Lönkalk: Handledning och Manual Version 2,5. Objekt: Lönsamhetskalkylering 2.5. Datum:

Lönkalk: Handledning och Manual Version 2,5 Objekt: Lönsamhetskalkylering 2.5 Innehåll: Handledning och Manual Datum: 2015-10-13 1

Innehållsförteckning Lönsamhetskalkylering: samhällsekonomiska effekter som värderas i pengar... 3 Sammanfattning... 3 Del I... 4 Syfte... 4 Kalkylförutsättningar... 5 Diskonteringsränta... 5 Diskonteringsår... 5 Byggstartår... 5 Trafikstartår... 5 Prognosår... 6 Brytår... 6 Kalkylperiod... 6 Nyttoberäkning... 7 Hur beräknas nyttor när man inte har information om trafiktillväxt... 9 Nyttokomponenter... 11 Kalkylvärden... 12 Kostnadsberäkning... 12 Beräkningsresultat... 13 Konsumentöverskott... 13 Del II... 15 Handledning till verktyget... 15 Tolkning av resultatet... 16 Nyttokomponenterna... 16 Referenser... 17 2

Lönsamhetskalkylering: samhällsekonomiska effekter som värderas i pengar Sammanfattning Här diskuteras beräkningsprincipen om nyttor och kostnader och därmed den samhällsekonomiska lönsamhetsberäkningen. När information om trafiktillväxt är tillgänglig diskonteras nyttor som utfaller varje år framåt i tiden på samma sätt som i Samkalk. Information om årlig trafiktillväxt används tillsammans med information om diskonteringsfaktorn dvs. nyttor som skrivs upp. När information om trafiktillväxt saknas diskonteras nyttor enligt gängse metod. Trafiktillväxt är den tillväxt i procent som den aktuella infrastrukturen förväntas få per år. Trafiktillväxten beräknas som: (1+ trafiktillväxt)^(trafikstartår prognosår + 0) blir den första trafiktillväxt som uppkommer i trafikstartåret. Året därpå blir trafiktillväxten (1+ trafiktillväxt)^(trafikstartår prognosår +1). Trafiktillväxten vid 40:e året blir därför (1+ trafiktillväxt)^(trafikstartår prognosår +39). Diskonteringsfaktorn är den årlig nytta som skrivs upp under kalkylperioden. Diskonteringsfaktorn som inträffar vid trafikstartår beräknas som: (1+ diskonteringsränta)^(trafikstartår diskonteringsår + 0). Diskonteringsfaktorn som inträffar 1 år efter trafikstartår beräknas som: (1+ diskonteringsränta)^(trafikstartår diskonteringsår + 1). Diskonteringsfaktorn i 40:e året blir därför (1+ diskonteringsränta)^(trafikstartår diskonteringsår +39). För att beräkna diskonteringsvärden av nyttor som faller ut årligen framåt i tiden används kvoten mellan årlig trafiktillväxt och årlig diskonteringsfaktorn. Fortsättningsvis kallas denna kvot diskonteringsnuvärde. Diskonteringsvärde av nyttor som faller ut varje år framåt i tiden bli då en produkt mellan diskonteringsnuvärdet och grundnyttan. När information om trafiktillväxt saknas diskonteras framtida nyttor under kalkylperioden givet diskonteringsränta, diskonteringsår och trafikstartår. Diskonterade framtida nyttor beräknas enligt följande: Diskonteringsvärdet av en nytta som inträffar ett antal år efter diskonteringsåret är (nyttan/(1+räntan)^årtalet. Till exempel är diskonteringsvärdet av 1 kr som inträffar vid trafikstartåret är (1/(1+räntan)^(trafikstartår - diskonteringsår). Diskonteringsvärdet av 1 kr vid trafikstartåret beräknas som: 3

1/(1+diskonteringsränta)^(trafikstartår diskonteringsår +0). Året därpå blir diskonteringsvärdet av 1 kr 1/(1+diskonteringsränta)^( trafikstartår diskonteringsår+1). Det 40:e året blir diskonteringsvärdet av 1 kr 1/(1+diskonteringsränta)^(trafikstartår diskonteringsår+39). Det diskonterade värdet av en grundnytta på 1100 kr beräknas som en produkt mellan grundnyttan (1100 kr)*årlig diskonteringsvärde av 1 kr. Summan av totala nyttor under kalkylperioden jämförs sedan med drifts- och investeringskostnader. Kostnader för en investering beräknas beroende på byggstartår medan kostnader för drift och underhåll beräknas beroende på uppkomsten av den aktuella tiden för drift- och underhållsåtgärderna. Både investerings- och driftkostnader multipliceras med skattefaktor 1,3. Investeringskostnaden fördelas på byggår och kapitaliseras sedan till diskonteringsåret. Drift- och underhållskostnaderna diskonteras istället till diskonteringsåret. Slutligen beräknas NNK-i och NNK-idu enligt följande: NNK-i = Nettonuvärdeskvot beräknas som: NNK i = NNK-idu= Nettokostnadskvot beräknas som: NNK idu = nyttor investeringskostnad driftkostnad investeringskostnad nyttor investeringskostnad driftkostnad investeringskostnad + driftkostnad Syfte Del I Trafikverket använder ett antal olika beräkningsverktyg för att analysera trafiken och göra trafikprognoser och samhällsekonomiska kalkyler. De olika verktygen används för olika typer av analyser och olika typer av problem. Tillsammans täcker de in en stor del av alla de åtgärder som är aktuella inom Trafikverket. Flera av beräkningsverktygen innehåller beräkning av samhällsekonomisk lönsamhet, men i de programmerade verktygen är det inte helt enkelt att förstå hur lönsamhetsberäkningen görs. Syftet med Lönkalk är att vara ett beräkningsstöd för samhällsekonomiska lönsamhetsberäkningar för åtgärder som inte kan beräknas med Trafikverkets standardverktyg, det kan vara åtgärder inom transportområdet eller objekt eller andra samhällsåtgärder. Lönkalk kan även vara ett komplement till Trafikverkets andra beräkningsverktyg. Utgångspunkten för Lönkalk är att de samhällsekonomiska beräkningsprinciperna ska vara desamma som i Trafikverkets övriga samhällsekonomiska beräkningsverktyg. I denna promemoria beskrivs de grundläggande kalkylprinciperna. 4

Beräkningsprinciperna i de etablerade verktygen är inte alltid lätta att förstå, framförallt inte för den som inte är insatt eller är nybörjare. Hur diskonteras framtida nyttor? Hur hanteras investerings- och driftkostnaderna? Programmeringen i de etablerade verktygen kan vara dold för användaren (black- box), vilket gör att det är svårt som användare att förstå hur nyttor och kostnader diskonteras. Vissa nytto- kostnadsberäkningsverktyg är utformad som öppna Excelark där kostnads- och nyttoberäkning är synliga. Även då krävs mycket tid för att förstå hur beräkningarna är gjorda förutsatt att man är insatt och/eller har bra programmeringskunskap. I denna promemoria görs ett försök att på ett enkelt och transparant sätt vissa hur nyttoberäkningar och kostnadshanteringen går till. Den som inte är insatt och/eller inte har bra programmeringskunskap ska kunna förstå grund principerna och arbeta med enkla effektberäkningar. Kalkylförutsättningar Kalkylförutsättningar och kalkylvärden är grunden för att göra samhällsekonomiska beräkningar. Med kalkylförutsättningar menas följande parametrar som ingår i en kalkyl: Diskonteringsränta Diskonteringsränta är den ränta som framtida nyttor och kostnader diskonteras (räknar ned) med. Diskonteringen ska spegla att människor normalt värderar framtida effekter lägre än omedelbara effekter. Diskonteringsår Diskonteringsår är det år som man med hjälp av diskonteringsräntan diskonterar (räknar ned) framtida värderade nyttor och kostnader till. Diskonteringsårsvärdet av en nytta som inträffar 5 år efter diskonteringsåret är alltså (nyttan/(1 + räntan)^5). Diskonteringsvärdet av en kostnad som inträffar 5 år efter diskonteringsåret är alltså (kostnaden* skattefaktor 1)/(1+ räntan)^5). Byggstartår Byggstartår är det år då åtgärden börjar byggas. Byggstartåret anger alltså när kostnader för åtgärden börjar uppkomma. För åtgärder som inte påverkar den fysiska infrastrukturen, t.ex. informationsåtgärder eller vinterväghållning, anges det år då åtgärden planeras att genomföras (om man inte har utrednings- eller utvecklingskostnader innan). För att kunna jämföra olika åtgärder (kalkyler) med varandra fördelas investeringskostnaderna enligt principer i ASEK. Trafikstartår 5

Trafikstartår är det år då åtgärden är genomförd och kan börja användas, det vill säga börja generera nyttor. Prognosår Prognosår är det år som prognosen görs för. Om en prognos görs ska prognosåret användas för att beräkna trafiktillväxten för resten av kalkylperioden. Trafiktillväxt är den tillväxt i procent som den aktuella infrastrukturen förväntas få per år under kalkylperioden. Om inte någon prognos görs används trafikräkningsår som prognosår, givet att det finns en schablon för årlig trafiktillväxt. Brytår Brytår är det år som skiljer trafiktillväxt före brytår från trafiktillväxt efter brytår. Om brytår inte används sätts samma trafiktillväxttal både före och efter brytåret. I tabellen nedan används inte brytår, där används en årlig trafiktillväxt på 1,01 dvs. en procents årligtrafiktillväxt före och efter brytåret (2030). Trafiktillväxt efter brytåret är den trafiktillväxt i procent som den aktuella infrastrukturen förväntas få per år från och med brytåret. Normalt är trafiktillväxten lägre än den före brytåret. Kalkylperiod Kalkylperiod (antal år) är den tidsperiod som kalkylen omfattar. Kalkylperioden börjar vid trafikstartåret och slutar då åtgärden inte längre genererar nyttor. Avgörande för kalkylperiodens längd är inte den tekniska livslängden utan den funktionella/ekonomiska (dvs. hur länge den har en funktion i trafiksystemet). Skattefaktor En skattefaktor på 0,3 används på investeringskostnaden (IK) samt kostnader för drift, underhåll (DoU) och reinvesteringar till följd av investeringen. I praktiken innebär det att investeringskostnaden och kostnader för drift, underhåll och reinvesteringar multipliceras med faktorn 1,3 I tabellen nedan beskrivs kalkylförutsättningar som är beslutade av ASEK, samt de kalkylförutsättningar som användaren måste sätta själv för att kunna göra en kalkyl. Kalkylperioden måste sättas av användaren själv om det inte är en investering i en ny väg, då finns det fasta kalkylperioder i ASEK. Tabell 1. Kalkylförutsättningar 6

Enligt ASEK ++ Skattefaktor 1,3 Diskonteringsränta 1,035 Diskonteringsår 2018 Trafiktillväxt före brytår 1,01 Trafiktillväxt efter brytår 1,01 Prisnivå 2010 Prognosår (Trafikräkningsår) 2018 Trafikstartår 2018 Byggstartår 2017 Brytår 2030 Kalkylperiod (antal år) 40 Nytta 1 500 Antal personer som får nytta 1 1 Nytta 2 300 Antal personer som får nytta 2 1 Nytta 3 200 Antal personer som får nytta 3 1 Nytta 4 100 Antal personer som får nytta 4 1 Totalnytta 1100 ++ ++= om nyttorna ska beräknas enligt ASEK 5,2 dvs. real uppräkning av total nyttan skulle bli=1100*(1+0,018)^(trafikstartår- prisnivå 2010)= 1269 Nyttoberäkning I tabellen ovan är år 2018 valt som trafikstartår enligt ASEK 5,2, vilket innebär att det är då åtgärdens nyttor börjar uppkomma. Detta innebär att åtgärdens kostnader fördelas 2017 och tidigare, beroende på antal byggår. För nyttoberäkningen är trafikstartår i kombination med diskonteringsår (2018) de mest relevanta parametrarna. Därefter beräknas årliga nyttor för hela kalkylperioden. Nyttoberäkningen görs olika beroende på om man har information om trafiktillväxt eller inte. Har man information om årlig trafiktillväxt och den är relevant i sammanhanget ska den användas i kombination med årliga diskonteringsfaktorn (se tabell 2 nedan). Den årliga trafiktillväxten räknas upp med prognosår (trafikräkningsår) som referenspunkt. Den första trafiktillväxt som räknas blir då den som uppkommer vid trafikstartåret. Därefter beräknas trafiktillväxten för hela kalkylperioden på årsbasis. Den årliga diskonteringsfaktorn räknas upp med diskonteringsåret som referenspunkt (se tabell 2 nedan). Eftersom den första nyttan utfaller vid trafikstartåret blir detta år återigen en relevant parameter för beräkningen av diskonteringsfaktorn. Därefter beräknas diskonteringsfaktorn för hela kalkylperioden på årsbasis. 7

Kvoten mellan den årliga trafiktillväxten och den årliga diskonteringsfaktorn används som årsfaktor för att beräkna det årliga diskonteringsvärdet av nyttan (enligt Samkalk). Med hjälp av räkneexemplet i tabellen nedan illustreras hur diskonteringsvärdet av en nytta beräknas framåt i tiden. För att illustrera räkneexemplet beaktas följande antaganden och kalkylförutsättningar: grundnyttan= 1100 kr utryckt i 2010 års prisnivå, diskonteringsränta= 3,5 % per år, årlig trafiktillväxt= 1 % (=1,01)), diskonteringsår= 2018, prognosår (trafikräkningsår) = 2018 och trafikstartår = 2018. Enligt ASEK 5,2 räknas upp 1100 kr till 2018 prisnivå med 1,8 procent ökning per år bli 1269 kr. Tabell 2. Beräkning av nyttor: när information om trafiktillväxt är tillgänglig* Prognosår (trafikräknin gs- år) Trafikstartå r Diskontering s- år Tillväxt Faktor** Diskonterings- Faktor*** Nyttan per år**** 2018 2019 2018 (1,01)^1=a1 (1+0,035)^1=b1 1100*(a1/b1) 2018 2020 2018 (1,01)^2=a2 (1+0,035)^2=b2 1100*(a2/b2) * Beräkningsprincipen är tagen från Samkalk ** (1+0,01)^1 = (1+ trafikökningen)^(trafikstartår- prognosår)= tillväxtfaktor *** (1+0,035)^1 = (1+ diskonteringsränta)^ (trafikstartår- diskonteringsår)=diskonteringsfaktor **** 1269*(a1/b1) = diskonterings nuvärde av 1296 kr vid år 2019 Utifrån denna princip beräknas diskonterade nyttor för hela kalkylperioden som en summa av de årliga nyttor som faller ut under kalkylperioden. Enligt tabellen ovan beräknas första diskonterade nyttan som en produkt mellan diskonteringsnuvärdet och grundnyttan d.v.s. 1269*(a1/b1). Nyttan som faller ut året därpå, dvs. år 2020, bli 1269*(a2/b2). De första två årsnyttorna (2019 och 2020) blir summan av nyttorna som faller ut under 2019 och 2020 d.v.s. 1269*(a1/b1) +1269*(a2/b2). Nyttan för hela kalkylperioden blir summan av de årliga nyttor som beräknas enligt denna beräkningsprincip. Om kalkylperioden är 40 år beräknas totalnyttan för kalkylperioden enligt följande. Beräkningsformel för diskonteringsvärde av nyttor med trafiktillväxt för hela kalkylperioden Diskonterade nytta= 40 t 1 1269( a / b) t 1269( a / b) 1 1000( a / b) 2...1269( a / b) 40 (1) t= tid; i detta fall 40år (a/b)t= diskonteringsnuvärde enligt tabellen ovan; kvoten mellan trafiktillväxt och diskonteringsfaktorn Figur 1 Årlig nytta under 40 år med 1 procents årlig trafiktillväxt, 3,5 % ränta och 1100 kr grundnytta (att diskontera). 8

1 200 Årlig nytta (totalnytta) Totala 1 000 800 600 400 200 0 ÅR 3 6 9 12 15 18 21 24 27 30 33 36 39 42 45 48 51 54 57 60 Hur beräknas nyttor när man inte har information om trafiktillväxt Nyttor kan beräknas utan informations om trafiktillväxt genom att nyttorna diskonteras (tillbakaräknas) pga. att nyttor som utfaller i framtiden värderas lägre, blir nyttorna mindre för varje år framåt i tiden. Med 1100 kr som grundnytta och diskonteringsår 2018 ska den först nyttan som faller ut år 2019 vara 1269/ (1+0,035)^1. Nyttan som faller ut år 2020 blir 1269/ (1+0,035)^2 osv. I detta exempel blir nyttan år 2020 cirka 3 procent lägre än nyttan som faller ut år 2019. Nyttorna under 2019 och 2020 blir summan av nyttorna under dessa år. Genom att summera årliga nyttor under kalkylperioden kan nyttor för hela kalkylperioden tas fram. Nyttoberäkningarna är därför gjorda enligt gängse regler. Med hjälp av räkneexempel i tabellen nedan illustreras beräkning av diskonterade nyttor. För att illustrera räkneexemplet beaktas kalkylförutsättningar som ovan samt följande antaganden görs: grundnyttan= 1100 kr (som diskonteras) utryckt i 2010 års prisnivå, diskonteringsränta= 3,5 %, diskonteringsår = 2012 och trafikstartår= 2013. Tabell 3. Beräkning av nyttan: när information om trafiktillväxt inte används* Trafikstartår Diskonteringsår Diskonteringsvärde av 1 kr Nyttan per år 2019 2018 1/(1+0,035)^1=b 1** 1100*b1 2020 2018 1/(1+0,035)^2=b 2 1100*b2 * gängse metod 9

** b 1=diskonteringvärde av 1 kr som inträffar år 2019 ** b2=diskonteringsvärde av 1 kr som inträffar år 2020 Utifrån denna princip räknas diskonteringsvärde av nyttor för hela kalkylperioden som en summa av årliga diskonterade nyttor som inträffar under kalkylperioden. Enligt tabellen ovan räknas första årets nytta som en produkt mellan diskonteringsvärde av 1 kr och grundnyttan d.v.s. 1296*b1. Nyttan som inträffar året därpå, dvs. år 2020, bli då 1296*b2. De först två årsnyttorna (2019 och 2020) blir därför summan av nyttan under 2019 och 2020, d.v.s. 1269*b1 +1269*b2. Nyttan för hela kalkylperioden blir summan av årliga nyttor som räknas enligt denna princip. Beräkningsformel för diskonteringsvärde av nyttor utan trafiktillväxt Diskonterade nytta= 40 t 1 1269b t 1269b 1 1269b 2... 1269b 40 (2) t= tid; i detta fall 40 år bt= diskonteringsvärde av 1 kr enligt tabellen ovan Figur 2 Årlig nytta under 40 årstid utan trafiktillväxt 10

Årlig nytta (totalnytta) Totala 1 200 1 000 800 600 400 200 0 ÅR 3 6 9 12 15 18 21 24 27 30 33 36 39 42 45 48 51 54 57 60 Nyttoberäkningen med trafiktillväxt varierar beroende på den årliga trafiktillväxtens storlek. Nyttornas storlek beror på om trafiktillväxt ingår i nyttoberäkningen eller inte. Ju större trafiktillväxt desto större blir diskonteringsnuvärdet och därmed blir det större skillnader mellan nyttorna med stora eller utan trafiktillväxt. Ett exempel är att beräkningar av nyttor i figur 1 är gjorda på en procents trafiktillväxt per år medan beräkningarna i figur 2 är gjorda utan trafiktillväxt, men i både fallen grund nyttan var 1100 kr (att diskontera). Skillnaden mellan dessa två nyttor blev 17 procent: med trafiktillväxt var summan av den diskonterade nyttan 25549 kr medan utan trafiktillväxt var den summerade diskonterade nyttan 21172 kr. Med en trafiktillväxt på 2 procent skulle vi få en summerade diskonterade nytta på 30298 kr och vilket innebär en nyttoskillnad på 30 procent jämfört med en beräkning utan trafik tillväxt. Nyttokomponenter De nyttokomponenter som ingår i Trafikverkets verktyg är restider, fordonskostnader, trafiksäkerhet, externa effekter och skatteintäkter. Samma effekter bör beaktas vid manuella beräkningar så långt det går. För vissa typer av åtgärder beaktas inte alla dessa komponenter i de etablerade verktygen. Ett exempel är belysningsåtgärder i tunnlar som möjligen kan förbättra TS-effekten för gående och cyklister. Ett annat exempel är en åtgärd som syftar till total separering av skolvägen från motoriserad trafik som kan förbättra TS-effekten och tryggheten. 11

I denna promemoria är syftet inte att komma med rekommendationer som går in på vilka komponenter som kan vara lämpliga vid effektberäkning för alla tänkbar åtgärder. Det blir en omöjlig uppgift. Eftersom nyttokomponenterna är åtgärdsspecifika blir det upp till var och en att själv specificera. Syftet här är att påpeka att viktiga komponenter som kan påverka utfallet av effektberäkning ska så långt det går beaktas, även i den manuella beräkningen. Kalkylvärden Värdering av nyttor i ekonomiska termer, så kallade kalkylvärden, är inom transportsektorn framtagna och beslutade av ASEK. Kalkylvärden baseras bland annat på marknadspriser, betalningsviljestudier och i vissa fall på politiska mål. För andra nyttor kostnader kan man t ex använda marknadsvärden (om det gäller sådant som har ett marknadspris). Se gällande rekommendationer i gällande ASEK 5.2. I tabellerna 2 och 3 använder vi som räkneexempel en grundnytta på 1100 kr. Detta förutsätter att vi har räknat fram nyttan givet kalkylvärde för nyttokomponenten. Om det exempelvis handlar om en restidsvinst på 10 timmar per år och individvärdet av restidsvinsten är 50 kr/timme blir nyttan 500 kr per år och individ (nytta 1 i verktyget). Vid samhällsekonomiska beräkningar utrycks alla kalkylvärden i 2010 års prisnivå. Om kalkylvärdena baseras på betalningsviljestudier ska dessa värden räknas upp till 2018 års prisnivå, enligt ASEK 5,2. Om kalkylvärden utöver ASEK ska användas (och kostnader) ska således även dessa utryckas i prisnivå 2010. Kostnadsberäkning Kostnader för en investering fördelas på antal byggår och antas i kalkylen utfalla året före trafiköppningsåret (2018) eller tidigare, medan kostnader för drift och underhåll beräknas beroende på den aktuella tiden för uppkomsten av drift- och underhållsåtgärderna och utfaller från trafikstartåret och framåt över kalkylperioden. Investeringskostnaden multipliceras först med skattefaktor 1,3. Sedan kapitaliseras kostnaden till år 2018 med 3,5 procents ränta. Till exempel en åtgärd med två års byggtid antas alltså investeringskostnaden falla ut 2016 och 2017. Det innebär följande beräkning för att kapitalisera kostnaderna till diskonteringsår 2018. Beräkningsformel för investeringskostnader IK byggstatår2016 = (IK*1,3)*1/(1+0,035)^(byggår-diskonteringsår) = (IK*1,3)*1/(1+0,035)^-2 IK byggstatår2017 = (IK*1,3)*1/(1+0,035)^(byggår-diskonteringsår)=(IK*1,3)*1/(1+0,035)^-1 (3) För beräkning av drift- och underhållskostnader gäller samma princip som för nyttorna, de diskonteras till diskonteringsåret. Kostnaderna multipliceras med skattefaktor och sedan diskonteras de. Summan av DoU-kostnader som uppkommer vid olika tidpunkter blir den 12

totala kostnaden för DoU. Om den första DoU-kostnaden inträffar 2018 blir den K= (K*1,30)/(1+0,035)^3 givet att diskonteringsåret är 2018. Beräkningsformel för DoU-kostnader K driftår2018= (K*1,3)*1/(1+0,035)^(driftår- diskonteringsår)=(k*1,3)*1/(1+0,035)^0 (4) K driftår2019= (K*1,3)*1/(1+0,035)^(driftår- diskonteringsår)=(k*1,3)*1/(1+0,035)^1 Beräkningsresultat Nyttorna beräknas enligt ekvation 1 eller ekvation 2. Investerings- och drift- och underhållskostnaderna beräknas enligt ekvation 3 och 4. För enkelhetens skull betecknar vi nyttorna som N, investeringskostnaderna som IK och DoU-kostnader som K, alltså som ekvation 3 och 4. För att mäta samhällsekonomisk lönsamheten beräknas en nettonuvärdeskvot, NNK-i, alternativt nyttokostnadskvot, NNK-idu. Skillnaden mellan dessa två mått är att kostnader för drift- och underhåll ingår i nämnaren för NNK-idu beräkning. NNK-i = Nettonuvärdeskvot beräknas som: NNK i = nyttor investeringskostnad driftkostnad investeringskostnad NNK-idu= Nettokostnadskvot beräknas som: NNK idu = nyttor investeringskostnad driftkostnad investeringskostnad + driftkostnad = = (N K IK) IK (N K IK) K + IK Konsumentöverskott Konsumentöverskottet (nytta) beräknas i Samkalk på O/D-nivå (relationsnivå) med hjälp av den så kallade rule of the half, som innebär att tillkommande och överflyttade trafikanter antas tillgodogöra sig halva restidsvinsten. Principerna för beräkningen visas i diagrammet nedan. 13

Kronor Efterfrågan påverkas av reskostnaden Generaliserad kostnad innan åtgärd Generaliserad kostnad efter åtgärd Resande Resande innan Resande efter Som visas i figuren ovan antas åtgärden sänka den generaliserade kostnaden för att resa, vilket leder till att resandet ökar. De som reste redan innan åtgärden antas tillgodoräkna sig hela sänkningen (de gör ju precis samma sak som innan, men till lägre kostnad). De som börjar resa efter åtgärden antas tillgodoräkna sig halva sänkningen (vissa hade flyttat redan vid en marginell reskostnadssänkning, vissa flyttade först på grund av den sista kronan). Denna regel gäller även avseende trafikantens interna kostnader, nämligen restidsvinster, komfort och fordonskostnader. För externa kostnader som emissioner, buller, vägslitage och trafikolyckor räknas istället hela kostnaderna/nyttorna. Detta innebär att tillkommande och överflyttade trafikanter antas tillgodogöra sig hela kostnaderna/nyttorna som befintliga trafikanter. Hälsonyttan som gång och cykling medför ska inte tillgodoräknas för befintliga cyklister eftersom denna nytta handlar om nya cyklister/gående som tillkommer p.g.a. nya infrastruktursatsningar (policyåtgärder). Utan nya infrastruktursatsningar skulle dessa personer förmodligen inte ha börjat cykla eller gå. Befintliga cyklister är de som hade fortsatt att cykla även utan nya infrastruktursatsningar. Detta innebär att tillkommande cyklister/gående härstammar från transportbehov istället för från hälsofördelar. Det är värt att notera vad transportministeriet i England har formulerat sig just om denna fråga: Det förutsätts att gång- och cykelefterfrågan härleds utifrån transportbehov i stället för utifrån att vinna specifika fördelar av hälsa som fysiska aktiviteter medför. Hela nyttor som gång och cyklingen medför ska därför tillgodoräknas 1. Det är också värdefullt att notera slutsatsen som ASEK 4 antog avseende olyckskostnader; slutsatsen beträffande hur stor andel av olyckskostnaden som är intern, är att det behövs fler studier om detta. En annan viktig aspekt, när det gäller att ta ställning till hur man skall räkna med interna andelar av olyckskostnaden, är hur denna fråga hanteras för andra externa effekter där problemställningarna kan förväntas vara liknande. HEATCO ger inte någon rekommendation vare sig för storleken på den interna andelen av olyckskostnaden eller för hur man bör räkna med intern olyckskostnad. På grund av detta rekommenderar ASEK 4 att andelen intern olyckskostnad tillsvidare sätts till noll för samtliga trafik- och fordonsslag. 1 Se Guidance on the appraisal of Walking and Cycling schemes (TAG 3.14.1). 14

Del II Handledning till verktyget Nedan beskrivs hur beräkningarna genomförs. Det är upp till användaren att specificera vad åtgärden handlar om och vilka specifika effekter som ska beaktas. Dock gäller att man ska så långt det är möjligt försöka fånga de effekter som man tror kan ha påverkan. De effekter som inte går att beräkna ska bedömas i en samlad effektbedömning. 1. Fyll i gällande förutsättningar för kalkylen under Kalkylförutsättningar i flik Nyttoberäkning o resultat. I de flesta fall finns default rekommendationer, d.v.s. du kan använda de siffror som redan är ifyllda. Om uppgifter finns och beräkning ska göras med hänsyn till trafiktillväxt anges den i kalkylförutsättningarna. 1 % trafiktillväxt anges som 1,01 i Lönkalk. Om det inte är relevant att räkna med trafiktillväxt sätts denna istället till 1,0. Se till att årtalen och övriga kalkylförutsättningar stämmer. Om man gör flera kalkyler som ska kunna jämföras med varandra är det viktigt att kalkylförutsättningarna är desamma för alla dessa kalkyler. 2. Eftersom beräkningarna inte görs för specifika åtgärder är det viktigt att själv specificera vilken åtgärd det handlar om och vilka nyttor som beaktas. Anta att du vill beräkna nyttor för fyra olika komponenter. Du behöver då beräkna grundnyttorna för varje komponent per individ/person. Sedan ska vissa nyttor öka realt över kalkylperioden enligt ASEK (se ASEK för vilka) och därmed ingår detta i beräkningen för nytta 1-4 medan nytta5 inte ökar realt över kalkylperioden och kan tillämpas för de nyttor som inte antas öka realt över kalkylperioden. Beroende på detta fyller du i dina beräknade grundnyttor på rätt plats under Kalkylförutsättningar. 3. Alla personer/grupper får inte lika stora nyttor. Vid t.ex. tidsvinster, komfort och fordonskostnader får befintliga trafikanter hela nyttan, medan nytillkommande trafikanter får halva nyttan. En grundnytta på 500 kr för befintlig trafikant blir således 250 kr för en nytillkommande trafikant. 4. Fyll i antal personer som får nyttorna, under Kalkylförutsättningar. Nyttan för en person är 1 och för två personer 2. 5. Verktyget beräknar automatisk nyttorna under kalkylperioden och resultaten visas i resultatrutan i fliken Nyttoberäkning o resultat. Nyttorna under kalkylperioden beräknas i verktyget enligt ovan beskrivna metoder. 15

6. Fyll i investeringskostnader och drift- och underhållskostnaderna i fliken Indatakostnader. Kostnaderna ska anges utan skattefaktorer (den läggs till av programmet). Kostnaderna ska anges i 2010 års prisnivå liksom kalkylförutsättningarna. Om en åtgärd t.ex. kostar 1,500 000, skrivs denna siffra under rubrik Investeringskostnad och fördelas över så många byggår som är aktuella för åtgärden. Kostnaden för drift och underhåll fylls i för varje år från och med raden Trafikstartsår till och med raden Slutår, d.v.s. alla gulmarkerade celler under rubrik Drift och underhållskostnad. När du har kommit så här långt har verktyget räknat ut nyttorna och kostnaderna. Dessa uppgifter använder verktyget till att beräkna nettonuvärdeskvot (NNK-i) och nettokostnadskvot (NNK-idu) Tolkning av resultatet Nettonuvärdeskvoten, NNK-i, är det i Sverige traditionella sättet att mäta samhällsekonomisk lönsamhet på. En negativ NNK-i, dvs. som är mindre än 0, betyder att åtgärden inte anses samhällsekonomiskt lönsam; kostnaderna är större än nyttorna. En positiv NNK-i, d.v.s. som är större än 0, betyder att åtgärden anses samhällsekonomiskt lönsam. En NNK-i på 1,0 innebär t.ex. att samhället får en krona i vinst per satsad krona. Man måste dock vara medveten om att alla effekter av en åtgärd inte fångas upp i en samhällsekonomisk kalkyl. Dessutom är effektsambanden som verktyget beräknar helt beroende av användarna. Användaren specificerar nyttan (nyttorna) som beaktas och ansvarar för att rätt ingångsdata används. NNK-i bör alltså inte ensam utgöra grund för ett beslut. Däremot kan den utgöra en viktig del av beslutsunderlaget. Om man får en kraftigt positiv (eller negativ) NNK-i, och inga uppenbara fel finns i kalkylen, är sannolikheten trots allt stor att åtgärden är samhällsekonomiskt lönsam (olönsam). Dock bör en samhällsekonomisk kalkyl kompletteras med en Samlad effektbedömning som inkluderar bedömningar av de eventuella effekter som inte är beräkningsbara i kalkylen. Nyttokomponenterna I denna version använder inte verktyget specifika nyttokomponenter. Användaren bestämmer vilka komponenter som ska beaktas. I nuvarande version av verktyget beräknas en eller flera nyttor som följer av en eller flera åtgärder. Vill man beakta t.ex. effekten av en gångvägsåtgärd i trivsam miljö och som förkortar gångtiden, går det att räkna komforten och tidsvinsten som åtgärden medför. Det gäller att räkna grundnyttan av komfort och tidsvinst för sig och använda de som separata inputdata. Vill man beakta enbart en effekt av en åtgärd t.ex. TS-effekten som en belysningsåtgärd medför går detta också att beräkna. 16

Ambitionen är att en ännu mer förenklad och utvecklad version ska komma. Där ska även flera, mer än fyra, nyttokomponenter kunna hanteras samtidigt. Dock bestäms specificering av nyttorna av användaren. En annan viktig aspekt i den kommande versionen är att man ska kunna jämföra två alternativ: ett jämförelsealternativ (JA), dvs. en situation där den åtgärd som ska analyseras inte är genomförd och ett utredningsalternativ (UA), dvs. en situation där den åtgärd som ska analyseras är genomförd. Referenser Trafikverket (2015) Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2, 2015-04-01 Department of Transport UK April, 2009 TAG Unit 3.14.1; Guidance on the appraisal of Walking and Cycling Schemes SIKA 2008:3; Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn Vägverket 1997: 130; Vägverkets samhällsekonomiska kalkylmodell; Ekonomisk teori och värderingar Vägverket 2006:127; Vägverkets samhällsekonomiska kalkylvärde Vägverket 2001:118; Nybyggnads- och förbättringsåtgärder - Handledning Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 www.trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 17