FRESHABIT Ett landsomfattande EU-projekt För förbättrandet av vattnens tillstånd och mångformighet

Relevanta dokument
FRESHABIT Ett landsomfattande EU-projekt För förbättrandet av vattnens tillstånd och mångformighet

Ha koll på vattnet häng med och återinför laxfiskarna i Svartån

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

FLISIK. För LIvskraftiga Småvatten I Kvarkenregionen. Långsiktig förvaltning av små vattendrag. Miniseminarium , Umeå Lotta Haldin

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Vattenvård och skydd av små vattendrag inom skogsbruket i Finland

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

Sjundeå å från källorna till havet! Ha koll på vattnet häng med!

Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun

Miljöavtal: Icke-produktiva investeringar: 1.Skötsel av våtmark. 2.Skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet. 1.Anläggning av våtmarker

Länsstyrelsens roll. Anna Åhr Evertson Samordnare vattenförvaltning Miljöanalysenheten

BAKGRUND TILL PROJEKT FISKTRAPPA FÖRBI KRAFTVERKET I NYKARLEBY

Finansieringsstatistik för Landsbygden 2015

Skogsbruk och vattenskydd. FRESHABIT LIFE IP projektets informationstillfälle, Karis Antti Leinonen

Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax

Vilka stöd finns att söka?

Vad är ett vattenråd?

Triple lakes vattenvård för levande sjöar

Så arbetar Österbotten med Vattenförvaltningen. Vattenrådsdagar, Piteå Verksamhetsledare Eeva-Kaarina Aaltonen

Praxis i samband med inbjudan till samverkan - FINLAND

En livskraftig och hinderfri Sjundeå å vattendragsvision 2030

Sura sulfatjordar strategier och åtgärder för bättre vattenkvalitet i små kustmynnande vattendrag

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N. Kungsbackaåns vattenvårdsförbund

Restaurering av små vattendrag 10p Högskolan i Kristianstad, Institutionen för teknik.

Detaljplaneändring för Billnäs bruks område och uppgörande av detaljplan för Hagbackaområdet och Trädgårdsskolans BEHOVSPRÖVNING AV NATURABEDÖMNING

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

VATTENDAG 16 NOVEMBER 2017

Hur utvärderar man effekterna av ekologisk restaurering?

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark

Referens: Nylands landsbygdsnäringsdistrikts beslut av om att följande vattendrag är laxförande:

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

Möjligheter att uppnå livskraftiga småvatten, Finland

Utveckling av landsbygden i Nyland

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Åtgärdsplan för ökad återvinning av fosfor och kväve i Värmdö kommun

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

BKD (Rs, bakteriell njurinflammation)

Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1)

TVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)


Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered.

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Område: FISKAR. Arbetsuppgifter och instuderingshjälp:

Var saknas finansiering i förslaget till åtgärdsprogram. Niklas Holmgren, vattendelegationen

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Östersjölaxälvar i Samverkan

Remiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism

Inledning och sammanfattning

Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Vattenvårdsarbete i Kävlingeån - 20 år av lokal samverkan. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

Naturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Valvtjärnsbäcken Musselinventering och glochidieinfektion undersökning

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

International Year of the Salmon. Laxens År Globalt initiativ med ett underifrån perspektiv. Håkan Carlstrand, HaV

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Restaurering av vattendrag

UPPDATERING AV ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR HANNUKAINEN GRUVPROJEKT

Dysåns avrinningsområde ( )

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Utveckling av landsbygden i Nyland

Beredning av planen för hantering av översvämningsrisker och miljörapporten: deltagande, information och hörande

Sammanställning från workshop vid startmöte för WaterCoG den 20 december 2016 i Göteborg

Meritförteckning för Per Ingvarsson

Öring en art med många kostymer

Planeringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Vedaån (SE )

För fisken i tiden praktiska åtgärder i akvatisk miljö

Vattensamling 1 juni 2012 Möre hotell, Torsås

Inga arter utan livsmiljöer - ArtDatabankens arbete med naturtyper. Lena Tranvik Naturtypsansvar sjöar, vattendrag och våtmarker

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

VÅTMARKER I ESKILSTUNA

Fosforförluster från åkermark vad har hänt och hur går vi vidare?

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Blå-Gul-Grön målklassning - ett nytt verktyg för värna värdefulla vatten

ansvarsfullt vattenägande

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

ÅRSBERÄTTELSE 2014 i enlighet med fiskeområdets reglemente

Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO

Stöd till fiskevården

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Sid 1 (12)

Anvisning till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvestering med fast ersättning

Water Co-Governance for sustainable eco systems

Åtgärd för att främja flodpärlmusslan

Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet

Transkript:

FRESHABIT 2016-2022 Ett landsomfattande EU-projekt För förbättrandet av vattnens tillstånd och mångformighet

Freshabit samarbete för Svartåns bästa Varför är vi här? Föreningen Projektet Markägarna Framåt genom samarbete Vad behöver projektet av markägarna? Hur kan markägarna dra nytta av projektet?

Västra Nylands vatten och miljö rf LUVY Vattenvård sedan år 1975 ideell verksamhet och affärsverksamhet, som stöder denna Medlemmarna är vattnens användare kommuner, industrin, företag, föreningar Visioner och målsättningar främjande av vattenskydd, miljöskydd och miljöhälsan Verksamhet laboratorium, forskning, sakkunnigtjänster, projekt

FRESHABIT 2016-2022 Landsomfattande EU-projekt För förbättrandet av vattnens tillstånd och mångformighet Forststyrelsen 30 aktörer 12 vattendragsobjekt Effekterna riktas mot Natura-områdena och direktivarterna Varje område har egen tonvikt för sina åtgärder

FRESHABIT Svartåns vattendrag Koordinator: Västra Nylands vatten och miljö rf. Projektchef: Juha-Pekka Vähä Var i tiden en betydande laxå Laxfisket har haft stor betydelse i vattendraget Redan på 1300-talet vet man, att det fiskades lax, havsöring, ål, sik och vimba. Det fanns rikligt med lax ännu på 1920-talet, då lax fiskades med långskaftade håvar i Åminnefors Svartåns vattendrag Svartån

Svartån och flodpärlmusslan Svartån är den enda ån i Finland där vårt lands samtliga sju stormusselarter förekommer. Finlands sydligaste och betydande flodpärlmusselpopulation. Kvar finns ca. 2000 individer De yngsta är 50-60 år Dör ut utan skyddsåtgärder.

FRESHABIT i Svartån Fiskvägar Laxfiskar Flodpärlmusslan I Svartån lever en åldrad population, som dör ut utan återupplivningsåtgärder Förbättrande av vattenkvaliteten Iståndsättande av levnadsområdena

Bäcken i Svartådalen 2021? https://youtu.be/armpnh8ryf4?t=24

FRESHABIT i Svartån Projektet lyckas med sina målsättningar endast i samarbete med markägarna Bäckrestaureringar Förbättrande av vattenkvaliteten Fiskutplanteringar Skydd av flodpärlmusslan Kartläggningar och uppföljning

Vad erbjuder projektet? Fiskeriekonomiska restaureringar av bäckar. Restaureringsobjekten väljs utgående från mark- och vattenägarens intresse, planeras tillsammans med markägaren och förverkligas på ett sätt som markägaren godkänt. Freshabit projektet erbjuder en möjlighet och finansiering för att förverkliga främjandet av bäckarnas fiskeriekonomiska restaureringar

Vad erbjuder projektet? Översiktsplan för skyddszoner, våtmarker och naturens mångfald i Svartådalen Hjälper till och förbättrar möjligheterna att för de icke produktiva områdena ansöka om investeringsstöd och ersättningar enligt miljöskyddsersättningssystemet.

Från plan till genomförandet Översiktsplan Kartläggning (kartor, fältobservationer) Raportering till markägare Val av områden Kontakt med markägare Noggrannare kartläggning, lov (markägare, ELY) Exakta planer för åtgärderna Genomförande Entreprenör, utförare Under markägarens insyn och kontroll

Vad behöver projektet? Av mark- och vattenägarna En positiv inställning till projektets åtgärder och målsättningar Lov att provfiska Lov att röra sig i terrängen och ta vattenprover Lov att utföra fiskutplanteringar Av jordbrukarna (modelling, livscykelvärdering) Skiftesvis bokföring Uppgifter om markberedningsmetoder

2016 2017 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 informationstilfälle flodpärlmussla undersökning insamling av larver till odling anläggning i Norge och Jyväskylä Odling i anläggning fiskar fiskutplantering provfiske undersökning om lax vandring vattenkvalitet översiktsplan vattenkvalitet uppföljning Livscykelutvärdering modellering livsmiljö kartlägning av bäckar bäckrestaurering planering bäckrestaurering fiskevägar tillståndprocessen Åminne, Billnäs anbudprocesses planering konstruktion tillståndprocessen Åkerfors, Mustio

Tack! Ett bra tillstånd i Svartån, reproducerande och välmående laxbestånd samt en flodpärlmusselpopulation Tjänar starkt områdeta image och utvecklandet av näringarna En ekonomisk och social kraftresurs Laxfiskarna och flodpärlmusslan har ett stort marknadsvärde