Vattenmyndigheterna Vattendirektivet och Miljöövervakning

Relevanta dokument
Välkomna till workshop om Övervakning och Kartläggning och analys 1-3 februari 2012

Vad behöver vi särskilt jobba med inom vattenförvaltningen vad gäller övervakning och kartläggning?

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten

Perspektiv på nytta och möjligheter med insamlade data. Ragnar Lagergren, Vattenavdelningen

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Vattenförvaltning. Ris och ros från kommissionen och aktuella ytvattenfrågor. Lennart Sorby

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Samverkan och samråd

Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten?

Naturvårdsverkets författningssamling

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Internutbildning EG:s ramdirektiv för vatten. Välkomna!

Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten. Vattenmyndigheternas förslag till strategi

Bilaga 2 Bristanalys grundvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten Vattenmyndigheternas förslag till strategi

Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Arbetet med att få till en riskbaserad övervakning

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Övervakning: Miljöövervakning på vattenområdet

Vattenförvaltning vad innebär det? Lisa Lundstedt Vattenvårdsdirektör Bottenvikens vattendistrikt

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram

Möte med Vattendelegationen och referensgruppens

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Ord och begrepp inom vattenförvaltningen

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Samråd inom Smålandskustens delområde. Onsdag 13 mars 2013

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Norrbottens läns författningssamling

Övervakningsprogram VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

På våg mot Nationellt delegationsmöte

Samråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013

Grundvatten. Jenny McCarthy, avd för mark och grundvatten, SGU Nationellt vattendelegationsmöte 2014

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Enligt sändlista Handläggare

Svensk vattenförvaltning

Hur svårt kan det vara?

Bilaga 7 Övervakning av gränsvatten

MKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Generellt anser Länsstyrelsen att det saknas en prioritering mellan de väsentliga frågor som tas upp i arbetsprogrammet.

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen

Hemsida 1(45)

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

Övervakning av ytvatten

Hemsida 1(44)

Synpunkter på Handbok för övervakning av ytvatten enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Dnr

Samrådssvar från Vattenrådet för Bohuskusten gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Miljökvalitetsnormer för vatten Vad säger lagen? Arvid Sundelin

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt

Övervakning av grundvatten och skydd av dricksvattentäkter

Better Water! Sweden and the European Water Frame Directive. Ingemar Perä Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt

Bilaga 5 Undersökande övervakning, Översiktlig beskrivning av behov och brister

Referensgruppsmöte Jord- skog

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014

Nytt från VM. Referensgruppen Bo Sundström

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Fortsatt anpassning av övervakning

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten

SAMRÅD OM DOKUMENTEN FÖRSLAG TILL FÖRVALTNINGSPLAN, FÖRSLAG TILL MILJÖKVALITETSNORMER OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Vattendelegationen för Södra Östersjöns vattendistrikt

SRK vilken roll kan den få i vattenförvaltningen och vem har tolkningsföreträde vid utformningen?

Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt

Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen. Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön

Regeringens prövning av åtgärdsprogrammet. Irene Bohman

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Referensgruppsmöte Jord och skog

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt. Mälarregionen

Stationsregister Nuläge och pågående utveckling del 2. Talare: Mats Dunkars

Underlag till Åtgärdsprogram för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten

Svensk författningssamling

VÄLKOMNA TILL WATERS ANVÄNDAR- FORUM

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Välkomna! Syftet med dagarna är att:

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Ålands lagting BESLUT LTB 41/2010

FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys

REGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM

På gång inom Vattenförvaltningsarbetet. Ann-Louise Haglund

Vattenförekomsten Ivösjön

Svensk författningssamling

26/30 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Medlemsstat : Sverige. Följedokument till

Transkript:

Vattenmyndigheterna Vattendirektivet och Miljöövervakning Workshop kring representativitet och statistisk styrka Uppsala 2011-10-31 Lisa Lundstedt Vattenmyndigheten Bottenviken

Vattenmyndigheterna organisation Övervakningsgruppens uppdrag Vattendirektivets krav på övervakningen Kort om RepKöp

Vi är 5 Vattenmyndigheter 5 VVD Vattenvårdsdirektörer 8 AGA Arbetsgruppansvariga Kartläggning och analys Övervakning Klimat och översvämning GIS/IT Ekonomisk analys Åtgärdsprogram Förvaltningsplan Kommunikation Kompetensnätverk: Marina frågor Grundvatten Juridik Miljögifter Fysisk påverkan Övergödning VISS förvaltningsgrupp Projekt Projekt Projekt Projekt Projekt

Övervakningsgruppens uppdrag/mål Övervakningsdata hanteras nationellt på ett funktionellt och enhetligt sätt Kvalitetssäkring av metadata om övervakning av vatten (nationell, regional, recipientkontroll, kalkeffektuppföljning m.m Kombinerad VISS-struktur anpassad både till WFD och nationell och regional övervakningsnomenklatur Försökt få mö-utövare att använda ny Stationsdefinition (NV förslag) Övervakningsprogram 2012 för kontrollerande, kvantitativ, operativ och undersökande övervakning är framtagna och rapporterade till WISE Beslut juni 2012 av vattendelegationerna Urval från befintlig övervakning som ska rapporteras till WISE under hösten 2012 En långsiktig plan för revision av kontrollerande, kvantitativ, operativ och undersökande övervakning är framtagen. Beslut juni 2012 av vattendelegationerna Flertal projekt/aktiviteter - RepKöp, Modellstödd övervakning av Sveriges kustvatten, Grundvattenövervakning, Vattenkraft och recipientkontroll, Uppföljning av olyckors effekter, Ansvar för uppföljning av skyddade vatten m.m Övervakningsprogram 2016 för kontrollerande, kvantitativ, operativ och undersökande övervakning är framtagna och rapporterats till WISE Beslut 2016 av vattendelegationerna Nytt urval från befintlig övervakning som ska rapporteras till WISE

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Kvalitetssäkring VISS Urval stn ÖP 2016 Urval ÖP 2012 inkl. framtagande av urvalskriterier Framtagande av långsiktig plan för övervakning Samverkan - förbättring av befintliga program Nationell övervakning Regional övervakning Recipientkontroll SRK, VVF m.fl RepKöp Beslut ÖP 2012 Beslut långsiktig plan Rapportering Beslut ÖP 2016 Rapportering

Kontrollerande övervakning Operativ övervakning Miljöövervakning enligt vattendirektivet Ge en representativ bild av miljötillståndet i distriktets vatten. Gäller både yt- och grundvatten. Kvantitativ övervakning Ge en bedömning av den tillgängliga grundvattenresursen, effekter på förbundna terrestra och akvatiska ekosystem som en följd av förändringar på grundvattennivån samt bedömning av risk för saltvatteninträngning eller annan försämring av grundvattnets kvalitet Följa upp effekter av de åtgärder som utförs i vatten som inte uppnått god status. Övervaka de vatten som bedöms ligga i riskzonen för att inte uppnå god status. Undersökande övervakning Strategi för övervakningsinsatser vid ex olyckor eller i vatten där man inte känner till orsakerna till att god status inte uppnås.

Kontrollerande övervakning enligt WFD: ska användas för ett så stort antal ytvattenförekomster så att en bedömning kan göras av den allmänna ytvattenstatusen. Kontrollerande övervakning ska för varje övervakningsstation ske under en period av ett år inom FP:s tidsram när det gäller: Samtliga biologiska kvalitetsfaktorer Samtliga hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Samtliga allmänna fysikal-kemiska kvalitetsfaktorer Prioriterade ämnen där de släpps ut Andra förorenande ämnen där de släpps ut i betydande mängd Medlemsstaterna ska säkerställa att övervakning sker av: Betydande vattenflöden/-volymer Betydande vattenförekomster som överskrider landsgränser Stationer där man kan uppskatta föroreningsmängd som förs mellan stater Stationer där man kan uppskatta föroreningsmängd som förs ut i havsmiljön. De stationer som identifierats enligt beslutet om informationsutbyte (77/795/EEG)

Varje medlemsstat ska dessutom: Upprätta ett nät av referensstationer för varje ytvattentyp. Nätet ska innehålla ett så stort antal stationer med hög status att en tillräcklig konfidensnivå för värdena för referensförhållandena kan uppnås. Hög status Vid rapporteringen av kontrollerande (samt övrig) övervakning ska den statistiska styrkan anges.

I en perfekt värld: ska vi kunna ta fram typspecifika referensförhållanden som sedan kan användas vid bedömning av om övervakningsresultaten är lika eller olika referensförhållandet. skulle bedömningsgrundera byggt på typerna och de typspecifika referensförhållandena skulle finnas i dessa. skulle vi kunna bygga upp övervakningsprogrammen utifrån vattentyperna. I Sverige: har vi 112 olika typer för sjöar och 56 för vattendrag. har vi dessutom minst två till olika juridiskt bindande indelningar i vattentyper att ta hänsyn till

Övervakningsgruppens uppdrag: Vi äger frågan men kan inte lösa den själva Inga nya pengar till ny övervakning Vi vill/måste: nyttja försöka förbättra få till mer samordning befintlig övervakning. Befintlig övervakning: många aktiviteter lite samordning i vissa fall - mindre bra program

Hur gör vi ett övervakningsprogram som ger en bild av distriktens vatten? Hur kan vi nyttja befintlig övervakning? På vilket sätt borde nuvarande övervakning ändras? Hur får vi en bättre samordning? Hur fyller vi ut luckorna med modeller?

RepKöp Representativ Kontrollerande övervakning för sjöar och vattendrag Start 2008 med Naturvårdsverket som projektledare. 1/7 2011 tog Vattenmyndigheterna över projektledarskapet. Ska vara klart 2012 Deltagare: Lars Sonesten, Kerstin Holmgren, SLU Håkan Olsson, SMHI Åsa Göransson, HaV Lisa Lundstedt, Måns Denward, Ragnar Lagergren, VM

Projektplan Fas 1 (hösten 2011) a) Kartläggning av befintlig övervakning i sjöar b) Förslag till indelning av vattendrag c) Workshop om statistisk representativitet Fas 2 (våren 2012) d) Kartläggning av befintlig övervakning i vattendrag e) För vattenförekomster (VF) i befintlig övervakning: analys av representativitet med avseende på limniska typer, miljöproblem och kvalitetsstatus f) Ta fram underlag till framtagande av övervakningsprogram med representativitet beskriven utifrån statistisk styrka

För att Rep-KÖP ska få praktisk betydelse i övervaknings-sverige bör projektet resultera i ett underlag för framtida revision av befintliga övervakningsprogram för respektive distrikt. Det är vår förhoppning att Rep-Köp ska fungera som vägledning till: Vattenförvaltningens arbete med kontrollerande övervakning med start ÖP 2016 Upplägg av nationell övervakning Upplägg av regional övervakning Förbättring och samordning av recipientkontroll

Frågor att brottas med: Vad är representativitet? Hur beräknar vi statistisk styrka? - På populationsnivå - Alla sjöar inom samma typ/grupp - Alla sjöar i distriktet - På individnivå, variation över tiden