HÅLLBARHETSCERTIFIERING AV STADSDELAR - EN JÄMFÖRELSE MELLAN EXISTERANDE CERTIFIERINGSSYSTEM

Examensarbete 15 högskolepoäng C- nivå HÅLLBARHETSCERTIFIERING AV STADSDELAR - EN JÄMFÖRELSE MELLAN EXISTERANDE CERTIFIERINGSSYSTEM Michaela Eriksson och Sara Karlsson Byggingenjörsprogrammet 180 högskolepoäng Örebro vårterminen 2012 Examinator: Camilla Persson CERTIFICATION FOR SUSTAINABLE COMMUNITIES - A COMPARISON OF EXISTING CERTIFICATION SYSTEMS Örebro universitet Örebro University Institutionen för naturvetenskap och teknik School of Science and Technology 701 82 Örebro SE-701 82 Örebro, Sweden

Förord Detta examensarbete har utförts vårterminen 2012 med hjälp av WSP Environmental i Stockholm och omfattar 15 p på Byggingenjörsprogrammet vid Örebro Universitet. Vi vill rikta ett stort tack till våra handledare som hjälpt oss under arbetets gång: Robert af Wetterstedt, handledare på WSP Environmental Stefan Petersson, handledare på Örebro Universitet Vi vill även tacka alla de personer som ställt upp och svarat på våra frågor: Ann- Kristin Karlsson, WSP Anna Barosen, Diligentia Angelica Andersson, Peab Till sist ett stort tack till alla de personer runt om i världen som svarat på våra frågor via email och på så sätt varit till mycket stor hjälp i vårt arbete. Örebro, juni 2012 Michaela Eriksson Sara Karlsson II

Sammanfattning Att certifiera hela stadsdelar är ytterligare ett steg i arbetet mot hållbart byggande, efter att enbart certifiera enskilda byggnader. Fler aspekter tas då i beaktande för att skapa en miljömässigt stark stadsdel. Både miljö, ekonomi och sociala perspektiv tas upp på ett sätt som gör att en helhetssyn i arbetet uppnås, inom en hel stadsdel. Denna uppsats syftar till att jämföra några olika hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar som finns i världen. Syftet är att studera deras uppbyggnad och undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan dem. Jämförelsen innefattar också att granska om det finns delar i systemen som lämpar sig i en eventuell svenskanpassning av ett hållbarhetscertifieringssystem. Det har visat sig att alla systemen som studerats är uppbyggda på liknande sätt. Dock ligger fokus hos de olika systemen, på skilda delar. Val av och formuleringar i kategorier har också varit en del av studien och resultatet visar på både likheter och skillnader även där. Nyckelord: hållbarhet, certifiering, miljö, stadsdelar, långsiktighet. III

Abstract To certify a whole neighborhood is another step in the efforts to work towards more sustainable developments, rather than just certifying a single building. Several aspects are taken into consideration to create an environmentally strong community. Both environmental, economic and social perspectives are brought up in a way that enables a comprehensive view within a whole neighborhood. The purpose of this report is to compare a number of systems to certify the sustainability of developments at a neighborhood or city scale, to study the way they are designed and to analyze the similarities and differences between them. The comparison also includes a scan of the systems to see if there are any parts in them that are suitable for the making of a Swedish version of a system. It s clear that all the systems that have been studied are structured in similar ways. Although, focus within the systems lay in different parts in the certification. Selection of and phrases in the categories has also been a part of the study and the results indicate similarities and differences there as well. Keywords: sustainable, certificate, environment, communities, neighborhoods, long- term. IV

Innehållsförteckning Förord... II Sammanfattning... III Abstract... IV Innehållsförteckning... V 1 Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syfte och frågeställningar... 2 1.3 Avgränsning... 3 2 Metod... 4 2.1 Validitet och reliabilitet... 5 2.2 Metodkritik... 5 3 Teori... 6 3.1 Beskrivning av hållbarhetscertifieringssystemen... 6 3.1.1 BREEAM Communities... 6 3.1.2 LEED for Neighborhood Development... 8 3.1.3 Living Building Challenge... 9 3.1.4 Green Star Communities... 10 3.1.5 DGNB City District... 10 3.1.6 BREEAM- NL Area Development... 11 3.1.7 CASBEE for Urban Development... 13 4 Empiri... 15 4.1 Huvudgrupper för jämförelse... 15 4.1.1 Transport och framkomlighet... 16 4.1.2 Energieffektivitet... 17 4.1.3 Vattenhantering... 17 4.1.4 Planering och design... 17 4.1.5 Resurser och återanvändning... 18 4.1.6 Föroreningar... 18 4.1.7 Ekonomi... 18 4.1.8 Natur... 19 4.1.9 Socialt och hälsa... 19 4.1.10 Innovation... 20 4.1.11 Miljö och klimat... 20 4.1.12 Avfallshantering och underhåll... 21 4.1.13 Ledning... 21 4.1.14 Övergripande jämförelse... 21 4.1.15 Formulering av underkategorier... 22 4.2 Sammanfattningar intervjuer... 24 4.2.1 Masthusen, Malmö (BREEAM Communities)... 24 4.2.2 Varvsstaden, Malmö (BREEAM Communities)... 27 4.2.3 Sonoma Mountain Village, USA (LEED ND)... 29 4.2.4 Foshan Lingnan Tiandi, Kina (LEED ND)... 31 4.2.5 Southeast False Creek, Kanada (LEED ND)... 32 4.2.6 CASBEE for Urban Development... 33 V

4.2.7 BREEAM- NL Area Development... 34 5 Analys... 36 6 Resultat och slutsats... 41 7 Diskussion... 45 8 Referenser... 47 8.1 Artiklar och rapporter... 47 8.2 Elektroniska källor... 47 8.3 Internetsidor... 48 8.4 Personlig kommunikation... 49 BILAGOR... 50 Bilaga 1... 50 Bilaga 2... 58 Bilaga 3... 65 Bilaga 4... 71 Bilaga 5... 75 Bilaga 6... 78 Bilaga 7... 81 Bilaga 8... 84 VI

1 Inledning Det finns ett flertal system i Sverige och runt om i världen som arbetar med miljöcertifiering av byggnader. Begreppet miljöcertifiering innebär att den långsiktiga hållbarheten på byggnaderna bedöms ur miljöperspektiv. Att arbeta med att hållbarhetscertifiera en hel stadsdel är däremot relativt nytt. I Sverige finns ännu inget system för att utföra dessa certifieringar, och intresse ligger nu i att se hur andra länder arbetar med dessa certifieringar. Det är detta som arbetet fokuserar på. 1.1 Bakgrund Många av de miljöproblem som finns i vårt samhälle har sin grund i byggindustrin. När det gäller emissioner av växthusgaser står bygg- och fastighetssektorn för mellan 10-20 % av samhällets totala emissioner. 1 Områden som också pekas ut som viktiga att arbeta med är energianvändning, användning av farliga kemiska produkter, avfallsgenerering, buller, radon samt fukt 2. För att klara av att arbeta med så många delar samtidigt kan ett certifieringssystem vara ett bra verktyg. Att miljöcertifiera en byggnad är ett sätt att bidra till ett hållbart samhälle. Man fokuserar på flera nyckelområden i ett projekt så att man kan arbeta med miljön som helhet. Miljöcertifiering är en objektiv bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Det kan även konkretisera arbetet med miljö hos en byggherre och samtidigt göra det lättare att göra jämförelser mellan projekt. Dock är det, vid projekt med stora områden, mer intressant att även kunna hållbarhetscertifiera en hel stadsdel, där även sociala och ekonomiska aspekter tas upp och bedöms. För att lyckas med det krävs att alla inblandade i projekten samverkar. 3 1 Frostell & Toller (2010). 2 Boverket (2009), s.59-60. 3 Hållbarhetscertifiering av stadsdelar (2011), s.64. 1

I Sverige har vi 16 nationella miljömål som regeringen har beslutat ska uppnås. Ett av dessa miljömål handlar om att skapa en god bebyggd miljö. Boverket har ansvaret för just detta mål, och det är uppdelat i ett antal preciseringar och delmål som bland annat handlar om hållbar samhällsplanering, god vardagsmiljö, infrastruktur, hälsa och transporter. 4 Arbetet med hållbarhetscertifieringar är ett stort steg mot att uppnå detta, och liknande mål. Arbetet med att tillhandahålla miljö- och hållbarhetscertifieringssystem i Sverige sköts av Sweden Green Building Council (SGBC), och de är även mottagare av de resultat som kommer komma av det projekt som görs i Sverige för att ta fram ett system för hållbarhetscertifiering av stadsdelar. SGBC kommer att leda utvecklingen av ett sådant framtida system. 5 SGBC är en del av World Green Building Council (WGBC), som är en sammanslutning av alla världens Green Building Councils (GBC). De finns till för att underlätta den globala omvandlingen av byggbranschen mot hållbarhet och de stödjer nya och framväxande GBC genom att tillhandahålla verktyg och strategier för att etablera sig som starka organisationer. 6 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med denna rapport är att jämföra olika hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar och de ingående kategorier som certifieringssystemen utgår från. Jämförelsen syftar till att ta reda på: Vilka områden de olika systemen är mest fokuserade på Vilka likheter och skillnader som finns i val av kategorier inom huvudgrupperna På vilket sätt kategorierna är formulerade i de system som liknar varandra Om det finns några kategorier som passar sämre eller bättre i Sverige 4 http://www.boverket.se/miljo/mal- for- miljon/ 5 http://www.sgbc.se/ 6 http://www.worldgbc.org/site2/index.php?cid=83 2

1.3 Avgränsning Det finns ett flertal system runt om i världen som arbetar med hållbarhetscertifieringar. En del system är helt färdiga och en del är under utveckling. I detta arbete kommer sju utvalda certifieringssystem från olika länder att studeras: BREEAM Communities (Storbritannien) LEED for Neighborhood Development (USA) Living Building Challenge (Kanada) Green Star Communities (Austalien) DGNB City Districts (Tyskland) BREEAM- NL Area Development (Nederländerna) CASBEE for Urban Development (Japan) 3

2 Metod Huvuddelen i detta arbete har varit att jämföra de olika systemens uppbyggnad och utformning för att bland annat se vilka likheter som finns och vad som skiljer dem åt. För att lättare kunna jämföra de olika systemen och svara på syftesfrågorna har tretton egna huvudgrupper gjorts. Studien är dels baserad på de tekniska manualer och dokument som de olika systemen är uppbyggda kring, men även på intervjuer och informationssökning. De intervjuer som gjorts är både telefonintervjuer och email- intervjuer, och de har gjorts med personer som är insatta i systemen eller i något projekt som arbetat eller arbetar med ett certifieringssystem. Intervjufrågorna har anpassats och utformats efter de olika systemen och de olika projekten men har haft samma kärna. De som intervjuats på telefon är Anna Barosen från Diligentia och Angelica Andersson från Peab. Dessa personer intervjuades men anledning av sin inblandning i två svenska projekt av nya stadsdelar där man jobbar med hållbarhetscertifiering. Mestadels öppna frågor användes och testades på försöksperson innan intervjun för att undvika missförstånd i svaren. Intervjuerna spelades in på band, samt att mindre anteckningar fördes under samtalen. En person intervjuade och en annan skrev anteckningar. Efteråt skrevs hela intervjun ner, för att få en bra överblick över alla svaren. Intervjun med Anna Barosen tog 39 minuter och intervjun med Angelica Andersson tog 37 minuter. Email- intervjuer har gjorts både med personer involverade i system och i olika projekt som är relaterade till de hållbarhetscertifieringssystem vi valt att studera. Intervjuerna har skickats elektroniskt via email, och en förhandsavisering via email har också skickats för att vara säkra på att rätt person svarar på frågorna. Påminnelser har skickats ut till de som inte svarat inom en viss tid. I vissa fall har personen ifråga ändå valt att inte svara på frågorna. Alla email- intervjuer är gjorda på engelska och har sammanfattats och översatts till svenska av författarna till detta arbete. 4

2.1 Validitet och reliabilitet För att åstadkomma en så tillförlitlig undersökning som möjligt har personer med rätt kunskap eftersökts till intervjuerna. De som verkar lämpa sig bäst för att svara på frågorna har valts ut. De tekniska manualer och de dokument som studerats kommer direkt från själva systemen. 2.2 Metodkritik Då varken vårt eller de tillfrågades förstaspråk alltid varit engelska kan svårigheter att uttrycka eller formulera sig uppkomma. I dessa fall kan frågor eller svar från intervjuerna misstolkas. Jämförelsen av kategorierna i de olika systemen baseras på den uppdelning i grupper som vi själva gjort, vilken hade kunnat göras på många olika sätt och med olika typer av huvudgrupper. Flera av systemen är även fortfarande under utveckling och därför är inte alltid de tekniska manualerna som har studerats kompletta och färdigställda. Denna studie är baserad på det material som varit färdigställt vid tidpunkten för undersökningen. 5

3 Teori 3.1 Beskrivning av hållbarhetscertifieringssystemen Ett miljöcertifieringssystem används för att ge en opartisk bedömning av en byggnad, sett till dess miljömässiga hållbarhet. Det finns punkter att följa för att nå upp till de krav som ställs, och när alla kraven är uppnådda erhålls ett certifikat med en gradering som talar om vilken nivå som byggnaden uppnådde inom certifieringen. Nu börjar kraven för, på vilket sätt man bedömer byggnader, att öka. Att bara titta på enskilda byggdelar och byggnader räcker inte. Istället för att göra så, bör stadsdelar bedömas som en helhet, med transporter, service och miljö. Detta blir viktigare med tiden då andelen människor som bor i städer är stor och ökar snabbt. 7 Det finns olika certifieringssystem för stadsdelar runt om i världen. Många system är under utveckling och det pågår pilotprojekt i flera av systemen för att utveckla dem till kompletta system. Certifieringssystemen är en stor hjälp för byggherrar och andra aktörer att få med alla aspekter inom miljö och hållbart byggande, att man har tänkt på alla delar, även ekonomisk och social hållbarhet. Därför kallas ofta system för att certifiera stadsdelar för hållbarhetscertifieringar. 3.1.1 BREEAM Communities Building Research Establishment s Environmental Assessement Method (BREEAM) är världens främsta certifieringssystem för byggnader med över 200 tusen certifieringar. Systemet startade 1990 och har snabbt blivit en av de mest omfattande och kända. BREEAM Communities är en utveckling av BREEAM och används då man vill certifiera en hel stadsdel. Systemet kom först 2009 och i dagsläget görs revideringar efter ändringar i brittiska system samt kritik från kunder. En ny 7 Haapio, A (2011). 6

version är planerad till sommaren 2012. 8 Till denna nya version kan projekt nu, och under sommaren 2012, anmäla sig som pilotprojekt. Projekten kan vara i England eller andra länder och detta kan sedan hjälpa oss att utveckla en manual speciellt för internationella projekt, om det blir en sådan säger Helen Pineo, BREEAM Communities Manager i England. 9 De typer av projekt som kan bedömas och certifieras enligt BREEAM Communities är så kallade blandstäder, bostäder och även annat. Projekten kan vara nybyggnad, renoveringar och annat. De har även delat upp projekt beroende på storlek där den minsta är upp till 10 enheter, sedan mellan 11 och 500 enheter och sedan upp till 5999 enheter, störst är de skräddarsydda projekten som är för 6000 enheter eller större. BREEAM Communities är ett system som utvärderar miljöpåverkan på ett helt område, inom engelska regioner. Utanför England krävs en anpassning av manualen. Det finns en teknisk manual som beskriver vad och hur man ska göra för att nå certifieringen. Tre steg för att nå full certifiering: Registrering av projektet och tillhörande dokumentation, som blivit godkänd av en kvalificerad bedömare av BREEAM. Dokumentationen består av ett ramverk som skapas av den person som ska bedöma projektet Andra steget är en tillfällig certifiering av en övergripande plan, kallad OPS (Outline Planning Stage). Detta steg är frivilligt men ger en grund för att arbeta med de viktigaste frågorna för senare steg i projektet. Det tredje och sista steget är den färdiga certifieringen som erhålls vid en fullständig och godkänd detaljerad plan, kallad DPS (Detailed Planning Stage). Det finns fem olika nivåer i BREEAM Communities: 1. Upp till 25 % (av maximala poängen) 2. Upp till 40 % 8 http://www.breeam.org/ 9 Pineo, Helen; BREEAM Communities Manager, England. Email 2012-05- 01. 7

3. Upp till 55 % 4. Upp till 70 % 5. Upp till 85 % Poängen ges i åtta olika kategorier och i varje kategori finns ett visst antal frågor som tas upp. Vissa poäng är obligatoriska och måste erhållas. Den slutliga poängen som tilldelas ett projekt räknas ut enligt den tekniska manualen, av BREEAM bedömaren. 10 3.1.2 LEED for Neighborhood Development Leadership In Energy and Environmental Design (LEED), är ett internationellt erkänt varumärke som tillhandahåller ett ramverk, till fastighetsägare och andra aktörer, för att bygga och planera för gröna byggnader, konstruktioner och underhållslösningar. LEED finns runt om i världen och certifierar allt från enskilda byggnader och hus till stora projekt och stadsdelar med olika LEED- system. LEED utvecklades år 2000 av U.S Green Building Council (USGBC). LEED for Neighborhood Development (LEED ND), är det första nationella bedömningssystemet i USA för stadsdelar. 11 Första versionen av systemet testades 2007 med 238 registrerade projekt i ett pilotprogram. I april 2010 kom 2009 års version av LEED ND ut, med många ändringar efter kritik som kommit fram i tidigare pilotprojekt. 12 Projekt, som certifieras enligt LEED, kan variera i storlek och kan vara en hel stadsdel, delar av en stadsdel eller flera stadsdelar. Det finns egentligen inga begränsningar för storleken på LEED ND projekt, dock har det bestämts att en rimlig minsta storlek är två beboeliga hus och största är 130 hektar. Är projekten större kan det bli problem i vissa delar av certifieringen och då kan man välja att dela upp projektet i flera delar. 10 Tekniska manualen, BREEAM Communities (2011). 11 http://www.usgbc.org/ 12 Lambert, Sophie; U.S. Green Building Council. Email 2012-05- 02. 8

Med LEED ND kan även certifiering av befintliga stadsdelar ske, men det är då viktigt att se till att de som ansöker om certifiering äger eller har kontroll över all den mark och de hus som ska certifieras. Poängen får man i tre olika kategorier i systemet. För att kunna ge certifierbara projekt ett villkorligt godkännande i ett tidigt skede så är LEED ND 2009 uppdelat i tre steg. Steg 1 är det villkorliga godkännandet av en LEED ND plan. Tanken med detta är att hjälpa projektet att få alla rättigheter, att locka finansiärer och invånares åtaganden. Steg 2 är en förcertifiering som erhålls när 100 % av projektets yta har fått fulla rättigheter att användas. Om något ändrats i steg två som kan påverka det som bestämts i steg 1 så måste det skickas in i detta steg. Steg 3 innebär full certifiering och sker när projektet kan lämna dokumentation för alla förutsättningar och delar de satsat på, samt att berörda myndigheter godkänt byggnationen. 13 Beroende på hur många poäng ett projekt erhåller så når det en viss certifieringsnivå: 1. 40-49 poäng 2. 50-59 poäng 3. 60-79 poäng 4. 80 poäng och över 3.1.3 Living Building Challenge Certifieringssystemet Living Building Challenge (LBC) har skapats för att uppmuntra till förbättring och förändring av samhällen runt om i världen, och riktar sig till fyra olika typer av projekt. Dessa innefattar renoveringar, landskap och infrastruktur, byggnader och stadsdelar. 14. LBC initierades av både Canada Green Building Council och US Green Building Council i november 2006. För tillfället finns tre projekt av varierad typ som nått upp till certifieringen Living, 13 Tekniska manualen, LEED for Neighborhood Development (2009). 14 Dokument om Living Building Challenge (2012). 9

som betyder att projektet är färdigcertifierat. 15 Två viktiga regler lyfts fram i LBC och de är: 1. Alla krav som finns i de olika kategorierna är obligatoriska för att nå certifiering. 2. Certifieringen bygger på den verkliga prestandan efter slutförandet snarare än den förväntade prestandan. Standarden uppdateras kontinuerligt och version 2.1 kom i maj 2012. Systemet består av sju kategorier. 16 3.1.4 Green Star Communities I Australien håller GBC of Australia på att utveckla certifieringssystemet Green Star Communities. Certifieringen är en utveckling av det befintliga Green Star som finns för olika typer av byggnader. Certifieringen förväntas kunna användas för första gången i mitten av år 2012. 17 Green Star Communities bygger på sex principer. Alla principerna har ett antal underkategorier där vissa specifika mål måste uppnås. Det krävs komplett dokumentation som visar att målen är uppfyllda för att erhålla poäng i de olika kategorierna. För att få certifiering bedöms de olika kategorierna i projektet av en oberoende bedömare som sedan skickar resultatet vidare till GBC of Australia för en slutgiltig bedömning och certifiering av projektet. 18 3.1.5 DGNB City District Deutsche Gesellschaft für Nachhaltiges Bauen (DGNB) The German Sustainable Building Council, är Tysklands motsvarighet till ett GBC. DGNB lanserades sommaren 2007 av experter från olika områden i bygg- och fastighetssektorn. År 2009 kom certifieringssystemet DGNB City District, som har medfört att DGNB blivit en etablerad organisation inom hållbart byggande. Systemet har certifieringar inom flera olika områden: nybyggnad och renovering av administrativa byggnader, industrier, skolor, bostadshus och nu även stadsdelar. DGNB City Districts kallas den del i certifieringssystemet som arbetar med 15 https://ilbi.org/about/faq 16 Dokument om Living Building Challenge (2012). 17 http://www.gbca.org.au/green- star/green- star- communities/ 18 Dokument om Green Star Communities (2012). 10

certifiering av stadsdelar. 19 City Districts tar upp fyra stycken delar och även det här systemet är uppdelat i underkategorier. Systemet är uppdelat i tre faser: för- certifiering, som är den viktigaste fasen i DGNB certifieringen, då viktiga aspekter definieras som sedan kommer att följa projektet som en röd tråd genom hela arbetet. infrastruktur- certifiering, då 75 % av infrastrukturen är färdig. Till sist den slutliga certifieringen, då 100 % av infrastrukturen och 80 % av byggnaderna ska vara färdiga. 20 Projektet kan vid slutlig certifiering uppnå nivåerna brons, silver eller guld. 21 3.1.6 BREEAM- NL Area Development The Dutch Green Building Council (DGBC) tog i april 2008 fram en första holländsk anpassning av BREEAM för byggnader kallade BREEAM- NL New Buildings. Under 2009 testades det nya systemet i Nederländerna och ur detta har BREEAM- NL Area Development, för stadsdelar, utvecklats. 22 Systemet är dock fortfarande under utveckling. Det är tänkt att de som ska utnyttja systemet är: - kommuner - staten - utvecklare - investerare För att certifiera ett projekt enligt BREEAM- NL Area Development finns ett antal steg att gå igenom. Kontakta DGBC för att se om projektet passar för certifiering enligt systemet Area Development. Registrera området med hjälp av ett utvärderingsverktyg tillhandahållet av DGBC. Förberedelser med dokument görs för en komplett bedömning av området, baserat på bedömningsmanualen för systemet. 19 http://www.dgnb.de/_en/about/portrait/index_portrait.php 20 http://www.belvalgold.lu/en/dgnb- certification/ 21 Dokument om DGNB City Districts (2011). 22 http://www.breeam.nl/breeam/breeam- nl_english 11

Varje projekt tilldelas sedan en kontrollant som bedömer rapporter och tilldelar preliminär kvalificering för projektet. Till sist är det DGBC som utför en kvalitetskontroll av arbetet och projektet. Om det stämmer överens med tidigare dokument samt uppfyller kraven för certifieringsnivåer, tilldelas ett certifikat. 23 BREEAM- NL Area Development är uppdelat i sex kategorier. Alla kategorier är uppdelade i underkategorier. Ett projekt genomgår vanligtvis dessa tre faser i processen: Planeringsfas Förberedelser till planer görs i form av analyser. Planer och visioner upprättas. Här läggs grunden för projektet och hur det ska utföras. Förverkligande Handlar om att förverkliga det som bestämts i tidigare fas och bevis läggs fram i form av faktisk realisering och kontinuerliga uppdateringar. Ägar- /boendefas I sista fasen handlar det om en hållbar förvaltning av området och insamlad information används för förbättringar. Dessa faser sker inte alltid separat och vid vissa tillfällen kan alla tre faser fortgå samtidigt. För att ett område ska kunna certifieras ska det uppfylla vissa kriterier. Det ska finnas byggnader, allmänna platser och ha en infrastruktur. Området ska också vara väl definierat samt att hänsyn sammantaget ska tas till tre delar inom området: marken, infrastrukturen samt bostäder och platser för människor att vistas. Certifiering kan utfärdas för både nybyggnationer, renoveringar och ombyggnationer. Det är fyra delar som avgör vilken nivå ett projekt eventuellt kan nå. Det är tröskelvärdena för de olika nivåerna, viktningarna mellan de olika kategorierna, obligatoriska delar och poäng för samverkan som ingår i en kategori. 23 Cao, Dong; Teknisk manual, BREEAM- NL Area Development. Email 2012-04- 27. 12

3.1.7 CASBEE for Urban Development Comprehensive Assessment System for Building Environmental Efficiency (CASBEE) är ett japanskt system för bedömning av byggnader. Det har utvecklats av Japan Sustainable Building Consortium, som ett gemensamt projekt mellan regeringen, näringslivet och den akademiska världen. CASBEE undersöker dels miljökvaliteten, Q, och dels miljöbelastningen på utsidan, L, och beräknar byggnaders miljöeffektivitet genom att ta Q/L. Det är detta värde man använder för att få poäng för certifiering. I samband med kategorier pratar man även om LR, som är minskning av miljöbelastning. CASBEE innefattar en mängd olika typer av verktyg för olika ändamål såsom ny konstruktion av byggnad, renovering av byggnad och bostäder. År 2006 kom utvecklingen av CASBEE, som istället för att se till enskilda byggnader behandlar stadsdelar. Denna utveckling kallas CASBEE for Urban Development (CASBEE- UD), och bidrar till en förbättring av miljön i stadsdelsprojekt. År 2007 gjordes en revidering CASBEE- UD. CASBEE- UD har samma koncept som CASBEE för byggnader, men är ett utökat verktyg. Det är utvecklat främst utifrån två kategorier i kategorilistan från tidigare system inom CASBEE som handlar om utemiljön och miljön runtomkring den planerade stadsdelen. Något som däremot inte bedöms i CASBEE- UD är den inre miljön i byggnaderna. 24 För att en stadsdel ska nå full registrering krävs att planen för projektet är komplett. Systemet är alltså utformat för att vara ett verktyg att använda i planeringsskedet och det är där man når full certifiering. 25 Certifieringen i CASBEE erhålls med hjälp av viktningskoefficienter och de poäng som projektet fått i de olika kategorierna. Viktningskoefficienterna finns specificerade i CASBEES tekniska manual. Slutligen får projektet en rankning och 24 Tekniska manualen, CASBEE for Urban Development (2007). 25 Kaburagi, Shinnichi; Taisei Corporation, Japan. Email- intervju 2012-05- 10. Se bilaga 8. 13

ett antal stjärnor beroende på vilken nivå det nått upp till. Det kan få en till sex stjärnor beroende på poäng. 26 Nytt sedan 2011 är även verktyget CASBEE- City, som används för att utvärdera och bedöma städer 27. 26 Tekniska manualen, CASBEE for Urban Development (2007). 27 Murakami, S., Kawakubo, S., Asami, Y., Ikaga, T., Yamaguchi, N. & Kaburagi, S. (2011). 14

4 Empiri Nedan kommer olika begrepp att nämnas, och det är viktigt att förstå skillnaden mellan dessa: Huvudkategorier de delar som systemen i stort är uppbyggda kring Underkategorier de delar som ingår i huvudkategorierna Huvudgrupper de grupper som vi själva skapat för att underlätta jämförelsen mellan underkategorierna 4.1 Huvudgrupper för jämförelse Varje hållbarhetscertifieringssystem som studerats är uppdelat i ett antal, för systemet, specifika huvudkategorier, som sedan brutits ned i underkategorier. Här görs en jämförelse mellan dessa underkategorier genom en uppdelning i egna huvudgrupper. Varje underkategori från de olika systemen har sedan undersökts och placerats i den eller de huvudgrupper där den bäst passar in. Detta förtydligas i bilaga 1, där kategorier och grupper sammankopplas genom ett X (kryss). För att underlätta skrivandet av uppsatsen används hädanefter förenklingar av de olika systemens namn: BREEAM istället för BREEAM Communities LEED istället för LEED for Neighborhood Development LBC istället för Living Building Challange Green Star istället för Green Star Communities DGNB istället för DGNB City Districts BREEAM- NL istället för BREEAM- NL Area Development CASBEE istället för CASBEE for Urban Development Nedan följer en kort beskrivning av vad de olika huvudgrupperna innefattar. Transport och framkomlighet om hur en stadsdel ska vara planerad kring transporter och trafik. Energieffektivitet om hur energianvändningen ska minskas och hur förnybara energikällor ska utnyttjas. Vattenhantering om hur vattenanvändningen kan effektiviseras och hur hantering av vatten i allmänhet ska ske. 15

Planering och design allt om en stadsdels planering, utformning och design. Resurser och återanvändning om utnyttjande av resurser, val av material, återanvändning och bevarande av mark, byggnader och material. Föroreningar om hur hantering ska ske av föroreningar och utsläpp. Ekonomi om hur ekonomin och företagande i en stadsdel ska främjas. Natur om att främja den natur och den biologiska mångfald som finns i området. Socialt och hälsa om allt som har ett socialt värde och främjar hälsa för invånarna i en stadsdel. Innovation om att uppmuntra till innovativa lösningar för hållbarhet. Miljö och klimat om hur hänsyn till miljö ska tas och allt som rör klimatfrågor. Avfallshantering och underhåll om hur hantering av avfall och underhåll i en stadsdel ska ske. Ledning om hur en stadsdels ledning ska vara utformad och arbeta. 4.1.1 Transport och framkomlighet I denna grupp finns alla system representerade fast i olika omfattning. Vid jämförelse visar det sig att inom denna huvudgrupp har systemen BREEAM, LEED och DGNB ett flertal underkategorier som ingående förklarar arbetet med trafik och alternativa transportsätt. Olika problem tas upp i flera kategorier. De resterande systemen arbetar i stället med få, övergripande kategorier inom denna del. I systemet BREEAM finns ett par framträdande kategorier som inte återfinns i några andra system och som handlar om att det ska finnas laddningsstationer för elbilar och att det ska finnas biluthyrning för att minska behovet av att ha en egen bil. Två system, BREEAM och LEED, lägger fokus på frågor rörande parkeringar. 16

4.1.2 Energieffektivitet Under denna huvudgrupp har alla system underkategorier. Varje system har en del av, eller en hel kategori som handlar om arbete med och användning av förnybar energi. LBC har här en kategori och det är den enda som kräver att områdets energi kommer från 100 % förnybar energi, jämfört med de andra, där olika procentsatser och uppmuntran styr. BREEAM är emellertid det enda system med en kategori om att bygga så att förnybar energi lätt kan genomföras i framtiden. Ett system, BREEAM, har en tydlig kategori för mätning av energi. LBC och Green Star har endast en kategori var i denna grupp jämfört med LEED som har flest, fem stycken. 4.1.3 Vattenhantering Alla systemen har i någon kategori en form av definition på hur de ska hantera effektivisering av vattenanvändning. Green Star har en kategori som innefattar flera delar inom miljöeffektivisering, där vattenanvändning bland annat ingår, jämfört med de andra systemen där de har en specifik kategori för detta. BREEAM och LBC har i denna satsning valt att sätta specifika mål som ska uppnås, medan LEED och BREEAM- NL använder sig av procentsatser i jämförelse med nationella riktlinjer. LBC har två kategorier i denna grupp, båda för att till 100 % ta hand om allt vatten, på plats. BREEAM, LBC och Green Star har inte, till skillnad från de andra systemen, valt att lägga fokus på avlopp och hantering av smutsigt vatten. BREEAM har en kategori specifikt för översvämningar. 4.1.4 Planering och design Alla system har kategorier i denna huvudgrupp och alla system har även ett flertal av sina underkategorier här. Systemen Green Star, DGNB och BREEAM- NL har kategorier för att planera området så det kan ändras för framtiden och vara flexibelt. 17

BREEAM lägger fokus på specifik design och utformning inom området. LEED fokuserar på vart hela projektet ska utföras och placering av, för miljön, viktiga delar som byggnader och träd. LBC har en specifik kategori vad gäller planering av stadsdelen och tre bredare kategorier gällande utseendet på den samma. BREEAM- NL har inga kategorier angående detaljerad design eller design av specifika delar av området. CASBEE har en specifik kategori för förberedelser mot brott och naturkatastrofer. 4.1.5 Resurser och återanvändning Fokus i denna huvudgrupp ligger, hos alla system utom CASBEE, på återanvändning av mark, byggnader och material. Helheten i BREEAMs underkategorier fokuserar på att minska och effektivt använda material. Tre kategorier hos LBC lägger här fokus på val av material. LEED och BREEAM- NL har varsin kategori med inriktning mot bevarande av byggnader och material med kulturellt historiskt värde. 4.1.6 Föroreningar I denna huvudgrupp finns alla system utom Green Star representerade. LBC har en speciell kategori i denna grupp som är ensam om att ta upp hur koldioxidutsläpp under uppförandet av stadsdelen ska hanteras. CASBEE har i denna grupp tre stycken kategorier som innefattar flera områden av föroreningar, som påverkar från området runt omkring stadsdelen. En gemensam nämnare för BREEAM, LEED, BREEAM- NL och CASBEE är förekomsten av kategorier som innefattar ljusföroreningar. LEED har här två kategorier varav den ena innefattar minskande av föroreningar under byggnadstiden, vilket de är ensamma om. 4.1.7 Ekonomi Alla system utom CASBEE finns med i denna huvudgrupp. 18

Lokalt odlad mat eller lokala produkter är en kategori som förekommer i alla system utom CASBEE och BREEAM. Det är även den enda underkategorin LEED har i denna huvudgrupp. Systemen BREEAM, BREEAM- NL och Green Star har här lagt fokus på att främja nya och lokala företag och skapa jobb utifrån själva projektet. LBC är ensam om att ha en kategori där jordbruk ska implementeras i projekten. 4.1.8 Natur Det system som har flest kategorier i denna huvudgrupp är LEED, med nio kategorier. Alla system har minst en underkategori här. Kategorier som handlar om att främja biologisk mångfald finns representerat i BREEAM, Green Star och DGNB. De innefattar djurarter, vattenmiljö, jordbruksmarker. Alla system, förutom LBC, lyfter på liknande sätt fram värdet av att bevara den livsmiljö som finns. LBC har en kategori, och i den finns ett krav som handlar om att för varje hektar mark som används i projektet, ska lika mycket mark åsidosättas till att vara orörd mark. BREEAM- NL och CASBEE har en kategori som handlar om att göra en inventering av egenskaper och kännetecken för området. 4.1.9 Socialt och hälsa Alla system har underkategorier i denna huvudgrupp. En kategori om att involvera invånarna i samhället och i dess planeringsprocess finns representerad i BREEAM, Green Star, DGNB och BREEAM- NL. LCB har flera specifika kategorier såsom att alla beboeliga utrymmen måste ha öppningsbara fönster, att alla platser måste vara åtkomliga för alla, vilka åtgärder som måste vidtas för en god inomhusmiljö, vilka kemikalier och material som inte får användas i byggnationen och att projektet inte får blockera eller minska kvaliteten på luft, solljus och naturligt vatten. 19

Att det ska finnas bostäder som alla ska ha råd med (Affordable houses), finns hos BREEAM. Liknande underkategorier finns även hos LEED och Green Star. Kategorier som handlar om att maten ska vara närproducerad och därmed främja bättre hälsa, finns i LEED, DGNB och BREEAM- NL. Tillgång till hälsosamma aktiviteter är en kategori som berörs i Green Star. DGNB tar upp kategorin Public art, som skiljer sig från resterande kategorier. Green Star, DGNB och BREEAM- NL tar upp säkerhet och trygghet i samhället som en punkt. 4.1.10 Innovation De system som har med underkategorier om innovation är BREEAM och LEED. De har liknande kategorier som uppmuntrar innovativa lösningar för hållbarhet. LEED har två kategorier där den ena handlar om att en i projektets team ska vara utbildad inom LEED, och den andra om att uppmuntra olika strategier för bland annat social likställdhet och folkhälsa. 4.1.11 Miljö och klimat CASBEE är det system som har flest underkategorier inom denna huvudgrupp, men alla system är representerade. En gemensam underkategori som finns hos LEED, Green Star, DGNB och BREEAM- NL är närproducerad mat, med hänsyn till miljön. Liknande underkategori finns hos LBC, men syftet är då mer att möjlighet till jordbruk ska finnas. När det gäller klimat så har BREEAM, DGNB och CASBEE en underkategori om att området ska ta hänsyn till rådande klimat och eventuella klimatförändringar. Att i samband med planeringen främja ett bra utomhusklimat berörs i BREEAM- NL och CASBEE. 20

4.1.12 Avfallshantering och underhåll Denna huvudgrupp finns representerad i LEED, Green Star, DGNB och CASBEE. Omhändertagande och hantering av vanligt avfall är med i alla ovanstående system. LEED har även med i sin kategori, att mängden avfall till deponi ska minskas och att farligt avfall ska omhändertas. DGNB har en kategori som handlar om underhåll, service och rengöring. 4.1.13 Ledning Alla system utom CASBEE är representerade. BREEAM, LEED, Green Star, DGNB och BREEAM- NL berör frågan om invånarnas delaktighet i samhället, i planering och beslutsfattande. För övrigt skiljer sig de flesta kategorier åt i denna huvudgrupp. Green Star och DGNB har båda sju stycken underkategorier i denna huvudgrupp. En speciell kategori i BREEAM är att ett paket med information om transport, service, återvinning och energieffektivisering ska delas ut i varje bostadsområde, för att uppmuntra till en hållbar livsstil. LBC har en kategori som säger att det ska finnas en dag per år då en plats i området ska vara öppen för besökare att komma i kontakt med LBC. Green Star lyfter i en kategori fram att kommunen ska ha en öppen och transparent beslutsfattandeprocess. BREEAM- NL har en kategori för att upprätthålla arbetet med en hållbar områdesutveckling. 4.1.14 Övergripande jämförelse BREEAM har två tydliga huvudgrupper med flest underkategorier inom. Det är transport och framkomlighet och planering och design. Inom huvudgruppen avfallshantering och underhåll finns ingen underkategori representerad hos BREEAM. Två underkategorier är med i flera huvudgrupper. 21

Även LEED har flest underkategorier inom transport och framkomlighet och planering och design. LEED har även ett flertal kategorier i huvudgruppen natur och är det enda system som har underkategorier i alla huvudgrupper. LEED har endast en underkategori som är med i flera huvudgrupper. Inom socialt och hälsa har LBC de flesta av sina underkategorier. Annars har de en ganska jämn fördelning av underkategorier i de övriga huvudgrupperna, förutom i huvudgrupperna innovation och avfallshantering och underhåll, där de inte har några alls. LBC har fyra underkategorier som finns under flera huvudgrupper. Green Star har flest underkategorier inom socialt och hälsa, följt av ledning och planering och design. De har inga underkategorier i föroreningar och innovation. De har nio underkategorier som finns inom flera huvudgrupper, varav en är representerad i hela åtta huvudgrupper. Den huvudgrupp som DGNB har flest underkategorier inom är planering och design. DGNB har även ett flertal i socialt och hälsa och ledning. Den enda huvudgrupp som inte finns med är innovation. Sju underkategorier har flera huvudgrupper. BREEAM- NL har precis som LBC, flest underkategorier inom socialt och hälsa. Huvudgrupperna innovation och avfallshantering och underhåll finns ej med i systemet. I fem av underkategorierna finns flera huvudgrupper med. CASBEE är det enda system som har flest underkategorier i miljö och klimat. De har även ett flertal i planering och design. De har inte med några underkategorier i ekonomi, innovation och ledning, och är därmed det enda system som bara har underkategorier i tio av de tretton huvudgrupperna. Fyra underkategorier har flera huvudgrupper. 4.1.15 Formulering av underkategorier Det skiljer sig en del i sättet som de olika systemen formulerar sina underkategorier på. Nedan följer en jämförelse baserad på de tekniska manualer och dokument som systemen är uppbyggda kring. 22

BREEAM Communities Här har den tekniska manualen studerats. Underkategorierna är i detta system formulerade på ett sätt som gör att tydliga resultat måste redovisas för att poäng ska kunna uppnås. Varje underkategori är även väldigt specifik och innefattar endast en speciell del. BREEAM är det system som har allra flest underkategorier av alla system. LEED for Neighborhood Development Även här har den tekniska manualen studerats, och även LEED har krav på vad som måste uppfyllas för att nå poängen. Men kraven är i vissa fall inte så hårda. Varje underkategori är specifik och förklaring finns hur man uppnår målen. Living Building Challenge I detta system har ett dokument studerats där de olika huvud- och underkategorierna beskrivits. LBC har, i de flesta fall, mycket tydliga och konkreta krav på vad som måste uppnås, men inte så många underkategorier. En del underkategorier fungerar som uppmuntran mot kreativitet. Kraven är även relativt stränga och har tydliga gränser. Dokumentet visar inte på olika steg som måste nås, utan kategorierna är endast formulerade på enkla, men tydliga sätt. Green Star Communities Det dokument som studerats här är ett slags ramverk som finns eftersom Green Star ännu inte släppt versionen till stadsdelar. Då den är klar kommer en teknisk manual att finnas, men den är inte tillgänglig när detta skrivs. Ramverket fungerar som en guide, och dess principer är övergripande och i vissa fall mycket breda. Många underkategorier innefattar en mängd olika saker. Exempelvis har de en underkategori som passar in under åtta huvudgrupper. DGNB City Districts Det dokument som studerats i detta fall är endast ett dokument där huvud- och underkategorier nämns vid namn. Inga uppgifter har funnits om kategoriernas noggrannare betydelse och bredd. BREEAM- NL Area Development Här har den tekniska manualen studerats. Kraven som ställs här för att uppnå vissa poäng är mycket tydliga och noggrant beskrivna, det är enkelt att se vad som ska utföras för att nå vissa poäng. Kraven är däremot inte alltid så hårda. Kategorierna är ganska breda och oftast inte så specifika. 23

CASBEE for Urban Development Även här har den tekniska manualen studerats. Alla underkategorier som finns i det här systemet har i sin tur egna underkategorier som gör dem specifikare, vilket gör att de underkategorier som studerats i jämförelsen är ganska breda och svåra att förstå den fullständiga innebörden av. Dock är underkategorierna till underkategorierna mycket specifika och välbeskrivna. CASBEE har även en formel för att beräkna ett tal som är ett mått på stadsdelens prestanda, baserat på kvaliteten på miljön och belastningen på miljön. 4.2 Sammanfattningar intervjuer Alla intervjuer finns fullständigt utskrivna i bilagorna 2-8. 4.2.1 Masthusen, Malmö (BREEAM Communities) Telefonintervju med Anna Barosen, Diligentia I Västra hamnen i Malmö pågår arbetet med stadsdelen Masthusen, som kommer att bli den första stadsdelen i norden att certifieras enligt BREEAM Communities. 28 Det är ett historiskt område på 10 ha som ska bli till kontor, lägenheter, handel och service. Diligentia är de som är ansvariga för arbetet med Mathusen, i ett nära samarbete med Malmö stad. Totalt ska 18 kvarter byggas, varav fyra idag är bebyggda med befintliga byggnader. Anna Barosen arbetar som projektledare för hållbarhetsfrågor och miljöcertifiering, och det är hos henne som ansvaret med BREEAM Communities ligger. Hon har tillsammans med två andra personer tagit initiativet att arbeta med BREEAM Communities. År 2009 valdes BREEAM Communities genom att marknaden scannades av och en noggrann omvärldsbevakning av andra system gjordes. LEED for Neighborhood Development (LEED ND) övervägdes bland andra, då det just höll på att lanseras, men de tyckte att LEED ND fokuserade väldigt mycket på de problem som finns i USA. Exempelvis att en viktig miljöfaktor är att arbeta med förtätning av staden och inte låta den sprida sig så långt från kärnan. Anna berättar att de upplevde BREEAM Communities som ett system som var mer anpassat för svenska förhållanden och den typ av stadsmiljö 28 http://masthusen.se/hallbarhet/ 24

vi har i Sverige. Dessutom anpassar sig BREEAM Communities efter nationella lagar och normer, så att man inte behöver jämföras med andra länders lagar och normer, utan hela tiden bara stäva efter att bli bättre. Anna berättar att arbetet med att nå certifiering för planen är uppbyggt i tre steg. Först är det processen med att ta fram den tekniska manualen som ska anpassas efter just det projekt som pågår och ska certifieras. Sedan följer andra steget som kallas OPS, där man sätter sina ambitioner inom alla frågor och visar det för en bedömare. De är för tillfället i slutet av detta steg. Det är arbete med en formell administrativ process, samtidigt som det pågår ett arbete i det verkliga projektet med utredningar och konsulter. De har skickat in alla dokument och har enligt bedömaren uppnått betyget excellent. Nu ska bara BRE godkänna det så att de kan börja på det sista steget som kallas DPS. Det är då man fördjupar sig i alla frågor och förankrar de i själva projektet, säger Anna. Efter DPS är avslutat har projektet nått full certifiering. Första spadtaget till att börja bygga kommer att tas 29 maj 2012, så det kommer att pågå parallellt med DPS. Att de valt en viss nivå för certifieringen blir tydligt i alla frågor de arbetar med. Det är många frågor de antagligen inte skulle ha tänkt på om det inte vore för BREEAM Communities. Anna ser arbetet mer certifieringen som en investering, och det blir väldigt många fördelar hela tiden under planeringen. Fördelar som hon ser är att fokus sätts på de sociala frågorna, att man vill skapa en hållbar stadsdel från fler perspektiv än endast utifrån miljöfrågor. Just nu arbetar de med en socialantropolog, som hjälper dem med att ta fram en målgruppsanalys för vilken typ av målgrupp området kommer att ha. Detta är en omfattande process med workshops, undersökningar och intervjuer med potentiella hyresgäster och arbetstagare i området. Något annat man arbetar med är det tredje rummet, som betyder att området ska kunna vara en plats för människor som varken bor eller arbetar här. Det tredje rummet är väldigt intressant och det är något som Diligentia inte skulle ha arbetat med om det inte vore för certifieringen. berättar Anna. En annan fråga de arbetat med är cykelvägar och cykelparkeringar. De försöker komma på hur de ska kunna uppmuntra folk till att cykla mer. De vill att 25

det ska vara enkelt och attraktivt att ta cykeln inom området. Flera liknande mindre frågor har tagits upp och man har fördjupat sig i dem. Den stora skillnaden med BREEAM Communities blir att man oftare tar hjälp av experter i olika frågor, och man arbetar med dem i ett tidigt skede då man fortfarande har chans att påverka. Den stora nyckeln med BREEAM Communities är att man inser att en fråga är viktig medan det fortfarande finns en chans att påverka den säger Anna. Det finns även några nackdelar med att arbeta med certifieringen. En är att det är en ganska komplicerad beskrivningsprocess som tar mycket tid. Men hon förstår att det måste vara så, då de måste kunna bevisa för bedömare vilket arbete de faktiskt gör i de olika frågorna. Att de måste samla ihop information hela tiden och skicka, blir en ganska omständlig process och även en stor kostnad då all tid är pengar. Anna berättar sedan om de olika stegen för att nå certifiering. Masthusen var, förutom pilotprojekten i England, först med att göra den första delen, den tekniska manualen. Det är alltid svårt att vara bland de första som gör något, och det tog dem nio månader att ta fram den. Den togs fram genom att BRE hade en inledande workshop i Malmö, och sedan var det BRE som drev hela processen med att ta fram den. Andra delen, OPS, tog drygt ett år. Men det kunde gått snabbare om alla inblandade hade kunnat fokusera mer på bara detta, men alla har haft andra projekt vid sidan av vilket gjort att det dragit ut på tiden. Anna uppskattar att arbetet med DPS också kommer att ta ca ett år. Hon tror att dessa tider kommer att kunna förkortas i kommande projekt, då mer erfarenhet finns. Samtidigt tycker Anna inte att man ska ha för bråttom, då det är viktigt att alla inblandade får tid att förstå vad det innebär med hållberhetscertifiering och vad syftet med det verkligen är. Anna berättar att de hinder som uppstått i samband med certifieringen har handlat om frågor som ser olika ut för oss i Sverige gentemot för dem i England. I Sverige beräknas många saker på annorlunda sätt än i England, och det finns olika normer och lagar. En översättning av många normer, lagar och standarder 26

har gjorts, för att man i England ska kunna godkänna det sätt som man i Sverige arbetar på. Vissa saker har de varit tvungna att ta bort ur manualen, då det inte varit tillämpbart i Sverige. En sådan sak har varit att ha en kompost till varje bostad. Det är en annorlunda kultur i hur man bygger sina hus i Sverige och England. Höga hus med relativt små innergårdar i Sverige, gentemot lägre flerbostadshus och radhus i England. Skulle de göra som det stod i manualen, skulle innergårdarna inte vara annat än komposter. Så den frågan togs bort. 4.2.2 Varvsstaden, Malmö (BREEAM Communities) Telefonintervju med Angelica Andersson, Peab Varvsstaden är en stadsdel i Västra hamnen i Malmö och projektet är ett samarbete mellan Malmö Stad och Peab Sverige AB. Målet är att Varvsstaden ska bli en attraktiv stadsdel där hållbarhet och nyskapande är tydliga karaktärsdrag. Området är 19 hektar och det är planerat för ca 1500 nya bostäder och 5000 nya arbetsplatser, tillsammans med skola, förskolor och handel. 29 Utanför det här projektet jobbar Angelica Andersson på koncernmiljö som affärsutvecklare med energi- och miljöfrågor. Hon berättar att hon tittar på vad som händer i världen som gör att vi måste ändra oss och vad de behöver göra för att få med sina kunder på samma spår. En av dessa saker är miljöcertifieringar. Angelica blev en dag uppringd av Karin Månsson, VD för Varvsstaden, som ville ha hjälp med stadsdelen. Hon ville veta hur hon skulle hantera miljöfrågor så att hon skulle få med allting och inte missa något på vägen. Eftersom Angelica då höll på med BREEAM så berättade hon för Karin om BREEAM Communities som hon läst om, som ger en bra helhet i stadsdelsprojekt. Angelica har sedan dess varit med och tagit reda på hur systemet fungerar och hur man jobbar med det och har även varit kontaktperson mot BREEAM i England. När vi frågar varför de valde just BREEAM Communities att arbeta med förklarar hon att de ville ha ett system som var internationellt eftersom det är en internationell marknad och det de jämförde med var framförallt LEED for Neighborhood Development (LEED ND). De tyckte då att BREAAM Communities 29 Planprogram Varvsstaden (2011). 27