till en kostnad på 500 tkr. Det handlar framför allt om att förbättra nuvarande ljud och ljus, förbättringar kring bekvämligheter, läktarnas utformning samt cafeterians lokaler. 97(129)
Sektorns ekonomi Resultatbudget/plan -2020 Belopp i tkr Bokslut 2016 Taxor och avgifter 309 60 60 60 60 Hyror och arrenden 187 032 203 116 208 004 214 481 224 071 Bidrag 7 359 3 287 3 116 3 116 3 116 Försäljning av verksamhet och entreprenad 179 028 163 417 168 014 169 215 170 513 Övriga intäkter 3 291 2 220 2 220 2 220 2 220 Summa intäkter 377 020 372 100 381 414 389 092 399 980 2019 2020 Lönekostnaderna m.m. 142 141 144 331 146 993 148 316 149 161 Köp av huvudverksamhet 5 061 3 450 0 0 0 Lokalhyror och markhyror 42 590 45 136 46 952 50 046 53 098 Avskrivningar och internränta 98 686 112 559 114 706 120 283 125 898 Övriga kostnader 133 546 129 451 137 711 138 255 142 335 Summa kostnader 422 025 434 927 446 362 456 900 470 492 Nettokostnader 45 005 62 827 64 948 67 808 70 512 Sektorns driftbudget omfattar främst intern service såsom lokaler, måltider, städning och IT-tjänster till kommunens verksamheter. Dessutom budgeteras bl.a. för föreningsbidrag, konsumentvägledning, budgetoch skuldrådgivning, kommunens kontaktcenter samt krisberedskap. en har anpassats till objektsförändringar enligt lokalresursplanen samt övriga volymförändringar såsom elevökningar. I budgeten ingår en tjänst som miljöutvecklare inom måltidsservice samt en tjänst som informationssäkerhetssamordnare inom säkerhet. en innehåller också 0,8 mkr från och med år för e-tjänster. Från och med år överförs tre ungdomssamordnare till sektorn för socialtjänst till följd av en omorgainsation. Dessutom överförs budget för digitaliseringsansvarig till utvecklingsfunktionen från och med samma år. Anslag för tillfälliga idrottshallar som ersätter Redfox och Blackfox har lagts till fram tills dess att sporthallen i Mölnlycke fabriker färdigställs. Fördelning av bruttokostnader för år 98(129)
Investeringsbudget/plan -2022 Belopp, tkr Verksamhetsfastigheter, förskola Bokslu t 2016 Inkomst 0 0 0 0 0 0 0 Utgift 39 646 53 147 0 3 441 10 524 13 299 17 448 Nettoutgift 39 646 53 147 0 3 441 10 524 13 299 17 448 Verksamhetsfastigheter, grundskola Inkomst 0 0 0 0 0 0 0 Utgift 97 829 46 751 1 500 5 427 55 801 123 434 45 738 Nettoutgift 97 829 46 751 1 500 5 427 55 801 123 434 45 738 Verksamhetsfastigheter, gymnasium Inkomst 0 0 0 0 0 0 0 Utgift 0 0 0 3 150 7 350 0 0 Nettoutgift 0 0 0 3 150 0 0 0 Verksamhetsfastigheter, kultur Inkomst 0 0 0 0 0 0 0 Utgift 7 949 5 092 0 0 0 0 0 Nettoutgift 7 949 5 092 0 0 0 0 0 Verksamhetsfastigheter, vård och omsorg Inkomst 0 0 0 0 0 0 0 Utgift 28 041 8 953 0 0 0 0 0 Nettoutgift 28 041 8 953 0 0 0 0 0 Verksamhetsfastigheter, funktionshindrade Inkomst 0 0 0 0 0 0 0 Utgift 18 143 4 838 0 0 0 0 0 Nettoutgift 18 143 4 838 0 0 0 0 0 Övrigt inom socialtjänst Inkomst 0 0 0 0 0 0 0 Utgift 8 445 34 041 7 238 9 702 0 0 0 Nettoutgift 8 445 34 041 7 238 9 702 0 0 0 Summa fritid förening Inkomst 0 0 0 0 0 0 0 Utgift 4 548 81 505 11 000 57 000 48 840 46 760 0 Nettoutgift 4 548 81 505 11 000 57 000 48 840 46 760 0 Övrig investering inom sektorn Inkomst 0 0 0 0 0 0 0 Utgift 43 862 42 509 51 210 31 600 41 150 35 250 26 100 Nettoutgift 43 862 42 509 51 210 31 600 41 150 35 250 26 100 Summa sektor för teknik och förvaltningsstöd Inkomst 0 0 0 0 0 0 0 Utgift 248 462 276 836 70 948 110 320 163 665 218 733 89 286 Summa nettoutgift totalt 248 462 276 836 70 948 110 320 163 665 218 733 89 286 Sektorns investeringar styrs framför allt av lokalresursplanen. Investeringsbudgeten omfattar knappt 653 mkr 2019 2020 2021 2022 99(129)
under femårsperioden, jämfört med drygt 540 mkr i gällande plan. Av detta svarar fastighet för knappt 591 mkr. Avvikelsen mot plan förklaras främst av tillbyggnader av två senareskolor i Mölnlycke respektive Landvetter samt tillbyggnad av Hulebäcksgymnasiets matsal. Se investeringsbilagan för mer information. 100(129)
Ledning Beskrivning Ledningsfunktionen ska leda och samordna sektorns olika funktioner och företräda sektorn gentemot allmänhet, förtroendevalda och förvaltning. Ekonomi Ledning, tkr Bokslut 2016 2019 Intäkt 1 0 0 0 0 Kostnad 1 844 1 750 1 764 1 764 1 764 Netto 1 843 1 750 1 764 1 764 1 764 en består i huvudsak av personalkostnader och kostnader för sektorsgemensamma utbildningar/konferenser samt konsulter. 2020 101(129)
Fastighet Uppdrag Fastighets uppgift är att kostnadseffektivt tillgodose verksamheterna med ändamålsenliga lokaler samt förvalta och underhålla befintliga lokaler. Verksamheten och de byggnader som fastighet uppför och förvaltar påverkas av en mängd lagar och förordningar inom främst plan-, bygg- och miljöområdet. Därtill finns exempelvis arbetsmiljölagen som ställer krav på de lokaler som sektorn tillhandahåller. Lagen om offentlig upphandling styr hur upphandling av nyproduktion sker. Jordabalken styr de flesta hyresavtalsförhållanden. Fastighet arbetar efter kommunens miljöpolicy samt energi- och klimatplan. Informationsmått 2019 2020 Utfall 2016 Total area, kvm BRA.* 211 048 205 559 210 115 220 563 200 833 Varav ägda kvm. 188 683 184 719 188 029 193 585 179 446 Varav hyrda kvm. 22 365 20 840 22 086 26 978 21 387 Area per invånare, kvm/inv. 5,61 5,38 5,42 5,6 5,42 Genomsnittlig kostnad för ägda lokaler, kr/kvm. 901 908 908 908 846 Genomsnittlig kostnad för hyrda lokaler, kr/kvm. 1 209 1 295 1 295 1 295 1 133 *BRA = bruksarea Ekonomi Fastighet, tkr Bokslut 2016 2019 Intäkt 193 736 200 225 205 887 212 360 221 997 Kostnad 192 073 204 417 208 082 214 218 223 855 Netto -1 663 4 192 2 195 1 858 1 858 en består av kostnader för kommunens ägda och inhyrda lokaler, exempelvis energikostnader, underhåll, fastighetsskötsel, externa hyreskostnader och kapitalkostnader. Dessa belastar kommunens verksamheter genom att fastighet fakturerar internhyra. en har anpassats till objektsförändringar enligt lokalresursplanen vilket i huvudsak innebär tillkommande objekt. Internhyrorna har räknats om och anpassats till effekterna av komponentavskrivning samt indexuppräknats. 2020 102(129)
Fördelning av bruttokostnader för år Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Kommunens lokaler är tillgänglighetsanpassade. Kommunens lokaler nyttjas optimalt över tid. Energiförsörjningen i kommunens lokaler är långsiktigt hållbar (genom riskspridning mellan energikällor). Energianvändningen i kommunala lokaler följer beslutade mål för energieffektivisering. Fastighetsfunktionen fortsätter att inventera byggnader och mark utifrån idag gällande lagar och normer om tillgänglighet. Enkelt avhjälpta hinder utifrån denna inventering är åtgärdade senast år. Fastighetsfunktionen tar hänsyn till faktorer så som ändamålsenlighet, ekonomi, nyttjandegrad och flexibilitet vid ny-, till- och ombyggnation. Fastighetsfunktionen väljer uppvärmningskälla utifrån driftsäkerhet, ekonomi och miljöpåverkan vid nybyggnation. Ordinarie uppvärmningsform är kompletterad med solenergi där det bedöms lämpligt. Energianvändningen per m² för kommunens fastigheter är minskad med 20 % till 2020 jämfört med 2009. (Mål från Härryda kommuns energieffektiviseringsstrategi). Vid all nybyggnation av kommunala fastigheter är energianvändningen halverad i relation ställd till nuvarande krav i Boverkets byggregler (2010). De allmänna och publika lokalerna inventeras i tillgänglighetsdatabasen. Under beräknas att samtliga enkelt avhjälpta hinder skall åtgärdas. Åtgärdslistor tas fram ur databasen utifrån inventeringen och enkelt avhjälpta hinder kommer att åtgärdas successivt. Målet beräknas vara helt uppfyllt år. Fastighet samarbetar med verksamheten under hela projekterings- och byggprocessen för att säkerställa en ändamålsenlig byggnad utifrån gällande lagar, regler och förordningar. Dialog förs också med städservice för att välja rätt material städmässigt, till exempel golvytor. Val av material görs också för att minimera underhållsbehovet. Fastighet väljer uppvärmningskälla utifrån fastighetens förutsättningar, till exempel om det finns möjlighet att installera fjärrvärme. Denna består i huvudsak av förnyelsebar energi. Fjärrvärme och värmepump är de två mest ekonomiska uppvärmningskällorna som kommunen har. Inventering och lämplighetsbedömning görs vid varje nyprojektering av fastigheter. Arbetet med att minska energianvändningen fortgår. Vid nybyggnation utformas byggnader för att uppnå en så optimal energianvändning som möjligt utifrån de förutsättningar som finns. Arbetet med att minska energianvändningen fortgår. Vid nybyggnation utformas byggnader för att uppnå en så optimal energianvändning som möjligt utifrån de förutsättningar som finns. 103(129)
Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Kommunens lokaler är långsiktigt säkra, trygga och hälsosamma. I alla ny-, till- och ombyggnationsprojekt genomförs riskanalyser. Nybyggnationer byggs enligt certifiering som säkerställer att miljö- och hälsokrav uppfylls. Pilotprojekt genomfördes under 2016. Nu görs riskanalys på alla projekt som kräver bygglov. Certifieringsmetoden Miljöbyggnad som använts på Backaskolan kommer delvis att utvärderas under. i certifieringsmetoden ingår även att involvera brukarnas uppfattning om lokalen. Detta är möjligt att göra först när brukarna använt lokalen i tre år. Därför kommer den slutgiltliga bedömning av hur väl certifieringsmetoden motsvarar våra behov först att göras under senare delen av 2021. Under perioden fram til 2021 kommer fastighet att använda Miljöbyggnad som certifieringsmetod. 104(129)
IT Uppdrag Det övergripande målet för IT-funktionen är att upprätthålla och utveckla säker drift, fungerande extern kommunikation och infrastruktur samt tillhandahålla användarstöd. Funktionen ansvarar för administration, drift och övervakning av gemensamma nätverks-, applikations- och kommunikationsservrar. IT-funktionens servicedesk ger stöd och support för politiker och alla medarbetare. Funktionen ansvarar även för drift av verksamhetsspecifika servrar och IT-tillämpningar efter överenskommelse med verksamheterna, samt konsultation vid val av IT-lösningar. I uppdraget ingår även tekniskt ansvar för telefonväxeln och tillhörande telefonilösningar. Informationsmått 2019 2020 Utfall 2016 Antal ärenden i servicedesk. 3 500 5 000 5 000 5 000 4 838 Antal samtal till servicedesk. 11 500 14 000 14 000 14 000 13 181 Antal supporterade digitala enheter (dator, Iphone, Ipad). 2 100 2 700 2 750 2 800 2 612 Antalet användare i administrativa nätet. 2 450 2 950 3 000 3 050 2 900 Antal debiterbara anknytningar i växeln. 1 325 1 355 1 365 1 375 1 348 Ekonomi IT, tkr Bokslut 2016 2019 2020 Intäkt 28 081 23 088 26 700 26 700 26 700 Kostnad 30 172 29 964 33 901 33 901 33 901 Netto 2 090 6 876 7 201 7 201 7 201 en för IT omfattar bland annat kostnader för det gemensamma nätverket, kommunens telefonväxel, mobiltelefoner och inköp av hårdvara. Licens- och kapitalkostnader är en stor del av funktionens budget. Intäkter till följd av internfakturering av kommunens verksamheter för IT-tjänster ingår också. Utökat åtagande gentemot sektor UTK innebär att pedagogisk personal kan vända sig till IT-funktionens servicedesk. E-tjänstesamordnare överförs från sektor ADM och därutöver förstärks budgeten för e-tjänster med 0,8 mkr. för digitaliseringsansvarig flyttas till ADM. 105(129)
Fördelning av bruttokostnader för år Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Servicen är professionell. IT-funktionen upprätthåller säker drift, fungerande extern kommunikation och infrastruktur. IT-funktionen arbetar konstant med att öka servicegraden genom att förbättra befintligt arbetssätt samt att erbjuda introduktion för kommunens nya medarbetare. Med hjälp av IT-ambassadörer på samtliga sektorer ska kunskapsnivån och förståelsen för funktionaliteten i Office 365 höjas. IT-funktionen fokuserar på att ge service och stöd genom verksamhetsanpassade lösningar samt genom att driva tekniska projekt i samråd med verksamheten. För att mäta den upplevda servicegraden görs en kundenkät vartannat år. En säkerhetslösning för inloggning i nätverket finns. Den har i uppgift att säkerställa att ingen obehörig kan ta sig in i kommunens nätverk samt att hantera vilka resurser i nätverket respektive användare ska ha tillgång till. Alla datorer och servrar är utrustade med virusskydd. Brandväggar finns för att förhindra oönskat intrång i vårt närverk dessutom finns skydd mot överbelastningsattacker via Internet. Informationen på servrarna säkerhetskopieras varje dygn och dessutom är vissa kritiska system dubblerade. Den tekniska plattformen utvecklas kontinuerligt för säkerställa säker drift. 106(129)
Mark och anläggningar Uppdrag I uppdraget för Fritid förening ingår stöd, råd och bidragsgivning till föreningslivet samt uthyrning av lokaler och anläggningar både till föreningsliv och allmänhet. Yttre verksamhetsservice svarar för drift, underhåll och skötsel av kommunala fritidsanläggningar samt utför service inom området gata och park. Fordonscentralen tillhandahåller bilar åt kommunala verksamheter. Ekonomi Mark och anläggningar, tkr Bokslu t 2016 2019 Intäkt 30 270 28 627 25 519 25 519 25 519 Kostnad 63 410 62 902 62 586 66 183 69 137 Netto 33 140 34 275 37 067 40 664 43 618 en för mark och anläggningar omfattar kostnader för föreningsbidrag, ungdomsverksamhet, simskola samt kommunens fritidsanläggningar där drift-, underhålls- och kapitalkostnader samt lokalhyror gentemot fastighet ingår. Dessutom utförs arbeten åt samhällsbyggnad inom områdena gator och park. Intäkter och kostnader budgeteras också för kommunens fordonscentral. Hyror för föreningar och allmänhet avseende kommunens idrottsanläggningar kommer att höjas från enligt gällande plan. Nuvarande hyror har varit desamma under flera år. Höjningen kommer att kompensera för ökade kostnader. Pinntorpshallen i Landvetter samt Mölnlycke sporthall tillkommer under planperioden. Dessutom budgeteras för tillfälliga idrottshallar fram tills Mölnlycke sporthall färdigställs. 2020 Fördelning av bruttokostnader för år 107(129)
Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Stödjer fritids- och föreningsverksamhet med mångfalds- och hälsoprofil. Prioriterar vardagsverksamhet men stödjer även elitsatsningar. Erbjuder ändamålsenliga lokaler och anläggningar. Härryda kommun samverkar med idéburna organisationer för ett samhällsklimat präglat av gemenskap och ömsesidig respekt mellan människor i olika åldrar och med olika bakgrund samt av enskilda människors inflytande och delaktighet. Kommunen samverkar med föreningslivet så att alla föreningar har en policy avseende hälsa/livsstil och mångfald. Kommunen samverkar med föreningslivet för en jämställd resursfördelning. Vardagsverksamhet (breddidrott) och elitverksamhet är ömsesidigt beroende av varandra, kommunen skapar goda förutsättningar för båda. Kommunen är flexibel och lyhörd för föreningslivets behov vid ny- och ombyggnation av idrottsanläggningar för att främja ett bredare och högre nyttjande. Kommunen samråder med de idéburna organisationerna för att nå ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter Kommunen arbetar tillsammans med SISU Idrottsutbildarna för att föreningar med ungdomsverksamhet (7-20 år) tar fram policy avseende hälsa/ livsstil och mångfald. Det rör sig om cirka 50 föreningar, de flesta idrottsföreningar. Policyarbetet är omfattande och involverar både styrelse, ledare, föräldrar och ungdomar. Föreningar med policy blir certifierade av kommunen. Under planperioden är målsättningen att fem föreningar/år blir certifierade. Resurserna som fördelas till föreningslivet bör fördelas jämställt. Fler pojkar än flickor (7-20 år) är medlemmar i en förening vilket gör att pojkar nyttjar kommunens resurser mer än flickor. I syfte att främja en jämställd resursfördelning kommer en fördjupad resurskartläggning att genomföras under planperioden. Breddidrott prioriteras samtidigt som elitverksamhet ges rimliga förutsättningar. Detta sker genom 98/2 i procentfördelning av träningstider i kommunens idrottsanläggningar. Kommunen möjliggör bredd- och elitföreningars verksamhet genom att i möjligaste mån anpassa kommunens idrottsanläggningar utifrån föreningslivets behov. I syfte att främja ett bredare och högre nyttjande kommer all uthyrd tid i kommunens idrottsanläggningar att kartläggas och följas upp per anläggningskategori. Vid ny- och ombyggnation av idrottsanläggningar kommer föreningslivet att vara delaktiga i ett tidigt skede för att kunna påverka utformning och verksamhetsinnehåll. Kommunen samråder med de idéburna organisationerna i en mängd olika forum. Förutom det politiskt beslutade "Rådet för idéburna organisationer" samråder kommunen genom workshops, arbetsgrupper, ordförandeträffar, frukostmingel osv. Kommunen erbjuder också utbildningar och föreläsningar som ligger i linje med föreningslivets önskemål och behov. "Föreningsnavet" som startas kommer att bli ett nav för bland annat erfarenhetsutbyte föreningar emellan samt mellan kommun och föreningsliv. 108(129)
Måltidsservice Uppdrag Uppdraget är att tillgodose förvaltningens efterfrågan på måltider. Verksamheten bedrivs i tillagnings-, mottagnings- och serveringskök. Färdiglagad mat distribueras till serveringsköken och till viss del även till mottagningsköken. Måltidsservice följer kommunens gemensamma riktlinjer för mat i förskoleverksamheten för att grundlägga goda matvanor hos barnen. Andra styrregler är livsmedelslagen samt regler och anvisningar från miljö- och bygglovsnämnden, Skolverket med flera. Samtliga menyer ska så långt som möjligt vara näringsvärdesberäknade och följa SMART-konceptet, en modell för hur man kan äta både för en bättre hälsa och för en bättre miljö. Informationsmått 2019 2020 Utfall 2016 Antal serverings- och leveransställen. 55 55 55 55 52 Varav antal tillagningskök. 36 37 38 38 35 Uppskattat antal tillagade måltider per dag (ej frukost, mellanmål). 8 700 8 800 8 900 9 000 8 700 Andel ekologiska råvaror, %. 30 30 32 34 31 Ekonomi Måltidsservice, tkr Bokslut 2016 2019 Intäkt 86 874 85 295 87 490 88 274 89 069 Kostnad 86 996 90 115 91 688 92 472 93 267 Netto 122 4 820 4 198 4 198 4 198 Inom måltidsservice står personal- och livsmedelskostnader för den största delen av budgeten men det ingår också kostnader för kökshyror, livsmedelstillsyn och köksutrustning. Utbildning och kultur samt socialtjänsten internfaktureras för de måltider som köps av måltidsservice. En tjänst som miljöutvecklare inrättas med fokus på matsvinn, miljödiplomering och miljömässigt hållbara måltider. en har också anpassats till volymökningar, till exempel fler elever inom grundskolan. Fördelning av bruttokostnader för år 2020 109(129)
Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Härryda kommun serverar smakfull kost av god kvalitet som ger energi, främjar hälsa och ett aktivt liv. Måltider innebär en möjlighet att äta under estetiskt tilltalande former som stimulerar till positiva möten och social samvaro. Maten är god, vällagad och anpassad efter varje åldersgrupps speciella behov. Boende på kommunens särskilda boenden kan välja mellan två maträtter till middag. Måltidspersonalen har god kunskap i näringslära för de olika målgrupperna. Barn och elever har tillräcklig tid att äta. Pedagoger medverkar vid skolmåltiderna. Måltiderna näringsberäknas av kostutvecklaren så att rekommendationerna för förskola, skola och äldreomsorg i huvudsak följs. De äldre på boendena ges möjlighet att påverka maten genom fritidsråd och boendemöten där måltidspersonal medverkar. Idag serveras två rätter måndag till fredag på samtliga särskilda boenden. Medarbetarna utbildas kontinuerligt. En utbildning i dietik planeras till år. Måltidsservice ansvarar inte för schemaläggningen men samverkan med grund- och gymnasieskola för att få en fungerande matsalssituation. Genom ett beslut inom sektor UTK ska en pedagog per klass äta lunch tillsammans med eleverna. 110(129)
Service Uppdrag Servicefunktionens uppdrag är att ge kommunens invånare, företag och medarbetare den service som efterfrågas. Detta ska ske genom att vara tillgänglig, ge snabb hjälp och korrekta svar. Funktionen består av konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning, kontaktcenter samt kontorsservice. Konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning samt kontaktcenter arbetar främst externt gentemot invånare och företag medan kontorsservice i huvudsak är en intern serviceorganisation för medarbetare i kommunhuset. Informationsmått 2019 2020 Utfall 2016 Antal ärenden från externa till kontaktcenter, st. 10 000 17 000 20 000 25 000 15 184 Varav telefon, %. 85 75 75 75 77 Varav e-post %. 10 23 23 23 20 Varav besök, %. 5 2 2 2 3 Antal ärenden konsumentvägledning. 900 800 800 800 825 Antal ärenden budget- och skuldrådgivning. 80 80 80 80 77 Väntetid till budget- och skuldrådgivning(snittväntetid).* 1 mån 0 mån 0 mån 0 mån 0 mån Ekonomi Service, tkr Bokslut 2016 2019 2020 Intäkt 3 466 3 393 3 393 3 393 3 393 Kostnad 8 883 9 327 9 670 9 670 9 420 Netto 5 416 5 934 6 277 6 277 6 027 en för service består i huvudsak av personalkostnader. Drygt halva budgeten utgörs av kommunens kontaktcenter där tre tjänster är avsatta till frågor som rör socialtjänsten och ytterligare tre för frågor som rör områden inom samhällsbyggnad. Dessa internfaktureras respektive verksamhet. Inom kontorsservice ingår också kostnader för budbilen. Kostnader för budget och skuldrådgivning samt konsumentvägledning ingår också i budgeten. Bokningssystem för mötesrum i kommunhuset finns med i budgetförslaget. Dessutom har anslag för "ortspeng" lagts till för år och 2019. 111(129)
Fördelning av bruttokostnader för år Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Kontaktcenter ska snabbt kunna ge svar på majoriteten av de frågor som invånare, företag och besökare har utan att behöva skicka dem vidare till andra personer i förvaltningen. Kontaktcenter ska ha en mycket hög tillgänglighet under kontorstid och ge ett gott bemötande. Med förebyggande insatser undviks att den enskilde hamnar i ekonomisk utsatthet och en skuldsatt situation. Kontorsservice ska se till att kommunhusets viktiga funktioner upprätthålls, sköta möbelinköp, posthantering, utveckla miljöarbetet samt säkerställa en bra fysisk arbetsmiljö för dem som arbetar där. Bred kompetens och tillräcklig bemanning bidrar till att alla servicevägledare kan besvara alla frågor inom sitt ansvarsområde. Certifiering av servicevägledarnas sätt att arbeta gentemot besökare säkerställer ett gott bemötande och en hög servicenivå. Föreläsningar för skolelever ger dem större kunskap och därmed bättre förutsättningar att undvika skuldsättning som leder till ekonomisk utsatthet. Genom systematiskt säkerhetsarbete säkerställs exempelvis brandskydd och utrymningsförmåga. Utbildning av kommunhusets brandskyddsorganisation genomförs regelbundet. Kontorsservice sköter centrala inköp av möbler och ser till att detta köps på gällande ramavtal. En aktiv roll tas också inför upphandlingar gällande posthanteringstjänster. Kontorsservice leder funktionens miljöarbete och tar ett övergripande miljöansvar för hela kommunhuset, exempelvis genom inköp av miljömärkt papper till skrivarna. 112(129)
Städservice Uppdrag Städfunktionens uppdrag är att tillgodose förvaltningens behov av städning. Styrande är kommunens miljöpolicy. Funktionen utför daglig städning, golvvård, fönsterputsning, bygg- och flyttstädningar samt även extrabeställningar. Informationsmått 2019 2020 Utfall 2016 Städyta, m². 140 521 138 759 138 759 143 919 135 355 Antal städobjekt. 102 108 108 110 103 Ekonomi Städservice, tkr Bokslut 2016 2019 Intäkt 32 992 29 942 31 335 31 756 32 212 Kostnad 35 448 33 125 34 301 34 722 35 178 Netto 2 456 3 183 2 966 2 966 2 966 Inom städservice budgeteras kostnader för städning av kommunens lokaler. Personalkostnaderna står för den största andelen kostnader men det ingår också material-, reparations- och kapitalkostnader m.m. Kommunens verksamheter internfaktureras för sina delar av städkostnaderna. en har justerats utifrån planerade volymförändringar enligt lokalresursplanen. 2020 Fördelning av bruttokostnader för år 113(129)
Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Städarbetet ska i möjligaste mån anpassas till brukarnas verksamhet och önskemål. Städservice personal är välutbildad och miljömedveten. Nöjda kunder uppnås genom väl utförd städning enligt överenskommen standard och beredskap för att tillmötesgå nya eller förändrade önskemål. Städservice har som målsättning att ha uppföljningssamtal med husansvarig en gång per år för att kontrollera att städningen fungerar enligt överenskommelse. Enkätundersökning genomförs för att få ytterligare kunskap om kundernas synpunkter. Städningen planeras så att den anpassas till verksamhetens scheman, för minsta möjliga störningar. För att uppnå effektivitet och god kvalitet används väl utprovade metoder och material. Kontroll av städningens kvalitet genomförs två gånger per år och eventuella brister åtgärdas. Samtliga tillsvidareanställda medarbetare ska ha genomgått en utbildning som kan leda till yrkescertifiering. Denna utbildning genomförs en gång per år. Städutrustningen ska vara den ergonomiskt bästa med möjligheter till individuell anpassning. Miljömärkta och allergitestade kemikalier samt så torra metoder som möjligt används. 114(129)
Säkerhet Uppdrag Säkerhetsfunktionens uppgift är att samordna förvaltningens arbete med krishanterings- och säkerhetsfrågor. Funktionen ansvarar även för att administrera kommunens brottsförebyggande råd, Brå. Vid extraordinära händelser fungerar kommunstyrelsen som krisledningsnämnd. Krishanteringen leds av krisledningsgruppen. Vid olyckor finns också POSOM-gruppen för psykosocialt omhändertagande. Den del av verksamheten som rör krishantering finansieras av statsbidrag. Styrande för arbetet är framför allt Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) samt Lag om skydd mot olyckor (2003:778). Ekonomi Säkerhet, tkr Bokslut 2016 2019 2020 Intäkt 1 599 1 530 1 090 1 090 1 090 Kostnad 3 199 3 327 4 370 3 970 3 970 Netto 1 600 1 797 3 280 2 880 2 880 Säkerhet omfattas av kostnader för krisberedskap vilket främst handlar om personalkostnader. Dessutom budgeteras kostnader för bevakningsbilar och kamerabevakning gällande den interna säkerheten. I budgeten ingår en ny tjänst som informationssäkerhetssamordnare. För år har budgeten utökats med medel för konsultstöd i syfte att ta fram en ny och mer omfattande risk- och sårbarhetsanalys. Fördelning av bruttokostnader för år 115(129)
Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Medborgarna upplever kommunen som trygg och säker. Kommunen har god förmåga att hantera olika typer av oönskade händelser. Tillsammans med polismyndigheten har ett medborgarlöfte lanserats som förhoppningsvis kommer att innebära att våra kommuninvånare upplever ökad trygghet i anslutning till våra resecentrum. Medborgarlöftet innebär ökad polisnärvaro samt insatser i form av ökad belystning och röjning av buskage som kan uppfattas som otrygga. Ett samtjänstavtal med polisen innebär bland annat att de är på plats i kommunhuset en gång i veckan. För att ge invånarna bättre service hanterar kontaktcenter enklare polisiära administrativa uppgifter såsom hittegodshantering, viss vägledning samt att ta emot polisanmälan. Utbildning och övning av en delvis förändrad krisorganisation planeras att genföras under första halvåret. Under kommer förvaltningen genomföra en risk- och sårbrhetsanalys som berör alla förvaltningens verksamheter. Målsättningen är att tydliggöra risker och sårbarheter vid olika typer av samhällsstörningar samt föreslå insatser för att minimera riskerna. Dessutom pågår ett utvecklingsarbete inom GR för att öka förmågan att hantera samhällsstörningar över kommungränser där Härryda kommun spelar en aktiv roll. 116(129)
Indikatorer Verksamhetsmål Indikator 2019 2020 Utfall 2016 Fastighetsfunktionen fortsätter att inventera byggnader och mark utifrån idag gällande lagar och normer om tillgänglighet. Enkelt avhjälpta hinder utifrån denna inventering är åtgärdade senast år. Andel tillgänglighetsinventerade allmänna platser och publika lokaler. Andel identifierade brister som åtgärdats på allmänna platser och i publika lokaler utifrån inventering. 100 100 100 100 100 50 100 100 100 25 Fastighetsfunktionen tar hänsyn till faktorer så som ändamålsenlighet, ekonomi, nyttjandegrad och flexibilitet vid ny-, till- och ombyggnation. Fastighetsfunktionen väljer uppvärmningskälla utifrån driftsäkerhet, ekonomi och miljöpåverkan vid nybyggnation. Ordinarie uppvärmningsform är kompletterad med solenergi där det bedöms lämpligt. Resultat av NKI. 62 62 62 62 61 Nyttjandegrad 100 100 100 100 99,5 Andel fjärrvärme. 72 72 72 73 74 Andel värmepump. 19 19 19 21 19 Andel el. 5 5 5 3 5 Andel övrigt. 4 4 4 3 2 Andel inventerade fastigheter. 100 100 100 100 100 Andel lämpliga fastigheter som kompletterats med solenergi. 5 10 15 20 0 Energianvändningen per m² för kommunens fastigheter är minskad med 20 % till 2020 jämfört med 2009. (Mål från Härryda kommuns energieffektiviseringsstrategi). Vid all nybyggnation av kommunala fastigheter är energianvändningen halverad i relation ställd till nuvarande krav i Boverkets byggregler (2010). I alla ny-, till- och ombyggnationsprojekt genomförs riskanalyser. Nybyggnationer byggs enligt certifiering som säkerställer att miljöoch hälsokrav uppfylls. Kommunen samverkar med föreningslivet så att alla föreningar har en policy avseende hälsa/livsstil och mångfald. Kommunen samverkar med föreningslivet för en jämställd resursfördelning. Vardagsverksamhet (breddidrott) och elitverksamhet är ömsesidigt beroende av varandra, kommunen skapar goda förutsättningar för båda. Kommunen är flexibel och lyhörd för föreningslivets behov vid ny- och ombyggnation av idrottsanläggningar för att främja ett bredare och högre nyttjande. Energiförbrukning i kommunens fastigheter (kwh/m2 och år). Andel kvm av nybyggda kommunala fastigheter där energianvändningen halverats i relation till krav i Boverkets byggregler (2010). Andel nybyggda fastigheter där riskanalys genomförts. Andel nybyggda fastigheter som är certifierade enligt Miljöbyggnad. Antal föreningar med policy avseende hälsa/livsstil och mångfald. Procentuell fördelning av träningstider i kommunens idrottsanläggningar, flickor. Procentuell fördelning av träningstider i kommunens idrottsanläggningar, pojkar. Antal flickor som är medlemmar i en eller flera föreningar (7-20 år). Antal pojkar som är medlemmar i en eller flera föreningar (7-20 år). Procentuell fördelning av träningstider, vardagsverksamhet. Procentuell fördelning av träningstider i kommunens idrottsanläggningar, elitverksamhet. Andel uthyrd tid i kommunens idrottsanläggningar. 151 147 143 134 155 100 100 100 100 100 50 100 100 100 25 100 100 100 100 0 5 5 5 5 4 50 50 50 50 51 50 50 50 50 49 3 400 3 500 3 700 3 900 3 950 4 000 98 98 98 98 98 2 2 2 2 2 80 80 80 80 73,5 117(129)
Verksamhetsmål Indikator 2019 2020 Utfall 2016 Kommunen samråder med de idéburna organisationerna för att nå ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter Antal olika dialogforum. 200 7 7 7 150 Maten är god, vällagad och anpassad efter varje åldersgrupps speciella behov. Boende på kommunens särskilda boenden kan välja mellan två maträtter till middag. Måltidspersonalen har god kunskap i näringslära för de olika målgrupperna. Barn och elever har tillräcklig tid att äta. Andel nöjda vårdnadshavare enligt UTK:s enkät, % (förskola) Andel nöjda elever enligt UTK.s enkät, % (skola) Socialstyrelsens öppna jämförelser, % (särskilda boenden). Andel brukare som kan välja mellan två maträtter, %. Andel anställd måltidspersonal med lägst gymnasiekompetens i näringslära, %. Andel elever som har möjlighet att äta lunch i minst 20 minuter, %. 95 95 95 95 95 65 65 70 70 69 85 85 85 85 85 100 100 100 100 65 95 95 95 95 95 100 100 100 100 86 Pedagoger medverkar vid skolmåltiderna. Kontaktcenter ska snabbt kunna ge svar på majoriteten av de frågor som invånare, företag och besökare har utan att behöva skicka dem vidare till andra personer i förvaltningen. Antal pedagogiska måltider. 1 1 1 1 1 Andel samtal besvarade inom 60 sekunder, %. 90 90 90 90 84 Andel direktlösta ärenden, %. 60 60 60 60 70 Kontaktcenter ska ha en mycket hög tillgänglighet under kontorstid och ge ett gott bemötande. Med förebyggande insatser undviks att den enskilde hamnar i ekonomisk utsatthet och en skuldsatt situation. Tillgänglighet i telefon (andel samtal som kommer fram till servicevägledare), % Kundnöjdhet i undersökning av så kallad mystery caller, %. Antal föreläsningar för elever och allmänhet i konsumentrådgivningsfrågor. Antal föreläsningar för elever och allmänhet i budget- och skuldrådgivningsfrågor. 95 95 95 95 97 90 95 95 95 98 100 100 100 100 100 15 15 15 15 13 Kontorsservice ska se till att kommunhusets viktiga funktioner upprätthålls, sköta möbelinköp, posthantering, utveckla miljöarbetet samt säkerställa en bra fysisk arbetsmiljö för dem som arbetar där. Städarbetet ska i möjligaste mån anpassas till brukarnas verksamhet och önskemål. Antal genomförda utrymningsövningar. 1 1 1 1 1 NKI 70 73 73 73 68 Svarsfrekvens enkätundersökning 75 83 83 83 78 Andel miljömärkta produkter, % 95 95 95 95 95 Städservice personal är välutbildad och miljömedveten. Medborgarna upplever kommunen som trygg och säker. Andel av tillsvidareanställd personal som genomgått SRY städutbildning, %. Andel av personalen som är certifierad enligt SRY, %. MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och SKL (Sveriges kommuner och landsting) öppna jämförelser Trygghet och säkerhet, placering. 95 100 100 100 100 80 95 95 95 95 25 25 25 25 19 Kommunen har god förmåga att hantera olika typer av oönskade händelser. Antal krisledningsövningar per år. 2 2 2 2 2 118(129)
Verksamhetsmål Indikator 2019 2020 Utfall 2016 "Personal Index" 78 78 78 78 83 "Kunskap och förståelse för behov och synpunkter", index "Kunskap och kompetens inom området", index 78 78 78 78 73 78 78 78 78 81 Servicen är professionell. "Tid för ärendets lösning", index 78 78 78 78 74 "Information om planerade driftavbrott och störningar", index 78 78 78 78 81 "Sättet att beställa IT-utrustningen", index 78 78 78 78 70 "Öppettider", index 78 78 78 78 84 IT-funktionen upprätthåller säker drift, fungerande extern kommunikation och infrastruktur. "Teknisk plattforms tillgänglighet", index 99,9 99,9 99,9 99,9 100 119(129)
Administrativt stöd Sektorsövergripande Organisation Sektorns uppdrag Sektorn tillhandahåller service till den politiska organisationen, till förvaltningen samt till företag och medborgare och övriga externa intressenter. Under sektorn organiseras funktionerna för utveckling, ekonomi och upphandling samt personaladministration. Sektorn styrs av reglementen, lagar, avtal, policyer och beslut från kommunstyrelse samt kommunfullmäktige. Politiska uppdrag Sektorn behandlar löpande politiska uppdrag som ges löpande under året När det gäller näringslivsverksamheten har det gjorts en politisk prioritering avseende ambitionsnivå och omfattning som innebär behov av omprioritering av resurserna inom förvaltningen.. Utöver dagens verksamhet är det aktuellt med näringslivslots och resurser för centrumutveckling. Vidare sorterar Råda Säteri under näringslivsfunktionen och även här har ambitionsnivån höjts. Även ambitionsnivån avseende kommunikation har prioriterats politiskt. De strategiska kommunikationsfrågorna har blivit alltmer aktuella och behovet av stöd till både politik och förvaltning ökar. Ett antal områden som idag ligger i sektorerna kommer successivt att prövas för att föra över ansvar och resurser till utvecklingsfunktionen. Inför denna prövning behövs politisk prioritering avseende ambitionsnivå och omfattning. Som underlag för en sådan prövning tar förvaltningen fram separata underlag och dialoger genomförs utifrån politiska initiativ. 120(129)
Sektorns ekonomi Resultatbudget/plan -2020 Belopp i tkr Bokslut 2016 Taxor och avgifter 2 650 2 470 0 0 0 Hyror och arrenden 0 0 1 186 1 186 1 186 Bidrag 45 0 0 0 0 Försäljning av verksamhet och entreprenad 1 652 1 456 1 456 1 456 1 456 Övriga intäkter 269 0 50 50 50 Summa intäkter 4 616 3 926 2 692 2 692 2 692 2019 2020 Lönekostnaderna m.m. 39 870 47 309 45 470 45 470 45 470 Köp av huvudverksamhet 22 263 23 890 24 780 24 780 24 780 Lokalhyror och markhyror 2 073 1 839 2 678 2 678 2 678 Avskrivningar och internränta 271 201 189 189 189 Övriga kostnader 22 225 16 571 19 564 20 424 21 364 Summa kostnader 86 702 89 810 92 681 93 541 94 481 Nettokostnader 82 086 85 884 89 989 90 849 91 789 Ekonomifunktionen utökas med budget för 2,0 ekonomer och 0,5 upphandlare. Finansiering har skett genom överföring från sektorn för socialtjänst och sektorn för samhällsbyggnad. Räddningstjänstförbundet räknar årligen upp medlemsavgiften. Jämfört med plan är uppräkningen för och 2019 lägre än plan men ökar igen för 2020. Sektorn lämnar finansiering avseende 1,0 tjänst e- tjänstsamordnare till IT-funktionen. Miljö- och hälsoskydd flyttas organisatoriskt till egen anslagsbindningsnivå inom sektorn för samhällsbyggnad. Näringslivsverksamheten har flyttats från sektorn för samhällsbyggnad och ingår i utvecklingsfunktionen. Total överförd budget för näringsliv är 1 186 tkr i intäkter och 5 621 tkr i kostnader. en för före detta IT-chefen flyttas från IT inom sektorn för teknik och förvaltningsstöd med kostnader på 956 tkr till utvecklingsfunktionen inom sektorn för administrativt stöd. 121(129)
Fördelning av bruttokostnader för år Investeringsbudget/plan -2022 Verksamhet, tkr Bokslut 2016 Inkomst 0 0 0 0 0 0 0 Utgift 0 7 511 2 115 1 690 1 917 1 836 931 Nettoutgift 0 7 511 2 115 1 690 1 917 1 836 931 Investeringarna består i huvudsak av den kommungemensamma budgeten för konstnärlig utsmyckning som motsvarar 0,5 procent av kommunens samlade investeringsbudget. Under budgeterar sektorn för investering i en e-handelsmodul. 2019 2020 2021 2022 122(129)
Ledning Beskrivning Kommunledningen består av kommundirektören, som är kommunens högsta tjänsteman. Kommundirektören är även sektorschef för sektorn för administrativt stöd. Under funktionen budgeteras dessutom förbundsavgifter och förvaltningsgemensamma utredningar. I förbunds-avgifterna ingår bland annat medlemsavgift till Räddningstjänstförbundet Storgöteborg vars uppgift är att ansvara för räddningstjänst samt förebyggande åtgärder mot brand. Ekonomi Ledning, tkr Bokslut 2016 2019 Intäkt 53 0 0 0 0 Kostnad 38 423 34 274 33 745 34 555 35 445 Netto 38 370 34 274 33 745 34 555 35 445 Räddningstjänstförbundet räknar årligen upp medlemsavgiften. Jämfört med plan är uppräkningen för och 2019 lägre än plan men ökar igen för 2020. Funktionen lämnar finansiering avseende 1,0 tjänst e- tjänstsamordnare till IT samt finansiering för diverse licenser till utvecklingsfunktionen samt personalfunktionen. för inköp av profilprodukter förs över kommunikationsenheten. 2020 123(129)
Utvecklingsfunktion Uppdrag Den nya utvecklingsfunktionen inrättades i juli och ersätter den tidigare kanslifunktionen. Näringslivsverksamheten flyttas från sektorn för samhällsbyggnad till utvecklingsfunktionen. Administration och sekretariat samlas inom en enhet med en chef underställd utvecklingschefen. Dessutom ingår kommunikationsverksamheten i funktionen, liksom ansvaret för frågor om digitalisering och Agenda 2030. Ett antal områden som idag ligger i sektorerna kommer successivt att prövas för att föra över ansvar och resurser till utvecklingsfunktionen. Funktionens uppdrag och innehåll kommer att byggas upp efter hand. Funktionen styrs huvudsakligen av lagar, avtal, policyer och reglementen samt av kommunstyrelsens verksamhetsmål. Funktionen ska fullgöra förvaltningens uppgifter vad avser post och diarium, ärendehantering, centralarkiv, allmänna val och information, samt svara för sekreterarskap för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, revisorer, pensionärsråd, rådet för funktionshinderfrågor och kommundelsstämmor. I uppdraget ingår också att vara administrativt stöd till kommunfullmäktiges fasta och tillfälliga beredningar. Funktionen ansvarar för intern konsultation och utbildning i juridiska frågor till sektorerna samt samordning av strukturerna i kommunens långtidsplanering, ärendehantering och gemensamma administrativa rutiner. Kommunikation är ett prioriterat område under. Förvaltningen ska utvecklas mot att bli en serviceorganisation där kommunikation är ett strategiskt ledningsverktyg. Bilden av kommunen ska utvecklas med hjälp av varumärkesplattform för såväl kommunvarumärke som arbetsgivarvarumärke. Arbetet med att utveckla kommunikationen leds och samordnas av kommunikationsverksamheten. De globala målen för hållbar utveckling, Agenda 2030, är ett annat prioriterat område för. En strategisk plan ska utarbetas för hur kommunen ska arbeta med Agenda 2030. en ska beskriva prioterade områden inom t ex miljö, hälsa och internationella insatser samt beskriva hur uppföljning av arbetet ska ske. Näringslivsarbetet utgår från det politiska inriktningsmålet "Härryda kommun ska vara en ledande och attraktiv näringslivskommun". Kommunen ska attrahera nya företag samt stimulera entreprenörskap och tillväxt i befintligt näringsliv. Kommunen ska verka i regionala forum för att utveckla näringslivet och regionen. Förvaltningens internationella arbete samordnas inom näringsliv. Genom internationella kontakter ska förvaltningens verksamheter utvecklas och samtidigt bidra till utveckling av omvärlden. Sedan år 2015 ligger ansvaret för utvecklingen av Råda säteri inom Näringslivsverksamheten. Grundtanken är att Råda säteri ska utvecklas ytterligare mot ett lokalt rekreationsområde och också ett mer attraktivt område för närturism. Informationsmått 2019 2020 Utfall 2016 Antal företagsbesök. 30 30 30 30 40 Antal diarieförda ärenden. 700 800 800 800 844 124(129)
Ekonomi Utvecklingsfunktion, tkr Bokslut 2016 2019 Intäkt 13 0 1 236 1 236 1 236 Kostnad 12 052 12 958 20 667 20 717 20 767 Netto 12 039 12 958 19 431 19 481 19 531 Funktionen har utökats med budget för profilprodukter och licenser. Finansiering har delvis skett internt inom sektorn. Verksamheten för näringsliv flyttas över från sektorn för samhällsbyggnad till utvecklingsfunktionen. Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse 2020 Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Härryda kommun ska vara en ledande och attraktiv näringslivskommun. Härryda kommun medverkar aktivt till utvecklingen av starka och långsiktigt hållbara profilområden i kommunens näringsliv. Härryda kommun är en professionell, kommunikativ och serviceinriktad dialogpartner till näringslivet. Härryda kommun har en aktiv roll i samarbetet med skolan och regionala organisationer som arbetar med näringslivsfrågor. Härryda kommun ska aktivt arbeta tillsammans med Business Region Göteborg för att utveckla identifierade affärsområden. Härryda kommun ska kontinuerligt tillhandhålla relevant information till företagen. Härryda kommun ska vara bland de 10 främsta kommunerna i landet avseende mätning av lokalt företagsklimat Härryda kommun jobbar aktivt med omvärldsbevakning. Härryda kommun ska ha ett nära samarbete med de lokala företagarnätverken. Härryda kommun ska varje år genomföra en näringslivsdag. Kommunen arbetar aktivt för samarbetet mellan skolan och regionala organisationer genom olika projekt såsom arbetslivsdag och fadderföretag. Närheten till flygplatsen och den strategiska närheten till Göteborg och Borås skapar förutsättningar för bra företagsetableringar. Genom att delta i aktiviteter anordnade av Business Region Göteborg tar Härryda kommun en aktiv roll för företagsetableringar inom regionen. Tre gånger per år skickas tidningen Näringslivet till kommunens alla företag och nio gånger årligen skickas det digitala nyhetsbrevet ut. Tidningen och nyhetsbrevet informerar om frågor som rör företagen som är etablerade i Härryda kommun. Kommunen arbetar ständigt på att informera företagen om aktuell och relevant information som underlättar företagandet på olika digitala kanaler. Målet ska uppfyllas genom att arbeta för att: - förenkla för företagen genom digital service - erbjuda en förutsägbar, transparent och samordnad ärendeprocess med tydlig kommunikation - förstärka bemötande, tillgänglighet och kompetens inom myndighetsutövning - mark skall finnas tillgänglig för företagsetableringar Att arbeta aktivt med omvärldsbevakning är ett centralt arbete inom Näringsliv, varför medarbetare både arrangerar och deltar i nationella och internationella aktiviteter. Samarbetet med de lokala företagarnätverken sker kontinuerligt under året med olika aktiviteter och styrelsearbete. Kommunen arrangerar tillsammans med de lokala företagarnätverken en näringslivsdag för att öka samarbetet mellan kommunen och företagen. 125(129)
Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Härryda kommun är drivande och tar regionalt ansvar i näringslivspolitiska frågor. Informationen från funktionen ska uppfattas som tydlig och servicen ska vara professionell. Funktionen ska ha ett konsultativt arbetssätt och sträva efter att nyttja den mest effektiva kommunikationskanalen för varje informationstillfälle samt anpassa kommunikationen till målgruppen. Funktionen kommer under perioden arbeta med att ytterligare utveckla och digitalisera de administrativa rutinerna avseende bland annat dokument- och ärendehantering e-arkiv samt tjänster till företagen i kommunen. 126(129)
Ekonomi och upphandling Uppdrag Funktionens uppgift är att vara kommunens samlade enhet för ekonomi- och upphandlingsfrågor. I uppdraget ingår att stödja kommunstyrelsen och förvaltningen i ekonomiska frågor och hantera kommunens samtliga kund- och leverantörsfakturor. Funktionen upprättar månadsrapporter, bokslut samt sammanställer kommunens förvaltningsberättelse och budget. Funktionen hanterar alla kommungemensamma ramavtal samt ramavtal som är specifika för sektor för socialtjänst samt utbildning och kultur. Kommunens försäkringar samordnas. Informationsmått 2019 2020 Utfall 2016 Antal leverantörsfakturor. 59 000 59 000 60 000 60 000 59 993 Varav elektroniska. 30 000 35 000 35 000 40 000 24 671 Antal kundfakturor. 104 000 104 000 105 000 105 000 - Ekonomiska rapporter till KS. 6 6 6 6 6 Ekonomi Ekonomi och upphandling, tkr Bokslut 2016 2019 Intäkt 1 262 1 306 1 306 1 306 1 306 Kostnad 15 496 15 906 18 312 18 312 18 312 Netto 14 234 14 600 17 006 17 006 17 006 Funktionen utökas med budget för 2,0 ekonomer och 0,5 upphandlare. Finansiering har skett genom överföring från sektorn för socialtjänst samt sektorn för samhällsbyggnad. Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse 2020 Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Information från funktionen ska uppfattas som tydlig och servicen ska vara professionell. Chefsenkät görs vartannat år. Beslutstödssystemet Qlikview kommer att fortsätta utvecklas och fler applikationer kommer anslutas för att ytterligare förbättra och bredda möjligheterna till information och uppföljning. 127(129)
Personal Uppdrag Personalfunktionen är kommunens centrala resurs för personalfrågor. Huvuduppgifterna är att genom ett konsultativt arbetssätt stödja chefer i personalfrågor. Funktionen ska se till att kommunen som arbetsgivare följer lagar, avtal och policyer inom området, samt följer upp och kontrollerar bland annat sjukfrånvaron. Funktionen arbetar även med strategiska personalfrågor som ledarutveckling och kompetensförsörjning. Till arbetsuppgifterna hör även kommuncentrala förhandlingar och samordning av löneöversynen i kommunen. Funktionen ansvarar för all lönehantering, pensionshantering och personalstatistik av olika slag. Den förebyggande personalvårdsenheten Oasen ingår som en del av personalfunktionen. Oasen har två huvuduppgifter: dels att arbeta med att förebygga ohälsa, dels att arbeta med verksamhetsutveckling och arbetslagsutveckling. Oasen arbetar även med rehabilitering av medarbetare i nära samarbete med personalspecialisterna. Informationsmått 2019 2020 Utfall 2016 Antal löneutbetalningar per år. 50 000 51 000 51 000 51 000 51 589 Antal tillsvidareanställda. 2 785 2 825 2 885 2 885 2 748 Antal visstidsanställda. 351 366 381 381 340 Ekonomi Personal, tkr Bokslu t 2016 2019 2020 Intäkt 493 150 150 150 150 Kostnad 19 433 19 799 19 957 19 957 19 957 Netto 18 940 19 649 19 807 19 807 19 807 Verksamhetens budget har utökas med medel för licenser. Finansiering har skett internt inom sektorn. Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål för måluppfyllelse Information från funktionen ska uppfattas som tydlig och servicen skall vara professionell. Funktionen har som målsättning att under de kommande åren bibehålla nivån på service, kvalitet och tillgänglighet gentemot chefer och övriga medarbetare. Funktionen kommer, i samråd med kommundirektören och förvaltningens ledningsgrupp, att fortsätta utveckla chefs- och ledarutbildningen i kommunen. 128(129)
Indikatorer Verksamhetsmål Indikator 2019 2020 Utfall 2016 Härryda kommun har en aktiv roll i samarbetet med skolan och regionala organisationer som arbetar med näringslivsfrågor. Härryda kommun ska aktivt arbeta tillsammans med Business Region Göteborg för att utveckla identifierade affärsområden. Härryda kommun ska kontinuerligt tillhandhålla relevant information till företagen. Härryda kommun ska vara bland de 10 främsta kommunerna i landet avseende mätning av lokalt företagsklimat Härryda kommun jobbar aktivt med omvärldsbevakning. Härryda kommun ska ha ett nära samarbete med de lokala företagarnätverken. Härryda kommun ska varje år genomföra en näringslivsdag. Information från funktionen ska uppfattas som tydlig och servicen skall vara professionell. Information från funktionen ska uppfattas som tydlig och servicen ska vara professionell. Informationen från funktionen ska uppfattas som tydlig och servicen ska vara professionell. Härryda kommun deltar aktivt i Business Region Göteborgs nätverksträffar för näringslivschefer. Antal nätverksträffar. Ska vara aktiva i minst två för kommunen viktiga profilområden. Tidningen Näringslivet i Härryda kommun skickas till samtliga företag två ggr/år. Ett digitalt nyhetsbrev skickas till företagen minst åtta ggr/år. Svenskt Näringslivs årliga rankning Lokalt företagsklimat. Härryda kommun deltar på/arrangerar varje år fyra nationella eller internationella aktiviteter för ökad kunskap. Samarbete i minst ett projekt/aktivitet per år och företagarnätverk. Uppföljningen av företagens nöjdhet med dagen (Betygsskala 1 4). Jag får bra service av personalen på personalfunktionen, %. Jag får ett vänligt bemötande av personalen på personalfunktionen, %. Den information jag får av personalfunktionen är av hög kvalitet, %. Personalen på personalfunktionen är tillgänglig när jag behöver hjälp, %. Jag får bra service av personalen på ekonomi- och upphandlingsfunktionen, %. Jag får ett vänligt bemötande av personalen på ekonomi- och upphandlingsfunktionen, %. Den information jag får av ekonomioch upphandlingsfunktionen är av hög kvalitet, %. Informationsindex avseende kommunens webbplats, % av maximal. 8 8 8 8 8 2 2 2 2 2 2 3 3 3 2 9 9 9 9 9 1 1 1 1 24 10 10 10 10 12 7 7 7 7 7 4 4 4 4 3,7 95 95 95 96 97 95 95 95 96 100 95 95 95 96 99 95 95 95 96 96 98 98 98 98 93 98 98 98 98 97 98 98 98 98 92 9,1 9,1 9,1 9,1 8,3 129(129)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum -11-13 193 Dnr KS32 Fastställande av budget/plan -2022 Härryda kommun har ett fastställt arbetssätt för långtidsplanering. Förslag till budget/plan från partierna behandlas som ett förslag "paket". Det innebär att partiernas förslag ska innehålla nedanstående delar som är en del i långtidsplaneringen. Bostadsförsörjningsprogram 2022 Bostadsförsörjningsprogrammet är en del av kommunens långsiktiga arbete med planförsörjning och investeringsbudget. På kort sikt utgör programmet underlag för detaljplaneläggning, projektering och för upprättande av befolkningsprognosen. Mål för ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att det för ekonomin ska anges de finansiella mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. För verksamheten ska också anges mål och riktlinjer/verksamhetsmål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Driftbudget, inklusive verksamhetsplan och verksamhetsmål för år 2020 samt investeringsbudget -2022 Varje år ska en budget upprättas för nästa kalenderår samt en plan för de kommande tre åren för driftbudget och fem åren för investeringsbudget. året utgör första året i planen, Exploateringsbudget 2022 Varje år upprättas en exploateringsbudget som redovisar de exploateringsprojekt som är aktuella för planperioden. Lokalresursplan 2022 En del i långtidsplaneringen är upprättandet av en samlad lokalresursplan (LRP) för den kommunala verksamheten. Utdebitering Kommunfullmäktige ska varje år fastställa utdebiteringen för kommande år. Tak för nettoinvesteringar Kommunfullmäktige fastställer från och med ett tak för nettoinvesteringar. Signatur justerande Utdragsbestyrkande Sida 1(5)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum -11-13 Långfristig upplåning Utifrån investeringsbudgeten bedöms ett behov finnas av långfristig upplåning under. Anslagsbindning Anslagsbindningsnivån fastställs varje år för drift- och investeringsbudget. Uppdrag I samband med budget/plan finns möjlighet att i partiernas förslag lämna uppdrag till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen behandlade ärendet i 318/. Kommunfullmäktiges behandling Yttranden Per Vorberg (M), Patrik Linde (S), Calle Johansson (SD), Hans Hofflander (L), Roland Jonsson (MP), Eva Rydén (C), Jan-Inge Forsberg (SP), Bengt Andersson (V), Steinar Walsö- Kanstad (KP), Håkan Eriksson (KD), Kersti Lagergren (M), Thomas Gustafsson (S), Anders Halldén (L), Ing-Marie Rydén Höök (L), Siw Hallbert (S), Robert Langholz (S), Erik Lagerström (L), Mats Werner (S), Marcus Berggren (MP), Ulla-Karin Johansson (S) och Björn Magnusson (S). Yrkanden Per Vorberg (M) yrkar med instämmande av Hans Hofflander (L), Eva Rydén (C), Jan-Inge Forsberg (SP), Steinar Walsö-Kanstad (KP), Kersti Lagergren (M), Ing-Marie Rydén Höök (L), Anders Halldén (L), Håkan Eriksson (KD) och Erik Lagerström (L) bifall till kommunstyrelsens förslag enligt bilaga 2. Roland Jonsson (MP) yrkar bifall till förslag till budget/plan för -2022 enligt bilaga 3. Patrik Linde (S) yrkar med instämmande av Bengt Andersson (V), Thomas Gustafsson (S), Siw Hallbert (S), Robert Langholz (S) och Mats Werner (S) bifall till förslag till budget/plan för -2022 enligt bilaga 4. Calle Johansson (SD) yrkar bifall till förslag till budget/plan för -2022 enligt bilaga 5. Propositionsordning Signatur justerande Utdragsbestyrkande Sida 2(5)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum -11-13 Ordförande redovisar att hon kommer att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag och ovanstående yrkanden i sin helhet från Roland Jonsson, Patrik Linde och Calle Johansson. Kommunfullmäktige godkänner redovisad propositionsordning. Proposition Efter ställd proposition på kommunstyrelsens förslag och ovanstående yrkanden i sin helhet från Roland Jonsson, Patrik Linde och Calle Johansson finner ordföranden att kommunstyrelsen beslutat bifalla kommunstyrelsens förslag. Votering begäres. Ordföranden meddelar att kommunstyrelsens förslag är huvudförslag. Motförslag Följande yrkanden kvarstår: Roland Jonssons yrkande Patrik Lindes yrkande Calle Johanssons yrkande Efter ställd proposition finner ordförande att kommunfullmäktige beslutat att Patrik Lindes yrkande ska vara motförslag i huvudvoteringen. Huvudvotering Följande voteringsproposition godkännes. Den som bifaller kommunstyrelsens förslag röstar Ja. Den som bifaller Patrik Lindes yrkande röstar Nej. Voteringen utfaller så att 28 ledamöter röstar Ja, 12 röstar Nej och 9 avstår, bilaga 6, voteringslista. Kommunfullmäktige har således beslutat bifalla kommunstyrelsens förslag. Signatur justerande Utdragsbestyrkande Sida 3(5)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum -11-13 Beslut Kommunfullmäktiges beslut i enlighet med kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige fastställer bostadsförsörjningsprogram för perioden 2022 enligt förvaltningens förslag daterat den 13 juni med tillägg och ändringar enligt bilaga 2. Kommunfullmäktige fastställer mål för god ekonomisk hushållning för perioden 2020 enligt förvaltningens förslag daterat den 13 juni med tillägg och ändringar enligt bilaga 2. Kommunfullmäktige fastställer driftbudget inklusive verksamhetsplan för och plan för 2019 2020 samt investeringsbudget för -2022 enligt ekonomiutskottets förslag 12/ med tillägg och ändringar enligt bilaga 2 samt med ändringar med anledning av genomförda organisationsjusteringar. Kommunfullmäktige fastställer exploateringsbudget för perioden -2022 enligt förvaltningens förslag daterat den 13 juni med tillägg och ändringar enligt bilaga 2. Kommunfullmäktige fastställer lokalresursplan för perioden 2022 enligt förvaltningens förslag daterat den 13 juni med tillägg och ändringar enligt bilaga 2. Kommunfullmäktige fastställer den kommunala utdebiteringen för år till 20,62 öre per skattekrona. Kommunfullmäktige fastställer tak för nettoinvesteringar till 400 mnkr för år. Kommunfullmäktige beslutar att långfristig upplåning får ske år med 250 mnkr upp till maximal långfristig skuld på 800 mnkr enligt bilaga 2. Kommunfullmäktige beslutar att anslagsbindning för drift- och investeringsbudget ska ske enligt bilaga 2. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att genomföra en teknisk justering av sektorernas ramar i budget avseende avslutad lönerevision. Signatur justerande Utdragsbestyrkande Sida 4(5)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum -11-13 Kommunfullmäktige lämnar uppdrag åt kommunstyrelsen enligt bilaga 2. Mot beslutet reserverar sig Mats Werner (S), Birgitta Eriksson (S), Thomas Gustafsson (S), Ing-Marie Samuelsson (S), Robert Langholz (S), Patrik Linde (S), Björn Magnusson (S), Siw Hallbert (S), Oskar Sköld (S), Ulla-Karin Johansson (S), Kerstin Sandberg (V), Bengt Andersson (V), Calle Johansson (SD), Sebastian Johansson (SD), Anders Johansson (SD), Reine Wahlberg (SD) och Boris Leimar (SD). ---------------------- Signatur justerande Utdragsbestyrkande Sida 5(5)
Med plan för 2019-2020 för Härryda kommun
Redaktionella justeringar: Version -09-19 08:15 Uppdaterat felaktigt årtal s.5 Justerat långfristigt upplåningsbelopp till 250mkr Uppdaterat felaktigt årtal s. 21 Uppdaterat anslagsbindning 1
Majoritetens förslag till budget och planer 2019-2020 för Härryda kommun Den styrande majoriteten består av fem partier, moderaterna, liberalerna, centerpartiet, kristdemokraterna och sportpartiet. Vi är fem olika partier som tycker olika i vissa frågor men som ser vikten av ett stabilt långsiktigt samarbete. Vi visar respekt för varandras åsikter, och i ett bra samarbete ingår det att samtliga partier oavsett mandatstorlek får vara beredda att kompromissa för att hitta en gemensam ståndpunkt i olika beslut som t.ex. budget. Vi har alla ett stort fokus på våra medborgare och det är viktigt att vi tydligt visar i ord och beslut vår viljeriktning så att förvaltningen vet vad som skall göras och att medborgare ser nyttan. Denna budget som du nu läser är en gemensam budget som vi alla står för och anser är ansvarsfull med medborgarnas pengar. Mölnlycke -09-18 för Moderaterna för Liberalerna för Centerpartiet för Kristdemokraterna för Sportpartiet 2
paket för plan 2019-20 Inledning I vårt budgetförslag för och planer för 2019-2020 fortsätter vi vårt arbete med tydligare politisk styrning och nödvändiga förändringar för att nå våra mål. Vi är medvetna om att det i plan för 2020 ser allvarligt ut. Därför är det viktigt att vi fortsätter arbetet med att hitta smartare sätt att arbeta, detta gäller såväl politik som förvaltning. Vi kommer noga följa utvecklingen och är beredda att vidta nödvändiga åtgärder och ta vårt ansvar för ekonomin och stabiliteten för kommunen när och om så krävs. I vårt förslag finns stora satsningar som vi ser ha goda effekter både på kort och lång sikt, och vi bedömer att med våra förslag så kommer de ekonomiska förutsättningarna förbättras över tid. en är en helhet och bygger på att alla delar hänger ihop som ett paket. Vår budget tar utgångspunkt i förvaltningens förslag till budget innehållande följande dokument: 0.0 Innehåll budgetpärm 2022 1.1 Orientering i budgetpärm 1.2 Ekonomiska begrepp 2.1 TIDPLAN för Eku och plan 2.2 KF 170327 Anvisningar för plan.2022 Rapport 2.3 Alliansens strategiska program 2.4 Upprättande av budget och plan 2022 3.1 Befolkningsprognos 3.2 BFP--2022 Hög 3.3 170613 Förvaltningens förslag LRP -2022 3.4 Komplett fil med politiska uppdrag i budget och planer 2021 4.0 Skrivelse till förvaltningens förslag budget och planer 2022 4.1 Förvaltningens beskrivning till budgetförslag 170613 (bilaga 1 till tjän.skriv) 4.2 Bilaga 2, förslag till investeringsplan 2022 4.3 Bilaga 3 Exploatering 2022 170613 5.1 Synpunkter från rådet för funktionshinder 5.2 Synpunkter från pensionärsrådet 5.3 Synpunkter från RIFO 5.4 Fackens synpunkter på förvaltningens förslag 5.5 Förslag till revisorernas budget Med detta som utgångspunkt har vi arbetat fram en budget med justeringar och tillägg olika delar som följer: 3
Grundskolepaket En kunskapskommun med växande ambitioner En kommun med höga ambitioner måste ha ett utbildningsväsende i världsklass, från förskolan till gymnasiet. Majoriteten i Härryda kommun har därför gjort prioriteringen att under en tid arbeta hårt med att lösa de utmaningar utbildningssektorn har och står inför. En väl fungerande skola ger människor makt att själva forma sina liv men är också en förutsättning för att komma i arbete och skapar på sikt förutsättningar till ett hållbart samhälle. Utbildningen i grundskolan ska ge alla elever de kunskaper och färdigheter de behöver för att delta i samhällslivet och i fortsatt utbildning. Alla elever ska utifrån sina förutsättningar utmanas att nå längre. I Härryda kommun har skolan under många år varit framgångsrik tack vare alla de kompetenta och drivna lärare, rektorer och annan personal, något som i flertalet nationella mätningar gett höga betyg. Det betyder inte att man kan vara stillasittande och nöjd med dagens resultat, utveckling måste ständigt ske för att kommunen fortsatt ska ha en hög kvalité inom skolan. I förra budgeten beslutade vi om en stor satsning på 4 miljoner till fritidshemmens kvalité som fortsätter även 2019. Majoriteten i Härryda kommun presenterar nu i denna budget ytterligare ett antal steg som ämnar till att stärka grundskolan. Utökade ekonomiska resurser till varje rektor En förutsättning för att kunna bedriva en skolverksamhet på hög nivå är att tillräckliga ekonomiska resurser finns. Varje rektor måste ha möjligheten att i största möjliga utsträckning kunna styra över verksamheten på sin egna skola. Därför föreslår majoriteten en resursökning om 1 000kr/elev (idag ca 2000kr/elev och år) till den Läromedelsbudget som rektorn har direkt inflytande över. Syftet med resursökningen är att ge rektorerna en ökad möjlighet till att kunna sätta in olika typer av åtgärder eller göra inköp och aktiviteter för att höja resultaten och kvalitén på sin skola. Kostnaden för detta beräknas till ca. 6 miljoner. Utökade ekonomiska resurser till kulturaktiviteter och studiebesök Majoriteten lägger även centrala medel om 200 000 kr för att skapa likvärdiga möjligheter till studiebesök eller kulturaktiviteter av olika slag. Detta för att motivera, komplettera, bredda och fördjupa olika ämneskunskaper för alla elever, oberoende av vilken ort skolar ligger i. Arbetsgrupp kring skolan För att ta ett helhetsgrepp om grundskolan har majoriteten valt att fram till våren ge kommunstyrelsens arbetsgrupp för skolfrågor ett särskilt uppdrag som kommer att fokusera på skolans utveckling. Gruppens arbete ska vara resultatinriktat och göras gediget, där målbilden är att presentera ett genomarbetat politiskt paket med förslag på lösningar på de utmaningar skolan har och står inför. Majoriteten har bland annat identifierat att det finns anledning att närmare undersöka rektorernas arbetsmiljö, fritidshemmens roll, skollokaler, klassers storlekar och nuvarande upplägg av elevhälsa. Detta är bara ett axplock av de områden gruppen kommer att arbeta med. 4
Förstärkning av psykologtjänster inom utvecklings- och stödenheten Alla elever ska ges möjligheter att uppnå kunskapsmålen, oavsett förutsättningar. Det är viktigt att alla elever får den kunskapsstimulans de behöver för att utvecklas. För elever som behöver extra stöd ska insatser sättas in tidigt samtidigt som elever som har lättare att lära ska ges extra stimulans. Nolltolerans mot dåliga skolor ska gälla. Skolan skall därför försäkra sig om att en elev når den lägsta acceptabla kunskapsnivån. Eleverna skall få ledning och stöd att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Även de elever som når kunskapskraven kommer att få ledning och stöd att nå längre. I nuläget minskar antalet elever som lämnar grundskolan med fullständiga betyg. Delvis är detta beroende på att deras inlärningssvårigheter inte i tid uppmärksammats av skolan och inte utretts i tid. Vi vet att tidiga insatser på många sätt har en avgörande effekt för utveckling, hälsa och förutsättningar senare i livet. Trots detta får barn och unga inte det stöd de behöver, vilket tydligt märks inom skola och utbildning. En delfaktor för detta är att tillgången på psykologisk kompetens i skolan är otillräcklig. Därför förstärker vi med två nya psykologtjänster som inrättas vid utvecklings- och stödenheten i syfte att utveckla och fördjupa kontaktytan med skolorna. I deras uppdrag skall också ingå att stödja den pedagogiska personalen möjligheter att tidigare identifiera barn med behov av stöd och vilka insatser som då krävs. Satsning i grundskolepaketet: 1) Redan beslutad satsning i budget för på 4 miljoner till fritidshemmen. 2) Resursökning om 1 000kr/elev till den Läromedelsbudget som rektorn har direkt inflytande över. 3) Centrala medel om 200 000 kr för att skapa likvärdiga möjligheter till studiebesök på t.ex. företag eller kulturaktiviteter. 4) Resursförstärkning med två nya psykologtjänster som inrättas vid utvecklingsoch stödenheten. För 2019 innebär detta en grunskolesatsning på 4 miljoner + 7,4miljoner kronor. Till detta kommer den brett politisk sammansatta arbetsgruppen för skolfrågor som har inrättats i kommunstyrelsen, att återkomma med förslag på åtgärder inom grundskolan för högre kvalitét och bättre resultat. 5
Uppdrag: Kommunikation - ambitionsnivå Beskrivning I 4.1 Förvaltningens beskrivning till budgetförslag 170613 (bilaga 1 till tjänsteskrivelse), beskrivs att de strategiska kommunikationsfrågorna har blivit alltmer aktuella och behovet av stöd både till politiken och förvaltning ökar. Därför efterfrågas ambitionsnivån utifrån politisk prioritering. Vi står inför utmaningar: - Digitaliseringen ställer nya krav på oss som organisation. - Kompetensförsörjning skapar konkurrens mellan kommuner - Förtroendet hos invånare och företag behöver ständigt förtjänas - Stora projekt Utvecklingen ställer krav på kommunen. Vi vill gå från en myndighet till en serviceorganisation med myndighetsansvar. Vi ska finnas för våra invånare på de arenor där de finns. Vi ska lyssna på dem och berätta vad vi gör och varför. Vi ska få företag att komma hit, trivas och utvecklas. Vi ska vara en arbetsgivare där våra anställda trivs med att gå till jobbet men också någon som andra gärna vill jobba för. Kommunikation ska inte vara ett isolerat egenintresse utan en naturlig grund i organisationen och måste starta uppifrån. Genom att lyfta upp kommunikationen som ett strategiskt ledningsverktyg skapar vi förutsättningar för att stärka den inre effektiviteten. Vi skall vara en kommunikativ organisation där de övergripande målen är tydliga och där chefer blir goda kommunikatörer med förmåga att bryta ner målen till sina respektive verksamheter. Det i sin tur skapar en bättre förståelse, meningsfullhet och ett sammanhang för de anställda. Arbetet med att ta fram en vision för kommunen skall påbörjas i år. Den bör i sin tur följas av en varumärkesplattform för såväl kommunvarumärke som arbetsgivarvarumärke. Vad säger vi om Härryda kommun och hur vill vi att andra ska uppfatta oss? Vilka är våra grundläggande värderingar och varför ska man välja att arbeta här istället för i en annan kommun? Digitaliseringen skapar nya möjligheter men ställer också krav på kommunen som organisation. Invånare kan och vill vara delaktiga, också på nya sätt och i nya kanaler. Dialog sker i alla former - allt från ett facebookinlägg till en kommundelsdialog - men också i mötet mellan en vårdnadshavare och pedagog vid hämtning på förskolan eller i bemötandet i ett telefonsamtal. Det handlar både om att lyssna in reaktioner och synpunkter men också om att berätta om varför vi gör som vi gör. 6
Politik och förvaltning - vi är alla ambassadörer och med kommunikationen som en stabil grund skapar vi en transparent och tydlig organisation där vi alla är trygga med vad vi gör och varför. Genom proaktiv och planerad kommunikation minskar också risken för missförstånd och missförstånd, som i sin tur kan försena viktiga processer. Kommunikationsenheten/verksamheten bör få uppdraget att utveckla bilden av Härryda kommun genom externkommunikation, internkommunikation, varumärke och grafisk produktion. Kommunikationsenheten ska bidra långsiktigt till kommunens strategiska mål och driva kommunikationen i den dagliga dialogen med kommuninvånare. Kommunikation ska ses som ett strategiskt ledningsverktyg och genomsyra organisationen och planerad, proaktiv kommunikation ska vara en naturlig del, inte ett tillval. För att detta ska kunna genomföras behöver kommunikationsenheten stärkas personellt men också få mandat att initiera, driva och genomföra. för kommunikationsinsatser bör centraliseras för att kommunikationen ska tillåtas bli så genomgripande som enheten anses krävs. Stöd bör också kunna köpas in, t ex genom avtal med större byråer. Uppdrag: Förvaltningen får i uppdrag att organisera och vidta de åtgärder som behövs för att leva upp till intentionerna som beskrivits. Detta skall lösas inom ramen för totalbudgeten för, och om det behövs förändrad resurstilldelning för 2019 så skall det arbetas in i förvaltningens förslag till budget. 7
Uppdrag: Näringsliv - ambitionsnivå Bakgrund I 4.1 Förvaltningens beskrivning till budgetförslag 170613 (bilaga 1 till tjänsteskrivelse) står det När det gäller näringslivsverksamheten behöver en politisk prioritering avseende ambitionsnivå och omfattning av verksamheten göras för att bedöma resursbehovet. Utöver dagens verksamhet kan det vara aktuellt att diskutera behovet av näringslivslots och resurser för centrumutveckling. Vidare sorterar Råda Säteri under näringslivsfunktionen. Även här bör ambitionsnivån diskuteras utifrån kommunens ambitioner med området. Förvaltningens förslag innebär inga förändringar jämfört med dagens resurstilldelning, men för att uppfylla en hög ambitionsnivå beräknas resurser motsvarande cirka tre tjänster, cirka 2,2 mkr, behöva tillskjutas genom omprioriteringar inom annan verksamhet. Kommunfullmäktige har också under antagit ett nytt inriktningsmål för kommunens näringsliv, som lyder Härryda kommun skall vara en ledande och attraktiv näringslivskommun Vi i den politiska majoriteten anser att näringslivsfunktionen har det viktiga uppdraget att arbeta med utveckling i kommunen, och är en central del i att rekrytera, utveckla och stödja företag. Härryda kommun är en mycket bra näringslivskommun som siktar högre och som vill utmana och gå före. Målet är att vara Sverige bästa näringslivskommun. Göteborgsregionen utvecklas snabbt och fokus i det regionala samarbetet ligger på företagsklimat, tillväxtfrågor och kompetensförsörjning. Samarbete och samverkan genom företagarföreningar, näringslivsråd och enskilda företag skapar förutsättningar för att nå våra gemensamma mål. Tre viktiga funktioner behövs för att nå detta. Företagslots: En väg in i kommunen där företagare får information och hjälp att hitta rätt bland lagar/regler, myndighetskontakter men också hjälp med kontakter till olika handläggare. Allt för att förenkla för företagen och för att skapa ett bra företagsklimat. Nära och täta kontakter med det lokala företagen för att skapa rätt förutsättningar internt och externt för tillväxt. One stop shop där företag får snabb och korrekt hjälp inom ramen för kommunens servicegarantier mot företagen. Platsutvecklare: Mölnlycke och Landvetter centrum förtätas med nybyggnation och samlat grepp bör tas om platsen och dess utveckling av kommersiell service. Platsutvecklaren ska samordna de aktörer som vill bidra till att stärka Mölnlycke och Landvetter centrums attraktivitet mot gemensamma mål. I arbetet ingår att leda arbetet för att ta fram en gemensam handlingsplan, projektleda genomförande, stödja och följa upp insatserna. Huvudfokus ligger inom områdena utveckling av rummen mellan husen, marknadsföring och evenemang samt affärsutveckling. 8
Platsutvecklaren samverkar och samordnar aktörer inom den kommunala verksamheten, fastighetsägare, näringsliv och ideella initiativ. Besöksnäringsutvecklare: Antalet gästnätter i kommunen ökade med 82% mellan 2008-2016. Mest i Göteborgsregionen och på plats 10 i Sverige. Turism och besöksnäring skapar nya möjligheter i våra olika kommundelar. Med digitalisering skapas fler möjligheter för både den inhemska och den internationella turismen. T.ex. så är antalet kinesiska turister den snabbast växande gruppen till Göteborg och med flygplatsens placering mitt i kommunen så finns det goda möjlighet att kommersialisera och produktutveckla våra lokala turistutbud. Speciellt fokus skall läggas på Råda Säteri och den framtida utvecklingen. Uppdrag: Förvaltningen får i uppdrag att organisera och vidta de åtgärder som behövs för att leva upp till intentionerna som beskrivits. Detta skall lösas inom ramen för totalbudgeten för, och om det behövs förändrad resurstilldelning för 2019 så skall det arbetas in i förvaltningens förslag till budget. OBS! Kostnader för Råda Säteri hanteras inom ram för särskilt beslut i KF 9
Uppdrag: Strategiskt arbete med globala målen och Agenda 2030 AGENDA 2030 GLOBALA MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING På ett toppmöte i FN i New York i september 2015 antogs Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Det var ett historiskt möte och resultatet kommer att påverka allas framtid eftersom målen är universella och gäller alla länder, även Sverige. Agenda 2030 är den nya utvecklingsagendan som består av 17 globala mål med sammanlagt 169 delmål. De globala målen för hållbar utveckling ersätter milleniemålen 1. Miljö och utveckling behandlas inte längre som två separata frågor. Vi talar om hållbar utveckling som består av tre sinsemellan lika viktiga perspektiv: socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. För oss i den politiska majoriteten är Agenda 2030 Globala mål för hållbar utvecklig viktigt. För att nå bästa möjliga måluppfyllelse i detta arbete krävs prioriteringar, samordning och uppföljning. Vi skall arbeta med saker där vi vet att vi gör skillnad och där det går att följa upp insatser och åtgärder. Det finns fler frågeområden där vi kan göra insatser som gör skillnad. Vi har t.ex. redan i förra årets budget fattat beslut om att det skall tas fram en strategi för Giftfri kommun och en ny Livsmedelspolicy. Beslut om dessa tas under hösten. 1 Milleniemålen är åtta mätbara mål som handlar om att förbättra livet för fattiga människor och att skapa förutsättningar för en hållbar global utveckling i världen. Milleniemålen kom till efter millennietoppmötet i FN:s högkvarter i New York år 2000. Samtliga 193 av Förenta nationernas medlemsstater och minst 23 mellanstatliga organisationer har kommit överens om att målen ska vara uppnådda år 2015. Utifrån detta arbetade Sverige fram 16 miljömål som skall var uppnådda 2020. 10
Kommunstyrelsen har också gett förvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag på hur kommunen skulle kunna arbeta strategiskt med Agenda 2030 för motsvarande kostnader ca.200-500tkr/år. Detta uppdrag har sitt ursprung i ett uppdrag från kommunfullmäktige. Men det finns många områden där vi kan arbeta med Agenda 2030 och samtidigt följa upp effekterna av vårt arbete. Vi har t.ex. hela planeringen och byggnationen av vårt projekt med en helt ny hållbar stad Landvetter Södra. Inom ramen för detta, tillsammans med målen Internationellt, Innovativt, Modernt och Mänskligt som kommunfullmäktige beslutat om kan vi arbeta med flera delar i Agenda 2030. Vi kan också inom kommunens miljö och parkarbete arbeta för biologisk mångfald och arbeta med växter som stimulerar utvecklandet av biodlingar och andra pollinerande insekter. T.ex. göra blomsterängar av vissa grönytor där det passar. När det gäller internationella insatser, har vi t.ex. bland annat ett åtagande i ett ICLD 2 projekt med Homabay i västra Kenya. Här skulle vi kunna utveckla det samarbetet och försöka stötta ung företagsamhet och skolgång. Här arbetar vi redan med ungas inflytande och demokrati. Det finns många saker vi kan göra men det kräver att vi gör en strategisk plan och prioriterar vad vi skall göra och ser till att det går att mäta och följa upp. Gärna tillsammans med andra parter. Samt avsätter resurser för att kunna hålla ihop arbetet. Uppdrag: Förvaltningen får i uppdrag att ta fram en strategisk plan för hur kommunen ska arbeta med Globala målen och Agenda 2030 i enlighet med intentionerna ovan, och avsätta resurser för att kunna genomföra det. Resurser finansieras inom förvaltningens totala ram för och om extra medel behövs skall detta arbetas in i budget för 2019. 2 ICLD Internationellt Centrum för Lokal Demokrati arbetar för att främja utvecklingen av en hållbar lokal demokrati. Ytterst bidrar detta till en rättvis och hållbar global utveckling och skapar förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. ICLD:s arbete har en viktig funktion att fylla inom ramen för FNs mål för en hållbar global utveckling fram till 2030. 11
Uppdrag: Simhall och ishall i Härryda kommun Under flera år har frågan om simhall i Härryda kommun varit uppe i olika forum. I vår budget för 2016 som beslutades av kommunfullmäktige gavs ett finansierat uppdrag till förvaltningen. Utredningen skulle svara på, förutsättningar och möjligheterna till att det byggs en simhall i kommunen och ge ett beslutsunderlag till politiken. Det skulle bl.a. framgå av utredningen möjliga placeringar, alternativa utformningar, samlokaliseringsmöjligheter, ekonomiska kalkyler med jämförelsekostnader, alternativa tillgänglighetslösningar och miljö- och energikonsekvensbeskrivningar m.m. Uppdraget resulterade i två oberoende av varandra rapporter utförda av PP Arkitekter AB Härryda kommun - Utredning för möjligheter till etablering av simhall 2016-12-13 och Liljewall Badhusutredning Härryda kommun 2016-12-13. Rapporterna har presenterats för kommunstyrelsen, och pekar tydligt på att om Härryda kommun skall bygga ett badhus/simhall så bör den placeras på en plats där det bor och verkar så många människor som möjligt och är en plats med goda kollektivtrafik möjligheter från så stort upptagningsområde som möjligt. Utifrån bl.a. rapporterna och den utveckling som vi har i Härryda kommun och regionen i stort, väljer vi nu att ta nästa steg till att förverkliga byggnation av en simhall. Vi vet att oavsett var placering kommer att ske så är det en lång process kvar innan första simtaget kan tas, och därför är det viktigt att ta nästa steg nu. Projektet Landvetter Södra syftar till att bygga en helt ny hållbar stad för ca 25 000 invånare. Med sina unika möjligheter till att från grunden kunna anlägga hur staden ska se ut och utvecklas, anser majoriteten att byggnationen av en simhall ska arbetas in inom ramen för detta. KF har beslutat att Landvetter Södra skall byggas med fyra inriktningar, Internationellt, Innovativt, Modernt och Mänskligt. En simhall i Landvetter södra skulle ge hela kommunen goda möjligheter till att kunna nyttja den. Attraktiva resekopplingar till Mölnlycke, Landvetter och Landvetter flygplats (med 6,7 miljoner resenärer och upp till 14.000 arbetsplatser och två hotell) skall finnas. Dessa tre platser är kollektivtrafikknutpunkter från övriga delar av kommunen. I samband med planering för en simhall ska det även beredas möjlighet för att kunna samförlägga en ishall. Detta skulle ge en styrka i att ha ett samlat fritidsområde där kommuninvånarna kan nyttja alla faciliteter. Något som har framförts som synpunkter både vid medborgarkontakter, framtidsspaning och i kommunutvecklarnas rapporter. Majoriteten vill dock inte stänga dörren för möjligheten att om en annan aktör än kommunen skulle vara intresserad, kunna förlägga en simhall vid en annan plats. Uppdrag: Inom ramen för Landvetter Södra skall det planeras för uppförande av simhall, samt planeras för samförläggning av ishall. Utformning och drift skall ha styrning av mål som kommunfullmäktige beslutat för Landvetter Södra. 12
Uppdrag: Tillägg i den fördjupade stadsbyggnadsstudien för Mölnlycke centrum I budget för gav majoriteten förvaltningen i uppdrag att påbörja ett arbete med en fördjupad stadsbyggnadsstudie för Mölnlyckes centrala delar. Sedan dess har förvaltningen påbörjat arbetet och bland annat upphandlat en arkitekt för att genomföra delar av studien. Majoriteten har sedan uppdraget lämnats identifierat ytterligare ett antal delar som är avgörande för att studien ska få önskad effekt. Den första av dem är att politiken i ett tidigt stadie ges möjlighet att vara med i arbetet och kunna bidra med politikens syn på Mölnlyckes framtida utveckling. Den andra delen är att arbetet med att etablera vissa typer av parkeringsplatser i Mölnlycke inte ska göras före studien är färdig och har analyserats av förvaltning och politiken tillsammans. Detta innebär att eventuella planer på byggnation av ett parkeringshus ska vänta till dess att studien är genomförd. Uppdrag: Förvaltningen får i uppdrag att inkludera politiken i ett mycket tidigt stadie av arbetet med förstudien. Förvaltningen får i uppdrag att avbryta planerna på att bygga ett permanent parkeringshus i Mölnlyckes centrala delar till dess att studien är genomförd och analyserad. 13
Uppdrag: Direktanvisning konceptbyggnation BonTop inom ramen för detaljplan Idrottsvägen. I Härryda skall vi fortsätta bygga för alla grupper och bygga med kvalitét och arkitektur som bidrar till trygghet och trivsamma miljöer. Vi har i vår budget för talat om vikten av att tillgodose behovet av bostäder också för äldre som t.ex. skulle vilja sälja sina hus med trädgård, men ändå vill bo med de kvalitéerna nära. Allt fler medborgare efterfrågar möjlighet att bo i en vanlig bostad, men med större gemenskap och trygghet. Boendet ska gärna ha närhet till kollektivtrafik och affärer. BonTop är en ny boendeform på bostadsmarknaden, som bygger på Bo Aktivkonceptet, men har anpassats och utvecklats för stadsmiljö. BonTop möjliggör både parkeringsmöjligheter, butiker och andra verksamheter i gatuplan, och däröver kontor och/eller bostäder, d.v.s. BonTop är en multifunktionsbyggnad. BonTop stämmer helt överens med förslaget till detaljplan för Idrottsvägen i Mölnlycke och det finns efterfrågan för denna typen av boende, samt en aktör med samarbetspartner som kan genomföra detta projekt. För oss är det viktigt att kunna erbjuda olika typer av bostäder och vi använder oss flera olika sätt att anvisa mark. Att direktanvisa är ett sätt. För att hålla tempot uppe med detaljplanen, vilket är viktigt och möjliggöra en så snabb byggstart som möjligt väljer vi att direktanvisa del av marken inom detaljplanen för Idrottsvägen till BonTop. Tilldelningen innebär samtidigt mindre belastning på resurser inom SHB-sektorn som kan användas i andra projekt. Uppdrag: Förvaltningen får i uppdrag att ta fram de dokument som behövs för att direktanvisa mark inom detaljplanen för Idrottsvägen till BonTop och genomföra detta i enligt med intentionerna ovan. Förvaltningen får i uppdrag att ta fram markpriset för hela området inom detaljplanen för Idrottsvägen, snarast för att möjliggöra kostnadsberäkningar för exploatörer inom planområdet. 14
Uppdrag: Mark för företag och näringsliv Härryda kommun har med sitt läge i Göteborgsregionen, riksväg 40 och närheten till Landvetter flygplats blivit allt mer attraktivt för nyetableringar av företag. Även företag redan verksamma i kommunen ser möjligheter i att kunna expandera sin verksamhet både i form av lokaler som i rekrytering av personal. Detta kräver att Härryda kommun har en god beredskap i att planlägga mark för näringsliv. God tillgång på byggbar mark är avgörande för att företagen ska vilja etablera sig eller expandera i kommunen. Då det råder hög arbetsbelastning och det finns risk att mark för näringsliv inte hinner planläggas. Därför avsätter vi i budget motsvarande en tjänst a 500tkr, för att möjliggöra inköp av kompetens för att planlägga mark för näringsliv. Samtidigt för denna planläggning inte fördröja annan planläggning. Uppdrag: Förvaltningen får i uppdrag att planlägga mark för verksamhet med hjälp av intern eller extern resurs. 15
Uppdrag: Ny översiktsplan för Härryda Kommun Härryda kommuns nuvarande detaljplan antogs 2012. Sedan dess har arbetet med en aktualitetsprövning av översiktsplanen startats upp och pågår för tillfället. Översiktsplanen är kommunens möjlighet att på lång sikt kunna göra ett strategiskt ställningstagande kring hur kommunen ska utvecklas. Under arbetet med en aktualitetsprövning har det framkommit flera delar som fått majoriteten att reflektera över nuvarande översiktsplans utformning. I flera delar är den inte längre aktuell och i andra delar är den inte tillräckligt omfattande för att möta den utveckling och byggnationstakt som kommunen nu har. Majoriteten finner det därför av största vikt att förvaltningen nu förbereder för att en uppstart av arbete med ny översiktsplan kan börja i samband med inledningen av kommande mandatperiod. Anledningen till detta är att arbetet långsiktigt ska kunna flyta på utan att avbrytas av att nya politiker kommer in med anledning av valet. Uppdrag: Förvaltningen får i uppdrag att förbereda för en uppstart kring arbete med ny översiktsplan för Härryda Kommun i början av 2019. 16
Uppdrag: skild korsning i Rävlanda Under flera år har det diskuterats kring möjligheterna att bygga en planskild korsning i Rävlanda. Detta för att kunna förenkla när trafiken nu har ökat och därigenom få ett effektivare trafikflöde. En byggnation av en planskild korsning är en lång process, från beslut till genomförande. Det finns flera aktörer inblandade i processen som det måste tas hänsyn till, en av dem är Trafikverket. Det är viktigt att stämma av med Trafikverket kring säkerhetsfrågorna på vägen och vilka planer det finns för konstruktionsvägar/byggvägar för byggandet av Götalandsbanan. Går det att planera för både och? Vi ger därför förvaltningen i uppdrag att påbörja arbetet med en förstudie kring en planskild korsning. Studien ska bland annat undersöka trafikmängder, antal tunga fordon och väntetider vid järnvägen när långa godståg med mötande tåg ska passera. Var det är lämpligt att placera en planskild korsning, samt beräknad kostnad för detta. För förstudien avsätter vi 500tkr i budget. Uppdrag: Förvaltningen får i uppdrag att påbörja en förstudie kring möjligheterna att bygga en planskild korsning i Rävlanda. Placering, beräknad kostnad och när i tid den kan byggas. 17
Uppdrag angående: Trafiksäkra hållplatser för kollektivtrafik och effektiva trafikflöden Härryda är en växande kommun där invånarantalet ökar för varje år. Fler väljer att bosätta sig i kommunen och det leder till att det krävs goda förutsättningar för kommunikationer, såväl med kollektivtrafik som med bil eller cykel. En förutsättning för att kommunikationerna ska fungera är att lösningar för trafiken är noga genomarbetade och möjliggör för effektiva flöden för både utryckningsfordon, fotgängare, kollektivtrafik och bilar. Vid vissa hållplatser i kommunen finns det i dagsläget inte möjlighet för utryckningsfordon, bilar eller lastbilar att passera en buss som stannat för att lämna av och plocka upp passagerare. Detta får konsekvensen att flödet stannas upp och skapar längre köer, vilket ur såväl miljöhänsyn som säkerhet är opassande. I flera cirkulationsplatser (rondeller i vardagsmun) finns det dessutom flera gång och cykelpassager, vilket gör att i rusningstrafik blir det ofta stop med långa fordonsköer som följd. Det krävs därför att en översyn av mobilitet och säkerhet kring främst hållplatser för kollektivtrafik och cirkulationsplatser med syftet att kunna göra eventuella justeringar för att trafikflödena ska bli bättre och ta med sig erfarenheterna i framtida planering. Uppdrag: Förvaltningen får i uppdrag att i planering möjliggöra ett effektivare trafikflöde och säkrare trafikmiljö vid hållplatser för kollektivtrafik och cirkulationsplatser. 18
Uppdrag: Upprustning av Wallenstamhallen Wallenstamhallen har sedan sin byggnation varit en flitigt använd hall för både idrott och andra typer av evenemang. Den har under många ur varit populär och användandegraden hög. Det har gjort att hallen med tiden har slitits ut och nu är i behov av en större upprustning. Det finns flera delar i hallen som behöver renoveras, framför allt handlar det om att förbättranuvarande ljud och ljus, både för musik och speaker, med en modernare anläggning av hög kvalité. För åskådarna behöver upplevelse kännas trevligare och därför behöver förbättringar kring bekvämligheter göras. Läktarens utformning behöver ses över och caféterians lokaler måste få ett ordentligt lyft. I dagsläget finns det ett befintligt rum som används som förråd, väggen till den skulle kunna tas ned för att öka caféterians utrymme. Ovanstående förslag på förbättringar skulle ge föreningslivet ökade möjligheter till att kunna bedriva mindre arrangemang och event, men till en högre kvalité än vad som nu är möjligt. Uppdrag: Förvaltningen får i uppdrag att till en kostnad om 500 tkr upprusta Wallenstamhallen i enlighet med vad som ovan beskrivs. 19
Uppdrag: Måltider i hemtjänsten näring och valfrihet I Härryda kommun serveras det mycket god, vällagad och näringsriktig mat på våra särskilda boenden. Något som bekräftas bland undersökningar av våra brukare. När det gäller de personer som har hemtjänst med Mat vid distribution till hemmet finns en viss oro för att de inte får tillräckligt med näring i maten. Vi önskar därför ett bättre kunskapsunderlag kring hur vi följer upp de personer som har detta om hur nöjda de är avseende leveranser, variation på rätterna och om de känner till att det finns RUT-tjänster för matlagning. Vet vi hur många som har matlagning som RUTtjänst? Vem ansvarar för näringsinnehållet när kommunen säljer tjänsten, samt hur förhåller vi oss till 'Nordiska näringsrekommendationer (NNR) för personer över 75 år? Uppdrag: Förvaltningen får i uppdrag att redovisa enligt intentionerna ovan för att ge politiken ett bättre kunskapsunderlag. 20
Mål för god ekonomisk hushållning Kommunallagen anger att mål och riktlinjer för verksamheten ska beaktas och att finansiella mål ska anges. De finansiella målen utgör ett verktyg för att kunna bedöma den finansiella situationen och utvecklingen, och därmed fastslå om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Målen syftar till att stödja kommunerna i deras strävan att uppnå och säkerställa en god ekonomisk hushållning. I och med detta är det viktigt att målen och riktlinjerna uttrycker realism och handlingsberedskap samt kontinuerligt utvärderas och omprövas. Målen för god ekonomisk hushållning i Härryda kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämnar miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. Fullmäktige antog i november 2016 nedanstående mål för god ekonomisk hushållning. FINANSIELLA MÅL Måluppfyllelsen för finansiella mål mäts och analyseras årligen i rullande fyraårsperioder. Soliditeten ökar med en procentenhet per år. Resultatet är 2,5 % av verksamhetens nettokostnader. VERKSAMHETSMÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Bostadsbyggandet utformas så att en befolkningsökning på lägst 1,5% kan mötas med bostäder i alla ägande- och upplåtelseformer. Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform. Alla elever har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens for arbete eller fortsatta studier. Det finns bostäder av god kvalitet och god tillgänglighet för äldres och funktionsnedsattas bedömda behov. 21
Bostadsförsörjningsprogram -2022 Bostadsförsörjningsprogrammet utgör riktlinjer för kommunens ambition om expansion och utveckling samt bostadsbyggandets omfattning. På kort sikt utgör programmet underlag för detaljplaneläggning och projektering samt kommande prognos för befolkningens tillväxt och fördelning. Programmet är tillsammans med befolkningsprognosen en viktig förutsättning för långtidsplanering och lokalresursplanering samtidigt som det ska kunna tillgodose nuvarande och kommande efterfrågan på bostäder i hela kommunen samt styra utvecklingen så att denna ligger i fas med infrastruktur och övriga behov. Att kommunen håller tempot uppe för att framtagandet av detaljplaner inte skall stanna av är viktigt, och vi har fattat flera beslut för att möjliggöra ett större ansvarsfullt byggande. Bland annat har vi under godkänt och finansierat 7 nya tjänster i sektorn för samhällsbyggnad. Vi har börjat arbeta med byggherredrivna detaljplaner, beslutat om ny process vid uppstart av detaljplanearbete som inkluderar politik och medborgare i starten. Vi har beslutat om att ta fram riktlinjer för att arbeta mer med förhandsbesked utanför detaljplanelagt område, beviljat ökad byggnadstakt i bl.a. Rävlanda. Bolagisering av Landvetter södra pågår, beslutat om direktanvisning av mark till vårt kommunala bostadsbolag Förbo och beslutat om fördjupad stadsbyggnadsstudie över Mölnlycke som precis är i uppstartsskedet. Flera beslut har alltså tagits som upphäver gamla beslut som går däremot. Till detta har vi arbetet med Götalandsbanan och hur det påverkar stadsutvecklingen i Mölnlycke. Vi har äntligen börjat tala om en eventuell överdäckning av R40 genom Landvetter för att hantera bullersituationen och möjliggöra fler bostäder, kontors- och affärsytor samt angöring av koppling till Landvetter Södra. Ett arbete med att ta fram ett nytt program för Landvetter centrum skall starta upp. Vi har också sagt att i början av varje års budgetprocess, så skall politiken ha ett arbete tillsammans med förvaltningen om bostadsförsörjningsprogrammet. Förändringar och kompletteringar till förvaltningens förslag till bostadsförsörjningsprogram Förvaltningens förslag med ovanstående intentioner och det som beskrivs i denna budgethandling, kompletterar och utgör majoritetens samlade förslag till bostadsförsörjningsprogram. 22
Lokalresursplan -2022 En del i långtidsplaneringen är upprättandet av en samlad lokalresursplan (LRP) för den kommunala verksamheten. en revideras årligen. Förvaltningen har upprättat förslag till lokalresursplan för perioden -2022 daterat -06-13. Vi har senaste åren sett brister i LRP-gruppens styrning och ledning som gjort att flera projekt blivit tidsförskjutna (T.ex. Ny skola i Hindås). På detta ser vi med stor oro, men vi vet att förvaltningen arbetar på att kvalitetssäkra arbetet. Vi i majoriteten tycker att LRP är ett viktigt instrument för planering av verksamhetslokaler och vi därigenom kan ha en god framförhållning. Tidigare har inriktningen varit att all verksamhet skall vara i kommunal regi, men nu är den politiska inriktningen från majoriteten att all nytillkommande verksamhet skall prövas om den kan utföras av annan utförare för att komplettera befintlig verksamhet. Detta innebär att planering av lokaler och mark för lokaler måste framöver ha en framförhållning så att det kan säljas till annan utförare eller entreprenör som skall bygga åt annan utförare. Det mest aktuella exemplet är att marken till nytt vård- och omsorgsboende (SÄBO) i Säteriet, som vill vi skall säljas så att annan utförare kan planera och uppföra boendet för vårt behov samt kanske ytterligare något som kompletterar t.ex. Trygghetsbostäder. En faktor att ta hänsyn till i arbetet med LRP är byggherre drivna detaljplaner och andra beslut som berör bostadsbyggnation. Det är viktigt att förvaltningen hittar ett arbetssätt där dialogen med byggherrar fungerar väl. En annan ny inriktning är att lokaler där kommunen lämnar/flyttar verksamheten ifrån t.ex. Lunnekullen(Fsk), där skall intresset efterfrågas om det finns annan utförare som vill bedriva motsvarande verksamhet som är intresserad av att köpa lokalen. Lokaler som lämnas skall fortlöpande redovisas för politiken på hur man efterfrågar intresset. Vi i majoriteten är fortsatt intresserade av att utveckla familjedaghem med fler anställda och fler platser. Detta som ett alternativ till medborgarna som önskar denna form av omsorg. Vi i majoriteten har i vårt samlade budgetförslag en del uppdrag och annat som påverkar lokalresursplanen, vilket förvaltningen behöver ta hänsyn till. Förändringar och kompletteringar till lokalresursplan Förvaltningens förslag med ovanstående intentioner och det som beskrivs i denna budgethandling, kompletterar och utgör majoritetens förslag till lokalresursplan. 23
DRIFTBUDGET FÖR ÅR Förvaltningen har upprättat förslag till driftbudget för år samt plan för 2019-2020, per den 13 juni. Utifrån de förutsättningarna har majoriteten gjort justeringar och förändringar i enligt bilaga 1. Majoritetens förslag till beslut Fullmäktige fastställer driftbudget inklusive verksamhetsplan för och plan för 2019-2020, samt förslag till investeringsbudget för -2022 enligt majoritetens samlade budgetförslag. Resultat- och balansbudget redovisas i bilaga 1. 24
Utdebitering för Kommunfullmäktige skall varje år fastställa utdebiteringen för kommande år. Majoriteten föreslår ingen justering av skattesatsen för utan behåller befintlig nivå. Majoritetens förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer den kommunala utdebiteringen för år till 20,62 per skattekrona. 25
Långfristig upplåning Utifrån förslaget till investeringsbudget bedöms ett behov finnas av långfristig upplåning under. I vårt förslag till investeringsbudget ligger investeringarna i nivå med de planer som beslutades i förra budgeten och är redan inarbetade i förvaltningens förslag till budget. Vi föreslår inga ändringar för. Majoritetens förslag till beslut Fullmäktige beslutar att långfristig upplåning får ske år med 250 mkr upp till maximal långfristig skuld på 800 mkr. 26
Anslagsbindning För att kommunstyrelsen bättre skall kunna leva upp till de mål och beslut som tas av fullmäktige, och förhindra en systematisk fördröjning av beslut som skulle kunna innebära fördyrade kostnader för kommunen antogs 2016 några förändringar av anslagbindning kring investeringar. Beslutet innebar att kommunstyrelsens delegationsordning och förvaltningschefens vidaredelegation justerades enligt följande nedan: Överskridande av enskilt investeringsanslag med maximalt 10 %, inom ramen för sektorns sammanlagda investeringsbudget för innevarande år. Kommundirektör, vidaredelegation sektorchef. DRIFTBUDGET Fullmäktige beslutar att anslagsbindning för driftbudget skall ske på kostnads- och intäktsnivå. Fullmäktige beslutar att anslagsbindning för driftbudgeten skall ske på verksamhetsnivå for sektorerna Utbildning och kultur, Socialtjänst och Samhällsbyggnad. Fullmäktige beslutar att anslagsbindning for driftbudgeten skall ske på funktionsnivå för sektorerna Teknik och förvaltningsstöd och Administrativt stöd. INVESTERINGSBUDGET Fullmäktige beslutar att anslagsbindning för investeringsbudget skall ske på sektorsnivå. Kommunstyrelsen beslutar om anslagsbindning för investeringsbudget på projekt. 27
Bilaga 1.1 28
Bilaga 1.2 29