180 Smedsby. Ändring av detaljplan för 18 med angränsande park- och vägområden. Planläggningsavdelningen 1:2000

180 Smedsby Ändring av detaljplan för 18 med angränsande park- och vägområden. Planläggningsavdelningen 1:2000 Planbeskrivning, som gäller planutkast daterat 22.11.2017 Godkänd av kommunfullmäktige..201_

Innehållsförteckning 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER... 2 1.1 Detaljplanens grunduppgifter och namn... 2 1.2 Planområdets läge... 2 1.3 Planens syfte... 2 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning... 2 1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen... 2 1.6 Förteckning över handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial... 2 2 SAMMANDRAG... 3 2.1 Olika skeden i planprocessen... 3 2.2 Detaljplanen... 3 2.3 Genomförandet av detaljplanen... 3 2.4 Detaljplanens rättsverkningar... 3 3 UTGÅNGSPUNKTER... 3 3.1 Allmän beskrivning av området... 3 3.2Naturmiljö, landskap och djurbestånd... 4 3.3 Den byggda miljön... 6 3.4 Befolkning... 7 3.5 Service... 7 3.6 Trafik... 7 3.7 Teknisk service... 8 3.8 Bebyggd kulturmiljö och kulturhistoriskt skyddsvärda objekt... 9 3.9 Markägoförhållanden... 9 3.10 Planeringssituationen... 10 4 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN... 13 4.1 Inledning av planläggningen och beslut... 13 4.2 Intressenter... 14 4.3 Mål för detaljplanen... 14 5 REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN... 15 5.1 Planens struktur... 15 5.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet... 15 5.3 Områdesreserveringar... 15 5.4 Planbeteckningar och planbestämmelser... 16 6 PLANENS KONSEKVENSER... 16 7 GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN... 18 7.1 Uppföljning av genomförandet... 18 1

1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Detaljplanens grunduppgifter och namn Kommun: Kommundel: Fastigheter: Planens namn: Kvarter: 18 Planens skala: 1: 2 000 Plankod: 499 2345/17 Korsholm 180, Smedsby Detaljplanen berör fastigheterna RNr 9:146 och del av RNr 9:379. Ändring av detaljplan för kvarter 18 med angränsande park- och vägområden. 1.2 Planområdets läge Planändringen berör kvarter 18, som utgör ett obebyggt område norr om Smedsby kärncentrum centrum. Området finns mellan den befintliga våningshusbebyggelsen vid Hilmavägen och egnahemsbebyggelsen vid Lisastigen. Detaljplanändringen omfattar kvarter 18 med angränsande park- och vägområden. Enligt den preliminära gränsdragningen har området som planändringen berör en areal på ca 0,5 ha. I takt med att planprocessen framskrider kan gränserna för planområdet granskas vid behov. Planområdets läge och avgränsning framgår från pärmbilden. 1.3 Planens syfte Målet är att utreda om det finns förutsättningar att ändra detaljplanen för att möjliggöra uppförande av ett bostadsvåningshus i kvarter 18. I samband med detaljplanearbetet görs behövliga utredningar. Särskild uppmärksamhet fästs vid trafikmässiga konsekvenser och landskapsmässiga förändringar i området. 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning Detaljplanen består av detaljplankarta och planbeskrivning. I planbeskrivningen presenteras utgångsuppgifter om planområdet samt uppställda mål och motiveringar till detaljplanen. 1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen - Program för deltagande och bedömning Bilaga 1 - Utdrag ur detaljplansammanställning Bilaga 2 - Förminskning av detaljplankartan Bilaga 3 - Illustrationer Bilaga 4 - Uppföljningsblankett (bifogas i förslagsskedet) 1.6 Förteckning över handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial - Trafikutredning, Ramboll 06/2017 - Trafikplan för Skolcentrum och omgivningar, 2015 - Smedsby delgeneralplan 2

2 SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planprocessen 16 29.6.2016 Program för deltagande och bedömning hölls framlagt till påseende. Beslut om framläggande av utkast i beredningsskedet. Planutkast hölls framlagt till påseende. Beslöt om framläggande av förslag till detaljplan. Planförslaget hölls framlagt till officiellt påseende Samhällsbyggnadsnämnden omfattade förslaget till detaljplan. Kommunstyrelsen omfattade förslaget till detaljplan. Kommunfullmäktige godkände förslaget till detaljplan. 2.2 Detaljplanen Genom planändringen bildas en byggnadsplats för flervåningshus. Detaljplanen möjliggör kompletterande bostadsbyggande i Smedsby centrums absoluta närområde genom att ändra detaljplanen för ett område som inte förverkligats i enlighet med områdets ursprungliga byggnadsplan. 2.3 Genomförandet av detaljplanen Förverkligandet av området kan påbörjas när planen blivit godkänd i kommunfullmäktige och beslutet vunnit laga kraft. Nya byggnadsplatser förverkligas av byggnadsentreprenörer. Vid förverkligandet bör höjdförhållandena mot angränsande områden beaktas. 2.4 Detaljplanens rättsverkningar En byggnad får inte uppföras i strid med detaljplanen (bygginskränkning). Beträffande andra åtgärder som förändrar miljön ska detaljplanen beaktas på det sätt som bestäms enligt följande: På detaljplanområdet får inte placeras sådana funktioner som medför olägenheter för den användning av andra områden som anvisats i detaljplanen. På ett detaljplanområde får inte heller placeras funktioner som strider mot detaljplanebestämmelser som avser att förhindra eller begränsa miljökonsekvenser som är skadliga eller förorsakar störningar. 3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Allmän beskrivning av området Detaljplanområde är centralt beläget i Smedsby i närheten av kärncentrum, skolcentrum och kulturhuset. Området finns i angränsning till ett befintligt flervåningshusområde, som till stora delar förverkligats under 1970-talet. I näromgivningen finns även egnahemsbebyggelse. 3

Bild 1. Vy över planområdet. Områdena som planändringen berör är markerade på bilden. 3.2 Naturmiljö, landskap och djurbestånd Landskapsstruktur Planområdet ligger i en bebyggd tätortsmiljö. Ur landskapsstrukturellt perspektiv ligger området högt beläget i förhållande till omgivningen. Området är belägen i en brant norrsluttning mellan Hilmavägen och Lisastigen. Terrängens höjd varierar mellan +5 +15 meter ovanför havsytan. Jordmån Jordmånen i planområdet består främst av sandmorän. I samband med bygglovet bör noggrannare jordmånsundersökningar göras. 4

Bild 2. Jordmånskarta. GTK (2017) Yt- och grundvatten Planläggningsområdet ligger huvudsakligen i en sluttning. Ytvatten från området mynnar ut i Stocksundsbäcken. Med tanke på områdets terrängformer bör i byggskedet uppgöras tomtspecifika riktlinjer för hur dagvatten ska insamlas och avledas. Vegetation Kvarter 18 består av blandskog som domineras av gran och björk i blockrik terräng. Undervegetationen består av gräs och ris. Bild 3. Vegetation. Naturskyddsprogramområden och Natura-områden På området finns inga områden som omfattas av naturskyddsprogram. På området finns inga Natura-områden. 5

3.3 Den byggda miljön Planområdet ligger i centrumtätorten Smedsby i Korsholms kommun. Bebyggelsen i närområdet består av våningshus och egnahemshus från 1970-talets början och framåt. Bebyggelsen är uppförd enligt områdets byggnadsplan, som är fastställd år 1972. Våningshusen består av tre våningar höga lamellhus, typiska för 70-talet. Bild 4. Bebyggelse i närområdet. Den närliggande egnahemsbebyggelsen är uppförd under olika tidsepoker. Bebyggelsen invid Hilmavägen och Lisavägen är uppförd från 1970-talet medan bebyggelsen invid Lisastigen tillkommit senare. Bild 5. Egnahemsbebyggelse invid Lisastigen. 6

Invid Lisastigen finns en liten lekpark, som betjänar närområdet. Bild 6. Lekpark invid Lisastigen. 3.4 Befolkning I Korsholm är befolkningstalet cirka 19380 (2016, Statistikcentralen). Korsholms befolkning har ökat under de senaste åren och kommunens befolkning förutses att öka under de kommande årtiondena. Invånarantalet i Smedsby har fördubblats under de tre senaste årtiondena. I Smedsby delområde, som innefattar Smedsby, Böle och Kråklund, är invånarantalet 5725 (2016, Statistikcentralen). 3.5 Service Planområdet ligger i anslutning till Smedsby kärncentrum med kommuncentrumets offentliga service samt affärer i närheten av planområdet. Handelstjänsterna ligger på ca 600 meters gångavstånd då man rör sig längs lättrafiklederna. Skolområdet samt kulturhuset finns i nära anslutning till planområdet. 3.6 Trafik Området är centralt beläget med goda förbindelser. Från bild 7 framkommer trafiknätet med trafikmängder från år 2015. Från Korsholmsvägen kan trafiken till området ske antingen via Bölevägen eller via Agnesvägen varifrån trafiken fördelas via det interna trafiknätet. Förbindelse till planområdet är möjlig både via Hilmavägen och Lisastigen, vilka båda är återvändsgränder. I nuläget trafikeras Hilmavägen relativt flitigt med Lisastigen endast fungerar som infart till ett par egnahemshus samt den lekpark som finns invid vägen. Inom området finns gångbanor längs Bölevägen, Agnesvägen, Skolvägen och Hilmavägen. Det finns även förbindelser för lätt trafik mellan det interna trafiknätet. 7

Kollektivtrafiken trafikerar via Smedsby centrum. Bild 7 och 8. Trafiknät med trafikmängder från år 2015 samt adresskarta. 3.7 Teknisk service Kommunens vatten- och avloppsledningsnät finns i angränsning till planområdet. Även fjärrvärmenätet finns i anslutning till området. Ledningsnäten framkommer från bild 9 och 10. Bild 9. Vatten- och avloppsledningsnät. 8

Bild 10. Fjärrvärmenätet. 3.8 Bebyggd kulturmiljö och kulturhistoriskt skyddsvärda objekt Inom planläggningsområdet finns inga på riksnivå värdefulla landskapshelheter. Enligt landskapsplanen finns inom området inga landskapsmässigt betydelsefulla bebyggda kulturmiljöer. 3.9 Markägoförhållanden Planområdet är i kommunens ägo, vilken framkommer med röd rastrering från bild 11. Bild 11. Markägoförhållanden. 9

3.10 Planeringssituationen Riksomfattande mål för områdesanvändningen Statsrådet har år 2000 fattat beslut om riksomfattande mål för områdesanvändning och ytterligare ett beslut gällande revidering av målen i november 2008. De reviderade målen för områdesanvändningen har trätt ikraft 1.3.2009. Vid landskapsplanering och annan planering av områdesanvändning bör det säkerställas att de riksomfattande målen för områdesanvändningen beaktas så, att förverkligandet av dessa inte försvåras (MBL 24 2 momentet). De riksomfattande målen är indelade i allmänna mål och specialmål. De allmänna målen är principiella linjedragningar, vilka bör iakttas i den övergripande planläggningen, såsom landskaps- och generalplaneringen. Specialmålen utgörs av bindande förpliktelser, vilka gäller all planläggning, såsom bygeneralplaner som styr byggande, såvida dessa inte har avgränsats att gälla endast en särskild planläggningsnivå. Mål som berör kvarter 18 är bland annat: Befintliga samhällsstrukturer utnyttjas och stadsregioner och tätorter görs mer enhetliga. Samtidigt som tätorterna blir enhetligare förbättras kvaliteten på livsmiljön. Samhällsstrukturen utvecklas så att tjänster och arbetsplatser är lättillgängliga för olika befolkningsgrupper och i mån av möjlighet placeras de nära bostadsområden så att behovet av personbilstrafik är så litet som möjligt. Trafiksäkerheten förbättras liksom förutsättningarna för kollektivtrafiken och gång- och cykeltrafiken. I stadsregionernas pendlingsområden säkerställs för områdesanvändningens del att det finns förutsättningar att bygga bostäder som är ändamålsenligt placerade och att kraven på en god livsmiljö kan tillgodoses. Stadsregionerna utvecklas som balanserade helheter genom att stödja sig på befintliga centra. Centrumen och särskilt deras centrumområden utvecklas till områden med ett mångsidigt utbud av tjänster, boendemöjligheter, arbetsplatser och fritidssysselsättningar. Vid planeringen av områdesanvändningen skall man sörja för ett tillräckligt utbud av tomtmark för byggandet av bostäder och arbetsplatser. I samband med planeringen av områdesanvändningen skall utnyttjandet av det befintliga byggnadsbeståndet främjas samtidigt som det skapas förutsättningar för en god tätortsbild. Vid utvecklandet av tätorter skall man se till att grönområdena bildar enhetliga helheter. Vid general- och detaljplaneringen ska beredskap finnas för ökande stormar, störtregn och tätortsöversvämningar. Inom planläggningen bör man eftersträva sådana lösningar för områdesanvändningen som sparar energi och främja förutsättningarna för användningen av förnyelsebara energikällor och fjärrvärme. I samband med planeringen av områdesanvändningen ska man beakta de naturområden som ur ekologisk synvinkel och med tanke på rekreation är, betydande och enhetliga. Områdesanvändningen ska styras på ett sådant sätt att dessa naturområden inte i onödan spjälkas upp. Landskapsplan Landskapsplanen för Österbotten är fastställd i enlighet med miljöministeriets beslut den 21.12.2010. 10

Följande områdesreserveringar berör detaljplanområdet: Område för centrumfunktioner (C) Område för tätortsfunktioner (A) Stadsutvecklingszon, Vasa stadsregion kk-1 Zon för växelverkan mellan stad och landsbygd kmk. Bild 12. Utdrag ur landskapsplan. Landskapsplanens etapplan I Landskapsplanens etapplan I är fastställd av miljöministeriet 4.10.2013. Planen behandlar placeringen av kommersiell service i Österbotten, Planområdet finns inom beteckningen för Vasa Korsholm centrumutvecklingszon där Smedsby angetts med beteckningen område för centrumfunktioner (C). Bild 13. Utdrag ur landskapsplanens etapplan I Strategisk generalplan En strategisk generalplan för Korsholms kommun har utarbetats under 2012 2013. Syftet med generalplanen är att styra de allmänna principerna för kommunens samhällsstruktur och markanvändning. Den strategiska generalplanen beskriver kommunens vision av var markanvändningen ska utvecklas fram till 11

år 2040, och strategin för att genomföra den. Planen godkändes av kommunfullmäktige 10.6.2013. Den strategiska generalplanen saknar rättsverkning. Planområdet finns inom område reserverat för centrumfunktioner (C) samt reservering för bostadsområde (A). Bild 14. Utdrag av Strategiska generalplanen för Korsholms kommun. Generalplan Smedsby delgeneralplan godkändes av kommunfullmäktige 25.4.2002 29. Enligt delgeneralplanenen är kvarter 18 reserverat för offentlig service och förvaltning (PY). Ett utdrag ur generalplanen framgår från bild 15. En revidering av Smedsby delgeneralplan godkändes av kommunfullmäktige 1.9.2016 60. Mot beslutet lämnades ett besvär varför planen ännu inte trätt i kraft. Enligt planförslaget har berörda områden reserverats som områden dominerat av flervåningshus (AK). Ett utdrag ur generalplanen framgår från bild 16. Bild 15. KF 25.4.2002 29. Bild 16. KF 1.9.2016 60 (Ej trätt i kraft). 12

Detaljplan För området finns en byggnadsplan som är fastställd med länsstyrelsens utslag Nr. B-979, 10.5.1972. I planeringsområdet har följande områdesreserveringar och planbeteckningar anvisats: YS P Kvartersområde för för sjukhus och byggnader för annan social verksamhet Park Del av område som reserverats för fotgängare. Bild 17. Utdrag ur byggnadsplan. Byggnadsordning Korsholms kommuns byggnadsordning har trätt i kraft 1.8.2013. Miljöskyddsföreskrifter Västkustens miljöenhets miljöskyddsföreskrifter har trätt i kraft 3.11.2014. Baskarta Vid uppgörande av planen används kommunens baskarta i skala 1:2000. Planområdets baskarta har granskats och godkänts av planläggningschef Barbara Påfs 10.4.2017. 4 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 4.1 Inledning av planläggningen och beslut Planändringen finns med i det femåriga planläggningsprogrammet som årligen godkänns av kommunfullmäktige. Planläggningsprogrammet för åren 2017 2021 godkändes av kommunfullmäktige 17.11.2016 91. 13

4.2 Intressenter Intressenter har rätt att delta i beredningen av planen, bedöma dess inverkningar samt yttra åsikter om planen. Intressenter i planeringen är: Invånare, markägare och alla de som planen kan ha betydande verkningar för Korsholms kommuns förvaltningsenheter o Kommunstyrelsen o Utvecklingssektionen o Samhällsbyggnadsnämnden o Byggnadsnämnden o Miljösektionen o Bildningsnämnden o Socialnämnden o Äldrerådet o Rådet för personer med funktionsnedsättning Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Österbottens räddningsverk Vasa elnät Anvia Telecom Ab Övriga sammanslutningar och föreningar Anhängiggörande Om program för deltagande och bedömning annonserades i Vasabladet och Pohjalainen, på kommunens officiella anslagstavla och på kommunens webbplats. Deltagande i planeringsprocessen och växelverkan Programmet för deltagande och bedömning fanns till påseende 16.6 29.6.2016. Programmet för deltagande och bedömning berörde både planändring i kvarter 17 och 18. Mot programmet inlämnades 3 åsikter. Åsikterna belyste farhågor om försämrad livsmiljö då området bebyggs, sämre trafiksäkerhet längs Lisastigen samt lyfte fram behovet av tillräckliga parkeringsutrymmen för att undvika parkerings längs vägarna. I senare skede har ytterligare en åsikt lämnats angående trafiksäkerheten i korsningen Emmavägen Agnesvägen. Med tanke på att nya bostäder planeras i området vill man uppmärksamma på att parkering längs gatan, områdets höjdförhållanden och snäv korsning medför trafiksäkerhetsrisk framförallt med tanke att många skolbarn rör sig i området. Myndighetssamarbete Utlåtande begärs av kommunens förvaltningsenheter, berörda sammanslutningar och myndigheter över planutkast och vid behov även över planförslag. 4.3 Mål för detaljplanen Kommunens mål är att utreda om det finns förutsättningar att ändra detaljplanen för kvarter 18 till ett område för flervåningshus. I nuläget är området reserverat för sjukhus och byggnader för annan social verksamhet men det har inte förverkligats i enlighet med byggnadsplanen som fastställdes redan år 1972. Med beaktande av att området är beläget i ett befintligt bostadsområde har det ansetts ändamålsenligt att istället reservera kvartersområdet för bostadsbyggande. 14

I planlösningen eftersträvas ett sådant alternativ som är mest ändamålsenligt med tanke på konsekvenser som riktas till omgivningen med tanke på trafikkonsekvenser och konsekvenser för miljön och landskapet som helhet. 5 REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5.1 Planens struktur Genom detaljplaneändringen reserveras kvarter 18 för flervåningshus (AK). I detaljplanens avgränsning ingår även en del av ett större enhetligt rekreationsområde. 5.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet Genom detaljplanen möjliggörs boende i närhet till Smedsby centrum. Kvartersområdet finns inom befintlig samhällsstruktur. Under planprocessen kommer byggnadens utformning och höjd att visualiseras med hjälp av illustrationer och skugganalyser för att visualisera landskapsmässiga förändringar. 5.3 Områdesreserveringar Kvartersområden Kvartersområden för flervåningshus (AK) Med beteckningen tillåts byggande av ett flervåningshus i fyra våningar inklusive gårds- och parkeringsområden. Våningshöjderna har anvisats med romerska siffror. Placeringen av byggnaderna har anvisats genom att ange byggnadsytor. Byggnadsplatsen har en areal om 2093 m² och Byggrätten är 1200 m². - Rödtegel eller ljus rappning och/eller täckmålat trä bör användas som huvudsakligt fasadmaterial för byggnaderna. Takfärgen ska vara i mörk kulör. - I bilplats/60m² bostadsyta, likväl minst 1,5 bilplats/bostad. - Under byggnaden får anvisas parkerings- och serviceutrymmen i en våning, som delvis kan vara ovanför markytan. Dessa utrymmen beaktas ej vid beräkningen av våningsyta eller våningstal. Övriga områden Område för park (VP) I planområdet ingår en del av ett befintligt parkområde. Inom parkområde finns iinstruktiva reserveringar för en lättrafikled samt för en lekpark. Inom parkområdet får placeras samhällstekniska anläggningar om högst 10 m² som betjänar området. Anläggningarna bör placeras på minst 5 meters avstånd från bostadstomternas gräns. Väg- och gatuområden I detaljplanens avgränsning ingår en del av Lisastigens vägområde. Körförbindelse till planområdet har anvisats både från Hilmavägen och Lisastigen. En instruktiv förbindelse för lättrafik inom parkområdet ersätter den obebyggda områdesreserveringen för gångtrafik som tidigare fanns mellan kvarter 16 och 18. 15

5.4 Planbeteckningar och planbestämmelser Planbeteckningarna och detaljplanebestämmelserna finns presenterade på detaljplanekartan och finns även beskrivna under punkt 5.3 områdesreserveringar. 6 PLANENS KONSEKVENSER Syftet med planläggningens konsekvensbedömning är att på förhand i tillräcklig utsträckning utreda planens konsekvenser. Enligt MBL 9 bör planen baseras på en tillräcklig mängd granskningar och utredningar. Utredningarna bör täcka hela det område som på ett betydande sätt kan påverkas av planen. Vid miljökonsekvensbedömning behandlas även principer för att hindra eller mildra eventuella skadliga konsekvenser. Vid beredningen av detaljplanen har strävan varit att identifiera och utreda betydande konsekvenser föranledda av planen. Konsekvensbedömning har gjorts på basen av befintliga utredningar, litteratur och terrängbesök. Konsekvensbedömningarna kompletteras i samband med planens fortsatta beredning, på basen av bl.a. ytterligare utredningar och erhållen respons från olika intressegrupper. Konsekvenser för samhällsstrukturen Förverkligandet av planändringen ger Smedsby centrum nya bostäder på kort gångavstånd till servicen i centrum och medför en förtätning av ett befintligt höghusområde. Med tanke på den täta samhällsstrukturen är konsekvenserna mycket positiva. Konsekvenser för boendemiljö Då området inte förverkligats enligt gällande byggnadsplan upplevs det idag lugna skogsområdet som ett rekreationsområde vilket genom planändringen förändras till en bebyggd miljö. Trots att ändringen inte är betydande medför förverkligandet av planen en ändring i närmiljön som kan upplevas negativa för boendemiljön. Beroende på årstid och tid på dygnet kan skuggor från de nya byggnadsmassorna sträcka sig till egnahemshusens gårdsplaner. Å andra sidan kommer höjden på byggmassorna inte att överskrida höjden på det trädbestånd som idag finns på området. Konsekvenser för bostadsutbudet i Smedsby Med tanke på det ökade bostadsutbudet och fler boendealternativ har förverkligandet av projektet positiva konsekvenser för bostadsutbudet i Smedsby. Konsekvenser för rekreation Förverkligandet av planen medför ingen förändring av mängden rekreationsområden. Kvarter 18 är redan nu reserverat för byggande trots. Buller Under byggnadsskedet har bullret från trafiken och arbetsmaskinerna negativa konsekvenser för invånarna i näromgivningen. Yt- och grundvatten Förverkligandet av planen ökar avrinningen av ytvatten i området. Dagvattenhanteringen beaktas i detaljplanen och utreds under planeringsprocessen. 16

Med tanke på områdets terrängformer bör i byggskedet uppgöras tomtspecifika riktlinjer för hur dagvatten ska insamlas och avledas. Naturen och faunan Området som planändringen berör finns en skogsbevuxen backe. Kvartersområdet är dock är redan idag reserverad för byggande, så planändringen medför i sig ingen ändring med hänseende till den markanvändning som redan nu är reserverad för området. Konsekvenser för trafiken En trafikutredning för bedömning av trafikmässiga konsekvenser har uppgjorts. Trafikutredningen har gjorts med beaktande av detaljplaneändringar i både kvarter 17 och 18, eftersom trafiken till båda områdena delvis styrs via samma vägförbindelser. Uppskattningsvis kommer trafikmängden till våningshusen i kvarter 17 och 18 vara sammanlagt cirka 160 fordon/dygn. I utredningen har planerade ombyggnader av Korsholmsvägen beaktats och utgående från det uppskattas trafiken fördelas mellan Bölevägen och Agnesvägen så att merparten eller ca 80 % styrs via Bölevägen. Uppskattningen baseras på en beräkning av hur trafiken till och från Smedsby fördelas i olika riktningar. Beräkningen gjordes i samband med uppgörande av Smedsby delgeneralplan 2030 och den tar i beräkning de förändringarna som ombyggnaden av Smedsby centrum medför. Av totala ökningen beräknas trafiken till kvarter 18 utgöra cirka 45 fordon/dygn. Enligt planutkastet styrs trafiken både via Lisastigen och Hilmavägen. På det här sättet fördelas trafiken mellan de båda områdena och enligt utredningens prognos fördelas trafiken enligt 25 fordon/dygn via Lisastigen och 20 fordon/dygn via Hilmavägen. Den tilläggstrafik som de planerade höghusen medför kan skötas med det befintliga trafiknätet utan strukturella ändringsåtgärder. Men då boendetätheten i området ökar medför det samtidigt ett större behov att bredda trottoaren till kombinerad lättrafikled längs Agnesvägen, Skolvägen och Emmavägen. Trygga övergångsställen mot skolområdet bör säkerställas. Planändringens konsekvenser för trafiken längs Korsholmsvägen är inte betydande jämfört med nuläget. I korsningen Korsholmsvägen Bölevägen är avsikten att förverkliga en rondell, som väl förmedlar de större trafikmängderna. I korsningen Korsholmsvägen Agnesvägen kan en ökad trafikmängd dock medföra att trafiken tillfälligt flyter sämre under tider för lämning och hämtning till skolområdet. Parkeringsplatser I detaljplanen har reserverade bilplatser enligt 1 bilplats/60 m², likväl minst 1,5 bilplatser/bostad, vilket uppskattas vara tillräckligt för att bostadshusets behov. På grund av byggnadsplatsens placeringen i en brant sluttning fördelas parkeringsytorna så att en del placeras i angränsning mot Hilmavägen och en del med infart från Lisastigen. Antalet bilplatser/bostad är högre än i absoluta kärncentrum med beaktande av att området är beläget utanför område för centrumfunktioner i Smedsby delgeneralplan 2030. Ur trafiksäkerhetssynpunkt bör parkeringsplatser inte anvisas längs gatorna. 17

Lättrafik Genom planändringen justeras sträckningen av en gångbana mellan Lisastigen och Hilmavägen, vilken inte förverkligats i enlighet med gällande plan. Förverkligandet av förbindelsen befrämjar rekreationsmöjligheterna i området. Ekonomiska konsekvenser Planen skapar förutsättningar för byggnadsverksamhet och arbetsplatser under byggnadsskedet. Planen möjliggör även ett större bostadsutbud i närheten av centrumområdet. Service Förverkligandet av planen innebär att flera invånare får närservice på gångavstånd, vilket stöder utvecklingen av servicen Smedsby. Samhällstekniska kostnader (vattenförsörjning, väg- och gatunätverk, fjärrvärme, el- och telefonnät) Förverkligandet av planen är förmånligt med tanke på samhällstekniska kostnader eftersom kvartersområdet kan kopplas direkt till det befintliga gatunätet och kommunaltekniska nätverk. Konsekvenser för övrig planläggning Planändringen stöder målen för en tätare samhällsstruktur. Reserveringar i landskapsplanen har beaktats i planändringen. Planändringen motsvarar även områdesreserveringarna i Smedsby delgeneralplan 2030 där kvarter 18 ingår i reservering för områden dominerat av flervåningshus (AK). 7 GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN 7.1 Uppföljning av genomförandet Genomförandet övervakas för byggandets del av byggnadsövervakande myndigheter (byggande och trädbestånd), för kommunaltekniska konstruktionernas del av samhällsbyggnadsnämnden (vägar, vattenledningar och avloppsledningar) och i övrigt av miljömyndigheterna (miljöskydd, avfallsservice). Korsholm 22.11.2017, planläggningsavdelningen Planläggningschef Barbara Påfs Planläggningsingenjör Marika Häggblom 18