Varför alla dessa granskningar? Om politisk klokskap eller klåfingrighet inom högre utbildning

Varför alla dessa granskningar? Om politisk klokskap eller klåfingrighet inom högre utbildning Linnéuniversitetet 15 november 2017 Mikael Alexandersson Göteborgs universitet

Utvärderingstrender inom högre utbildning Utvärdering vävs allt mer samman med politiska strukturer och processer utvärderingskulturer utvärderingskapacitet utvärderingspolitik..

Strengthening evaluation quality globally DAC Quality Standards for Evaluation intended to : improve the quality of development evaluation processes and products facilitate the comparison of evaluations across countries support partnerships, collaboration and joint evaluation increase development partners use of each others evaluation findings (OECD: DEVELOPMENT ASSISTANCE COMMITTEE, 2006)

Kvalitetskultur EUA (European University Association) Systematiska dialoger sker om kvalitetsarbetet som binder samman centrala strategier med lokala kvalitetssäkringsprocesser och akademiska värderingar. Kvalitetskultur stöder att kvalitetsarbetet i praktiken är enkelt, hanterbart och effektivt med tydliga roller och ansvarsområden. Kvalitetsarbete präglas av förtroendeskapande dialoger som säkerställer att relevanta frågor diskuteras och löses.

Förskjutning av centrala utvärderingskriterier syften/mål interventioner återkoppling accountability utveckling effektivitet trovärdighet relevans hållbarhet lärande inverkan/impact effektivitet hur bra något är gjort hur användbart något är

Extern kvalitetssäkring Metoder som innehåller ett externt element. Kan både initieras externt och internt. Ackreditering av institutioner, lärosäten Ackreditering av utbildningar Auditering (undervisning) Ad hoc-utvärderingar Mätning av tillfredsställelse Benchmarking Certifiering Nyckeltal Tillsyn

Det numera klassiska externa kvalitetssäkringskonceptet Självvärdering Kriterier (eller krav/referenspunkter) Extern panel gör disciplin-/ämnesbedömning Besök; intervjuer Rapport Fördefinierade konsekvenser

Grundläggande konsekvenser av utvärdering 1. Utvärderingen är oetiskt, motverkar autenticitet 2. Utvärdering har kontra-avsiktliga effekter 3. Utvärdering är makt Peter Dahler-Larsen: The Evaluation Society: Critique, Contestability And Skepticism (2015)

Nationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildning (UKÄ)

Ett sammanhållet system som är kvalitetsdrivande. Utgå från lärosätenas självständighet, ta hänsyn till profilering samt vara transparent och tydligt. Beakta lärosätenas eget arbete för kvalitetssäkring: hur kvalitetssäkringen organiseras är en fråga för respektive lärosäte att besluta om. Kontrollerar att studenterna tillgodogör sig de kunskaper som utbildningen ska ge. Studenterna ska ha en tydlig roll. Utbildningens användbarhet och förberedelse för arbetslivet.

2017-2022

Pilotutvärdering Förskollärarexamen Grundlärarexamen Testa komponenter, utbildningsutvärdering (aspekter, bedömningsgrunder, vägledning, urval av mål etc) Finslipa metoden Ta tillvara på lärosätenas, arbetslivsrepresentanter och studenters synpunkter

Pilotutvärdering Vad granskades? Självvärdering lärosätets redogörelse för hur utbildningen uppfyller bedömningsgrunderna. Självständiga arbeten ett slumpmässigt urval av studenternas godkända arbeten. Nationell statistik som visar på studenternas genomströmning på en utbildning. Intervjuer med företrädare för den granskade utbildningen, lärare och studenter.

Universitet och högskolor som deltog i piloten: Lärosäte Utbildning Högskolan Kristianstad Förskollärarutbildning Mälardalens högskola Förskollärarutbildning Stiftelsen Högskolan i Jönköping Grundlärarutbildning fritidshem Umeå universitet Grundlärarutbildning fritidshem Karlstads universitet Grundlärarutbildning förskoleklass och åk 1-3 Linköpings universitet Grundlärarutbildning förskoleklass och åk 1-3 Göteborgs universitet Grundlärarutbildning åk 4-6 Malmö högskola Grundlärarutbildning åk 4-6

Pilotutvärdering Resultat Högskolan Kristianstad: Förskollärarexamen Examensmålet "visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen" säkerställs inte. Brister i systematisk uppföljning av: - personalens kompetens och kompetensutveckling - utbildningens forskningsbas och forskningsanknytning relativt förskollärarutbildningen - lärosätets samverkansaktiviteter

Pilotutvärdering Resultat Umeå universitet: Grundlärarexamen (fritidshem) - brister i den samlade kompetensen (ej adekvat/ej rätt proportion) - många med lite tid i utbildningen/tidsbegränsade anställningar - kompetens och kompetensutvecklingen följs inte upp systematiskt - inte en relevant vetenskaplig och professionsinriktad miljö - brister i måluppfyllelse av de tre kunskapsmålen - säkerställer inte relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen - säkerställer inte att utbildningen är användbar och förbereder för arbetslivet - ett jämställdhetsperspektiv är inte integrerat i utbildningen

Mitt uppdrag Linnéuniversitet

1. Dokumentanalys Lärarresurser: Sammanställning av lärarresurser från inventering 2014 Beskrivning av förutsättningar och processer för kompetensutveckling samt rekrytering ställt mot utbildningens behov (FHL, FKH, FSV) Lärartabeller: FHL, FKH, FSV

2. Dokumentanalys Förskollärarprogrammet: Utbildningsplaner: LGFOD, LGFOR, LGFOS Kursplaner Förskolan barns första skola (15 hp) Lek, lärande och omsorg i förskolan (15 hp) Samspelets kraft i förskolepedagogisk kontext (15 hp) Uppföljning, utvärdering och utvecklingsarbete i förskolan (15 hp) Examensmålmatris Progressionsmatris

3. Dokumentanalys Grundlärarprogrammet: Fastställd vetenskaplig matris december 2012 Målmatris grundlärarprogrammet Åk 4 6 Utbildningsplan: LAGRV Lärartabeller: FHL, FKH, FSV Åk 1-3 Utbildningsplan: LAFOG Lärartabeller: FHL, FKH, FSV

Iakttagelser och rekommendationer

Vägledning lärosätet: Beskriv, analysera och värdera med hjälp av exempel hur lärarna och deras sammantagna kompetens (vetenskapliga/ konstnärliga/pedagogiska/professionsrelaterade) ser ut i förhållande till utbildningen, att den är adekvat och står i proportion till undervisning, handledning och examination förutsättningar skapas på utbildningsnivå så att lärare kan ta ansvar för och utveckla kompetensen både individuellt och kollegialt lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling systematiskt följs upp och hur resultat från uppföljning vid behov leder till åtgärder för kvalitetsutveckling som återkopplas till relevanta intressenter.

Hur ser det ut i mars 2018?

Personal: Förskollärarprogrammet Totalt lektorer/adjunkter: 41/84 (0.49) Lektorstid i F-programmet Mer än 40% 6 (0.15) 39-12% 7 (0.17) 11-1 % 23 (0.56) 0 % 5 (0.12) Kalmar lektorer/adjunkter: 23/45 (0.51) Lektorstid i F-programmet Mer än 40% 5 (0.22) 39-12% 3 (0.13) 11-1 % 10 (0.43) 0 % 5 (0.22) Växjö lektorer/adjunkter: 18/39 (0.46) Lektorstid i F-programmet Mer än 40% 1 (0.6) 39-12% 4 (0.22) 11-1 % 13 (0.72) 0 % -

Aspektområde: Utformning, genomförande och resultat 4. Aspekt: Måluppfyllelse - kunskap och förståelse Bedömningsgrunder: 1. Utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställer att studenterna uppnått målen inom kunskapsformen - kunskap och förståelse - i examensordningen när examen utfärdas. 2. Utbildningens utformning och genomförande främjar studenternas lärande och inbjuder studenterna att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna och detta återspeglas i bedömningen av studenterna. 3. Utbildningens utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp och resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Vägledning lärosätet: Beskriv, analysera och värdera med hjälp av exempel hur utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställer att studenterna uppnått målen när examen utfärdas utbildningens utformning visar på en progression och att det finns en koppling mellan examensmål, lärandemål, lärandeaktiviteter och examination utbildningens utformning och genomförande främjar studenternas lärande och tar hänsyn till studenternas förutsättningar och behov och studenterna ges möjlighet att slutföra utbildningen inom planerad studietid utbildningen arbetar för att studenterna utvecklar förmågan att ta eget ansvar för sitt lärande utbildningen systematiskt följs upp och hur resultat från uppföljning vid behov leder till åtgärder för kvalitetsutveckling som återkopplas till relevanta intressenter.

1. Utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställer att studenterna uppnått målen inom kunskapsformen - kunskap och förståelse - i examensordningen när examen utfärdas. Hur syns detta i utbildningen? Exempel? Hur följs detta upp systematiskt? 2. Utbildningens utformning och genomförande främjar studenternas lärande och inbjuder studenterna att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna och detta återspeglas i bedömningen av studenterna. Hur syns detta i utbildningen? Exempel? Hur följs detta upp systematiskt? 3. Utbildningens utformning, genomförande och examination, följs systematiskt upp och resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter. Hur syns detta i utbildningen? Exempel? Hur följs detta upp systematiskt?

Systemiskt Kausalt Logiskt

1. Utbildningsplan: Förskollärarprogrammet Vetenskapligt förhållningssä8 och progression Utbildningen ger studenten hög teore:sk kompetens med förankring i forskning och beprövad erfarenhet - e? vetenskapligt förhållningssä? utvecklas kon:nuerligt genom studiernas nära koppling :ll didak:ska forskningsperspek:v - en medveten utveckling av den studerandes kri:ska förhållningssä?, analysförmåga och förmåga a? kommunicera sin kunskap muntligt och skricligt. Genom egna prak:ska och teore:ska kunskaper och färdigheter samt genom a? kunna :llgodogöra sig forskningsresultat förbereds studenten för a? kunna bidra :ll utvecklingen inom yrkesområdet. 2. Kursplan: Lek, lärande och omsorg i förskolan, 15 hp... I samband med skricliga redovisningar tränas det akademiska skrivandet med tonvikt på a? sakligt och korrekt kunna redovisa och kommentera vetenskapliga källor, samt a? utveckla förmågan a? kri:skt granska och kommentera lästa texter.

1. Utbildningsplan: Förskollärarprogrammet 2. Kursplan: Lek, lärande och omsorg i förskolan, 15 hp I samband med skricliga redovisningar tränas det akademiska skrivandet med tonvikt på a? sakligt och korrekt kunna redovisa och kommentera vetenskapliga källor, samt a? utveckla förmågan a? kri:skt granska och kommentera lästa texter. 3. Delkurs 1 Teore:ska perspek:v på lek och lärande 7,5 hp Lek, lärande, omsorg och fostran ställs även i rela:on :ll olika pedagogiska filosofier och inriktningar och problema:seras vidare i förhållande :ll barnperspek:v och barns perspek:v. 4. Kursli?eratur och övriga läromedel Li?eraturförteckning Delkurs 1 Teore:ska perspek:v på lek och lärande 7,5 hp Engdahl, Ingrid, & Ärlemalm Hagsér, Eva (red) (2015). A" bli förskollärare. Mångface"erad komplexitet. Stockholm: Liber AB.......

Kontrollmatriser

Systematisk uppföljning av utbildningskvalitet och kvalitetsutveckling inom lärarutbildningens kurser vid Fakulteten för samhällsvetenskaper 1. Kurs Kursansvarig Kursutvärderingar Fokusgruppssamtal 2. Kurslag Planerings-, uppföljnings- och utvecklingsmöten Kursplan Examinationer 3. Arbetslag program Helhetsperspektiv och kontinuitet Övergripande kvalitetsfrågor Progression inom UVK 4. Kvalitetsrådet UV och PED 5. Utbildningsrådet FSV

Slutsatser 1. Ni har ordning och reda 2. Ni har systematiska dokumentationer 3. Ni tänker systemiskt 4. Ni behöver konkretisera och exemplifiera 5. Ni behöver se över aspekten Personal 6. Ni behöver samordna era två Campus

RÅD Läs anvisningarna Läs anvisningarna och en gång till. Läs HL, HF och era planer och egna dokument Beskriv er ordning och reda, er systematik Var konkreta! Ge exempel! Undvik redundans (pratiga textpartier) Använd begrepp och statistik konsekvent