Verksamhetsberättelse januari-augusti För Hälso- och sjukvårdsnämndens samlade ansvarsområde

Verksamhetsberättelse januari-augusti 2017 För Hälso- och sjukvårdsnämndens samlade ansvarsområde 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING URVAL AV BESLUT I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN JAN-AUG 2017... 4 SAMMANFATTNING... 6 EN SERVICEINRIKTAD VERKSAMHET MED HÖG KVALITET... 9 Jämlik hälso- och sjukvård... 9 Personcentrerad vård... 9 Säker hälso- och sjukvård... 10 Tillgänglig hälso- och sjukvård... 15 Kunskapsbaserad vård... 17 Effektiv hälso- och sjukvård... 18 PRIORITERADE OMRÅDEN... 21 Primärvården befolkningens naturliga förstahandsval... 21 Tillgänglig och effektiv akutsjukvård... 21 Högkvalitativ cancervård i hela Skåne... 22 Bättre förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa... 24 Psykisk hälsa... 25 Övriga kvalitetsområde (med hänvisning till HS uppdrag 2016)... 29 EN DRIVANDE UTVECKLINGSAKTÖR... 34 Region Skåne ska leda utvecklingen av digitala tjänster i hälso- och sjukvården... 34 ATTRAKTIV ARBETSGIVARE... 35 REGION SKÅNE EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE... 35 PRODUKTION... 36 Somatisk vård inklusive vårdval... 36 Slutenvårdsutfall... 36 Primärvård Hälsoval och anslagsfinansierad vård... 37 Palliativ sjukhusvård/asih... 37 Psykiatrisk vård inklusive vårdval... 38 Slutenvårdsutfall... 38 LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI... 39 Ekonomiskt ingångsläge... 40 Resultat Hälso- och sjukvårdsnämnden inkl driftsansvar... 40 Resultat Hälso- och sjukvårdsnämnden... 41 KÖP AV VERKSAMHET... 42 LOV (Lagen om valfrihet) inom sjukvård... 42 Verksamhet i enlighet med LOU, LOL och LOF... 43 Övrigt köpt vård... 43 Läkemedel... 45 Övrigt (bl a lämnade bidrag)... 47 INTERN KONTROLL... 47 2

3

Urval 1 av beslut i hälso- och sjukvårdsnämnden jan-aug 2017 Handlingsplan för jämlik demensvård i Region Skåne 2017 Skånes universitetssjukvård (Kunskapscentrum demens) finansieras under 2017 med 6 miljoner för att genomföra handlingsplan för jämlik demensvård i Region Skåne Implementering av vårdprogram Hälso- och sjukvårdsnämnden avsätter 1,7 miljoner för fortsatt implementering av vårdprogram för sepsis (blodförgiftning) och artros (ledförslitning) Förebyggande insatser för HIV Hälso- och sjukvårdsnämnden anslår utöver beviljat statsbidrag 6,8 miljoner för förebyggande insatser för HIV under 2017. Fortsatt finansiering av TeleSOFT - projekt barnfetma Hälso- och sjukvårdsnämnden avsätter 1,4 miljoner till Skånes universitetssjukvård för barnfetmaprojektet TeleSOFT Nationell nivåstrukturering inom cancerområdet Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner och ställer sig bakom rekommendationen från Regionala cancercentrums samverkansgrupp för nationell nivåstrukturering avseende vissa gallvägstumörer, avancerad cancer i bukspottkörteln samt viss kirurgi vid testikelcancer Hälsoval 2.0 Målbild Den parlamentariska gruppen för Hälsoval Skåne presenterar förslag till vision och målbild för arbetet med Hälsoval 2.0. Fördelning av statsbidrag för förbättrad förlossningsvård och andra insatser för kvinnors hälsa Hälso- och sjukvårdsnämndens avsätter 10 miljoner för insatser i enlighet med den statliga överenskommelsen. Fördelning statsbidrag för insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar Hälso- och sjukvårdsnämnden avsätter 7 miljoner till fem olika utvecklingsområden med inriktning mot primärvården för att förbättra uppföljning, kunskapsstöd och systematiskt kvalitetsarbete för patienter med kronisk sjukdom. Fördelning av statsbidrag för ungdomsmottagningar 13 miljoner avsätts för riktade satsningar inom verksamhet ungdomsmottagningar. Omskärelse av pojkar på icke medicinsk grund Region Skåne upphandlar vårdtjänster för omskärelse på icke-medicinsk grund enligt två avgiftsnivåer: en nivå för ingreppet i lokalbedövning, och en nivå för ingreppet under narkos, beroende på barnets ålder och vikt. Avgifterna ska vara osubventionerade. 1 Beslut med direkt betydelse för verksamheten har valts ut. För samtliga beslut se https://www.skane.se/politikoch-demokrati/politiska-organ-a-till-o/halso--och-sjukvardsnamnden/ 4

Satsning psykisk hälsa Hälso- och sjukvårdsnämnden fördelar 8,5 miljoner för insatser inom området psykisk hälsa. Handlingsplan 2017-2018 till Strategisk plan för tandvård Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställer handlingsplan 2017-2018 till Strategiskplan för tandvården i Region Skåne. Implementering av handlingsplanen ska beaktas i Region Skånes budget 2018 och för planperioden 2019-2020. Grundläggande granskning intern kontroll HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden avger svar på självskattningsenkäten för intern kontroll till Region Skånes revisorer Handlingsplan till översyn av vårdval inom allmän respektive specialiserad barn- och ungdomstandvård Utifrån tidigare genomförd översyn fastställs handlingsplan för allmän respektive specialiserad barnoch ungdomstandvård. 5

Sammanfattning Verksamhetsberättelsen utgår från Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård som har sin utgångspunkt i Region Skånes budget. I huvudsak avses perioden januari till och med augusti, men i några fall avses andra tidsperioder. Samlad bedömning av de regiongemensamma målens uppfyllelse En serviceinriktad verksamhet med hög kvalitet Jämlik hälso- och sjukvård Förvaltningarnas arbete med jämlik hälso- och sjukvård kan sammanfattas med värdegrundsarbete, kunskapsstyrning via kvalitetsregister och vårdprogram samt särskilda insatser till exempel Genushanden som används inom sjukskrivningsprocessen, standardiserade vårdförlopp inom cancervården och HBTQ-utbildningar. I Kryh pågår ett förbättringsarbete för att utveckla kvalitetsuppföljningen inom områdena diabetes, äldre, ledplastik och höftfraktur, utifrån perspektiven ålder, kön och geografi. E-hälsa för framtidens sjukvård Totalt pågår mer än 50 initiativ inom digitalisering och ehälsa i form av projekt och förstudier. Exempel är om-, av-, och bokning av tider via 1177, självincheckning, KBT på internet, videosamtal via Skype och utveckling av digital kallelse. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Kunskapscentrum för levnadsvanor och sjukdomsprevention startade sin verksamhet under hösten 2016 och fokuserar under 2017 arbetet på utbildningar, revidering av vårdprogrammet för levnadsvanor, utveckling av dokumentation av levnadsvanor samt inrättande av regionövergripande nätverk för levnadsvanor. Personcentrerad vård Som ett led att förbättra förståelsen och skapa bättre förutsättningar för att stärka patientupplevelsen inom primärvården i Skåne har en fördjupad analys av vårdcentralernas resultat i Nationell patientenkät genomförts. Resultaten visar att patientens bakgrundsfaktorer så som ålder, kön och om man besökt en privat eller offentlig vårdcentral inte påverkar den upplevda kvaliteten. Region Skånes deltar aktivt i av SKL finansierade projektet Flippen. Syftet är att ur olika perspektiv bättre förstå olika patientgruppers behov inom primärvården. Säker hälso- och sjukvård Användningen av olämpliga läkemedel hos äldre i Skåne fortsätter att minska. Även antalet uthämtade antibiotikarecept fortsätter att minska. Dock ligger Skåne fortfarande högt vid en jämförelse med övriga landet. Andelen patienter med trycksår har förbättrats med drygt 7 procentenheter sedan mätningarna startade. Det regionala delmålet - att patienter med trycksår kategori 2-4 (allvarligaste) skall vara 5 procent - uppnåddes i Kristianstad, Helsingborg, Hässleholm samt inom Psykiatri Skåne. Antalet överbeläggningar och utlokaliseringar fortsätter att öka. Antalet vårdplatser har minskat med cirka 150 sedan augusti 2016, vilket i första hand beror på personalbrist. 6

Tillgänglig hälso- och sjukvård Andelen väntande inom 90 dagar till en första kontakt har ökat (85 procent) jämfört med föregående år (83 procent). Detsamma gäller andelen väntande inom 90 dagar till operation/åtgärd (74 procent jämfört med 71 procent föregående år). Under perioden har drygt 11 000 patienter anmälts för samordning, vilket är 500 färre än motsvarande period 2016. Ett regionalt operationsteam har påbörjat att operera patienter i dagkirurgi på sjukhus med lediga operationssalar, oftast på helger. Tillgängligheten till MR har försämrats trots en produktionsökning. Ökat behov samt utbyte av äldre utrustning har bidragit till denna utveckling. Kunskapsbaserad vård Arbetet med strukturerad implementering av vårdprogram och riktlinjer fortsätter. Under våren har konsekvensanalys (gap-analys) genomförts inom MS- och Parkinsonverksamheten. Två vårdprogram inom psykisk hälsa har fastställts Återfallsförebyggande behandling vid bipolär sjukdom samt Förbättrad somatisk hälsa för personer med allvarlig psykisk sjukdom. Projektet om direktöverföring från datajournal till kvalitetsregister fortsätter. Idag har automatiserad överföring tagits fram för fyra kvalitetsregister. Effektiv hälso- och sjukvård Ur ett nationellt perspektiv erbjuder Region Skåne en hälso- och sjukvård som rankas högt till en strukturjusterad kostnad som ligger under riksgenomsnittet. I SKLs samlade resultatsammanställning rankas Region Skåne i jämförelse med andra regioner och landsting bättre än genomsnittet inom områden såsom njursjukvård, reumatoid artit, cancer, ortopedi, stroke, hjärtsjukvård, psykiatri och patienterfarenheter. Strategin för förbättringsarbete har som utgångspunkt att minska kvalitetsbristkostnader genom att alla chefer och medarbetare jobbar med ett systematiskt ständigt förbättringsarbete. Inledningsvis har stort fokus lagts på att öka chefers förmåga att jobba med ständiga förbättringar. Särskilt prioriterade områden Primärvård Region Skåne arbetar aktivt med att utveckla primärvården, både dess uppdrag och förutsättningarna för att uppfylla befolkningens behov. Bland många konkreta insatser kan nämnas: att mer än 1000 patienter blivit inskrivna i den nya vårdformen med vårdteam via SIP, att närmare 50 procent av patienterna som söker kvälls- och helgmottagningen i Helsingborg hänvisas till ordinarie vårdcentralens eller till egenvård, att kompetensen för att upptäcka och behandla psykisk ohälsa förstärks bland annat genom ett pilotprojekt med psykologer i första linjen. Akutsjukvård Under första hälften av 2017 nåddes 85 procent av alla prio 1-uppdrag av ambulans inom 20 minuter. Det politiskt ställda målet är 90 procent. Arbete pågår bland annat med utökad dynamisk dirigering samt ett förändrat arbetssätt och resursutnyttjande i samband med organisationsförändring. 7

I enlighet med Region Skånes vårdprogram för svår sepsis (blodförgiftning) har rutiner för sepsis-larm implementerats på samtliga sjukhus i Skåne. Målet är att alla patienter med sepsis ska få intravenös antibiotika inom en timme efter ankomst till akutmottagningen. Redan ett år efter implementering av vårdprogrammet erhåller mer än 95 procent antibiotika inom en timme. Högkvalitativ cancervård i hela Skåne Region Skåne uppfyller de nationella målen för 2017 och har nu 26 fungerade standardiserade vårdförlopp (SVF) i drift. Måluppfyllelsen förbättras hela tiden och under jan-juni 2017 genomfördes ca 50 procent av de standardiserade vårdförloppen inom utsatt tid. De största förbättringarna ses inom prostata och lunga. För kirurgi vid prostatacancer har medeltiden minskats från 132 dagar till 91 dagar. Bättre förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa Kvinnor i förlossning ska omhändertas på vald förlossningsavdelning och hänvisning ska ske endast då kvinnans medicinska tillstånd kräver vård på annan förlossningsavdelning. Tre av fem sjukhus uppnår målet på mindre än fem procent. Psykisk hälsa Psykiatri Skåne arbetar med olika modeller för sammanhållna vårdprocesser. Till exempel erbjuds alla patienter ett suicidpreventivt återbesök i öppenvård inom åtta dagar efter heldygnsvård. Det finns också möjlighet till kontakt med mobila team eller mellanvård som en övergång mellan heldygns- och öppenvård. För en ökad patientdelaktighet och ett snabbare har brukarstyrda inläggningar införts. Region Skåne arbetar målmedvetet utifrån en nollvision för suicid. Första halvåret har antalet anmälda suicid enligt Lex Maria minskat med över 30 % jämfört med förra året. 8

En serviceinriktad verksamhet med hög kvalitet Hälso-och sjukvården i Region Skåne ska vara säker, jämlik, hälsoinriktad, personcentrerad, tillgänglig, kunskapsbaserad och effektiv. Alla verksamheter ska sträva efter en sammanhållen vård anpassad efter patientens behov. För att nå målet krävs ökad fokus på prevention, god tillgänglighet, gott bemötande, effektiv utredning, behandling, rehabilitering och palliativ vård. Jämlik hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Övergripande mål Kunskapen om omotiverade skillnader i hälso- och sjukvården och tandvården ska öka och riktade insatser ska minska dessa skillnader Patienter utsatta för våld i nära relationer ska identifieras och stöttas i högre grad än under 2016 Förvaltningarna arbetar på olika sätt med att skapa en mer jämlik vård. Förvaltningarnas tillvägagångssätt kan sammanfattas som värdegrundsarbete, kunskapsstyrning via kvalitetsregister och vårdprogram samt särskilda insatser. Exempel på särskilda insatser är Genushanden som används inom sjukskrivningsprocessen, standardiserade vårdförlopp inom cancervården, HBTQ-utbildningar mm. Jämlik vård kan till exempel baseras på socioekonomi eller geografi. Förvaltningarnas arbete fokuserar nästan uteslutande på geografisk jämlikhet. I Kryh pågår ett förbättringsarbete för att nyansera kvalitetsuppföljningen inom områdena diabetes, äldre, ledplastik och höftfraktur, utifrån perspektiven ålder, kön och geografi. Region Skånes arbete mot våld i nära relationer har tidigare varit decentraliserat och drivits via förvaltnings- eller verksamhetsnivå. I samband Socialstyrelsens striktare krav på hälso- och sjukvården beslutades 2016 om nya riktlinjer mot våld i nära relationer i Region Skåne som understryker behovet av regional samordning. Ett första steg för att höja hälso- och sjukvårdens kapacitet och regionala grepp inom området var det vårdprogram som under 2016 togs fram. Under 2017 planeras ett implementeringsarbete av det nya vårdprogrammet. Utvecklingsarbetet rullas ut via olika metoder och kanaler med start under årets andra hälft. Personcentrerad vård Personcentrerad vård innebär att personen sätts framför sin sjukdom, och att behov som personen själv formulerar har lika stor betydelse som de behov professionell vårdgivare identifierar. Det innebär partnerskap mellan personen, samt dess närstående, och professionell vårdgivare. Övergripande mål Patientens förtroende för hälso-och sjukvården ska öka genom att tillgänglighet, information, bemötande och delaktighet förbättras jämfört med 2016 Vården och omsorgen om äldre ska vara sammanhållen så att undvikbara återinskrivningar minskar jämfört med föregående år 9

Som ett led att förbättra förståelsen och skapa bättre förutsättningar för att stärka patientupplevelsen inom primärvården i Skåne, genomfördes en fördjupad analys av vårdcentralernas resultat i Nationell patientenkät under 2015 och 2016. Särskilt studerades: 1. Vilka bakgrundsfaktorer påverkar patientupplevelsen? 2. Skiljer sig patientupplevelsen mellan olika patientgrupper i Region Skåne? 3. Vilka områden kan Region Skåne fokusera på i sitt arbete med att förbättra patientupplevelsen? Studien visar att missnöjda patientgrupper består i större utsträckning av yngre personer, kvinnor och arbetande. Resultaten visade att patientens bakgrundsfaktorer så som ålder, kön och om man besökt en privat eller offentlig vårdcentral, påverkade den patientupplevda kvaliteten i liten utsträckning. Resultatet tydde istället på att den upplevda kvaliteten är en väldigt personlig upplevelse av mötet med vården som i högre grad styrs av andra faktorer än de bakgrundsfaktorer som analyserats. Säker hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador ska förhindras. En vårdskada är enligt Patientsäkerhetslagen när en patient drabbas av lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Övergripande mål Patienten i sluten vård ska erbjudas vårdplats på korrekt vårdnivå och förflyttning ska ske endast av medicinska skäl Inga trycksår ska uppkomma under vårdtiden Vårdrelaterade infektioner ska minska jämfört med tidigare år Följsamheten till riktlinjer för antibiotikaförskrivning ska öka Läkemedelsrelaterade fel ska minska Fallolyckor och ohälsa i munnen hos äldre ska minska Patienter med risk för undernäring ska identifieras och adekvata åtgärder ska sättas in Indikatorer Säker vård IDnr Målnivå 2017 Utfall jan-aug 2017 Utfall 2016 Utfall 2015 Utlokaliserade patienter (per 100 ID0010 <0,5 1,4 1,3 1,0 vpl) Överbeläggning (per 100 vpl) ID0128 <1 4,1 3,7 3,5 Överflyttning IVA patienter pga. ID0136 <1,5 4,3 4,3 3,0 resursbrist (antal/100 vtf) Riskbedömning trycksår ID0021 >79,5 % 76,2 Vårdplan trycksår ID0233 >95 % 84,2 Uppkomna trycksår under vårdtiden (slutenvård) ID0240 <5 % 7,5 Vårdrelaterade infektioner ID0025 <8 % SUS 8,9 <6 % HBG <4 % Övriga Öppenvårdsantibiotika ID0011 <325 335 340 349 (vårdcentralerna) Bredspektrum antibiotika vid urinvägsinfektion ID0049 <10 % 13 13 16,2 10

Penicillin V vid behandling av barn ID0050 >75 % 74 70 69,0 med luftvägsantibiotika Andel orala opioider ID0027 >70 % 73 71 70,9 Utskrivningsinformation ID0306 >70 % 70 läkemedel ett eller fler läkemedel Tvärprofessionell ID0016 >50 % 12 22 21 läkemedelsgenomgång (primärvård) Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång, inkl. läkemedelsavstämning (slutenvård) ID0015 >50 % 28 26 34 Olämpliga läkemedel Äldre (>75 ID0028 år) <25 000 DDD/1000 22 700 23 700 25 000 Fallriskbedömning ID0012 >79,5 % 76,1 80 78 Vårdplan avseende fallrisk ID0013 >95 % 88,2 87 87 Dokumenterad ID0126 munhälsobedömning (palliativ) >80 % 69,8 Riskbedömning undernäring ID0023 >79,5 % 73,9 79 76 Vårdplan undernäring ID0292 >95 % 84,3 84 84 Risken för felaktigheter i läkemedelsanvändningen är särskilt stor i vårdens övergångar. Genom att patienten och mottagande vårdinstans tillhandahålls en utskrivningsinformation så halveras den risken. Målet för 2017 var att andel patienter, med ett eller fler läkemedel som erhöll utskrivningsinformation från slutenvård, skulle uppgå till minst 70 procent. Andelen patienter vilka under januari till augusti har erhållit utskrivningsinformation är 70 procent (totalt 49 723). SUS, KRYH och Hälsostaden uppnår uppsatt målnivå. Målet är att läkemedelsgenomgångar ska genomföras för 50 procent av de multisjuka äldre. Andelen patienter vilka under januari till juli 2017 har erhållit läkemedelsgenomgång i slutenvård är 26 procent (2 960 läkemedelsgenomgångar), vilket är i jämförbar nivå jämfört med 2016, men lägre nivå jämfört med 2015. KRYH är den förvaltning som är närmast att uppnå uppsatt målnivå (38 %). 11

I primärvården har det under januari till augusti 2017 genomförts 2910 läkemedelsgenomgångar, varav 2222 (76 %) i offentlig primärvård. Detta motsvarar uppskattningsvis 12 procent av målpopulationen på årsbasis. Antalet genomförda läkemedelsgenomgångar är i jämförbar nivå med föregående år. Den kvarstående låga nivån i slutenvården kan bero på ett minskat fokus på att genomföra läkemedelsgenomgångar; indikatorn är sedan 2014 inte kopplad till målrelaterad ersättning, vårdpersonal som tidigare genomförde läkemedelsgenomgångarna har nu ett bredare arbetsuppdrag, läkemedelsgenomgångar genomförs på andra målpopulationer och resurser har omfördelats till primärvård. En bidragande orsak till att mål inte nås i primärvården är att genomförda genomgångar inte alltid registreras med KVÅ-kod, vilken används vid uttag av data. I syfte att öka antalet läkemedelsgenomgångar har dialogmöten genomförts med förvaltningarna och en handlingsplan har upprättats. Behandlingstrycket med olämpliga läkemedel till äldre ska enligt uppsatt mål inte överstiga 25 000 DDD per 1000 invånare som är 75 år eller äldre. Användningen av potentiellt olämpliga läkemedel hos äldre i Skåne har minskat under första halvåret 2017 jämfört med 2016. Sett över längre tid och jämfört med genomsnittssiffror för hela landet uppvisar Region Skåne en mer uttalad minskning. 12

Bakgrunden till den skånska nergången kan vara det strukturerade arbetet för att minska förskrivningen av olämpliga läkemedel till äldre. Årligen tas en Skånelista innehållande specifika rekommendationer för äldre fram. Utbildningsinsatser genomförs kontinuerligt om läkemedel och äldre. Att läkemedelsgenomgångar genomförs bidrar till en minskning av förskrivningen av olämpliga läkemedel. Öppenvårdsantibiotika, antalet uthämtade antibiotikarecept fortsätter minska i Skåne och resultatet för senast aktuell tolvmånadersperiod är 335 recept per 1000 invånare. Dock ligger Skåne fortfarande högt vid en jämförelse mellan Sveriges län. Arbetet med ökad följsamhet till behandlingsrekommendationerna, enligt fastställd handlingsplan av Strama Skåne (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens), måste fortsätta. Men för att bättre utvärdera om antibiotika används enligt gällande riktlinjer och för att arbeta vidare mot en klok antibiotikaanvändning krävs tillgång till diagnoskopplade antibiotikadata. Antal recept totalt från alla förskrivare per 1000 listade är också en kvalitetsindikator för skånska vårdcentraler och för tolvmånadersperioden juli 2016 till och med juni 2017 var gränsen satt till högst 325 recept per 1000 listade. 43 procent av vårdcentralerna klarade målet. Andel bredspektrumantibiotika av antibiotika som ofta används vid urinvägsinfektion bör hos kvinnor 18-79 år gamla vara låg. Resultatet för alla förskrivare i Skåne blev 13 procent bredspektrumantibiotika, i primärvården var andelen så låg som 9 procent vilket innebär att målnivån uppfylldes väl. Andel vanligt penicillin, penicillin V, av antibiotika som ofta används vid luftvägsinfektion hos barn bör vara hög. Resultatet för alla förskrivare i Skåne blev 74 procent, i primärvården var andelen 80 procent och det uppsatta målet uppfylldes. Trycksår är en vårdskada som förorsakar lidande för patienten. För att identifiera förekomsten av trycksår så genomför Region Skåne årligen två punktprevalensmätningar. Syftet är att minimera risken för framtida patienter genom att skapa ett underlag till förbättringsarbete. Vid punktprevalensmätningen mäts hur många patienter som är i riskzonen, hur många patienter som har trycksår samt vilka förebyggande insatser som görs. 13

Den första mätningen gjordes våren 2012. Denna mätning visade att 19 procent av patienterna inom Region Skånes vårdavdelningar hade ett eller flera trycksår. Vid vårens mätning var motsvarande siffra inom Region Skåne 11,5 procent. Detta innebär att resultatet har förbättrats med drygt 7 procentenheter sedan mätningarna startade. Det regionala delmålet dvs. att patienter med trycksår kategori 2-4 (allvarligaste) skall vara 5 procent uppnåddes i Kristianstad, Helsingborgs, Hässleholms samt av Psykiatri Skåne. Vårdrelaterade infektioner är tillsammans med trycksår en av de största riskerna mot patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården. Region Skåne följer det nationella mönstret och det har totalt sett inte skett någon minskning av vårdrelaterade infektioner under de senaste åren. Andelen vårdrelaterade infektioner har minskat från drygt 11 procent sedan mätningarna startade (2008), och har de senaste åren legat på i stort sett oförändrad nivå kring 9 procent. Vid vårens punktprevalensmätning så visade resultatet att 8,9 procent av patienterna inom Region Skåne hade drabbats av en vårdrelaterad infektion. Våren 2016 var resultatet 9,3 procent. Målet för förvaltningarna är att andelen vårdrelaterade infektioner per sjukhus inte skall överstiga: 8 procent för Skånes Universitetssjukhus, 6 procent för Centralsjukhuset Kristianstad och för Helsingborgs lasarett samt 4 procent för övriga sjukhus. Vid vårens mätning uppnådde Centralsjukhuset Kristianstad, Hälsostaden Ängelholm och Lasarettet i Landskrona målen. De två främsta orsakerna för fall är tidigare fallolycka samt hög ålder och dessutom ökar fallrisken med stigande ålder. Sjukhusen arbetar systematiskt med fallprevention genom riskbedömning av alla patienter som är 65 år eller äldre samt förebyggande åtgärder i en vårdplan till alla riskpatienter. Omvänt finns det patienter där det ur riskbedömning inte föreligger någon risk vilket avspeglas i utfallet för fallriskbedömning. Däremot är utfallet för indikatorn Vårdplan avseende fallrisk högre än tidigare men når inte upp till målnivån. Planerad kontinuerlig lägesförändring i säng/stol samt avlastning av hälar och andra riskområden är av största vikt för att förebygga uppkomst av trycksår på sjukhus. När det gäller Riskbedömning avseende trycksår är vårdpersonalens kliniska bedömning av trycksårsrisk avgörande. Det räcker inte att genomföra en riskbedömning med modifierad Nortonskala, eftersom långt ifrån alla riskpatienter fångas av bedömningsinstrumentet. Hög personalomsättning, hög vårdtyngd och återkommande överbeläggningar påverkar i stor utsträckning sjukhusens totala trycksårsförebyggande arbete. Utfallet för Riskbedömning avseende undernäring är försämrat och utfallet för Vårdplan avseende undernäring vid ökad risk är oförändrat jämfört med 2016 och uppgår till 84 procent. Varken Riskbedömning avseende undernäring eller Vårdplan avseende undernäring når upp till verksamhetsmålen. Antalet överbeläggningar och utlokaliseringar fortsätter att öka. Samtliga förvaltningar upplever brist på vårdplatser och stora ansträngningar görs för att komma tillrätta med problemen. Antalet vårdplatser har minskat med cirka 150 sedan augusti 2016, vilket i första hand beror på personalbrist. En allvarlig patientsäkerhetsrisk är att patienter på grund av vårdplatsbrist tvingas vänta lång tid på akutmottagningen. Överflyttning av intensivvårdspatienter på grund av resursbrist följs sedan flera år med hjälp av data från Svenska intensivvårdsregistret. Antalet överflyttningar har fortsatt att öka under 2017 vilket är ett uttryck för att dimensioneringen av intensivvårdsplatser inte alltid motsvarar behovet. På några förvaltningar har så kallade intermediärplatser inrättats för att minska behovet av IVA-vårdplatser. 14

Tillgänglig hälso- och sjukvård Tillgänglig hälso- och sjukvård innebär att ingen patient ska behöva vänta oskäligt lång tid på de vårdinsatser som hen behöver. Övergripande mål Tillgängligheten till den skånska hälso- och sjukvården ska förbättras jämfört med föregående år Indikatorer IDnr Målnivå Utfall janaug 2017 Utfall 2016 Utfall 2015 Telefontillgänglighet primärvård ID0075 (enl vårdgaranti) 100 % 80,3 85,0 83,1 Vårdgaranti primärvård läkarbesök ID0076 100 % 89,7 89,4 90,5 Vårdgaranti väntande inom 90 ID0069 83,1 83,3 100 % 84 dagar, första besök Vårdgaranti väntande inom 90 ID0070 70,9 72,8 100 % 72,8 dagar, operation/åtgärd Följsamhet till medicinskt ID0139 måldatum för genomförda återbesök 70 % 29,4 30,5 27,1 Tillgänglighet MR, väntande inom ID0078 30 dagar > 80 % 37,6 42,4 42,8 Andel patienter som nås inom 20 min av ambulans vid prio I larm Andel som väntar mindre än 1 timme till första läkarbedömning Vistelsetid på akutmottagning som understiger 4 timmar Tillgänglighet till operation av höftfraktur inom 24 timmar Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart* Reperfusion vid hjärtinfarkt inom rekommenderad tid* Tillgänglighet barn och unga med psykisk ohälsa, genomförda första besök inom 30 dagar Tillgänglighet till vuxenpsykiatri ID0211 ID0210 ID0068 ID0081 ID0269 ID0153 ID0079 ID0233 > 90 % 84,7 81,3 xx > 80 % 44,7 45,7 47.3 > 80 % 62,4 64,6 66,6 >80 % 72,2 71,4 73,1 <40 min 51,0* 50,0 49,5 > 90 % 71,6* 70,3 71,6 >95 % 85,1 91,2 94,5 >60 % 37,9 42,7 47,1 Akutsökande på vuxenpsykiatriska akutmottagningar ID0222 ingen ökning 12-13 10 * avser maj 2016 till och med april 2017 Målet är att tillgängligheten till den skånska hälso- och sjukvården ska öka. Bristande tillgänglighet kan innebära, inte bara en patientsäkerhetsrisk utan också en bristande tillit hos patienterna. 15

Andelen väntande inom 90 dagar till en första kontakt har ökat (85 procent) jämfört med föregående år (83 procent). Detsamma gäller andelen väntande inom 90 dagar till operation/åtgärd (74 procent jämfört med 71 procent föregående år). Totalt antal väntande till en första kontakt har ökat med 3 400 medan totalt antal väntande till operation/åtgärd har minskat med 250, en effekt av den kvalitetssäkring av operationsväntelistorna som påbörjats. Under perioden har drygt 11 000 patienter anmälts för samordning, 500 färre än motsvarande period 2016. 7 400 är samordnade till privat hälsooch sjukvårdspersonal med ledig kapacitet inom avtal, 2 300 till vårdgarantiavtalen, 680 är samordnade mellan förvaltningarna samt 55 patienter till hälso- och sjukvårdspersonal utanför Region Skåne. Tillräckligt vårdutbud saknas för neuropsykiatriska utredningar. Figur 1 Andel väntande till Besök inom 90 dagar Till en första bedömning ses en försämrad tillgänglighet till den teambaserade specialiserade smärtmottagningen beroende på kapacitetsbrist och ökat inflöde. Den långvariga problematiken med lång väntetid för patienter till högspecialiserad bäckenbottenbedömning, där flera specialiteter ingår, fortsätter. Den nationella bristen på, och rörligheten bland ortoptisterna inom ögonsjukvården, leder till svårigheter med planering och till lång väntetid för både barn och vuxna för bedömning och behandling av synnedsättning och skelning. Tillgängligheten inom psykiatrin för både barn och vuxna har försämrats, väntetiden till neuropsykiatriska utredningar är 18 månader för barn och 2,5 år för vuxna. Se även under avsnittet om Psykisk hälsa. Figur 2 Andel väntande till Operation/åtgärd inom 90 dagar Fortsatt kapacitetsbrist framförallt på sjuksköterskor leder till brist på vårdplatser och operationskapacitet. För att möta sommaren införde förvaltningarna en gemensam prioritering och samverkade för att säkerställa den högprioriterade kirurgin. Inom hjärtsjukvården ses även i år långa väntetider för den högteknologiska ablationsbehandlingen som kräver specialkunskaper. Kapacitetsbristen leder till längre väntetider för medicinskt lägre prioriterade grupper, en sådan är patienter som behöver opereras för sköldkörtelsjukdomar, många av dessa har en väntetid över sex månader. Ett regionalt operationsteam har påbörjat att operera patienter i dagkirurgi på sjukhus med 16

lediga operationssalar, oftast på helger. Både inom regionen och i Södra sjukvårdsregionen pågår ett arbete för att se över och optimera kapacitet och kompetens. Region Skåne ligger långt från målet när det gäller följsamhet till medicinskt måldatum för genomförda återbesök. Andel genomförda enligt medicinsk prioritering är 30 procent, samma som föregående år. Här behövs fortsatt arbete både gällande kvalitetssäkring, indikationer, former samt vårdnivå för olika typer av återbesök Telefontillgängligheten inom primärvård har sedan starten visat på relativt små förändringar i antal besvarade- och inkommande samtal. Region Skånes försämrade resultat våren 2017 i jämförelse med mätningarna 2016 kan sannolikt till stor del förklaras med att den regionala telefonmätningen med bonus och vitesförelägganden avslutades vid årsskiftet. Tillgänglighet till operation av höftfraktur inom 24 timmar har ökat (72 procent) jämfört med föregående år (71 procent). Här når Kryh målet sex av sju månader där Kristianstad sticker ut med en mycket bra tillgänglighet med en väl inarbetad vårdprocess sedan många år. SUS klarar målet två av sju månader och Sund en av sju månader. Anledning till sämre resultat är brist på operationskapacitet och vårdplatser. Ett ökat behov samt behov av utbyte av äldre utrustning har medfört att tillgängligheten till MR har försämrats, andelen väntande till MR inom 30 dagar har, trots en produktionsökning, minskat (39 procent) jämfört med föregående år (42 procent). Se även under följande områden: akutsjukvård, strokesjukvård och psykisk hälsa Remisshanteringen ska utvecklas så att den medicinska kvaliteten förbättras och att patienter i högre utsträckning från början remitteras till vårdgivare som kan omhänderta hela vårdförloppet inom vårdgarantins tidsramar. Under våren har dialogmöten om remisshantering, i samverkan med Allmänläkarkonsulter, anordnats på fem orter i syfte att förbättra kvaliteten på det medicinska innehållet i remissen samt rutinerna kring remisshantering. Länk till information om väntetider (Väntetider i vården) har lagts in i journalsystemen (PMO samt Melior) och en månatlig sammanställning av väntetiderna publiceras på Vårdgivare Skåne. Kunskapsbaserad vård Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Arbetet med strukturerad implementering av vårdprogram och riktlinjer fortsätter. Under våren har konsekvensanalys (gap-analys) genomförts inom MS- och Parkinsonverksamheten i regionen. Arbetet fortsätter nu med att ta fram regionala riktlinjer baserade på nationella rekommendationer. Under våren har också två vårdprogram inom psykisk hälsa tagits fram Återfallsförebyggande behandling vid bipolär sjukdom samt Förbättrad somatisk hälsa för personer med allvarlig psykisk sjukdom. Implementeringsarbetet startar under hösten. Även inom ett flertal andra områden pågår i samverkan med expertgrupper, terapigrupper och kunskapscentra arbete med vårdprogram och införande av nya metoder. 17

Region Skånes prioriteringsråd yttrade sig i mars över tryckkammarbehandling vid diabetessår och strålningsorsakad vävnadsdöd. Av resursskäl är rådet i nuläget vilande. Region Skånes HTA-enhet fortsätter att utvecklas i nära samverkan med Styrgruppen för ordnat införande på SUS. För mer information om pågående ärenden och nominering av nya se https://vardgivare.skane.se/kompetensutveckling/sakkunniggrupper/hta-skane/#68014 Det regionala kvalitetsregisterarbetet bedrivs på flera fronter. Inom Södra regionen finns idag en gemensam registercentrumorganisation med RCC-Syd (Regionalt cancercentrum) och RC-Syd (registercentrum) som de två noderna. Skånsk kvalitetskraft är ett nätverk inom Region Skåne med verksamhetsföreträdare som representerar cirka 15 olika nationella kvalitetsregister. Skånsk kvalitetskraft arrangerade för 11:e året i rad en kvalitetsregisterkonferens i april med fokus på forskning och förbättringsarbete som utgår från kvalitetsregister. Projektet om direktöverföring från datajournal till kvalitetsregister fortsätter. Idag har automatiserad överföring tagits fram för fyra kvalitetsregister. Effektiv hälso- och sjukvård En effektiv vård är den vård som med tillgängliga resurser skapar bästa möjliga resultat, hälsa, för patienten. Det innebär att tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt för att uppnå målen. Effektiv hälso- och sjukvård handlar om såväl måluppfyllelse som om resursåtgången för att nå målen. Ur ett nationellt perspektiv erbjuder Region Skåne en hälso- och sjukvård som rankas högt till en strukturjusterad kostnad som ligger under riksgenomsnittet. I SKLs samlade resultatsammanställning rankas Region Skåne i jämförelse med andra regioner och landsting bättre än genomsnittet inom områden såsom njursjukvård, reumatoid artit, cancer, ortopedi, stroke, hjärtsjukvård, psykiatri och patienterfarenheter. Befolkningens syn på hälso- och sjukvården, kirurgiska behandling, diabetes är exempel på områden där Region Skåne i SKLs sammanställning rankas jämförelsevis sämre. 2 Utveckling av mått för produktivitet och effektivitet Ett utvecklingsarbete har startats under 2017 i syfte att kunna utveckla och följa indikatorer för produktivitet och effektivitet. Utvecklingen sker i samklang med nationella insatser inom ramen för vården i siffror där samma definitioner används. Detta möjliggör både analyser över tid samt benchmarking mellan liknande vårdenheter och landsting/regionen. Lokalt utvecklas Qlickview applikationer som bas för dessa analyser. Utifrån befintlig uppföljning framstår det tydligt att anställda ökat under 2017 jämfört med 2016 samma period samtidigt som vårdproduktionen minskat. 3 Kontakter via telefon/brev har däremot ökat med närmare 24 procent under samma period. 4 Ändamålsenliga IT-beslutsstöd och dokumentationssystem Region Skåne står inför en omfattande modernisering av IT infrastrukturen. Under 2017 genomförs upphandling av ett sammanhållet digitalt vårdmiljösystem, SDV. Möjligheterna med ändamålsenliga IT beslutsstöd och dokumentationssystem är omfattande och kommer minska den manuella hanteringen drastiskt. Vården organiseras utifrån patientgruppers behov Region Skånes deltar aktivt i av SKL finansierade projektet Flippen. Fokus är primärvården och utvecklingen handlar om att ur olika perspektiv förstå patientgruppers behov genom både statistisk 2 Resultatöversikt för 16 Hälso- och sjukvårdsområden. Jämförelser mellan landsting och regionen baserat på ett urval av indikatorer i vården i siffror. SKL. Januari 2017. 3 mätt i utskrivningar, vårddagar och besök 4 https://qlikview.i.skane.se/qvajaxzfc/opendoc.htm?document=lis%5clis%20v%c3%a5rddata%20totalproduk tion%20hsn.qvw&host=qvs%40cluster 18

kategoristing av patientgrupper samt utifrån andra hänsyn. Pilotprojekt görs i den skånska primärvården där analyspaket av segmenterade patientgrupper utgör såväl bättre planeringsunderlag som underlag till förbättringsarbete. Kvalitetsbristkostnader i fokus En central utgångspunkt för Strategi för förbättringsarbete 2016-2020 var att aktivt jobba med kostnader för bristande kvalitet. 5 Kvalitetsbristkostnader är oförmåga att möta uppställda krav eller att tillfredsställa medborgares/patienters uttalade och underförstådda behov och förväntningar. Kvalitetsbristkostnader är omfattande i alla organisationer. Varje verksamhet behöver aktivt jobba med frågan. 6 Systematiskt förbättringsarbete Strategi för förbättringsarbete i Region Skåne år 2016-2020 identifierar 6 områden där förbättringar inom dessa områden har stor potential att öka kvalitet och minska kostnader. Utgångspunkten för strategin är att minska kvalitetsbristkostnader genom att alla chefer och medarbetare jobbar med ett systematiskt ständigt förbättringsarbete. Inledningsvis har stort fokus lagts på att öka chefers förmåga att jobba med ständiga förbättringar. Utbildningsprogram för chefer, verksamhetsutvecklare och förbättringsledare genomförs kontinuerligt. Närmare 92 procent av deltagarna på utbildningarna anger att de rekommendera utbildningen till en kollega. Ett alumni nätverk bestående av alla deltagare som genomgått utbildningarna har etablerats med årligt möte i juni varje år för vidare kunskapsspridning. En strategi rörande patient/närstående håller på att utvecklas. Strategins utgångspunkt är de erfarenheter som finns av olika sätt att involvera patienter/närstående i utvecklingen av hälso- och sjukvården ska tas tillvara och utvecklas. Patienter som deltagare i förbättringsteam eller formella rådsfunktioner till verksamheten finns. Cancervården kan visa på såväl patientråd som mätningar av patienters upplevelse. I takt med att de standardiserade vårdförloppen implementeras är det också viktigt att patienternas upplevelse återförs verksamheten för vidare verksamhetsutveckling. Vidare, genom SKL kan avrop göras för att åstadkomma löpande mätningar av patientupplevd kvalitet. Tester på förbättringsåtgärder genomförs under hösten 2017. Region Skåne är också med i SIS (Swedish standards institute) standardiseringsarbete kopplat till personcentrering. Nollvision i vården är visionen för Region Skånes patientsäkerhetsarbete. Patientsäkerhetsarbete fortgår i stor omfattning varje dag. Resultat för detta arbete finns ovan inom området säker vård. Region Skåne ligger i framkanten gällande arbetet med innovationsupphandling inom området fallprevention. Innovations-upphandlingen skapar såväl nya tjänster och produkter som nya insikter om hur medborgare med fallrisk kan undvika fall vilket ger bättre livskvalitet. Stort fokus i förbättringsarbetet ligger på hantering av läkemedel. Ett omfattande regionövergripande förbättringsarbete drivs med syfte att öka andelen aktuella läkemedelslistor. Studier, problemanalys genomförs och förbättringsåtgärder testas. Vidare, Eped är ett elektroniskt beslutstöd inom barnsjukvården. Sedan mars 2016 finns det en regional eped redaktion och inom neonatologi/ barnintensivvård/ kirurgi/kardiologiområdet. Ett nationellt och regionalt kontaktnät har upprättats samt ett utvecklingsarbete genomförts i Melior. Befintlig information i eped kompletterats med 5 Strategi för förbättringsarbete i Region Skåne 2016-2020 6 Vanliga exempel på kvalitetsbristkostnader är: Procedurer som behöver göras om, Felaktiga läkemedelslistor, När patienter är inskrivna längre än förväntat då de utsatts för undvikbar vårdsskada eller när patienter oplanerat återinskrivs, Brister kopplade till patienter och närståendes delaktighet, Sena avbokningar till besök, Kontrollkostnader då tillit saknas, Bristande kommunikationsflöde i hierarkiska organisationer, Bristande psykologisk säkerhet, Kostnader för övertid, Hög personalomsättning, Bristande kontinuitet, Outnyttjade gemensamma resurser som operationsavdelningar, diagnostik mm 19

regionens erfarenheter. I maj 2017 infördes vidare en viktbaserad rimlighetskontroll för barn i Melior och i november 2017 planeras det för att integrera eped fullt ut i Melior för de enheter som i dagsläget använder läkemedelsmodulen i Melior. För de enheter som i dagsläget inte använder läkemedelsmodulen i Melior planeras eped fullt ut integreras i Melior under första kvartalet 2018. Produktions- och kapacitetsplanering är inte etablerat i alla Region Skånes verksamheter. Metoder, arbetssätt och även förvaltningsspecifika strategier finns. Regiongemensamma utbildningsinsatser planeras i samarbete med förvaltningarna där även e-learningmoduler utvecklas. Den avgörande förändringen kommer i samband med när en sammanhållen digital vårdmiljö finns. Det kommer innebära dramatiska förbättringar i att åstadkomma såväl realtidsuppföljningar av hela regionens kapaciteter som strategisk hierarkisk produktionsplanering. Daglig styrning översatt som pulsronder/möten och liknande förkommer i allt större utsträckning. Skärpan kring detta område ökar genom implementering av betalansvarslagen i årsskiftet 2017/2018. Region Skåne kan uppvisa goda erfarenheter av pulsmöten. Inom området kunskapsstyrning har implementering av vårdprogrammen kring artros och sepsis bidragit med ett stort lärande kring hur framgångsrik implementering kan gå till. En etablerad struktur införandegruppen utvecklar processer för hur såväl nationella, regionala och lokala vårdprogram kan implementeras. Se även under kunskapsbaserad vård. För närstående och patienter är övergångar mellan vårdformer, huvudmän eller mottagning och avdelning något som uppfattas som väldigt utmanande både ur koordineringssynpunkt som patientsäkerhetsrisk. Genom avtalet med kommunerna har förutsättningar skapats för att aktivt adressera frågan. Regiondirektören har fattat beslut om att särskilt utveckla och vidga frågeställningen till att överhuvudtaget se över den nära vården. Regiondirektören har fattas beslut om att tillsätta ett projekt på temat att utveckla den nära vården. Projektet ligger i linje med Hälso- och sjukvårdsavtalet. 20

Prioriterade områden Primärvården befolkningens naturliga förstahandsval Flera grupper, både nationellt och inom region Skåne arbetar med att utveckla primärvården, både dess uppdrag och förutsättningarna för att uppfylla befolkningens behov. Region Skåne bevakar och deltar aktivt i de nationella diskussionerna. Några viktiga regionala insatser i det fortsatta arbetet är bättre IT-stöd, bättre statistikunderlag och förbättrat samarbete med kommunerna i enlighet med hälso- och sjukvårdsavtalet. Projektet Utveckling av den nära vården startas nu i samklang med avtalet och i linje med övriga regionala initiativ. Projektet ansluter tydligt till de nationella utredningarna God och nära vård och Effektiv vård liksom den tidigare genomförda översynen av Hälsovalet. Många konkreta insatser pågår, här ett axplock: Fram till juli månad har över 1000 patienter blivit inskrivna den nya vårdformen med vårdteam via SIP. I Helsingborg, där primärvårdens kvälls-och-helgmottagning är samlokaliserad med akutmottagningen triageras 45-50 procent av patienterna antingen till vårdcentralens ordinarie öppettider eller hem till egenvård. Kunskapen och kompetensen för att upptäcka och behandla psykisk ohälsa ska förstärkas i primärvården och bland annat pågår ett pilotprojekt med psykologer i första linjen som innebär bokningar till psykolog direkt utan föregående läkarbedömning. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser ska öka. Flera familjecentralsliknande verksamheter har utvecklats till kompletta familjecentraler, bland annat i Helsingborg och Ängelholm. Flera är nu startklara, närmast en ny i Svalöv första september. Nationellt kliniskt kunskapsstöd för primärvården som samordnas av SKL går framåt och regionen står för fyra ämnesgrupper; barn- och ungdomshälsa, nervsystem smärta, njurar och urologi och mäns hälsa. I början av september är 50 riktlinjer klara för granskning. Tillgänglig och effektiv akutsjukvård Övergripande mål Tillgänglighet, kompetens och effektivitet inom akutsjukvården ska förbättras jämfört med 2016 Akutsjukvård Andel patienter som nås inom 20 min av ambulans vid prio I larm (median) Andel patienter med misstanke om svår sepsis som erhåller antibiotika inom 1 timme Vistelsetid på akutmottagning som understiger 4 timmar Tillgänglighet till operation av höftfraktur inom 24 timmar Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart IDnr ID0211 ID0303 ID0068 ID0081 Målnivå 2017 ID0269 < 40.0 min Utfall janaug 2017 > 90 % 84,7 97,9 Utfall 2016 Utfall 2015 > 80 % 62,4 64,6 66.6 > 80 % 72,2 71,4 73.1 51,0 * 50,0 49,5 21

Andel reperfusionsbehandlade (trombolys eller trombectomi) vid stroke *Avser maj 2016 till och med april 2017 ID0153 > 90 % 71,6* 70,3 71,6 Inom området akutsjukvård följs indikatorer som beskriver det akuta omhändertagandet vid stroke, hjärtinfarkt och höftfraktur. Patienter med stroke får i hög grad propplösande behandling. Tiden till behandlingsstart är fortfarande längre än uppsatt målnivå men utvecklingen går åt rätt håll. Vid höftfraktur är målsättningen att minst 80 procent av patienterna ska opereras inom 24 timmar. Andelen har förbättrats något under 2017. Endast inom Kryh uppnås målvärdet. Sedan många år mäts vistelsetiden för alla patienter som uppsöker regionens akutmottagningar. Målsättningen är att minst 80 procent ska lämna akuten inom fyra timmar. Resultatet har under flera år pendlat mellan 60-70 procent med lägst måluppfyllelse på de största akutmottagningarna. Resultatet för 2017 är lägre än föregående år. Som en följd av begränsat antal disponibla vårdplatser och ofta förekommande överbeläggning måste patienter i vissa fall kvarstanna under lång tid på akutmottagningen. Under första hälften av 2017 nåddes 85 procent av alla prio 1-uppdrag i Region Skåne av ambulans inom 20 minuter. Det politiskt ställda målet är 90 procent. Arbete har påbörjats med att se över resursutnyttjandet på annat sätt med bland annat dynamisk dirigering för att nå upp till målet samt ett förändrat arbetssätt och resursutnyttjande i samband med organisationsförändring. I enlighet med Region Skånes vårdprogram för svår sepsis (blodförgiftning) har rutiner för sepsislarm implementerats på samtliga sjukhus i Skåne. Målsättningen är att tidigt identifiera patienter som har eller riskerar svår sepsis. Målet är att alla patienten ska få intravenös antibiotika och understödjande behandling inom en timme efter ankomst till akutmottagningen. Redan ett år efter implementering av vårdprogrammet erhåller mer än 95 procent av alla patienter antibiotika inom en timme. Högkvalitativ cancervård i hela Skåne Övergripande mål Patientens väntetid från välgrundad misstanke om cancer till behandlingsstart ska följa målen i de nationella standardiserade vårdförloppen Alla cancerpatienter ska erbjudas kontaktsjuksköterska Indikatorer (standardiserade vårdförlopp) IDnr Målnivå 2017 Utfall janjul 2017 Utfall 2016 Utfall 2015 Akut myeloisk leukemi ID0272 > 80 % 93,8 91,7 69 Huvud Halscancer ID0273 > 80 % 60,8 56 51 Matstrupe-magsäckscancer ID0274 > 80 % 37,8 31,8 43 Prostatacancer ID0275 > 80 % 42,2 31,9 32 Urinblåsecancer ID0276 > 80 % 14,2 11,6 13 Lungcancer ID0277 > 80 % 29,1 23,9 22

Bröstcancer ID0278 > 80 % 48,0 56,5 Tjock- och ändtarmscancer ID0279 > 80 % 42,3 53,9 Lymfom ID0280 > 80 % 34,5 36,5 Allvarliga ospecifika symtom AOS ID0307 > 80 % 69,0 Bukspottskörtel ID0308 > 80 % 28,8 Cancer med okänd primärtumör ID0309 64,4 > 80 % CUP 59,8 Gallblåsa ID0310 > 80 % 12,0 22,2 Hjärntumör ID0311 > 80 % 75,7 62,5 Lever ID0312 > 80 % 16,7 Hudmelanom ID0313 > 80 % 76,6 Myelom ID0314 > 80 % 75,0 Äggstockscancer ID0315 > 80 % 40,7 Kontaktsjuksköterska ID0242 > 80 % 32,2 33,5 2015 redovisar utfall för de fem första förloppen som startades andra halvåret, 2016 redovisar utfall för de förlopp som varit igång minst 10 månader Införandet av Standardiserade vårdförlopp, SVF, vid misstanke om cancer följer Region Skånes handlingsplan för 2017. De nationella målen för 2017 är redan uppfyllda och vi har nu 26 fungerade SVF i drift. Sedan januari 2016 har det startats 17 566 SVF i Skåne och som en jämförelse har det under samma period startats 8 448 i Stockholm och 14 075 i VGR. Under 2017 kommer i Skåne ca 6 000 personer, dvs. 75 procent av alla som får cancer, få diagnosen efter en SVF utredning. Det nationella målet är att 70 procent skall få sin cancerdiagnos via en SVF 2020. Måluppfyllelsen var låg vid starten 2015 och ett stort förbättringsarbete har genomförts och genomförs dagligen i hela Skåne i både privat och offentligt finansierad vård. Måluppfyllelsen förbättras hela tiden och under jan-juni 2017 genomförs ca 50 procent av de standardiserade vårdförloppen inom utsatt tid. Det nationella målet är att 80 procent skall klara måltalen 2020. Från start av ett SVF till behandling tar det i medeltal 40 dagar och därför redovisas siffror för patienter som har startat och avslutat SVF januari till juni 2017, då flera patienter som startade juli och augusti inte ännu har startat behandling. Skulle de siffrorna vara med skulle resultatet bli falskt positiva. Totalt har 8239 SVF förlopp startats i Skåne. 3 064 har fått en cancerdiagnos efter genomgången SVF, vilket betyder att 37 procent av de som går in i SVF har cancer och att ca 75 procent av alla som får en cancerdiagnos i Skåne 2017 får den via en SVF utredning. Det finns en stor variation inom de olika SVF processerna hur stor andel som har cancer. De process som har lägst andel är prostatacancer och vi bedömer det som att vi har missat att registrera patienter som genomgår SVF hos privata urologer, vilket vi nu i höst kommer rätta till. Totalt i Skåne så klarar 50 procent det nationella tidsmålet från välgrundad misstanke till start behandling. Det tar i medeltal 39 dagar. Motsvarande siffror jan-juni 2016 var 45 procent på i medeltal 47 dagar. I alla tre sjukvårdande förvaltningar ser man samma positiva utveckling, men det varierar inom de olika SVF processerna hur resultaten ser ut. De största förbättringarna ses inom prostata och lunga. Under 2015 klarades det nationella tidsmålet vid prostatacancer SVF vid 32 procent av fallen och medelutredningstiden var 92 dagar. Nu klaras tidsmålet i 40 procent av fallen på en medeltid om 70 dagar. För kirurgi vid prostatacancer har medeltiden minskats från 132 dagar till 91 dagar. Motsvarande siffror för lungcancer har inte förbättrats lika mycket men en mycket positiv trend ses efter stora satsningar på till ex CT-PET, specifik ultraljudsundersökning samt thoraxkirurgi. 23

Förlopp med lägst resultat är fortfarande urinblåsa och galla/lever/bukspottkörtel. Vi ser också en svag försämring av resultaten för bröstcancer och tjock- och ändtarmscancer på SUS vilket framför allt förklaras av bristen på operationsplatser och vårdplatser. Det har under januari till mars 2017 skickats ut 1 387 enkäter till patienter som har gått igenom SVF i Skåne. 57 procent har svarat på enkäten. Fler patienter med cancer än de som inte hade cancer har svarat. Viktigaste resultaten är; Skånes resultat skiljer sig inte från övriga landet. Ingen stor förändring i resultaten från tidigare år förutom att fler har fått information att de skall genomgå en SVF. 94 procent är väldigt nöjda med vårdpersonalens bemötande 86 procent har fått information att de utreddes för misstanke om cancer Endast 47 procent har fått information om att ta med en närstående när utredningsresultatet skall presenteras Alla som får en cancerdiagnos skall få stöd av en kontaktsjuksköterska. Bedömningen är att detta sker i hela Skåne. Denna bedömning baseras på resultat i kvalitetsregister samt journalgenomgångar i alla tre förvaltningarna. Det uppföljningsverktyg som skall följa detta ger ännu inte adekvata siffror som går att lita på. Bättre förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa Övergripande mål Kvinnor i förlossning ska omhändertas på vald förlossningsavdelning och hänvisning ska ske endast då kvinnans medicinska tillstånd kräver vård på annan förlossningsavdelning Indikator IDnr Målnivå 2017 Utfall janaug 2017 Utfall 2016 Hänvisning till annan förlossningsavdelning ID0263 <5 % 6,1 6,2 6 Utfall 2015 Kvinnor i förlossning ska omhändertas på vald förlossningsavdelning och hänvisning ska ske endast då kvinnans medicinska tillstånd kräver vård på annan förlossningsavdelning. Tre av fem sjukhus uppnår målet på mindre än fem procent. Helsingborgs sjukhus och SUS Malmö ligger sedan en lång tid tillbaka stabilt med god måluppfyllelse. Centralsjukhuset i Kristianstad har viss variation månadsvis men når målet totalt sett för perioden. Sjukhuset i Ystad har hänvisat 9,3 procent, med variation månadsvis upp till 13,6 procent vilket är 24

något bättre jämfört med föregående mätperiod. SUS Lund ligger fortsatt långt från måluppfyllelse och hänvisade 15,8 procent av patienterna. Den dominerande orsaken till att kvinnor hänvisas till annan förlossningsavdelning är att antalet förlossningsrum inte räcker till. Arbete pågår, inom befintliga verksamheter och lokaler, för att effektivisera processer så att förlossningsrum frigörs. Med det ökande antalet förlossningar är det dock utmanande inom befintlig verksamhet att tillgodose behovet. Under våren har en strategisk plan för bättre förlossningsvård och kvinnors hälsa 2017-2019 med handlingsplan för 2017-2018 tagits fram och arbetet i linje med planerna är påbörjat. Psykisk hälsa Övergripande mål De psykiatriska patientprocesserna ska vara sammanhållna, patienten ska vara delaktig i planering av vården och patientnöjdheten ska vara högre än rikssnittet Följsamheten till vårdprogram och riktlinjer samt täckningsgraden i psykiatriska kvalitetsregister ska förbättras jämfört med föregående år Antal självmord ska minska, nollvision ska råda Tillgängligheten till psykiatrisk vård ska öka jämfört med föregående år Barn med psykisk ohälsa, utvecklingsstörning och barn som far illa ska tidigt identifieras genom samverkan med socialtjänst och elevhälsa Indikatorer IDnr Målnivå 2017 Utfall jan-juli 2017 Utfall 2016 Utfall 2015 Samordnad individuell plan för patienter ID0001 >10% med psykisk sjukdom ökning/år -1 7 % - Tvångsåtgärder ID0002 >10% minskning/år -22 % 1 % - Förskrivning av Pregabalin (Lyrica mfl) ID0042-1,2 0 ökning/år -16,2 % % 4,2 % Återfallsförebyggande läkemedel vid ID0045-2,9 >5% ökning/år 13 % alkoholmissbruk % -1 % ID0221 35 % Fetma hos patienter med bipolär sjd och Bipolär 60% psykos PsykosR tom mars Suicidprevention - återbesök inom 8 dagar ID0009 >55 % 52 53 53 Tillgänglighet barn och unga med psykisk ohälsa, genomförda förstabesök inom 30 dagar ID0079 >95 % 85,1 91,2 94,5 Tillgänglighet till vuxenpsykiatri inom 30 dgr ID0233 >60 % 37,9 42,7 47,1 Antal akutsökanden på vuxenpsykiatriska ID0222 ingen ökning 12 % -13 % 10 % akutmottagningar 25

Nedanstående text är hämtad från Sunds verksamhetsberättelse De psykiatriska patientprocesserna ska vara sammanhållna, patienten ska vara delaktig i planering av vården och patientnöjdheten ska vara högre än rikssnittet Psykiatri Skåne arbetar med olika modeller för sammanhållna vårdprocesser. Som exempel kan nämnas att alla patienter erbjuds ett suicidpreventivt återbesök i öppenvård inom åtta dagar efter heldygnsvård. Det finns också möjlighet till kontakt med mobila team eller mellanvård som en övergång mellan heldygns- och öppenvård. Psykiatri Skåne arbetar också för att tiden mellan utredning och behandling ska bli så kort som möjligt. Det finns olika behandlingar som det är lång väntetid till, ett exempel är könsidentitets-teamet, KIT. Utredning och behandling pågår under flera år och med ett flertal aktörer inblandade. För en ökad patientdelaktighet och ett snabbare omhändertagande arbetar psykiatrin i Skåne för att införa ACT/F-ACT team i alla verksamhetsområdena. Idag finns totalt 17 team. Andra delaktighetsprojekt är Brukarstyrda Inläggningar, Patientforum och Blåappen, var god se beskrivning nedan. Genom att förbättra arbetet med vårdplaner och SIP ökas också patienternas delaktighet. Under första halvåret av 2017 har ingen patientnöjdhetsenkät genomförts. Några verksamhetsområden är piloter för nya nationella patientenkäten, NPE. ACT/FACT Assertive community treatment/ flexible assertive community treatment Psykiatri Skåne har som mål att utveckla integrerade verksamheter inom öppenvården och som ett led i detta beslutades under 2016 att programtrohetsmätning gentemot ACT och FACT skulle genomföras. ACT och FACT är båda heltäckande psykiatriska program genom vilka man organiserar vård och omsorg tillsammans med kommunen för att möta patientens behov på ett effektivt sätt. ACT är ett multiprofessionellt fullserviceteam där både sociala stödinsatser och psykiatrisk behandling erbjuds personer med allvarlig psykisk sjukdom i långsiktiga kontakter med intensitet upp till dagliga hembesök. Den ordinarie vården har inte förmått att möta dessa patienters behov på ett tillfredsställande sätt. FACT är utvecklat ur ACT och innebär att vård och omsorg ges på två nivåer: sedvanlig behandling via kontaktperson och läkare eller insatser från hela teamet i enlighet med principerna från ACT, för ett snabbt och effektivt omhändertagande då patientens behov av insatser tillfälligt ökar. Programtrohetsmätning har genomförts i 16 av 17 team fram till maj 2017. Utvärderingen visar att vi nu har två programtrogna ACT-team i Skåne. Inget av FACT-teamen visar efter en första mätning på fullgod programtrohet. Teamen följs kontinuerligt med nya mätningar och utvärdering av förbättringsområden. Brukarstyrda inläggning Brukarstyrda inläggningar är ett arbetssätt där patienten i allra högsta grad är delaktig i sin egen vård. Detta har också lett till en ökad patientnöjdhet. Projektet utvärderar om Brukarstyrda inläggningar kan utgöra en säker, god och effektiv vårdform som såväl patienter som personal är tillfredsställda med. Metoden skiljer sig från vanliga inläggningar då patienten, och inte som idag läkaren, avgör när inläggning är indicerad. Detta sker utifrån ett kontrakt som individen tagit fram tillsammans med sin samtalskontakt i öppenvården och en omvårdnadspersonal från heldygnsvården. Individen får möjlighet att lägga in sig själv max tre dagar åt gången, max tre gånger i månaden. Metodens övergripande syften är att förebygga suicid och självskada, samtidigt som autonomin stärks och tillgängligheten är stor. Kontraktet innehåller såväl individuella som standardiserade delar. 26

Projektet implementerar och utvärderar metoden i form av en randomiserad, kontrollerad studie. Detta räknas som det främsta sättet att utvärdera kliniska behandlingar. Metoden kräver att samtliga allmänpsykiatriska och akutpsykiatriska enheter samverkar. Som kvalitetsstämpel har projektet erhållit en tre-årig delfinansiering från Vetenskapsrådet, vilket räknas som de nationellt mest prestigefyllda forskningsmedlen man kan ansöka om. Finansiering även från Mats Paulssons stiftelse. Patientforum Patientforum är ett forum för inneliggande patienter att framföra synpunkter på vården med stöd av utomstående samtalsledare med egen erfarenhet av psykisk ohälsa/sjukdom. Synpunkterna tas tillvara för utveckling och förbättring av vården på enheten och på kliniken. Psykiatri Skåne har under 2016 startat upp ett antal patientforum i heldygnsvården. I samarbete med NSPH-Skåne har vi tagit fram en plan för utökning med målet att patientforum ska finnas på alla heldygnsvårdsenheter i psykiatrin. För närvarande finns 15 forum i våra verksamheter. Blåappen Barn- och ungdomspsykiatrins regionala akutavdelning i Malmö har färdigutvecklat och börjat använda en ny mobil lösning (app) i vården av ungdomar inlagda inom heldygnsvård, den så kallade "Blåappen". Namnet på appen syftar till den depressiva färgen blå, men också till hopp. Appen samlar in viktig information om hur patienterna mår och hur patienter och vårdnadshavare upplever vården. Den innehåller frågeformulär som till exempel skattning gällande depression, ångest, självskadebeteende, drogvanor och livskvalitet. Tanken är att ungdomarna ska börja använda Blåappen redan när de är inlagda och sedan med hjälp av den egna mobilen fortsätta hemifrån, efter utskrivning. Vårdplaner SIP För ökad delaktighet och samverkan är arbetet med vårdplaner och SIP viktigt och värdefullt. Psykiatrin har tagit initiativ till samarbete med Kommunförbundet gällande SVPL, vilket är ett stort problem i några av våra 33 kommuner. Informationsmaterial för väntrum, gällande vårdplaner, har tagits fram och informationsfoldrar för patienterna kommer att tas fram i samverkan med brukarorganisationerna. Heldygnsvård. Psykiatri Skånes mål: 75 procent av alla patienter som skrivits ut från slutenvården under 2017 ska ha en vårdplan senast tredje vårddygnet. Följs endast upp på verksamhetsnivå för att slippa dubbelregistrering av KVÅ-kod då patient byter avdelning inom samma VO. 30 juni når psykiatrin upp till 73 procent. Öppenvården Psykiatri Skånes mål: 50 procent av alla patienter med mer än ett besök under året ska ha en vårdplan senast efter tredje besöket. Målet bryts ner per enhet, vissa ska kanske ha mer än 50 procent vissa kanske mindre än 50 procent. Totalt ska Psykiatri Skåne göra, i snitt, 1800 vårdplaner per månad. 30 juni når psykiatrin upp till 82 procent av detta. SIP Psykiatri Skånes mål: Minst 10 procent av alla vuxenpsykiatriska patienter och minst 10 % av alla barn- och ungdomspsykiatriska patienter ska erhålla en SIP. Bryts ner per enhet, med mål i antal SIP per enhet. Totalt ska Psykiatri Skåne göra, i snitt, 460 SIP per månad. 30 juni når psykiatrin upp till 85 procent av detta. 27

Följsamheten till vårdprogram och riktlinjer samt täckningsgraden i psykiatriska kvalitetsregister ska förbättras jämfört med föregående år Uppdatering av täckningsgrad för aktuella kvalitetsregister kommer senare under hösten och kommer därför att kommenteras i årsberättelsen. Standardiserade vårdprocesser: Psykiatri Skåne har inlett ett arbete för att undersöka möjligheten att inom psykiatrin, i ökad omfattning, kunna utreda och behandla psykiska sjukdomstillstånd standardiserat med möjlighet till anpassningar utifrån individens behov (individanpassad vårdprocess). Antal självmord ska minska, nollvision ska råda Psykiatri Skåne arbetar målmedvetet utefter nollvisionen för suicid. Första halvåret har antalet anmälda suicid enligt Lex Maria minskat med över 30 % jämfört med förra året. Vid jämförelse med 2013 är minskningen hela 57 procent och den har skett succesivt. Motsvarande minskning ses ännu inte i den totala suicidstatistiken nationellt vid jämförelse med 2014/2015, minskningen där var knappt 4 procent. Siffrorna för 2016/2017 blir publika om ett halvår respektive ett år. De senaste årens succesiva minskning av suicid inträffade inom fyra veckor efter senaste vårdkontakt med psykiatrin är ett resultat av aktiv fortlöpande satsning på bemötande, suicidpreventionskunskap och suicidriskbedömningskompetens bland annat genom SPiSS, TERMA, bemötandeutbildningar, projektet bättre vård mindre tvång, patientdelaktighet och patientbemötande. Andra framgångsfaktorer är ett mycket strukturerat kontinuerligt patientsäkerhetsarbete i ny patientsäkerhetsorganisation och med nya metoder för riskeliminering såsom Gröna korset och även säkerställande av förbättringsåtgärder via verksamhetsdialoger och dubbelkontroll i AvIC. Även psykiatrins prehospitala samarbetspartners (polis, ambulans, Trafikverket, Falcks hembesöksbilar med flera) har bidragit bland annat genom sin kompetensutveckling, trafikstopp vid risk för tågpåkörning och genom sin satsning på gott bemötande. Tillgängligheten till psykiatrisk vård ska öka jämfört med föregående år Neuropsykiatriska utredningar Fortsatt ökning av inflödet. Trots att verksamheterna arbetar intensivt med såväl köerna som metodutveckling, är måluppfyllelsen låg. Genomförda besök inom 30 dagar BUP 83 procent av patienterna får första besök inom 30 dagar, målet är 90-95 procent. Samtalen till En Väg In, EVI, ökar kontinuerligt. Genomförda besök inom 30 dagar VUP 28

39 procent av patienterna får första besök inom 30 dagar. Psykiatri Skåne följer nationella vårdgarantin 90 dagar. Till och med maj har 82 procent erhållit sitt första besök inom nationella vårdgarantin. Antal akutsökande Målet är att antal akutsökande ska minska. Genom att arbeta inom ramen för mångbesökarprojektet i Kristianstad (*se beskrivning nedan) är viss förbättring nådd, eftersom antalet besök till akutmottagningen minskat med 6 procent första halvåret 2017 medan övriga akutmottagningar har ökat besöksfrekvensen. Helsingborg står för den största ökningen, 24 procent. Andel patienter med vistelsetid mindre än fyra timmar på akutmottagningen Andel patienter som vistas på akutmottagningen mindre än fyra timmar har ökat under första halvåret 2017 jämfört med 2016. Från 84,3 procent till 85,5 procent. Detta hänger delvis samman med mångbesökarprojektet i Kristianstad där 96,2 procent av patienterna träffar en läkare inom en timme. Barn med psykisk ohälsa, utvecklingsstörning och barn som far illa ska tidigt identifieras genom samverkan med socialtjänst och elevhälsa Inom BUP i Skåne ger En väg in råd, stöd och hänvisning till barn och ungdomar, föräldrar och samverkanspartners så att det ska vara lätt att tidigt få kontakt och hjälp för att förebygga psykisk ohälsa. Tidig upptäckt av psykisk ohälsa och tidiga insatser görs i Skåne genom Första Linjen, där mycket samverkan sker med elevhälsan. Alla Första linjenmottagningar har en kontaktperson som samverkar med elevhälsan i varje kommun. Orosanmälningar: Angående barn som far illa är det av största vikt att, oavsett vårdnivå, uppmärksamma och agera vid misstanke. I alla BUPs verksamheter pågår ett ständigt arbete med att informera och utbilda medarbetare, det senaste halvåret ser vi en ökning av orosanmälningar enligt socialtjänstlagen med 5 procent, som kan återspegla detta arbete. Barnhälsovården och skolan har uppdraget att identifiera och att utreda/diagnosticera misstanke om utvecklingsstörning. Skolan har även ansvar för individuella anpassningar för varje barn i behov av särskilt stöd. När samtidig psykisk ohälsa förekommer sker samverkan med Första linjen, BUP och Habiliteringen, där stöd och hjälp och vid behov behandling erbjuds. Övriga kvalitetsområde Diabetes sjukhus Diabetes Sjukhus IDnr Målnivå 2017 Utfall maj 16- apr 17 Utfall 2016 Andel med HbA1c >70 mmol/mol (T1D 18 år) ID0193 < 20 % 23 22 27 Andel med blodtryck 140/85 (T1D 18 år) ID0236 > 90 % 83 77 73 Median-HbA1c (T1D >18 år) ID0237 < 64 mmol/mol 61 62 63 Andel som genomgått fotundersökning ID0194 senaste året (T1D >18 år) > 99 % 92,1 93.4 88 Andel som genomgått ID0195 ögonbottenundersökning senaste 2 åren 98 % 95 96,6 70 (T1D >18 år) Andel icke-rökare (T1D >18 år) ID0196 95 % 86,5 87,5 83 Utfall 2015 29

Samtliga värde utom medianvärde HbA1c är hämtade från NDR s utdataportal Knappen. Resultaten för diabetesvården på sjukhus, som i huvudsak omfattar typ 1-diabetes, är förhållandevis stabila över åren. Dock noteras en klar förbättring avseende blodtryckskontroll. Ögonbottenscreening av diabetiker är viktig för att i tid upptäcka behandlingsbara förändringar. Nya rutiner för att ytterligare förbättra täckningsgraden håller på att tas fram av expertgrupp ögon i samverkan med expertgrupp diabetes. Fotundersökningarna behöver prioriteras ytterligare. Andelen icke-rökare har sedan 2014 stigit men här finns mer att göra. Diabetes primärvård Diabetes Primärvård IDnr Målnivå 2017 Utfall maj 16-apr 17 Utfall sep 14-aug 15 Andel med HbA1c >70 mmol/mol ID0197 10 % 11 11 (T2D* 18 år) Andel med blodtryck 140/85 (T2D 18 år) ID0198 65 % 69 50 Median-HbA1c (T2D >18 år) ID0199 < 55 51 50 mmol/mol Andel som genomgått fotundersökning ID0271 99 % 89 86 senaste året (T2D >18 år) Andel som genomgått ID0201 96 % 86 ögonbottenundersökning senaste 3 åren (T2D >18 år) Andel icke-rökare (T2D >18 år) ID0202 95 % 86 Inom primärvården uppnås målen för tre indikatorer (andel HbA1c, blodtryck och medianvärde HbA1c). För fotundersökning och ögonbottenundersökning kan resultaten ytterligare förbättras. Variationen mellan vårdcentralerna är mycket stor. Genom fortsatt satsning på certifiering av vårdcentraler och uppsökande verksamhet med diabeteskoordinatorer förväntas resultaten på sikt förbättras. Hjärtsjukvård Hjärtsjukvård IDnr Målnivå Utfall maj Utfall Utfall 2017 16-apr17 2016 2015 Reperfusion vid hjärtinfarkt (STEMI/LBBB) ID0152 > 85 % 93,2 93 93 Reperfusion vid hjärtinfarkt (STEMI/LBBB) inom ID0153 rekommenderad tid > 90 % 71,6 72 74 Kranskärlsröntgen hos målgrupp vid ID0154 hjärtinfarkt (NSTEMI) > 80 % 95,6 96 95 Specifikt läkemedel (P2Y12-blockerare) vid ID0155 hjärtinfarkt (NSTEMI) > 90 % 97,2 97 97 Läkemedel (ACE-hämmare/ARB) hos målgrupp ID0156 vid hjärtinfarkt > 90 % 90,4 91 91 Täckningsgrad i kvalitetsregister ID0157 > 95 % 89,5 74 72 Andelen med hjärtinfarkter < 75 år i RIKS-HIA ID0158 > 90 % 76,9 som genomgår uppföljning Andelen rökare som slutat efter 12-14 månader ID0159 > 70 % 58,3 55 55 Andelen som deltagit i fysiskt träningsprogram ID0160 > 60 % 57,8 63 59 efter 12-14 månader 30

Andelen med ett systoliskt blodtryck < 140 mm Hg efter 12-14 månader Akut återinskrivning inom 30 dagar efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt ID0163 ID0043 > 75 % 78,4 76 73 <10 % 12 13 11 Hjärtsjukvårdens kvalitet följs via nationella kvalitetsregistret Swedeheart. Region Skånes resultat är för flera indikatorer något bättre än rikets och resultatet har förbättrats för flera indikatorer. Andelen hjärtinfarktpatienter som deltagit i fysiskt träningsprogram har ökat, men andelen som slutat röka ligger fortfarande under målet. 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Hälsostaden Kryh Sund SUS Region Skåne 2014 2015 Index 2016 (jan-aug) Index 2017 (april 16-maj17) Index hjärtsjukvård (för 10 av 11 indikatorer). Resultaten är stabila på kort sikt men har successivt förbättrats sett över en längre tidsperiod. Man ser också skillnader mellan förvaltningarna med klart bäst resultat på SUS. Inom området sekundär prevention (rökstopp, fysisk aktivitet) finns fortfarande mycket att förbättra. Akuta återinskrivningar inom 30 dagar efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt ligger väsentligen stabilt kring 12 procent. Patienter med multisymptomatologi, där hjärtsjukdomen är en del, kan felaktigt komma att belasta återläggningsfrekvensen. Det behöver inte vara hjärtsjukdomen i sig som är orsaken till återinläggningen. Stroke Strokesjukvård Andel direktintag på strokeenhet, IVA eller NKK Andel reperfusionsbehandlade (trombolys eller trombectomi) vid stroke (alla åldrar) Andel med antikoagulatiabehandling efter kardioembolisk hjärninfarkt (<80 år) IDnr ID0270 ID0131 ID0151 Målnivå 2017 Utfall maj 2016 - apr 2017 Utfall sept 2015- aug 2016 Utfall maj 2015- april 2016 > 90 % 78,7 77,7 79,4 > 15 % 19,9 19,1 18,7 > 70 % 87,7 82,6 85 31

Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart Andel ADL-oberoende 3 månader efter stroke Andel nöjda med rehabilitering, 3 mån efter stroke Andel med fullt tillgodosedda behov av stöd och hjälp efter 3 månader Andel med blodtryckssänkande behandling efter stroke Andel med statinbehandling efter hjärninfarkt Andel med rökstopp 3 mån efter stroke Andel med uppföljningsbesök i öppenvård hos läkare och/eller sjuksköterska efter 3 månader ID0269 ID0150 ID0203 ID0204 ID0205 ID0206 ID0207 ID0208 < 40 min 51,5 min 50,0 49,5 > 80 % 80,5 82,0 81,9 > 87 % 90,4 89,9 88,8 > 75 % 67,7 62,9 60,9 > 80 % 77,3 75,4 76,3 > 75 % 77,2 77,6 77,1 > 80 % 35,3 41,1 44 > 90 % 83,0 85,7 86,6 Reperfusionsbehandlingen är i stort sett uppe vid målet medan tiden till reperfusion är ojämnt fördelad över regionen. Andelen patienter som skrivs in direkt på strokeenhet eller motsvarande fortsätter vara alltför låg, även här med stora regionala skillnader. Antikoagulantiabehandlingen har klart förbättrats, FV Sund knappar nu in på de övrigas försprång och höjer totala värdet. Andelen som får fullt tillgodosedda behov efter tre månader har höjts betydligt, syns särskilt i Kryh. Antalet individer som uppgetts röka vid insjuknandet är extremt lågt och andelen som slutat är därför inte meningsfull i jämförelsen. Att antalet uppföljningsbesök i öppenvården minskat kan vara ett resultat av strategin att flytta över patienter till primärvården vilket kan ha resulterat i bristande registrering. Palliativ vård Indikatorer Palliativ vård IDnr Målnivå Utfall maj Utfall Utfall 2017 16-apr 17 2016 2015 Täckningsgrad i palliativregistret ID0123 >90 % 74,1 75 79 Smärtanalys och regelbunden skattning av ID0124 51,2 >50 % smärtintensitet 48,7 42,3 Samtal om vårdens innehåll och riktning ID0125 62,4 >70 % (brytpunktsamtal) 60,9 58,3 Dokumenterad munhälsoinspektion ID0126 >80 % 69,8 69,1 65,8 Dokumenterad individuell vidbehovsordination av ID0127 90,8 >90 % ångestdämpande läkemedel 89,4 87,4 Förekomst av trycksår (kategori 2 4) ID0191 <13 % 14,6 14,2 14 Alla patienter i livets slutskede ska erhålla palliativ vård av hög kvalitet oberoende av var patienten vårdas. Kvaliteten i den palliativa vården mäts via Svenska Palliativregistret. En hög täckningsgrad i registret är en förutsättning för att resultaten i registret kan anses trovärdig. På Skånenivå nås inte målnivån för täckningsgrad främst beroende på SUS och Helsingborg som ligger lågt. De skånska verksamheternas resultat jämförs via ett sammanvägt index som visar på stora skillnader mellan sjukhusen och jämfört med ASIH, som i det närmaste når Region Skånes uppsatta mål. 32

Uppföljning av verksamhet som utförs av privata utförare Hälso- och sjukvårdsnämnden har, utifrån vad som synliggörs i reglementet för regionstyrelse, nämnder med flera vilket tar utgångspunkt i kommunallagen 6 kap 7, ett samlat ansvar för ledningen av hälso- och sjukvården i Region Skåne, vari uppföljning av upphandlade vårdtjänster utgör en av flera delar. Driftformerna för upphandlade vårdtjänster medger något olika förutsättningar för uppföljning och innebär att förhållningssättet kan behöva anpassas till de fyra olika lagstiftningar som finns beträffande upphandlade vårdtjänster; lagen om offentlig upphandling (LOU), lagen om valfrihetssystem (LOV), lagen om läkarvårdsersättning (LOL) lagen om ersättning för fysioterapi (LOF) samt uppföljning av de partnerskap som finns med civilsamhället inom den särskilda form som benämns IOP (Idéburet offentligt partnerskap). Uppföljning av upphandlade vårdtjänster sker i form av periodiserade och fortlöpande systematiska uppföljningar, dels månadsvis beträffande fakturakontroller av produktion och ekonomi, i tertial och årsredovisningar dels i form av periodiserade uppföljningar. Vidare sker fördjupade uppföljningar, vilka kan ske på förekommen anledning eller utifrån tematiska grund. Dessutom kan uppföljning ske som särskild revision och tillsyn utifrån medicinska och/eller ekonomiska grunder och då mot bakgrund av speciella omständigheter. Omfattning och frekvens av fortlöpande systematisk uppföljning av upphandlade vårdtjänster styrs till del utifrån kommunallagen som stipulerar att uppföljning av tjänster ska ske för kontroll av fullgörande av upphandlat uppdrag och måluppfyllelse utifrån uppdrag. Regionala beslut avseende uppföljning liksom vad som särskilt framgår för respektive avtal är också styrande vad beträffar omfattning och frekvens. Vidare är det nödvändigt att anpassa uppföljningen till olika förutsättningar såsom driftform, antal utförare, uppdragens omfattning och komplexitet samt hur angelägen verksamheten är ur allmänintresse. Den modell som valts är Kammarkollegiets modell, Avtalsuppföljning av vård och omsorg, vilken ger möjlighet till en gemensam syn och handläggning för fortlöpande systematiskt uppföljning. Då det vid uppföljning upptäcks avvikelser vidtar åtgärder i varierande omfattning, allt efter dignitet av avvikelse samt möjligheter för sanktioner utifrån avtalsformuleringar och avtalsform. 33

En drivande utvecklingsaktör Region Skåne ska leda utvecklingen av digitala tjänster i hälso- och sjukvården Totalt pågår mer än 50 initiativ inom digitalisering och ehälsa i form av projekt och förstudier. Primärvården har nu möjlighet att erbjuda patienterna om-, av-, och bokning av tider via 1177, Mödravården startar under hösten en pilot med ombokning av tider och en app, Min vårdapp, kommer bl a att erbjuda samma möjligheter under 2018. Min vårdapp kommer också att innehålla videofunktionalitet. Självincheckning i automat på mottagningar är i pilotdrift och under hösten kommer ett 10-tal kiosker att adderas till piloten. En app för incheckning och betalning av patientavgift är kravställd och beställd. KBT på internet, ikbt, införs på ett mindre antal primärvårdsenheter samt BUP och Vuxen psykiatrin i Malmö. Detta sker genom den nationella tjänsten Stöd och behandling (SoB). Funktionalitet för videosamtal via Skype testas i SoB. Utveckling av Digital kallelse och medgivande för digitalkallelse och sms pågår men med flera beroende dröjer resultatet till 2018. PEP Patientens egna provtagning via för klamydia och gonorré innebär automatisering av beställning och provsvar via 1177. Möjlig lansering januari 2018. 34

Attraktiv arbetsgivare Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare där verksamhet och goda resultat alltid står i fokus. Det innebär bland annat att erbjuda hälsofrämjande arbetsplatser, bra möjligheter till utveckling för medarbetarna och ett ledarskap som kan och vill ta ansvar för utvecklingen. Region Skåne ska erbjuda utvecklande och stimulerande arbete i god arbetsmiljö. Region Skåne ska vara en arbetsgivare som upprätthåller ett lyssnande, närvarande ledarskap och aktivt arbetar för att skapa jämställda arbetsplatser. Region Skåne en attraktiv arbetsgivare Bättre nyttjande av befintlig kompetens, tillförandet av ny kompetens och förändrade arbetssätt är nödvändiga och avgörande för att förbättra tillgängligheten och även i övrigt säkra en hög kvalitet och effektivitet i Region Skåne verksamheter. Arbetet med att säkra den framtida kompetensförsörjningen måste bedrivas konsekvent och långsiktigt. Gjorda insatser kommer i huvudsak att få effekt först på några eller flera års sikt. Utvecklingen med regionala och lokala kompetensförsörjningsplaner utgör en bas för stabilitet i arbetet och ger även en löpande uppföljning av olika insatsers faktiska effekt. Insatser har gjorts för att marknadsföra och beskriva Region Skånes verksamheter samt för att fortsätta arbetet med att vidareutveckla en behovs- och målgruppsanpassad rekrytering för fler av Region Skånes yrkesgrupper. Under våren har ett arbete gjorts kring att målgruppsanpassa rekryteringen för medicinska sekreterare, biomedicinska analytiker och undersköterskor. Förändringsarbetet inom Region Skåne ska leda till förbättringar av framför allt kvalitet, tillgänglighet, patientsäkerhet och arbetsmiljö. Kunskap om förändringsprocesser och hur förändringsarbete bedrivs för att uppnå önskad effekt behöver öka i organisationen. För att öka kunskapen hos framförallt chefer genomförs kontinuerligt en tvådagars upplevelsebaserad utbildning i förändringsledning. Det pågår ett planenligt och framåtriktat arbete med fokus på en hälsofrämjande arbetsplats och att vända sjukfrånvarotrenden. Arbetet bedrivs såväl regionalt som lokalt och i samarbete med representanter från personalorganisationer. Det råder fortsatt brist på såväl grundutbildade sjuksköterskor som specialistsjuksköterskor inom i stort sett alla områden. Inom förlossningsverksamheten finns också brist på barnmorskor. Det krävs fortsatt ett flertal olika insatser för att långsiktigt hantera bristen på sjuksköterskor. Insatser för kompetensutveckling för sjuksköterskor omfattar utbildningsanställningar, utbildningsförmåner vid specialistutbildning, kliniskt basår, handledarutbildning, klinisk funktionsutbildning och konferensverksamhet bland annat Framtidens specialistsjuksköterska. Arbetet med kompetensmix innebär bland annat en tydlig utveckling av undersköterskerollen. Särskilda satsningar har därför gjorts och förvaltningarna har under året genomfört kompetensutvecklingsinsatser. Vidare råder det fortsatt brist på specialistläkare inom flera specialiteter och främst inom allmänmedicin, psykiatri, radiologi, onkologi, klinisk patologi, urologi, neonatologi samt ögonsjukdomar. 35

Produktion Somatisk vård inklusive vårdval Slutenvårdsutfall Nedanstående tabeller visar utfall för all somatisk slutenvård avseende skåningar (ej såld vård) i såväl egen som annan regi under perioden januari-juli. Palliativ vård har brutits ut från specialiserad sjukhusvård och särredovisas med underdelning på avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) och palliativ sjukhusvård längre fram i denna rapport. Vårdtillfällen (avslutade) Anslutningsform År 2016 År 2017 Vårdtillfällen diff Somatisk vård, egen regi (Drg) 88 355 84 671-4,2% Somatisk vård, annan regi 1 875 2 068 10,3% Vårdtillfällen totalt 90 230 86 739-3,9% Vårddagar (under uppf period) Anslutningsform År 2016 År 2017 Vårddagar diff Somatisk vård, egen regi (Drg) 457 038 443 622-2,9% Somatisk vård, annan regi 9 034 8 947-1,0% Vårddagar totalt 466 072 452 569-2,9% Samtliga sjukvårdsförvaltningar har under uppföljningsperioden minskat antalet avslutade sjukhusvårdtillfällen jämfört med samma period 2016. Uppföljningsperiodens producerade vårddagar har utslaget per sjukhusvårdtillfälle ökat i Hälsostaden, SUND och Skånes Universitetssjukvård men minskat i KRYH jämfört med år 2016. Skånes Universitetssjukvård står för cirka hälften av den totala somatiska slutenvårdsproduktionen i egen regi medan KRYH och SUND står för knappt en fjärdedel var. HSTA står för endast 3-4 procent. Närsjukvården Österlen AB i Simrishamn står för ca 47 procent av antalet sjukhusvårdtillfällen i annan regi och drygt 70 procent av uppföljningsperiodens producerade vårddagar. I annan regi har antalet producerade vårddagar utslaget per sjukhusvårdtillfälle minskat något. Öppenvårdsutfall Nedanstående tabell visar utfall för alla besök per anslutningsform, gjorda av skåningar inom specialiserad somatisk öppenvård (d v s ej såld vård) i såväl egen som annan regi under perioden januari-juli. Besök År 2016 År 2017 Förändring % Anslutningsform Läkarbesök Övriga besök 2016 Summa Läkarbesök Övriga besök 2017 Summa Läkarbesök Övriga besök Summa Som vård, egen regi (Drg) 616 789 384 948 1 001 737 619 305 380 576 999 881 0,4% -1,1% -0,2% Som vård, annan regi enligt lag 122 784 32 122 816 118 517 4 118 521-3,5% -3,5% Som vård, annan regi LOU 71 343 27 092 98 435 69 725 28 594 98 319-2,3% 5,5% -0,1% Som vård, egen/annan regi VV Gråstarr 17 728 2 842 20 570 18 626 2 461 21 087 5,1% -13,4% 2,5% Som vård, egen/annan regi VV Hudsjukvård 66 564 39 258 105 822 65 764 38 611 104 375-1,2% -1,6% -1,4% Som vård, egen/annan regi VV Ögonsjukvård 74 381 48 811 123 192 78 634 53 809 132 443 5,7% 10,2% 7,5% Som vård, annan regi VV ÖNH 24 437 24 437 24 017 24 017-1,7% -1,7% Totalt 969 589 527 420 1 497 009 970 571 528 072 1 498 643 0,1% 0,1% 0,1% 36

Antalet besök inom somatisk specialiserad vård (inklusive vårdvalsverksamhet) har under uppföljningsperioden januari-juli ökat med 0,1 procent jämfört med samma period år 2016. När det gäller lag- och LOU-reglerad vård i annan regi har ca 217 000 öppenvårdsbesök producerats. Vårdproduktionen har minskat med drygt 4 000 besök (2 procent) jämfört med samma period ifjol. Lagreglerad vård minskar främst inom öronsjukvård och internmedicinska specialiteter men ökar något inom ögonsjukvård och ortopedi. LOU-reglerad vård minskar främst inom barn- och ungdomssjukvård och internmedicinska specialiteter men ökar i nästan motsvarande grad inom kirurgiska specialiteter. Produktionsutfallet inom vårdvalen ökar för ögonvårdvalen medan det är en svag minskning på hud. Antal behandlade unika patienter Nedanstående tabell visar antalet unika PASIS- och PRIVA-registrerade patienter med Skåne-hemvist i såväl egen som annan regi. Redovisningen är uppdelad på öppenvård och slutenvård samt totalt i en delårsjämförelse (januari-juli). Besök per verksamhetsområde Unika patienter ÖV 16 Unika patienter ÖV 17 Diff ÖV Unika patienter SV 16 Unika patienter SV 17 Diff SV Unika Unika patienter patienter TOT 16 TOT 17 Diff TOT Somatisk vård 476 727 479 107 0,5% 67 123 64 527-3,9% 487 025 488 763 0,4% Det totala antalet patienter har ökat med 0,4 procent inom somatisk vård. När det gäller förhållandet mellan sluten och öppen vård har antalet slutenvårdspatienter minskat medan Primärvård Hälsoval och anslagsfinansierad vård Besök År 2016 År 2017 Förändring % Anslutningsform Läkarbesök Övriga besök 2016 Summa Läkarbesök Övriga besök 2017 Summa Läkarbesök Övriga besök Summa Primärvård, egen regi (anslag) 4 198 56 173 60 371 4 754 60 491 65 245 13,2% 7,7% 8,1% Primärvård, annan regi enligt lag 47 077 268 637 315 714 42 635 253 140 295 775-9,4% -5,8% -6,3% Primärvård, egen/annan regi HV VC/BHV 951 268 1 479 393 2 430 661 941 105 1 432 580 2 373 685-1,1% -3,2% -2,3% Primärvård, egen/annan regi HV MHV 7 168 176 937 184 105 8 396 186 496 194 892 17,1% 5,4% 5,9% Primärvård, egen/annan regi Reh PT 702 116 611 117 313 434 114 592 115 026-38,2% -1,7% -1,9% Primärvård, egen/annan regi Reh MMS 2 544 20 226 22 770 973 6 583 7 556-61,8% -67,5% -66,8% Primärvård, annan regi LOU 9 475 1 715 11 190 9 536 1 655 11 191 0,6% -3,5% 0,0% Totalt 1 022 432 2 119 692 3 142 124 1 007 833 2 055 537 3 063 370-1,4% -3,0% -2,5% Besök per verksamhetsområde Unika patienter ÖV 16 Unika patienter ÖV 17 Diff ÖV Unika patienter SV 16 Unika patienter SV 17 Diff SV Unika Unika patienter patienter TOT 16 TOT 17 Diff TOT Primärvård 758 035 763 006 0,7% 758 035 763 006 0,7% Totalt antal besök i primärvården sjönk med -2,5 % under 2017 jämfört med 2016, samtidigt har befolkningen ökat med ca 2,9 % under de senaste 12 månaderna. Minskningen av antal besök är framförallt besök hos sjuksköterska på Vårdcentralerna (ca -3%) samt besök inom vårdvalet för MMS. Den sista är pg av att ett leverantörer har sagt upp sina avtal framför allt i nordost. Antalet unika individer som besökt primärvården i Region Skåne har ökat något men följer långt ifrån den kraftiga befolkningsökningen. Palliativ sjukhusvård/asih Slutenvårdsutfall 37

Vårdtillfällen (avslutade) Anslutningsform År 2016 År 2017 Vårdtillfällen diff ASiH, egen regi 1 059 1 098 3,7% Palliativ sjukhusvård, egen regi 846 857 1,3% Vårdtillfällen totalt 1 905 1 955 2,6% Vårddagar (under uppf period) Anslutningsform År 2016 År 2017 Vårddagar diff ASiH, egen regi 61 209 64 265 5,0% Palliativ sjukhusvård, egen regi 12 457 11 687-6,2% Vårddagar totalt 73 666 75 952 3,1% Antalet vårddagar har ökat med totalt sett ca 3,1 % jämfört med 2016 och uppgår till knappt 76 000. Ökningen återfinns uteslutande inom ASiH där antalet vårddagar ökat med totalt 5,4 % och för i stort sett samtliga orter förutom Helsingborg, Ängelholm och Trelleborg. Minskningen i Helsingborg och Ängelholm beror framförallt på färre inkommande remisser under sommaren. Inom palliativ slutenvård har antalet vårddagar minskat ca 5,9 %. Minskningen återfinns för samtliga enheter förutom Lund och Helsingborg där vi ser en ökning. Den huvudsakliga minskningen i antal vårddagar är kopplad till den tillfälliga neddragningen i Malmö p.g.a. personalbrist. Beläggningsgraden för ASiH uppgår efter juli till 101 % och för palliativ vård är motsvarande siffra 87 %, vilka båda är i paritet med 2016. Medelvårdtiden för ASiH uppgår till 60 dagar, vilket är en ökning med ca 1 dag jämfört med 2016. Medelvårdtiden för de palliativa enheterna understiger snittet för 2016 och uppgår efter till 14 dagar. Antalet unika individer uppgår, i likhet med motsvarande period 2016, till ca 2 500 Psykiatrisk vård inklusive vårdval Slutenvårdsutfall Nedanstående tabeller visar utfall för all psykiatrisk slutenvård avseende skåningar (ej såld vård) i såväl egen som annan regi under perioden januari-juli. Vårdtillfällen (avslutade) Anslutningsform År 2016 År 2017 Vårdtillfällen diff Psykiatrisk vård, egen regi 6 186 6 332 2,4% Vårddagar (under uppf period) Anslutningsform År 2016 År 2017 Vårddagar diff Psykiatrisk vård, egen regi 97 545 92 180-5,5% Uppföljningsperiodens producerade vårddagar har utslaget per sjukhusvårdtillfälle minskat från 15,8 år 2016 till 14,6 år 2017 (7,7 procent). Öppenvårdsutfall Nedanstående tabell visar utfall för alla registrerade besök per anslutningsform, gjorda av skåningar inom psykiatrisk öppenvård (d v s ej såld vård) i såväl egen som annan regi under perioden januari-juli. 38

Besök År 2016 År 2017 Förändring % Anslutningsform LäkarbesökÖvriga besök2016 SummaLäkarbesökÖvriga besök2017 SummaLäkarbesök Övriga besöksumma Psyk vård, egen regi 56 572 222 681 279 253 51 559 215 781 267 340-8,9% -3,1% -4,3% Psyk vård, enligt lag 15 046 15 046 12 620 12 620-16,1% -16,1% Psyk vård, annan regi LOU 12 804 24 082 36 886 11 653 25 421 37 074-9,0% 5,6% 0,5% Psyk vård, egen/annan regi VV LARO 5 214 98 515 103 729 5 946 106 291 112 237 14,0% 7,9% 8,2% Totalt 89 636 345 278 434 914 81 778 347 493 429 271-8,8% 0,6% -1,3% Antalet besök inom psykiatrisk vård (inklusive vårdvalsverksamhet) har under uppföljningsperioden januari-juli minskat med drygt 1 procent jämfört med samma period år 2016. Produktionsutfall inom vårdval för läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende (LARO) har ökat kraftigt med 8% vilket till stor del är kopplat till att fler individer får behandling. Antal behandlade unika patienter Nedanstående tabell visar antalet unika PASIS- och PRIVA-registrerade patienter med Skånehemvist i såväl egen som annan regi. Redovisningen är uppdelad på öppenvård och slutenvård samt totalt i en delårsjämförelse (januari-juli). Besök per verksamhetsområde Unika patienter ÖV 16 Unika patienter ÖV 17 Diff ÖV Unika patienter SV 16 Unika patienter SV 17 Diff SV Unika Unika patienter patienter TOT 16 TOT 17 Det totala antalet patienter har ökat med 1,9 procent inom psykiatrisk vård. Både antalet slutenvårdspatienter och öppenvårdspatienter har ökat. Diff TOT Psykiatrisk vård 50 478 51 408 1,8% 3 880 3 921 1,1% 51 101 52 047 1,9% Långsiktigt stark ekonomi Region Skånes verksamheter finansieras av de skånska skattebetalarna. Verksamheter har en skyldighet att hushålla med skattemedlen på bästa sätt och ständigt arbeta för att öka såväl produktiviteten som effektiviteten. Alla förändringar ska vara finansierande innevarande år och får inte överstiga de budgetramar som angivits i plan år två och tre. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för all hälso- och sjukvård och tandvård för folkbokförda personer i Skåne. Kostnadsansvaret omfattar samtlig vård som är upphandlad, bedrivs i vårdval samt den förvaltningsdrivna vården inom Medicinsk Service och Hälsostaden. Nämnden ansvarar inte för kostnader för övrig vård i egen regi utan det ansvaret ligger på de tre sjukvårdsnämnderna. Ansvarsområdet omfattar också den större delen av kostnader för folkbokförda personer i Skåne som vårdats utanför Skåne samt för kostnader i samband med asylsökande, papperslösa och kostnader förknippade med den nya patientrörlighetslagstiftningen. Vidare ansvarar nämnden för kostnaderna för läkemedelsförmånen, forskningsfrågor och läkarutbildning AT/ST/PTP. Finansieringen omfattar även olika typer av bidrag och riktade satsningar initierade nationellt eller regionalt i syfte att lyfta den skånska vården ur olika perspektiv. Finansieringen består förutom nämndens regionbidrag av externa intäkter i form av statsbidrag eller annan statlig ersättning. 39

Ekonomiskt ingångsläge Hälso- och sjukvårdsnämnden erhöll kompensation vid årets ingång för LPIK och demografi men fick sänkt regionbidrag jämfört med 2016. Kostnadsposterna för vårdvalen inom specialiserad sjuk- och tandvård samt vårdvalen kopplade till den sk rehabiliteringsgarantin var vid årets ingång inte fullt ut finansierade i den tilldelade budgeten för nämnden. Inte heller förväntade ökningar av läkemedelskostnader blev fullt ut kompenserade i ett ökat regionbidrag. Då många av nämndens ansvarsområden är låsta i avtal och andra överenskommelser har det varit svårt för nämnden att minska sina kostnader på kort sikt. För de två förvaltningarna som nämnden har driftsansvar för var ingångsläget för Hälsostaden också problematiskt då man tog med sig ett icke åtgärdat underskott från 2016 på 26 miljoner kronor. Hälso- och sjukvårdsnämnden tillsammans med de två förvaltningar som nämnden har driftsansvar för prognostiserar ett underskott med 342 mkr för 2017. Resultat Hälso- och sjukvårdsnämnden inkl driftsansvar Resultatet för hälso- och sjukvårdsnämnden tillsammans med de två förvaltningar som nämnden har kostnadsansvar för blev -39,5 mkr per augusti 2017 vilket är nästan 150 mkr sämre än budget. I tabellen nedan visas resultatet för de tre delarna. För närmare information om förvaltningen Medicinsk service och Hälsostaden hänvisas till respektive förvaltnings verksamhetsberättelse. Resultatsammanställning (mkr) Hälso-och sjukvårdsnämnden Medicinsk Service Hälsostaden Hälso- och sjukvårdsnämnden inkl förvaltningar Utfall Ack Bud Diff utf-bud Utfall Ack Bud Diff utf-bud Utfall Ack Bud Diff utf-bud Utfall Ack Bud Diff utf-bud motpart 1-3 1701-08 1701-08 1701-08 1701-08 1701-08 1701-08 1701-08 1701-08 1701-08 1701-08 1701-08 1701-08 Regionbidrag 8 740,9 8 740,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 8 740,9 8 740,9 0,0 Patient/trafikantavgifter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 6,7 7,4-0,7 6,7 7,4-0,7 Försäljning av verksamhet 127,3 124,6 2,7 0,0 0,0 0,0 285,1 285,3-0,2 131,5 128,6 2,9 Försäljning av varor och tjänster 11,0 8,4 2,7 1 058,3 104,4 953,8 61,7 63,7-1,9 1 212,7 1 167,0 45,7 Specialdestinerade statsbidrag 133,5 234,6-101,1 27,4 2,5 24,9 0,3 0,9-0,6 160,9 259,3-98,4 Bidrag och övr intäkter 205,3 174,4 30,9 41,8 3,9 37,9 36,6 37,5-0,9 223,1 190,0 33,1 Verksamhetens intäkter 9 218,1 9 282,9-64,8 1 127,5 110,8 1 016,7 390,4 394,7-4,3 10 475,8 10 493,3-17,4 Lönekostnader 0,0 0,0 0,0-387,5-382,0-5,5-165,6-170,9 5,3-553,1-552,9-0,2 Arbetsgivaravg o pensioner 0,0 0,0 0,0-175,1-171,0-4,1-74,8-78,0 3,2-249,9-249,0-0,9 Övriga personalkostnader 0,0 0,0 0,0-8,6-7,5-1,2-1,9-3,9 2,0-10,6-11,3 0,7 Kostnader för inhyrd personal 0,0 0,0 0,0-2,5-1,6-0,9-2,7-2,1-0,6-11,1-9,3-1,8 Köp av verksamhet -5 676,6-5 606,7-69,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-5 349,2-5 277,9-71,3 Material och tjänster -844,0-784,1-59,9-181,4 0,0-181,4-55,1-56,9 1,8-1 121,2-1 023,6-97,6 Läkemedel -2 281,8-2 295,5 13,7-4,1 0,0-4,1-48,9-46,1-2,8-2 307,1-2 317,0 9,9 Fastighetskostnader 0,0 1,0-1,0-72,8 1,0-73,8-25,1-25,5 0,3-100,1-100,6 0,5 Lämnade bidrag -487,5-510,5 23,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-468,4-491,0 22,6 Övriga omkostnader -8,3 0,0-8,3-220,6-249,2 28,6-21,4-4,1-17,3-315,5-317,8 2,4 Verksamhetens kostnader -9 298,3-9 195,8-102,5-1 052,5-810,2-242,3-395,6-387,4-8,2-10 486,2-10 350,4-135,8 Avskrivningar 0,0 0,0 0,0-25,3-28,5 3,2-1,4-1,6 0,1-26,7-30,0 3,3 Verksamhetens nettokostnader -80,1 87,1-167,3 49,7-727,9 777,6-6,7 5,7-12,4-37,1 112,8-149,9 Resultat före finansiella poster -80,1 87,1-167,3 49,7-727,9 777,6-6,7 5,7-12,4-37,1 112,8-149,9 Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiella kostnader -0,5 0,0-0,5-1,8-2,2 0,4-0,2-0,2 0,0-2,5-2,5 0,0 Finansnetto -0,5 0,0-0,5-1,8-2,2 0,5-0,2-0,2 0,0-2,4-2,5 0,0 Resultat efter finansiella poster -80,6 87,1-167,8 47,9-730,1 778,0-6,9 5,5-12,4-39,5 110,4-149,9 RESULTAT -80,6 87,1-167,8 47,9-730,1 778,0-6,9 5,5-12,4-39,5 110,4-149,9 40

Resultatsammanställning (mkr) Hälso-och sjukvårdsnämnden Medicinsk Service Hälsostaden Hälso- och sjukvårdsnämnden inkl förvaltningar Budget Prognos Diff prognos Budget Prognos Diff prognos Budget Prognos Diff prognos Budget Prognos Diff prognos motpart 1-3 2017 2017 /budget 2017 2017 /budget 2017 2017 /budget 2017 2017 /budget Regionbidrag 13 111,4 13 111,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 13 111,4 13 111,4 0,0 Patient/trafikantavgifter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 11,1 11,1 0,0 11,1 11,1 0,0 Försäljning av verksamhet 168,0 166,8-1,2 0,0 0,0 0,0 428,8 429,2 0,4 173,9 173,2-0,7 Försäljning av varor och tjänster 12,5 12,5 0,0 1 675,1 1 698,6 23,5 243,3 94,3-149,0 1 766,0 1 640,4-125,6 Specialdestinerade statsbidrag 305,0 305,0 0,0 37,0 40,0 3,0 1,1 1,1 0,0 342,0 345,0 3,0 Bidrag och övr intäkter 262,4 261,2-1,2 64,0 66,9 2,9 56,8 55,9-0,9 285,7 285,8 0,1 Verksamhetens intäkter 13 859,3 13 856,9-2,4 1 776,1 1 805,6 29,4 741,0 591,6-149,4 15 690,2 15 567,0-123,2 Lönekostnader 0,0 0,0 0,0-595,0-603,9-8,9-262,0-259,8 2,1-857,0-863,7-6,8 Arbetsgivaravg o pensioner 0,0 0,0 0,0-266,3-274,7-8,5-119,4-118,7 0,7-385,7-393,4-7,7 Övriga personalkostnader 0,0 0,0 0,0-11,5-10,6 1,0-5,8-5,8 0,0-17,3-16,3 1,0 Kostnader för inhyrd personal 0,0 0,0 0,0-11,2 0,0 11,2-3,2-3,2 0,0-14,5-3,2 11,2 Köp av verksamhet -8 472,5-8 679,1-206,6 0,0 0,0 0,0-0,1-0,1 0,0-7 978,5-8 184,7-206,1 Material och tjänster -1 177,3-1 183,0-5,7-293,9-323,6-29,6-195,2-85,7 109,6-1 547,5-1 473,1 74,5 Läkemedel -3 443,2-3 549,2-106,0-5,0 0,0 5,0-69,2-72,8-3,6-3 475,8-3 580,5-104,6 Fastighetskostnader 0,0 0,0 0,0-112,6-114,8-2,2-38,2-38,2 0,0-150,8-153,0-2,2 Lämnade bidrag -766,3-766,2 0,1-2,7-2,7 0,0 0,0 0,0 0,0-737,1-736,3 0,8 Övriga omkostnader 0,0 0,0 0,0-431,8-431,9 0,0-44,9-26,8 18,2-476,8-458,6 18,2 Verksamhetens kostnader -13 859,3-14 177,5-318,2-1 730,1-1 762,1-32,0-737,9-611,0 127,0-15 641,0-15 862,8-221,8 Avskrivningar 0,0 0,0 0,0-42,7-40,1 2,6-2,3-2,3 0,0-45,1-42,4 2,6 Verksamhetens nettokostnader 0,0-320,6-320,6 3,3 3,4 0,0 0,8-21,7-22,4 4,1-338,3-342,4 Resultat före finansiella poster 0,0-320,6-320,6 3,3 3,4 0,0 0,8-21,7-22,4 4,1-338,3-342,4 Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiella kostnader 0,0 0,0 0,0-3,4-3,4 0,0-0,3-0,3 0,0-3,7-3,7 0,0 Finansnetto 0,0 0,0 0,0-3,4-3,4 0,0-0,3-0,3 0,0-3,7-3,7 0,0 Resultat efter finansiella poster 0,0-320,6-320,6 0,0 0,0 0,0 0,4-22,0-22,4 0,4-342,0-342,4 RESULTAT 0,0-320,6-320,6 0,0 0,0 0,0 0,4-22,0-22,4 0,4-342,0-342,4 Resultat Hälso- och sjukvårdsnämnden Resultatet för hälso- och sjukvårdsnämnden blev -80,6 mkr per augusti 2017 vilket är nästan 168 mkr sämre än budget. Utfaller per budgetområde visas i nedanstående tabell. HSN vårdområden Utfall aug 2017 Budget aug 2017 Avvikelse Utfall/ Budget Utfall aug 2016 Avvikelse Utfall jmf f.år Regionbidrag 8 740,9 8 740,9 0,0 8 784,0-43,1 SB Rehabiliteringsgarantin 44,1 43,3 0,8 82,0-37,9 SB Asylsökande & papperslösa 166,0 269,4-103,4 289,1-123,1 Summa Intäkter 8 951,0 9 053,6-102,6 9 155,1-204,1 0,0 0,0 Asyl och papperslösa -149,1-269,6 120,5-229,9 80,8 AT/ST/PTP -361,7-364,5 2,8-318,9-42,8 FoU -183,8-185,0 1,2-181,3-2,5 Hälsoval Skåne -2 904,3-2 802,6-101,7-2 770,6-133,7 Specialistvårdval inom sjukvård -447,9-303,4-144,5-409,5-38,4 Extern regi LOU, LOL, LOS -1 120,0-1 155,1 35,1-1 104,7-15,3 Andra landsting -254,0-222,4-31,6-266,3 12,3 Rehabiliteringsgarantin -119,9-77,0-42,9-144,9 25,0 Tandvård -495,9-502,3 6,4-454,7-41,2 Uppdrag FV-driven vård (anslag) -333,7-333,7 0,0-323,4-10,3 Läkemedel -2 282,4-2 302,1 19,7-2 183,9-98,5 Kostnader patientrörlighet EU vård -57,9-14,0-43,9-25,5-32,4 Omstruktureringskostn nya sjukhusområden -29,7-33,3 3,6-28,2-1,5 Tillgänglighetspaketet -16,1-39,3 23,2-142,0 125,9 Övrigt H&S -275,2-362,4 87,2-279,5 4,3 41

Summa kostnader -9 031,6-8 966,7-64,9-8 863,3-168,3 0,0 0,0 Resultat -80,6 86,9-167,5 291,8-372,4 I resultatet finns flera poster med betydande budgetavvikelser, både positiva och negativa. I sammanfattningen nedan nämns de största avvikelserna. En mer detaljerad uppföljning finns sedan under respektive avsnitt. - Vård som upphandlas enligt LOV (sk vårdval) visar inom alla områden en negativ avvikelse mot budget med anledning av den underliggande volymökningen. I de flesta ersättningskonstruktionerna finns ingen begränsning i hur mycket produktion som ersätts. Sammanlagt visar alla vårdvalen inom sjukvård ett budgetunderskott med 289 miljoner kronor per augusti. - Vård som upphandlats enligt LOU samt sk ersättningsetableringar visar ett positiva resultat (35 mkr), där årets kostnader ligger under den budgeterade nivån. Anledningen är dels periodiseringseffekter (under sommarmånaderna är normalt sett produktionen lägre) och dels att vissa avtal inte producerar upp till den förväntade nivån. - Vård som utförts till folkbokförda skåningar dels i andra landsting men dels inom andra EU länder fortsätter att visa en hög kostnadsutveckling. Framförallt EU-vården är nu på en kostnadsnivå som kraftigt överstiger det statsbidrag som Region Skåne erhåller. - I övrigt så har Hälso- och sjukvårdsnämnden pga den rådande ekonomiska situationen i Region Skåne varit återhållsam med att besluta om nya aktiviteter som skulle innebära ökade kostnader för förvaltningarna. Detta har medfört att budgeterade satsningar/reformer inte har genomförts i den tänkta omfattningen. KÖP AV VERKSAMHET LOV (Lagen om valfrihet) inom sjukvård Hälsoval Skåne Nettokostnaden för ersättningarna inom Hälsoval Skåne (vårdvalen för vårdcentral, BVC, barnmorskemottagningar, psykoterapi och MMS) blev 2 980 miljoner kronor vilket är en ökning jämfört med 2016 med ca 4,3 %. Budgeterade kostnader för perioden låg på 2 836 miljoner kronor. Prognosen för helåret är 4 498 miljoner kronor vilket är -156 miljoner kronor högre än budget. Största delen av budgetöverskridandet ligger inom rörliga ersättningarna till Vårdcentralerna, men även kapitationsersättningen (listningsersättning) ligger över budget till följd av en mycket stark befolkningsökning. Täckningsgraden för vårdcentralerna är också högre än budget (ca 0,8%) under de första månaderna vilket är medtaget i prognosen. Ersättningen till vårdgivarna inom vårdval Psykoterapi och Multimodal smärt behandling ligger på en något lägre nivå än föregående år. Men till följd av minskade statliga bidrag prognostiseras dock ett budgetöverskridande för helåret med 60 miljoner kronor. Specialistvårdval sjukvård Nettokostnaderna för de fyra specialistvårdvalen inom sjukvård (grå starr, övrig ögonsjukvård, hudsjukvård samt LARO) blev 447,9 miljoner kronor vilket är en ökning med drygt 9 % jämfört med samma period förra året. Det är främst vårdvalet för övrig ögonsjukvård samt LARO som ökar medan grås starr ligger kvar på ungefär samma nivå som förra året. Den höga kostnadsutvecklingen är helt beroende på en underliggande produktionsökning. Resultatet innebar också ett budgetöverskridande 42

med -144 miljoner kronor. Prognosen för 2017 pekar på ett resultat -200 miljoner kronor jämför med helårsbudgeten. Verksamhet i enlighet med LOU, LOL och LOF Primärvård: Kostnaden för ersättningar till vårdgivare verksamma enligt nationella taxan, allmänläkare och fysioterapeuter, minskade under årets första åtta månader jämfört med 2016 med ca -1,3 %, till 209 miljoner kronor, budget för perioden är 218 miljoner kronor. Somatik: Utfallet jämfört med ackumulerad budget visar ett överskott med 10,8 miljoner kronor t.o.m. augusti 2017. Nettokostnadsutvecklingen har ökat med 4,2 procent jämfört med år 2016. Ersättning till avtalen för öppenvård ligger på samma nivå som föregående år medan slutenvård står för en ökning år 2017 med 14 mkr tom augusti. Utbetald ersättningen till avtal för vårdgivare som verkar enligt nationella taxan fortsätter att minska. Något avtal har upphört under året och avtal som står inför försäljning och överlåtelse, avvecklar verksamheten/patientstocken succesivt och därmed minskas kostnaden för hälso- och sjukvårdsnämnden. Avtal inom vissa specialiteter kan även vara svårsålda vilket påverkar den totala produktionen. Andra orsaker till överskottet jämfört med budget är att dialysverksamheten i Malmö har gått över till egen regi under 2016 och därmed har även kostnader överflyttats till Sus. Vårdgarantiavtal: Under 2017 har nitton nya upphandlade vårdgarantiavtal ersatt de tidigare femton avtalen som avslutades sista april i år. De nya avtalen har samma konstruktion som föregående avtal och saknar ekonomiska tak. Avtalen skall finansieras via minskade köp/kostnader från andra landsting. Avtalen har medfört nettokostnader för hälso- och sjukvårdsnämnden tom augusti 2017 med 46,9 miljoner kronor vilket är 9,1 miljoner kronor högre än 2016 (37,8 mkr). Ökningen kan förklaras med att avtalen nyttjas i högre grad då tillgängligheten minskar och vården inte klarar av att uppfylla vårdgarantin Psykiatri: Kostnaden för ersättningar till vårdgivare inom psykiatri upphandlade i enlighet med LOU eller verksamma enligt nationella taxan minskade under årets första åtta månader jämfört med 2016 med 5,5 %, till 85 mkr, vilket också är något under budget. Den enskilt största anledningen är att ett avtal med Capio upphört och övergått till egen regi. Ambulans: Utfallet 2017 tom augusti är 249,9 miljoner kronor för ambulanssjukvården. Nettokostnadsutvecklingen under året har varit under 1 % vilket framför allt beror på ett intäkterna från faktureringen för ambulanstransporter på uppdrag av andra landsting ökat. Totalt antal uppdrag har minskat något (-0,6 %) under 2017 medan det har skett en fortsatt förskjutning mot prior 1 uppdrag som har ökat (1,4 %). Övrigt köpt vård Andra landsting Specialistvård: Nettokostnaden för specialistvård har minskat med 25,2 Mkr jämfört med motsvarande period 2016. En stor del av denna minskning beror på att Skånes universitetssjukhus fått budget och kostnadsansvar för högspecialiserad vård från och med 2017. Nettokostnaden för 43

remitterad vård har ökat med 2,1 Mkr (patientens val 1,6 Mkr och medicinska skäl samt vårdgaranti 0,5 Mkr). Nettokostnaden för övrig somatisk vård har däremot minskat med 27,3 Mkr. Vårdgarantipatienter: Nettokostnaden för vårdgarantipatienter har minskat med 2,4 Mkr för den offentliga vården och ökat med 2,3 Mkr för den privata vården. Psykiatrisk utomlänsvård: Nettokostnaderna är 7 Mkr lägre totalt för psykiatri jämfört med föregående år. En orsak till kostnadsminskningen är att kostnaden för rättspsykiatriavtalet med Kronobergs län minskat. Kostnaden för köpt vård från Gävleborgs läns landsting inom vårdgarantin har ökat med 5 Mkr under 2017. Primärvård: Nettokostnaderna är 15,3 Mkr högre 2017 jämfört med föregående år. En stor del av kostnadsökningen är distansbesök/videbesök som fortsätter att öka och helårsprognosen för denna besöksform är 25-30 Mkr. Asylpatienter och papperslösa: Schablonersättningen från Migrationsverket baseras på hur många asylsökande som är boende inom Skåne per kvartal (utbetalningarna sker också kvartalsvis). Antalet asylsökande och därmed ersättningen från Migrationsverket har varit hög sedan senare delen av 2015 men har under 2017 börjat att minska igen samtidigt som vårdkostnaden för denna patientgrupp ökar. Netto utfallet av den totala vårdkostnaden och schablonersättningarna ligger på ett negativt netto om 48 mkr jämfört med 13 mkr förra året. Ersättningar för sk kostnadskrävande patienter (100.000 kr fallen) och för varaktig vård har minskat något jämfört med förra året, framför allt den kostnadskrävande vården (tack vare färre asylsökande) och ligger per augusti på 75 mkr (85 mkr). Tack vare just dessa två typer av särskilda ersättningar från Migrationsverket så landar det totala resultatet på ett positivt netto på 16 mkr (59 mkr f.år). EU vård Enligt patientsrörlighetsdirektivet har du som patient och medborgare i EU rätt att söka och få vård i annat EU land. Försäkringskassan ersätter patienten med den kostnad vården hade kostat om du fått den i ditt hemlandsting. Ersättningen bekostas av hemlandstinget. Den faktiska kostnaden har succesivt ökat för att per augusti 2017 uppgå till drygt 57 mkr vilket ska jämföras med ett statsbidrag på 21 mkr för ett helår. Den största gruppen ärende rör, precis som tidigare, hyperhidroser (svettbehandlingar) utförda i Danmark. Inom den planerade vården rör de flesta ärenden ortopediska operationer och ADHDutredningar. Ett fortsatt stort antal fall är föremål för rättslig prövning. Kammarrätten slog under sommaren fast att patienterna ska få ersättning för de kostnader som vården i Danmark inneburit, vilket är betydligt högre än priserna för samma vård i Sverige. Kammarrättens dom är överklagad till högsta förvaltningsdomstolen och denna dom kan få konsekvenser för hanteringen av EU-ärenden i landsting och regioner. Tandvård Inom ramen för det samlade uppdraget finansieras barn- och ungdomstandvård, tandvård enligt tandvårdsreformen och övrig tandvård med bland annat avtal med Malmö Högskola. Utfallet tom 44

augusti 2017 är 495,9 miljoner kronor vilket innebär 6,4 miljoner kronor lägre kostnader än vad som är budgeterat (502,3 miljoner kronor). Resultatet per verksamhetsgren framgår av tabellen nedan. Det prognostiserade helårsresultatet bedöms hamna 24 mkr över budget. Kostnadsökningar finns både inom Allmän och övrig specialisttandvård för Barn och Unga vuxna. Tandvård i Skåne Utfall 2016 Utfall 2017 Avvikelse Barn och Ungdom 225,1 263,3 17,00% Ortodonti 79 72,7-7,90% Barn och Ungdom Övrig specialisttandvård 37,4 43,3 15,60% Tandvårds Ref 99 85,8 92,9 8,20% Övrigt 27,5 23,8-13,20% Summa Kostnader mkr 454,7 495,9 9,10% Det råder valfrihet inom allmän barn- och ungdomstandvård enligt LOV. Patienten/vårdnadshavaren väljer den vårdgivare som man vill lista sig hos och cirka 16 procent väljer annan vårdgivare än Folktandvården i Skåne AB. Stora delar av kostnadsökningen under 2017 beror på att sedan 1 januari, då tandvårdslagen ändrades, ingår även 20 och 21-åringar i det fria vårdvalet och har kostnadsfri och fullständig tandvård. Detta påverkar både allmän- och specialisttandvård. Ökningen av antal listade barn fortsätter och är 3,3 % jämfört med augusti 2016 vilket också påverkar kostnadsutvecklingen. Motsvarande ökning 2016 var 2,0 %. Ortodonti och övrig specialiserad barn- och ungdomstandvård drivs i enlighet med LOV. Aktivt arbete med att sänka urvalsprocenten har medfört en vändning av kostnadsutvecklingen och nettokostnaden är 6,3 mkr lägre än motsvarande period 2016. Inom Tandvårdsreform 1999 utförs bl.a. nödvändig tandvård, F-tandvård och tandvård som led i sjukdomsbehandling enligt hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. F-tandvården är under uppbyggnad vilket medför att fler vårdtagare som är berättigade nås för varje år. Produktionen 2017 har ökat jämfört med 2016, men är ännu inte uppe i budgeterade nivåer. Läkemedel Bruttokostnaderna för läkemedel har under jan-juli ökat med 5,5 % jämfört med motsvarande period 2016. Det är viktigt att känna till att sidoöverenskommelser mellan landstingen, läkemedelsindustrin och Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket innebär sekretessbelagda och i efterhand inkommande läkemedelsrabatter. Försäljningsdata i bruttopriser ger därför en felaktigt för hög bild av läkemedelskostnaderna, t ex för cancerläkemedel, hepatitläkemedel och vissa biologiska läkemedel inom främst reumatologi. Landstingen samarbetar nationellt kring ett ordnat införande för viktiga nya läkemedel och indikationer. Gemensamma protokoll för introduktion är en viktig faktor för att säkerställa en jämlik läkemedelsanvändning. Skåne ligger nu bland de fyra landsting som har lägst förmånskostnad för läkemedel per invånare. 45

Nuvarande kostnadsökning understiger den prognostiserade såväl för läkemedelsförmånen som för totalkostnaden. För läkemedelsförmånen understiger den skånska kostnaden det specialdestinerade statsbidrag som betalas ut till Region Skåne. Kostnaden för cancerläkemedel ökar. Nya läkemedel och indikationer introduceras inom t ex hudcancer, lungcancer, njurcellscancer, blodcancer, prostata- och bröstcancer. Flera av de nya läkemedlen innebär ett nytt sätt att behandla cancersjukdomar; immunterapi. Området är under snabb utveckling, vissa läkemedel ersätter befintlig terapi medan andra erbjuder behandling där det inte finns någon att tillgå idag eller är tilläggs/kombinationsbehandling. Särskilt det senare medför naturligtvis tillkommande läkemedelskostnader. Tack vare ett aktivt arbete med introduktion av biosimilarer är kostnadsökningen mindre än volymökningen för TNF-hämmare. Inom området biologiska läkemedel tillkommer dock ett stort antal behandlingsalternativ som möjliggör behandling av allt fler patienter. En fortsatt introduktion av de nyare alternativen till Waran för att förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer gör att kostnaden för dessa läkemedel fortsatt ökar kraftigt. Att behandlingsgraden ökar är glädjande och helt i enlighet med nationella riktlinjer. Betydande kostnadsökning ses för de läkemedel vid sällsynta diagnoser som finansieras av HSN. Dessa läkemedel kan ha en årskostnad per patient på flera miljoner kronor och tillkommande patienter respektive läkemedel får därför en stor inverkan. Betydande kostnadsökningar ses också för läkemedel vid diabetes typ 2. Nya nationella riktlinjer ger högre prioritet än tidigare till nyare och mer kostsamma diabetesläkemedel. Relaterad till befolkningsökning och åldrande befolkning finns en underliggande volym- och kostnadsökning för läkemedel. Införande av valfrihetssystem (LOV) inom specialiserad vård har inneburit en ökande kostnad för berörda läkemedel. Kostnaderna för LOV-relaterade läkemedel har ökat med 14,6 % jämfört med 2016. I Skåne har det regionala läkemedelsarbetet med kunskapsstyrning i kombination med ekonomisk styrning lett till att de skånska kostnaderna för läkemedel som tidigare låg högt i jämförelse med andra landsting nu ligger betydligt lägre än i de flesta andra landsting. Från 2015 har dock ökningstakten stigit märkbart, såväl i Skåne som i andra landsting och detta har huvudsakligen väl motiverade orsaker som tillkomst av nya effektiva läkemedel. Den nationella processen för ordnat införande av nya läkemedel bidrar dessutom till snabbare introduktion. För 2017 uppgår budgeten för läkemedelsförmån m m i Region Skåne till 3 454 miljoner kronor. Prognosen uppvisar ett underskott i förhållande till budgeterad nivå med 102 miljoner kronor. Prognos för basläkemedel ligger 30 mkr under budget, medan kostnaderna avseende klinikläkemedel inklusive nationellt solidariskt finansierade klinikläkemedel uppvisar ett underskott med 41 mkr. Kostnaden för LOV-relaterade läkemedel indikerar ett underskott på 75 miljoner jämfört med budget. Kostnadsökningen mellan 2016 och 2017 uppgår till 16,5 mkr. 46

Inom hälso- och sjukvårdsnämnden hanteras även läkemedel utanför förmånshanteringen, såsom smittskyddsläkemedel, preventivmedel till ungdomar, finansiering av läkemedel för sällsynta diagnoser enligt särskilda beslut samt kostnader för speciallivsmedel. Prognosen för smittskyddsläkemedel ligger 70 mkr under budgeterad nivå. Det är i nuläget mycket svårt att med precision förutsäga antal patienter aktuella för hepatitbehandling. Prognosticerade kostnader avseende läkemedel för sällsynta diagnoser överstiger budget med 14 miljoner kronor. Övrigt (bl a lämnade bidrag) I budgeten för 2016 avsatte regionfullmäktige 468 miljoner kronor till ett sk tillgänglighetspaket som skulle stimulera till en ökat tillgänglighet både generell med också riktad mot vissa specialiteter. Delar av detta tillgänglighetspaket finns kvar 2017 och har genererat en kostnad på 16 miljoner kronor per augusti jämfört med 142 miljoner kronor 2016. Budgeten per augusti är 39 miljoner kronor. Under posten H&S Övrigt finns många olika slags kostnadsposter. Det samlade utfallet uppgår per augusti till 275 miljoner kronor jämfört med en budget på 362 miljoner kronor. Det höga positiva budgetöverskottet beror mycket på att nämnden har haft en återhållsam inställning kopplat till den övergripande ekonomiska situationen inom Region Skåne. Man har varit försiktig med att belasta sjukvårdsförvaltningarna med ytterligare aktiviteter som kan var kostnadsdrivande på kort sikt även om de mer långsiktiga effekterna är positiva. En uppmaning från Regionstyrelsen att delvis stoppa just sådana förändringar har hörsammats. Intern kontroll Hälso- och sjukvårdsnämnden arbetar systematiskt med intern kontroll för att säkerställa en effektiv och korrekt användning av tilldelade resurser och uppdrag. En ny modell har tagits fram för att vara ett mer effektivt verktyg i detta arbete. Förutom att nämnden vid varje sammanträde får ta del av den löpande uppföljningen så har särskilda insatser gjorts för att höja kunskapen om vikten av intern kontroll. Det har varit en fråga som lyfts upp under interna utbildningar för nämndsledamöterna och särskilda dragningar om det nya arbetet har gjorts i samband med nämndsmöten. Hälso- och sjukvårdsnämnden har de senaste åren arbetat systematiskt för att implementera och utveckla arbetssättet med intern kontroll. Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium fungerar som arbetsgrupp tillsammans med ansvariga tjänstemän i arbetet med att utveckla såväl metoder och arbetssätt som kommunikationen kring densamma, för att intern kontroll ska bli ett kraftfullt verktyg för att säkerställa att de mål och aktiviteter som är beslutade får avsedd effekt. Hälso- och sjukvårdsnämnden har styrt vårdverksamheten genom uppdrag i över tio år och inarbetade rutiner finns för att information om avvikelser ska komma nämnden till känna, dock är ambitionsnivån högre och därför pågår arbete för att ytterligare förstärka rutiner och arbetssätt för att tidigare kunna agera vid avvikelser Arbete pågår för att tydliggöra ansvar och befogenheter på olika nivåer. Risk- och konsekvensbedömning görs i presidiet tillsammans med ansvariga tjänstemän. Arbete pågår att utveckla arbetssätt och rutiner för kontrollaktiviteter och under hösten testas en av modellerna genom återkoppling från de prioriterade områdena, där orsaker, konsekvenser fördjupas och beskrivs i gemensam diskussion. Likaså är det av vikt att återkoppla goda och framgångsrika exempel och 47

koncept för att dra lärdomar. Samtliga förvaltningar eller motsvarande arbetar med Intern kontroll och detta återrapporteras i verksamhetsberättelse vid delår- och årsredovisningar. Nedanstående tabell visar den sammanvägda uppföljningen av interna kontroll planen för hälso- och sjuvårdnämnden och de två förvaltningarna som nämnden har driftsansvar för (medicinsk service och Hälsostaden). Viktningen av resultatet har baserats på res dels andel av verksamhetskostnaderna. För närmare information om den interna kontroll planen för förvaltningen Medicinsk service och Hälsostaden hänvisas till respektive förvaltnings verksamhetsberättelse. 48