PROJEKTORGANISATION. Svenska kraftnät Box Sundbyberg. Svenska kraftnät Projektledare. Markåtkomst. Tillstånd.

FÖRORD Elförbindelsen NordBalt som togs i drift har en stor säkerhetspolitisk betydelse i Östersjö-området och kommer att förbättra de baltiska ländernas försörjningssäkerhet. Nord- Balt sträcker sig mellan Nybro i Sverige och Klaipeda i Litauen. För att förbättra överföringskapaciteten i regionen och öka driftsäkerheten i stam- och regionnätet behövs en ny 400 kv-ledning mellan stamnätsstationerna Nybro i Nybro kommun och Hemsjö i Olofströms kommun. Utbyggnaden minskar risken för omfattande fel i det underliggande 130 kv-nätet vid eventuella stamnätsanläggningar. Det minimerar i sin tur risken för omfattande strömavbrott i området. Den planerade ledningen mellan Ekhyddan och Hemsjö via Nybro utgör del av ett så kallat projekt av gemensamt intresse (PCI) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 av den 17 april 2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer. Projektet är anmält för handläggning i enlighet med det samarbetsschema som beskrivs i artikel 8.3 i förordningen. Detta innebär i korthet att Energimarknadsinspektionen samordnar de processer om tillstånd, dispenser och liknande som krävs för den aktuella ledningen och att vissa tidsfrister gäller för processerna. Processerna handläggs i vanlig ordning vid respektive myndighet som också fattar beslut, men dessa beslut ska samordnas av Energimarknadsinspektionen för att sedan tillsammans utgöra ett övergripande beslut. Ansökan om nätkoncession med bilagor utgör ansökan om ett sådant övergripande beslut. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör en bilaga till ansökan om nätkoncession för en ny 400 kv-luftledning mellan Nybro station i Kalmar län och Hemsjö station i Blekinge län.

PROJEKTORGANISATION Svenska kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Svenska kraftnät Projektledare Markåtkomst Tillstånd Kommunikatör Enetjärn Natur AB Projektledare GIS Handläggare

SAMMANFATTNING Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör en bilaga i ansökan om nätkoncession för en ny 400 kv luftledning mellan stationerna Nybro i Kalmar län och Hemsjö i Blekinge län. Bakgrund Elförbindelsen NordBalt som togs i drift 2016 har en stor säkerhetspolitisk betydelse i Östersjö-området och kommer att förbättra de baltiska ländernas försörjningssäkerhet. NordBalt sträcker sig mellan Nybro i Sverige och Klaipeda i Litauen. För att förbättra överföringskapaciteten i regionen och öka driftsäkerheten i stam- och regionnätet behövs en ny 400 kv-ledning mellan stamnätsstationerna Nybro i Nybro kommun och Hemsjö i Olofströms kommun. Utbyggnaden minskar risken för omfattande fel i det underliggande 130 kv-nätet vid eventuella fel på stamnätsanläggningar. Det minimerar i sin tur risken för omfattande strömavbrott i området. Alternativutredning I området mellan Nybro och Hemsjö har flera utbyggnadskorridorer utretts. Utgångspunkten var att hitta områden med sammantaget så lite påverkan som möjligt för boendemiljöer, naturvärden, kulturmiljövärden och andra allmänna intressen. Flera alternativa utbyggnadskorridorer har utretts och kommunicerats med myndigheter, fastighetsägare och allmänhet via flera samrådsomgångar. Till det första samrådet presenterades flera utbyggnadskorridorer uppdelade på fem delområden (se karta i bilaga 4b). Utbyggnadskorridorerna delades upp i ett 20-tal delsträckor. Fem utbyggnadskorridorer mellan Nybro och Emmaboda avfärdades p.g.a. lokalisering i en helt ny ledningsgata, lokalisering intill dubbla 400 kv-ledningar respektive passage nära Emmaboda tätort. Mellan Emmaboda och Konga avfärdades tre utbyggnadskorridorer p.g.a. större påverkan på boendemiljöer, längre sträckningar i ny ledningsgata samt att de skulle medföra längre och krokigare sträckningar utan att innebära några fördelar gentemot den valda utbyggnadskorridoren. Mellan Konga och Mien avfärdades fyra utbyggnadskorridorer p.g.a. att de skulle medföra större påverkan på boendemiljöer och av hänsyn till ett område av stor vikt för den civila luftfarten. Mellan Mien och Ulvshalen avfärdades fyra utbyggnadskorridorer p.g.a. större påverkan på boendemiljöer, påverkan på riksintressen intill Mien och av hänsyn till ett område av stor vikt för den civila luftfarten. Mellan Ulvshalen och Hemsjö avfärdades tre utbyggnadskorridorer eftersom fler boendemiljöer skulle påverkas respektive att de skulle medföra större påverkan på natura 2000-områden än den valda utbyggnadskorridoren. Till det andra samrådet, efter en fördjupad analys av de olika utbyggnadskorridorerna, presenterades en vald utbyggnadskorridor som bedömdes medföra minst påverkan på människan och miljön. Under det andra samrådet inkom flera alternativa sträckningsförslag vilket föranledde utökade alternativstudier för åtta delsträckor (se karta i bilaga 4c). Efter kompletterande samråd kring dessa sträckningsförslag har den valda koncessionslinjen arbetats fram. Inkommande yttranden i samråden har varit en av flera parametrar som legat till grund för det slutliga valet av sträckning. Samråd Samråd har bedrivits i flera steg och utgångspunkten har varit en bred krets där länsstyrelsen, kommuner, andra myndigheter, intresseorganisationer, närboende och fastighetsägare har haft möjlighet att yttra sig angående projektet. Det första samrådet genomfördes 2014 och behandlade flera olika utbyggnadskorridorer mellan Nybro och Hemsjö. Det andra samrådet, som genomfördes 2015, behandlade den korridor som valts att gå vidare med för ledningens sträckning. Slutligen genomfördes ett kompletterande samråd 2016 med utökade alternativstudier på åtta platser längs sträckningen. Samrådet har varit en betydande del i processen att utifrån ett flertal alternativa utbyggnadskorridorer bestämma en slutlig sträckning. Samråd med enskilda fastighetsägare har också lett till mindre justeringar av kortare delsträckor för att uppnå minsta möjliga påverkan för berörda fastighetsägare. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

6 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör en bilaga i ansökan om nätkoncession för en ny 400 kv luftledning mellan stationerna Nybro i Kalmar län och Hemsjö i Blekinge län. Bakgrund Elförbindelsen NordBalt som togs i drift 2016 har en stor säkerhetspolitisk betydelse i Östersjö-området och kommer att förbättra de baltiska ländernas försörjningssäkerhet. NordBalt sträcker sig mellan Nybro i Sverige och Klaipeda i Litauen. För att förbättra överföringskapaciteten i regionen och öka driftsäkerheten i stam- och regionnätet behövs en ny 400 kv-ledning mellan stamnätsstationerna Nybro i Nybro kommun och Hemsjö i Olofströms kommun. Utbyggnaden minskar risken för omfattande fel i det underliggande 130 kv-nätet vid eventuella fel på stamnätsanläggningar. Det minimerar i sin tur risken för omfattande strömavbrott i området. Alternativutredning I området mellan Nybro och Hemsjö har flera utbyggnadskorridorer utretts. Utgångspunkten var att hitta områden med sammantaget så lite påverkan som möjligt för boendemiljöer, naturvärden, kulturmiljövärden och andra allmänna intressen. Flera alternativa utbyggnadskorridorer har utretts och kommunicerats med myndigheter, fastighetsägare och allmänhet via flera samrådsomgångar. Till det första samrådet presenterades flera utbyggnadskorridorer uppdelade på fem delområden (se karta i bilaga 4b). Utbyggnadskorridorerna delades upp i ett 20-tal delsträckor. Fem utbyggnadskorridorer mellan Nybro och Emmaboda avfärdades p.g.a. lokalisering i en helt ny ledningsgata, lokalisering intill dubbla 400 kv-ledningar respektive passage nära Emmaboda tätort. Mellan Emmaboda och Konga avfärdades tre utbyggnadskorridorer p.g.a. större påverkan på boendemiljöer, längre sträckningar i ny ledningsgata samt att de skulle medföra längre och krokigare sträckningar utan att innebära några fördelar gentemot den valda utbyggnadskorridoren. Mellan Konga och Mien avfärdades fyra utbyggnadskorridorer p.g.a. att de skulle medföra större påverkan på boendemiljöer och av hänsyn till ett område av stor vikt för den civila luftfarten. Mellan Mien och Ulvshalen avfärdades fyra utbyggnadskorridorer p.g.a. större påverkan på boendemiljöer, påverkan på riksintressen intill Mien och av hänsyn till ett område av stor vikt för den civila luftfarten. Mellan Ulvshalen och Hemsjö avfärdades tre utbyggnadskorridorer eftersom fler boendemiljöer skulle påverkas respektive att de skulle medföra större påverkan på natura 2000-områden än den valda utbyggnadskorridoren. Till det andra samrådet, efter en fördjupad analys av de olika utbyggnadskorridorerna, presenterades en vald utbyggnadskorridor som bedömdes medföra minst påverkan på människan och miljön. Under det andra samrådet inkom flera alternativa sträckningsförslag vilket föranledde utökade alternativstudier för åtta delsträckor (se karta i bilaga 4c). Efter kompletterande samråd kring dessa sträckningsförslag har den valda koncessionslinjen arbetats fram. Inkommande yttranden i samråden har varit en av flera parametrar som legat till grund för det slutliga valet av sträckning. Samråd Samråd har bedrivits i flera steg och utgångspunkten har varit en bred krets där länsstyrelsen, kommuner, andra myndigheter, intresseorganisationer, närboende och fastighetsägare har haft möjlighet att yttra sig angående projektet. Det första samrådet genomfördes 2014 och behandlade flera olika utbyggnadskorridorer mellan Nybro och Hemsjö. Det andra samrådet, som genomfördes 2015, behandlade den korridor som valts att gå vidare med för ledningens sträckning. Slutligen genomfördes ett kompletterande samråd 2016 med utökade alternativstudier på åtta platser längs sträckningen. Samrådet har varit en betydande del i processen att utifrån ett flertal alternativa utbyggnadskorridorer bestämma en slutlig sträckning. Samråd med enskilda fastighetsägare har också lett till mindre justeringar av kortare delsträckor för att uppnå minsta möjliga påverkan för berörda fastighetsägare. Beskrivning av den valda koncessionslinjen Den nya luftledningen är ca 90 km och kommer till stor del att byggas längs befintliga 130 kv- och 400 kv-luftledningar mellan Nybro i Nybro kommun och Hemsjö i Olofströms kommun. Byggnationen av ledningen planeras ske 2020 2023 och passerar även kommunerna Emmaboda (Kalmar län), Tingsryd (Kronobergs län), Ronneby och Karlshamn (Blekinge län), se figur 1. Ledningen går genom ett i huvudsak flackt och till övervägande delen barrskogsklätt landskap, men passerar också myrar, jordbruksmark och vattendrag på sin väg. Ledningen planeras i huvudsak att uppföras med s.k. portalstolpar av stål. Från Nybro station löper ledningen i stort sett parallellt med befintlig ledning i ca 65 km. Inledningsvis planeras ledningen på södra sidan om befintlig 130kV ledning i drygt 5 km, med två mindre avsteg från parallellgång för att undvika boendemiljöer. Därefter går ledningen parallellt med befintlig 400 kv ledning, inledningsvis på sydöstra sidan om denna. Strax efter Vackamo korsas befintlig ledning och den nya ledningen placeras därefter på dess nordvästra sida fram till nästa korsning belägen ca 1 km nordväst om Getasjön. Ledningen planeras därefter på befintlig lednings sydöstra sida fram till Brunamåla. Mellan Brunamåla och Lindholmen går ledningen knappt två mil i egen ledningsgata. Därefter löper ledningen parallellt på södra sidan om befintlig 400 kv-ledning. Strax öster om Ronnebyån korsas den befintliga ledningen och ledningen fortsätter på norra sidan om befintlig ledning ner till Dockemåla, där den befintliga ledningen återigen korsas. Mellan Dockemåla och Mieån löper den nya ledningen på den befintliga ledningens sydöstra sida. Strax öster om Mieån korsas den befintliga 400 kv-ledningen och den planerade ledningen går på dess norra sida fram till Släns- SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 7 måla. Där avviker den planerade ledningen åt väst i en ny skogsgata för att undvika bebyggelse i Kullemåla. Väster om Kullemåla ansluter den planerade ledningen till en befintlig 130 kv-ledning och placeras på dess sydöstra sida fram till Mörrumsåns dalgång, där ledningen återigen avviker i ny ledningsgata. I Hemsjö ansluter ledningen slutligen Hemsjö stationen från nordlig riktning. Där den planerade ledningen viker av från befintliga ledningar är det för att att minska påverkan på boendemiljöer. Ledningen går genom Försvarsmaktens riksintresseområde i 43 km. Väsentliga miljöaspekter Den valda koncessionslinjen följer till stor del befintlig ledningsgata. Sträckningen har i första hand utformats för att ta hänsyn till boendemiljö och bebyggelse samt för att i största möjliga mån undvika skyddade områden eller andra områden med höga värden. Ledningen kommer dock att passera i utkanten av Natura 2000-områdena Loberget och Härnäs samt över Bräkneån, se kartbilaga 4d. De största miljökonsekvenserna i driftskedet bedöms uppstå för bebyggelse och boendemiljö och naturresurser. För bebyggelse och boendemiljö bedöms konsekvenserna bli måttliga, men kan bli stora för den enskilda fastighetsägaren. ± Ett permanenthus och åtta fritidshus bedöms påverkas av magnetfält. Permanenthuset och ett av fritidshusen ägs av Svenska kraftnät. Upp mot 100 boendemiljöer kan komma att påverkas visuellt av den valda koncessionslinjen. Längs merparten av sträckan löper den dock parallellt med befintliga ledningar varför den visuella påverkan till största delen bedöms som liten. För naturresurser bedöms småmåttliga konsekvenser uppstå på skogsmarker där boniteten är genomsnittlig (klass C) och måttliga konsekvenser där boniteten är hög (klass B). Konsekvenser på naturresurser uppstår framför allt med avseende på skogsmark eftersom den valda koncessionslinjen förhindrar rationellt skogsbruk i ledningsgatan. Konsekvenserna för övriga miljöaspekter bedöms som små eller obetydliga. Att konsekvenserna bedöms bli så pass begränsade beror på att den valda koncessionslinjen till stor del följer befintlig ledningsgata samt att sträckningen i första hand har utformats för att ta hänsyn till bebyggelse och boendemiljö, samt att i största möjliga mån undvika skyddade områden eller andra områden med höga värden. Under byggtiden uppstår negativa konsekvenser på grund av bland annat bullrande arbeten, intrång och begränsad tillgänglighet. Konsekvenserna bedöms sammantaget bli små i detta skede. NYBRO-HEMSJÖ ÖVERSIKT NYBRO Datum 2017-05-09 Skala (A3) 1 230 000 Koordinatsystem SWEREF99 TM 0 1 2 4 6 8 10 km Lantmäteriet, Affärsverket svenska kra tnät - Geodatasamverkan Teckenförklaring Vald koncessionslinje HEMSJÖ Figur 1. Översiktskarta över den valda koncessionslinjen. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

8 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ INNEHÅLL 1. INLEDNING 9 1.1 Svenska kraftnäts uppdrag 9 1.2 Behov av och syfte med ny elförbindelse 9 1.3 Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen 10 1.4 Avgränsningar 10 1.5 Metod 10 1.6 Tidplan 12 1.7 Läsanvisning 12 2. TILLSTÅND OCH SAMRÅD 13 8. REFERENSER 116 9. ORD OCH BEGREPPSFÖRKLARINGAR 117 BILAGOR 121 2.1 Övergripande beslut 13 2.2 Koncession 13 2.3 Övriga tillstånd 13 2.4 Markupplåtelse och ledningsrätt 13 2.5 Samrådsprocessen 14 2.6 Samrådets genomförande 15 3. ÖVERGRIPANDE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 16 3.1 Nationella miljömål 16 3.2 Regionala miljömål 18 3.3 Miljökvalitetsnormer 18 3.4 Svenska kraftnäts miljöpolicy 18 3.5 Säkerhet 18 4. ALTERNATIVREDOVISNING 21 4.1 Nollalternativ 21 4.2 Förordat alternativ 21 4.3 Utredda och avförda alternativ 25 5. VERKSAMHETSBESKRIVNING 36 5.1 Tekniska förutsättningar 36 5.2 Elförbindelsens tekniska utförande 38 5.3 Elektriska och magnetiska fält 41 5.4 Ljudeffekter 42 5.5 Framtida underhåll i driftsfasen 43 6. NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTADE MILJÖKON- SEKVENSER 45 6.1 Övergripande miljökonsekvenser och förslag till åtgärder för hela sträckan 45 6.2 Miljökonsekvenser Kalmar län 61 6.3 Miljökonsekvenser Kronobergs län 77 6.4 Miljökonsekvenser Blekinge län 93 7. SAMLAD BEDÖMNING 114 SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

10 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ Överbelastning kan då uppstå i det parallella underliggande 130 kv-regionnätet, vilket i sin tur kan leda till en regional spänningskollaps, med omfattande strömavbrott som följd. NordBalt kan heller inte vara i drift vid underhållsarbeten på ledningssträckorna Ekhyddan Nybro eller Nybro Hemsjö utan att överbelasta det regionala nätet. En ny 400 kv-ledning från Ekhyddan till Hemsjö via Nybro eliminerar problemet med överlaster i regionnätet efter ett fel i stamnätet, eftersom en parallell ledning automatiskt är reserv om den andra ledningen skulle kopplas från. Den nya ledningen kommer att passera snitt 4, den sektion i nätet som bildar gräns mellan elområdena SE3 och SE4 i Sverige. Med en bättre överföringsförmåga över detta snitt minskar de regionala skillnaderna mellan elproduktion och elkonsumtion, vilket utjämnar elpriset. Genom att bygga en ny 400 kv-ledning mellan stationerna Ekhyddan, Nybro och Hemsjö nås följande mål: > > Svenska kraftnäts kriterier för driftsäkerheten, att ett fel i stamnätet ska kunna hanteras utan konsekvens för slutkund, kan uppfyllas för stam- och regionnät. > > NordBalt kan utnyttjas som avsett det vill säga för att exportera eller importera en effekt om 700 MW. > > Avbrott kan utan betydande kostnader tas på existerande parallella ledningar under den tid som krävs för framtida uppgradering av deras kapacitet. Dessutom uppkommer ett antal positiva följdeffekter: > > Överföringsförlusterna i nätet minskar. > > Den framtida överföringskapaciteten genom snitt 4 ökar med cirka 500 MW vilket reducerar förekomsten av prisskillnad mellan elområdena i Sverige. > > Ledningen fungerar som automatisk reserv för övriga ledningar mellan elområde SE3 och SE4. Svenska kraftnät har valt att dela upp förbindelsen i två etapper, nämligen Ekhyddan Nybro resp. Nybro Hemsjö för att underlätta kommande koncessionsprocess och samråd, ge bättre grund för val av huvudalternativ samt ge större möjlighet att, efter koncession, påbörja byggandet av förbindelsen etappvis. Denna miljökonsekvensbeskrivning avser sträckan Nybro Hemsjö (se figur 1). 1.3 Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska ingå i en ansökan om tillstånd enligt ellagen (1997:857), en s.k. nätkoncession för linje. Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, samt på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön (6 kap. miljöbalken, 1998:808). 1.4 Avgränsningar MKB:n är en detaljstudie som beskriver den av Svenska kraftnät valda koncessionslinjen samt avförda alternativ. MKB:n avgränsas till de tekniska lösningar som kan bli aktuella, de geografiska områden där åtgärderna kan bli aktuella och till de miljöaspekter som är mest väsentliga med hänsyn till de planerade åtgärderna och insamlad kunskap om miljön och projektets tänkbara påverkan. Konsekvensbedömningarna är gjorda efter Svenska kraftnäts bedömningsgrunder, se beskrivning i avsnitt 6.1 samt bilaga 1. Den tekniska lösning som är aktuell för den planerade förbindelsen är luftledning. Motivet till val av teknik beskrivs i kapitel 4 samt i Koncessionsansökan bilaga 2b. MKB:n redogör främst för konsekvenserna inom ett område som sträcker sig ett hundratal meter på var sida om den planerade ledningen. I det fall där ledningen kan tänkas påverka intressen på större avstånd, t.ex. vad gäller påverkan på landskapsbild och korsande vattendrag, har konsekvenserna bedömts på en passande större skala. MKB:n har avgränsats till att behandla följande aspekter: bebyggelse och boendemiljö, landskapsbild, riksintressen och Natura 2000, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser, rekreation och friluftsliv, infrastruktur och planförhållanden. Konsekvensbeskrivningen har avgränsats till att bara behandla de miljöaspekter som är aktuella när det gäller kraftledningar. Således behandlas till exempel inte luftföroreningar och vibrationer. För de olika aspekterna beskrivs nuläget, en bedömning av konsekvenserna redovisas och förslag till åtgärder för att minska negativ påverkan från den nya ledningen under driftskedet ges. Slutligen görs även en motsvarande beskrivning av den tidsbegränsade påverkan under byggskedet. 1.4.1 Angränsade projekt och kumulativa effekter Ledningen planeras till största del att byggas parallellt med andra befintliga ledningar. Detta kan medföra kumulativa effekter på omgivningen. Alla bedömningar som är gjorda i denna MKB är gjorda med hänsyn tagen till befintliga ledningar och verksamheter, vilket då också innefattar en bedömning av kumulativa effekter. I station Hemsjö krävs ett nytt fack inom befintligt stationsområde för anslutande av den planerade ledningen. För att ledningen ska få plats vid E.ON:s och Svenska kraftnäts stationer i Hemsjö så krävs att E.ON markförlägger en 50 kv-luftledning ca 400 meter ut från stationen. Den plane-rade ledningen ingår i det internationella klustret NordBalt, vilket är en förbindelse mellan Sverige och Baltstaterna. Pro-jektet är ett PCI-projekt (Project of Common Interest) 1.5 Metod Vid planering av sträckning för en ny kraftledning är första prioritet att boendemiljöer ska påverkas så lite som möjligt. Hänsyn tas även till övriga intressen såsom naturmiljö, kulturmiljö, planförhållanden, rekreation/friluftsliv och SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 11 landskapsbild. Vid planeringen av ledningen tas även olika tekniska aspekter i beaktande. Förstudier I det första steget med att identifiera möjliga förslag för ledningens placering togs en förstudie fram där olika alternativ studerades utifrån dessa aspekter. Förstudien baserades på fältbesök, kontakt med myndigheter och genomgång av befintligt underlagsmaterial. Därefter hölls samråd kring dessa alternativ för att få in synpunkter och ytterligare information om de föreslagna alternativen. Redan i detta skede redovisas vissa alternativ som bortvalda. Ett nollalternativ, det vill säga att ledningen inte byggs, har beskrivits. Baserat på vad som framkom i förstudien och i samrådet valdes det utbyggnadsförslag som bedömts ge minst påverkan på människor och miljö. I detta arbete har kartstudier varit ett viktigt verktyg. Utöver positioner för byggnader, vilka tillhandahållits av lantmäteriet, har kartstudierna baserats på digital information (GIS-lager) från Naturvårdsverket, de berörda länsstyrelserna, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Boverket, Artdatabanken och de stora skogsbolagen. Även andra, tryckta källor har använts i analyserna. I de fall geografiska områden som nämns i dessa källor berörs av ledningen har dessa digitaliserats för hand för att kunna visas i kartorna. Nedan listas de GIS-lager och annan information som använts under utredningen. Natur och friluftsliv > > Biotopskydd > > Convention of Wetlands (Ramsar) > > Djur- och växtskyddsområden > > Elljusspår > > HELCOM BSPA-områden > > Important Bird Areas (IBA-områden) > > Myrskyddsplanen > > Nationalparker > > Nationellt värdefulla vatten > > Natura 2000 > > Naturminne > > Naturreservat > > Naturvårdsavtal > > Naturvårdsplan > > Naturvårdsprogram > > Naturvärde > > Nyckelbiotop > > Planerat naturskydd > > Regionalt naturvårdsprogram > > Rikkärr > > Riksintresse för Friluftsliv, befintliga > > Riksintresse för Friluftsliv, nya under revidering (tryckt material) > > Riksintresse för Naturvård > > Riksintresse för Turismen och det rörliga friluftslivet > > Vandringsleder (tryckt information) > > Våtmarksinventeringen (VMI) > > Ängs- och betesmarksinventeringen Kultur > > Bevarandeplan för odlingslandskapet > > Fornminnen > > Kommunalt kulturmiljöprogram > > Kulturreservat > > Regionalt kulturmiljöprogram > > Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister > > Riksintresse för Kulturmiljövård > > Skog och historia > > Skyddsvärda träd > > Strandskydd > > Världsarv Infrastruktur, naturresurser mm > > Planområden och stoppområden för vindkraft > > Potentiellt förorenade områden (delvis tryckt information) > > Regional grusinventering > > Regionalt viktiga dricksvattenresurser > > Riksintresse för Energiproduktion > > Riksintresse för Flyg > > Riksintresse för Hamn > > Riksintresse för Järnväg > > Riksintresse för Sjöfart > > Riksintresse för Slutförvaring > > Riksintresse för Totalförsvaret > > Riksintresse för Vattendrag > > Riksintresse för Vindbruk > > Riksintresse för Väg > > Riksintresse för Värdefulla ämnen > > Riksintresse för Yrkesfiske > > Vattenskyddsområden Samråd för utbyggnadsförslag och kompletterande samråd I det fortsatta arbetet har synpunkter inhämtats genom ytterligare två samrådsomgångar. Vid det andra samrådet behandlades den valda koncessionslinjen. Då många nya förslag på sträckningar framkom utfördes utökade alternativstudier och åtta kompletterande samråd genomfördes. Miljökonsekvensbeskrivning Med underlag från dessa samråd har slutligen en MKB tagits fram avseende vilka miljökonsekvenser en ledning enligt detta utbyggnadsförslag väntas få. Längs den valda koncessionslinjens sträckning har även en naturvärdesinventering enligt Svensk Standard (SS 199000 2014), inventering av orre och tjäder samt en artskyddsutredning genomförts, se bilaga 3. Även en arkeologisk utredning etapp 1 har utförts, se bilaga 3e. Som ytterligare underlag har Svenska kraftnät utfört förprojektering och magnetfältsberäkningar kring den planerade ledningen i de olika aktuella situationerna av parallellgång med andra ledningar eller i ny ledningsgata. Resultaten av utförda inventeringar och utredningar utgör grund för MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

12 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ de bedömningar som är gjorda i denna MKB. Efter det att markåtkomst godkänts har det under vårenhösten 2016 utförts ett flertal naturinventeringar, se bilaga 3, samt ett antal kompletterande tekniska undersökningar på sträckan mellan Nybro och Hemsjö. De tekniska utredningarna utgörs av förprojektering och magnetfältsberäkningar. Resultaten av utförda inventeringar och utredningar utgör grund för de bedömningar som är gjorda i denna MKB. 1.6 Tidplan I figur 1.2 finns en översiktlig tidplan för den planerade ledningen. Energimarknadsinspektionen (Ei) har beslutat om ett detaljerat schema för detta PCI-projekt. Schemat innefattar Ei:s övergripande beslut, där koncessionsbeslutet ingår. Tidplanen är preliminär för aktiviteter efter Ei:s beslut. 1.7 Läsanvisning En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska beskriva många olika effekter på människors hälsa och miljön. Den ska också redogöra för processen med att ta fram MKB och påverkan på till exempel miljömål och detaljplaner. Olika läsare har ofta olika syften och läser också MKB på olika sätt beroende på bakgrund, kunskap om projektet, om man är boende nära ledningssträckningen, beslutfattare, teknisk konsult som ska arbeta med projektet i nästa skede och så vidare. Därför kan en läsanvisning underlätta läsandet. Den inledande sammanfattningen ger en koncentrerad och lättillgänglig bild av projektet och dess miljökonsekvenser. I kapitel 1-3 redovisas projektets förutsättningar. Kapitlen beskriver bakgrunden till varför projektet genomförs, gällande lagstiftning och samrådsprocess och övergripande planeringsförutsättningar för projektet. I kapitel 4 redovisas vilka alternativ som valts och varför, samt alla alternativ som utretts under processens gång. Kapitel 5 redovisar tekniska lösningar, magnetfält och en beskrivning av hur ledningen kommer att byggas och utformas. Kapitlet omfattar dels generella beskrivningar som ger en introduktion till teknik och magnetfält för de som inte har tidigare kunskap i ämnena, dels specifika beskrivningar av tekniska lösningar och magnetfältspåverkan för ledningen Nybro-Hemsjö. I kapitel 6 redovisas de bedömningsgrunder som använts för att få en genomgående konsekvent bedömning av de miljökonsekvenser ledningen kan medföra (se även bilaga 1). Miljökonsekvensbeskrivningens centrala del konsekvensredovisning och förslag till åtgärder finns i kapitel 6. Kapitel 6 inleds med en text om övergripande miljökonsekvenser som gäller generellt för hela sträckan. Det kan vara likartade lokala konsekvenser som upprepas flera gånger längs sträckningen eller konsekvenser som är en följd av projektet som helhet. Därefter redovisas miljöintressen, och påverkan och konsekvenser för dessa, uppdelat kommunvis. Miljökonsekvenserna beskrivs uppdelat i drift- respektive byggskedet. Här redovisas också förslag till åtgärder för alla miljövärden och miljöintressen, även riksintressen, under såväl driftskedet som byggskedet. I bilaga 4 finns kartor som redovisar miljövärden. Kapitel 7 ger en samlad och övergripande bedömning av miljökonsekvenserna som helhet. I kapitel 8 redovisas referenser och vanligt förekommande ord och begrepp som används i miljökonsekvensbeskrivningen förklaras i kapitel 9. Det underlag och de referenser som använts för upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen beskrivs i kapitel 8. Bifogat till miljökonsekvensbeskrivningen finns redogörelser för de samråd som genomförts. 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2014 2-3 kvartalet Samråd om flera utredningskorridorer 2014 3-4 kvartalet Val av utredningskorridor, fördjupade utredningar 2015 2 kvartalet Samråd om utbyggnadsförslag 2015 2-3 kvartalet Kompletterande samråd om utbyggnadsförslag 2017 2 kvartalet Ansökan om koncession 2018 4 kvartalet Koncessionsbeslut från Ei 2015 3-4 kvartalet Förprojektering 2019 4 kvartalet Konces sionsbel sut från regeringen 2020 2 kvartalet Byggstart 2023 Drifttagning SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 13 2. TILLSTÅND OCH SAMRÅD 2.1 Övergripande beslut Energimarknadsinspektionen har fastställt hur omfattande material och hur detaljerad information som ska komma in med vår ansökan om övergripande beslut avseende PCI-projekt. Ansökan om nätkoncession utgör en del av underlaget till det övergripande beslutet. 2.2 Koncession För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) ett tillstånd, s.k. nätkoncession för linje. En nätkoncession gäller tillsvidare. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) biläggs ansökan om nätkoncession. MKB:n ska beskriva den planerade ledningens direkta och indirekta konsekvenser på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, samt annan hushållning med material, råvaror och energi. I arbetet med upprättandet av MKB:n sker samråd om planerna för den planerade ledningen med bland annat berörda fastighetsägare, myndigheter, organisationer och allmänhet. Samrådet och innehållet i MKB:n regleras i 6 kap. miljöbalken. Koncessionsansökan ska även innehålla kartor och en teknisk beskrivning. Energimarknadsinspektionen (prövningsmyndigheten) inhämtar yttranden från berörda myndigheter, länsstyrelser och kommuner samt fastighetsägare och andra sakägare. Efter beredning av ärendet fattar myndigheten beslut om koncession ska beviljas. Koncessionsbeslutet kan överklagas och ärendet avgörs av regeringen. 2.3 Övriga tillstånd I projektet kan följande övriga lagar och tillståndsprövningar vara aktuella: > > Samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken > > Tillstånd Natura 2000 enligt 7 kap. 28 a miljöbalken > > Dispens från biotopskydd, områdesskydd och strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken > > Dispens från föreskrifter för vattentäkt > > Anmälan för vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken > > Tillstånd enligt kulturmiljölagen (1988:950) > > Anmälan av flyghinder > > Anmälan enligt skogsvårdslagen (1978:791) > > Avverkningsanmälan > > Tillstånd enligt väglagen (1971:948) > > Nyttjanderättsavtal enskilda vägar > > Ledningsrätt enligt ledningsrättslagen > > Tillstånd enligt lag om byggande av järnväg (1995:1649) > > Dispens från föreskrifter för vattentäkt > > Anmälan flyghinder 2.4 Markupplåtelse och ledningsrätt För att få börja bygga ledningen krävs förutom koncession och andra aktuella tillstånd även tillträde till berörda fastigheter. Detta uppnås vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal (MUA) mellan fastighetsägaren och Svenska kraftnät. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen. Ersättning ges även för de fall tillfälliga skador uppkommer i samband med anläggningsarbeten eller liknande. När koncession beviljats lämnas en ansökan om ledningsrätt in till Lantmäterimyndigheten för att säkerställa rätten till marken oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsindelningen förändras. Ledningsrätt söks enligt ledningsrättslagen (1973: 1144) och gäller på obegränsad tid. I de fall Svenska kraftnät och fastighetsägaren inte har kunnat nå en överenskommelse rörande den ekonomiska ersättningen överlämnas beslutet om ersättning till Lantmäterimyndigheten. I samband med ansökan om ledningsrätt kan Svenska kraftnät även begära så kallat förtida tillträde till de fastigheter där MUA inte har kunnat tecknas. För att kunna ta sig till ledningsgatan för anläggande och underhåll tecknar Svenska kraftnät vägavtal med de fastighetsägare och väghållare som berörs. Ersättningen är beroende på hur många stolpplatser som vägen går till. Vägarna kan behöva förstärkas och/eller breddas. Tillfälliga skador ersätts separat vid varje enskilt tillfälle. I vissa fall behöver nya vägar anläggas. Ersättningen beräknas då på samma sätt som för ledningsgatan. Svenska kraftnät bygger även arbetsvägar och patrullstigar i den upplåtna ledningsgatan. Intrånget för dessa har redan reglerats i markupplåtelseavtalet för ledningen. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 15 genomförs och alla som vill har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Samrådet kan ses som en gradvis process där strävan är att öka detaljeringsnivån för alternativen allt eftersom samrådet fortskrider. En viktig del i samrådet är att arbeta med både detaljer och en helhetssyn på alternativa lokaliseringar för att säkerställa att den sammantaget bästa sträckningen för den planerade ledningen kan föreslås i ansökan. Inkomna synpunkter sammanställs tillsammans med Svenska kraftnäts kommentarer i en samrådsredogörelse som bifogas ansökan om nätkoncession för ledningen (tillstånd enligt ellagen). 2.6 Samrådets genomförande Samråd har för aktuellt projekt genomförts i tre omgångar. Det första samrådet behandlade flera olika utbyggnadskorridorer och därefter behandlade det andra samrådet ett valt utbyggnadsförslag. Slutligen genomfördes ett kompletterande samråd med utökade alternativstudier avseende åtta platser på sträckan. Vid samtliga tillfällen skedde samrådet med en vid krets. 2.6.1 Samråd om flera utbyggnadskorridorer Som underlag för den första delen av samrådet togs ett samrådsunderlag, en förstudie, fram som beskrev flera utbyggnadskorridorer som kunde vara lämpliga för den planerade ledningen. Underlaget togs fram under våren 2014 och beskrev syftet med projektet, redovisade föreslagen lokalisering, omfattning och utformning av studerade alternativ (lokalisering och teknik) samt dess förutsedda miljöpåverkan. En samrådsinbjudan med bifogat samrådsunderlag skickades den 4 juni 2014 till berörda fastighetsägare, länsstyrelser och kommuner, övriga myndigheter, företag och intresseorganisationer. Övriga samrådsparter inklusive allmänhet informerades den 5 juni 2014 om samrådet och öppet hus via annons i Kalmar läns tidning, Barometern/ Oskarshamnstidningen, Östra Smålands Nyheter, Smålandsposten, Blekinge Läns Tidning samt Sydöstran. Informationsmöten med berörda hölls den 16 juni 2014 i Hemsjö, den 17 juni 2014 i Konga och den 18 juni 2014 i Emmaboda. Samrådsunderlaget hölls under samrådstiden tillgänglig på Svenska kraftnäts webbplats och på bibliotek i Olofström, Ronneby, Karlshamn, Lessebo, Emmaboda och Tingsryd. En samrådsredogörelse upprättades och skickades till berörda länsstyrelser. Information om samrådsredogörelsen skickades även till alla som yttrat sig med en hänvisning till Svenska kraftnäts webbplats. Samrådsredogörelsen bifogas i bilaga 2a. Samrådstiden pågick från den 4 juni till den 5 september 2014. Även yttranden som har kommit in efter samrådstidens utgång har tagits med i samrådsredogörelsen. 2.6.2 Samråd om valt utbyggnadsförslag Till den andra delen av samrådet presenterades ett nytt samrådsunderlag med en föreslagen sträckning. Detta samrådsunderlag redovisade lokalisering och utformning, samt förväntad miljöpåverkan inom vald utbyggnadskorridor. Detta underlag hade en ökad detaljeringsgrad över valt utbyggnadsalternativ inom ett specifikt område. Förslaget byggde på en fördjupad analys av de olika alternativen baserad på inkomna synpunkter och tidigare insamlat material. Den utbyggnadskorridor som bedömdes medföra minst påverkan på människa och miljö presenterades. Längs vissa avsnitt hade vissa justeringar av utbyggnadskorridoren gjorts och längs vissa kortare sträckor kvarstod två utbyggnadskorridorer. Samrådsinbjudan skickades till berörda fastighetsägare, länsstyrelser, kommuner, övriga myndigheter, verksamhetsutövare och intresseorganisationer den 9 februari 2015. Övriga samrådsparter inklusive allmänhet informerades den 11 februari 2015 om samrådet och öppet hus genom annonsering i Barometern/Oskarshamnstidningen, Östra Smålands Nyheter, Smålandsposten, Blekinge Läns Tidning samt Sydöstran och den 12 februari 2015 genom annons i Kalmar läns tidning. Informationsmöte med berörda hölls den 9 mars 2015 i Hemsjö, den 10 mars 2015 i Emmaboda och den 11 mars 2015 i Nybro. Samrådsunderlaget hölls under samrådstiden tillgänglig på Svenska kraftnäts webbplats och på bibliotek i Nybro, Ronneby, Karlshamn, Lessebo, Emmaboda och Tingsryd. Samrådsredogörelsen från denna del av samrådet redovisas i bilaga 2b. Samrådstiden pågick från den 9 februari till den 31 maj 2015. Även yttranden som har kommit in efter samrådstidens utgång har tagits med i samrådsredogörelsen. Information har sänts via postutskick till berörda att samrådsredogörelsen är klar. 2.6.3 Kompletterande samråd Under samrådsomgång 2 inkom flera förslag på alternativa sträckningar vilket föranledde utökade alternativstudier för ett flertal delsträckor. Detta medförde att kompletterande samråd har utförts för följande åtta passager; Nybro-Vackamo, Getasjön, Harebo och Lindholmen, Ällenäs-Solliden, Dockemåla, Starkeklev, Öjasjön och Mörrumsån. Kompletterande samrådsunderlag togs fram för dessa sträckor och skriftligt samråd har hållits med berörda fastighetsägare, länsstyrelser och kommuner, övriga myndigheter, företag samt intresseorganisationer. Samrådsunderlagen har hållits tillgängliga på Svenska kraftnäts hemsida under hela samrådstiden och även tiden därefter. Samrådstiden pågick för hälften av områdena från den 18 maj 2016 till den 23 juni och för den andra hälften från den 29 augusti till den 25 september 2016. Samrådsredogörelsen från detta samråd redovisas i bilaga 2c. Även yttranden som har kommit in efter samrådstidens utgång har tagits med i denna samrådsredogörelse. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

16 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 3. ÖVERGRIPANDE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 Nationella miljömål I april 1999 fastställde riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. Systemet har under årens lopp genomgått vissa förändringar. Numera består det svenska miljömålssystemet av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och 24 etappmål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. För varje miljökvalitetsmål finns också ett antal preciseringar. Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av målen. De 24 etappmålen har antagits i omgångar och identifierar en önskad samhällsomställning, de är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. Svenska kraftnät strävar efter att planera nya elledningar med så liten negativ påverkan på de nationella miljökvalitetsmålen som möjligt. Nedan följer en beskrivning av vilka nationella miljökvalitetsmål som i huvudsak bedöms beröras av den planerade verksamheten och hur dessa kan komma att påverkas. Mål som bedöms beröras och beskrivs vidare: Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Verksamhetens påverkan på målet Svenska kraftnäts utbyggnad av stamnätet innebär en ökad möjlighet för anslutning av förnybar energi och underlättar transport av el mellan olika regioner och länder, vilket ger möjlighet att transportera klimatneutral el mellan regioner och länder. Detta är positivt utifrån miljömålet. Drift av arbets- och transportfordon bidrar till utsläpp av koldioxid. Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växtarter och kulturvärden inte skadas. Verksamhetens påverkan på målet Svenska kraftnäts utbyggnad av stamnätet innebär en ökad möjlighet för anslutning av förnybar energi från sol, vind och vatten, som inte grundar sig på förbränning som kan medföra utsläpp av luftföroreningar. Verksamheten har i detta avseende en positiv påverkan på målet. Drift av arbets- och transportfordon bidrar till utsläpp av luftföroreningar. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. Verksamhetens påverkan på målet Svenska kraftnäts utbyggnad av stamnätet innebär en ökad möjlighet för anslutning av förnybar energi från sol, vind och vatten, som inte grundar sig på förbränning som kan medföra utsläpp av försurande ämnen. Verksamheten har i detta avseende en positiv påverkan på målet. Drift av arbets- och transportfordon bidrar till utsläpp av försurande ämnen. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Verksamhetens påverkan på målet Riskerna med elektromagnetiska fält ska kontinuerligt bevakas. Vid efterlevnad av Svenska kraftnäts magnetfältspolicy bedöms inte några skadliga effekter på människors hälsa och miljö att uppstå. Vid planering av sträckning för en ny kraftledning är första prioritet att boendemiljöer ska påverkas så lite som möjligt. I de fall som ledningen har en större påverkan på boendemiljöer där människor varaktigt vistas erbjuder Svenska kraftnät förvärv av fastigheten. Verksamheten bedöms därmed inte motverka måluppfyllelsen för säker strålmiljö. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 17 Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Verksamhetens påverkan på målet I det aktuella projektet kommer hänsyn att tas till sjöar och vattendrag för att inte negativa konsekvenser ska uppkomma för vattenmiljöer. I de fall påverkan på vattenområden förekommer, kommer anmälan om vattenverksamhet att göras till länsstyrelsen. För vattenverksamheter kommer lämpliga skyddsåtgärder att föreslås. Verksamheten bedöms därmed inte motverka måluppfyllelsen för levande sjöar och vattendrag. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Verksamhetens påverkan på målet I det aktuella projektet kommer hänsyn att tas till våtmarker för att inte negativa konsekvenser ska uppkomma. Kraftledningens stolpar och stödlinor lokaliseras huvudsakligen till fastmarksområden för att förbättra förankringen av stolparna samt för att undvika intrång i våtmarker. I vissa fall kan dock grundläggning för stolpe inom våtmarksområde krävas. Om det blir fallet så kommer grundläggningen att ge en lokal påverkan men bedöms inte som helhet påverka våtmarkens vattenhållande förmåga eller vattenströmning. I de fall påverkan på våtmarker förekommer, kommer anmälan om vattenverksamhet att göras till länsstyrelsen. För vattenverksamheter kommer lämpliga skyddsåtgärder att föreslås. Verksamheten bedöms därmed inte motverka måluppfyllelsen för myllrande våtmarker. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Verksamhetens påverkan på målet Områden med högre naturvärden har dock undvikits i så stor utsträckning som möjligt och skogsgatan kommer även fortsättningsvis att utgöras av naturmark. Träd kommer dock att behöva avverkas inom ledningsgatan vilket minskar produktionen, samtidigt skapar gatan en variation i landskapet, något som kan vara positivt för t.ex. vilt. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Verksamhetens påverkan på målet Påverkan på odlingslandskapet uppstår främst då ledningsstolpar hamnar på odlingsmark och upptar yta samt medför ett eventuellt försvårande av brukandet runt fundamenten. För den biologiska mångfalden i odlingslandskapet har dock stolpar en positiv påverkan, eftersom det skapar en småbiotop i odlingslandskapet som inte utnyttjas för odling. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Verksamhetens påverkan på målet Kraftledningen kommer att ge upphov till elektriska och magnetiska fält. Vid planering av sträckning för en ny kraftledning är första prioritet att boendemiljöer ska påverkas så lite som möjligt. I de fall som ledningen har en större påverkan på boendemiljöer där människor varaktigt vistas erbjuder Svenska kraftnät förvärv av fastigheten. Verksamheten bedöms därmed inte motverka måluppfyllelsen för god bebyggd miljö. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Verksamhetens påverkan på målet Den planerade ledningen tar sin plats i naturlandskapet och omvandlar därmed framför allt skog till kraftledningsgata. Områden med högre naturvärden har undvikits i så stor utsträckning som möjligt. Det är i huvudsak produktionsskog som berörs och ledningsgatan kan liknas vid ett hygge, som är en vanlig företeelse i produktionsskogen. Studier har visat att ledningsgator oftast har högre biologisk mångfald än angränsande biotoper. Verksamheten medför inte att miljömålet motverkas. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

18 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ Mål som inte bedöms beröras: > > Giftfri miljö > > Skyddande ozonskikt > > Ingen övergödning > > Grundvatten av god kvalitet > > Hav i balans samt levande kust och skärgård > > Storslagen fjällmiljö 3.2 Regionala miljömål Av de län som berörs av ledningskorridoren, Kalmar, Kronoberg och Blekinge, är det enbart Kronoberg som har tagit fram regionala miljökvalitetsmål. Det regionala miljömål som bedöms beröras är knutet till naturvärden vid ängar och naturbetesmarker. Påverkan på detta mål beskrivs i avsnitt 7.3.4, Miljökonsekvenser för naturmiljö i Kronobergs län. Kalmar och Blekinge län använder de nationella målen i sitt arbete. 3.3 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken 1999. Enligt 5 kap. miljöbalken ska en miljökvalitetsnorm ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Det finns olika typer av miljökvalitetsnormer med olika rättsverkan. En miljökvalitetsnorm kan till exempel gälla högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark eller vatten. Miljökvalitetsnormer kan gälla för hela landet eller för ett geografiskt område till exempel ett län eller en kommun. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen tål. Normerna kan även ses som ett styrmedel för att på sikt nå tidigare nämnda miljökvalitetsmål. De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. I dag finns det miljökvalitetsnormer för: > > kvaliteten på havsmiljön (SFS 2010:1341) > > föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477) > > vattenmiljökvalitet i grund- och ytvatten (SFS 2004:660) > > vattenmiljökvalitet i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) > > omgivningsbuller (SFS 2004:675). Projektet anses inte beröra miljökvalitetsnormer för föroreningar i utomhusluften eller omgivningsbuller. Vid passager av vattenförekomster kan miljökvalitetsnormer rörande vattenmiljöer eventuellt komma att påverkas, dock inte i sådan utsträckning att vattenförekomsternas status riskerar att försämras. Anmälan om vattenverksamhet kommer att upprättas och tillsändas länsstyrelsen i respektive län inför alla arbeten som riskerar att ha påverkan på vattenområden. 3.4 Svenska kraftnäts miljöpolicy Svenska kraftnäts vision är att ha en ledande roll för en säker och hållbar elförsörjning. Vi ska utveckla energieffektiva och miljöanpassade lösningar för överföring av el på stamnätet. Genom arbetet bidrar vi till att EU:s klimatmål och Sveriges miljökvalitetsmål uppnås. Vi ska verka för att verksamhetens 1 miljöbelastning ständigt minskar. Detta innebär att utsläpp av växthusgaser och andra miljöskadliga ämnen ska begränsas. Vi ska effektivisera vår energianvändning och verka för att användningen av ämnen och material sker med god resurshushållning. Vid utbyggnad och förvaltning av stamnätet ska vi så långt som möjligt ta hänsyn till omgivande natur och landskap samt bevara värdefulla biotoper. Vi uppnår detta genom att > > fatta långsiktigt hållbara beslut där miljöhänsyn är en viktig del av underlaget > > ställa miljökrav i upphandlingar och säkerställa att kraven följs > > kommunicera och agera med ansvar, öppenhet och respekt kring både globala och lokala miljöfrågor > > bedriva och stödja forskning och utveckling som leder till miljöanpassad teknik och metoder > > följa lagar och andra krav inom miljöområdet > > se till att anställda och övriga som utför arbete åt oss är miljömedvetna och har tillräcklig miljökompetens för att ta hänsyn till miljön i det dagliga arbetet. 3.5 Säkerhet 3.5.1 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Svenska kraftnät har formulerat en magnetfältspolicy som tillämpas i alla ledningsprojekt: Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. Den forskning som gjorts har dock inte påvisat några medicinska orsakssamband mellan exponering av magnetfält (oavsett nivå) och påverkan på hälsan annat än vid direkt påverkan 2. För direkt påverkan vid exponering av höga magnetfält gäller rekommendationen att allmänheten inte ska vistas i områden med magnetfält över 100 mikrotesla, vilket är ett riktvärde i såväl EU som i Sverige 3. Mer information om magnetfält finns i avsnitt 5.3. 1. Med verksamheten avses Svenska kraftnäts totala verksamhet inklusive de egna gasturbinerna som ingår i störningsreserven. 2. Direkt påverkan avser omedelbara medicinska effekter, till exempel nerv- och muskelretningar, vid påverkan av höga mag-netfält. 3. Rekommendationen kommer från SSMFS 2008:18, vilket är en direkt översättning från SSIFS 2002:3 som i sin tur bygger på Rådets rekommendation från EG, 1990/519/EG. Denna i sin tur bygger på ICNIRP Guidelines 1998. Numera finns ICNIRP Guidelines från 2010 och deras referensvärde är 200 mikrotesla. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 19 3.5.2 Elsäkerhet Säkerhetsbestämmelser för ledningar återfinns i ellagen (1997:857), starkströmsförordningen (2009:22) och Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1-3, samt ändringsföreskrifterna i ELSÄK 2010:1-3). I starkströmsföreskrifterna regleras bland annat minsta avstånd mellan elledningar, mark och byggnader. Svenska kraftnäts ledningar konstrueras i så kallat brottsäkert utförande, vilket innebär att de är dimensionerade för att klara alla förekommande väderförhållanden. Ledningarna är vidare utrustade med åskskydd vilket innebär att eventuella åsknedslag jordas genom den i ledningen monterade topplinan, via stålstolpen till jordlinan som är nedgrävd eller nedplöjd i marken. Stolparnas fackverkskonstruktion gör det möjligt att klättra i stolparna vilket kan vara en säkerhetsrisk. Därför byggs stolpar med klätterskydd i områden nära bebyggelse där man kan förvänta sig att många människor uppehåller sig. För vindkraftverk tillämpas ett skyddsavstånd mellan ledning och vindkraftverk. Avståndet motsvarar vindkraftverkets höjd inklusive rotorblad till vilket 10 meter adderas. 3.5.3 Säkerhetsskydd Enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627) är verksamhetsutövaren skyldig att försäkra sig om att säkerhetsskyddet i den egna verksamheten är tillräckligt. Svenska kraftnäts säkerhetsarbete omfattar fysiska och tekniska skydd kring elförsörjningens anläggningar, bevakning, informationssäkerhet, säkerhetsskyddade upphandlingar och utbildning av personal. I Svenska kraftnäts egna föreskrifter om säkerhetsskydd (SvKFS 2005:1) ställs bland annat krav på att en säkerhetsanalys ska genomföras minst vartannat år. Föreskrifterna ställer krav på att skyddsvärd information hanteras på ett säkert sätt. Länsstyrelsen kan besluta att samhällsviktig infrastruktur är skyddsobjekt enligt skyddslagen (2010:305). Skyddet inriktas mot sabotage, terrorism och spioneri. Rikspolisstyrelsen har utarbetat vägledningar för säkerhetsskydd och säkerhetsskyddad upphandling. I dessa beskrivs närmare begrepp och definitioner för säkerhetsskyddsarbetet. 3.5.4 Parallellbyggnad, sambyggnad och korsning Parallellbyggda ledningar, definierade i Svenska kraftnäts instruktioner, utgörs av två eller flera ledningar som byggts parallellt där de säkerhetsmässigt, ur elektrisk synvinkel ligger nära varandra. En ledning kan vara geografiskt parallell med en annan ledning utan att ledningarna säkerhetsmässigt betraktas som parallellbyggda. Den planerade ledningen ligger geografiskt nära befintlig ledning på en stor del av sträckan. Den ligger dock inte så nära att ledningarna ur ett säkerhetsmässigt perspektiv är att definiera som parallellbyggda. När en och samma stolpe används för två eller flera ledningar kallas utformningen för sambyggnad. Ofta efterfrågas sådana lösningar i syfte att minska markanvändningen. För sambyggnad i så kallade julgransstolpar blir ledningsgatan mindre, ca 40 meter i stället för 45, än för traditionella portalstolpar. Julgransstolpen blir däremot mycket högre då faslinorna placeras ovanpå varandra i stället för bredvid varandra. På grund av de driftsäkerhetskriterier som Svenska kraftnät tillämpar så måste samtidigt störningsberoende mellan olika komponenter elimineras, där detta är möjligt. Exempel på beroenden som kan ge en oacceptabel risk är parallellbyggnad eller sambyggnad av stamnätsledningar. Det beror på att stamnätet ska vara byggt så att det klarar frånkoppling av en ledning, eller annan komponent, i taget utan att detta resulterar i strömavbrott. När två stamnätsledningar står nära varandra kan ett stolpbrott på en av ledningarna innebära att denna ledning faller på den andra och orsakar ett dubbelt ledningsfel vilket stamnätet inte är dimensionerat för. Om två ledningar är sambyggda så orsakar ett stolpbrott alltid dubbelfel. En stamnätsledning får parallellbyggas, alternativt sambyggas, med regionnätsledningar under förutsättning att det endast medför lokala eller regionala konsekvenser om en händelse skulle leda till att ledningarna faller bort samtidigt. Det måste alltså utredas från fall till fall om en parallellbyggnad eller sambyggnad med en regionledning kan accepteras. Korsande ledningar utgörs av två ledningar där en passerar över den andra. Ofta efterfrågas sådana lösningar i syfte att minimera antalet permanentbostadsbyggnader som erbjuds förvärv enligt Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. Korsningar blir även aktuella om det rent geografiskt är omöjligt att dra nya ledningar utan att korsa befintliga. Korsning av stamnätsledningar ska så långt som möjligt undvikas. Det är dock inte geografiskt, tekniskt och ekonomiskt rimligt att helt undvika korsande stamnätsledningar. Vid korsning mellan stamnätsledningar ska därför extra säkerhetsåtgärder vidtas genom särskild utformning av komponenterna i korsande och angränsande spann. 3.5.5 Riskanalys för parallellbyggnad, sambyggnad och korsning. Ur ett driftsäkerhetsperspektiv kan det vara mycket allvarligt om två ledningar i stamnätet skulle slås ut samtidigt. Det är de samhälleliga konsekvenserna av en störning på stamnätet som ligger till grund för kraven på driftssäkerhet. Om en störning kan in träffa måste den beaktas. Konsekvenserna vid ett stamnätsavbrott som drabbar elanvändare kan bli så stora att de anses oacceptabla. Det är av detta skäl som sambyggnad av stamnätsledningar inte accepteras. Samma skäl innebär också att parallellbyggnad och korsningar av stamnätsledningar bör undvikas och endast accepteras om en systemutredning kan visa att överföringssystemet är stabilt även om båda ledningarna kopplas bort samtidigt. I de fall där det inte finns andra framkomliga alternativ kan undantag behöva göras. En MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

20 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ bedömning görs då i varje enskilt fall. 3.5.6 Parallellbyggnad av luftledning med annan infrastruktur Parallellbyggnad med väg eller järnväg kan teoretiskt ske längs delsträckor där vägar eller järnvägsspår stämmer överens med ledningens sträckning. Ledningens sträckning kommer endast delvis att kunna följa vägen eller järnvägen på grund av olika krav på kurvlängder, byggsätt m.m. Detta, tillsammans med krav på säkerhetsavstånd mellan vägar och ledningar, kommer att innebära breda områden med öppna ytor. För parallellbyggnad med allmän väg kan den totala öppna ytan bli minst 100 meter bred. Den större ytan kan medföra att fler boendemiljöer påverkas, eftersom bostäder förekommer frekvent i närheten av vägar och järnväg. Geografisk parallellbyggnad med annan infrastruktur är inte aktuell för Nybro Hemsjö SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 21 4. ALTERNATIVREDOVISNING 4.1 Nollalternativ En ny utlandsförbindelse, NordBalt, som binder ihop den nordiska elmarknaden med den baltiska har driftsatts. Nord- Balt har en överföringskapacitet på 700 MW och löper från Nybro i Sverige till Klaipeda i Litauen. När NordBalt utnyttjas för export så ska ytterligare effekt överföras från Ekhyddan till Nybro via det existerande stam- och regionnätet. Vid import så ska ytterligare effekt överföras från Nybro till Hemsjö via det existerande stam- och regionnätet. Det existerande regionala nätet är inte dimensionerat för denna driftsituation om den existerande 400 kv-ledningen mellan Ekhyddan Nybro Hemsjö skulle kopplas från. Det regionala nätet skulle då överbelastas så mycket att dess automatiska skyddssystem skulle koppla från delar av detta med elavbrott i regionen som följd. Resultatet av ovanstående driftbeskrivning är att NordBalt inte skulle kunna utnyttjas som planerat. Ett systemvärn har installerats i Nybro, som en del av NordBalt-projektet. Systemvärnet kopplar från NordBalt vid bortfall av en 400 kv-ledning ansluten till Nybro om effektriktningen är ogynnsam. En systemvärnlösning får anses som provisorisk då den följer direkt efter ett ledningsfel och ger upphov till två stycken samtidiga fel genom en frånkoppling av upp till 700 MW import eller export, vilket inte uppfyller kraven på driftsäkerhet. En utförligare teknisk beskrivning av nollalternativet ges i bilaga 2c, avsnitt 4.5.4. 4.2 Förordat alternativ 4.2.1 Luftledning Idag och inom överskådlig framtid kommer luftledning för växelström att vara huvudalternativet när Svenska kraftnät planerar stamnätet. Detta beror på att det är tekniskt enkelt, driftsäkert och ekonomiskt fördelaktigt att överföra el med luftledning. Det är även fördelaktigt ur reparationshänseende med korta avbrottstider och man klarar vid fel att inom godtagbar tid återställa effekttransporten i det regionala nätet till acceptabla nivåer för driftsäkerhet. Luftledning är därför huvudalternativet vid om- eller tillbyggnader i stamnätet. 4.2.2 Val av utbyggnadskorridorer Inför det första samrådet 2014 togs ett antal olika utbyggnadskorridorer fram som presenterades i en förstudie. Korridorerna baserades på framkomlighet utifrån påverkan på boendemiljöer, skyddade områden, konflikter med andra samhällsintressen m.m. Efter det första samrådet utfördes en fördjupad analys av de olika utbyggnadskorridorerna baserat på de synpunkter som inkommit från första samrådet och ytterligare information från myndigheter och kommuner. Ett nytt samrådsunderlag togs fram - Underlag för samråd om utredningskorridor, 400 kv-ledning Nybro-Hemsjö jan 2015. Detta utgjorde samrådsunderlaget för samråd 2. Underlaget presenterade en vald utbyggnadskorridor och ett preliminärt sträckningsförslag som bedömdes medföra minst påverkan på människan och miljön. Längs vissa delsträckor gjordes justeringar av utbyggnadskorridoren och längs vissa kortare sträckor kvarstod två utbyggnadskorridorer. Under samrådsomgång 2 inkom flera förslag på alternativa sträckningar vilket föranledde utökade alternativstudier för ett flertal delsträckor. Detta medförde att kompletterande samråd utfördes för följande åtta platser; Nybro-Vackamo, Getasjön, Harebo-Lindholmen, Ällenäs-Solliden, Dockemåla, Starkeklev, Öjasjön och Mörrumsån. Redogörelse för vald koncessionslinje lämnas under respektive kommunbeskrivning nedan. 4.2.3 Val av koncessionslinje, grundläggande förutsättningar Den valda koncessionslinjen för den nya 400 kv-ledningen mellan Nybro och Hemsjö presenteras här uppdelat per län och kommun, i riktning från Nybro till Hemsjö (figur 4.1 och bilaga 5a). Svenska kraftnäts bedömningsgrunder för miljökonsekvenser och magnetfältspolicy har använts. Efter att huvudkorridor har valts, så har förtydliganden gjorts för att säkerställa en likvärdig bedömning av olika alternativa förslag längs med hela sträckningen. Dessa är; a) Ledningen byggs som luftledning. b) Korsning av egen ledning görs enbart för att uppfylla magnetfältspolicyn för flera boendemiljöer med en och samma korsning eller att andra väsentliga miljövinster kan göras. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

22 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ c) Flytt av egen eller andras ledning görs enbart för att uppfylla magnetfältspolicyn för flera boendemiljöer eller att andra väsentliga miljövinster kan göras. d) Sambyggnad med ledning på lägre spänningsnivå kan vara aktuellt för att uppfylla magnetfältspolicyn. Det görs inte för att minska visuell påverkan på boendemiljöer. e) Andra stolpkonstruktioner än standardstolpfamiljen ska övervägas om det innebär att magnetfältspolicyn kan uppfyllas. f) Fritidshus räknas inte som platser där människor varaktigt vistas och omfattas inte av riktlinjer för boendemiljöer enligt punkterna b)- e) ovan. Fritidshus eller annan byggnad av något värde erbjuds förvärv om de berörs av elsäkerhetsföreskrifter. Definitionen av ett fritidshus är att ägaren inte är folkbokförd där eller att fritidshuset är taxerat som fritidshus. g) Påverkan på boendemiljöer är allvarligare än annan miljöpåverkan, men en samlad bedömning ska göras. h) Enstaka natur- eller kulturvärden undviks i möjligaste mån, men ska inte innebära en vinkling av linjen. i) Justering för att linjen ska följa fastighets- eller beståndsgränser görs efter ovanstående punkter, förutsatt att miljöpåverkan inte flyttas från en fastighet till en annan eller att annan stolptyp behövs. ± Med de här förutsättningarna så ska inställningen vara att Svenska kraftnät i varje enskilt fall strävar efter att göra fastighetsägarna så nöjda som möjligt. 4.2.4 Vald koncessionslinje i Nybro kommun, Kalmar län Kartbilaga 4c, Sträckningsalternativ, detaljkarta 1 Nybro kommun berörs längs en sträcka av cirka 10 km. Vald koncessionslinje för Nybro kommun innebär att den planerade ledningen till största delen följer nuvarande 130 och 400 kv-ledningar. Detta minskar markintrånget jämfört med en helt ny sträcka. Vid Krumhall viker ledningen av i en vinkel åt söder för att undvika visuell påverkan på boendemiljöer och påverkan på natur- och kulturvärden i byn. Cirka 6,5 km från Nybro station viker ledningen av mot väst i en cirka 2,2 km lång ny ledningsgata för att undvika påverkan på boendemiljöer. Den nya ledningsgatan går rakt mot den befintliga 400 kv-ledningen för att den ska bli så kort som möjligt. Ledningen ankommer till den befintliga 400 kv-ledningen strax sydväst om byn Norketorp och förläggs då på befintlig 400 kv-lednings östra sida. Där ledningen går i ny ledningsgata följs NYBRO-HEMSJÖ ÖVERSIKT NYBRO Datum 2017-05-09 Skala (A3) 1 230 000 Koordinatsystem SWEREF99 TM 0 1 2 4 6 8 10 km Lantmäteriet, Affärsverket svenska kra tnät - Geodatasamverkan Teckenförklaring Vald koncessionslinje HEMSJÖ Figur 4.1. Den valda koncessionslinjen för den nya 400 kv-ledningen mellan Nybro och Hemsjö. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 23 fastighetsgränser i möjligaste mån, utan att flytta påverkan till andra fastigheter än i tidigare förslag, för att minska påverkan på enskilda fastighetsägare. På grund av inkomna synpunkter från boende under samråd 2 har det preliminära sträckningsförslaget för sträckan Nybro station-vackamo delvis justerats efter ett kompletterande samråd. 4.2.5 Vald koncessionslinje i Emmaboda kommun, Kalmar län Kartbilaga 4c, Sträckningsalternativ, detaljkarta 2 Emmaboda kommun berörs längs en sträcka av cirka 2,8 mil. Vald koncessionslinje i Emmaboda kommun innebär en parallellförläggning med nuvarande 400 kv-ledning fram till Brunamåla, väster om Emmaboda. Här viker ledningen av söderut i en cirka 7 km lång ny ledningsgata, för att sedan återigen ankomma till den befintliga 400 kv-ledningen strax norr om Lindholmen. Inom Emmaboda kommun korsas den befintliga 400 kv-ledningen på två platser, söder om Vackamo respektive norr om Getasjön. Korsningen söder om Vackamo motiveras av att ledningen då placeras på nordvästra sidan om densamma förbi Boda glasbruk och därigenom minskar påverkan på bebyggelse i Boda glasbruk, vid Svenslund och Hällasjö malm. Korsningen norr om Getasjön motiveras av att ledningen ska avvika åt söder vid Brunamåla och då behöver ligga på södra sidan av befintlig ledning och att en korsning innan Getasjökvarn och Duvemåla minskar påverkan på boendemiljöer på ledningens norra sida. Motivet för att gå i ny ledningsgata mellan Brunamåla och Lindholmen är främst för att undvika den bebyggelse som ligger nära den befintliga ledningen i Norra Harebo, Skallebo och Sibbahult. En placering parallellt med befintlig ledning längs denna sträcka skulle innebära att flera permanenthus hamnar inom en zon där magnetfältet överstiger Svenska kraftnäts magnetfältspolicy (se även Harebo-Lindholmen i avsnitt 4.3.4 nedan). Att följa befintlig ledning skulle längs denna sträcka även innebära att två fritidshus hamnar inom en zon där magnetfältet överstiger 0,4 mikrotesla. Inom den södra delen av sträckningen i ny ledningsgata är ledningen lägre än normalt, med maximalt 25 meter höga stolpar, eftersom området ligger inom Försvarsmaktens riksintresseområde (se utförligare beskrivning i avsnitt 5.2.2). 4.2.6 Vald koncessionslinje i Tingsryds kommun, Kronobergs län - första sträckan Kartbilaga 4c, Sträckningsalternativ, detaljkarta 3 och 4 I Kronobergs län berörs Tingsryds kommun av den valda koncessionslinjen längs två längre sträckor, samt en mycket kort sträcka vid Dockemåla. Den första långa sträckan är cirka 2,4 mil och den andra sträckan är cirka 9 km. Sträckan vid Dockemåla är cirka 200 meter. Mellan dessa sträckor berör ledningen Ronneby kommun i Blekinge län. Den nya ledningen planeras uteslutande löpa parallellt med befintlig 400 kv-ledning. Nedan och i konsekvenskapitlet beskrivs den korta sträckan inom Tingsryd kommun strax nordväst om Dockemåla endast om denna har betydelse för konsekvensbedömningen. I övriga fall beskrivs endast de två längre sträckorna. Den första sträckan i Tingsryds kommun berör en cirka 2,4 mil lång sträcka. Den nya ledningen planeras löpa parallellt med, på den sydöstra sidan om, den befintliga ledningen från länsgränsen fram till Ronnebyån. Väster om Ällenäs och Solliden planeras en korsning av den befintliga ledningen och den nya ledningen placeras därefter parallellt på den nordvästra sidan om densamma fram till länsgränsen vid sjön Tjurken. Korsningen görs för att undvika att magnetfältet vid två permanentbostäder vid Strålsund och Norra Siggamåla (inom Ronneby kommun) överstiger Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. Dessutom minskar den visuella påverkan på boendemiljöer i Tattamåla och Norra Siggamåla. Området inom den första sträckan i Tingsryds kommun är i sin helhet beläget inom stoppområdet för höga objekt vid Ronneby flottiljflygplats, där objekt över 20 meter generellt inte godtas av Försvarsmakten. Där ledningen byggs parallellt med befintlig 400 kv-ledning har Försvarsmakten ingen erinran. Det är inte teknisk möjligt att korsa den befintliga ledningen i detta landskapsavsnitt utan att en av ledningarna blir högre än den befintliga ledningen. Detta innebär att korsningen kommer att påverka stoppområdet. Placeringen av korsningen har därför detaljstuderats i tekniska utredningar för att hitta den punkt där en korsning kan göras med så liten höjning över den befintliga ledningens totalhöjd som möjligt. En fördjupad dialog förs med Försvarsmakten. Eftersom stoppområdet för höga objekt vid Ronneby flottiljflygplats är av riksintresse bedöms den valda koncessionslinjen, som medför minsta möjliga höjning av ledningen, sammantaget vara det bästa alternativet (se även Ällenäs-Solliden i avsnitt 4.3.4). 4.2.7 Vald koncessionslinje i Ronneby kommun, Blekinge län Kartbilaga 4c, Sträckningsalternativ, detaljkarta 4 Ronneby kommun berörs av en sträcka av cirka 9 km. Vald koncessionslinje i Ronneby kommun innebär en parallellförläggningen med nuvarande 400 kv-ledning genom hela kommunen och en korsning av ledningen strax nordöst om Dockemåla. Ledningen planeras på nordvästra sidan om den befintliga ledningen nordöst om Dockemåla och på dess sydöstra sida resterande sträcka inom Ronneby kommun. Korsningen görs för att undvika påverkan på en telemast vid Bastön (i Tingsryds kommun) som ligger norr om den befintliga ledningen samt för att undvika påverkan på två boendemiljöer i Håkansdal (i Tingsryds kommun). Anledningen till att korsningen placeras strax nordväst om Dockemåla är att detta ledningsavsnitt ligger i en kil utanför försvarsmaktens riksintresseområde (se karta i bilaga 4d), (se även Dockemåla i avsnitt 4.3.4). MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

24 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 4.2.8 Vald koncessionslinje i Tingsryds kommun, Kronobergs län - andra sträckan Kartbilaga 4c, Sträckningsalternativ, detaljkarta 5 Den andra sträckan i Tingsryds kommun berör en cirka 9 km lång sträcka. Även inom den andra sträckan i Tingsryds kommun innebär det valda alternativet en parallellförläggning med nuvarande 400 kv-ledning genom hela kommunen. Från kommungränsen mot Ronneby kommun fram till Mieån ligger ledningen på sydöstra sidan om befintlig ledning. Strax innan Mieåns dalgång korsar den planerade ledningen den befintliga ledningen för att därefter fortsätta nordväst om denna ända fram till Hemsjö station. Motivet för att placera den nya ledningen på sydöstra sidan om den befintliga ledningen mellan Dockemåla och Mieån är bland annat för att undvika påverkan på en telemast vid Bastön. En placering på den södra sidan av befintlig ledning minskar även påverkan på boendemiljöer längs sträckan, eftersom fler hus ligger nära den befintliga ledningens norra sida än dess södra. Motivet till att korsa den befintliga ledningen vid Mieån och därefter fortsätta på dess norra sida är att man då undviker påverkan på upp till sju permanentbostäder inom Karlshamns kommun. Genom korsningens placering öster om Starkeklev undviks ett fritidshus som i annat fall troligen skulle behöva rivas. Korsningen minskar även påverkan på Lobergets Natura 2000-område och naturreservat (även det inom Karlshamns kommun), jämfört med att fortsätta på den befintliga ledningens södra sida (se även Passage Mörrumsån i avsnitt 4.3.4). 4.2.9 Vald koncessionslinje i Karlshamns kommun, Blekinge län Kartbilaga 4c, Sträckningsalternativ, detaljkarta 5 Karlshamns kommun berörs av en sträcka av cirka 10 km. Det valda alternativet innebär en parallellförläggning med nuvarande 400 kv-ledning de första cirka 2 km i Karlshamns kommun. Söder om Svansjömåla viker den planerade ledningen av åt väster i en cirka 4,5 km lång ny ledningsgata. Det valda alternativet innebär att ledningen korsar en 130 kv-ledning och kringgår byn Kullemåla på dess norra sida. Strax norr om sjön Ulvshalen korsar den nya ledningen återigen 130 kv-ledningen för att därefter byggas parallellt på södra sidan om denna fram till Härnäs Natura 2000-område. Strax innan Härnäs Natura 2000-område viker ledningen av åt söder och rundar Natura 2000-området på dess östra och södra sida, korsar ytterligare en 130 kv-ledning och Mörrumsåns dalgång och själva ån. Motivet för att placera ledningen på befintlig lednings nordvästra sida är att det minskar påverkan på Lobergets Naturreservat och Natura 2000-område och boendemiljöer nära Mieån (inom Tingsryds kommun). Genom att avvika i ny ledningsgata innan byn Kullemåla passeras, undviks påverkan enligt Svenska kraftnäts magnetfältspolicy på sex permanentbostäder i byn samt en permanentbostad i byn Knaggalid vid Mörrumsån. En justering av sträckningen har gjorts inom Tranemålastiftelsens fastighet för att minimera påverkan på områden med påtagliga naturvärden inom fastigheten. Vid passagen i ny skogsgata norr om Kullemåla kommer ledningen att passera på cirka 1,2 km avstånd från ett konferens- och rehabcenter för elöverkänsliga, ERIS gården, beläget vid Västra Svansjön, öster om Tranemåla. Avståndet till ERIS gårdens fastighetsgräns är som närmast cirka 450 meter. Magnetfältets styrka avtar exponentiellt med avståndet. Enligt Svenska kraftnäts beräkningsmodell kommer årsmedelvärdet av magnetfältet i värsta fall att vara cirka 0,011 mikrotesla vid ERIS gårdens fastighetsgräns och cirka 0,00015 mikrotesla vid själva konferensgården. Med stöd av detta görs bedömningen att konferenscentret inte kommer att påverkas av ledningens magnetfält. Vid ankomsten till befintlig 130 kv-ledning medför en placering på denna lednings södra sida att magnetfältet vid en permanentbostad norr om sjön Bökegyl inte överstiger Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. Genom att avvika från 130 kv-ledningen innan denna korsar Härnäs Natura 2000-område kan det kringgås och påverkan på det minskas. Mörrumsån och den omgivande dalgången har höga natur- och friluftsvärden som har beaktats vid val av sträckning. Med den valda placeringen kommer Natura 2000-området Mörrumsån att passeras på en plats där ån är dämd och livsmiljöerna i och närmast ån därmed inte är i sitt naturliga tillstånd, vilket bedöms vara den lämpligaste platsen sett till naturvärdena i ån och dess strandmiljöer. Den valda koncessionslinjen innebär även att påverkan på boendemiljöer undviks (se även Passage Mörrumsån i avsnitt 4.3.4). Området kring Hemsjö station (inom Olofströms kommun) är mycket trångt med många ledningar och flera ställverk. Den branta topografin kring ån är ytterligare en faktor som gör passagen komplicerad. Tekniska utredningar har visat att det inte är tekniskt möjligt att följa någon av de befintliga 130 kv-ledningarna över Mörrumsån. Att följa den norra ledningen skulle innebära att ledningen måste byggas inom säkerhetsavståndet för en mast, korsa nio ledningar vara två på en plats där utrymmet för stolpar är begränsat och sambyggas med en 400 kv-ledning, vilket inte är tillåtet av nationella driftsäkerhetsskäl. För den södra ledningen måste en ny stolpe uppföras för sambyggnad på 50 kv ställverksplan där utrymmet är mycket begränsat. Sammantaget bedöms därför den valda platsen vara den lämpligaste för att korsa ån. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 25 4.2.10 Vald koncessionslinje i Olofströms kommun, Blekinge län Kartbilaga 4c, Sträckningsalternativ, detaljkarta 5 Olofströms kommun berörs av en sträcka av cirka 500 meter. Vald koncessionslinje innebär att ledningen korsar Mörrumsån i en ny ledningsgata, går den rakaste och kortaste vägen in till stationen i Hemsjö och ansluter till denna norrifrån. Svenska kraftnät planerar att koppla in den nya ledningen till ett nytt fack i Hemsjö station. I detta område har även E.ON Elnät Sverige två ställverk och det är trångt med ett stort antal ledningar in till stationsområdena. Dessutom måste Mörrumsåns dalgång passeras, vilken bland annat har höga natur- och friluftsvärden som har beaktats. Noggranna utredningar har därför gjorts för att hitta den lämpligaste placeringen för ledningen (se även Passage Mörrumsån i avsnitt 4.3.4). Motiven för placeringen av passagen över Mörrumsån är desamma som beskrivits ovan för Karlshamns kommun. 4.3 Utredda och avförda alternativ 4.3.1 Markkabel Eftersom stamnätet i övrigt består av ett växelströmsnät är det naturliga alternativet att bygga en luftburen växelströmsledning mellan stationerna Ekhyddan, Nybro och Hemsjö. Under den inledande samrådsprocessen har det framkommit önskemål om att även ett markförlagt likströmsalternativ ska presenteras och jämföras med växelströmsalternativet. En sådan jämförelse, tillsammans med en mer teknisk presentation om varför projektet överhuvudtaget genomförs, har redogjorts för i samrådsredogörelser och sammanfattas i korthet nedan. Ett nollalternativ dvs. att inte förstärka stamnätet mellan Ekhyddan, Nybro och Hemsjö innebär att strömavbrott kan uppstå både regionalt men även nationellt vid ett fel, vilket inte är acceptabelt. Alternativet förstärkning med luftburna växelströmsledningar klarar vid fel att inom godtagbar tid återställa effekttransporten i det regionala nätet till acceptabla nivåer för driftsäkerhet. Alternativet förstärkning med likström och markförlagda kablar ger en ytterligare feltid, som medför att synkronismen i det regionala ledningssystemet inte kan upprätthållas, utan att detta kan komma att brytas upp med strömavbrott som följd. Detta alternativ ger också högre effektförluster och sämre tillgänglighet jämfört med växelströmsalternativet. Ekhyddan Nybro Hemsjö ingår i det svenska växelströmsnätet. Vid ett fel i nätet idag så överförs el till det parallella regionala nätet, som kan leda till att strömavbrott kan uppstå både regionalt men även nationellt, vilket inte är acceptabelt. Den planerade ledningen behövs bland annat för att undvika detta. Detta kan inte avhjälpas med likström, eftersom det inte har något regionalt nät. HVDC-alternativet är av dessa skäl inte aktuellt i den fortsatta planeringen. Sammantaget innebär markkabelförläggning även på korta sträckor att risken för att fel eller störningar ska uppstå blir större samt att möjligheterna att snabbt åtgärda fel och störningar begränsas. Den tekniska livscykeln är halverad för markkabel jämfört med luftledning. Vid skogsbrand förstörs inte luftledningar. Markkabel löper risk för att skadas. Det innebär i förlängningen att systemet inte får den driftsäkra, robusta och flexibla utformning som eftersträvas. Att förlägga den planerade växelströmsledningen som en markkabel för växelström är inte tillräckligt driftsäkert. Markkabel med likström Likström används främst vid elutbyte mellan olika energimarknader, vid anslutning av havsbaserad förbrukning/produktion och vid utbyggnad av likströmssystem för överföring av höga effekter genom områden med överföringsbegränsning, alltså där ledningen inte ska interagera med underliggande växelströmssystem. Detta är dock inte syftet med den nya ledningen mellan Nybro och Hemsjö. Den ska förstärka växelströmsnätet och därmed minska risken för omfattande strömavbrott. En förstärkning av växelströmsnätet med likström och markförlagda kablar klarar inte att vid fel återställa effekttransporten i det regionala nätet till acceptabla nivåer för driftsäkerhet inom godtagbar tid. Det medför att synkronismen, dvs. att frekvensen ska vara samma i de olika ledningarna, i det regionala ledningssystemet inte kan upprätthållas, utan att detta kan komma att brytas upp, med strömavbrott som följd. Ett likströmssystem uppfyller därmed inte projektets huvudsakliga drivkraft, vilken är att säkerställa det regionala nätets funktion efter ett fel i stamnätet. Detta alternativ ger också högre effektförluster och sämre tillgänglighet, dvs. det är både svårare att hitta var felet är och att komma åt att reparera det eftersom ledningen är nedgrävd vilket får till följd att avbrottstiderna blir långa, jämfört med växelströmsalternativet. Likströmsalternativet är av dessa skäl inte aktuellt i detta projekt. Markkabel med växelström Varje kablifiering i det högspända växelströmsnätet innebär även på korta sträckor att en svag punkt byggs in i det nationella transmissionsnätet. I det följande redogörs översiktligt för vilka svagheter en kablifiering innebär för stamnätet. Den reaktiva effekten som genereras av en markkabel motverkas genom installation av särskilda kompenseringsutrustningar med ca 15 km mellanrum längs kabelsträckan. Dessa terminalplatser utformas i stort sett som mindre ställverk Utöver ökade markbehov leder detta till en ökad sårbarhet och större risk för fel med minskad tillgänglighet som följd. En 400 kv växelströms markkablar som ska ha samma kapacitet som en 400 kv-luftledning konstrueras med en hög tvärsnittsarea, dvs att kabeln har en grov dimension. Det innebär att den endast kan transporteras i korta längder, ca MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

26 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 700 meter kabel per trumma, på grund av att kabeltrummornas vikter begränsas av vad som kan framföras på allmänna vägar och i obanad terräng med hänsyn till risken för stora markskador. De korta kabellängderna, ca 700 meter, innebär ett högt antal skarvar längs kabelsträckorna. Varje skarv utgör en risk för fel med omfattande och tidskrävande reparationer som följd. Vid ett fel måste oftast närliggande delar av kabeln också bytas ut vilket innebär att en felbehäftad skarv måste ersättas av två nya, varmed antalet felkällor ökar ytterligare. Reparationer på en luftledning tar oftast några timmar upp till ett dygn. Om det däremot inträffar ett kabelfel måste felet lokaliseras och sedan grävas fram för att kunna repareras utan att andra kablar skadas. Reparation av en 400 kv-kabel t, tar i genomsnitt 730 tim dvs en månad enligt europeisk statistik. Den ökade risk för avbrott och de avsevärt längre reparationstider som en markförläggning innebär kan i förlängningen medföra stora negativa konsekvenser för driftsäkerheten i hela stamnätet. Detta gäller både om en eller flera kortare eller längre sträckor kabelförläggs. En luftledning Ekhyddan Nybro - Hemsjö prognosticeras att ha en otillgänglighet på 3.52 timmar/år. Skulle hela sträckan kablifieras som växelström så stiger den otillgängliga tiden till 1448 timmar/år. Om endast 10 km av sträckan förläggs med markkabel så blir den otillgängliga tiden 34,35 timmar/år. Det senare innebär en tio gånger längre otillgänglighet än normalt för det svenska stamnätets 400 kv-ledningar. Kostnader för ett markkabelalternativ är svår att uppskatta utan markundersökningar då kostnaden i hög grad beror på sprängning och schaktning. Normalt ligger kostnaden i spannet 40 55 mnkr/km att jämföra med kostnaden för en växelströms luftledning på knappt 7 mnkr/km. En markförläggning av ledningar i stamnätet bör med hänsyn till detta i huvudsak bara komma i fråga när en ledning inte kan dras i luft utan att intrånget i miljön eller eventuella olägenheter för människors hälsa skulle framstå som oacceptabla och det därmed inte är möjligt att bygga en luftledning. Oftast kan ledningar planeras så att intrånget i miljön och eventuella olägenheter för människors hälsa minimeras. Svenska kraftnät planerar luftledningar så att vår policy för magnetfält kan innehållas. En luftledning har en given påverkan på landskapsbilden. Denna påverkan är dock enligt Svenska kraftnäts mening inte så betydande att den ensamt skulle kunna motivera de negativa konsekvenserna som en markförläggning inom stamnätet kan få. När det gäller påverkan på natur- och kulturmiljö kräver en markförläggning mer omfattande schakt- och sprängningsarbeten längs hela kabelförlagda sträckan och en skogsgata krävs även i dessa fall. En kablifiering sker i form av separata kablar för var och en av de tre faserna i en gemensam kabelgrav. Dessutom består varje fas av 3 enfaskablar. Det innebär att antalet kablar som måste förläggas bredvid varandra är 9 st. Det innebär att kabelgraven måste vara tillräckligt bred, ca 20 meter plus tillkommande accessväg längsmed kabelgraven. En markförläggning av kabel tar visserligen mindre areal naturmiljö i anspråk, tack vare en smalare ledningsgata, men påverkan på vissa värdefulla naturmiljöer kan trots det bli större. Det gäller i första hand då schakt- och grävningsarbeten utförs i våtmarker, sumpskogar och vid vattendrag. I dessa miljöer finns bl.a. risk för påverkan på hydrologi, vattenkvalitet och vegetationssammansättning, såväl i direkt anslutning till ledningen som i närliggande miljöer. Det finns inte heller skäl att på grund av ledningens visuella påverkan på kulturmiljön markförlägga den. Nödvändiga schakt- och grävningsarbeten vid en kablifiering skulle innebära stora ingrepp i kulturmiljön. Vid luftledning kvarstår däremot kulturmiljön även om upplevelsen av den kan förändras. Redan utan hänsyn till kostnaderna så innebär en delvis eller hel kablifiering sträckan Ekhyddan Nybro Hemsjö ett betydligt sämre överföringssystem med sämre tillgänglighet utan att några större fördelar skulle kunna uppnås för människor och miljö. 4.3.2 Sambyggnad Sambyggnad med 400 kv-ledning Av nationella driftsäkerhetsskäl får två eller fler stamnätsledningar normalt inte sambyggas. Om det föreligger synnerliga skäl kan avsteg göras från denna regel. Inom detta projekt föreligger inga synnerliga skäl för att sambygga den planerade ledningen med någon befintlig stamnätsledning. Sambyggnad med 130 kv-ledning Bedömningen om det är möjligt att sambygga en stamnätsledning och en 130 kv-ledning eller inte, görs enskilt, från fall till fall. En studie har gjorts för den här anläggningen vilket har lett till att frågan om sambyggnad med 130 kv-luftledning har prövats i det kompletterande samrådet för passage Nybro station Vackamo och Öjasjön. Yttranden som kommit in visar på ett mindre intresse av detta. Sambyggnadsalternativen ger en fördel i form av minskat markanspråk men innebär samtidigt en större landskapsbildspåverkan, högre kostnader och gör det tekniskt svårare att upprätthålla ett driftsäkert elnät. Svenska kraftnät går därför inte vidare med frågan om sambyggnad med regionnätsledningar. 4.3.3 Avförda utbyggnadskorridorer efter samråd 1 I detta avsnitt presenteras de utbyggnadskorridorer som utretts inför det första samrådet och avförts inför det andra samrådet, se även samrådsredogörelse 1 i bilaga 2a. De alternativ som avfördes redan innan det första samrådet markeras med siffror. De avförda alternativen markeras med samma siffror och bokstavsbeteckningar som de hade i samrådsunderlagen för samråd 1 och 2. Korridorerna är utredda på ett övergripande plan. Alternativen presenteras i riktning från Nybro till Hemsjö och visas i figur 4.2 och i detaljkartorna A-D i bilaga 4b. Enskilda hus och bebyggelse som beskrivs visas i detaljkartorna 1-5 i bilaga 4c. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

28 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ hög (klass C och B). Alternativ A2 bedöms därmed ge större påverkan på naturresurser än den valda koncessionslinjen. Svenska kraftnäts magnetfältspolicy uppfylls både vid alternativ A2 och den valda koncessionslinjen och de båda alternativen är likvärdiga ur magnetfältssynpunkt. Alternativen bedöms även vara likvärdiga ur andra aspekter. Bedömningen är att alternativ A2 medför större samlad påverkan än den valda koncessionslinjen och har därför avförts. Alternativ A3 Alternativet avviker från befintlig 130 kv-ledning och genar i en kraftigare vinkel än alternativ A2 mot sydväst och ansluter till den befintliga 400 kv-ledningen strax söder om Boda glasbruk. Alternativets sträckning i nybruten ledningsgata är ca 10 km längre än för den valda koncessionslinjen. En ny ledningsgata fragmenterar landskapet och innebär större förluster av produktiv skogsmark än att placera ledningen parallellt med en befintlig ledning. Sträckningen i ny ledningsgata enligt alternativ A3 korsar fastigheter och försvårar därmed brukandet av skogen mer än det valda alternativet eftersom det senare till största delen följer fastighetsgränser där det går i ny ledningsgata. Boniteten på skogsmarken bedöms enligt Skatteverkets beskrivning av värdeområden för skogsmark (ATF 17) vara genomsnittlig till hög (klass C och B). Alternativ A3 bedöms därmed ge större påverkan på naturresurser än den valda koncessionslinjen. Alternativet passerar intill orten Boda glasbruk i ny ledningsgata och skulle innebära att orten ringas in då den får ledningsgator för 400 kv-ledningar både i öster och väster, vilket bedöms vara sämre än att passera orten parallellt med befintlig ledning enligt den valda koncessionslinjen. Svenska kraftnäts magnetfältspolicy uppfylls både vid alternativ A3 och den valda koncessionslinjen och de båda alternativen är likvärdiga ur magnetfältssynpunkt. Alternativen bedöms även vara likvärdiga ur andra aspekter. Den sammanvägda påverkan från detta alternativ bedöms bli större än den valda koncessionslinjen, vilket är motivet till att alternativ A3 har avförts. Alternativ B Alternativets sträckning i nybruten ledningsgata är ca 4,5 km längre än för den valda koncessionslinjen vilket medför större förluster av produktiv skogsmark. Sträckningen i ny ledningsgata korsar fastigheter och försvårar därmed brukandet av skogen mer än det valda alternativet eftersom det senare till största delen följer fastighetsgränser där det går i ny ledningsgata. Boniteten på skogsmarken bedöms enligt Skatteverkets beskrivning av värdeområden för skogsmark (ATF 17) vara genomsnittlig till hög (klass C och B). Alternativ B bedöms därmed ge större påverkan på naturresurser än den valda koncessionslinjen. Alternativet innebär även att den nya ledningen skulle byggas i en ca 8 km lång nybruten ledningsgata genom de bitvis öppna markerna i anslutning till bebyggelsen kring Sävsjö och Sjöahult. Alternativet passerar även genom ett eventuellt utbyggnadsområde norrut för Emmaboda tätort samt ett för orten viktigt rekreations- och friluftsområde. Alternativet var även delvis planerat parallellt med en befintlig 130 kv-ledning, vilket innebär större visuell påverkan än att placera den nya ledningen parallellt med en befintlig 400 kv-ledning, vilket den valda koncessionslinjen planeras göra i stor utsträckning. Den samlade bedömningen är därför att detta alternativ medför större påverkan än den valda koncessionslinjen. AVFÖRDA UTBYGGNADSKORRIDORER EMMABODA- KONGA Kartbilaga 4b, detaljkarta B Kartbilaga 4c, Sträckningsalternativ, detaljkarta 2, 3 och 4 Alternativ 3 I ett tidigt skede undersöktes alternativet att följa den befintliga 40 kv-ledningen, belägen söder om befintlig 400 kvledning, mellan Strängsmåla och Hemsjö. Denna sträckning konstaterades dock vara ett sämre alternativ än de övriga utredda alternativen eftersom bebyggelse skulle beröras i högre grad. Den befintliga 40 kv-ledningen är så liten att den ofta passerar rakt igenom mindre byar. Att kringgå alla dessa byar skulle innebära många nya skogsgator, vilket skulle göra alternativet längre, krokigare och därmed mindre driftsäkert. Boniteten på skogsmarken bedöms enligt Skatteverkets beskrivning av värdeområden för skogsmark (ATF 17) vara genomsnittlig till hög (klass C och B). Alternativet hade inte heller några uppenbara fördelar gentemot de andra alternativen vad gäller berörda naturvärden, kulturvärden och riksintressen. Alternativet har därför avförts. Alternativ D Alternativet skulle i huvudsak gå i en 14,5-18 km lång nybruten ledningsgata samt delvis parallellt med befintlig 130 kvledning. Det skulle även passera sjösystemet kring Sandsjön/ Ronnebyån i ny ledningsgata. Detta område har både höga naturvärden och värden för friluftslivet. Alternativet innebär att produktiv skogsmark tas i anspråk i högre grad än för den valda koncessionslinjen och att en barriär i landskapet skapas på en plats där det inte sedan tidigare funnits någon sådan, vilket bland annat försvårar brukandet av skogen som naturresurs mer än den valda koncessionslinjen. Boniteten på skogsmarken bedöms enligt Skatteverkets beskrivning av värdeområden för skogsmark (ATF 17) vara hög (klass B). Att ansluta alternativ D till alternativ G har avförts eftersom alternativ G har avförts (se nedan om motiv för detta). Alternativ D medför även svårigheter att återigen ansluta till befintlig 400 kv-ledning i höjd med Konga eftersom det området är tätbefolkat (se nedan om avförda delar av alternativ F). Alternativ E1 Detta alternativ berör områden med höga värden för både natur, friluftsliv och rekreation samt värdefulla kulturmiljöer. Alternativet skulle även beröra områden söder om Korrö och Kuppramåla prästgård, vilket har påpekats som negativt i SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 29 flera yttranden. Alternativet har inte bedömts ha några fördelar gentemot den valda koncessionslinjen och det är dessutom längre och krokigare än detta. Alternativets påverkan på natur- och kulturmiljöer bedöms som högre än den valda koncessionslinjen och alternativet har därför avförts. Alternativ E2 Alternativet är en mindre delsträcka i en ca 2,5 km lång ny ledningsgata som förbinder alternativ D och E1 och har avförts av samma anledning som dessa alternativ. AVFÖRDA UTBYGGNADSKORRIDORER KONGA-MIEN Kartbilaga 4b, Utbyggnadskorridorer, detaljkarta C Kartbilaga 4c, Sträckningsalternativ, detaljkarta 4 och 5 Alternativ F (delen i ny ledningsgata) Alternativet utgör den ca 9 km långa delen i nybruten ledningsgata förbi Konga. Denna del av alternativ F sammanbinder alternativ D och E med den del av alternativ F som utgörs av parallellgång med befintlig 400 kv-ledning och har delvis avförts som en följd av att dessa alternativ har avförts. Att placera en ny ledning i ny ledningsgata inom 500 meter från Konga samhälle bedöms vara olämpligt och har bidragit till att alternativet har avförts. Även den del av alternativ F som sammanbinder alternativ F med alternativ H, en ca 5 km lång ny ledningsgata, har avförts eftersom alternativ H avförts (se motiv för detta nedan). Alternativ G Detta alternativ berör ett område inom vilket Luftfartsverket avråder från byggnation av en ny 400 kv-ledning. Alternativet berör även flera boendemiljöer, framför allt i anslutning till sjön Mien. Kring Mien berör varianten G1 även riksintressen för naturvården och turism och rörligt friluftsliv samt ett Natura 2000-område. Varianten G2 undviker de riksintressanta områdena kring sjön Mien, men även denna variant berör det område inom vilket Luftfatsverket avråder från byggnation av en ny 400 kv-ledning. Sammantaget bedöms alternativ G medföra större miljöpåverkan än den valda koncessionslinjen och har därför avförts. AVFÖRDA UTBYGGNADSKORRIDORER MIEN- ULVSHALEN Kartbilaga 4b, Utbyggnadskorridorer, detaljkarta D Kartbilaga 4c, Sträckningsalternativ, detaljkarta 5 Alternativ H Alternativet går till största delen i ny ledningsgata och passerar känsliga kultur- och naturmiljöer, främst i anslutning till Mieåns dalgång, vilket flera yttranden har påpekat. Alternativet skulle passera den bebyggda dalgången vid Mieån och bedöms innebära stor visuell påverkan för boende utmed ån. Alternativet är även ca 2 km längre och går en ca 7,5 km längre sträcka i ny ledningsgata än den valda koncessionslinjen. Den sammantagna bedömningen är därför att detta alternativ medför större miljöpåverkan än den valda koncessionslinjen, vilket motiverar att det avförs från den vidare utredningen. Alternativ I (delar av) Alternativ I är inom denna delsträcka belägen parallellt med befintlig 400 kv-ledning. Den del av alternativet som avförts är belägen sydväst om Svansjömåla, där den valda koncessionslinjen viker av i ny ledningsgata medan alternativ I fortsätter parallellt med befintlig 400 kv-ledning. Vid tiden för samråd 2 var planen att ledningen skulle ansluta till Hemsjö station norrifrån. Eftersom alternativ I (i kombination med alternativ K) medför en anslutning från söder in i stationen avfördes detta alternativ. Vid detta alternativ berörs dessutom sex boendemiljöer i Kullemåla, vilka undviks med den valda koncessionslinjen. I ett senare skede har ytterligare tekniska utredningar genomförts och alternativet har utretts på nytt, denna gång i detalj, se Passage Mörrumsån i avsnitt 4.3.4 nedan. Alternativet har dock avförts även efter dessa mer ingående utredningar eftersom det medför större påverkan på boendemiljöer än den valda koncessionslinjen. Alternativ J (delar av) Alla utbyggnadskorridorer i denna delsträcka som är belägna norr om befintlig 400 kv ledning utgör alternativ J. Alternativet har delats in i olika varianter. Den variant som går parallellt med befintlig 130 kv-ledning har avförts. Den första delen av varianten är inte aktuell eftersom den är en fortsättning av alternativ G, vilket har avförts av flera olika anledningar, se ovan. Andra delen av varianten parallellt med den befintliga 130 kv-ledningen har avförts eftersom den berör flera boendemiljöer i Kullemåla, vilka undviks med den valda koncessionslinjen. AVFÖRDA UTBYGGNADSKORRIDORER ULVSHALEN- HEMSJÖ Kartbilaga 4b, Utbyggnadskorridorer, detaljkarta D Kartbilaga 4c, Sträckningsalternativ, detaljkarta 5 Alternativ 5 (visas ej på kartan) För att nå stationsområdet i Hemsjö utan att korsa naturreservaten kring Mörrumsån, har två olika alternativ utretts; ett som går norr om och ett som går söder om naturreservaten. Dessa alternativ skulle innebära en omväg på cirka 1,5 mil för det norra respektive 2 mil för det södra alternativet. Det skulle potentiellt vara möjligt att hitta en framkomlig väg längs dessa sträckor och åtminstone delvis följa befintliga ledningar, men troligtvis inte utan att påverka bebyggelse. Mot bakgrund av att ledningen skulle bli så mycket längre för dessa alternativ har de avförts i ett tidigt skede. (Alternativet visas ej på kartan). Att kringgå Natura 2000-området längs Mörrumsån har inte utretts eftersom det sträcker sig ända från Fridafors, cirka 10 km norr om Hemsjö, ner till havet. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

30 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ Alternativ K Alternativet följer befintlig 400 kv-ledning in mot Hemsjö station söderifrån. Vid tiden för samråd 2 var planen att ledningen skulle ansluta till Hemsjö station norrifrån. Eftersom alternativ K medför en anslutning från söder in i stationen avfördes detta alternativ. Detta alternativ berör dessutom tre boendemiljöer i Knaggalid, varav en permanentbostad, vilka undviks med den valda koncessionslinjen. I ett senare skede har ytterligare tekniska utredningar genomförts och alternativet har utretts på nytt, denna gång i detalj, se Passage Mörrumsån i avsnitt 4.3.4 nedan. Alternativet har dock avförts även efter dessa mer ingående utredningar eftersom det medför större påverkan på boendemiljöer än den valda koncessionslinjen. Alternativ L Alternativ L går i en ca 3 km lång ny ledningsgata mellan de två befintliga ledningarna och korsar sjöarna Bökegyl och Öjasjön. Alternativet bedöms vara sämre än den valda koncessionslinjen eftersom det går i ny ledningsgata över sjöarna utan att innebära några fördelar gentemot detta. Alternativ M Den del av alternativ M som passerar Mörrumsån i anslutning till befintlig 130 kv-ledning har avförts främst av tekniska skäl då utrymmet för en ny sambyggd stolpe inom 50 kv-ställverket är ytterst begränsat vilket bland annat orsakar arbetsmiljöproblem. Det skulle även krävas två höga stolpar för att korsa fyra befintliga ledningar och en otillåten avbrottskombination på 130 kv ledningar vid lindragningen. Alternativet bedöms också medföra större påverkan på naturmiljöer än den valda koncessionslinjen. 4.3.4 Avförda sträckningar efter samråd 2 och kompletterande samråd I detta avsnitt presenteras de varianter av den valda koncessionslinjen som studerats mer i detalj inför och efter samråd 2 och som i åtta fall varit föremål för kompletterande samråd, se även samrådsredogörelse 2 i bilaga 2b och samrådsredogörelse kompletterande samråd i bilaga 2c. Alternativen presenteras i den ordning de är lokaliserade från Nybro till Hemsjö och visas i detaljkartorna 1-5 i bilaga 4c. De områden som varit föremål för kompletterande samråd är Nybro- Vackamo, Getasjön, Harebo-Lindholmen, Ällenäs-Solliden, Dockemåla, Starkekrev, Öjasjön och Mörrumsån. AVFÖRDA STRÄCKNINGAR NYBRO-VACKAMO Kartbilaga 4c, Sträckningsalternativ, detaljkarta 1 Alternativ A2, B4, C2 och D3 på sträckan Nybro-Vackamo Alternativet utgör sambyggnad mellan planerad ledning och den regionala 130 kv ledningen. Yttranden som kommit in under det kompletterande samrådet visar på ett mindre intresse av detta från berörda fastighetsägare. Sambyggnadsalternativen ger en fördel i form av minskat markanspråk men innebär samtidigt en större landskapsbildspåverkan och högre kostnader. Alternativet har därför avförts. Alternativ B1 Alternativ B1 motsvarar den del av det tidigare utbyggnadsförslaget där ledningen dras parallellt med befintlig ledning mellan Krumhall och Getahult. Efter samråd 2 framkom önskemål från närboende att istället dra ledningen i en söder om Krumhall. Alternativen har utretts inom ramen för ett kompletterande samråd och alternativ B1 bedömdes därefter vara något sämre än utbyggnadsalternativet, främst på grund av att det medför större visuell påverkan på boendemiljöer men också för att alternativ B1 berör fler områden med höga naturvärden än den valda koncessionslinjen och ett område som pekats ut i den regionala bevarandeplanen för odlingslandskapet. Alternativet har därför avförts. Alternativ B3 Alternativ B3 har föreslagits av närboende för att undvika påverkan på boendemiljöer och naturvärden på fastigheten Krumhall. Både alternativ B3 och den valda koncessionslinjen innebär att naturvärden i Krumhall undviks. Alternativ B3 bedöms dock vara sämre än den valda koncessionslinjen då det innebär en 0,4 km längre sträcka i ny ledningsgata utan att ha några fördelar gentemot det valda alternativet. Alternativet innebär även att påverkan flyttas till markägare som inte blir berörda vid parallellgång (den preliminära sträckningen vid samråd 2). Alternativet har därför avförts. Alternativ D1 Alternativ D1 innebär en cirka 5 km lång nybruten ledningsgata i produktiv skogsmark, vilket är cirka 3 km längre än den valda koncessionslinjen. Boniteten på skogsmarken bedöms enligt Skatteverkets beskrivning av värdeområden för skogsmark (ATF 17) vara genomsnittlig till hög (klass C och B). Alternativet innebär dessutom att skogsfastigheter styckas upp mer än av den valda koncessionslinjen, då det senare bättre följer fastighetsgränserna. Ur naturresurssynpunkt bedöms alternativet därför vara sämre än den valda koncessionslinjen. Både alternativ D1 och den valda koncessionslinjen innebär att Svenska kraftnäts magnetfältspolicy för boendemiljöer uppfylls. Den valda koncessionslinjen ligger närmare byn Kåtterås som då omringas av ledningar, dock på ett så pass långt avstånd (över 200 meter i skogsklätt område) att ledningen bedöms skymmas av mellanliggande skog. Alternativ D1 innebär att en boendemiljö i Rosendal får ledningar i två väderstreck, som närmast på cirka 150 avstånd och då delvis över öppna jordbruksmarker. Den visuella skillnaden för boendemiljöer mellan alternativ D1 och den valda koncessionslinjen bedöms därför vara liten. Alternativ D1 korsar utkanten av ett område som pekats ut i den regionala bevarandeplanen för odlingslandskapet. Eftersom alternativ D1 medför större påverkan på skogsbruket utan att bedömas medföra några fördelar i övrigt, jämfört med den SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 31 valda koncessionslinjen, har alternativet avförts. Alternativ D2b Alternativet är avfört eftersom det ligger på väster sida om befintlig ledning vid passagen förbi byn Vackamo och därmed ligger närmare byn än den valda koncessionslinjen. AVFÖRDA STRÄCKNINGAR GETASJÖN Kartbilaga 4c, Sträckningsalternativ, detaljkarta 2 Alternativ 1 Alternativ 1 motsvarar den preliminära sträckningen i samrådsunderlag 2. Under samrådet framkom att en placering på befintlig lednings nordvästra sida (det vill säga den valda koncessionslinjen) innebär mindre risk för stormskador på skogen. Boniteten på skogsmarken bedöms enligt Skatteverkets beskrivning av värdeområden för skogsmark (ATF 17) vara hög (klass B). Alternativen vägdes mot varandra i ett kompletterande samråd och det framkom att alternativ 1 inte har några fördelar mot den valda koncessionslinjen. Alternativ 1 har därför avförts med motiveringen att det medför större påverkan på skogsbruket på enskilda fastigheter än den valda koncessionslinjen. Alternativ 3 Alternativ 3 innebär att ledningen byggs på den nordvästra sidan av befintlig ledning förbi Getasjön för att därefter korsa sjön. Motivet till detta alternativ är att minska påverkan på värden för fågellivet i Getasjön och dess omgivande våtmarker. Alternativ 3 innebär dock att ledningen kommer närmare bebyggelse och att magnetfältet vid ett hus bedöms överstiga Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. Det finns markbundna naturvärden på båda sidor av befintlig ledning och utifrån dessa naturvärden och värden för fågellivet i sjön bedöms alternativ 3 vara något bättre. Det valda alternativet innebär att ledningen byggs på sydöstra sidan av befintlig ledning. Skillnaden i påverkan på naturvärden inklusive fågellivet är så liten att den inte bedöms motivera den större påverkan på en boendemiljö som alternativ 3 innebär. Alternativet har därför avförts. AVFÖRDA STRÄCKNINGAR BRUNAMÅLA Kartbilaga 4c, Sträckningsalternativ, detaljkarta 2 Under samråd 2 inkom ett förslag att lägga ledningen i en båge söder om byn Brunamåla, se Brunamåla alternativ 2 i detaljkarta 2 i bilaga 4c. Förslaget har utretts och jämförts med den valda koncessionslinjen. Den valda koncessionslinjen bedöms bli något mer synlig från bebyggelsen i Brunamåla än detta alternativ eftersom alternativet kan placeras så att en intakt skogsridå bibehålls mellan byn och ledningen, medan den valda koncessionslinjen delvis passerar över jordbruksmark. Inget av alternativen påverkar dock boendemiljöer annat än visuellt och även den visuella påverkan från den valda koncessionslinjen bedöms bli begränsad då ledningen placeras parallellt med befintlig ledning vid de öppna områdena i nordvästra delen av byn. Alternativet hamnar nära Hällasjömålasjön, som hyser värden för fågellivet och bedöms därmed vara sämre ur naturmiljösynpunkt. Det innebär dessutom en cirka 2 km längre nybruten skogsgata i produktiv skogsmark än den valda koncessionslinjen. Boniteten på skogsmarken bedöms enligt Skatteverkets beskrivning av värdeområden för skogsmark (ATF 17) vara hög (klass B). Alternativet bedöms därför vara sämre även ur naturresurssynpunkt då det innebär större påverkan på skogsbruket. Alternativet flyttar dessutom påverkan till andra fastigheter och andra boendemiljöer. En samlad bedömning enligt ovan har lett till att alternativet har avförts. AVFÖRDA STRÄCKNINGAR HAREBO-LINDHOLMEN Kartbilaga 4c, Sträckningsalternativ, detaljkarta 2 Alternativ 1 och 2 Harebo Under samråd 2 inkom synpunkter på den del av sträckningen som ligger söder om Södra Harebo. Samrådssynpunkterna framförde information om att detta område omfattas av det kommunala kulturmiljöprogrammet och att det finns ängslador i området. Alternativ 1 (den tidigare preliminära sträckningen) ligger längre norrut och alltså längre in i detta kulturmiljöområde än det alternativ 2 som togs fram i ett kompletterande samråd. Inget av alternativen berör kulturmiljöprogrammets kärnområde i Södra Harebo. Den valda koncessionslinjen innebär en kombination av de två alternativen där en något justerad variant av alternativ 2 väljs i den östra delen och en vinkelstolpplacering enligt alternativ 1 i den västra. Detta innebär att påverkan på kulturmiljöprogramområdet minskar samtidigt som ledningen placeras nära fastighetsgränser för att minska påverkan på skogsbruket. Boniteten på skogsmarken bedöms enligt Skatteverkets beskrivning av värdeområden för skogsmark (ATF 17) vara hög (klass B). Alternativ 1 Lindholmen Alternativet motsvarar den preliminära sträckningen i samrådsunderlag 2. Under samråd 2 inkom förslag på en sträckning norr om Lindholmen (vilken motsvarar den valda koncessionslinjen) som har utretts i ett kompletterande samråd. Alternativ 1 innebär att ledningen går i en svag vinkel in mot befintlig ledning och att det bildas en kil mellan dessa båda ledningar. Det innebär att det blir svårare att bruka skogen mellan ledningarna än om ledningen istället ansluter till befintlig ledning i en tvärare vinkel som i den valda koncessionslinjen. Boniteten på skogsmarken bedöms enligt Skatteverkets beskrivning av värdeområden för skogsmark (ATF 17) vara hög (klass B). Alternativ 1 korsar sjön Bjursjön, som enligt samrådsyttranden har värden för fågellivet. Alternativet korsar även flera objekt med påtagliga naturvärden som identifierats MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

32 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ under naturvärdesinventeringen som genomfördes 2016. Dessa naturvärden utgörs av lövskog, björkskog och i den södra delen även löv- och barrblandskog och Bjursjön med omgivande våtmarker. Den valda koncessionslinjen undviker till stor del dessa naturvärden och berör endast utkanten av våtmarksområdet vid Bjursjön. I alternativ 1 blir en boendemiljö omgiven av ledningar på två sidor. Längs den valda koncessionslinjen byggs ledningen på ett sådant avstånd från boendemiljöer att sikten till största delen skyms av skog och vid öppna områden löper ledningen parallellt med befintlig ledning. Sammantaget bedöms alternativ 1 vara sämre än den valda koncessionslinjen och har därför avförts. Alternativ 3 Harebo-Lindholmen Alternativet att följa befintlig ledning genom byarna Harebo, Skallebo och Sibbahult föreslogs under samråd 2 och utreddes inom ramen för ett kompletterande samråd. Alternativet innebär att befintlig 400 kv-ledning korsas norr om byn Brunamåla och att den nya ledningen löper parallellt på dess nordvästra sida genom byn Norra Harebo. Strax väster om Norra Harebo korsas 400 kv-ledningen på nytt och ledningen fortsätter sedan parallellt med befintlig 400 kv-ledning på dess östra sida. Korsningen placeras strax norr om gränsen för stoppområdet kring Ronneby flottiljflygplats som utpekats som riksintresse. Motivet för alternativet är att undvika att gå i ny ledningsgata runt byarna och därigenom minska påverkan på framför allt naturresurser och värden för fågellivet vid Harebosjön. Alternativet innebär dock två nya korsningar av befintlig ledning, att magnetfältet vid tre permanentbostäder överstiger Svenska kraftnäts magnetfältspolicy, att två fritidshus hamnar inom en zon där magnetfältet överstiger 0,4 mikrotesla, visuell påverkan på flera boendemiljöer, påverkan på ett vilthägn som är en lokal turistattraktion och rekreationsområde och påverkan på en ädellövskog med högt naturvärde. Alternativet bedöms därför vara sämre än den valda koncessionslinjen och har avförts. Alternativ 4, att följa befintlig 130 kv-ledning I samråd 2 och i det kompletterande samrådet framkom förslag på att följa befintlig 130 kv-ledning genom Norra Harebo och vidare åt väster för att sedan vika av söderut öster om Munderkulla och ansluta till befintlig 400 kv-ledning öster om Skallebo. Motivet för alternativet är att undvika boendemiljöer i Harebo och att minska påverkan på fågelvärden invid Harebosjön. Alternativet innebär dock att magnetfältet vid tre permanentbostäder i byarna Sibbahult och Skallebo överstiger Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. För att undvika påverkan på ytterligare permanentbostäder behöver dessutom en korsning göras av den befintliga 400 kv-ledningen inom stoppområdet kring Ronneby flottiljflygplats innan byn Fridsberg. En sådan korsning kan inte bli aktuell annat än i undantagsfall. Alternativet bedömdes vara sämre än den valda koncessionslinjen och har avförts. AVFÖRDA STRÄCKNINGAR BOTAMÅLA Kartbilaga 4c, Sträckningsalternativ, detaljkarta 3 Vid Botamåla hamnar två hus, en permanentbostad och ett fritidshus, på östra sidan av befintlig 400 kv-ledning mycket nära den valda koncessionslinjen. Fastighetsägarna till de två bostäderna har föreslagit en båge söder/öster om husen, Botamåla alternativ 2 i detaljkarta 3 i bilaga 4c. Båda husen är idag påverkade av magnetfält från befintlig ledning. Med förslaget skulle husen bli omringade av 400 kv-ledningar och en ny ledningsgata krävas i både skogsmark och jordbruksmark. Alternativet har inte bedömts som lämpligt i förhållande till den minskning av påverkan som förslaget skulle medföra i och med att husen redan idag ligger mycket nära befintlig ledning och har därför avförts. Fastigheterna är förvärvade av Svenska kraftnät och rivs. AVFÖRDA STRÄCKNINGAR ÄLLENÄS-SOLLIDEN, ALTERNATIV 2 Kartbilaga 4c, Sträckningsalternativ, detaljkarta 4 För att uppfylla magnetfältspolicyn för två permanentbostäder i byarna Siggamåla/Strålsund, belägna väster om Ällenäs/Solliden, planeras en korsning av ledningen. I samråd 2 framkom synpunkter på att flytta den planerade ledningskorsningen vid Ällenäs/Solliden för att även minska påverkan på fritidshus. Detta alternativ har utretts inom ramen för ett kompletterande samråd. Fördelarna med detta alternativ för fritidshusen bedöms dock inte överväga den ökade påverkan på riksintresset för försvarsmakten som denna alternativa korsning skulle innebära. Det är även tekniskt svårt att korsa ledningen på denna plats då det är trångt med vägar och branter i området som begränsar de möjliga stolpplaceringarna. AVFÖRDA STRÄCKNINGAR DOCKEMÅLA Kartbilaga 4c, Sträckningsalternativ, detaljkarta 4 och 5 Dessa sträckningar ligger med undantag för ett kilformat område öster om Dockemåla inom riksintresse (stoppområde för Ronneby flottiljflygplats) för försvarsmakten. Riksintresset innebär bland annat att det är väldigt viktigt att välja lämpliga korsningsplatser för ledningen. Korsningen planeras därför inom det kilformade området utanför riksintresset. Norr om den befintliga ledningen finns även ett område som Luftfartsverket i sitt yttrande avråder ifrån med hänvisning till den civila luftfarten. Alternativ 2 Alternativ 2 innebär att ledningen ligger på den befintliga 400 kv-ledningens nordvästra sida när byn Dockemåla passeras. Alternativet har utretts inom ramen för ett kompletterande samråd. En korsning av den befintliga ledningen inom område för riksintresse för totalförsvaret kan inte bli aktuellt annat än i undantagsfall. I detta fall går det att korsa led- SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 33 ningen utanför området (det vill säga enligt den valda koncessionslinjen) vilket bedöms vara bättre än alternativ 2. Om den befintliga ledningen inte korsas innebär alternativ 2 att ledningen fortsätter på nordvästra sidan om denna ända ner till Mieån. Längs denna sträcka, vid Bastön, finns en telemast cirka 110 meter norr om den befintliga ledningen. Om ledningen placeras mellan den befintliga ledningen och telemasten hamnar telemasten för nära ledningen och måste rivas av säkerhetsskäl. Eftersom masten ligger inom ett riksintresseområde för totalförsvaret är bedömningen att det skulle bli svårt att hitta en alternativ placering. Alternativet är även sämre ut boendemiljösynpunkt då det innebär att tre fritidshus (ett beläget i Sannaslätt nordöst om Dockemåla och två i Håkansdal ca 7 km sydväst om Dockemåla) hamnar mycket nära den planerade ledningen och minst två av dessa skulle behöva rivas. Den valda koncessionslinjen innebär att ett fritidshus behöver rivas. Den valda koncessionslinjen och alternativet bedöms ge i stort sett likvärdig påverkan på övriga intressen. Den valda koncessionslinjen innebär dock att ledningskorsningen kan placeras utanför riksintresseområdet för totalförsvaret och därmed undvika den påverkan på infrastruktur (telemasten) och boendemiljöer som alternativet skulle ge upphov till och den valda koncessionslinjen bedöms därmed vara bättre. Alternativet har därför avförts. Alternativ 3 Under samråd 2 inkom förslag på att runda byn Dockemåla på dess norra sida. Alternativet har utretts inom ramen för ett kompletterande samråd. Alternativ 3 innebär dock en placering inom det område som Luftfartsverket avråder från med hänvisning till den civila luftfarten. Alternativet innebär dessutom, liksom alternativ 2, att den planerade ledningen kommer att ligga på den befintliga ledningens nordvästra sida och då medföra att telemasten vid Bastön och minst en fritidsbostad, belägen i Håkansdal (ca 7 km sydväst om Dockemåla), behöver rivas. Många närboende har dessutom yttrat sig kritiskt till alternativet, som innebär att byn ringas in av kraftledningar. Fördelarna med alternativet, att ett fritidshus nära Dockemåla undviks och att det ger mindre visuell påverkan på boendemiljöer i byn, bedöms inte motiveras av de nackdelar för infrastruktur (civila luftfarten och telemasten) och boendemiljöer som alternativet innebär. Alternativ 3 har därför avförts. AVFÖRDA STRÄCKNINGAR STARKEKLEV ALTERNATIV 1 Kartbilaga 4c, Sträckningsalternativ, detaljkarta 5 En korsning över 400 kv-ledningen behövs för att undvika påverkan på bebyggelse i Starkeklev och Kullemåla samt naturvärden inom Lobergets Naturreservat och Natura 2000-område. Inför samråd 2 placerades korsningen cirka 300 meter öster om Mieån. I samråd 2 framkom förslag på att flytta korsningen cirka 500 meter längre österut så att ledningen hamnar längre från boendemiljöer. Alternativen har utretts inom ett kompletterande samråd. Utredningen visar att alternativ 1, det ursprungliga alternativet i samråd 2, är något sämre ur boendemiljösynpunkt. I övrigt är påverkan relativt lika för de båda alternativen. Alternativ 1 har därför avförts. AVFÖRDA STRÄCKNINGAR TRANEMÅLA ALTERNATIV 1 Kartbilaga 4c, Sträckningsalternativ, detaljkarta 5 I samrådsunderlag 2 placerades den föreslagna sträckningen i en rak linje över Tranemålastiftelsens fastighet. Tranemålastiftelsen gynnar vetenskaplig forskning inom skogsbruk och ekologi. Efter samråd med stiftelsen har dragningen justerats inom fastighetsgränserna för att minska påverkan på värdekärnorna inom dess markinnehav. Det ursprungliga alternativet (alternativ 1) har därför avförts. AVFÖRDA STRÄCKNINGAR ÖJASJÖN ALTERNATIV 2 Alternativet utgör sambyggnadsalternativet vid Öjasjön. Yttranden som kommit in under det kompletterande samrådet visar på ett mindre intresse av detta. Sambyggnadsalternativen ger en fördel i form av minskat markanspråk men innebär samtidigt en större landskapsbildspåverkan och högre kostnader. Alternativet har därför avförts. AVFÖRDA STRÄCKNINGAR PASSAGE MÖRRUMSÅN Kartbilaga 4c, Sträckningsalternativ, detaljkarta 5 Vid Hemsjö är det svårt att ansluta en ny ledning till stationen, dels på grund av topografin, höga natur- och friluftsvärden och boendemiljöer och dels avseende teknik och arbetsmiljö då det finns många ledningar i området och Svenska kraftnäts station ligger nära E.ON Elnät Sveriges ställverk. För denna del har därför en omfattande detaljerad utredning genomförts för att hitta den lämpligaste sträckningen och anslutningspunkten till stationen, både ur miljömässiga, sociala och tekniska aspekter. Inom ramen för utredningen detaljstuderades flera olika alternativ, inklusive flera sedan tidigare avförda alternativ. Utredningsområdet för detaljutredningen sträckte sig från stationen i Hemsjö till punkten nordost om Kullemåla där den valda koncessionslinjen avviker från befintlig 400 kv-ledning. Detta för att möjliggöra en korrekt jämförelse mellan de alternativ som inkluderades i den detaljerade utredningen. Totalt har 8 olika alternativ med varianter studerats. Vart och ett av dessa beskrivs kortfattat nedan med fokus på varför alternativet avförts. Beskrivningen avgränsas till att omfatta de alternativ eller delar av alternativ som avviker från den valda koncessionslinjen. Alternativen 4, 7 och 8 parallellt med befintlig 400 kv-ledning motsvarar i stora delar alternativ I och K i samrådsunderlag 1. För den valda koncessionslinjen och den tidigare preliminära sträckningen (alternativ 2 nedan) har ett kompletterande samråd genomförts. Alla alternativ berör riksintresse för naturvård (Mörrum- MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

34 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ såns dalgång), riksintresse för turism och friluftsliv och riksintresse för friluftsliv. Alla alternativ påverkar riksintresseområdena ungefär lika mycket och inget av alternativen bedöms påtagligt skada de värden som riksintressena pekats ut för. Påverkan på riksintresseområden bedöms därför inte vara en alternativskiljande faktor och diskuteras därför inte närmare nedan. De motstående intressen som framför allt skiljer de olika alternativen åt är påverkan på boendemiljöer och påverkan på skyddade naturområden. Alternativen skiljer sig även åt när det gäller om de berör en våtmark med högt naturvärde enligt den nationella våtmarksinventeringen eller inte samt hur många fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar de berör. I linje med tidigare använda riktlinjer för vägning mellan alternativ har påverkan på boendemiljöer vägt tyngst i bedömningen. Därefter har störst vikt getts till skyddade områden (Natura 2000-områden och naturreservat). Vid bedömning av påverkan på skyddade vattendrag har utgångspunkten varit att det kommer att gå att punktjorda vid alla alternativ, vilket innebär att vattendragen inte kommer att beröras av jordlinorna. Alternativ 1 Alternativet följer befintlig 130 kv-ledning över dalgången och går sedan i ny ledningsgata den kortaste vägen till Hemsjö station, varvid det passerar nära E.ON Elnät Sveriges 50 kv-ställverk. Detta alternativ har avförts främst av tekniska skäl då utrymmet för en ny sambyggd stolpe inom 50 kvställverket är ytterst begränsat och ger svårigheter för arbetsmiljön. Alternativet korsar Natura 2000-området Mörrumsån, naturreservatet Mörrumsåns dalgång samt Natura 2000-området Härnäs och medför påverkan på skogliga värden inom de två senare. Påverkan på skyddade områden bedöms bli lika stor som för den valda koncessionslinjen. Liksom för den valda koncessionslinjen bör påverkan på Natura 2000-området Mörrumsån kunna undvikas. Alternativet påverkar inga boendemiljöer. Alternativet har avförts eftersom det är tekniskt komplicerat och påverkar arbetsmiljön och bedöms medföra likvärdig påverkan på naturmiljöer som den valda koncessionslinjen. Alternativ 2, tidigare preliminär sträckning 2015 Alternativet sammanfaller till en början med den valda koncessionslinjen. Den del som avviker från den valda koncessionslinjen är anslutningspunkten till Hemsjö station. I alternativ 2 ansluts ledningen till ett befintligt fack mitt i stationen. Bedömningen är dock att denna anslutning medför oacceptabla arbetsmiljörisker och därför inte är byggbart. Alternativet har därför avförts. Alternativ 3 Alternativ 3 sammanfaller till stora delar med den valda koncessionslinjen men avviker åt sydost på skrå genom Mörrumsåns naturreservat för att korsa Mörrumsån mellan två boendemiljöer och därefter ansluta till ett nytt fack i stationen från söder. Alternativet innebär en större påverkan på Mörrumsåns dalgångs naturreservat och att boendemiljöer påverkas visuellt i högre grad än längs den valda koncessionslinjen eftersom ledningen kommer närmare och ringar in boendemiljöer i Mörrumsåns dalgång i högre grad. Alternativet har inga fördelar mot den valda koncessionslinjen och har därför avförts. Alternativ 4 Alternativet innebär att den nya ledningen byggs parallellt, på nordvästra sidan om befintlig 400 kv-ledning, in mot Hemsjö station och att ledningen ansluter till stationen söderifrån i ett nytt fack i stationens östra del. Motivet till alternativet är att minska påverkan på naturvärden genom att korsa Mörrumsåns dalgång parallellt med befintlig ledning på en plats där naturreservatet är smalt. Alternativet innebär att magnetfältet vid en permanentbostad överstiger Svenska kraftnäts magnetfältspolicy och att upp till två fritidsbostäder behöver rivas. Längs den valda koncessionslinjen berörs inga bostäder annat än visuellt. Alternativet har avförts då den ökade påverkan på boendemiljöer inte bedöms motiveras av den minskning av påverkan på naturmiljöer som alternativet innebär i förhållande till den valda koncessionslinjen. Alternativets sträckning utgör sista delen av alternativen 3.4a, 3.4b, 6a, 6b, 7 och 8a, som alla är olika alternativ för att ansluta till befintlig station söderifrån. Alternativ 5 Alternativet innebär att den planerade ledningen går parallellt med befintlig 130 kv-ledning över Mörrumsån och avviker därefter åt väster och rundar E.ON Elnät Sveriges 130 kv-ställverk på dess västra sida innan ledningen ansluter till Hemsjö station norrifrån. Alternativet innebär att den nya ledningen kommer att hamna för nära en mast vid passagen av Mörrumsån, att nio ledningar behöver korsas vid ställverket, att ledningen sambyggs med befintlig 400 kv-ledning och ansluter till facket mitt i Hemsjö station. Sambyggnad med 400 kv-ledning är uteslutet av driftsäkerhetsskäl och en anslutning till facket mitt i Hemsjö station är inte möjligt ur ett arbetsmiljöperspektiv. Alternativet har därför avförts. Alternativ 3.4a och 3.4b Alternativ 3.4a innebär att ledningen avviker från den valda koncessionslinjen öster om Härnäs Natura 2000-område och går parallellt med dalgången, till största delen utanför Mörrumsåns dalgångs naturreservat, ner till befintlig 400 kv-ledning. Från ankomsten till befintlig 400 kv-ledning placeras den nya ledningen parallellt, på norra sidan om den befintliga ledningen och följer denna in till stationen där led- SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 35 ningen ansluter till ett nytt fack i stationens östra del. Alternativ 3.4b liknar alternativ 3.4a förutom att i alternativ 3.4b följs befintlig 130 kv-ledning fram till befintlig 400 kv-ledning. Motivet till alternativet är att minska påverkan på naturvärden genom att korsa Mörrumsåns dalgång parallellt med befintlig ledning på en plats där naturreservatet är smalt. Alternativet innebär att magnetfältet vid en permanentbostad överstiger Svenska kraftnäts magnetfältspolicy och att upp till två fritidsbostäder behöver rivas. Längs den valda koncessionslinjen berörs inga bostäder annat än visuellt. Alternativet har avförts då den ökade påverkan på boendemiljöer inte bedöms motiveras av den minskning av påverkan på naturmiljöer som alternativet innebär i förhållande till den valda koncessionslinjen. Alternativ 6a och 6b Alternativ 6a och 6b har tagits fram för att utreda olika alternativa sträckningar för att ansluta till Hemsjö station söderifrån. Alternativen viker av i två olika stråk från den valda koncessionslinjen när detta ankommer till befintlig 130 kvledning väster om Kullemåla för att sedan ansluta till befintlig 400 kv-ledning och därefter ansluta till alternativ 4 (se ovan). Av dessa två alternativ bedöms alternativ 6a vara något sämre då det hamnar närmare boendemiljöer. Motivet till alternativen är att minska påverkan på naturvärden genom att korsa Mörrumsåns dalgång parallellt med befintlig ledning på en plats där naturreservatet är smalt. Alternativen innebär att magnetfältet vid en permanentbostad överstiger Svenska kraftnäts magnetfältspolicy och att upp till två fritidsbostäder behöver rivas. Längs den valda koncessionslinjen berörs inga bostäder annat än visuellt. Alternativen har avförts då den ökade påverkan på boendemiljöer inte bedöms motiveras av den minskning av påverkan på naturmiljöer som alternativen innebär i förhållande till den valda koncessionslinjen. alternativ 8a och b krävs en korsning av befintlig 400 kv-ledning för att kunna runda byn på södra sidan. Alternativ 8a korsar därefter befintlig 400 kv-ledning på nytt och ansluter till Hemsjö station enligt alternativ 4. Motivet till alternativet är att minska påverkan på naturvärden genom att korsa Mörrumsåns dalgång parallellt med befintlig ledning på en plats där naturreservatet är smalt. Alternativet innebär att magnetfältet vid en permanentbostad överstiger Svenska kraftnäts magnetfältspolicy och att upp till två fritidsbostäder behöver rivas. Längs den valda koncessionslinjen berörs inga bostäder annat än visuellt. Alternativet har avförts då den ökade påverkan på boendemiljöer inte bedöms motiveras av den minskning av påverkan på naturmiljöer som alternativet innebär i förhållande till den valda koncessionslinjen. Vid alternativ 8b ligger ledningen kvar på befintlig lednings södra sida. Den befintliga ledningen flyttas i Hemsjö station till ett nytt fack längst österut och den nya ledningen ansluter till Hemsjö station i det fack som i dagsläget används av befintlig 400 kv-ledning. Alternativet innebär att en permanentbostad i Knaggalid behöver rivas. Det bedöms vara sämre än den valda koncessionslinjen då det innebär påverkan på en permanentbostad och att ytterligare en korsning av befintlig 400 kv-ledning tillkommer. Alternativ 8c förutsätter att ledningen inte korsas vid Starkeklev, strax öster om Mieån, utan att den fortsätter på befintlig lednings sydöstra sida. Detta innebär dock påverkan på bebyggelsen vid Mieån där ett fritidshus behöver rivas och större påverkan på Lobergets naturreservat och Natura 2000-område. Alternativet har samma sträckning som alternativ 8b in mot Hemsjö station och har avförts dels på grund av påverkan på boendemiljöer, dels på grund av den ökade påverkan Lobergets naturreservat och Natura 2000-område som det innebär. Alternativ 7 Alternativ 7 motsvarar en kombination av alternativen I och K, som avförts efter det första samrådet. Alternativet har utretts på nytt då det motsvarar den rakaste och tekniskt minst komplicerade sträckningen in mot Hemsjö station samt är det alternativ som förordas av ERIS gården Rehab och Conference Center. Det innebär dock att magnetfältet vid sex permanentbostäder vid Kullemåla och en permanentbostad vid Knaggalid kommer att överstiga Svenska kraftnäts magnetfältspolicy och att upp till två fritidshus vid Knaggalid behöver rivas. Alternativet har avförts då dess tekniska fördelar inte bedöms motivera den ökade påverkan på boendemiljöer som det medför. Alternativ 8a, 8b och 8c Alternativ 8a-c motsvarar en kombination av alternativen H och delar av I, som avförts efter det första samrådet. Vid dessa alternativ rundas byn Kullemåla på dess södra sida. För MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

36 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 5. VERKSAMHETSBESKRIVNING 5.1 Tekniska förutsättningar 5.1.1 Stamnätet Grundstommen i det nordiska elsystemet är de enskilda ländernas växelströmsnät. Växelström är en förutsättning för att elnäten i de olika länderna ska kunna hållas sammankopplade synkront 4, vilket möjliggör en gemensam nordisk balans- och reservhållning som är en förutsättning för en gemensam elmarknad. Växelströmsnäten kan kompletteras med, men inte ersättas av, likströmsförbindelser. Sveriges och EU:s klimat- och energipolitiska mål ställer krav på omfattande förstärkningar av det svenska stamnätet för att ny småskalig energiproduktion ska kunna anslutas. Stora mängder förnybar elproduktion tillkommer både på land och till havs. Växelströmsnäten måste göras starkare både för att medge anslutning och överföring av de stora nya produktionsvolymerna och för att klara anslutning av eventuella likströmsförbindelser med hög kapacitet inom växelströmsnäten och till grannländerna. Det svenska stamnätet med utlandsförbindelser och stamnätet i de nordiska grannländerna och Baltikum visas i figur 5.1. Reglerförmågan i vattenkraften ska kunna användas för behovet av att möta vindkraftens variationer såväl i Sverige som i andra länder. Det ställs också krav på att kunna ansluta stora vindkraftsetableringar i Mellan- och Sydsverige såväl på land som till havs. Svenska kraftnäts styrelse fastställde i april 2013 ett långsiktigt plandokument om utvecklingen av det svenska stamnätet Perspektivplan 2025. Inom ramen för organisationen European Network of Transmission System Operators for Electricity (ENTSO-E) upprättas vartannat år en tioårig nätutvecklingsplan Ten Year Network Development Plan (TYNDP). Det svenska stamnätet är inne i en period av mycket omfattande utbyggnad. Förstärkningarna behövs för att omhänderta tillkommande förnybar elproduktion, fördjupa marknadsintegrationen med omvärlden och bidra till skapandet av en gemensam europeisk elmarknad. Samtidigt finns 4. Synkront innebär att systemen har samma frekvens. det ett mycket betydande reinvesteringsbehov. Med grund i Perspektivplan 2025 har Svenska kraftnät därför upprättat en tioårsplan där Svenska kraftnäts prioriteringar preciseras och utvecklas. Den remisshanteras nu och kommer att ligga till grund för verkets fortsatta investeringar och tjäna som grund för Svenska kraftnäts bidrag till nästa europeiska TYNDP. Alla produktionsanläggningar som ansluts till stamnätet måste uppfylla grundläggande tekniska krav så att de är skyddade i händelse av störningar i stamnätet. Det är även viktigt att stamnätet är konstruerat på ett sätt som försäkrar att elförsörjningen fungerar även om fel skulle uppstå i någon av anläggningarna eller i stamnätet. Styrkan i nätet är beroende av hur många ledningar som ansluter till transformatorstationerna i stamnätet. Nätet blir alltså starkare genom att man ökar antalet ledningar som en stamnätsstation ansluts med. På motsvarande sätt blir nätet svagare om en ledning behöver kopplas bort på grund av inträffat fel eller när underhållsarbeten behöver genomföras. 5.1.2 Växelström Växelström är en elektrisk ström som oupphörligen växlar riktning. Periodisk växelström ändrar riktning regelbundet. Den el som levereras av elverken i Europa är 50-periodig vilket innebär att den ändrar riktning 100 ggr/s (antalet positiva och negativa maximivärden per sekund). Strömmens frekvens är därmed 50 Hz. Växelströmstekniken är i dag dominerande inom elförsörjningens alla led. I stort sett all el produceras och konsumeras som växelström. Alla generatorer och vissa större motorer i systemet roterar med samma frekvens (50 Hz), vilket innebär att de kan samverka och fördela ström mellan systemets olika delar. I ett överföringssystem bestående av växelströmsförbindelser fungerar de enskilda ledningarna som automatisk reserv för varandra. Om en ledning kopplas bort överförs den ström som passerade den felbehäftade ledningen automatiskt och momentant till de andra ledningarna på ett förutsägbart sätt. Idag och inom överskådlig framtid kommer luftledning för växelström att vara huvudalternativet när Svenska kraftnät väljer teknik. En utförlig beskrivning av teknik och förutsättningar och överväganden för teknikvalet ges i koncessionsansökan bilaga 2b Teknikval. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

38 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 5.2 Elförbindelsens tekniska utförande 5.2.1 Översiktlig beskrivning Förbindelsen mellan Nybro och Hemsjö planeras som en ca 9 mil lång 400 kv-luftledning. För ledningen krävs, på stora delar av sträckningen, en kraftledningsgata genom skogsmarken. För att bygga ledningen, med stolpar och linor, krävs byggvägar in till stolpplatserna. Vidare behöver ledningen jordas. Stolpar, stolpfundament, jordning, byggvägar och uppställningsplatser samt kraftledningsgata beskrivs mer ingående i avsnitten nedan. 5.2.2 Stolptyper Den planerade 400 kv-luftledningen avses i huvudsak att uppföras med portalstolpar i stål. Stolparna byggs med en fackverkskonstruktion. Normalt monteras stolpar i sektioner vid stolpplatsen och reses med hjälp av en kran. Ledningen har tre faser samt två topplinor ovanför dessa, se Figur 5.2. Faserna utförs som triplexledare, vilket innebär att varje fas består av tre ledare. Lindragning sker etappvis på sträckor om ca 8-10 km. I ena änden av sträckan ställs lintrummor och bromsmaskiner. Vid den andra änden finns dragmaskiner. Linan släpar inte på marken vid utdragning. Höjden på stolparna, räknat från marken till den horisontella regelns underkant, blir cirka 25-35 meter plus cirka fyra meter upp till topplinan. Beroende på topografi kan stolpar behöva byggas både högre och lägre än så. Avståndet mellan stolparna varierar beroende på terrängens beskaffenhet och omgivningen. I normalfallet är spannet 250-400 meter mellan stolparna. I skogsmark används i huvudsak stagade så kallade A-stolpar. I jordbruksmark används i huvudsak ostagade så kallade B-stolpar eftersom de medför mindre markintrång. Vinkelstolpe används i punkter där ledningen byter riktning. Dessa utformas individuellt och de mest förekommande typerna är försedda med staglinor. En del av ledningen går genom ett av Försvarsmaktens riksintresseområden. Där ledningen kommer att gå i egen ledningsgata mellan Harebo och Lindholmen blir stolparna upp till 25 meter höga. Det innebär att stolpplaceringarna kommer att ske tätare än i övriga områden. Avståndet mellan stolparna varierar beroende på terrängens beskaffenhet och omgivningen men ligger i storleksordningen ca 250 meter. Jordning av stolparna sker genom förläggning av en längsgående marklina, eller med punktjordtag vid varje stolpe, när marklina inte är tekniskt lämplig. I toppen av stolparna finns två topplinor som fungerar som åskledare. Den ena topplinan kan komma att förses med optofiber. Optofiber används bland annat för telekommunikation. 5.2.3 Fundament Stolpar och stag kan uppföras med tre olika typer av fundament: jordfundament, bergfundament och pålfundament. Val av fundamentstyp beror av de geotekniska och hydrologiska förutsättningarna vid respektive stolpplats. Varje stolpe och varje stag uppförs med separata fundament. Stolparna fästs i fundamenten och jordtrycket håller stolparna på plats, för en principskiss se figur 5.5. Vid anläggning av ett fundament påverkas normalt en yta om cirka 5 x 5 meter kring varje stolpben. Vid val av fundament tar Svenska kraftnät hänsyn till bland annat hållbarhet och hållfasthet. Dessa är viktiga parametrar eftersom de fundament som Svenska kraftnät anlägger ska hålla så länge som möjligt. Andra viktiga parametrar är fundamentens påverkan på människor och natur, både under byggnation och drift, liksom val av bästa möjliga teknik. Figur 5.2. och Figur 5.3. Aktuella stolptyper för merparten av planerad 400 kv-ledning. Till väns-ter en portalstolpe 400 kv typ A, stagad, som i huvudsak används i skogsmark. I mitten en portalstolpe 400 kv typ B, ostadgad, som i huvudsak används i jord-bruksmark. Avståndet mellan ytterfaser är cirka 18 meter. Till höger en vinkelstolpe som används i punkter där ledningen byter riktning. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 39 Figur 5.4 Möjlig stolptyp med maxhöjd 25 meter. Den vanligaste fundamentstypen är så kallade jordfundament som hittills oftast har bestått av kreosotimpregnerade träslipers. Kreosot är en destillationsprodukt av stenkol som sedan 1800-talet använts för att impregnera trä i syfte att skydda virket från angrepp av röta och skadeinsekter. Kreosot är klassat som ett hälsoskadligt ämne och användningen är reglerad i REACH-förordningen, EU:s biociddirektiv och Kemikalieinspektionens föreskrifter. Alternativen stål och betong har använts inom till exempel vattenskyddsområden där skyddsföreskrifterna förbjuder träimpregneringsmedel eller i närheten av dricksvattenbrunnar. Med anledning av kreosotoljans hälsofarliga karaktär har ett stort antal studier gjorts för att fastställa att giftiga substanser inte läcker ut från nedgrävda fundament till omgivande mark och grundvatten. Genom provtagningar och teoretiska beräkningar har Svenska kraftnät kunnat visa att kreosot inte sprids i mark och vatten i mer än mycket begränsad omfattning (från centimetrar till enstaka decimetrar). Detta har också prövats av miljödomstolarna. För att på sikt skapa förutsättningar för ett fortsatt gott miljöarbete arbetar Svenska kraftnät aktivt med att hitta alternativa lösningar. I syfte att minska kreosotanvändningen har Svenska kraftnät därför under 2015 låtit göra nya jämförelser mellan olika grundläggningsmetoder. Man har tagit fram ritningar för en ny typ av prefabricerat betongfundament och därefter gjort förnyade livscykelanalyser. Det prefabricerade fundamentet har visat sig ha minst sammantagen miljöpåverkan av de olika grundläggningsmetoderna. Svenska kraftnät har därför beslutat att fr.o.m. 2016 upphöra med att använda träslipers vid grundläggning av A-stolpar, det vill säga stagade portalstolpar, i 400 kvstamnätet och istället i första hand använda prefabricerade betongfundament. Ungefär två tredjedelar av stolparna i de nya 400 kv-ledningar som Svenska kraftnät bygger utgörs av A-stolpar. Två tredjedelar av dessa stolpar bedöms vara grundlagda med jordfundament och här kommer prefabricerade betongfundament att väljas. Övriga A-stolpar grundläggs med bergfundament. För övriga stolptyper ostagade så kallade B-stolpar, H-stolpar och specialstolpar kommer en bedömning att göras från fall till fall vilken grundläggningsmetod som är att föredra. 5.2.4 Ledningsgata och markbehov Området invid en kraftledning kallas ledningsgata. Utseendet på ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, främst starkströmsföreskrifterna. Enligt dessa ska bland annat en kraftlednings faslinor hängas på en viss lägsta nivå ovan mark. För att undvika risk för skador på ledningar vid bränder i intilliggande byggnader finns bestämmelser om minimiavstånd mellan kraftledningar och byggnader. Hur stor markyta en kraftledning tar i anspråk beror på vilken typ av terräng ledningen går igenom. I åkermark utgörs markbehovet av den yta som stolparna samt eventuella stag tar i anspråk. I skogsmark krävs en ledningsgata som är fri Figur 5.5. Principskisser av fundamenttyper. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 41 vägar etc. i samband med anläggningsarbetet. Vid anläggandet av stolparnas fundament kommer schaktning och gjutning att ske. Vid så kallade bergfundament kommer även borrning i och sprängning av berg att behövas för att förankra fundamentet i berget. Detta ger främst upphov till konsekvenser i form av buller från maskiner. Extra varsamhet behöver iakttas vid de platser där ledningen passerar vattendrag för att undvika att arbetsmaskiner eller tillfälliga vägar påverkar vattendraget negativt. Efter genomförda arbeten kommer mark som har påverkats av anläggandet av den planerade ledningen att återställas i möjligaste mån. Om skador på befintliga vägar har uppkommit återställs vägarna till samma skick som innan arbetena påbörjades. Ledningsgatan består i skogsområden av skogsgata och sidoområden. Skogsgatan planeras att bli cirka 50 meter, och röjs kontinuerligt. Utanför skogsgatan tas de kantträd bort som är så höga att de kan skada ledningen om de faller. Där ledningen anläggs parallellt med en befintlig ledning varierar skogsgatans bredd beroende på den befintliga ledningens spänning, se tabell 5.1. Utöver den mark som ledningen tar i anspråk under driftskedet kommer ytterligare mark att tillfälligt behöva användas då ledningen ska byggas, t.ex. för uppställningsplatser för kranbilar och andra maskiner, tillfälliga vägar och då fundamenten till stolpar gjuts. Dessa lägen bestäms vid entreprenad och i separata avtal med berörd fastighetsägare. 5.2.5 Anläggningsarbeten under byggfasen Byggfasen beräknas pågå under åren 2020-2023 för hela ledningens längd. Anläggningsarbetena kommer dock inte att genomföras inom alla delar av sträckningen under hela byggtiden utan arbeten kommer att ske periodvis utmed sträckans olika delar. Byggfasen kommer att inledas med att träden i ledningsgatan tas ner (se avsnitt 5.2.4) och att byggvägar till stolpplatserna anläggs. Man kommer även att anlägga uppställningsplatser till stolpar, fundament, linor, detaljer m.m. Därefter kommer stolparnas fundament att anläggas. Val av typ av fundament för varje stolpe görs vid detaljprojekteringen (se avsnitt 5.2.3). Stolparna monteras sedan på fundamenten med hjälp av en lyftkran, helikopter eller annat redskap. Arbetet med att anlägga fundament och att resa stolpar kan komma att pågå parallellt inom olika delar av sträckan. När stolparna är på plats dras ledningarna mellan dessa med hjälp av en pilotlina, draglina och drag- och bromsmaskiner (se avsnitt 5.2.2). Jordlinan anläggs normalt genom att linan plöjs eller grävs ned i ledningsgatan med hjälp av en liten grävmaskin. Där jordlina ska läggas i speciellt känsliga områden, t.ex. skyddade vattendrag kan en metod som inte påverkar bevarandevärdena användas. Exempel på metoder som kan användas är att trycka jordlinan (genom lera) eller styrd borrning. Om de metoderna inte är praktiskt rimliga att genomföra kan ett avbrott på jordlinan, så kallad punktjordning, tillåtas. Punktjordning genomförs genom att en jordledare (t.ex. en stång, lina eller plåt) grävs ner vertikalt i marken. Metodik för anläggande av jordlina kommer att bestämmas i detaljprojekteringen. 5.3 Elektriska och magnetiska fält Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och förbrukas. Kring en luftledning för växelström finns både ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Fälten finns nästan överallt i vår miljö, kring kraftledningar och transformatorer men även vid elapparater, som till exempel hårtorkar och mikrovågsugnar. Det är spänningen mellan faserna (linorna) och marken som ger upphov till det elektriska fältet, medan strömmen ger upphov till det magnetiska fältet. Styrkan vid marknivå beror bland annat på avståndet till ledningen, fasernas inbördes läge och strömlasten. Både det elektriska och det magnetiska fältet avtar med avståndet till ledningen. Elektriska och magnetiska fält finns nästan överallt i vår miljö, både kring kraftledningar och elapparater som vi använder dagligen i hemmet. En hårtork, till exempel, ger ett magnetfält på omkring 30 mikrotesla och den som lagar mat vid en induktionsspis utsätts för ett magnetfält på omkring 1,2 mikrotesla. 5.3.1 Elektriska fält Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kv/m). Fältet i marknivå är starkast där linorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar kraftigt med avståndet till ledningen. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning. 5.3.2 Magnetiska fält Magnetiska fält mäts i mikrotesla. Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med storleken på strömmen. Även hur ledningarna hänger i förhållande till varandra och spänningsnivån påverkar magnetfältets styrka. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen. Magnetfält avskärmas inte av väggar eller tak. Magnetfältet mäts, beräknas och redovisas normalt i en nivå cirka 1-1,5 meter ovanför markytan. När magnetfältet anges, används ett värde som beräknas ur de årsmedelvärden av strömmen som finns tillgängliga för den aktuella förbindelsen. Det värde som används överstigs endast av 5 % av alla beräknade årsmedelvärden (95 % -percentilen 5 ). För helt nya ledningar används beräknade strömmar som skattas på motsvarande sätt där man tar hänsyn till förväntad överföring på den nya ledningen. 5. En percentil är det värde på en variabel nedanför vilken en viss procent av observationerna av variabeln hamnar. I detta fall innebär det att 95% av alla beräknade årsmedelvärden hamnar under det värde som magnetfältet beräknas på. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

42 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ De faktiska strömmarna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det förekommer också perioder då det inte går någon ström alls i ledningen. Höglast (stor elöverföring i ledningen) kan förekomma under begränsad tid, exempelvis under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. Enstaka timmar under ett år kan strömmen vara betydligt högre än årsmedelvärdet. 5.3.3 Hälsoaspekter och rekommendationer EU och dess vetenskapliga kommitté SCENIHR har i mars 2015 publicerat ett ställningstagande till potentiell hälsorisk från elektriska och magnetiska fält, inklusive extremt låga frekvenser som avges från exempelvis kraftledningar och elektriska hushållsapparater. Denna rapport är en uppdatering av en tidigare rapport från 2009 och 700 nya studier har inkluderats. Slutsatsen är att det inte finns några bevisade medicinska samband mellan elektromagnetiska fält och hälsoproblem 6. På en punkt har EU-kommittén funnit ett statistiskt samband från epidemiologiska studier, nämligen mellan magnetiska fält från kraftledningar och barnleukemi. Sambandet har dock varken kunnat förklaras medicinskt eller stödjas genom experiment. Ytterligare forskning krävs för att antingen bekräfta eller utesluta ett möjligt samband. I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna genomför mätningar, utvärderar forskning inom området, ger råd och rekommendationer samt tar fram föreskrifter. De ansvariga myndigheterna rekommenderar en viss försiktighet vid samhällsplanering och byggande om åtgärderna kan genomföras till rimliga kostnader: > > Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas > > Undvik att placera nya bostäder, sjukhus, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält > > Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. I myndigheternas gemensamma broschyr Magnetfält och hälsorisker som kan hämtas på www.stralsakerhetsmyndigheten.se finns mer information. 6. http://ec.europa.eu/dgs/health_food-safety/dyna/enews/enews.cfm?al_ id=1581 5.3.4 Magnetfält för aktuell ledning Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller lågfrekventa magnetiska och elektriska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Svenska kraftnät har formulerat en magnetsfältspolicy som tillämpas i alla koncessionsärenden. För befintliga ledningar gäller att åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. I samband med att tillstånd förnyas för våra växelströmsledningar vidtar vi ofta åtgärder för byggnader som står så nära ledningen att magnetfältet överstiger 4,0 mikrotesla. Vid planering av nya stamnätsledningar är Svenska kraftnäts policy att magnetfälten inte ska överstiger 0,4 mikrotesla där människor vistas varaktigt. Mer information om Svenska kraftnäts magnetfältspolicy finns i avsnitt 3.5. Årsmedelströmmen har beräknats till 550 A. Årsmedelströmmen skiljer sig från tidigare uppgifter i det första samrådet. Skillnaden beror på att Svenska kraftnät utvecklat metoderna för att beräkna årsmedelströmmen och det nya värdet baseras på den nya beräkningsmodellen. Utifrån årsmedelströmmen har magnetfältsnivåerna beräknats. Magnetfältsnivåerna är beroende av om ledningen står intill en annan ledning eller inte. Enligt Svenska kraftnäts magnetfältspolicy ska magnetfälten normalt inte överstiga 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas (gäller planering för nya ledningar, se ovan). Beräkningar ger att där den planerade ledningen anläggs > > parallellt med och söder om befintlig 130 kv-ledning Nybro-Lessebo/Nybro-Vackamo bedöms avståndet till gränsen för 0,4 mikrotesla ca 75 meter norr respektive ca 80 meter söder om den planerade ledningens mitt > > parallellt med och nordväst om den befintliga 400 kvledningen bedöms avståndet till ca 85 meter nordväst respektive ca 130 meter sydost om den planerade ledningens mitt > > parallellt med och sydost om den befintliga 400 kv-ledningen bedöms avståndet till gränsen för 0,4 mikrotesla ca 125 meter nordväst respektive ca 85 meter sydost om den planerade ledningens mitt. > > i en egen ledningsgata bedöms motsvarande avstånd ca 75 meter väster om och ca 80 meter öster om den planerade ledningens mitt. > > parallellt med och sydost om befintlig 130 kv-ledning Hemsjö-Emmaboda (i höjd med Öjasjön) bedöms avståndet till gränsen för 0,4 mikrotesla ca 70 meter norr om och ca 80 meter söder om den planerade ledningens mitt. 5.4 Ljudeffekter Ljudeffekter från kraftledningar alstras när så kallade koronaurladdningar uppstår kring ledarna. Koronaurladdningar sker när det elektriska fältets styrka på ledarytan uppnår en viss gräns, varpå elektroner joniserar luften kring ledningen. I mörker kan koronaurladdningar ibland uppfattas som en svagt blåaktig aura kring ledarytan. På en ren och torr elektrisk ledning är koronaurladdningarna mycket små och det så kallade koronaljudet är då normalt inte hörbart. Koronaljudet kan vara sprakande till sin karaktär och kan sägas likna ljudet från ett brinnande tomte- SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

44 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ Naturvårdshänsyn Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att ledningsbygget väsentligt kan komma att ändra naturmiljön (i de fall ledningsbygget inte omfattas av tillståndsplikt eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i miljöbalken), ska samråd hållas med berörd länsstyrelse enligt 12 kap. 6 miljöbalken. 5.5.2 Skogligt underhåll Underhållsröjning med tillhörande kantträdsavverkning utförs vanligtvis med ca åtta års intervall. Avgörande för intervallets längd är tillväxtförmågan i skogsgatan och dess sidoområden. Vid minst ett tillfälle mellan röjningarna utförs röjningsbesiktning. Det innebär att ledningsgatan regelbundet ses över med fyra års intervall. Intervall Röjning med tillhörande kantträdsavverkning ska i de flesta fall utföras med åtta års intervall. Avgörande för intervallets längd är tillväxtförmågan i skogsgatan och dess sidoområden. Röjningsbesiktning ska utföras vid minst ett tillfälle mellan röjningarna, vilket innebär att ledningsgatan ska tillses regelbundet med fyra års intervall. Skogliga underhållsåtgärder över tid: År 1 Röjning År 2 Kantträdsavverkning År 4 Röjningbesiktning År 7 Extra röjningsbesiktning År 8 Röjning o.s.v. Röjning Underhållsröjning ska i största möjliga utsträckning utföras under barmarksperioden. Vid sådant snödjup att risk för höga stubbar eller nedtryckning av vegetation föreligger, ska röjning av skogsgatan avbrytas. Fällning av kantträd i sidoområdena ska så långt möjligt utföras under tid då tillvaratagande av virke är gynnsamt. Röjningsarbetet utförs normalt som motormanuellt arbete med röjsåg. Underhållsröjning utförs av personer med god erfarenhet av skogsarbetet och betryggande kännedom om säkerhetsanvisningarna för underhåll av ledningsgata. Hänsyn ska alltid tas till markägares synpunkter så långt som möjligt. Detta medför att underhållsröjningen kan ske på olika sätt beroende på de lokala förhållanden som råder. Anlitade entreprenörer ska följa Svenska kraftnäts rutiner för underhållsröjning och blir därigenom upplysta om de lagkrav som gäller. Vid röjning gäller att all lågväxande vegetation, till exempel enbuskar, lågväxande videarter, gräs och ormbunkar ska sparas. Det gör att skogsgatan får ett tilltalande utseende samtidigt som det är positivt för natur- och viltvård. Det har visat sig att en ledningsgata som underhålls med jämna mellanrum skapar attraktiva livsmiljöer för många arter. Patrullstig eller transportväg inom skogsgatan ska kalröjas till en bredd av tre meter. Även stolpplatserna ska kalröjas, vilket innebär att inga träd eller buskar får stå kvar mellan stolpbenen, inte heller närmare stolpe eller stag än tre meter. I anslutning till större vägar, bebyggelse och rekreationsområden där allmänheten vistas, ska viss högväxande vegetation behållas av allmänna naturvårdshänsyn. I dessa lägen kan med fördel lövträd behållas intill stolpplatser utan att vegetationen blir farlig för ledningens säkerhet förrän efter lång tid. Även i bryn mot åker och annan öppen mark samt i kanter mot vattenområden kan i undantagsfall träd sparas för viss högväxande vegetation. På mycket svaga marker, t.ex. hällmarker, myrimpediment och tallhedar och kantzoner till dessa, bör röjning ske med beaktande av den långsamma tillväxten. Bergbranter, lodväggar, rasbranter och bäckraviner är platser där det kan vara mycket högt till fasledarna och där högväxande vegetation kan lämnas kvar. Hänsyn ska även tas till markägarens önskemål så långt som möjligt när det gäller prydnadsträd, fruktodlingar m.m. i eller i anslutning till ledningsgatan. Kantträdsavverkning Träd som kan komma för nära ledningen vid exempelvis storm eller fall mäts och märks med färgprick inför avverkning. Avverkningen utförs på sådant sätt att mark- och miljöskador i möjligaste mån minimeras. Detta kan ske till exempel genom att maskinerna är utrustade med miljöband samt använder miljöoljor. Under senare tid har andra metoder provats, istället för att avverka träden toppas träden med hjälp av anordning som hänger under en helikopter. Röjningsbesiktning Besiktning utförs mitt emellan två röjningsperioder. Vegetation i skogsgatan som bedöms komma inom närområdet (4,5 m) vid maximalt nedhäng från faslinorna innan kommande röjning sker, tas bort. Året före planerad röjning kontrolleras ledningen så att ingen vegetation kommit för nära faslinorna. Detta görs för att röjningsarbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 45 6. NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTADE MILJÖKONSEKVENSER 6.1 Övergripande miljökonsekvenser och förslag till åtgärder för hela sträckan 6.1.1 Bedömningsgrunder I en process att utreda och beskriva miljökonsekvenser av en verksamhet är det viktigt att en utvärdering utförs på ett så objektivt sätt som möjligt. Det är också lämpligt att konsekvenserna sätts i proportion till hur värdefullt ett intresse är. Sedan några år tillbaka arbetar Svenska kraftnät med egna bedömningsgrunder, se bilaga 1. Dessa är framtagna tillsammans med en expertgrupp av miljökonsulter med syftet att de bedömningar som sker i olika delar av en miljökonsekvensbeskrivning ska bli så enhetliga och objektiva som möjligt. Bedömningsgrunderna ger också fördelen av att det skapas en jämförbarhet mellan olika projekts miljökonsekvenser. Bedömningsgrunderna utgör en grundstomme till de bedömningar som görs inom ramen för en miljökonsekvensbeskrivning men de kan i det enskilda fallet, för varje individuellt projekt, behöva anpassas. Svenska kraftnäts bedömningsgrunder bygger på en trestegsmodell i vilken det första steget är att bedöma värdet av det aktuella intresset längs ledningssträckan (t.ex. områdets värde för friluftsliv eller kulturmiljö). Därefter bedöms vilken påverkan den planerade ledningen kommer att ha på det aktuella intresset. Det bedömda värdet och den bedömda påverkan vägs i sista steget ihop till en sammanvägd bedömning av hur stora konsekvenserna blir på det bedömda intresset. Miljökonsekvenserna är klassade i en 6-gradig skala där nivåerna är obetydliga, små, små-måttliga, måttliga, stora och mycket stora konsekvenser. Alla bedömningar som är gjorda i denna MKB är gjorda med hänsyn tagen till befintliga ledningar och verksamheter, vilket då också innefattar en bedömning av kumulativa effekter. Litet värde (1) Måttligt värde (2) Högt värde (3) Mycket högt värde (4) Ingen/obetydlig påverkan (0) 0 0 0 0 Liten negativ påverkan (1) 1 2 3 4 Måttlig negativ påverkan (2) 2 4 6 8 Stor negativ påverkan (3) 3 6 9 12 Val av nivåindelning på konsekvens: 0-1 = Obetydliga konsekvenser 2-3 = Små konsekvenser 4 = Små-måttliga konsekvenser 6 = Måttliga konsekvenser 8-9 = Stora konsekvenser 12 = Mycket stora konsekvenser 6.1.2 Miljökrav Svenska kraftnäts miljökrav i bygg- och anläggnings- samt underhållsentreprenader (TR 13-01) gäller för hela anläggningsfasen. Miljökraven omfattar bland annat inköp av material och utrustning, upplagsplatser samt avfalls- och kemikaliehantering. En åtgärdsplan för mark och vatten ska upprättas för entreprenaden som ska innehålla en beskrivning av hur miljöarbetet kommer att bedrivas. Entreprenören ska tillämpa Svenska kraftnäts miljökrav i bygg- och anläggnings- samt underhållsarbeten. I åtgärdsplanen anges de miljökrav som utöver gällande lagstiftning ska gälla för bygg- och anläggningsentreprenader. Entreprenören ska även redovisa i vilken utsträckning ställda krav uppfylls. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 47 6.1.4 Landskapsbild Beskrivning En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Generellt exponeras luftledningen mindre när den går genom skogsmark och följer områdets landskapsformer som dalgångar, vattendrag eller skiftesgränser. En luftledning som går i öppna landskap, över höjder och som avtecknar sig mot himlen blir däremot mer synlig. Även i ett skogslandskap kan dock påverkan från en ledning lokalt upplevas som stor om den till exempel blir synlig i små landskapsrum som sjöar, vattendrag eller mindre, uppodlade dalgångar. Landskapsbilden i slutna skogsområden är inte känslig för påverkan från en kraftledning eftersom den endast i liten utsträckning exponeras mot betraktare, se figur 6.1 och 6.2. Även större landskapsrum är mindre känsliga. Långsmala rum som sprickdalar kan korsas utan att stolparna exponeras. Landskapsbilden i dalgångar och andra trånga passager är därför mindre känslig. När en ledning passerar små öppna landskapsrum i skogslandskapet såsom sjöar, åkrar och gårdsmiljöer kan den upplevas som störande eftersom den ger ett storskaligt intryck. Störst påverkan på landskapsbilden har stolparna, medan strömlinorna bedöms ha liten påverkan. Kuperade landskap med stora höjdskillnader har en större känslighet eftersom ledningar på höjdryggar kan exponeras över långa avstånd. Den röjda kraftledningsgatan kan också genom sin storskalighet påverka små landskapsrum i ren skogsbygd. Påverkan är beroende av antalet betraktare och om det finns boende i närheten som kan störas. En luftledning blir ofta mindre framträdande i ett storskaligt landskap jämfört med i ett småbrutet mosaiklandskap. I landskap där det redan finns mycket synlig infrastruktur kan ytterligare stråk smälta in bland befintliga, men det finns också en risk att de förstärker varandras påverkan och blir dominerande i landskapsbilden. Med infrastruktur menas i huvudsak andra kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Kumulativa effekter på landskapsbilden kan uppstå då synintrycket av ledningar, både befintliga och planerade, förändras i samband med den nya anläggningen. Förändringen kan till exempel bestå i att ledningar blir synliga i flera riktningar i ett öppet landskap, att intrycket av befintliga ledningar förstärks eller att anläggningen öppnar upp ett annars slutet landskap för nya utblickar. Påverkan på landskapsbilden blir generellt sett mindre vid parallellförläggning jämfört med om luftledningen byggs genom obruten mark. Vid parallellförläggning förstärks endast den påverkan som redan finns och sett utifrån ett landskapsperspektiv brukar det vara en liten förändring. I Kalmar län går den planerade ledningen genom ett småkuperat landskap utan tydlig riktning. Största delen av ytan består av brukad skog uppbruten av många små öppna åkrar och ängs- och betesmarker. De flesta av de öppna ytorna är mellan 100 och 300 meter breda. Bebyggelsen ligger relativt utspridd i landskapet och den öppna brukade marken återfinns ofta i anslutning till bebyggelsen. Även i de fall större öppna jordbruksmarker finns, är det oftast i anslutning till bebyggelsen. I Kronobergs län går den planerade ledningen genom ett småkuperat landskap utan tydlig riktning. Största delen av ytan består av brukad skog i olika ålder med inslag av många små öppna åkrar och ängs- och betesmarker. Bebyggelsen ligger relativt utspridd i det omgivande landskapet men är ofta belägen i anslutning till den öppna jordbruksmarken. Även i de fall större öppna odlade marker finns, är det oftast i anslutning till bebyggelse. I Blekinge län går den planerade ledningen genom ett småkuperat landskap utan tydlig riktning. Största delen av ytan består av brukad skog i olika ålder med inslag av många små öppna jordbruksmarker i form av åkrar, ängar och betesmarker. Bebyggelsen i landskapet ligger relativt utspridd men återfinns ofta i anslutning till den öppna brukade marken. Även i de fall större öppna jordbruksmarker finns, är det oftast i anslutning till bebyggelse. Bedömningsgrunder för landskapsbild redovisas i tabell 6.2 och 6.3 nedan. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder bedöms vara motiverade. 6.1.5 Områden av riksintresse och övriga områdesskydd Beskrivning av riksintressen Ett riksintresse är ett geografiskt område som anses ha ett sådant värde att det ur nationellt perspektiv bör skyddas. Riksintressena skyddas i första hand genom bestämmelser i miljöbalken. Inom områden av riksintresse får åtgärder som påtagligt kan skada de angivna värdena eller påtagligt försvårar det avsedda utnyttjandet av marken inte vidtas. Det är länsstyrelserna som har till uppgift att bevaka att riksintressena tillgodoses. Riksintressen finns inom olika verksamheter såsom kulturmiljö, naturvård, det rörliga friluftslivet, kommunikationer med mera. I miljöbalken finns även bestämmelser till skydd för mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för energidistribution. För sådana anläggningar har ännu inte några särskilda områden pekats ut som riksintressanta. I avsaknad av utpekade områden av riksintresse för energidistribution, har dock vissa länsstyrelser bedömt att stamnätet för elförsörjning med 400 kv och 220 kv ledningar/kablar är av riksintresse. Beskrivning Natura 2000 Natura 2000 är ett europeiskt nätverk som syftar till att bevara den biologiska mångfalden i EU och i förlängningen MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

48 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ Figur 6.1. Ledningsgata genom öppet landskap. Figur 6.2. Ledningsgata genom skog. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

50 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ rar även undervattensmiljöer. Strandskyddet gäller samtliga stränder vid havet, insjöar och vattendrag oavsett storlek. Det är förbjudet att inom strandskyddsområden vidta vissa åtgärder, som till exempel att anlägga, gräva eller bygga något. Påverkan riksintressen I Emmaboda kommun korsas två vägar och en järnväg som är av riksintresse för infrastruktur. Den planerade ledningen går i kommunerna Emmaboda, Tingsryd och Ronneby genom ett område som är av riksintresse för försvarsmakten som utgörs av ett stoppområde för höga objekt kring Ronneby flottiljflygplats. Samråd har skett med Försvarsmakten som inte har något att erinra angående den planerade ledningens höjd men anser att ledningen ska byggas så låg som möjligt. I Tingsryds kommun korsas en väg av riksintresse för infrastruktur och Mieån som är av riksintresse för naturvård. Utredningsförslaget går också i utkanten av ett riksintresse som skyddar Bräkneån från vattenkraftsutbyggnad. I Ronneby kommun korsas en väg som är av riksintresse för infrastruktur och Bräkneån som är av riksintresse naturvård och skyddad mot vattenkraftsutbyggnad. På gränsen mellan Karlshamns och Olofströms kommun rinner Mörrumsån. Mörrumsån är av riksintresse för yrkesfiske. Mörrumsån och intilliggande mark är av riksintresse för friluftsliv och naturvård. Konsekvenserna för riksintressen bedöms över lag bli obetydliga. Grunden för denna bedömning framkommer i de kommunvisa beskrivningarna nedan. Påverkan Natura 2000 Den planerade ledningen korsar de fyra Natura 2000-områdena Bräkneån i Ronneby kommun, Mörrumsån och Härnäs på gränsen mellan Karlshamns och Olofströms kommun och Loberget i Karlshamns kommun. För Loberget, Härnäs och Mörrumsån har Svenska kraftnät ansökt om tillstånd med avseende på Natura 2000. För Bräkneån har länsstyrelsen meddelat att något sådant tillstånd inte krävs. Påverkan naturreservat Den planerade ledningen korsar naturreservatet Mörrumsåns dalgång på gränsen mellan Karlshamns och Olofströms kommun och nordspetsen av naturreservatet Loberget i Karlshamns kommun. För Loberget har Svenska kraftnät ansökt om dispens från naturreservatsbestämmelserna. Sådan dispens kommer också att sökas för Mörrumsåns dalgång. Påverkan strandskydd Ledningen berör en mängd strandskyddade områden. Generellt undviks stolpplacering i närheten av vattenområden och våtmarker eftersom det ofta innebär en kraftigare, och därmed dyrare och mer miljöpåverkande, grundläggning. Närhet till vattenområden kan dock inte alltid undvikas, till exempel när ledningen passerar större sjöar, när det finns mycket vattendrag i området ledningen passerar eller när hänsyn måste tas till andra faktorer som säkerhetsavstånd till vägar, boendemiljöer eller andra skyddade områden. Ett antal områden med strandskydd kommer att beröras där ledningen passerar vattendrag. Slutlig stolpplacering är ännu inte beslutad. Dispenser för strandskydd kommer att sökas för alla stolpar som placeras inom strandskyddade områden. Kumulativa effekter Kumulativa effekter på områden av riksintresse och övriga områdesskydd kan uppstå när ianspråktagandet av mark sker av ledningar, befintliga och planerade, förändras i samband med den nya anläggningen. Förändringen kan till exempel bestå i att ytterligare mark ianspråktas och livsmiljöer försvinner eller att den försvårar nyttjandet av området så som det är avsett. Förslag till åtgärder När det gäller förslag till åtgärder inom N2000 områden och naturreservat framgår dessa av respektive ansökan till länsstyrelsen som prövar ärendet. I det fall särskilda åtgärder bedöms vara motiverade beskrivs det för respektive kommun. > > Kontakt tas med Trafikverket för att samråda kring detaljutformningen vid korsning av väg och järnväg. 6.1.6 Naturmiljö Beskrivningen av naturmiljön i respektive kommun är kortfattad i detta kapitel. Naturvärdesinventeringen omfattar samtliga naturmiljöer inom inventeringsområdet och har gjorts enligt svensk standard SS 199000:2014 (SIS Swedish Standard Institute 2014a-b) med ambitionsnivå NVI på fältnivå medel. Det innebär att naturvärdesobjekten till en storlek av 0.1 ha har eftersökts och kartlagts i fält. Naturvärdet har bedömts i de tre naturvärdesklasserna 1 Högsta naturvärde störst positiv betydelse för biologisk mångfald, 2 Högt naturvärde stor positiv betydelse för biologisk mångfald och 3 Påtagligt naturvärde påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald samt lågt naturvärde med ingen eller ringa positiv betydelse för biologisk mångfald. En utförligare beskrivning av naturmiljön längs den planerade ledningen, berörda biotopskyddsobjekt och identifierade naturvärdesobjekt finns i bilaga 3. Här ges en övergripande beskrivning av vilka konsekvenser som en ny ledning innebär för naturmiljön. Beskrivning Begreppet naturmiljö syftar här främst på växter, djur och deras livsmiljö på land och i vatten. Bevarandet av värdefulla naturmiljöer är en förutsättning för biologisk mångfald och ekologisk balans. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

54 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ en aggregering av sjöfåglar och rovfåglar observerats, såväl häckande som födosökande. För att undvika eller minska kollisioner kommer fågelavvisare att monteras där det bedöms nödvändigt, se förslag under Emmaboda kommun. Fladdermöss Svenska kraftnät har utrett förekomst av fladdermöss utifrån tidigare kunskap om fladdermössen i området och kännedom om livsmiljöer och naturmiljöerna i utredningsområdet. Konsekvenserna för fladdermöss vid etablering av kraftledningar rör främst risken för förlust av levnads-, födosöksoch reproduktionsmiljöer. Till skillnad mot fåglar flyger fladdermöss normalt inte in i fasta föremål, vilket gör att kollisionsrisken är mindre än för till exempel utsatta fåglar. En hel del arter bedöms mer eller mindre tillfälligt kunna vistas inom utredningsområdet. Brunlångöra, dvärgpipistrell, fransfladdermus, gråskimlig fladdermus, mustaschfladdermus, nordfladdermus, större brunfladdermus, taigafladdermus, trollpipistrell och vattenfladdermus bedöms kunna födosöka längs med den planerade kraftledningsgatan och längs med de vattendrag som ledningen korsar och möjligen ha en boplats i något hålträd eller i en övergiven byggnad. Flertalet av dessa arter är vanliga arter men med olika habitatkrav. Dammfladdermus, mindre brunfladdermus, nymffladdermus, sydfladdermus och sydpipistrell är alla ovanliga eller mycket ovanliga arter som inte bedöms förekomma i området i någon större utsträckning. Med tanke på ledningens längd och att den passerar så många olika typer av naturmiljöer kan det dock inte uteslutas att någon av dessa arter tillfälligt födosöker längs med den planerade ledningen. Boplatser för dessa arter bedöms som mycket osannolika. Totalt sett finns det mycket få platser längs med ledningssträckningen som bedöms utgöra viktiga fladdermuslokaler. Bristen på grova, gamla träd med håligheter är påtaglig och inga gamla övergivna byggnader kommer att påverkas vilket gör att det finns få möjligheter för boplatser inom utredningsområdet. De platser som bedöms som lämpligast för fladdermöss är vattendragen med sina lövmiljöer. Påverkan på dessa miljöer kommer att begränsas genom att i möjligaste mån bevara vegetationszoner längs vattendragen. Detta är dock inte en åtgärd som har bedömts vara en förutsättning för arternas bibehållna bevarandestatus. Även om det inte alltid är möjligt att bevara vegetationen närmast strandkanten så är ledningens påverkan nämligen begränsad till ungefär 50 meter, dvs. en mycket liten del av vattendragens hela längd. Detta innebär att fladdermössen troligen inte ens kommer att notera förändringen på de få platser där ledningen passerar vattendrag. Sannolikt födosöker några av de vanliga arterna idag längs med de brynmiljöerna som den befintliga kraftledningsgatan utgör mot omgivande skogsmark. Detta kommer de sannolikt fortsätta göra längs med den nya ledningen. Små arealer för födosök kommer att försvinna för de vanligaste arterna, men nya födosöksmiljöer tillskapas. Viktiga platser för större koncentration av fladdermöss, för boplatser eller för ovanligare arter av fladdermöss bedöms inte påverkas alls. Även om kraftledningsgatan kommer att ta skogsmark i anspråk så bedöms sammanfattningsvis konsekvenserna för fladdermöss generellt vara mycket små och inte påverka arternas bevarandestatus, varken på lokal, regional eller nationell nivå. Andra skyddade djurarter Utter finns i både Mörrumsån, Mieån, Bräkneån och Lyckebyån, som alla passeras av den planerade kraftledningen. Företeelser som gynnar uttern och framför allt underlättar för föryngring är vegetationsrika stränder med håligheter i strandbrinken, t.ex. efter trädrötter. Även om strandkanterna i viss mån kan komma att påverkas har uttern så pass stora hemområden, flera mil strandremsa, att risken för att arten kommer att påverkas nämnbart är liten, särskilt om man inte utför arbeten i strandkanten och lämnar en minst 20 m bred vegetationszon längs stränderna till de utpekade större vattendragen enligt Enetjärn Naturs förslag. Uttern är också ett mycket rörligt djur som kommer att hålla sig undan under anläggningsfasen. Bedömningen är att ingen utter kommer att skadas under anläggning eller drift och att artens bevarandestatus inte kommer att påverkas, varken på lokal, regional eller nationell nivå. Uttern är dock relativt sparsamt förekommande i sydligaste Sverige och hemområdena generellt något mindre, så för att vara säker på att påverkan på arten blir så liten som möjligt, särskilt om det mot förmodan skulle vara fallet att arten har prioriterade föryngringsområden i närheten av den planerade ledningsgatan, rekommenderas att undvika röjning av strandkanter i de utpekade vattendragen. Groddjuren fortplantar sig i grunda vattensamlingar, våtmarker och gölar. I dessa områden kommer hänsyn att tas vid körning såväl i anläggningsskede som i driftskedet. Enstaka individer av de vanligaste grod- och kräldjursarterna riskerar att skadas under anläggningsskedet. Sett till hur få individer det rör sig om i förhållande till både den lokala och regionala populationen av dessa arter samt att arterna kommer att kunna leva kvar i området bedöms påverkan som försumbar. För de ovanligare grod och kräldjuren bedöms i stort sett inga individer skadas och arterna påverkas inte alls. Sammantaget bedöms inte bevarandestatusen för någon grod eller kräldjursart påverkas, varken på lokal, regional eller nationell nivå. Växter Ett relativt stort antal kärlväxter bedöms kunna finnas i den planerade utredningskorridoren. För växter är det oundvikligt att de individer som finns på platserna för de enskilda stolparna försvinner när deras livsmiljö tas i anspråk. Det handlar dock om en mycket liten areal totalt sett och det är mycket osannolikt att någon växtplats för en ovanlig art kommer att försvinna. Vad gäller de växter som med säkerhet finns i kor- SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 55 ridoren (blåsippa, gullviva, knärot, liljekonvalj, nattviol, mattlummer, revlummer och safsa) är samtliga utom gullviva och nattviol knutna till mer eller mindre trädklädda miljöer och kommer således att missgynnas av avverkningen i kraftledningsgatan. Förekomsterna av gullviva och nattviol bedöms kunna finnas kvar och kanske till och med gynnas av hävden som den nya ledningen kommer att innebära. Blåsippa, liljekonvalj, mattlummer och revlummer är mycket vanliga arter, och även om enstaka växtplatser för dessa försvinner bedöms inte bevarandestatusen för vare sig den lokala, regionala eller nationella populationen påverkas. Knärot är en något ovanligare art, men den finns noterad på ett relativt stort antal platser kring den planerade ledningssträckningen. Om de mycket få individer som noterats i den planerade kraftledningskorridoren försvinner bedöms inte detta påverka bevarandestatusen för vare sig den lokala, regionala eller nationella populationen. För övriga arter som bedöms kunna finnas, eller där förekomster inte helt kan uteslutas även om de bedöms som osannolika, kommer sannolikt inga eller mycket få individer att påverkas av den planerade ledningen mellan Nybro och Hemsjö. Inga mossor, lavar eller svampar som omfattas av artskyddsförordningen har noterats i utredningsområdet, vare sig under naturvärdesinventeringen eller i Artportalen. Hårklomossa har däremot noterats på flera ställen i Mörrumsån, inte långt från utredningskorridoren. Hårklomossa skulle kunna finnas även på det ställe där ledningen passerar ån. Längs med Mörrumsån kommer stor hänsyn att tas för att inte påverka hydrologin och vegetationen längs med stranden kommer att sparas i en minst 20 m bred bård. Om dessa åtgärder vidtas bedöms inte den skuggälskande hårklomossan påverkas alls, om den skulle finnas på platsen. Bedömning av effekter på bevarandestatus Den planerade ledningen bedöms inte påverka den lokala, regionala eller nationella bevarandestatusen för någon av de rödlistade fåglar eller i artskyddsförordningen utpekade arter som finns inom den planerade ledningen mellan Nybro och Hemsjö. Påverkan på arter kommer framför allt att ske i form av förlust av levnadshabitat och ökad barriäreffekt. För fåglar innebär kraftledningen också en ökad risk för kollision. Under byggskedet av kraftledningen kommer störning också att ske i form av buller och trafik, vilket kan medföra konsekvenser i form av sämre reproduktionsframgång och förlust av enstaka individer. Denna störning är dock begränsad i tid. Förslag till åtgärder Se nedan under byggskedet 6.1.13 t.ex. när det gäller avverkningstidpunkt och under respektive kommun för specifika åtgärder inom olika naturvärdesobjekt (d.v.s under rubriken naturmiljö), naturreservat och Natura2000-områden. 6.1.8 Kulturmiljö Beskrivning Med kulturmiljö menas de fysiska spår som människan åstadkommer, vilka vittnar om historiska skeenden och geografiska sammanhang. Kulturmiljön är en viktig del av vårt kulturarv, som utgörs av traditioner, idéer och värden som vi medvetet eller omedvetet förmedlar mellan generationer. Landskapet utgör en plattform för samhällsutvecklingen och är en viktig del av kulturarvet. Längs sträckan Nybro-Hemsjö omfattas norra och södra Harebo av Emmaboda kommuns kulturmiljöprogram (Kalmar län). Områdets landskapsbild uppvisar ålderdomliga strukturer, såsom stenmurar, odlingsrösen och ovanligt många bevarade ängslador. Ett annat område som bör nämnas längs sträckan är ett röjningsröseområde med en anslutande stensättning i Kronobergs län (Älmeboda 268-269). Landskapets kulturhistoriska dimension är viktig som en del i planeringen i riktning mot ett hållbart samhälle. I samband med placering av en storskalig kraftledning är det viktigt att tänka på kulturhistoriska nyckelobjekt i landskapet såsom hur ett byggnadsminne, en kyrka eller en monumental eller betydelsebärande fornlämning läses ihop med ledningskonstruktionen. Byggnadsverk som uppförts för att dominera i landskapet riskerar att förlora i status och uppfattas som underordnade i förhållande till storskaliga infrastrukturanläggningar. Aktuella frågor vid analys av påverkan och vid avvägning av hur kulturmiljöer i landskapet ska kunna brukas och upplevas i framtiden kan exempelvis vara att ta reda på vilka kulturmiljöer som är olämpliga avseende samlokalisering av större kraftledningsdragningar samt att utröna vilka kunskaps-, bruks-, upplevelse- eller andra värden i landskapet riskerar att gå förlorade vid en etablering av en storskalig kraftledning. Påverkan med avseende på kulturmiljö bedöms framför allt utgöras av luftledningens eventuella påverkan på kulturmiljöer där landskapsbilden är värdefull. Där ledningen parallellförläggs med andra ledningar kan en breddad skogsgata innebära ytterligare avskärmningar och att tidigare samband i landskapet bryts. Under byggskedet kan påverkan komma att ske på byggnader, lämningar och miljöer. Denna påverkan går att minimera och den är lokal och koncentrerad till byggskedet. Generellt kan också sägas att stolpplacering och anläggande av byggvägar och upplagsplatser kommer att ha betydelse för i vilken grad kulturmiljön påverkas. Den kulturhistoriska dimensionen i landskapet påverkas på olika sätt och i olika hög grad av kraftledningar. I skogsbygden finns en småskalig markanvändning i form av torpetableringar och sent etablerade byar med omgivande produktionsmark som fortfarande till stor del utgör öppna partier i landskapet. En etablering av en kraftledning i skogsbygden ger ett främmande intryck i landskapet. Det påverkade området för kraftledningen kan dock vara mindre eftersom ledningsgatan skyms av skogen. Detta kan dock komma att drastiskt förändras när skogen i anslutning till ledningsgatan avverkas. Bygden längs ledningssträckningen karakteriseras av småskaligt, ofta kuperat odlingslandskap MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

58 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ landskap kan utblickar över kraftledningar upplevas negativt. Skogsgator på sluttningar och berg skapar utblickar som annars inte skulle uppstå p.g.a. skymmande skog. För jakten kan störningar uppstå under byggtiden. Ledningsgator kan dock i driftsfasen locka till sig vilt och ge nya möjliga skjutriktningar vilket gör att de kan ha ett positivt värde ur jaktsynpunkt. Bedömningsgrunder för rekreation och friluftsliv redovisas i tabell 6.9 och 6.10 nedan. Förslag till åtgärder I det fall särskilda åtgärder bedöms vara motiverade beskrivs det för respektive kommun. Konsekvenser för rekreation och friluftsliv undviks i huvudsak vid planering av ledningssträckningen. Vid detaljutformning kan även stolpplacering planeras så att ledningen inte utgör ett fysiskt hinder för t.ex. vandringsleder eller löparspår i skogen. 6.1.10 Naturresurser Beskrivning Naturresurser likställs här med markanvändning som kan generera ett ekonomiskt värde t.ex. skogs-eller jordbruksproduktion. Även vattentäkter, jaktbart vilt, grus- och bergtillgångar samt vindenergi faller inom begreppet naturresurser. Det förordade alternativet är totalt cirka 90 km. Nya kraftledningar i skog medför att produktiv skogsmark tas i anspråk. Vid lokalisering av ny ledning i anslutning till befintlig ledningsgata blir åtgången av skogsmark 40 meter bred jämfört med en helt ny ledningsgata som är 50 meter. Även tillsynsvägar till en ny kraftledning kan minska arean av produktiv skogsmark. Dessa tillsynsvägar kan emellertid ha ett värde för skogsbruket då åtkomst till skogsområden kan underlättas. För skogsbruket är konsekvensen av byggandet av ny ledning att arealen skog minskar med drygt 336 ha längs hela sträckningen. Bakomliggande siffror till denna beräkning är breddning av befintlig skogsgata (minskad skogsareal: ca 220 ha) och nya skogsgator (minskad skogsareal: ca 116 ha). En parallellförläggning med befintliga ledningar minskar det totala markintrånget för skogsbruket. I de fall andra motstående intressen har bedömts utgöra en större olägenhet har ledningen föreslagits gå i ny ledningsgata. För nya ledningsgator planeras i första hand en så rak sträcka som möjligt för att minska markintrånget. Vid planering av vinklar och anslutningar till befintliga ledningsgator har i möjligaste mån parcellerings- och inlåsningseffekter beaktats. Jordbruksmark påverkas i liten grad av kraftledningar. Intrånget begränsas till ytorna närmast stolparna vilket innebär att jordbruksverksamheten kan fortgå på övriga ytor under ledningen. Konsekvenser för naturresurser och markanvändning kan också uppkomma om ledningen står i konflikt med skyddsföreskrifter för vattenskyddsområden, påverkar vattenförsörjningen eller påverkar möjligheter att bedriva täktverksamhet eller annan mineralbrytning. Konsekvenser kan även uppkomma om ledningen påverkar våtmarker, dels för eventuell torvbrytning, dels för våtmarkernas renande och buffrande förmåga för vattnet i ett avrinningsområde. Påverkan på våtmarkers ekologi beskrivs generellt under kapitel 6.1.6. Bestående skada är den påverkan på marknadsvärdet på berörda fastigheter som ledningen orsakar. Skadan kan antingen vara en direkt följd av att skogsmark eller åkermark tas i anspråk eller den påverkan på omgivningen som ledningen indirekt kan orsaka på grund av t.ex. estetiska störningar. Den indirekta skadan på omgivningen betecknas ofta miljöskada. I samband med framtida underhållsarbeten i kraftledningsgatan kan tillfälliga skador uppkomma i skog eller på åker (gröda och täckdikning) samt på övrig mark, diken, stängsel, vägar och dylikt. Tillfälliga skador ska snarast åtgärdas eller värderas och ersättas av Svenska kraftnät. Förslag till åtgärder I det fall särskilda åtgärder bedöms vara motiverade beskrivs det för respektive kommun. Alla vattendrag som ligger längs den planerade ledningen omfattas av strandskydd, därmed ska dispens sökas för dessa. I det fall det på någon plats inte är möjligt att följa föreskrifter inom vattenskyddsområde kommer dispens att sökas. Generella åtgärder som ska vidtas längs hela sträckan är: > > För att säkerställa att påverkan på framkomligheten under byggskedet minimeras, kommer maskiner, material, avverkningsrester och dylikt lämnas på ett sådant sätt att jord- och skogsbruk inte hindras. > > För att minimera risken för utsläpp från maskiner ska de skyddsföreskrifter som gäller inom respektive vattenområde följas. > > I det fall förorenade områden påträffas under arbetet ska det hanteras i enlighet med Svenska kraftnäts riktlinjer TR 13-04-01. Skog och vatten > > Avverkning bör ske under lämplig årstid och väderlek för att i möjligaste mån undvika körskador i syfte att undvika dämmande och dränerande effekter. Om det inte går att avverka under lämplig årstid eller väderlek ska blöta marker prepareras med stockmattor, ris eller motsvarande för att undvika spårbildning i marken. Anläggning av nya skogsbilvägar och transportvägar till ledningsgatan bör anpassas så att blöta marker undviks. Mark > > Upplag och tillfartsvägar planeras utifrån ett hållbart resursutnyttjande på till exempel skogs- och jordbruks- SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

60 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ på omgivningen. Skadorna kan vara antingen av tillfällig eller av bestående natur. Tillfälliga skador uppkommer ofta i skog eller på åker (gröda och täckdikning) samt på övrig mark, diken, stängsel, vägar och dylikt i samband med anläggningsarbeten eller underhållsarbeten på ledningar. Denna typ av skador påverkar normalt inte värdet eller avkastningen på marken annat än på kort sikt. Tillfälliga skador ska snarast åtgärdas eller värderas och ersättas av ledningsägaren. Efter att temporära skador har åtgärdats eller ersatts inhämtas normalt en nöjdförklaring från markägaren. Bestående skada är den påverkan på marknadsvärdet på berörda fastigheter som ledningen orsakar. Skadan kan antingen vara en direkt följd av att skogsmark eller åkermark tas i anspråk eller den påverkan på omgivningen som ledningen indirekt kan orsaka på grund av magnetfält eller estetiska störningar. Den indirekta skadan på omgivningen betecknas ofta miljöskada. Bestående skador ska värderas vid den tidpunkt marken tas i anspråk för ledningen (värdetidpunkt). Svenska kraftnät eftersträvar frivilliga överenskommelser med fastighetsägare om ersättning för bestående skador. Om en sådan överenskommelse inte kan nås överlåter Svenska kraftnät till lantmäterimyndigheten att avgöra storleken på ersättningen. Det gäller också oreglerade tillfälliga skador. Miljöpåverkan som kan uppstå under byggtiden är främst störningar genom fysiskt intrång, buller och luftföroreningar. Till kategorin fysiska intrång hör transportvägar, körvägar i ledningsgatan och uppställningsplatser för maskiner och material. Byggtiden för hela sträckan bedöms vara ungefär tre år men påverkan på enskilda platser blir mer kortvarig. Innan byggarbetena startar avverkas träd i ledningsgatan under en tidsperiod av ett år. Under byggskedet kan störningar medföra konsekvenser för vissa arter och artgrupper, främst fåglar och däggdjur, i form av till exempel sämre reproduktionsframgång och undvikandebeteende. Denna störning är dock begränsad i tid. Förutom det allmänna intrånget som temporära anläggningsområden ger upphov till, kommer störningar att uppstå genom anläggningstrafik med tunga fordon som ger ett visst buller, vibrationer och en del luftföroreningar i form av dieselavgaser. Under byggtiden kan även ökad dammspridning uppstå från anläggningstrafik. I samband med avverkning och transporter i ledningsgatan kan fornlämningar, såväl synliga som dolda under mark, liksom övriga kulturhistoriska objekt, komma till skada. Även vid temporära etableringar och körvägar utanför ledningsgatan kan kulturhistoriska objekt komma att beröras. Ett visst hinder i framkomlighet längs stigar och leder kan förekomma temporärt innan röjningsrester tas bort. På hagmarker kan packning av mark leda till att frögroning försvåras och att körskador skadar växtbestånd. På våtmarker kan körning leda till stora körskador och förändrad dränering. Förslag till åtgärder Utöver tidigare i kapitel 6.1 föreslagna skyddsåtgärder gäller under byggskedet även följande. Följande förslag till åtgärder är generellt utformade för att kunna gälla för hela ledningssträckan. Mer specifika skyddsåtgärder för till exempel särskilt känsliga markområden redovisas under respektive kommun nedan. Avverkning av skog ska utföras enligt gällande skogsvårdslag. Temporära etableringar och körvägar utanför ledningsgatan kan kräva samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken. > > Planering av arbetet under byggtiden utformas på sådant sätt att störningar minimeras. > > Berörda markägare och boende utmed ledningssträckningen erhåller information om hur arbetena kommer att bedrivas och vilka störningar som kan uppstå. > > Befintliga vägar bör användas så långt det är möjligt. Anläggande av nya transportvägar sker i andra hand och utförs med stor hänsyn till känsliga miljöer för natur-, kultur-, respektive friluftsområden. Dessa bör göras reversibla till exempel genom att lägga markväv i botten innan bärlager läggs på, eller med annan likvärdig metod. > > Vid byggande av tillfällig väg på åkermark bör fiberduk eller annan likvärdig metod användas, matjorden tas bort och ersätts med annan fyllnad, för att efter borttagande av vägen återställas i samma lagerföljd. > > Befintliga och eventuella nyanlagda transportvägar under byggtiden väljs med hänsyn till omgivningen så att buller, dammspridning, vibrationer och föroreningar minimeras. > > Passager över bäckar är särskilt känsliga. Om möjligt används befintliga broar, i andra hand kommer temporära byggbroar att anläggas som möjliggör passage utan att skada bäckmiljöerna. > > I strandzoner, invid vattendrag och bäckar iakttas extra försiktighet för att undvika grumling och utsläpp i vattnet. > > Avverkning i byggskedet kommer inte att ske under april till och med juni för att inte påverka häckningssäsongen för känsliga fågelarter. > > Avverkad skog ska läggas upp i direkt anslutning till befintliga kör- eller skogsbilvägar. Stigar och leder ska inte belamras med virke och röjningsavfall. > > Vid avverkning och transporter i ledningsgatan tas stor hänsyn till fornlämningar, fornlämningsområden och övriga kulturhistoriska objekt. Intrång i kulturhistoriska objekt ska i möjligaste mån undvikas. Om ingrepp inte kan undvikas, kan vissa objekt komma att kräva antikvariska insatser. I de fall då tillfälliga vägar, etableringar och körvägar tas upp utanför ledningsgata, kan en antikvarisk kontroll av dessa platser bli aktuell. Vid fynd av tidigare okända fornlämningar ska arbetet avbrytas och kontakt ska tas med länsmuseet eller Länsstyrelsen. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 61 6.2 Miljökonsekvenser Kalmar län 6.2.1 Nybro kommun BEBYGGELSE OCH BOENDEMILJÖ Kartbilaga 4c, Sträckningsalternativ, detaljkarta 1 Beskrivning Inom den del av Nybro kommun som berörs av den planerade ledningen är bebyggelsen spridd i små byar i ett småskaligt jordbrukslandskap. Kring jordbruksmarkerna som omger byarna växer främst barrskog. Den planerade ledningen ligger till allra största delen i skogsmark och för hälften av ledningens sträckning inom Nybro kommun placeras ledningen parallellt med befintliga ledningar, varav 3,5 km parallellt med 130 kv-ledning och 1 km parallellt med 400 kv-ledning. 130 kv ledningar med träportalstolpar har en höjd på cirka 16-20 meter över mark. Den nya ledningen blir högre än den befintliga 130 kv-ledningen (se fotomontage i figur 6.3). Avsteg från parallellgång med befintliga ledningar görs främst för att undvika boendemiljöer. Konsekvenserna för hur närbelägna bostäder kan komma att påverkas av den nya kraftledningen har bedömts utifrån magnetfältspolicyn och genom avståndsbedömning. Hänsyn har även tagits till topografi och omgivande markanvändning. Konsekvenser Ingen bebyggelse kommer att beröras av magnetfält som överstiger 0,4 mikrotesla. Eftersom den planerade ledningen till övervägande del är placerad i skogsmark kommer den visuella påverkan att vara mycket begränsad. Från de närmaste byarna, Krumhall och Kåtterås, kommer utblickarna mot ledningen att vara mycket begränsade eller obefintliga till följd av mellanliggande skog. Den visuella påverkan bedöms bli obetydlig. Den planerade ledningen innebär att en boendemiljö i Krumhall och tre boendemiljöer i Kåtterås blir kringbyggda av ledningar. Avståndet till den planerade ledningen är dock så pass stort att den visuella påverkan blir obetydlig för dessa boendemiljöer. Eftersom ledningen inte kommer att synas är bedömningen att man inte kommer att uppleva att man har ledningar åt flera väderstreck annat än när man rör sig i skogsmarken. Själva vetskapen om att byn är omringad av ledningar kan dock upplevas som störande. Figur 6.3. Fotomontage över parallellgång med 130 kv-ledning. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

62 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ Det är troligt att man från de närmaste boendemiljöerna kan komma att höra koronaurladdningar från ledningarna vid enstaka tillfällen när det är fuktigt och vindstilla. Vid torra förhållanden bedöms ljudet vara mycket lågt och vid regniga och blåsiga förhållanden bedöms ljudet överröstas av de ljud som regnet och blåsten ger upphov till. Påverkan till följd av ljudeffekter bedöms bli liten. Påverkan till följd av byggnationsarbeten bedöms bli små och beröra ett fåtal boendemiljöer för permanentboende. Sammantaget bedöms konsekvenserna för boendemiljö och bebyggelse bli små inom Nybro kommun. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder bedöms vara motiverade utöver de generella åtgärder som beskrivs i avsnitt 6.1.3. LANDSKAPSBILD Beskrivning Inom Nybro kommun placeras hälften av den planerade ledningen parallellt med befintlig ledning och hälften i ny ledningsgata. Bebyggelsen vid Krumhall och Kåtterås är den som är närmast belägen den planerade ledningen. För att undvika de boendemiljöer där befintlig 130 kv-ledning passerar öppna marker, placeras ledningen i ny ledningsgata till största del belägen i skogsmark på de sträckorna. Se beskrivning av bebyggelse och boendemiljö ovan. Skogen består till stor del av barrskog och utgörs delvis av uppväxande hyggen. Enstaka små öppna marker passeras dock, framför allt belägna i anslutning till den befintliga 130 kv-ledningen. Den planerade ledningen korsar även vandringsleden Glasbruksleden mellan Flerohopp och Bodasjön (Glasriket, 2016). Konsekvenser Värdet av det landskap som den planerade ledningen berör bedöms vara måttligt med litet inslag av småskaliga, öppna områden i ett i övrigt skogsdominerat landskap. De enstaka öppna områden som passeras är framför allt belägna i anslutning till bebyggelse. Även Glasbruksleden, som korsas av den planerade ledningen, bidrar till värdet. Påverkan av ledningen bedöms vara liten eftersom den till stor del placeras parallellt med befintliga ledningar eller i ny ledningsgata i skogsmark där den till stor del döljs av träd eller skogspartier. Det flacka landskapet innebär även att längre utblickar mot den planerade ledningen är begränsade. Den mest närliggande bebyggelsen vid Krumhall och Kåtterås kringgås av ledningen. Påverkan på utblickarna från bebyggelsen där beskrivs i avsnitt om bebyggelse och boendemiljö ovan. Konsekvenserna för landskapsbilden inom Nybro kommun bedöms bli små. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder bedöms vara motiverade. OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE OCH NATURA 2000-OMRÅDEN Kartbilaga 4d, Riksintresse och Natura 2000, detaljkarta 1 Inga områden av riksintresse berörs av den planerade ledningen i Nybro kommun. NATURMILJÖ Kartbilaga 4e, Natur och friluftsvärden, skyddade områden, detaljkarta 1 Kartbilaga 4f, Natur och friluftsvärden, övriga områden, detaljkarta 1 Beskrivning Naturmiljön längs den planerade ledningen i Nybro kommun domineras av rationellt brukad granskogskog med ett rikligt inslag av lövträdsdominerade bestånd. Även inslag av framför allt hävdad mark och våtmark förekommer. I samband med den naturvärdesinventering som utförts längs den planerade ledningen har totalt åtta inventerade naturvärdesobjekt som berörs av den planerade ledningen i Nybro kommun identifierats, se tabell 6.13. Objekten utgörs av hävdad mark (ID 1a-b, 4, 8 och 10 ), sumpskog (ID 9 och 15), äldre lövträdsbestånd (ID 13) och bäckmiljöer (ID 11). Samtliga objekt har bedömts hysa ett påtagligt naturvärde (klass 3). Den planerade ledningen berör inget riksintresse för naturvård eller naturreservat. Ett flertal objekt som omfattas av det generella biotopskyddet berörs. Dessa objekt utgörs huvudsakligen av stenmurar och stenrösen. Inget område utpekat i Kalmar läns naturvårdsplan berörs. Vid Krumhall finns ett mindre område som omfattas av ett naturvårdsavtal. Området bedöms inte beröras. Två sumpskogar utpekade i den Nationella sumpskogsinventeringen berörs av den planerade ledningen. Inget av objekten har dock vid fältbesök bedömts hysa något påtagligt naturvärde. Ett vattendrag passeras inom Nybro kommun, Lindåsabäcken. Konsekvenser För biotopskyddsobjekten är det i huvudsak placeringen av kraftledningsstolparna som kan komma att medföra påverkan. Stolpplaceringen bedöms kunna göras så att påverkan undviks på majoriteten av objekten. Vid Krumhall medför kraftledningen att enstaka höga träd nära ledningen kan komma att avverkas. Avverkning av ledningens skogsgata medför att naturmiljöerna inom de sumpskogsobjekt som bedömts hysa ett påtagligt naturvärde helt kommer att byta karaktär från sumpskog till öppen sumpmark. Avverkningen innebär också generellt att de naturvärden som är knutna till trädskiktet längs den planerade ledningen förloras. Påverkan på de gräsmarker och hävdade marker som berörs av ledningen sker huvudsakligen genom avverkning av SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 65 kommunen bestämt riktlinjer för layout som bland annat innebär att en 220 meter buffertzon ska lämnas mellan kraftledning och vindkraftverk. Längs sträckan genom utbyggnadsområdet planeras ledningen att anläggas i ny ledningsgata. Den planerade ledningen innebär att cirka 50 ha av utbyggnadsområdet undantas för vindkraftutbyggnad. Utbyggnadsområdena för vindkraft inom Nybro kommun uppgår sammanlagt till cirka 21 230 ha. Längs den planerade ledningen finns två hästverksamheter, en belägen vid Krumhall och den andra vid Kåtterås. Den tillfälliga påverkan under byggskedet kommer främst att utgöras av begränsad tillgänglighet till berörd jordbruks- och skogsmark. Den kan, under en begränsad tid, även innebära att vissa områden inte kan brukas som tidigare. Konsekvenser Värdet på den skogsmark som berörs bedöms vara måttligt. Påverkan på skogsmark består främst i att arealen för skogsproduktion minskar med ett cirka 50 meter brett stråk inom själva ledningsgatan. Bredden på ledningsgatan kan minskas något vid parallellgång. Förutom själva ledningsgatan kan det bli aktuellt att fälla eller ta av topparna på enskilda höga träd på ömse sidor av skogsgatan, s.k. kantträd, som riskerar att falla på ledningen. Påverkan på skogsbruket bedöms sammantaget bli måttlig. Konsekvenserna för skogsbruket bedöms bli små-måttliga. Skogsmarken kan nyttjas för jakt och jaktturism. Störningar för jakten kan uppstå under byggtiden. Påverkan bedöms dock bli kortvarig och lokal. Ledningsgator kan i driftsfasen locka till sig vilt och ge nya möjliga skjutriktningar vilket gör att den kan ha ett positivt värde ur jaktsynpunkt, även om upplevelsen av jakten förändras. Konsekvenserna för jakt bedöms bli obetydliga. Värdet på den jordbruksmark som berörs bedöms vara måttligt. För jordbruksmark begränsas påverkan till ytorna närmast stolparna. Lokala störningar kan dock uppstå under byggtiden. Under drifttiden kan jordbruksverksamheten fortgå på övriga ytor under ledningen. Konsekvenserna för jordbruksverksamheten bedöms därmed bli små. Värdet av det utbyggnadsområde för vindkraft som berörs bedöms vara högt. Påverkan bedöms dock vara liten eftersom att det inte finns några långtgående planer att anlägga vindkraftverk vid den planerade ledningen och att det endast är ett mindre delområde för vindkraft som berörs. Konsekvenserna för vindbruk bedöms bli små. Påverkan på de två hästverksamheterna i anslutning till den planerade ledningen bedöms vara begränsad till byggskedet. Markanspråket begränsas till ytorna närmast stolparna och under drifttiden kan verksamheterna fortgå under ledningen. Konsekvenserna för de två verksamheterna bedöms därmed bli liten. Påverkan under byggskedet blir kortvarig och lokal, och konsekvenserna bedöms därför bli små. Den planerade ledningen berör framför allt skogsmark och det skogsbruk som bedrivs där utgör en viktig näring inom kommunen. Sammantaget bedöms därför konsekvenserna för naturresurser bli små-måttliga. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder bedöms vara motiverade utöver de generella åtgärder som beskrivs i avsnitt 6.1.10. INFRASTRUKTUR Kartbilaga 4d, Riksintresse och Natura 2000, detaljkarta 1 Beskrivning Sträckningen för den planerade ledningen följer till en början befintlig 130 kv-ledning, med undantag för sträckan förbi Krumhall. Ledningen kommer att korsa fyra mindre vägar. Arbetet med att anlägga den planerade ledningen kommer att ske intill befintlig ledning och över några mindre vägar. Konsekvenser Påverkan på befintlig kraftledning bedöms bli liten och begränsad till byggskedet och underhållsarbeten i driftskedet. Framkomligheten på mindre vägar kan tillfälligt komma att begränsas. Konsekvenserna för infrastruktur bedöms bli obetydliga. Förslag till åtgärder Se även de generella åtgärder som beskrivs i avsnitt 6.1.11. > > Dialog förs med E.ON Elnät Sverige inför byggnation av ledningen. PLANFÖRHÅLLANDEN Beskrivning Området kring stamnätsstationen i Nybro, Nybro kommun, omfattas av en detaljplan. Den planerade ledningen strider dock inte mot bestämmelserna i denna. I Nybro kommuns vindbruksplan finns området Madesjö- Granö som pekats ut för vindbruk, se bilaga 4g. Det består av sex mindre delområden och den planerade ledningen berör ett av dessa, det näst sydligaste. Konsekvenser Den planerade ledningen står i konflikt med en mindre del av ett område som pekats ut som lämpligt för vindbruk i kommunens vindbruksplan. Den bedöms innebära en liten påverkan på vindbruksplanen. Konsekvenserna för planförhållanden bedöms bli små. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder bedöms vara motiverade utöver de generella åtgärder som beskrivs i avsnitt 6.1.12. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

66 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 6.2.2 Emmaboda kommun BEBYGGELSE OCH BOENDEMILJÖ Kartbilaga 4s, Sträckningsalternativ, detaljkarta 2 Beskrivning Inom Emmaboda kommun är den planerade ledningen placerad parallellt med befintlig ledning fram till Brunamåla där ledningen avviker i ny ledningsgata för att undvika bebyggelse i Harebo, Skallebo och Sibbahult. Inom det hinderfria området kommer ledningen att vara maximalt 25 meter hög, där den går i ny skogsgata från Harebo till Lindholmen (se avsnitt 5.2.2). Ledningen kommer att gå parallellt med befintlig ledning i resterande delen av stoppområdet och där ha ungefär samma höjd som befintlig ledning. Den planerade ledningen är till allra största delen beläget i skogsmark. Merparten av bebyggelsen kring ledningen utgörs av spridda små byar i ett småskaligt jordbrukslandskap. Tät bebyggelse finns i orten Boda glasbruk med cirka 170 invånare, som närmast cirka 170 meter från den planerade ledningen, och Emmaboda tätort med cirka 4800 invånare, belägen cirka 1,5 km sydost om den planerade ledningen. Konsekvenserna för hur närbelägna bostäder kan komma att påverkas av den nya kraftledningen har bedömts utifrån magnetfältspolicyn och genom avståndsbedömning. Hänsyn har även tagits till topografi och omgivande markanvändning. Konsekvenser Ingen bebyggelse för permanent- eller fritidsboende kommer att beröras av magnetfält som överstiger 0,4 mikrotesla. Eftersom den planerade ledningen till övervägande del är placerad i skogsmark kommer den visuella påverkan att vara begränsad till de byar som har utblickar mot ledningen över öppna områden såsom jordbruksmark, sjöar och våtmarker. De byar och boendemiljöer varifrån ledningen kan bli synlig beskrivs i tabell 6.15 (se även karta i bilaga 4h), med undantag för Boda glasbruk som beskrivs i löptext nedan. För varje by redovisas antalet hus, avstånd till ledningen (för det hus i byn som ligger närmast), den längd av ledningen som kan bli synlig och en kort förklarande text ges över de aktuella förhållandena. Byarna redovisas i den ordning de är lokaliserade utmed den planerade ledningen, från nordost till sydväst. Vid Boda glasbruk kommer en cirka 250 meter lång sträcka av ledningen troligen inledningsvis att bli synlig på cirka 500 meters avstånd från den sydvästra delen av tätorten. Detta på grund av att skog tagits ner mellan ledningen och byn. I denna del av Boda glasbruk finns Boda idrottsplats, en fotbollsplan och villabebyggelse. Den öppna marken kommer dock att växa igen med lövvegetation och därefter troligen planterad barrskog, vilket gör att synbarheten kommer att minska markant när skogen växer upp. Ledningen är placerad på den motsatta sidan av den befintliga ledningen sett från byn. I den nordvästligaste delen av orten, som är belägen närmast den planerade ledningen och som närmast cirka 120 meter från befintlig ledning, är det möjligt att ledningen kommer att synas genom skogen. Vid passagen över vägen Figur 6.4. Vy mot den befintliga 400 kv-ledningen från orten Boda glasbruk. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

68 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ blir linorna synliga på samma sätt som för den befintliga ledningen, se figur 6.4. Ledningen planeras på motsatt sida av den befintliga ledningen och det växer barrskog mellan byn och ledningen, så sikten bedöms till största delen skymmas av skogen. På den norra sidan av den planerade ledningen ligger ett hus på cirka 130 meters avstånd från den planerade ledningen och cirka 330 meter från bebyggelsen i Boda glasbruk. Från detta hus är det möjligt att ledningen kan bli synlig, men sikten bedöms till största delen skymmas av skog. Sammantaget medför detta att påverkan på boendemiljöerna i småorten bedöms bli liten. Ledningen kan bli synlig från upp till 38 boendemiljöer, men ledningen bedöms inte medföra någon påtaglig påverkan på boendemiljöerna. En viktig grund för bedömningen är att ledningen placeras parallellt med befintlig ledning, många gånger på motsatt sida av denna sett från boendemiljöerna och att sikten på många platser delvis skyms av skogsridåer. Den sammantagna bedömningen är att den visuella påverkan blir liten. Det är troligt att man från de närmaste boendemiljöerna kan komma att höra koronaurladdningar från ledningarna vid enstaka tillfällen när det är fuktigt och vindstilla. Vid torra förhållanden bedöms ljudet vara mycket lågt och vid regniga och blåsiga förhållanden bedöms ljudet överröstas av de ljud som regnet och blåsten ger upphov till. Påverkan till följd av ljudeffekter bedöms sammantaget bli liten. Påverkan till följd av byggnationsarbeten bedöms bli små och beröra ett fåtal boendemiljöer för permanentboende. Sammantaget bedöms konsekvenserna för bebyggelse och boendemiljö bli små inom Emmaboda kommun. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder bedöms vara motiverade utöver de generella åtgärder som beskrivs i avsnitt 6.1.3. LANDSKAPSBILD Beskrivning Inom Emmaboda kommun placeras ledningen i huvudsak parallellt med befintlig 400 kv-ledning, bortsett från en sträcka mellan Brunamåla och Tingsryds kommun där den går i ny skogsgata för att undvika bebyggelse, se beskrivning i avsnitt om boendemiljö ovan. Där ledningen går i ny skogsgata kommer den att vara lika hög som vid parallellgång utanför stoppområdet kring Ronneby flottiljflygplats, men lägre än normalt inom stoppområdet (se avsnitt 5.2.2). Ledningen kommer framför allt att anläggas i skogsmark med enstaka korta passager över små öppna åkrar, ängs- eller betesmarker. Skogen består nästan uteslutande av barrskog. Det finns även en hel del öppna hyggen med uppväxande sly av lövträd eller i huvudsak planterade barrträd i olika ålder. Områden med längre utblickar mot ledningen finns främst vid de öppna ytorna kring Getasjön. I avsnittet om bebyggelse och boendemiljö ovan ges en beskrivning av de boendemiljöer varifrån ledningen kan komma att synas. Den planerade ledningen korsar även vandringsleden Figur 6.5. Visualisering av ledningens synbarhet vid ledningspassagen vid Getasjön. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 69 Utvandrarleden genom Vilhelm Mobergs utvandrarbygd strax söder om Brunamåla (Utvandrarleden, 2016). Konsekvenser Värdet av det landskap som ledningen berör bedöms vara måttligt med litet inslag av småskaliga, öppna områden i ett i övrigt skogsdominerat landskap. De enstaka öppna områden som passeras är framför allt belägna i anslutning till bebyggelse. Även Utvandrarleden, som korsas av den planerade ledningen, bidrar till värdet. Påverkan av ledningen bedöms vara liten eftersom ledningen till stor del placeras parallellt med befintliga ledningar eller i ny ledningsgata i skogsmark där den till stor del döljs av träd eller skogspartier. På grund av avverkningen av ett skogsområde i den sydvästra delen av Boda glasbruk kommer det inledningsvis att uppstå utblickar mot den planerade ledningen. I takt med att lövsly växer upp eller området återbeskogas med barrträd, kommer dock synbarheten att avta tills den planerade ledningen sannolikt helt skyms av skog. Vid Getasjön passerar den planerade ledningen över öppen mark vid sjöns västra strand och det finns ingen skymmande skogsridå mellan ledningen och den öppna vattenytan (se fotomontage i figur 6.5). Det medför att ledningen blir synlig från ett längre avstånd över sjön. Det flacka landskapet innebär i övrigt att längre utblickar mot den planerade ledningen är begränsade. Den sträcka som ledningen placeras i ny ledningsgata går nästan uteslutande genom skogsmark. Där små öppna marker i anslutning till bebyggelse passeras är avståndet relativt långt och den planerade ledningen döljs delvis av skogsridåer. Konsekvenserna för landskapsbilden inom Emmaboda kommun bedöms sammantaget bli små. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder bedöms vara motiverade. OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE OCH NATURA 2000-OMRÅDEN Kartbilaga 4d, Riksintresse och Natura 2000, detaljkarta 2 Beskrivning I Emmaboda kommun korsar den planerade ledningen tre infrastrukturområden som är av riksintresse. Det är väg 25 cirka 2 km sydväst om Boda glasbruk, väg 28 cirka 2 km norr om Emmaboda och järnvägen Kust till kustbanan cirka 2 km väster om Emmaboda. I västra delen av kommunen kommer den planerade ledningen in i ett stoppområde för höga objekt vid Ronneby flottiljflygplats, som är av riksintresse för Försvarsmakten. Inom detta område godtas generellt inte objekt över 20 meter av Försvarsmakten. Under byggskedet kan nyttjandet av kranar för resning av stolpar komma att påverka stoppområdet. Inga Natura 2000-områden förekommer inom Emmaboda kommun. Konsekvenser Värdet av den riksintressanta infrastrukturen och hinderfria området bedöms vara högt. Konsekvenserna för riksintressen bedöms bli obetydliga. Förslag till åtgärder Se även de generella åtgärder som beskrivs i avsnitt 6.1.5. > > Fortsatt dialog förs med Försvarsmakten. > > Fortsatt dialog förs med Trafikverket. NATURMILJÖ Kartbilaga 4e, Natur och friluftsvärden, skyddade områden, detaljkarta 2 Kartbilaga 4f, Natur och friluftsvärden, övriga områden, detaljkarta 2 Beskrivning Naturmiljön inom den planerade ledningen i Emmaboda kommun domineras av rationellt brukad granskog med inslag av lövträdsbestånd. Även inslag av våtmark, hävdad mark och vattenmiljöer förekommer. Den planerade ledningen berör inget riksintresse för naturvård eller naturreservat. Ett flertal objekt som omfattas av det generella biotopskyddet berörs dock. Dessa objekt utgörs av ett flertal stenmurar och stenrösen samt tre mindre dammar. I samband med den naturvärdesinventering som utförts har totalt 25 naturvärdesobjekt identifierats som berörs av den planerade ledningen i Emmaboda kommun, se tabell 6.16. Majoriteten av objekten utgörs av hävdad mark, med naturvärden knutna till hävdgynnad flora(id 18, 21, 22, 23, 27, 29, 30, 31, 33, 34, 46 och 53), och våtmarker (ID 19, 20, 26, 32, 38, 40 och 49a-b). Även ett antal objekt där naturvärdet är knutet till trädskiktet förekommer (ID 24a-b, 25, 39, och 48), samt en gräsbevuxen glänta (ID 28) och Bjursjön (ID 52a-b). Merparten av objekten har bedömts hysa ett påtagligt naturvärde (klass 3) och fyra objekt har bedömts hysa ett högt naturvärde (klass 2). De objekt som hyser ett högt naturvärde redogörs för nedan tillsammans med andra former av utpekade områden så som t.ex. nyckelbiotoper och sumpskogar. Två områden utpekade i Kalmar läns naturvårdsplan berörs. Det ena är Lyckebyån nordost om Emmaboda, där det berörda området utgörs av Getasjö mad som i den Nationella våtmarksinventeringen har klass 2. Den del som berörs av den planerade ledningen har i fält bedömts hysa ett högt naturvärde (klass 2, ID 26) med ett naturvärde knutet till naturlig vegetationssamansättning och rikt fågelliv. Lyckebyån är också klassad som ett nationellt värdefullt vatten av bland annat Naturvårdsverket. Det andra området är Duvemåla som har ett naturvärde knutet till en hävdgynnad flora. De delar av områdena som berörs av den planerade ledningen är helt eller delvis identifierade som naturvärdesobjekt i naturvärdesinventeringen. I anslutning till Getsjön och Sibbahult har tre hävdade marker bedömt hysa ett högt naturvärde (klass 2; ID 21, 22 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

72 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ Konsekvenser För biotopskyddsobjekten är det i huvudsak placeringen av kraftledningsstolparna som kan komma att medföra påverkan. Stolpplaceringen bedöms kunna göras så att påverkan undviks på majoriteten av objekten. Avverkning av ledningens skogsgata medför att naturmiljöerna inom de sumpskogsobjekt som bedömts hysa ett påtagligt naturvärde helt kommer att byta karaktär från sumpskog till öppen sumpmark. Avverkningen innebär också generellt att de naturvärden som är knutna till trädskiktet inom den planerade ledningen förlorade. Flertalet hävdade marker berörs av den planerade ledningen, bl.a. vid Duvemåla. Naturvärdet inom dessa objekt är framför allt knutet till den hävdgynnade floran. Påverkan på de gräsmarker och hävdade marker som berörs av ledningen sker huvudsakligen genom avverkning av enstaka träd inom ledningsgatan. Under det tidsbegränsade anläggningsarbetet kan också hävden på de marker som berörs upphöra, vilket kan medföra en större konkurrensutsättning av hävdkänsliga arter som konsekvens. Kraftledningen medför dock också positiva konsekvenser för den naturtyp som är typisk för hävdade marker eftersom ledningsgatan röjs regelbundet. Detta gäller även för övriga ängs- och betesmarker som berörs. Vid Harebosjön innebär kraftledningen huvudsakligen påverkan i form av större kollisionsrisk för fåglar där landskapets beskaffenhet med ett smalt kärr som förbinder sjöns två bassänger innebär att de rörelser som förekommer av fåglar mellan bassängerna koncentreras vid ledningspassagen. Under byggskedet kommer störning i form av buller och mänsklig närvaro påverka framför allt fågellivet med sämre häckningsframgång som konsekvens. Genom att styra bort bullrande anläggningsarbeten från området under fåglarnas häckningssäsong bedöms dock påverkan bli liten. När det gäller orrspelsplatsen vid våtmarken Källerydssjön bedöms förlusten av habitat och och risken för kollisioner vara obetydliga eftersom ledningen kommer att vara belägen högre än normal flyghöjd för orre och orrar är relativt generella i sina biotopval i anslutande skogsmark. Det finns däremot en påtaglig risk för störning om bullrande anläggningsarbete utförs inom 500 m från spellokalen under orrarnas spelperiod på våren. Den planerade ledningen bedöms inte påverka den lokala, regionala eller nationella bevarandestatusen för någon av de rödlistade fåglar eller i Artskyddsförordningen utpekade arter som finns inom den planerade ledningen i Emmaboda kommun. Påverkan på arter kommer framför allt att ske i form av förlust av levnadshabitat och ökad barriäreffekt. För fåglar innebär kraftledningen också en ökad risk för kollision. Under byggskedet av kraftledningen kommer störning också att ske i form av buller och trafik, vilket kan medföra konsekvenser i form av sämre reproduktionsframgång och förlust av enstaka individer. Denna störning är dock begränsad i tid. I samband med att luftledningen passerar vattenmiljöer placeras stolpar på ett sådant avstånd så att yt- och grundvatten inte kommer att påverkas. Därigenom påverkas inte vattendrag av den planerade ledningen. Generellt ökad trafik av maskiner och transporter under anläggningsarbetet av kraftledningen medför ökad risk för markskador, framför allt i anslutning till blöt och mjuk mark som bland annat våtmarker och sumpskogar. Markskador kan medföra konsekvenser som erosion, läckage av tungmetaller och näringsämnen, samt förändrad hydrologi. Passager och arbeten i anslutning till vattenmiljöer kan också leda till grumling med konsekvenser för spridning, reproduktion och näringsupptag för vattenlevande organismer. Värdet av den naturmiljö som berörs bedöms vara högt då en våtmark av VMI-klass 2 berörs liksom ett nationellt värdefullt vattendrag, samt betes- eller ängsmarker med god hävd. Sammantaget bedöms påverkan på naturmiljön inom den planerade ledningen i Emmaboda kommun dock bli liten, och konsekvenserna små. Förslag till åtgärder Se även de generella åtgärder som beskrivs i avsnitt 6.1.6. > > Inga bullrande anläggningsarbeten kommer att utföras inom 500 meter från våtmarken Källerydssjön mellan klockan 03.30-09.00 under perioden 1 april-15 maj. > > Fågelavvisare, som är visuella markeringar som gör ledningarna mer synbara, kommer att monteras på en av topplinorna i ledningen för att minimera risken för fågelkollisioner. För att möjliggöra montering och underhåll av fågelavvisare får skarvar inte förekomma på topplinorna vid passage över sjöarna där det är aktuellt. De sträckor av ledningen som är aktuella för fågelavvisare är där ledningen passerar intill eller över Getasjön och Harebosjön. > > Beskuggande vegetation sparas om möjligt invid Lyckebyån. KULTURMILJÖ Kartbilaga 4g, Kulturvärden och naturresurser, detaljkarta 2 Beskrivning Området som benämns Glasriket kännetecknas av kilometerlånga moränryggar, främst förekommande kring Emmaboda. De små till medelstora byarna är anpassade efter den väl sammanhållna åkerstrukturen. Sjösänkning och utdikning av mader har förekommit under 1800- och 1900-talet. I anslutning till maderna som odlats byggdes ängslador, där flertalet av dessa är bevarade. Den fasta bebyggelsen etablerades under medeltiden. Avseende fornlämningar finns rester efter lågteknisk järnframställning. Inom ett utbredningsområde av cirka 200 meter från den planerade ledningen i Emmaboda kommun finns 15 kulturhistoriska lämningar som är registrerade av Riksantikvarieämbetet. Bland dessa finns fyndplatser för slagg/slaggvarp, en ekstockbåt och slagen flinta, bebyggelselämningar från torp och andra boplatser, en dammvall, gravplatser och gravanläggningar samt fossila åkrar och en annan agrar lämning i form av en stensträng. Av dessa lämningar ligger tre så nära den planerade led- SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 73 ningen att de riskerar att beröras av det. De utgörs av tre områden med fossil åkermark vid Ubbemåla, Åleberg och Brunaslätt. Samtliga är klassade som övriga kulturhistoriska lämningar. Se tabell 6.17 nedan. Inga riksintressen för kulturmiljövård, byggnadsminnen eller kyrkor berörs av den planerade ledningen. Däremot är områden kring Getasjön, Duvemåla, Ingemundbo och Harebo upptagna i Emmaboda kommuns kulturmiljöprogram, vilket syftar till att vara del av den fysiska planeringen för att bevara och utveckla kulturhistoriska miljöer. Utöver detta är Boda Glasbruk och dess närmaste omgivningar utpekade i länsstyrelsens kulturminnesvårdsprogram. Duvemåla och Ubbemåla, som ligger just norr om Emmaboda på var sin sida om den planerade ledningen, pekas i kommunens översiktsplan ut som två av tio byar i kommunen med prioriterade kulturmiljöer. Där ska hänsyn tas vid nybyggnad, renovering samt vid om- och tillbyggnad. Vid passagen av såväl Boda som Duvemåla och Ubbemåla ligger den sträckningen parallellt med den befintliga 400 kv-ledningen. Även området kring Harebo är utpekat i länsstyrelsens kulturminnesvårdprogram. Den planerade ledningen rundar Harebo på dess östra och södra sida och kulturminnesvårdsområdet berörs därmed inte direkt. I sydöstra delen av Emmaboda kommun berörs området för kulturmiljöprogrammet av den planerade ledningen. Korridoren berör områdena Ljungbyn och Lyckebyn inom vilka Riksantikvarieämbetet har klassat åarna som särskilt värdefulla vatten. Både Ljungbyån och Lyckebyån benämns som kulturvattendrag med industri och energiutvinning som dominerande tema. Båda vattendragen binder ihop riksintressen för kulturmiljövård. Den planerade ledningen korsar även områdena Lyckebyån och Glasriket vid Boda glasbruk som utgör även två nationellt värdefulla områden för kulturmiljön. I södra delarna av Harebo finns ett område med ängslador. Området har växt igen med granskog och ladorna är i eftersatt skick. Se figur 6.6 nedan. Figur 6.6. Ängslada från kulturmiljöområde i södra Harebo. Ladan är inte underhål-len och därmed i dåligt skick. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 75 REKREATION OCH FRILUFTSLIV Kartbilaga 4e, Natur och friluftsvärden, skyddade områden, detaljkarta 2 Kartbilaga 4f, Natur och friluftsvärden, övriga områden, detaljkarta 2 Beskrivning Inom Emmaboda kommun placeras den planerade ledningen i huvudsak parallellt med befintlig 400 kv-ledning, bortsett från en sträcka mellan Brunamåla och Tingsryds kommun där den går i ny skogsgata. På sträckan förbi Boda glasbruk placeras ledningen på den västra sidan av befintlig 400 kv-ledning, det vill säga på motsatt sida av bebyggelsen. Det innebär att avståndet till den närmaste ledningen kommer vara oförändrat. Boda glasbruk ingår i Emmaboda kommuns kulturmiljöprogram och är utpekat bland annat på grund av det höga industrihistoriska värdet (Emmaboda kommun, 2016). Glasbruket som startade på 1860-talet ligger fortfarande till grund för en stor del av besöken på orten, bland annat finns glashytta, glasmuseum och kafé. Här finns även camping, badplats och vandrarhem. I anslutning till den befintliga ledningsgatan sydväst om Boda glasbruk, finns en elbelyst motionsslinga som på grund av parallellgång med den planerade ledningen kommer att vara belägen inom kort avstånd från ledningen. Avståndet mellan den planerade ledningen och Boda glasbruk är som kortast cirka 200 meter. Rundqvistagården i Duvemåla är belägen cirka 4 km norr om Emmaboda tätort och cirka 250 meter väster om den planerade ledningen. På sträckan förbi platsen är ledningen belägen på den östra sidan av befintlig 400 kv-ledning, det vill säga på motsatt sida från Duvemåla. Platsen inspirerade författaren Vilhelm Moberg till karaktären Kristina i Utvandrarserien. Gården ägs idag av Emmaboda kommun och hålls öppen sommartid med bland annat guidningar för turister och kafé (Emmaboda kommun, 2016). Avståndet mellan den planerade ledningen och Emmaboda tätort är som kortast cirka 1,7 km. På sträckan förbi tätorten är den planerade ledningen belägen på den östra sidan av befintlig 400 kv-ledning, det vill säga på samma sida som tätorten. Området mellan Emmaboda och Ubbemålasjön används för rekreation och friluftsliv. Här finns planer på ett nytt friluftsområde och orienteringsklubben arbetar med att ta fram nya orienteringskartor över området. Den planerade ledningen är dock belägen parallellt med befintlig 400 kv-ledning, nordväst om Ubbemålasjön, och berör därmed inte friluftsområdet söder om Ubbemålasjön. Mellan Brunamåla och Norra Harebo korsas Utvandrarleden. Leden är en cirka 110 km lång vandringsled genom Lessebo, Emmaboda och Tingsryds kommuner. Vandringen längs leden går genom författaren Vilhelm Mobergs småländska hembygd och passerar byar och platser från hans bok Utvandrarna (Utvandrarleden, 2016). Där Utvandrarleden korsas av den planerade ledningen går den längs en liten väg i ett brukat skogslandskap. I byn Mundekulla cirka 2,5 km väster om den planerade ledningen är verksamheten Mundekulla retreatcenter belägen. Verksamheten anordnar bland annat kurser och konferenser med fokus på reflektion, mindfullness, kreativitet m.m. I anslutning till kursverksamheten finns även vandringsstigar och utsiktstorn. Den tillfälliga påverkan under byggtiden kommer främst utgöras av maskinbuller, begränsad tillgänglighet till vissa områden i skogsmark och ökad trängsel på allmän väg till följd av transporter. Konsekvenser Värdet av det område som berörs bedöms vara högt utifrån att flera platser med stor betydelse för rekreation, friluftsliv och turism i området passeras av den planerade ledningen, så som Boda glasbruk, Rundqvistagården i Duvemåla och vandringsleden Utvandrarleden. Mellan den planerade ledningen och Emmaboda tätort finns dessutom ett lokalt friluftsområde och vid Mundekulla ett retreatcenter. Påverkan på värdena bedöms bli liten. Vid Boda glasbruk och Rundqvistagården i Duvemåla passerar den planerade ledningen parallellt med befintlig 400 kv-ledning och på motstående sida av den från besöksmålen sett. Avståndet till närmaste ledning kommer därmed att vara oförändrat och den nya ledningen innebär inte heller något nytt inslag av infrastruktur i landskapet. Utvandrarleden korsas tvärsöver av den planerade ledningen i ett landskap som redan är påverkat av skogsbruk. Upplevelsevärdet av de besöksmål som passeras av ledningen bedöms endast få obetydliga till små förändringar. Friluftsområdet och Mundekulla retreatcenter berörs inte. Påverkan under byggskedet blir kortvarig och berör endast ett utpekat område för rekreation direkt. Konsekvenserna bedöms bli små. Förslag till åtgärder Se även de generella åtgärder som beskrivs i avsnitt 6.1.9. > > För att säkerställa framkomligheten på vandringsleden Utvandrarleden under byggskedet ska inte maskiner, material, avverkningsrester eller dylikt lämnas på leden. NATURRESURSER Kartbilaga 4g, Kulturvärden och naturresurser, detaljkarta 2 Beskrivning Inga riksintressen gällande naturresurser berörs av den planerade ledningen. Den planerade ledningen korsar Hermanstorp vattenskyddsområde vid Boda glasbruk och Getasjö vattenskyddsområde som båda är utpekade som nationellt viktiga dricksvattenresurser. Även vattendragen Hagbyån och Lyckebyån som är utpekade som regionalt viktiga vattenresurser i Kalmar län korsas av den planerade ledningen. Lyckebyån är utpekad som värdefullt vattendrag av Natur- MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

76 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ vårdsverket. Strax väster om Getasjön berör den planerade ledningen det nordvästra hörnet av grundvattenförekomsten Getasjömagasinet. Längs den planerade ledningen finns tre områden som är utpekade i Kalmar läns grusinventering; Algutsbodaområdet nordväst om Boda glasbruk, Lindåsen väster om Getasjön samt Salebodaåsen öster om Harebosjön. Vid Getasjön finns ett reservintag för råvatten. I Lyckebyån finns även ytvattenintag och ett kraftverk. Lyckebyån är vattentäkt för flera kommuner. Den planerade ledningen berör framför allt skogsmark. Boniteten på skogsmarken bedöms enligt Skatteverkets beskrivning av värdeområden för skogsmark (ATF 17) vara hög (klass B). Inom Emmaboda kommun berör ledningen en cirka 28 km lång sträcka. Skogsmarken erbjuder även möjligheter till att bland annat plocka bär och svamp samt att bedriva jakt. Ett fåtal mindre områden med jordbruksmark berörs av den planerade ledningen, vid Getasjön produceras t.ex. KRAV-certifierat naturbeteskött i anslutning till den. Mellan Skallebo och Marieberg finns även ett välbesökt vilthägn med hjort, visent och mufflon. Hägnet besöks av både jägare och allmänheten och genomkorsas av den befintliga 400 kv-ledningen. Längs sträckan förbi Skallebo kommer den planerade ledningen att anläggas i ny ledningsgata öster om den befintliga ledningen. Verksamheten kommer därmed inte att beröras av ledningen. På cirka 190-385 meters avstånd från den planerade ledningen finns tre potentiellt förorenade områden; vid Duvemåla trädgårdscentrum, i Södra Harebo samt vid en träindustri sydväst om Sibbahult. Den tillfälliga påverkan under byggskedet kommer främst att utgöras av begränsad tillgänglighet till berörd jordbruksoch skogsmark. Den kan, under en begränsad tid, även innebära att vissa områden inte kan brukas som tidigare. Närvaro av människor och maskinbuller kan även verka störande och påverka jakten som bedrivs i anslutning till den planerade ledningen. Konsekvenser Värdet på de vattenskyddsområden, vattenresurser för dricksvatten och grundvattenförekomsten som berörs, bedöms vara högt. Påverkan på områdena bedöms bli liten till obefintlig eftersom de skyddsföreskrifter som gäller kommer att följas eller dispens sökas. Värdet på den skogsmark som berörs bedöms vara högt. Påverkan på skogsmark består främst i att arealen för skogsproduktion minskar med ett cirka 50 meter brett stråk inom själva ledningsgatan. Bredden på ledningsgatan minskas något vid parallellgång. Förutom själva ledningsgatan kan det även bli aktuellt att fälla eller ta av topparna på enskilda höga träd på ömse sidor av skogsgatan, s.k. kantträd, som riskerar att falla på ledningen. Påverkan på skogsbruket bedöms sammantaget bli måttlig. Konsekvenserna för skogsbruket bedöms bli måttliga. Skogsmarken kan nyttjas för jakt och jaktturism. Störningar för jakten kan uppstå under byggtiden. Påverkan bedöms dock bli kortvarig och lokal. Ledningsgator kan i driftsfasen locka till sig vilt och ge nya möjliga skjutriktningar vilket gör att den kan ha ett positivt värde ur jaktsynpunkt, även om upplevelsen av jakten förändras. Konsekvenserna för jakt bedöms bli obetydliga. Det vilthägn som är beläget mellan Skallebo och Marieberg berörs inte av den planerade ledningen. Värdet på den jordbruksmark som berörs bedöms vara måttligt. För jordbruksmark och verksamheter som den vid Getasjön, begränsas påverkan till ytorna närmast stolparna. Lokala störningar kan dock uppstå under byggtiden. Under drifttiden kan jordbruksverksamheten fortgå på övriga ytor under ledningen. Konsekvenserna för jordbruksverksamheterna bedöms därmed bli små. Inget potentiellt förorenat område berörs av den planerade ledningen. Värdet på de tre utpekade grusområdena som korsas av den planerade ledningen bedöms vara måttligt. Områdena är små eller smala där de korsas och påverkan begränsas till ytorna närmast eventuella stolpar. Lokala störningar kan uppstå under byggtiden. Under drifttiden kan dock verksamheten i områdena fortgå under ledningen. Konsekvenserna för verksamheten kopplad till grusområdena bedöms därmed bli små. Påverkan under byggskedet blir kortvarig och lokal, konsekvenserna bedöms därför bli små. Den planerade ledningen berör framför allt skogsmark och det skogsbruk som bedrivs där utgör en viktig näring inom kommunen. Sammantaget bedöms därför konsekvenserna för naturresurser bli måttliga. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder bedöms vara motiverade utöver de generella åtgärder som beskrivs i avsnitt 6.1.10. INFRASTRUKTUR Kartbilaga 4d, Riksintresse och Natura 2000, detaljkarta 2 Beskrivning Sträckningen för den planerade ledningen följer en befintlig 400 kv-ledning och korsar en 130 kv-ledning i närheten av Brunamåla. Väg 25, väg 28, järnvägen Kust till kustbanan och ett stoppområde för höga objekt vid Ronneby flottiljflygplats korsas. Dessa områden är av riksintresse och konsekvenserna beskrivs i avsnittet om riksintressen ovan. Även mindre vägar kommer att korsas. Konsekvenser Påverkan på befintlig kraftledning bedöms bli liten och begränsad till byggskedet och underhållsarbeten i driftskedet. Framkomligheten på mindre vägar kan tillfälligt komma att begränsas. Konsekvenserna för infrastruktur bedöms bli obetydliga. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 77 Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder bedöms vara motiverade utöver de generella åtgärder som beskrivs i avsnitt 6.1.11. PLANFÖRHÅLLANDEN Beskrivning Inga detaljplanelagda områden berörs. Konsekvenser Konsekvenserna för planförhållanden bedöms bli obetydliga. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder bedöms vara motiverade utöver de generella åtgärder som beskrivs i avsnitt 6.1.12. 6.3 Miljökonsekvenser Kronobergs län 6.3.1 Tingsryds kommun BEBYGGELSE OCH BOENDEMILJÖ Kartbilaga 4c, Sträckningsalternativ, detaljkarta 3, 4 och 5 Beskrivning Första sträckan Inom den första sträckan i Tingsryds kommun (se karta i figur 6.8 och bilaga 5i) är den planerade ledningen placerad parallellt med befintlig 400 kv-ledning. Inledningsvis placeras ledningen på den befintliga ledningens sydöstra sida. Strax öster om Krokfjorden korsar den planerade ledningen den befintliga ledningen för att därefter fortsätta parallellt på dess nordvästra sida. Korsningen görs för att minimera påverkan på boendemiljöer i Tattamåla och Siggamåla (se kapitel 4 om val av sträckning). Den planerade ledningen är till allra största delen belägen i skogsmark. Merparten av bebyggelsen kring ledningen utgörs av spridda byar och enskilda boendemiljöer i ett småskaligt jordbrukslandskap. Konsekvenserna för hur närbelägna bostäder kan komma att påverkas av den nya kraftledningen har bedömts utifrån magnetfältspolicyn och genom avståndsbedömning. Hänsyn har även tagits till topografi och omgivande markanvändning. Den korta delen öster om Dockemåla Inom det avsnitt om ca 200 meter som korsas strax öster om Dockemåla (se karta i figur 6.8) är ett torp som nyttjas som fritidshus beläget ca 70 meter från den befintliga ledningens mittfas. Avståndet till den planerade ledningen bli ca 110 meter. Den planerade ledningen är belägen på motsatt sida om den befintliga, sett från huset. Ledningen går dels i skogsmark och dels i gränsen mot ett mindre parti öppen jordbruksmark. Andra sträckan Inom den andra sträckan inom Tingsryds kommun (se karta i figur 6.8) är den planerade ledningen placerad parallellt med befintlig 400 kv-ledning på dess sydöstra sida från länsgränsen fram till Starkeklev. Strax öster om bebyggelsen i Starkeklev korsar ledningen den befintliga ledningen för att därefter fortsätta på dess nordvästra sida. Korsningen görs på denna plats i första hand för att undvika påverkan på boendemiljöer i Starkeklev (se kapitel 4). Bebyggelsen kring ledningen inom denna del av sträckan utgörs till allra största delen av enskild bebyggelse i skogsmark. Konsekvenser Första sträckan En permanentbostad och ett fritidshus, båda belägna i Aspelund, har förvärvats och ska rivas, (se karta i figur 6.8). Ledningen kommer att hamna inom tomtmarken för tre fritidshus belägna i Almelund, Solliden och Strålsund. Den MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 81 Figur 6.9. Visualisering av ledningens synbarhet från byn Strånganäs. Figur 6.10. Visualisering av ledningens synbarhet från byn Kållerbo. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 83 Figur 6.11. Visualisering av ledningens synbarhet från boendemiljön i Bastön. LANDSKAPSBILD Beskrivning Första sträckan Ledningen kommer framför allt att anläggas i skogsmark med enstaka kortare passager över små öppna åkrar, ängs- eller betesmarker, ofta i anslutning till bebyggelse. Skogen består nästan uteslutande av barrskog men även mindre inslag av lövskog förekommer. Längs sträckan finns det även en hel del öppna hyggen med uppväxande sly av lövträd eller i huvudsak planterade barrträd i olika ålder. Parallellgången med befintlig 400 kv-ledning medför på flera platser att den planerade ledningen placeras nära bebyggelse med utblick mot ledningen, se beskrivning i avsnitt om bebyggelse och boendemiljö ovan. Den korta delen öster om Dockemåla Ledningen planeras i skogsmark med en stor andel lövträd samt i kanten av en liten öppen odlingsmark. Ett fritidshus är beläget på kort avstånd från den planerade ledningen, se beskrivning i avsnitt om bebyggelse och boendemiljö ovan. Andra sträckan Den planerade ledningen kommer framför allt att anläggas i skogsmark med kortare passager över små öppna åkrar, ängs- eller betesmarker, ofta i anslutning till bebyggelse. Vid Långasjömåla och Mieåns dalgång finns bebyggelse i anslutning till öppna områden med odlingsmark och lövskog, se beskrivning i avsnitt om bebyggelse och boendemiljö ovan. Mieåns dalgång utgör riksintresse för naturmiljö och är även av betydelse för kultur och friluftsliv. Konsekvenser Värdet av det landskap som ledningen berör bedöms vara måttligt med inslag av småskaliga, öppna områden i ett i övrigt skogsdominerat landskap. De enstaka öppna områden som passeras är framför allt belägna i anslutning till bebyggelse. Även området kring Mieån har högt värde. Påverkan bedöms vara liten eftersom ledningen anläggs parallellt med befintlig 400 kv-ledning. Parallellgången med befintlig 400 kv-ledning medför på flera platser att den planerade ledningen placeras nära bebyggelse med utblick mot den. På de platser där skymmande skog eller trädridåer saknas kan utblicken mot det omgivande landskapet förändras på ett påtagligt sätt. Förändringen mildras dock något eftersom det finns en befintlig ledning längs sträckan. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms därmed bli små. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder bedöms vara motiverade. OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE OCH NATURA 2000-OMRÅDEN Kartbilaga 4d, Riksintresse och Natura 2000, detaljkarta 3, 4 och 5 Beskrivning Genom nästan hela kommunen går den planerade ledningen inom ett stoppområde för höga objekt vid Ronneby flottilj- MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

84 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ flygplats, som är av riksintresse för Försvarsmakten. Inom detta område godtas generellt inte objekt över 20 meter av Försvarsmakten. Under byggskedet kan nyttjandet av kranar för resning av stolpar komma att påverka stoppområdet. På två platser går den planerade ledningen i utkanten av ett område som är av riksintresse för skydd av vattendrag. Det är Bräkneån med avrinningsområde som är skyddat mot vattenkraftsutbyggnad. Cirka 2 km sydost om sjön Mien korsas väg 29, som är av riksintresse för infrastruktur. Under byggskedet kommer vägen att passeras av lindragning mellan kraftledningsstolparna och ev. förläggning av jordlina längs kraftledningsgatan. Mieån Mieån, som är av riksintresse för naturvården, korsas cirka 2 km söder om sjön Mien som omfattas av samma riksintresseområde; Mien-Mieån. Förutom själva ån ingår den omgivande åravinen i riksintresseområdet. Mieåns huvudfåra är även föreslagen som ett Natura 2000-område (inlämnat till regeringen våren 2015 för beslut). I ån finns bland annat värdefulla bestånd av öring och de skyddsvärda arterna flodpärlmussla, sandkrypare, ål och utter. På den plats där den planerade ledningen passerar ån rinner den i en tydligt markerad sprickdal. Sprickdalens botten är cirka 100 meter bred varav ån utgör cirka 25-35 meter. Resterande del av dalbotten utgörs av ett stenigt, flackt område som översvämmas vid hög vattenföring. Ravinens kant ligger ungefär 10 meter högre än åns vattenyta. En befintlig 400 kv-ledning passerar över ån i en cirka 50 meter bred öppen kraftledningsgata. På östra sidan om ån finns en smal bård av lövskog utan högre naturvärden och en närliggande väg. Öster om vägen finns ett bokskogsbestånd med påtagligt naturvärde (klass 3 i naturvärdesinventeringen). På västra sidan av ån utgörs den omgivande skogen av bokskog med påtagligt naturvärde (klass 3 i naturvärdesinventeringen). Den nya ledningen planeras parallellt med befintlig 400 kv-ledning, på dess norra sida, vilket innebär att befintlig kraftledningsgata kommer att breddas cirka 35 meter åt norr. Den nya kraftledningsgatan kommer, precis som befintlig, att hållas fri från träd som hamnar inom säkerhetsavståndet till faslinan, det vill säga på cirka 10 meters avstånd från faslinan. Alla träd inom ledningsgatan som riskerar att överskrida säkerhetsavståndet mellan faslina mark kommer att avverkas till en höjd så att de inte utgör en elsäkerhetsrisk. Avståndet innebär att de lägre lövträden närmast vattendraget bedöms inte kommer att behöva avverkas vilket gör att man inte kommer att behöva köra med maskiner i närheten av Mieåns strandkant. Stolpar kommer att placeras på var sin sida om ån, ovanför ravinkanten. Syftet med Natura 2000-området föreslås vara att bevara åns vattenkvalitet och att öring, flodpärlmussla, utter och andra arter i vattendraget får fortsätta att leva och finnas i ån samt att naturtypen vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor uppnår gynnsam bevarandestatus. Ett samrådsunderlag för Natura 2000-prövningen skickades in till Länsstyrelsen i Kronobergs län den 22 juni 2016. Den 19 januari 2017 beslutade länsstyrelsen att det inte krävs något tillstånd med hänsyn till Natura 2000 för den planerade ledningen om den sker i enlighet med samrådshandlingen. Inom Mien-Mieåns riksintresseområde för naturvård kommer avverkning av kraftledningsgata att ske och kraftledningsstolpar ev. anläggas i riksintresseområdets utkanter. Lindragning mellan stolparna kommer att kunna ske i luften och ev. jordlina anläggas så att den inte innebär schaktning i Mieån eller i den strandnära skogen. Konsekvenser Den planerade ledningen påverkar inte de värden som avses skyddas med riksintresset för skydd av vattendrag. Värdet av den riksintressanta infrastrukturen och hinderfria området bedöms vara högt. Påverkan på dessa riksintresseområden begränsas till byggskedet och eventuella underhållsarbeten. Bedömningen är att dessa kan utföras utan att påverka riksintressena. Den bestående förändringen för riksintresset för naturvård är att den befintliga kraftledningsgatan kommer att breddas och att arealen skog således kommer att minska. Sett till hela riksintresseområdet är minskningen marginell och Mieån kommer inte att påverkas av avverkningen. Den störning som kan uppstå i samband med avverkningen av kraftledningsgatan och ev. anläggning av stolpar är begränsad. Bedömningen är att detta inte kommer att innebära en påtaglig skada på riksintresset. Eftersom ingen avverkning är nödvändig närmast vattendraget, stolpar kommer att placeras på var sin sida om ån och lindragningen kommer att kunna ske i luften, kommer den planerade ledningen inte att med någon del beröra det föreslagna Natura 2000-området Mieån. Sammantaget bedöms konsekvenserna för riksintressen bli små. Förslag till åtgärder Se även de generella åtgärder som beskrivs i avsnitt 6.1.5. > > Fortsatt dialog förs med Försvarsmakten. > > Fortsatt dialog förs med Trafikverket. > > De låga träden och buskagen i den strandnära lövridån vid Mieån avverkas inte. Höga träd, bedöms riskera att hamna inom säkerhetsavståndet till faslinan och kommer att behöva gallras. Denna gallring kommer att genomföras motormanuellt och träden lämnas kvar på plats som död ved i den mån det är tillåtet enligt Skogsvårdslagen. > > Körning kommer inte att ske i Mieån eller i strandkanten. > > För att undvika grumling kommer avverkning i Mieåns närområde, ca 20m, i möjligaste mån att utföras under perioder med låg vattenföring, det vill säga inte under snösmältningsperioder eller under perioder med hög vattenavrinning, och på så sätt att skador på marken undviks. > > Entreprenören ska ha beredskap att skydda slänter och SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 85 markytor vid Mieån i händelse av kraftiga regn och snösmältning under avverkning och byggnation för att minimera risken för grumling. > > Inga drivmedel eller oljor kommer att förvaras inom 50 meter från Mieån. > > Vid eventuell olycka där risk för läckage av drivmedel, oljor eller andra miljöfarliga ämnen finns ska entreprenören ha beredskap för att säkerställa att dessa ämnen inte når Mieån. > > Vid passagen av Mieån kommer jordningen att genomföras på ett sätt som inte innebär schaktning i ån eller i den strandnära skogen. Den lämpligaste metoden för jordningen kommer att fastställas i detaljprojekteringen. NATURMILJÖ Kartbilaga 4e, Natur och friluftsvärden, skyddade områden, detaljkarta 3, 4 och 5 Kartbilaga 4f, Natur och friluftsvärden, övriga områden, detaljkarta 3, 4 och 5 Beskrivning Naturmiljön längs den planerade ledningen i Tingsryds kommun domineras av rationellt brukad granskog med inslag av lövträdsbestånd. Även inslag av våtmark, hävdad mark och vattenmiljöer förekommer. I samband med den naturvärdesinventering som utförts längs den planerade ledningen har totalt 50 naturvärdesobjekt identifierats som berörs av den planerade ledningen i Tingsryds kommun, se tabell 6.20. Objekten utgörs av en stor variation av biotoper, flertalet av objekten utgörs dock av myr- och våtmarker (ID 55,56a-b, 70, 71, 75, 78, 81, 108, 111, 112, 113, 115, och 117) samt hävdad mark (ID 53, 57, 61, 66, 67, 68, 69, 73, 76, 88, 107, 114 och 118) men även sjöar och vattendrag (ID 52a-b, 60, 62, 72, 82, 83, 84, 106, 109 och 120), sumpskog (ID 54, 63, 64, 74, 77 och 79) och skogsobjekt (ID 58, 65, 80, 110, 116, 119, 121 och 122). Majoriteten av objekten har bedömts hysa ett påtagligt naturvärde (klass 3) och fem objekt har bedömts hysa ett högt naturvärde (klass 2). De objekt som hyser ett högt naturvärde redogörs för nedan tillsammans med andra former av utpekade områden så som t.ex. nyckelbiotoper och sumpskogar. Den planerade ledningen berör Mien-Mieåns riksintresse för naturvård. Riksintresset är utförligt beskrivet i avsnittet om riksintressen ovan. I samma avsnitt redogörs också för ledningens påverkan och konsekvenser. Den del av riksintresset som berörs av den planerade ledningen är Mieån och bokskog öster och väster om ån. Mieån har under naturvärdesinventeringen bedömts hysa ett högt naturvärde (klass 2, ID 120). Bokskogen omfattas delvis av biotopskydd och det är biotopskyddet på den östra om ån som kommer att beröras. Bokskogen på den västra sidan av ån har bedömts hysa ett högt naturvärde (Klass 2, ID 121). Två nyckelbiotoper berörs av den planerade ledningen. Den ena nyckelbiotopen utgörs av våtmarken Blackakärr (VMI-klass 1). Kraftledningen berör ett mindre skogbeklätt området i den nordvästra delen av våtmarken som vid fältbesök bedömts hysa ett högt naturvärde (klass 2, ID 56a-b). Den andra berörda nyckelbiotopen utgörs av en produktiv granskog med bäckmiljö, lodytor och riklig förekomst av död ved. Den planerade ledningen berör inte något naturreservat eller Natura 2000-område. Utöver bokskogen i anslutning till Mieån så berörs ytterligare ett flertal objekt som omfattas av det generella biotopskyddet. Dessa objekt utgörs huvudsakligen av ett stort antal stenmurar och stenrösen, men också enstaka småvatten och öppna diken. Fem områden utpekade i Kronoberg läns naturvårdsprogram berörs; Blackakärr (VMI-klass 1), Kinneområdet (Follsjön och Lillesjön berörs), Bastsjön-Sandsjön-Krokfjorden-Barngöl-Högebo (Krokfjorden berörs), Tattarmålasjön-Strömmarna (Ronnebyån berörs) och Mieån. De berörda områdena är helt eller delvis identifierade som naturvärdesobjekt och hyser naturvärden huvudsakligen knutna till sjöar och vattendrag med omgivande våtmark och hävdad mark. Ett flertal sumpskogar utpekade i den Nationella sumpskogsinventeringen berörs av den planerade ledningen. Merparten av dessa har också under naturvärdesinventeringen i fält helt eller delvis identifierats som naturvärdesobjekt. En gräsmark sydost om Dångebo med förekomst av flera naturvårdsarter, vilken i fält bedömts hysa ett högt naturvärde (Klass 2, ID 76) berörs av ledningen. Även sjön Tjurken berörs av ledningen och har i fält bedömts hysa ett högt naturvärde (Klass 2, ID 84). Naturvärdet vid sjön är knutet till bland annat den mångformiga stranden och flertalet öar. Kraftledningen berör också Bjursjön som i fält bedömts hysa ett påtagligt naturvärde då sjön och dess omgivande våtmarker bidrar till variation i landskapet samt hyser en rik fågeloch insektsfauna. Utöver naturvärdesinventeringen har även en inventering av spelplatser för tjäder utförts vilket resulterade i att en mindre spelplats för tjäder (1-3 tuppar) lokaliserades i direkt anslutning till den planerade ledningen intill våtmarken Blackakärr. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

92 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ NATURRESURSER Kartbilaga 4g, Kulturvärden och naturresurser, detaljkarta 3, 4 och 5. Beskrivning Den planerade ledningen korsar ett riksintresseområde för skyddade vattendrag, Bräkneån, och Långasjö vattenskyddsområde som är utpekat som en nationellt viktig dricksvattenresurs. Ledningen berör även Mieån som tillsammans med sjön Mien ingår i ett större område som Naturvårdsverket utpekat som värdefullt vattendrag. Vid Ågrenstorp finns två källor utpekade av Länsstyrelsen i Kronobergs län cirka 110-225 meter från den planerade ledningen. Den planerade ledningen berör framför allt skogsmark. Boniteten på skogsmarken bedöms enligt Skatteverkets beskrivning av värdeområden för skogsmark (ATF 17) vara hög (klass B). Inom Tingsryds kommun berör ledningen en cirka 30 km lång sträcka. Skogsmarken erbjuder även möjligheter till att bland annat plocka bär och svamp samt att bedriva jakt. Ett fåtal mindre områden med jordbruksmark berörs av den planerade ledningen. Inom 500 meter från den planerade ledningen finns fem potentiellt förorenade områden; en bilvårdsanläggning och en verkstadsindustri nära Ödemåla, en skjutbana norr om Estamåla, Texaco Älmeboda nära Kållebo och en glasindustri intill Mieån nära Hakafors. Den tillfälliga påverkan under byggskedet kommer främst att utgöras av begränsad tillgänglighet till berörd jordbruksoch skogsmark. Den kan, under en begränsad tid, även innebära att vissa områden inte kan brukas som tidigare. Närvaro av människor och maskinbuller kan även verka störande och påverka jakten som bedrivs i anslutning till den planerade ledningen. Konsekvenser Värdet på riksintresseområdet för skyddade vattendrag och vattenskyddsområdet bedöms vara högt. Påverkan på områdena bedöms bli liten till obefintlig om den mildras genom försiktighetsåtgärder som t.ex. minskar risken för utsläpp från maskiner och konsekvenserna för dem bedöms därmed bli små. Värdet på den skogsmark som berörs bedöms vara högt. Påverkan på skogsmark består främst i att arealen för skogsproduktion minskar med ett cirka 40 meter brett stråk inom själva ledningsgatan vid parallellgång. Förutom själva ledningsgatan kan det bli aktuellt att fälla eller ta av topparna på enskilda höga träd på ömse sidor av skogsgatan, s.k. kantträd, som riskerar att falla på ledningen. Påverkan på skogsbruket bedöms sammantaget bli måttlig. Konsekvenserna för skogsbruket bedöms bli måttliga. Skogsmarken kan nyttjas för jakt och jaktturism. Störningar för jakten kan uppstå under byggtiden. Påverkan bedöms dock bli kortvarig och lokal. Ledningsgator kan i driftsfasen locka till sig vilt och ge nya möjliga skjutriktningar vilket gör att den kan ha ett positivt värde ur jaktsynpunkt, även om upplevelsen av jakten förändras. Konsekvenserna för jakt bedöms bli obetydliga. Värdet på den jordbruksmark som berörs bedöms vara måttligt. För jordbruksmark begränsas påverkan till ytorna närmast stolparna. Lokala störningar kan dock uppstå under byggtiden. Därefter kan jordbruksverksamheten fortgå på övriga ytor under ledningen. Konsekvenserna för jordbruksverksamheterna bedöms därmed bli små. Inget av de potentiellt förorenade områdena kommer att beröras av den planerade ledningen. Påverkan under byggskedet blir kortvarig och lokal, konsekvenserna bedöms därför bli små. Den planerade ledningen berör framför allt skogsmark och det skogsbruk som bedrivs där utgör en viktig näring inom kommunen. Sammantaget bedöms därför konsekvenserna för naturresurser bli måttliga. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder bedöms vara motiverade utöver de generella åtgärder som beskrivs i avsnitt 6.1.10. INFRASTRUKTUR Kartbilaga 4d, Riksintresse och Natura 2000, detaljkarta 3, 4 och 5 Beskrivning Sträckningen för den planerade ledningen följer en befintlig 400 kv-ledning och korsar en 50 kv-ledning söder om Konga. Väg 29 och ett stoppområde för höga objekt vid Ronneby flottiljflygplats korsas. Dessa områden är av riksintresse och konsekvenserna beskrivs i avsnittet om riksintressen ovan. Även mindre vägar korsas. Vid sjön Mien finns en radarstation som är av stor vikt för den civila luftfarten. Radarstationen har ett skyddsområde inom vilket inga nya kraftledningar får anläggas. Den nya ledningen planeras dock strax utanför skyddsområdet och radarstationen kommer således inte att påverkas. Vid Bastön finns en telemast på den befintliga 400 kvledningens norra sida. Eftersom ledningen här planeras på den befintliga ledningens södra sida kommer telemasten inte att påverkas. Konsekvenser Framkomligheten på mindre vägar kan tillfälligt komma att begränsas. Konsekvenserna för infrastruktur bedöms bli obetydliga. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder bedöms vara motiverade utöver de generella åtgärder som beskrivs i avsnitt 6.1.11. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

94 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ Figur 6.12. Visualisering av ledningens synbarhet från huset söder om ledningen i Dockemåla. Konsekvenser Ett fritidshus ligger så nära den planerade ledningen att det hamnar inom säkerhetsavståndet för ledningen och behöver troligtvis rivas. Inga permanentbostäder påverkas av magnetfältsnivåer som beräknas överstiga 0,4 mikrotesla. Det ovan nämnda fritidshuset kommer att hamna inom den zon där magnetfältet beräknas överstiga 0,4 mikrotesla. Eftersom den planerade ledningen till övervägande del är placerad i skogsmark kommer den visuella påverkan att vara begränsad till de byar och boendemiljöer som har utblickar mot ledningen över öppna områden såsom jordbruksmark, sjöar och våtmarker. De byar och boendemiljöer varifrån ledningen kan bli synlig beskrivs i tabell 6.22 (se även karta i bilaga 4h). För varje by redovisas antalet hus, avstånd till ledningen (för det hus i byn som ligger närmast), den längd av ledningen som kan bli synlig och en kort förklarande text ges över de aktuella förhållandena. Byarna redovisas i den ordning de är lokaliserade utmed den planerade ledningen, från nordost till sydväst. För boendemiljön söder om ledningen ges en visualisering av synbarheten i figur 6.12. Ledningen kan komma att bli synlig från fem boendemiljöer. För ett fritidshus bedöms påverkan bli måttlig. En viktig grund för bedömningen är att ledningen placeras parallellt med befintlig ledning, i fyra fall av fem på motsatt sida av denna sett från boendemiljöerna och att sikten till stor del skyms av skogsridåer. Den sammantagna bedömningen är att den visuella påverkan blir liten. Det är troligt att man från de närmaste boendemiljöerna kan komma att höra koronaurladdningar från ledningarna vid enstaka tillfällen när det är fuktigt och vindstilla. Vid torra förhållanden bedöms ljudet vara mycket lågt och vid regniga och blåsiga förhållanden bedöms ljudet överröstas av de ljud som regnet och blåsten ger upphov till. Påverkan till följd av ljudeffekter bedöms sammantaget bli liten. Påverkan till följd av byggnationsarbeten bedöms bli små och beröra ett fåtal boendemiljöer för permanentboende. Sammantaget bedöms konsekvenserna för boendemiljö och bebyggelse bli små-måttliga eftersom ett fritidshus hamnar inom säkerhetsavståndet till ledningen och troligen behöver rivas. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder bedöms vara motiverade utöver de generella åtgärder som beskrivs i avsnitt 6.1.3. LANDSKAPSBILD Beskrivning Ledningen kommer framför allt att anläggas i skogsmark med enstaka kortare passager över små öppna åkrar, ängs- eller betesmarker, ofta i anslutning till bebyggelse. Vid främst Norra Siggamåla och Dockemåla kan utblickar från bebyggelsen mot den nya ledningen komma att uppstå, se avsnitt om bebyggelse och boendemiljö ovan. Övriga passager av öppnare områden längs sträckan, som t.ex. vid Bräkneån och Stensjön, är belägna i skogsmark utan närhet till bebyggelse. Bräkneån utgör riksintresseområde för naturvård och har även betydelse för friluftslivet. Skogen som omger den planerade ledningen består nästan uteslutande av barrskog men även mindre inslag av lövskog före- SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 95 kommer, framför allt i anslutning till byarna. Längs sträckan finns det även en hel del öppna hyggen med uppväxande sly av lövträd eller i huvudsak planterade barrträd i olika ålder. Konsekvenser Värdet av det landskap som ledningen berör bedöms vara måttligt. Både de småskaliga, öppna områdena i anslutning till bebyggelsen vid Norra Siggamåla och Dockemåla samt passagen av Bräkneåns dalgång bidrar till värdet. Påverkan bedöms vara liten eftersom den planerade ledningen kommer att anläggas parallellt med befintlig 400 kv-ledning. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms bli små. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder bedöms vara motiverade. OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE OCH NATUR 2000-OMRÅDEN Kartbilaga 4d, Riksintresse och Natura 2000, detaljkarta 4 och 5 Beskrivning Genom nästan hela kommunen går den planerade ledningen inom ett stoppområde för höga objekt vid Ronneby flottiljflygplats, som är av riksintresse för Försvarsmakten. Inom detta område godtas generellt inte objekt över 20 meter av Försvarsmakten. Cirka 2 km norr om Öjehult korsas väg 27, som är av riksintresse för infrastruktur. Under byggskedet kommer vägen att passeras av lindragning mellan kraftledningsstolparna och ev. förläggning av jordlina längs kraftledningsgatan. Bräkneån Bräkneån, som är av riksintresse för naturvården och Natura 2000, korsas av den planerade ledningen. Ån är också av riksintresse för skydd av vattendrag, det vill säga skyddad mot vattenkraftsutbyggnad, och har föreslagits utpekas som riksintresse för friluftslivet i en skrivelse av Naturvårdsverket 2014-06-16, bland annat för att den erbjuder bra lax- och havsöringsfiske. Det är själva ån med omkringliggande marker som är utpekad som riksintresse för naturvården. Där den planerade ledningen passerar ån löper den i en djup sprickdal. Ån är här cirka 20 meter bred och meandrar svagt. Kanten på åravinen ligger ungefär 10 meter högre än åns vattenyta. En befintlig 400 kv-ledning passerar över ån i en cirka 50 meter bred öppen kraftledningsgata. De omgivande strandskogarna utgörs av lövskogar som vid den planerade ledningspassagen har högt naturvärde (klass 2 i naturvärdesinventeringen) på västra sidan om ån och påtagligt naturvärde (klass 3 i naturvärdesinventeringen) på den östra sidan. På västra sidan är trädskiktet gammalt, flerskiktat, artrikt och varierat med inslag av asp, klibbal, gran, tall, bok, ask, rönn, brakved och vårtbjörk. På östra sidan domineras trädskiktet klibbal, med inslag av övriga lövträd som sälg, ask och bok. Den nya ledningen planeras parallellt med befintlig 400 kv-ledning, på dess södra sida, vilket innebär att befintlig kraftledningsgata kommer att breddas cirka 40 meter åt söder. Vid byggnation kommer avverkning av kraftledningsgata att ske inom riksintresseområdet och kraftledningsstolpar eventuellt anläggas i dess utkanter. Lindragning mellan stolparna kommer att kunna ske i luften och eventuell jordlina anläggas så att den inte innebär schaktning i ån eller i den strandnära skogen. Den nya kraftledningsgatan kommer, precis som befintlig, att hållas fri från träd som hamnar inom säkerhetsavståndet till faslinan, det vill säga inom 12 meters avstånd från faslinan. Faslinan kommer att vara belägen cirka 12 meter över omgivande terräng, vilket innebär cirka 22 meter över dalgångens botten. Alla träd ovanför ravinens kant och höga träd (över cirka 10 meter) i ravinen kommer att behöver avverkas. De lägre lövträden närmast vattendraget kommer inte att behöva avverkas vilket gör att man inte kommer att behöva köra med maskiner i närheten av Bräkneåns strandkant. Stolpar kommer att placeras på var sin sida om ån, ovanför ravinkanten. Bräkneåns Natura 2000-område består, till skillnad från riksintresset för naturvård, endast av åns huvudfåra. Bräkneån är utvald att ingå i Natura 2000 eftersom följande arter och naturtyper, som ingår i Art- och habitatdirektivet, finns i vattensystemet; vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor, utter, flodpärlmussla, tjockskalig målarmussla och hårklomossa. Syftet med Natura 2000-området är att bidra till att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå för dessa arter och naturtyper. Ett samrådsunderlag för Natura 2000-prövningen skickades in till Länsstyrelsen i Blekinge län den 22 juni 2016. Den 19 augusti 2016 yttrade sig länsstyrelsen över samrådsunderlaget (Lst Dnr 521-2663-2016) enligt följande; kan man undvika körskador och avverkning som kan påverka vattenmiljön i Bräkneån så krävs inte tillståndsprövning. Den planerade ledningen kommer inte att med någon del beröra Natura 2000-området. Konsekvenser Den planerade ledningen påverkar inte de värden som avses skyddas med riksintresset för skydd av vattendrag. Värdet av den riksintressanta infrastrukturen och hinderfria området bedöms vara högt. Bedömningen är att byggskedet kan utföras utan att påverka dessa riksintressen och att påverkan under drift begränsas till eventuella underhållsarbeten. Bedömningen är att dessa kan utföras utan att påverka riksintressena. Den bestående förändringen för riksintresset för naturvård är att den befintliga kraftledningsgatan kommer att breddas och att arealen skog således kommer att minska. Sett till hela riksintresseområdet är minskningen marginell och Bräkneån kommer inte att påverkas av avverkningen. Den störning som avverkningen av kraftledningsgatan och eventuell anläggning av stolpar kommer att medföra i riksintresseområdet är begränsad och bedömningen är att den MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

96 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ planerade ledningen inte kommer att innebära en påtaglig skada på riksintresset. Med avseende på Natura 2000-området Bräkneån är bedömningen man kan undvika körskador och avverkning som kan påverka vattenmiljön i ån. Den planerade ledningen kommer inte att med någon del beröra Natura 2000-området. Sammantaget bedöms konsekvenserna för riksintressen bli små. Förslag till åtgärder Se även de generella åtgärder som beskrivs i avsnitt 6.1.5 > > Fortsatt dialog förs med Trafikverket. > > De låga träden i Bräkneåns strandnära lövridå avverkas inte. Höga träd som bedöms riskera att hamna inom säkerhetsavståndet till faslinan kommer att behöva gallras. Denna gallring kommer att genomföras motormanuellt och träden lämnas kvar på plats som död ved i den mån det är tillåtet enligt Skogsvårdslagen. > > Körning kommer inte att ske i Bräkneån eller i strandkanten. > > För att undvika grumling kommer avverkning i Bräkneåns närområde i möjligaste mån att utföras under perioder med låg vattenföring, det vill säga inte under snösmältningsperioder eller under perioder med hög vattenavrinning, och på så sätt att skador på marken undviks. > > Entreprenören ska ha beredskap att skydda slänter och markytor vid Bräkneån i händelse av kraftiga regn och snösmältning under avverkning och byggnation för att minimera risken för grumling. > > Inga drivmedel eller oljor kommer att förvaras inom 50 meter från Bräkneån. > > Vid eventuell olycka där risk för läckage av drivmedel, oljor eller andra miljöfarliga ämnen finns ska entreprenören ha beredskap för att säkerställa att dessa ämnen inte når Bräkneån. > > Vid passagen av Bräkneån kommer jordningen genomföras på ett sätt som inte innebär schaktning i ån eller i den strandnära skogen. Den lämpligaste metoden för jordningen kommer att fastställas i detaljprojekteringen. NATURMILJÖ Kartbilaga 4e, Natur och friluftsvärden, skyddade områden, detaljkarta 4 och 5 Kartbilaga 4f, Natur och friluftsvärden, övriga områden, detaljkarta 4 och 5 Beskrivning Naturmiljön inom den planerade ledningen i Ronneby kommun domineras av rationellt brukad granskog. Även inslag av våtmark, hävdad mark och vattenmiljöer förekommer. I samband med den naturvärdesinventering som utförts längs den planerade ledningen har totalt 16 naturvärdesobjekt identifierats som berörs av den planerade ledningen i Ronneby kommun, se tabell 6.23. Objekten utgörs huvudsakligen av blandskogar med inslag av äldre lövträd (ID 90ab, 98, 100, 101 och 105), men även myr- och våtmarker (ID 96 och 97), sjöar och vattendrag (ID 87a-b, 99, 103 och 104) samt hävdad mark (ID 85, 86, 89, 91 och 102) förekommer. Majoriteten av objekten har bedömts hysa ett påtagligt naturvärde (klass 3), tre objekt har bedömts hysa ett högt naturvärde (klass 2) och två objekt har bedömts hysa ett mycket högt naturvärde (klass 1). De objekt som hyser ett högt eller mycket högt naturvärde redogörs för nedan tillsammans med andra former av utpekade områden så som t.ex. nyckelbiotoper och sumpskogar. Den planerade ledningen berör Bräkneåns riksintresse för naturvård. Den del av riksintresset som berörs av den planerade ledningen utgörs av Bräkneån och omgivande svämningszoner och lövrika barrnaturskogar på båda sidor om ån. Bräkneån är också utpekat som Natura 2000-område med syfte att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå för flodpärlmussla, tjockskalig målarmussla, utter och hårklomossa samt naturtypen vattendrag med flytbladsvegetation eller vattenlevande mossor. Utförligare beskrivning av riksintresse- och Natura 2000-området Bräkneån, samt ledningens påverkan och konsekvenser redogörs för i avsnittet om riksintressen ovan. Den lövrika blandskogen sydväst om ån inom den planerade ledningen är också utpekad som nyckelbiotop. Bräkneån har i fält bedömts hysa ett mycket högt naturvärde (klass 1, ID 99) och strandskogen i bergsbranten på väster sida om ån har bedömts hysa ett högt (klass 2, ID 101) respektive mycket högt (klass 1, ID 100) naturvärde. Vid Dockemåla och i närheten av Gummagölsmåla har två naturvärdesobjekt bedömts hysa ett högt naturvärde (klass 2, ID 89 och 102a-c) knutet till hävdad mark med bland annat artrik flora och strukturer som äldre lövträd, rösen och buskar. Ledningen berör inget naturreservat men ett stort antal objekt som omfattas av det generella biotopskyddet. Dessa objekt utgörs av stenmurar och stenrösen och ett öppet dike. Ett antal sumpskogar utpekade i den Nationella sumpskogsinventeringen berörs av den planerade ledningen. En av dessa har i fält delvis identifierats som ett naturvärdesobjekt. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

100 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ Konsekvenser Värdet på Bräkneån som utpekats både som riksintresseområde och som värdefullt för kulturmiljö, naturvård och fiske, bedöms vara högt. Värdet på den skogsmark som berörs bedöms vara måttligt. Påverkan på skogsmark består främst i att arealen för skogsproduktion minskar med ett cirka 35 meter brett stråk inom själva ledningsgatan vid parallellgång. Förutom själva ledningsgatan kan det bli aktuellt att fälla eller ta av topparna på enskilda höga träd på ömse sidor av skogsgatan, s.k. kantträd, som riskerar att falla på ledningen. Påverkan på skogsbruket bedöms sammantaget bli liten till måttlig. Konsekvenserna för skogsbruket bedöms bli små-måttliga. Skogsmarken kan nyttjas för jakt och jaktturism. Störningar för jakten kan uppstå under byggtiden. Påverkan bedöms dock bli kortvarig och lokal. Ledningsgator kan i driftsfasen locka till sig vilt och ge nya möjliga skjutriktningar vilket gör att den kan ha ett positivt värde ur jaktsynpunkt, även om upplevelsen av jakten förändras. Konsekvenserna för jakt bedöms bli obetydliga. Värdet på den jordbruksmark som berörs bedöms vara måttligt. För jordbruksmark begränsas påverkan till ytorna närmast stolparna. Lokala störningar kan dock uppstå under byggtiden. Under drifttiden kan jordbruksverksamheten fortgå på övriga ytor under ledningen. Konsekvenserna för jordbruksverksamheterna bedöms därmed bli små. Inget potentiellt förorenat område berörs av den planerade ledningen. Påverkan under byggskedet blir kortvarig och lokal, konsekvenserna bedöms därför bli små. Den planerade ledningen berör framför allt skogsmark och det skogsbruk som bedrivs där utgör en viktig näring inom kommunen. Sammantaget bedöms därför konsekvenserna för naturresurser bli små-måttliga. Förslag till åtgärder Se även de generella åtgärder som beskrivs i avsnitt 6.1.10. INFRASTRUKTUR Kartbilaga 4d, Riksintresse och Natura 2000, detaljkarta 4 och 5 Beskrivning Sträckningen för den planerade ledningen följer en befintlig 400 kv-ledning. Väg 27 och ett stoppområde för höga objekt vid Ronneby flottiljflygplats korsas. Dessa områden är av riksintresse och konsekvenserna beskrivs i avsnittet om riksintressen ovan. Även mindre vägar korsas. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder bedöms vara motiverade utöver de generella åtgärder som beskrivs i avsnitt 6.1.11. PLANFÖRHÅLLANDEN Beskrivning Inga detaljplanelagda områden berörs. Konsekvenser Den planerade ledningen står inte i konflikt med några planer och därför är konsekvenserna obetydliga. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder bedöms vara motiverade utöver de generella åtgärder som beskrivs i avsnitt 6.1.12. 6.4.2 Karlshamns kommun BEBYGGELSE OCH BOENDEMILJÖ Kartbilaga 4c, Sträckningsalternativ, detaljkarta 4 och 5 Beskrivning Inom Karlshamns kommun är den planerade ledningen till allra största delen beläget i skogsmark. De boendemiljöer som passeras inom Karlshamns kommun är främst koncentrerade till byar men det finns även spridda torp och boendemiljöer i skogslandskapet. Längst österut i kommunen placeras ledningen parallellt med befintlig 400 kv-ledning för att därefter avvika i en ny ledningsgata för att runda bebyggelsen i Kullemåla. Väster om Kullemåla placeras ledningen parallellt med en befintlig 130 kv-ledning in mot Mörrumsåns dalgång. I den västligaste delen av kommunen placeras ledningen återigen i ny ledningsgata vid korsningen av Mörrumsån. 130 kv ledningar med träportalstolpar har en höjd på cirka 16-20 meter över mark. Den nya ledningen blir högre än den befintliga 130 kv-ledningen (se figur 6.3 i avsnitt 6.2.1). På cirka 1,2 km avstånd från den planerade ledningen ligger huvudbyggnaden för ett konferens- och rehabcenter för elöverkänsliga, ERIS gården. ERIS gårdens fastighetsgräns ligger som närmast cirka 450 meter från den planerade ledningen. Konsekvenserna för hur närbelägna bostäder kan komma att påverkas av den nya kraftledningen har bedömts utifrån magnetfältspolicyn och genom avståndsbedömning. Hänsyn har även tagits till topografi och omgivande markanvändning. Konsekvenser Påverkan på befintlig kraftledning bedöms bli liten och begränsad till byggskedet och underhållsarbeten i driftskedet. Framkomligheten på mindre vägar kan tillfälligt komma att begränsas. Konsekvenserna för infrastruktur bedöms bli obetydliga. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

102 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ Konsekvenser Ingen bebyggelse kommer att beröras av magnetfält som överstiger 0,4 mikrotesla. Enligt Svenska kraftnäts beräkningsmodell blir årsmedelvärdet av magnetfältet vid ERIS gårdens huvudbyggnad respektive vid deras fastighetsgräns 0,00015 respektive 0,011 mikrotesla. Eftersom den planerade ledningen till övervägande del är placerad i skogsmark kommer den visuella påverkan att vara begränsad till de byar och boendemiljöer som har utblickar mot ledningen över öppna områden såsom jordbruksmark, sjöar och våtmarker. De byar och boendemiljöer varifrån ledningen kan bli synlig beskrivs i tabell 6.25 (se även karta i bilaga 4h). För varje by redovisas antalet hus, avstånd till ledningen (för det hus i byn som ligger närmast), den längd av ledningen som kan bli synlig och en kort förklarande text ges över de aktuella förhållandena. Byarna redovisas i den ordning de är lokaliserade utmed den planerade ledningen, från nordost till sydväst. För boendemiljön väster om Öjamåla ges en visualisering av synbarheten i figur 6.13. Totalt bedöms ledningen bli synlig från fem permanentbostäder. För två av dessa bedöms påverkan bli måttlig. Ledningen placeras parallellt med en befintlig 130 kv-ledning vid dessa boendemiljöer. Där ledningen går i ny skogsgata bedöms den till övervägande del skymmas av skogsridåer. Antalet boendemiljöer som påverkas är litet. Den sammantagna bedömningen är att den visuella påverkan blir liten. Det är troligt att man från de närmaste boendemiljöerna kan komma att höra koronaurladdningar från ledningarna vid enstaka tillfällen när det är fuktigt och vindstilla. Vid torra förhållanden bedöms ljudet vara mycket lågt och vid regniga och blåsiga förhållanden bedöms ljudet överröstas av de ljud som regnet och blåsten ger upphov till. Påverkan till följd av ljudeffekter bedöms sammantaget bli liten. Påverkan till följd av byggnationsarbeten bedöms bli små och beröra ett fåtal boendemiljöer för permanentboende. Sammantaget bedöms konsekvenserna för bebyggelse och boendemiljö bli små inom Karlshamns kommun. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder bedöms vara motiverade utöver de generella åtgärder som beskrivs i avsnitt 6.1.3. LANDSKAPSBILD Beskrivning Den nya ledningen planeras i brukad skogsmark och de öppna ytor som passeras utgörs, med undantag för några sjöar, av hyggen med uppväxande sly av lövträd eller planterade barrträd i olika ålder. Skogen utgörs framför allt av barrskog men det finns även områden med lövskog belägna strax norr om sjön Långasjögyl och vid Mörrumsåns dalgång. I den östra delen av kommunen passerar ledningen närliggande bebyggsele, se avsnittet bebyggelse och boendemiljö ovan. I anslutning till en av boendemiljöerna finns öppna odlingsmarker. Mörrumsåns dalgång är utpekad som riksintresseområde för naturvård, friluftsliv, rörligt friluftsliv och turism samt yrkesfisket. Den är även ett naturreservat. Den nya ledningen kommer att korsa ån inom ett område där flera befintliga ledningar korsar den. Konsekvenser Värdet av det landskap som ledningen berör bedöms vara högt, framför allt på grund av Mörrumsån med sin betydelse för friluftsliv, naturvård och fiske. Den planerade ledningen kommer i huvudsak att följa befintliga ledningar samt anläggas i ny ledningsgata i skogsmark utan närhet till bebyggelse. Vid passagen över Öjasjön kommer dock den planerade ledningen att passera närliggande bebyggelse på ett kortare avstånd än den befintliga 130 kv-ledningen och även vara större än denna. Utblickarna från den närmaste bebyggelsen där kan därför förändras påtagligt. Den planerade ledningen kommer även att korsa Mörrumsån med högt värde för landskapsbilden, men förändringen kommer att bli liten eftersom flera stora ledningar redan korsar ån på platsen. Konsekvenserna bedöms bli små. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder bedöms vara motiverade. OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE OCH NATURA 2000-OMRÅDEN Karlshamns kommun utom Mörrumsån Kartbilaga 4d, Riksintresse och Natura 2000, detaljkarta 4 och 5 Beskrivning Utöver Mörrumsån, som beskrivs under rubriken Karlshamns och Olofströms kommun, Mörrumsån nedan, är det på den planerade ledningens passage genom Karlshamns kommun området Loberget som hyser ett område av riksintresse; Loberget är ett Natura 2000-område och den planerade ledningen passerar dess norra spets. Loberget är också av riksintresse för naturvården men den riksintresseavgränsningen omfattar inte den norra spetsen. Loberget är utvalt att ingå i Natura 2000 eftersom följande arter och naturtyper, som omfattas av Art- och habitat- respektive Fågeldirektivet, finns i området; dystrofa sjöar och småvatten, vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor, artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ, fuktängar med blåtåtel eller starr, öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn, västlig taiga, ekavenbokskog av buskstjärnblommatyp, järpe, tjäder, pärluggla och spillkråka. Syftet med Natura 2000-området är att bidra till att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå för dessa arter och naturtyper. Den norra spetsen av Natura 2000-området, där den planerade ledningen passerar, omfattar 0,1 hektar där skogen SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 103 skiljs från den resterande skogen i Natura 2000-området av en befintlig kraftledningsgata för en 400 kv-luftledning. Inom Natura 2000-området kommer avverkning av kraftledningsgatan, lindragning mellan kraftledningsstolparna (som är placerade utanför Natura 2000-området) och ev. förläggning av jordlina längs kraftledningsgatan utföras för den planerade ledningen. Lindragningen mellan stolparna kommer att kunna ske i luften. Skogen utgörs här av tät, relativt likåldrig granskog med enstaka inslag av klen björk, bok, ek och tall. Mark- och fältskiktet saknas till stor del och den vegetation som finns i dessa skikt utgörs främst av vanliga mossor så som väggmossa samt blåbär. Mängden död ved är sparsam och utgörs främst av självgallrade klena träd. I kanten mot den befintliga ledningsgatan finns dock några grövre granlågor och en något grövre asplåga, vilka troligtvis avverkats i samband med skötseln av ledningsgatan. Den döda veden är generellt i yngre nedbrytningsstadier och ingen död ved i äldre nedbrytningsstadier kunde hittas i denna del av Natura 2000-området. Inga skyddade eller rödlistade arter hittades heller. Denna norra del av Lobergets Natura 2000-område bedöms inte uppnå kriterierna för någon av de utpekade naturtyperna för området. Den nya ledningen planeras parallellt med befintlig 400 kv-ledning på dess norra sida, vilket innebär att befintlig kraftledningsgata kommer att breddas cirka 35 meter åt norr. Den nya kraftledningsgatan kommer, precis som befintlig, att hållas fri från träd vilket betyder att träden längs med den planerade kraftledningsgatan kommer att avverkas. Stolpar kommer att placeras på var sin sida om Natura 2000-området. En ansökan om Natura 2000-prövning skickades in till Länsstyrelsen i Blekinge län den 13 oktober 2016. Konsekvenser Den bestående förändringen i Natura 2000-området är att den befintliga kraftledningsgatan kommer att breddas och att arealen skog således kommer att minska med cirka 0,1 hektar i en sedan tidigare avskuren del av området. Sett till hela Natura 2000-området är minskningen marginell och den berörda skogen utgör ingen utpekad naturtyp eller viktigt habitat för någon utpekad art. Utpekade naturtyper och arter bedöms inte skadas respektive störas och konsekvenserna för Natura 2000-området bedöms bli små till obetydliga. Förslag till åtgärder Se även de generella åtgärder som beskrivs i avsnitt 6.1.5. När det gäller förslag till åtgärder inom N2000-områden och naturreservat framgår dessa av respektive ansökan till länsstyrelsen som prövar ärendet. Se förslag till åtgärder nedan under rubriken Karlshamns och Olofströms kommun, Mörrumsån. Karlshamns och Olofströms kommun, Mörrumsån Kartbilaga 4d, Riksintresse och Natura 2000, detaljkarta 4 och 5 Beskrivning Mörrumsån ligger, där den planerade ledningen passerar ån, på gränsen mellan Karlshamns och Olofströms kommun. Ån är här av riksintresse för yrkesfiske, friluftsliv (både enligt 3 och 4 kap. miljöbalken) och naturvård. Vidare korsar passagen två Natura 2000-områden; Härnäs alldeles intill Mörrumsån och själva Mörrumsån. Själva ån och dess omkringliggande områden har mycket höga naturvärden. Naturvärdena i ån består bland annat av en ursprunglig lax- och öringstam, flodpärlmussla och flodkräfta. Längs med ån finns bland annat värdefulla naturtyper som är knutna till själva vattendraget, t.ex. svämskogar, men även naturtyper vars värden är knutna till hävd, t.ex. olika typer av betad lövskog. På östra sidan, i slänten mot ån i ledningens planerade sträckning, finns blockrik bokskog som har påtagligt naturvärde (klass 3 i naturvärdesinventeringen). Ån erbjuder bra lax- och havsöringsfiske. Därav är den av riksintresse för yrkesfiske och det är också ett viktigt skäl till att den är av riksintresse för friluftslivet. Vidare bidrar möjligheten till rika natur- och kulturupplevelser och en tilltalande landskapsbild till värdet för friluftslivet. När den planerade ledningen närmar sig Mörrumsåns dalgång från öster går den parallellt med en befintlig 130 kvluftledning. När den når fram till Natura 2000-området Härnäs viker den av från den befintliga ledningen och rundar Natura 2000-området på dess södra sida, för att så långt som möjligt undvika påverkan på värdefulla natur- och kulturmiljöer samt boendemiljöer. Det innebär att den går i en egen ledningsgata i cirka 1 km, men i ett segment av Mörrumsåns sträckning som sedan tidigare karaktäriseras av ett flertal ledningar; ån korsas av två 400 kv-ledningar och fyra 130 kv-ledningar inom 2 km avstånd från den planerade ledningen. Inom riksintresseområdena för naturvård och friluftsliv kommer avverkning av kraftledningsgatan att ske och kraftledningsstolpar att anläggas i riksintresseområdenas utkanter. Lindragning mellan stolparna kommer att kunna ske i luften och ev. jordlina anläggas så att den inte innebär schaktning i Mörrumsån eller i den strandnära skogen. Härnäs Natura 2000-område Härnäs Natura 2000-område ligger på båda sidorna om Mörrumsåns åfåra, som är ett eget Natura 2000-område. Den östra sidan av Härnäs Natura 2000-område utgörs av en brant sluttning ner mot ån, medan den västra sidan är flackare. Markerna på den östra sidan ingick i början av 1800-talet i Ö Härnäs utmarker och kallades Oxhagen. Väster om ån låg ängs- och hagmarker. Härnäs är utvalt att ingå i Natura 2000 eftersom följande naturtyper, som ingår i Art- och habitatdirektivet, finns i området; boreonemoral ädellövskog, trädklädd betesmark, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

104 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ lövsumpskog, näringsfattig bokskog, näringsrik ek eller ekavenbokskog och svämlövskog. Syftet med Natura 2000-området är att bidra till att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå för dessa naturtyper. På tre platser passerar den planerade ledningen nära Natura 2000-området, som kommer att påverkas av avverkningen för ledningsgatan. Sammanlagt är det cirka 0,14 hektar som kommer att avverkas helt och inom ytterligare cirka 0,15 hektar kommer höga träd att behöva avverkas. Vid naturvärdesinventeringen konstaterades att skogen på dessa platser inte hyser några höga naturvärden i dagsläget och inte uppnår kriterierna för någon Natura 2000-naturtyp. En ansökan om Natura 2000-prövning skickades in till Länsstyrelsen i Blekinge län den 13 oktober 2016. Mörrumsåns Natura 2000-område Mörrumsåns Natura 2000-område sträcker sig från Fridafors, vid länsgränsen mellan Blekinge och Kronobergs län, ner till åmynningen i Östersjön och utgörs av själva ån men inte omgivande marker. Ån är, trots att den är reglerad med sju kraftverk, ett av Sveriges mest betydande laxförande vattendrag och det är fria vandringsvägar längs hela Natura 2000-området. Ån är dessutom ett av Sveriges artrikaste vattendrag, både vad gäller sötvattensfisk, bottenfauna, sötvattensmusslor, fågel och däggdjur. Mörrumsån utgör därmed en viktig refug för många sällsynta och rödlistade arter. Ån utmärker sig särskilt när det gäller förekomst av stormusslor och alla inhemska arter utom äkta målarmussla har påträffats här. Där den nya kraftledningen planeras passera har ån dämts och den rinner fram genom en cirka 40 meter djup ravin. Ravinen är cirka 400 meter bred vid ravinens övre kant och cirka 100 meter bred längst ner i dalgången. Vattenytan ligger här på cirka 85 meter ö.h. och den omgivande marken ovanför ravinens kant ligger på cirka 125 meter ö.h. Dämningen medför att åns naturvärde vid den aktuella sträckan är påtagligt (klass 3 i naturvärdesinventeringen). Öster om dämningen har en vandringsväg för fisk anlagts. Strandzonen vid den planerade passagen karaktäriseras på östra sidan av en smal bård av lövskog (främst klibbal) och en närliggande väg. Den västra strandzonen utgörs av en mer naturlig och bredare bård av blandskog av löv som i dalgångens övre del övergår i en bokskog med påtagligt naturvärde (klass 3 i naturvärdesinventeringen). Mörrumsån är utvald att ingå i Natura 2000-nätverket eftersom följande arter och naturtyper, som ingår i Art- och habitatdirektivet, finns i vattensystemet; estuarier, naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ, utter, lax, flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla. Syftet med Natura 2000-området är att bidra till att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå för dessa arter och naturtyper. Där den nya ledningen planeras passera Mörrumsån kommer den att gå i en ny, cirka 50 meter bred ledningsgata. Den nya kraftledningsgatan kommer att hållas fri från träd som hamnar inom säkerhetsavståndet till faslinan. Faslinan kommer att vara belägen på en bedömd höjd av cirka 35 meter över dalgångens botten. Mer detaljerade uppgifter erhålls efter detaljprojekteringen av den planerade ledningen. Alla träd ovanför ravinens kant och höga träd (över cirka 25 meter) i ravinens dalgång kommer att behöver avverkas. De lägre lövträden närmast vattendraget kommer inte att behöva avverkas vilket gör att man inte kommer att behöva köra med skogsmaskiner i närheten av Mörrumsåns strandkant. Stolpar kommer att placeras på var sin sida om Mörrumsån, ovanför ravinkanten. En ansökan om Natura 2000-prövning skickades in till Länsstyrelsen i Blekinge län den 13 oktober 2016. Konsekvenser Den planerade ledningen bedöms inte påverka de värden som avses skyddas med riksintresse för yrkesfiske. Den bestående förändringen för riksintresset för naturvård är att en cirka 700 meter lång ny kraftledningsgata kommer att tas upp. Arealen skog kommer således att minska inom riksintresseområdet, men sett till hela riksintresseområdet är minskningen marginell. Sträckningen för den nya ledningen är planerad för att så långt som möjligt undvika påverkan på värdefulla naturmiljöer. Den skogsmark som kommer att påverkas utgörs nästan uteslutande av hyggen och områden med rationellt brukad skog, utom i den östra slänten mot ån där det finns blockrik bokskog som har påtagligt naturvärde (klass 3 i naturvärdesinventeringen). Bedömningen är att detta inte kommer att innebära en påtaglig skada på riksintresset. Även för riksintressena för friluftsliv är bedömningen att den planerade ledningen inte kommer att innebära en påtaglig skada. Byggskedet kan komma att upplevas som störande för rekreation och friluftsliv. Det kommer dock inte förhindra utövandet av friluftsliv i mer än en mycket begränsad del av riksintresseområdet och under den begränsade tiden för byggnation. Den natur som kommer att beröras av ledningsgatan har generellt lågt naturvärde och kraftledningar är redan idag ett vanligt inslag i landskapsbilden i den aktuella sektionen av Mörrumsån. Den bestående förändringen i Natura 2000-området Härnäs är att cirka 0,14 hektar kommer att avverkas för kraftledningsgata och att ytterligare cirka 0,15 hektar av området kan komma att påverkas av avverkning av större träd i kraftledningsgatans sidoområde. Arealen skog kommer således att minska med sammanlagt cirka 0,14 hektar i tre ytterspetsar av området. Sett till hela Natura 2000-området är minskningen marginell och skogen som berörs hyser inte några höga naturvärden och uppnår inte kriterierna för någon Natura 2000-naturtyp. Utpekade naturtyper bedöms inte skadas och konsekvenserna för Natura 2000-området bedöms bli små till obetydliga. Med avseende på Natura 2000-området Mörrumsån är bedömningen att man kan undvika körskador och avverkning som kan påverka vattenmiljön i ån. Den planerade ledningen SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 105 kommer inte att med någon del beröra Natura 2000-området. Sammantaget bedöms konsekvenserna för riksintressen bli små. Förslag till åtgärder Se även de generella åtgärder som beskrivs i avsnitt 6.1.5. När det gäller förslag till åtgärder inom N2000 områden och naturreservat framgår dessa av respektive ansökan till länsstyrelsen som prövar ärendet. Följande åtgärder har förslagits. > > Körning kommer inte att ske i Mörrumsån. > > Den strandnära lövridån kommer inte att avverkas. Gallring av enstaka träd i ledningsgatan som växer sig för höga att de hamnar inom säkerhetsavståndet till faslinan kommer dock att genomföras när behovet uppstår. Denna gallring kommer att genomföras motormanuellt och träden lämnas kvar på plats som död ved i den mån det är tillåtet enligt Skogsvårdslagen. > > Gallringen av enstaka träd som växer sig för höga i sidoområdet inom Härnäs Natura 2000-område och riksintresseområdena för naturvård och friluftsliv kommer att genomföras motormanuellt och träden lämnas kvar på plats som död ved i den mån det är tillåtet enligt Skogsvårdslagen. > > Byggvägar kommer inte att anläggas i Natura 2000-området Härnäs. > > Entreprenören ska ha beredskap att skydda slänter och markytor i händelse av kraftiga regn och snösmältning under avverkning och byggnation för att minimera risken för grumling. > > Inga drivmedel eller oljor kommer att förvaras inom 50 meter från Natura 2000-områdena. > > Vid eventuell olycka där risk för läckage av drivmedel, oljor eller andra miljöfarliga ämnen finns ska entreprenören ha beredskap för att säkerställa att dessa ämnen inte når Natura 2000-områdena. > > Vid passagen av Mörrumsån kommer jordningen att genomföras på ett sätt som inte innebär schaktning i ån eller i den strandnära skogen. Den lämpligaste metoden för jordningen kommer att fastställas i detaljprojekteringen. NATURMILJÖ Kartbilaga 4e, Natur och friluftsvärden, skyddade områden, detaljkarta 4 och 5 Kartbilaga 4f, Natur och friluftsvärden, övriga områden, detaljkarta 4 och 5 Beskrivning Naturmiljön inom den planerade ledningen i Karlshamns kommun domineras av rationellt brukad granskog. Även inslag av våtmark, hävdad mark och vattenmiljöer förekommer. I samband med den naturvärdesinventering som utförts längs den planerade ledningen har totalt 16 naturvärdesobjekt identifierats som berörs av den planerade ledningen i Karlshamns kommun, se tabell 6.26. Objekten utgörs huvudsakligen av våtmarks- och vattenmiljöer (ID 124, 125, 126a-b, 127, 129a-b, 130, 131, 132, 133 och 138), men även bokskog, hällmarkstallskog (ID 128, 135, 136 och 137) och hävdad mark (ID 123 och 134). Majoriteten av objekten har bedömts hysa ett påtagligt naturvärde (klass 3), två objekt har bedömts hysa ett högt naturvärde (klass 2) och ett objekt har bedömts hysa ett mycket högt naturvärde (klass 1). De objekt som hyser ett högt eller ett mycket högt naturvärde redogörs för nedan tillsammans med andra former av utpekade områden så som t.ex. nyckelbiotoper och sumpskogar. I den nordöstra delen av den planerade ledningen inom Karlshamns kommun berörs Natura 2000-området Loberget, tillika naturreservat. Ledningens påverkan och konsekvenser för området redogörs för i avsnittet om riksintressen ovan. I den sydvästra delen av den planerade ledningen passerar kraftledningen Mörrumsån. Mörrumsån och dess närmaste omgivningar är skyddade på ett flertal sätt. Kraftledningen berör vid passagen över ån riksintresset Mörrumsåns dalgång, Natura 2000-områdena Mörrumsån och Härnäs, naturreservatet Mörrumsåns dalgång samt två nyckelbiotoper. Utförligare beskrivning av riksintresset och Natura 2000-områdena, och ledningens påverkan och konsekvenser redogörs för i avsnittet om riksintressen ovan. De naturvärden som identifierats inom riksintresset utgörs, utöver Mörrumsån, av blockrik bokskog som bedömt hysa ett mycket högt naturvärde (klass 1, ID 136) samt en hällmarkstallskog som bedömts hysa ett högt naturvärde (klass 2, ID 135). All naturmiljö inom naturreservatet Mörrumsåns dalgång har inte bedömts hysa något naturvärde. Inom reservatet är det Mörrumsån och ett område bestående av blockig bokskog som bedömts hysa naturvärde. Bokskogen är också utpekad som nyckelbiotop. Öjasjön är klassad som ett nationellt särskilt värdefullt vatten av Naturvårdsverket, och har i fält bedömts hysa ett högt naturvärde (klass 2, ID 133) knutet till sällsyntheten av klarvattensjöar i denna del av landet, samt bland annat sjöns naturlighet och flikighet. Sjön utgör en av bara två kända lokaler i Sverige för vattenväxten groslinke. Den planerade ledningen berör sjöns nordvästra del. Två stenmurar som omfattas av det generella biotopskyddet berörs av den planerade ledningen. Den berörda delen av våtmarken i anslutning till Svanasjön, som i den Nationella våtmarksinventeringen bedömts till klass 2, har i fält inte bedömts hysa något naturvärde. Av de tre sumpskogar utpekade i den Nationella sumpskogsinventeringen som berörs av den planerade ledningen har ingen i fält identifierats hysa något naturvärde. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 109 vat. Ån är känd för att erbjuda bra lax- och havsöringsfiske och är även utpekad som värdefullt vatten av Fiskeriverket. I Mörrumsån finns en ursprunglig laxstam och en havsvandrande ursprunglig öringstam. I naturreservatets bestämmelser anges att syftet med reservatet delvis är att trygga tillgången till ett för friluftslivet betydelsefullt område och tillgodose allmänhetens möjlighet till rörligt friluftsliv som kan ge rika natur- och kulturupplevelser och erbjuda en tilltalande landskapsbild, och som därmed är av stort värde för friluftslivet, samt informera besökarna om områdets geologi, naturmiljöer och kulturhistoria med beaktande av naturskyddsaspekter, såväl på redan befintliga leder som på nya vandringsstigar inom området. Längs Mörrumsåns östra strand går vandringsleden Blekingeleden som också korsas av den planerade ledningen. Blekingeleden är en 255 km lång vandringsled som sträcker sig mellan Sölvesborg i väst och Bröms i öst. I Sölvesborg ansluter leden till Skåneleden. Där leden passeras av den planerade ledningen finns redan ett flertal kraftledningar. Den tillfälliga påverkan under byggtiden kommer främst utgöras av maskinbuller, begränsad tillgänglighet till vissa områden i skogsmark och ökad trängsel på allmän väg till följd av transporter. Konsekvenser Värdet av det område som berörs bedöms vara högt utifrån att ett naturreservat med friluftslivssyfte, riksintresseområden för friluftsliv samt en vandringsled berörs. Mörrumsån är dessutom av betydelse för sportfiske. Den del av Lobergets naturreservat som berörs är dock inte av betydelse för friluftslivet i området och den friluftsmässiga värdekärnan av reservatet påverkas inte. Förändringen av upplevelserna i områdena kring Mörrumsån blir små eftersom dessa områden redan är starkt påverkade av flera andra stora ledningar. Vid passagen av Öjasjön kommer ledningen att placeras parallellt med befintlig ledning vilket minskar förändringen av upplevelser i anslutning till sjön. Flera områden med betydelse för friluftslivet berörs direkt av byggskedet men påverkan blir kortvarig och mycket lokal. Konsekvenserna bedöms bli små. Förslag till åtgärder Se även de generella åtgärder som beskrivs i avsnitt 6.1.9. > > För att säkerställa framkomligheten på vandringsleden Blekingeleden under byggskedet ska inga maskiner, material eller avverkningsrester och dylikt lämnas på leden. NATURRESURSER Kartbilaga 4g, Kulturvärden och naturresurser, detaljkarta 4 och 5 Beskrivning Närmast gränsen till Tingsryds kommun berör ledningen Långasjö vattenskyddsområde som är utpekat som en nationellt viktig dricksvattenresurs. Vattenskyddsområdet utgör även Karlshamns kommuns ytvattentäkt. Öjasjön, som korsas strax öster om Mörrumsån, är utpekad som värdefullt vatten för naturvård. Den planerade ledningen korsar även Mörrumsån som är av riksintresse för yrkesfiske i vattendrag och för skyddade vattendrag. Ån är även utpekad som värdefullt vattendrag för kulturmiljö, naturvård och fiske. Den planerade ledningen berör framför allt skogsmark. Boniteten på skogsmarken bedöms enligt Skatteverkets beskrivning av värdeområden för skogsmark (ATF 17) vara genomsnittlig (klass C). Inom Karlshamns kommun berör ledningen en cirka 10 km lång sträcka. Skogsmarken erbjuder även möjligheter till att bland annat plocka bär och svamp samt att bedriva jakt. Enstaka mindre områden med jordbruksmark berörs av den planerade ledningen. Cirka 480 meter från den planerade ledningen finns ett potentiellt förorenat område. Det utgörs av en bilvårdsanläggning norr om Kullemåla. Den planerade ledningen passerar även ett projekteringsområde för vindkraft, Letesmåla (Vindlov, 2016). Tre av de planerade vindkraftverken ligger inom cirka 250-500 meter från ledningen. Säkerhetsavståndet mellan stamnätsledningar och vindkraftverk är mellan 200-250 meter, beroende på verkets höjd. Projekteringsområdet för vindkraft är inte utpekat som riksintresse för vindkraft eller som lämpligt i kommunens vindbruksplan. Det presenteras inte heller på det aktuella vindkraftsbolagets hemsida över deras projekt under utveckling. Konsekvenser Värdet av Mörrumsån, som bland annat är av riksintresse för yrkesfiske i vattendrag och för skyddade vattendrag, bedöms vara högt. Påverkan på riksintresset bedöms dock kunna undvikas helt genom försiktighetsåtgärder och konsekvenserna för riksintresseområdet bedöms därmed bli obetydligt. Värdet på Långasjö vattenskyddsområde bedöms vara högt. Påverkan på vattenskyddsområdet bedöms bli liten till obefintlig om den mildras genom försiktighetsåtgärder som t.ex. minskar risken för utsläpp från maskiner och konsekvenserna för vattenskyddsområden bedöms därmed bli små. Värdet på den skogsmark som berörs bedöms vara måttligt. Påverkan på skogsmark består främst i att arealen för skogsproduktion minskar med ett cirka 50 meter brett stråk inom själva ledningsgatan. Bredden på ledningsgatan kan minskas något vid parallellgång. Förutom själva ledningsgatan kan det bli aktuellt att fälla eller ta av topparna på enskilda höga träd på ömse sidor av skogsgatan, s.k. kantträd, som riskerar att falla på ledningen. Påverkan på skogsbruket bedöms sammantaget bli liten till måttlig. Konsekvenserna för skogsbruket bedöms bli små-måttliga. Skogsmarken kan nyttjas för jakt och jaktturism. Störningar för jakten kan uppstå under byggtiden. Påverkan bedöms dock bli kortvarig och lokal. Ledningsgator kan i driftsfasen locka till sig vilt och ge nya möjliga skjutriktningar vilket gör att den kan ha ett positivt värde ur jaktsynpunkt, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

110 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ även om upplevelsen av jakten förändras. Konsekvenserna för jakt bedöms bli obetydliga. Värdet på den jordbruksmark som berörs bedöms vara måttligt. För jordbruksmark begränsas påverkan till ytorna närmast stolparna. Lokala störningar kan dock uppstå under byggtiden. Under drifttiden kan jordbruksverksamheten fortgå på övriga ytor under ledningen. Konsekvenserna för jordbruksverksamheterna bedöms därmed bli små. Det potentiellt förorenade området berörs inte av den planerade ledningen. Värdet av det vindbruksområde som berörs bedöms vara högt. Påverkan bedöms vara liten eftersom det inte finns några långtgående planer att anlägga vindkraftverk i anslutning till den planerade ledningen. Konsekvenserna för vindbruk bedöms bli små. Påverkan under byggskedet blir kortvarig och lokal, konsekvenserna bedöms därför bli små. Den planerade ledningen berör framför allt skogsmark och det skogsbruk som bedrivs där utgör en viktig näring inom kommunen. Sammantaget bedöms därför konsekvenserna för naturresurser bli små-måttliga. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder bedöms vara motiverade utöver de generella åtgärder som beskrivs i avsnitt 6.1.10. INFRASTRUKTUR Kartbilaga 4d, Riksintresse och Natura 2000, detaljkarta 4 och 5 Beskrivning Sträckningen för den planerade ledningen följer först en befintlig 400 kv-ledning och sedan en befintlig 130 kv-ledning. Strax öster om Mörrumsån korsar den en 130 kv-ledning. Norra Holländarevägen och några mindre vägar korsas. Konsekvenser Påverkan på befintlig kraftledning bedöms bli liten och begränsad till byggskedet och underhållsarbeten i driftskedet. Framkomligheten på mindre vägar kan tillfälligt komma att begränsas. Konsekvenserna för infrastruktur bedöms bli obetydliga. Förslag till åtgärder Se även de generella åtgärder som beskrivs i avsnitt 6.1.11. > > Kontakt kommer att tas med Trafikverket för att samråda kring detaljutformningen vid korsning av väg. och därför är konsekvenserna obetydliga. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder bedöms vara motiverade utöver de generella åtgärder som beskrivs i avsnitt 6.1.12. 6.4.3 Olofströms kommun BEBYGGELSE OCH BOENDEMILJÖ Kartbilaga 4c, Sträckningsalternativ, detaljkarta 4 och 5 Beskrivning Den korta sträcka av den planerade ledningen som är belägen i Olofströms kommun ligger långt från boendemiljöer. Den närmaste bebyggelsen är i Hemsjö, på cirka 700 meters avstånd från ledningen. Konsekvenserna för hur närbelägna bostäder kan komma att påverkas av den nya kraftledningen har bedömts utifrån magnetfältspolicyn och genom avståndsbedömning. Hänsyn har även tagits till topografi och omgivande markanvändning. Konsekvenser Inga boendemiljöer kommer att beröras av den planerade ledningen. Konsekvenserna bedöms bli obetydliga. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder bedöms vara motiverade utöver de generella åtgärder som beskrivs i avsnitt 6.1.3. LANDSKAPSBILD Beskrivning Det område som den planerade ledningen berör inom Olofströms kommun är redan idag starkt präglat av ledningar och stationsanläggningar. Den nya ledningen kommer inte att förändra landskapsbilden i detta område. Konsekvenser Värdet av det landskap som ledningen berör bedöms vara högt eftersom Mörrumsån med sin betydelse för friluftsliv, naturvård och fiske passeras. Påverkan bedöms bli liten eftersom flera stora ledningar redan korsar ån på platsen. Konsekvenserna bedöms bli små. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder bedöms vara motiverade. PLANFÖRHÅLLANDEN Beskrivning Inga detaljplanelagda områden berörs. Konsekvenser Den planerade ledningen står inte i konflikt med några planer SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

112 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ ningen. Den planerade ledningen passerar Mörrumsån som är utpekad av Riksantikvarieämbetet som ett nationellt särskilt värdefullt vatten. Invid Mörrumsån, uppströms Hemsjö, ligger Ebbamåla bruk, som är en mycket välbevarad bruksanläggning från senare delen av 1800-talet. Konsekvenser Värdet på det av Riksantikvarieämbetet utpekade vattendraget Mörrumsån bedöms vara högt. De kulturmiljövärden som är kopplade till vattendraget bedöms dock inte påverkas av en ny ledning eftersom den del av ån som berörs redan är starkt påverkad av kraftledningar. Konsekvenserna bedöms bli obetydliga. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder bedöms vara motiverade utöver de generella åtgärder som beskrivs i avsnitt 6.1.8. REKREATION OCH FRILUFTSLIV Kartbilaga 4e, Natur och friluftsvärden, skyddade områden, detaljkarta 4 och 5 Kartbilaga 4f, Natur och friluftsvärden, övriga områden, detaljkarta 4 och 5 Beskrivning Den planerade ledningen berör en kort sträcka i kommunens östra del. Sträckan är redan starkt påverkad av andra stora kraftledningar. Även inom Olofströms kommun korsas Mörrumsån, som är av riksintresse för friluftslivet, rörligt friluftsliv och turism, yrkesfisket samt naturvård. Även naturreservatet Mörrumsåns dalgång korsas av den planerade ledningen (se beskrivning under Karlshamns kommun ovan). Den tillfälliga påverkan under byggskedet kommer främst utgöras av maskinbuller, begränsad tillgänglighet till vissa områden i skogsmark och ökad trängsel på allmän väg till följd av transporter. Konsekvenser Värdet bedöms vara högt eftersom riksintresset för friluftsliv, rörligt friluftsliv och turism kring Mörrumsån berörs. Påverkan bedöms bli liten eftersom det område som berörs redan är starkt påverkat av andra stora ledningar. Flera områden med betydelse för friluftslivet berörs direkt under byggskedet men påverkan blir kortvarig och mycket lokal. Konsekvenserna bedöms bli små. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder bedöms vara motiverade utöver de generella åtgärder som beskrivs i avsnitt 6.1.9. NATURRESURSER Kartbilaga 4g, Kulturvärden och naturresurser, detaljkarta 4 och 5 Beskrivning Den planerade ledningen korsar Mörrumsån som är av riksintresse för yrkesfiske i vattendrag och för skyddade vattendrag. Ån är även utpekad som värdefullt vattendrag för kulturmiljö, naturvård och fiske. I övrigt berör ledningen, med en cirka 500 meter lång sträcka, ett mindre skogsområde. Boniteten på skogsmarken bedöms enligt Skatteverkets beskrivning av värdeområden för skogsmark (ATF 17) vara genomsnittlig (klass C). Cirka 330 meter från den planerade ledningen finns ett potentiellt förorenat område vid en transformatorstation. Konsekvenser Värdet av Mörrumsån, som bland annat är av riksintresse för yrkesfiske i vattendrag och för skyddade vattendrag, bedöms vara högt. Påverkan på riksintresset bedöms dock kunna undvikas helt genom försiktighetsåtgärder och konsekvenserna för riksintresseområdet bedöms därmed bli obetydligt. Värdet på den skogsmark som berörs bedöms vara måttligt. Påverkan på skogsmark består främst i att arealen för skogsproduktion minskar med ett cirka 50 meter brett stråk inom själva ledningsgatan. Förutom själva ledningsgatan kan det bli aktuellt att fälla eller ta av topparna på enskilda höga träd på ömse sidor av skogsgatan, s.k. kantträd, som riskerar att falla på ledningen. Påverkan på skogsbruket bedöms bli liten då ett litet skogsområde berörs. Konsekvenserna för skogsbruket bedöms bli små-måttliga. Påverkan under byggskedet blir kortvarig och lokal, konsekvenserna bedöms därför bli små. Den planerade ledningen berör framför allt skogsmark och det skogsbruk som bedrivs där utgör en viktig näring inom kommunen. Sammantaget bedöms därför konsekvenserna för naturresurser bli små-måttliga. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder bedöms vara motiverade utöver de generella åtgärder som beskrivs i avsnitt 6.1.10. INFRASTRUKTUR Kartbilaga 4d, Riksintresse och Natura 2000, detaljkarta 4 och 5 Beskrivning Strax väster om Mörrumsån, på väg in mot station Hemsjö, korsar sträckningen för den planerade ledningen två 130 kvledningar och en 50 kv-ledning. Konsekvenser Påverkan på befintlig kraftledning bedöms bli liten och begränsad till byggskedet och underhållsarbeten i driftskedet. Konsekvenserna för infrastruktur bedöms bli obetydliga. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 113 Förslag till åtgärder Se även de generella åtgärder som beskrivs i avsnitt 6.1.11. > > Fortsatt dialog kommer att upprätthållas med ledningsinnehavaren E.ON Elnät Sverige. PLANFÖRHÅLLANDEN Beskrivning Inga detaljplanelagda områden berörs. Konsekvenser Den planerade ledningen står inte i konflikt med några planer och därför är konsekvenserna obetydliga. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder bedöms vara motiverade utöver de generella åtgärder som beskrivs i avsnitt 6.1.12. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

116 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 8. REFERENSER Andersson-Sköld, Y et al, 2008. Kreosotimpregnerade sliprars inverkan på spridning av kreosot i mark ytutlakning av PAH från kreosotimpregnerade sliprar, SGI Varia 587. Emmaboda kommun, 2016. Information om Rundqvistagården. Hemsida, 2016-11-27. Emmaboda kommun, 2016. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Boda glas-bruk. pdf, 2016-11-24. Emmaboda kommun, 2013. Kulturmiljöprogram Algutsboda socken. 2013-10-30. Emmaboda kommun, 2012. Översiktsplan 2012, antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29. Erlandsson, M et al, 2011. Jämförelse av miljöpåverkan från ledningsstolpar av olika material en livscykelanalys, pdf. Glasriket, 2016. Information om vandringsleden Glasbruksleden. Hemsida, 2016-11-24. Golder Associates, 2014. Utredning av kreosotfundment, pdf. Jernlås, R, 2012. Status Report on Soil Contamination in the Proximity of Creosote-Treated In-Service Utility Poles in Sweden. WEI/CCE, pdf. Jernlås, R, 2013. Kreosot och dess uppträdande i mark, pdf Karlshamns kommun, 2015. Karlshamn 2030 Översiktsplan för Karlshamns kom-mun, antagen av Kommunfullmäktige 2015-05-04. KemI, 2011. Kemikalieinspektionen, Klartecken för kreosot i ytterligare 5 år, http://www.kemi.se/sv/innehall/nyheter/ Klartecken-for-kreosot-i-ytterligare-fem-ar/, hämtad 2014-09-04, senast uppdaterad 2011-08-03. senast granskad 2012-10-09. Kronobergs regionala kulturmiljöprogram, 2016. www.lansstyrelsen.se/kronoberg/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo. Hemsida, 2016-12-06. Länsstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län, kulturmiljöprogram, 2016. www.lansstyrelsen.se/kronoberg/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo. Hemsida 2016-12-06. Nybro kommun, 2007. Översiktsplan 2007, antagen av kommunfullmäktige 2007-06-18. Nybro kommun, 2015. Vindbruksplan Tematiskt tillägg till Översiktsplanen, antaget av kommunfullmäktige 2015-12-21. Olofströms kommun, 2012. Översiktsplan 2012, antagen av Kommunfullmäktige 2012-02-06. Riksantikvarieämbetets databas, 2016. http://www.fmis.raa. se. Hemsida 2016-12-06. Ronneby kommun, 2006. Översiktsplan 2006. Svenska kraftnät, 2013. Teknisk riktlinje. Miljökrav vid bygg-, anläggnings- och un-derhållsarbeten. TR 13-01. Utg 3. Tingsryds kommun, 2007. Översiktsplan 2007, antagen av kommunfullmäktige 2006-06-29. Tingsryds kommun, 2016. Översiktsplan 2016 samrådshandling Dnr 2011-0042-212. Utvandrarleden, 2016. Information om vandringsleden Utvandrarleden. Hemsida, 2016-11-24. Vindlov, 2016. Information om projekteringsområden för vindkraft inom Karlshamns kommun. Hemsida, 2016-11-29. KemI, 2012. Kemikalieinspektionen, Creosote, http://www. kemi.se/content/in-focus/creosote/, hämtad 2014-09-04, SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 117 9. ORD OCH BEGREPPSFÖRKLARINGAR Allmänna intressen Intressen som företräds eller främjas av samhället, det allmänna, till skillnad från enskilda intressen. Betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen bedömer från fall till fall och beslutar om en planerad verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Vid betydande miljö-påverkan ställs bland annat krav på mer omfattande samrådskrets och miljökonse-kvensbeskrivning. Biologisk mångfald Artrikedom i ett ekosystem. Biotopskydd Skydd av biotop enligt miljöbalken. En biotop utgörs av en livsmiljö eller naturtyp som karakteriseras av ett antal miljöfaktorer och är lämplig för vissa djur och växter. Detaljplan Juridiskt bindande plan enligt plan- och bygglagen som upprättas av kommunen för att reglera markanvändning och bebyggelse. Elektriska fält Spänningen mellan faserna (linorna) och marken ger upphov till ett elektriskt fält. Energimarknadsinspektionen Myndigheten som beslutar om koncession. Fasledare/faslina En 400 kv kraftledning för växelström har tre faser. I varje fas finns två eller tre strömförande fasledare också kallade faslinor. Fornlämningar Fornlämningar är spåren efter en varaktigt övergiven mänsklig verksamhet. Det kan till exempel vara boplatser, gravfält, ruiner och kulturlager i medeltida städer. Forn-lämningar skyddas av kulturmiljölagen (1988:950). Enligt lagen är det förbjudet att förändra, ta bort, skada eller täcka över en fornlämning, men i vissa fall kan länsstyrel-sen ge tillstånd till ingrepp i fornlämningen. Fågelfauna Fågellivets sammansättning avseende art- och individantal. GIS Ett geografiskt informationssystem (GIS), är ett datorbaserat system för att samla in, lagra, analysera och presentera lägesbunden information. Hz Hertz anger frekvens på svängningar, det vill säga hur många gånger strömmen byter riktning per sekund. Indirekta effekter och konsekvenser Effekter och konsekvenser som inte är en direkt följd av anläggningens intrång eller störningar. Även sekundära och tertiära effekter brukar räknas till indirekta effekter. Infrastruktur Anläggningar som representerar stora investeringar och som används dagligen av samhället. Till infrastruktur brukar man vanligtvis räkna system som omfattar vägar, järnvägar, energisystem, internet, vatten- och avloppsnät. Isolator Ett material som inte leder elektrisk ström t.ex. glas. Isolatorer används i kraftledning-ar för att stolparna inte ska vara strömförande. Jordlina En mindre ledning som grävs ner i kraftledningsgatan, längs med hela luftledningen eller punktvis vid enskilda stolpar, och utgör luftledningens anslutning till jord. kv Elektrisk spänning mäts i volt, 1 kv=1000 volt. Koncession För att få bygga och använda en kraftledning fordras tillstånd enligt ellagen, så kallad koncession. Handläggningen och MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

118 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ prövningen av ansökan sker hos Energimarknadsin-spektionen. Regeringen är överklagandeinstans. Om kraftledningen ansluter till annat land är Regeringen tillståndsgivande instans. Kulturmiljö Med kulturmiljö avses samtliga spår, lämningar och uttryck för människans påverkan och bruk av den fysiska miljön. Landskapsbild Den visuella upplevelsen av landskapet. Ledningsgata Det område under och intill en kraftledning som måste hållas fritt från hög vegetation. I skogsmark utgörs ledningsgatan av skogsgata och sidoområden. Ledningsrätt Ledningsrätten ger elnätsägare, kommuner, telekommunikationsbolag m.fl. möjlighet att dra fram och använda ledningar, transformatorer, pumpstationer och andra behövliga anordningar på någon annans fastighet. Rättigheten är obegränsad i tid, det vill säga gäller för all framtid och regleras i ledningsrättslagen. Markupplåtelseavtal (MUA) Reglerar vilka rättigheter och skyldigheter som fastighetsägaren respektive Svenska kraftnät har. Genom att underteckna markupplåtelseavtalet godkänner fastighetsäga-ren att ledningen får byggas med en bestämd sträckning på fastigheten. Miljöbalken Sveriges samlade miljölagstiftning som trädde i kraft 1 januari 1999. Miljöeffekt Förändrad miljökvalitet i olika avseenden, orsakad av t.ex. ett ledningsprojekt. Miljöef-fekt uttrycks neutralt, det vill säga utan någon värdering. Miljökvalitet Kvalitet hos mark, luft, landskap etc. Miljökonsekvens Påverkan på miljön av en viss åtgärd. Miljökonsekvens uttrycks som en värderande bedömning. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) I en MKB beskrivs den valda koncessionslinjen och vilken påverkan den nya ledningen kan få för exempelvis boendemiljön, landskapsbilden och friluftslivet mer detaljerat. Den beskriver också vilka åtgärder som kan göras för att minska påverkan för omgiv-ningen. Natura 2000 Nätverk inom EU som verkar för att skydda och bevara den biologiska mångfalden. Områden vars natur är värdefull ur ett EU-perspektiv ska ingå i Natura 2000 vilket innebär att de klassas som områden med särskilda skydds- eller bevarandevärden. Dessa områden ska ha en bevarandeplan som pekar ut naturvärdena och ska beskriva vad som krävs för att värdena långsiktigt ska kunna finnas kvar. Natura 2000-områden är skyddade enligt 7 kap miljöbalken vilket innebär att åtgärder inom ett sådant område kan kräva tillstånd från länsstyrelsen. Naturminne Enskilda föremål eller mycket små områden med intressanta naturföreteelser som särpräglade träd, flyttblock, jättegrytor etc. Länsstyrelsen beslutar om något ska skyd-das som naturminne. Skyddsformen infördes 1909 och flertalet befintliga naturmin-nen skapades under 1900-talets första hälft. Naturreservat Ett av de viktigaste och vanligaste sätten för att skydda värdefull natur på ett långsik-tigt sätt i Sverige och i många andra länder. Länsstyrelserna och kommunerna bildar reservaten med stöd av 7 kap. miljöbalken. Naturvårdsavtal Om andra skyddsformer inte är tillräckliga eller inte anses motiverade kan skogsvårds-styrelsen eller länsstyrelsen istället teckna ett avtal med den som äger marken för att skydda natur. Man upprättar då ett tidsbestämt kontrakt med markägaren och skapar en skötselplan i vilken det definieras hur den specifika marken ska skötas. Avtalet utvärderas kontinuerligt och vid ett avtals slut kan ett nytt ta vid. Just nu ligger avtalen på maximalt 50 år vilket är den längsta tid man lagenligt kan binda sig i Sverige. Nollalternativ Ett nollalternativ avser en framtida situation utan att projektet eller åtgärden genom-förs. Nyckelbiotop Mindre mark- eller vattenområde som utgör livsmiljö för utrotningshotade djur eller växter eller som annars är särskilt skyddsvärda. Rödlistade arter kan finnas här. Skogsstyrelsen tillhandahåller digital information om nyckelbiotoper. Portalstolpe Vanlig stolptyp med två ben för att hålla uppe luftledningar. Riksintresse Riksintressen är mark- och vattenområden och fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av dess naturvärden, kulturvärden eller hänsyn till friluftsliv med mera i ett nationellt eller internationellt perspektiv. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 119 Riksintressena skyddas i 3 och 4 kap. miljöbalken. Robust elförsörjning Hög driftssäkerhet, det vill säga få avbrott och andra problem med elleveranserna från producent till konsument. Samlad bedömning En sammanställd värdering av faktorer där beslutsunderlaget ska möjliggöra för be-slutsfattaren att samlat bedöma projektets eller åtgärdens effekter. Samråd Under samrådet informerar Svenska kraftnät om det aktuella projektet och inhämtar de berördas synpunkter. Ett samråd ska enligt miljöbalken genomföras i god tid och i behövlig omfattning innan en ansökan om tillstånd görs. Samråd hålls med de myn-digheter och enskilda som berörs av den planerade verksamheten. Sidoområden Betecknar, i kraftledningssammanhang, de områden längs en ledning som är belägna på ömse sidor om skogsgatan. Sidoområdena sträcker sig så långt åt sidorna som det kan finnas träd som utgör en fara för ledningens säkerhet. Skadereglering Under och efter byggnadsarbetena sker reglering av tillfälliga och bestående skador. Det vill säga skadorna åtgärdas och/ eller ersättning betalas ut till markägarna. Skog och historia Forn- och kulturlämningar som inventerats och registrerats av skogsstyrelsen. Uppgif-terna är preliminära eftersom de inte har genomgått en fullständig kvalitetsgranskning för överföring till fornminnesregistret. När lämningarna är granskade och kvalitets-säkrade av behörig arkeolog flyttas uppgifterna över till Riksantikvarieämbetets Forn-minnesinformationssystem (FMIS). Skogsgata Betecknar det skogsområde längs en ledning inom vilken ledningsägaren vid underhåll röjer i huvudsak all högväxande vegetation. Sumpskogar Sumpskogar innefattar all trädbärande blöt mark där träden i moget stadium har en medelhöjd på minst 3 meter och trädens krontäckningsgrad är minst 30 procent. Skogsstyrelsen genomförde en riksomfattande inventering av landets sumpskogar under åren 1990 till 1998. Sumpskogarna indelas bland annat efter hydrologisk typ. Det finns tre huvudtyper: myrskog, fuktskog och strandskog. Sliper En sliper är en balk som används för att omfördela last. Genom att sammanfoga flera sliprar och anlägga dem under jord, där de hålls på plats genom trycket från den ovan-liggande jorden, skapas så kallade jordfundament som håller luftledningsstolpar på plats. Stag De linor eller vajrar som stöttar en mast eller en stolpe i längsled. Strömlast Den ström, mätt i Ampere, som ledningen överför. Topplina Lina som sitter högst upp i elstolpen och verkar som åskledare. Ibland innehåller tipp-linan optofiber som behövs för kommunikation mellan olika anläggningar i stamnätet. Utbyggnadskorridor De områden som utreds för olika sträckningsalternativ. Bredden på dessa kan vara cirka 400 meter men varierar i olika projekt. Vattenverksamhet Arbete som bedrivs i eller i nära anslutning till vatten eller som på annat sätt kan på-verka yt- eller grundvatten. Våtmark Våtmark är sådan mark där vatten till stor del av året finns nära, under, i eller strax över markytan och vegetationstäckta vattenområden. Våtmarksinventeringen En landsomfattande inventering av våtmarker som inleddes 1981 av Naturvårdsverket på uppdrag av regeringen. Syftet var bland annat att erhålla en naturvärdesbedömning på landets alla större våtmarker. Den samlade kunskapsbasen utgör ett underlag för prövning av ärenden som berör våtmarker. Naturvärdesklassningen har gjorts i en fyrgradig skala där: Klass 1 Objekt har mycket höga naturvärden för regionen och är av internationellt eller nat-ionellt bevarandevärde. De är oftast till stor del opåverkade och behöver bevaras för framtiden. Inga ingrepp som kan påverka eller ytterligare påverka hydrologin bör tillå-tas. Klass 2 Objekt är vanligen även de i stora delar opåverkade av ingrepp och har höga naturvär-den med nationellt eller regionalt bevarandevärde. Ingrepp som påverkar objektens hydrologi bör undvikas. Klass 3 Objekt består av allt ifrån helt opåverkade våtmarker med MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT

120 PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ relativt höga naturvärden till mer störda våtmarker med vissa bevarade naturvärden och är av lokalt bevarande-värde. Klassen kan innefatta objekt som till vissa delar är störda och annars intakta. Ingrepp kan tillåtas om påverkan på natur och kulturvärden begränsas. Klass 4 Objekt är starkt påverkade och saknar naturvärden enligt vad som framkommit i in-venteringen. Vissa objekt kan dock ha vissa natur- och kulturvärden. En del opåver-kade våtmarker kan förekomma. Vid exploatering är det i första hand dessa objekt som kan tas i anspråk, eftersom de redan till stor del är kraftigt störda. Värdekärna Ett sammanhängande skogsområde som av länsstyrelsen och/eller skogsstyrelsen bedöms ha en stor betydelse för fauna och flora och/eller för en prioriterad skogstyp. Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt ingår normalt som en delmängd i begreppet värdekärna. Ängs- och betesmarksinventeringen 300 000 hektar av Sveriges ängs- och betesmarker inventerades av jordbruksverket under åren 2002-2004. Syftet var att lokalisera värdefulla områden och identifiera vilka speciella natur- och kulturvärden som finns där t.ex. speciella växter eller gamla byggnader. Ängs- och hagmarksinventeringen Ängs- och hagmarksinventeringen pågick mellan 1987 och 1993. Inventeringen syftade till att kartlägga värdefulla ängar och betesmarker i Sverige. Översiktsplan Översiktsplanen är kommuntäckande och redovisar grunddragen i mark- och vat-tenanvändningen samt hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. I planen redovisas dessutom kommunens ställningstagande till olika allmänna intressen, till exempel riksintressen. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men ska ge vägled-ning för efterföljande beslut om användningen av mark- och vatten. Övriga kulturhistoriska lämningar Med övriga kulturhistoriska lämningar avses lämningar efter människors verksamhet som inte bedöms som fornlämningar. Hänsyn till övriga kulturhistoriska lämningar regleras i skogsvårdslagen (1979:429). Vanliga lämningstyper i skogsmark är yngre bebyggelse- och skogsbrukslämningar som till exempel kolbottnar, såg- och kvarnläm-ningar samt husgrunder. Övriga kulturhistoriska lämningar i jordbrukslandskapet regleras via det generella biotopskyddet i 7 kap. miljöbalken. SVENSKA KRAFTNÄT MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

PLANERAD 400 KV-LEDNING NYBRO-HEMSJÖ 121 BILAGOR Bilaga 1 Bedömningsgrunder Bilaga 2 Samrådsredogörelser Bilaga 2a Samrådsredogörelse 1 Bilaga 2b Samrådsredogörelse 2 Bilaga 2c Samrådsredogörelse kompletterande samråd Bilaga 3 Naturvärdes- och kulturinventeringar Bilaga 3a Naturvärdesinventering Bilaga 3b Artskyddsutredning Bilaga 3c Orrinventering Bilaga 3d Tjäderinventering Bilaga 3e Arkeologisk rapport Bilaga 4 Kartbilaga Bilaga 4a Översiktskarta Nybro-Hemsjö Bilaga 4b Utbyggnadskorridorer Bilaga 4c Sträckningsalternativ Bilaga 4d Riksintresse och Natura 2000 Bilaga 4e Natur och friluftsvärden, skyddade områden Bilaga 4f Natur och friluftsvärden, övriga områden Bilaga 4g Kulturvärden och naturresurser Bilaga 4h Boendemiljöer ledning synlig Bilaga 4i Översikt över sträckningen inom Tingsryds kommun MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SVENSKA KRAFTNÄT