Befolkningens behov av hälso- och sjukvård ett kunskapsunderlag för Västernorrland
Framtagen av Landstinget Ledningsstaben Hälso- och sjukvård i samarbete med Ledningsstaben Information och Landstingsservice Konsult Foto: Håkan Kvam
Befolkningens behov av hälso- och sjukvård ett kunskapsunderlag för Västernorrland
Förord Landstinget kommer att stå inför stora utmaningar i framtiden. Hälso- och sjukvårdens resurser är begränsade och prioriteringar måste göras. Syftet med det här uppdraget har varit att sammanställa ett kunskapsunderlag om befolkningens behov så att det blir ett stöd för politiker vid styrningen av hälso- och sjukvården. Utgångspunkten ska vara att se hälso- och sjukvården ur ett befolkningsperspektiv. Slutsatserna är framåtsyftande och belyser trender och utvecklingsmöjligheter utifrån tillgänglig information i register och enkäter. Ambitionen är att ge en helhetsbild av det behov av hälso- och sjukvård, som länets invånare har i dag och tiden fram till 2020. Arbetet har bedrivits av en projektgrupp på ledningsstaben Hälso- och sjukvård. Gruppen har bestått av Anna Bostedt, Leif Hammarström, Eva Lindberg, Birgitta Malker, Niclas Olofsson, Johan Smedberg, Per Skude, Leif Ståhl samt Kristian Rönström. Birgitta Malker har varit projektsamordnare. Sara Ekström Landstingsdirektör Detta är en 2009 års uppdaterad version av Befolkningens behov av hälso- och sjukvård, 2008. Uppdateringen har gjorts av Anna Bostedt, Leif Hammarström, Ulf Lindahl, Eva Lindberg, Johan Smedberg, Per Skude, samt Göran Fahlén (samordnare). 5
6
INNEHÅLL 1 Inledning... 9 1.1 Syfte...9 1.2 Vad är hälsa?...9 1.3 Den etiska värdegrunden...10 1.4 Vad är behov?... 11 1.5 Rapportens struktur...13 2 Demografi...15 2.1 Befolkningsutveckling...16 2.2 Befolkningsprognos till 2020...22 3 Livsvillkor...29 3.1 Levnadsförhållanden...30 3.2 Levnadsvanor... 37 4 Självskattad hälsa...47 4.1 Fysisk ohälsa...48 4.2 Psykisk ohälsa...60 4.3 Tandhälsa...63 5 Incidens och dödlighet...65 5.1 Incidens...66 5.1.1 Cancerincidens...66 5.1.2 Hjärtinfarktincidens...71 5.1.3 Strokeincidens... 74 5.1.4 Aborter...76 5.1.5 Klamydia...77 5.1.6 Förlossningar...78 5.1.7 Demens...80 5.2 Skador...80 5.3 Dödlighet...82 7 Vårdkonsumtion 2006...95 7.1 Primärvård...96 7.2 Specialiserad vård...99 7.2.1 Läkarbesök vid sjukhusmottagning...99 7.2.2 Vårdtillfällen...101 8 Läkemedel...105 9 Befolkningens syn på vården...113 Inledning 7
10 Utveckling inom sjukvårdsteknologi...119 11 Skillnader i behov av hälso- och sjukvård och vårdkonsumtion...121 11.1 Faktorer av betydelse för behovet av hälso- och sjukvård...122 11.1.1 Socioekonomiska faktorer...123 11.1.2 Levnadsvanor...124 11.1.3 Hälsa...125 11.1.4 Sammanlagd rangordningspoäng...126 11.2 Konsumerad vård... 127 11.2.1 Vårdkonsumtion...127 11.2.2 Läkarbesök i primärvård och vid sjukhusmottagning...128 11.2.3 Vårdtillfällen...130 11.3 Faktorer av betydelse för behovet av hälso- och sjukvård jämfört med vårdkonsumtion... 131 12 Sammanfattande analys av framtida behov utifrån hälsobeskrivning, befolkningsutveckling och faktorer som påverkar behovet i befolkningen...133 12.1 Barn (0-15 år)...134 12.2 Unga vuxna (16-29 år)...135 12.3 Vuxna (30-64 år)...136 12.4 Äldre (65+ år)...138 12.5 Fokus för framtiden...140 Referenser...141 Bilagor: 1. Material och metod...144 2. Sammanfattning av programarbeten i Västernorrland... 147 8
1 Inledning Utgångspunkten för varje analys av framtida resursbehov är utvecklingen av medborgarnas behov av hälso- och sjukvård. Enligt hälso- och sjukvårdslagen skall den som har det största behovet ges företräde till vården. Ett hälsorelaterat vårdbehov föreligger när det finns ett gap mellan aktuellt tillstånd och önskvärt tillstånd (målet) (1). Medborgarens vårdbehov innefattar dels behov av insatser som bidrar till att bota, lindra och trösta men också insatser som kan förebygga ohälsa. Behov är inte detsamma som efterfrågan av vård och ofta överensstämmer behoven inte med det utbud som ges. Medborgarnas benägenhet att uppsöka och vilja ha vård är inte alltid samstämmigt med de medicinska professionernas bedömning. Upplevda behov kan vara väl så påtagliga som de som medicinskt fastställts och måste också beaktas. För att ge beslutsfattarna ett så bra underlag som möjligt för att styra och prioritera tillgängliga resurser behövs en helhetsbild av befolkningens behov. Det är uppenbart att demografin, dvs befolkningens storlek och ålderssammansättning, spelar en viktig roll för vårdbehovet. Vårdbehovet är större när vi blir äldre. Det sociala mönstret, arbetsliv, levnadsvanor och livsstil, våra värderingar och attityder till sjukdom och sjukvård förändras över tid och påverkar behovet och efterfrågan på vård. Den snabba utvecklingen av sjukvårdsteknologin har stor betydelse för det utbud som erbjuds medborgarna och påverkar efterfrågan och upplevt vårdbehov. 1.1 Syfte En allt viktigare fråga är om vi kommer att ha resurser för att möta de växande behoven. Denna rapport syftar till: att ge ett kunskapsunderlag om befolkningens behov av hälso- och sjukvård, så att det blir ett stöd för politiker vid styrning och prioritering Utgångspunkten ska vara att se hälso- och sjukvården ur ett befolkningsperspektiv och inte till landstingets roll som producent av hälso- och sjukvård. 1.2 Vad är hälsa? Hälso- och sjukvårdslagens betoning av begreppet hälsa förutsätter att man har en uppfattning om vad hälsa är. Definitionen av begreppet får konsekvenser för vad sjukvården skall ägna sig åt och för diskussionen om behov. Inledning 9
Minst tre dimensioner av hälsa måste beaktas; en medicinsk, en bredare med subjektiva inslag och en social. De flesta metoder att mäta hälsa är negativa dvs de mäter graden av brister av hälsa och förekomsten av sjukdom. En definition av hälsa är just avsaknad av sjukdomar, vilken mäts med medicinska kunskaper och mätmetoder. Världshälsoorganisationen (WHO) har utvecklat hälsobegreppet från att beteckna ett tillstånd till att ses som en resurs dvs en förmåga till handling för att realisera individens livsmål (2). En konsekvens av detta är att människor med obotliga sjukdomar kan få stöd att förbättra sin hälsa även om de inte kan bli av med sina sjukdomar. Begreppen livskvalitet och välbefinnande handlar om subjektiva upplevelser och har därmed i hög grad med hälsan att göra. Vid Ottawa-konferensen formulerades hälsa som (2) en resurs i det dagliga livet, inte målet i livet ett positivt begrepp som lyfter fram sociala och individuella resurser likväl som den fysiska kapaciteten något som skapas och levs av människor i deras vardagliga miljö där de lär, arbetar, lever och älskar Det finns vidare ett samhälleligt sjukdomsbegrepp som styrs av vad medborgarna kommit överens om att betrakta som sjukdom, tex i sjukförsäkringen. Men gränsen mellan objektivt mätbar sjukdom och subjektivt upplevd ohälsa är inte alltid lätt att avgöra. Hittills kan dock konstateras att det samhälleliga sjukdomsbegreppet har varit medicinskt baserat. 1.3 Den etiska värdegrunden Den etiska värdegrunden för prioriteringar vilar på tre principer människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. Dessa är förankrade på alla nivåer i landstingsvärlden även om de hittills sällan kommit till direkt användning i öppna prioriteringar. Värdegrunden genomsyrar det praktiska arbetet av hur ett tänkt vårdbehov skall definieras och utföras via det allmänna åtagandet och därmed vad som skall finansieras av det allmänna. Socialstyrelsen har i uppdrag att lämna förslag på nya grunder för prioriteringar i hälso- och sjukvården, vilket kan medföra förskjutningar i åtagandet. 10 Inledning
1.4 Vad är behov? Behov definieras enligt Per-Erik Liss som gapet mellan ett aktuellt tillstånd och ett önskvärt tillstånd (1). För att definitionen ska vara användbar behöver ett önskvärt behov specificeras. Om ett behov konstateras är nästa steg att avgöra om det går att åtgärda. Det är inte självklart att ett ohälsobehov ska åtgärdas av hälso- och sjukvården. Några skäl är: Behovet behöver inte åtgärdas Individen själv kan åtgärda behovet Det finns inte resurser/metoder för att åtgärda behovet Andra myndigheter har ansvaret för att åtgärda behovet Behovsbegreppet kan vara av olika art. Det kan vara hälsorelaterat, där hälso- och sjukvårdens uppgift är att förebygga och bota. Om sjukdomen inte kan förebyggas eller botas är vårdens uppgift i stället att ge lindring och stöd, sk livskvalitetrelaterat behov. Ett annat begrepp är förväntansrelaterat behov, där behovet bestäms av önskningar och förväntningar. Det finns också ett tyst behov, där individen inte har möjlighet att uttrycka ett behov (3). Sjukvårdsbehov är enligt Folkhälsovetenskapligt lexikon förekomst av sjukdom som kan botas eller lindras med hjälp av sjukvårdinsatser (4). Enligt filosofen George Henrik von Wright har man behov av något man far illa av att vara utan. Det finns en relation mellan behov, efterfrågan och utbud som kan illustreras med nedanstående figur som berör det offentligt finansierade utbudet. Inledning 11
Figur 1.1 Relationer mellan behov, utbud och efterfrågan Efterfrågan 6. Behov 5. 1. 7. 4. 2. 3. Utbud Förklaringar till figur 1.1: 1. Behov som inte efterfrågas och inte heller finns något utbud för. Lämplig vård har inte kunnat utformas. Exempelvis genmanipulation tex mot fetma. 2. Behov och utbud finns men med ingen eller begränsad efterfrågan, exempelvis klamydiatest. 3. Utbud som finns men varken behövs eller efterfrågas. Gamla metoder eller utrustning som inte längre används. 4. Aktiviteter som efterfrågas och finns men inte behövs, exempelvis vissa typer av plastikkirurgiska ingrepp. 5. Område som efterfrågas men varken behövs eller finns som utbud, exempelvis estetisk läppförstoring. 6. Både behov och efterfrågan finns men inget utbud. Nya metoder som inte hunnit införas eller är för dyra. Exempelvis vaccination mot fetma och demens. 7. Behov som efterfrågas och åtgärdas, dvs åtagande enligt hälso- och sjukvårdslagen. Relationerna mellan behov, utbud och efterfrågan förändras över tid. Det utbud som kan erbjudas och kommer att finnas tillgängligt framöver får stor inverkan på den framtida resursfördelningen. Efterfrågan från befolkningen får därför begränsad inverkan på hur resurserna fördelas. Detsamma kan sägas om befolkningens behov av hälso- och sjukvård trots att detta är en viktig utgångspunkt vid all planering enligt Hälso- och sjukvårdslagen. 12 Inledning
1.5 Rapportens struktur Denna rapport syftar till att tydliggöra behovet av hälso- och sjukvård hos befolkningen i Västernorrland och hur det förändras över tid. Avsikten är att ge ett bättre kunskapsunderlag för styrning av de begränsade resurserna så att de motsvarar befolkningens behov av hälso- och sjukvård. I rapporten redovisas hälsoläget i länet för några stora sjukdomsgrupper. En beskrivning ges av befolkningen tillsammans med en prognos för tiden fram till 2020. Levnadsförhållanden och levnadsvanor som har betydelse för det framtida vårdbehovet analyseras. Utifrån befolkningsutvecklingen, levnadsförhållanden och levnadsvanor och dess påverkan på hälsan diskuteras det framtida hälsoläget. Befolkningens upplevelser av vården har betydelse för det framtida resursbehovet, dvs om befolkningen är nöjd med vården, det bemötande man får och dess tillgänglighet. Utvecklingen inom sjukvårdsteknologin är en av de faktorer som har störst betydelse och är svårast att förutse i en framtida skattning av resursbehovet. En analys av olika sjukdomsgruppers vårdkonsumtion och läkemedelsförskrivning redovisas. Varje avsnitt i rapporten består av kartläggning, analys och slutsats. Förhållanden för olika perioder i livet lyfts fram. Där det varit möjligt har materialet delats in i olika åldersklasser och geografiska områden. Den avslutande sammanfattande analysen i rapporten utgör ett prioriteringsunderlag, där hänsyn tagits till de tidigare delanalyserna. Inledning 13
Figur 1.2 ger en översiktlig bild av olika faktorer som påverkar det framtida behovet av hälso- och sjukvårdsresurser. Figur 1.2 Samspelet mellan faktorer som påverkar det framtida resursbehovet Demografi Hälsoläge Levnadsförhållanden Levnadsvanor Befolkningens syn på vården Framtida hälsa och vårdbehov - underlag för prioriteringar Utveckling inom sjukvårdsteknologi Vårdkonsumtion Läkemedelskonsumtion 14 Inledning
Demografi Demografi 15
2 Demografi 2.1 Befolkningsutveckling Befolkningens behov av hälso- och sjukvård i framtiden påverkas bland annat av den demografiska utvecklingen. Den totala befolkningsstorleken och fördelningen på olika åldrar bestäms av födelser, dödsfall och flyttnings mönster. Stor andel äldre i länet I Västernorrlands län bodde i slutet av 2008 fler män än kvinnor i alla åldrar upp till 65 år. I åldrarna över 65 år fanns ett kvinnoöverskott. Andelen av befolkningen i respektive åldersklass över 50 år var större i Västernorrland än i riket. Tabell 2.1 Befolkning i Västernorrland 31 december 2008. Män Kvinnor Totalt 0-14 19531 18772 38303 15-29 21674 20002 41676 30-44 23194 22172 45366 45-64 34214 32705 66919 65-84 20384 23709 44093 85-2312 4703 7015 Summa 121309 122063 243372 Källa: Statistiska Centralbyrån Figur 2.1 Befolkningen i Västernorrland och riket 31 december 2006. Procentuell fördelning. 100+ år 95-99 år 90-94 år 85-89 år 80-84 år 75-79 år 70-74 år 65-69 år 60-64 år 55-59 år 50-54 år 45-49 år 40-44 år 35-39 år 30-34 år 25-29 år 20-24 år 15-19 år 10-14 år 5-9 år 0-4 år 8 7 6 5 4 Män Västernorrland Män riket 3 2 1 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Kvinnor Västernorrland Kvinnor riket Källa: Statistiska Centralbyrån 16 Demografi
Medelåldern i Västernorrland var en av de högsta av landets län 2008 för både kvinnor och män - kvinnor 44,3 år och män 42 år. Medelåldern i riket var 42,1 år för kvinnor och 39,9 år för män. Andra län med hög medelålder var Kalmar, Jämtland, Värmland, Dalarna och Gävleborgs län. Andelen av befolkningen, som var äldre än 65 år i länet var drygt 22 procent 2008. I riket var 18 procent äldre än 65 år. Samtliga länets kommuner hade högre andel äldre än 65 år än riket som helhet. Sundsvall och Timrå, som hade lägsta andelen äldre, låg även de över rikets nivå. I Ånge, Kramfors och Sollefteå var drygt var fjärde invånare över 65 år 2008. Figur 2.2 Andelen 65-84 år respektive 85 år och äldre av befolkningen i länet och kommunerna 2008. Riket Länet 65-84 85- Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik 0 10 Procent 20 30 Källa: Statistiska Centralbyrån Demografi 17
Antalet födda har under åren varierat ganska kraftigt. Många barn föddes på 1940- och 1960-70-talen, vilket också återspeglades på 1990-talet. Uppgången på 2000- talet var troligen en effekt av såväl fler födda barn i början av 70-talet som ett uppskjutet barnafödande. Medelåldern vid första barnets födelse i Västernorrland har ökat från 23,7 år 1970 till 27,8 år 2007. Den summerade fruktsamheten för kvinnor i Västernorrland 2007 var 1,95 barn 1. Med detta tillhörde länet de län i landet som hade den högsta summerade fruktsamheten. I riket var motsvarande 1,88 barn per kvinna i riket. Figur 2.3 Antal födda barn per kvinna i Västernorrland och riket. Antal barn per kvinna 2,5 Riket Västernorrlands län 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 År Källa: Statistiska Centralbyrån 1 Den summerade fruktsamheten anger det antal barn som kvinnor och män skulle få i genomsnitt om det enskilda årets fruktsamhet i varje ålder skulle råda. 18 Demografi
Befolkningsstorlek och struktur påverkas förutom av födelser och dödsfall också av migrationen. Flyttningsöverskottet har varierat från +400 till -400 personer per år förutom i slutet av 1990-talet då flyttningsnettot var så lågt som -800 personer per år. Mellan 2004 och 2008 har det varje år flyttat in fler individer till länet än det har flyttat ut från länet, dvs flyttningsnettot har varit positivt. Som framgår av figur 2.4 dominerades flyttningarna 2001-2006 av att ungdomar i åldern 15-29 år flyttade från länet. För perioden var flyttunderskottet från länet till andra delar av landet i genomsnitt drygt 600 personer per år i åldern 15-29 år. I jämförelse med storleken på denna utflyttning var inflyttningen för de yngsta, 0-4 år och 5-14 år, samt 30-44-åringar marginell. Däremot fanns ett flyttöverskott bland immigranter, dvs personer som flyttat till länet från utlandet. Den största inflyttningen från utlandet var i åldern 15-29 år. Eftersom inflyttningen är stor i barnafödande åldrar påverkar den också antalet barn som föds. Figur 2.4 Flyttöverskott i Västernorrland, genomsnitt 2004-2008. Antal 800 Inrikes flyttöverskott Immigrationsöverskott 600 400 200 0-200 -400-600 -800 0-4 år 5-14 år 15-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år 85- år Källa: Statistiska Centralbyrån Demografi 19
Låg andel utlandsfödda i länet Andelen personer som inte är födda i Sverige är låg i Västernorrland. Den var mindre än hälften så hög i länet 2008 som i riket, ca 6 procent mot 14 procent i riket. Liksom i riket ökar andelen utlandsfödda i länet. Andelen utlandsfödda har varit högre bland kvinnorna än bland männen både i länet och i riket under hela perioden. Figur 2.5 Andel utlandsfödda i länet och riket. Procent 14 Västernorrland män Riket män Västernorrland kvinnor Riket kvinnor 12 10 Riket 8 6 4 Länet 2 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Källa: Statistiska Centralbyrån Andelen utlandsfödda varierar från ca fem procent i Ånge till drygt sju procent i 20 Demografi
Härnösand och Sundsvall. I samtliga kommuner är andelen utlandsfödda något högre bland kvinnorna än bland männen. Figur 2.6 Andel utlandsfödda i länet och dess kommuner 2006. Ålderstandardiserat. Länet Kvinnor Män Härnösand Sundsvall Timrå Sollefteå Örnsköldsvik Kramfors Ånge 0 5 Procent 10 15 20 Källa: Statistiska Centralbyrån Den allt äldre befolkningen och därmed fler döda än födda innebär att det inte blev något födelseöverskott i länet under 2008 förutom i Sundsvalls kommun. Däremot var flyttningsnettot +367 personer i länet beroende på en stor inflyttning från utlandet. Kramfors, Sundsvall, Timrå och Örnsköldsvik har ett flyttningsöverskott. Övriga kommuner uppvisade ett flyttningsunderskott. Tabell 2.2 Befolkningsförändringar i länet och kommunerna 2008. Folkökning Levande födda Döda Inflyttade Kommun/Region Folkmängd Födelseöverskott Utflyttade Flyttningsnetto Totalt Därav mot Egna länet Övriga Sverige Utlandet Härnösand 24 716-206 242 319-77 1 053 1 186-133 -15-187 69 Kramfors 19 473-190 148 316-168 832 854-22 -101-25 104 Sollefteå 20 538-141 196 290-94 797 842-45 -66-107 128 Sundsvall 94 955 380 1 092 1 024 68 3 876 3 560 316 104-162 374 Timrå 17 980 96 187 207-20 931 812 119 11-23 131 Ånge 10 323-119 78 166-88 415 444-29 -3-120 94 Örnsköldsvik 55 387 103 593 650-57 1 643 1 482 161 70-88 179 Västernorrlands län 243 372-77 2 536 2 972-436 7 003 6 636 367. -712 1 079 Källa: Statistiska Centralbyrån Demografi 21
2.2 Befolkningsprognos till 2020 Statistiska Centralbyrån har gjort tre prognoser för Västernorrland och dess kommuner, en hög, en medel och en låg. Prognoserna är baserade på rikets fruktsamhetsutveckling 2001-2006 anpassad till länets respektive kommunernas nivåer. Dödligheten har för regionerna antagits följa trenden i riket 1997-2006 och anpassats till de respektive regionernas nivå. In- och utflyttningen har antagits följa regionens genomsnittliga mönster och nivå under 2001-2006. I det höga alternativet har fruktsamhet och inflyttning antagits hålla den högsta nivån under perioden och i det låga alternativet den lägsta nivån medan dödligheten har varit densamma i alla alternativen. Tabell 2.3 Befolkning i Västernorrland 31/12 2006 samt prognoser för 2010 och 2020 enligt de tre olika alternativen. År Hög Medel Låg 2006 243 978 243 978 243 978 2010 245 520 242 027 238 846 2020 250 523 239 381 229 028 Källa: Statistiska Centralbyrån I fortsättningen redovisas medelalternativet. Nedanstående figur visar den successiva förskjutningen mot högre åldrar. År 2006 fanns 4000 60-åringar, 2010 beräknas antalet ha reducerats till 3 300 och 2020 finns enligt prognosen bara knappt 3 000 personer kvar i den åldern. Under perioden beräknas antalet 70-74-åringar öka från 11 300 personer år 2006 till 12 000 personer år 2010 och till 15 800 personer år 2020. I åldrarna 75-80 år väntas antalet individer öka mellan år 2010 och år 2020. Antalet indi vider i yrkesverksam ålder minskar fram till 2020 - speciellt i åldrarna 31-50 år, där minskningen beräknas till 5 600 personer. Figur 2.7 Befolkning i ettårsåldersklasser i slutet av 2006 samt medelprognos för år 2010 och år 2020. Antal 4500 4000 3500 3000 år 2006 år 2010 år 2020 2500 2000 1500 1000 500 0 Andel äldre än 65 år 2006 20% 2010 22% 2020 25% Andel äldre än 85 år 2006 2,8% 2010 3,0% 2020 3,1% 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Ålder Källa: Statistiska Centralbyrån 22 Demografi
Som framgår av figur 2.8 kommer andelen personer i åldern 30-64 år att minska samtidigt som andelen 65 år och äldre ökar. Trenden följer riket men andelen äldre är under hela perioden högre i länet än i riket. Figur 2.8 Andelen personer i yrkesverksam ålder och över 65 år i länet och i riket 2000-2006 samt prognos till 2020. Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Länet 30-64 år Länet 65+ år Riket 30-64 år Riket 65+ år 2018 2019 2020 Demografi 23
Både för män och kvinnor ses en ökning i åldrarna över 65 år. Mest ökar antalet män i åldersklassen 65-84 år med 1 800 personer till år 2010 och med ytterligare 3 900 fram till år 2020, alltså totalt 5 700 personer. Motsvarande ökning för kvinnorna i åldern 65-84 år skattas till 3 400 personer. I övriga åldrar minskar befolkningen eller ökar marginellt. Mönstret är lika för kvinnor och män även om männen beräknas få en större ökning än kvinnorna i åldern 65-84 år. Figur 2.9 Befolkningsförändring för män 2006-2010 och 2010-2020 enligt medelprognos i olika åldersgrupper. Ålder 85-65-84 45-64 30-44 16-29 7-15 0-6 år 2010-2006 år 2020-2010 -6000-5000 -4000-3000 -2000-1000 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 Antal Källa: Statistiska Centralbyrån 24 Demografi
Figur 2.10 Befolkningsförändring för kvinnor 2006-2010 och 2010-2020 enligt medelprognos i olika åldersgrupper. Ålder 85-65-84 45-64 30-44 16-29 7-15 0-6 år 2010-2006 år 2020-2010 -6000-5000 -4000-3000 -2000-1000 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 Antal Antal Källa: Statistiska Centralbyrån Befolkningen i samtliga kommuner förutom i Sundsvall kommer enligt prognosen att minska till år 2010 och även mellan 2010 och 2020. Sundsvalls kommun beräknas öka med nästan 700 personer till år 2010 och med ytterligare 1 500 till år 2020. I Örnsköldsvik väntas en liten ökning för perioden 2010 till 2020. Förändringen i Timrå väntas bli marginell. Figur 2.11 Befolkningsförändring 2006-2010 och 2010-2020 enligt medelprognos i länets kommuner. Ånge Timrå år 2010/2006 år 2020/2010 Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Ö-vik -2500-2000 -1500-1000 -500 0 500 1000 1500 2000 2500 Antal Källa: Statistiska Centralbyrån Demografi 25
Befolkningen kommer enligt prognosen att minska i många åldrar men antalet äldre kommer att öka under perioden för samtliga kommuner förutom för Ånge som enligt prognosen kommer att ha i stort sett lika många personer över 65 år som 2006. Sundsvalls kommun kommer att få störst ökning av antalet över 65 år men procentuellt ökar andelen över 65 år mest i Timrå med 13 procent till 2010 och 14 procent mellan 2010 och 2020 medan Ånge minskar med en procent fram till 2010 och varken ökar eller minskar mellan 2010 och 2020. Figur 2.12 Förändring av antal 65 år eller äldre 2006-2010 och 2010-2020 i länets kommuner enligt medelprognosen. Ånge Timrå år 2010/2006 år 2020/2010 Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik -1000-500 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 5000 Antal Källa: Statistiska Centralbyrån I tabell 2.4 redovisas översiktligt befolkningsfördelningen på tre åldersklasser i kommunerna och länet i slutet av 2006. För år 2010 och år 2020 redovisas antal personer och förändringen i de olika åldersklasserna enligt medelprognosen. För att rangordna utvecklingen inom länet har tre alternativ markerats. För varje ålder har intervallet (största värde minsta värde) delats i tre lika stora delar. Mest positiv utveckling i länet med grön markering är de kommuner som tillhör den tredjedel som ökar procentuellt minst bland 65+ och minskar minst bland 0-29 år och 30-64 år Mest negativ utveckling i länet med orange markering är de kommuner som tillhör den tredjedel som ökar procentuellt mest bland 65+ och minskar mest bland 0-29 år och 30-64 år De kommuner som ligger i mitten har grå markering 26 Demografi
Tabell 2.4 Översikt över befolkningsförändringar i länet och kommunerna. 2006 2010 2020 Förändring Förändring Antal Andel % 2006-2010 (%) Antal Andel % 2010-2020(%) Antal Andel % Ånge 0-29 3257 31-58(-2) 3199 31-145(-5) 3054 30 30-64 4742 45-146(-3) 4596 44-173(-4) 4423 44 65+ 2605 25-36(-1) 2569 25 5(0) 2574 26 Totalt 10604 100 10364 100 10051 100 Timrå 0-29 5922 33-49(-1) 5873 33-33(-1) 5840 33 30-64 8692 49-389(-5) 8303 47-479(-6) 7824 44 65+ 3255 18 413(13) 3668 21 501(14) 4169 23 Totalt 17869 100 17844 100 17833 100 Härnösand 0-29 8394 33-361(-4) 8033 33-360(-5) 7673 32 30-64 11471 46-511(-5) 10960 45-927(-9) 10033 42 65+ 5215 21 397(8) 5612 23 785(14) 6397 27 Totalt 25080 100 24605 100 24103 100 Sundsvall 0-29 32334 34-41(0) 32293 34-41(0) 32252 33 30-64 44806 47-842(-2) 43964 46-1045(-2) 42919 44 65+ 17376 18 1554(9) 18930 20 2579(14) 21509 22 Totalt 94516 100 95187 100 96680 100 Kramfors 0-29 5746 29-270(-5) 5476 29-428(-8) 5048 28 30-64 9284 47-497(-5) 8787 46-977(-11) 7810 43 65+ 4786 24 133(3) 4919 26 452(9) 5371 29 Totalt 19816 100 19182 100 18229 100 Sollefteå 0-29 6371 31-415(-7) 5956 30-447(-8) 5509 28 30-64 9388 45-377(-4) 9011 45-887(-10) 8124 42 65+ 5090 24 114(2) 5204 26 534(10) 5738 30 Totalt 20849 100 20171 100 19371 100 Örnsköldsvik 0-29 18320 33-407(-2) 17913 33-327(-2) 17586 32 30-64 25432 46-471(-2) 24961 45-1095(-4) 23866 43 65+ 11491 21 664(6) 12155 22 1548(13) 13703 25 Totalt 55243 100 55029 100 55155 100 Länet 0-29 80344 33-1447(-2) 78897 33-2739(-4) 76158 32 30-64 113815 47-3670(-3) 110145 46-6415(-6) 103730 43 65+ 49818 20 3167(6) 52985 22 6508(12) 59493 25 Totalt 243977 100-1950(-1) 242027 100-2646(-1) 239381 100 Källa: Statistiska Centralbyrån Demografi 27
Slutsatser Alla kommuner utom Ånge beräknas få en ökning av andelen äldre än 65 år. Ökningen medför ett större behov av hälso- och sjukvård och framför allt av omvårdnadsinsatser. Befolkningsutvecklingen medför att behovsbilden förändras olika inom åldersgrupperna. Andelen utlandsfödda ökar. Fortsätter trenden leder det till ökat sjukvårdsbehov men ger också tillskott i arbetskraft. 28 Demografi
Livsvillkor Livsvillkor 29
3 Livsvillkor Sveriges Kommuner och Landsting anger i sin rapport Hälso- och sjukvården till 2030 att de demografiska förändringarna förväntas öka vårdbehovet fram till och med 2030 med 22 procent i Sverige. Samtidigt ökar vårdbehovet beroende på den medicin- tekniska utvecklingen med 27 procent (5). Andra faktorer som spelar stor roll är befolkningens livsvillkor, dvs vilka levnadsförhållanden de lever under och vilka levnadsvanor de har. 3.1 Levnadsförhållanden Det finns ett samband mellan levnadsförhållanden och hälsa och därmed vårdbehov. Enligt befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2006 hade låginkomsttagare, personer som varit i ekonomisk kris eller hade lägre utbildning varit i kontakt med vården i högre grad än personer som hade en bättre ekonomisk situation eller var födda i landet. Personer som bor i socioekonomiskt svagare områden har i allmänhet en sämre hälsa och ett större vårdbehov. Stora inkomstskillnader Enligt Hälsa på lika villkor 2006 har personer i Västernorrland med låg inkomst genomgående sämre självskattad hälsa, mer fysiska och psykiska besvär samt sämre tandhälsa än höginkomsttagare. Ett mått på familjens köpkraft är disponibel inkomst, dvs den summa som återstår för konsumtion när skatt och avdrag gjorts. Hushållens disponibla inkomst har ökat både i Västernorrland och riket 2005. Inkomstnivån i länet är lägre än i riket. Enligt SCB:s rapport om inkomster på 2000-talet i Sverige hade kvinnorna en bättre inkomstutveckling än männen 2000-2005. Ungdomar under 30 år hade lägre inkomst år 2005 än år 2000. Alla övriga åldrar hade en positiv inkomstutveckling. Utrikes födda hade lägre inkomst än svenskfödda. Pensionärer som var låginkomsttagare förblev i hög grad låginkomststagare (7). Hushållets disponibla inkomst varierar mellan länets kommuner från i genomsnitt drygt 220 000 kronor i Sollefteå till 255 000 kronor i Örnsköldsvik. 30 Livsvillkor
Figur 3.1 Hushållets disponibla inkomst i länet och kommunerna 2005. Medelvärde. Länet Sollefteå Kramfors Ånge Härnösand Sundsvall Timrå Örnsköldsvik 0 50000 100000 150000 200000 250000 Kronor Källa: Statistiska Centralbyrån Andelen låginkomsttagare är särskilt hög bland ensamstående med barn. Över 30 procent av dessa familjer har en disponibel inkomst som är mindre än 60 procent av medianinkomsten. Livsvillkor 31
Figur 3.2 Andel låginkomsttagare efter familjetyp 2004. Ensamstående med barn Ensamstående utan barn Förtidspension/sjukbidrag Pensionärer Övriga med barn Riket Länet 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Procent Källa: Kommunala basfakta, Statens Folkhälsoinstitut Att ha svårigheter att klara löpande utgifter slår igenom på alla hälsovariabler i enkäten Hälsa på lika villkor 2006 (8). Kvinnorna svarar i högre grad att de har ekonomiska problem. Det finns skillnader mellan kommunerna. Andelen är högst för kvinnorna i Sollefteå, där drygt 25 procent svarar att de har svårt att klara löpande utgifter. Lägsta andelen bland både kvinnor och män finns i Örnsköldsvik. 32 Livsvillkor
Figur 3.3 Andel som haft svårighet att klara löpande utgifter 16-84 år. Åldersstandardiserat. Riket Länet Kvinnor Män Sollefteå Timrå Ånge Kramfors Härnösand Sundsvall Örnsköldsvik 0 5 10 15 20 25 30 Procent Källa: Hälsa på lika villkor 2006. Ensamstående med barn är en utsatt grupp Familjer som består av en ensamstående 20 år eller äldre med barn är en utsatt grupp. De har sämre ekonomi än andra grupper. Barn i enföräldershushåll har sämre hälsa än barn som bor med två föräldrar (6). Andelen ensamstående med barn i Västernorrland var ungefär lika stor som i riket år 2006. Andelen i länet var 5,3 procent och i riket 5,6 procent. Andelen ensamstående med barn varierar mellan länets kommuner från 7 procent i Timrå till drygt 4 procent i Örnsköldsvik. Livsvillkor 33
Figur 3.4 Andel familjer som är ensamstående med barn i länet och dess kommuner 2006. Länet Timrå Sundsvall Ånge Härnösand Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik 0 2 4 6 8 10 Procent Källa: Statistiska Centralbyrån Sysselsättningen ökar Andelen förvärvsarbetande har ökat mer i Västernorrland än i riket. Cirka 78 procent av kvinnorna förvärvsarbetar i länet mot knappt 76 procent i riket fram till 2007. Även männen i Västernorrland har högre sysselsättningsnivå än i riket. Figur 3.5 Andel förvärvsarbetande 20-64 år i länet och riket. Procent 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Västernorrland kvinnor Västernorrland män Riket kvinnor Riket män 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Källa: Statistiska Centralbyrån 34 Livsvillkor
Skillnaderna i andelen förvärvsarbetande (20-64 år) är ganska små mellan kommun erna. Sysselsättningsgraden är högst i ålersklassen 30-44 år och lägst i den yngsta åldersklassen 20-29 år. Högst andel förvärvsarbetande 20-29 år har Ånge kommun med 73 procent bland kvinnorna och 76 procent bland männen. Lägst sysselsättning i åldern 20-29 år har Härnösand både bland kvinnorna och männen. Även i åldern 30-44 år är andelen förvärvsarbetande lägst i Härnösands kommun för såväl kvinnor som män. I åldern 45-64 år är andelen förvärvsarbetande kvinnor högst i Härnösands kommun och lägst i Kramfors. Andelen förvärvsarbetande män 45-64 år är högst i Örnsköldsvik och lägst i Kramfors och Sollefteå. Tabell 3.1 Andel förvärvsarbetande i olika åldrar i länet och per kommun 2005. 20-29 år 30-44 år 45-64 år Totalt (åldersstandardiserat) Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Ånge 73 76 79 85 75 78 77 80 Timrå 67 69 81 89 74 76 76 80 Härnösand 57 60 78 82 79 78 74 76 Sundsvall 65 66 83 86 77 79 77 80 Kramfors 64 63 80 85 73 74 74 77 Sollefteå 68 71 82 85 76 74 77 78 Örnsköldsvik 63 73 83 89 78 82 77 83 Länet 64 68 82 87 77 78 77 80 Källa: Statistiska Centralbyrån Andelen med förgymnasial utbildning minskar Andelen kvinnor 25-64 år i länet med enbart förgymnasial utbildning har minskat från 18 procent till 14 procent från 2001 till 2006. Minskningen bland männen var från 22 procent till 19 procent. Samtidigt har andelen med eftergymnasial utbildning ökat från 24 procent till 26 procent för männen och från 29 procent till 35 procent för kvinnorna. Trenden för de med förgymnasial utbildning följer rikets utveckling. Även utvecklingen för personer med eftergymnasial utveckling följer rikets trend men på en annan nivå. Andelen med högre utbildning i riket 2006 var fyra procentenheter högre än i länet för kvinnorna och sex procentenheter högre för männen. Livsvillkor 35
Figur 3.6 Andelen med förgymnasial respektive eftergymnasial utbildning i länet och riket, 25-64 år. Procent 45 40 35 30 25 20 15 10 5 Länet kvinnor förgymnasial utbildning Länet kvinnor eftergymnasial utbildning Länet män förgymnasial utbildning Länet män eftergymnasial utbildning Riket kvinnor förgymnasial utbildning Riket kvinnor eftergymnasial utbildning Riket män förgymnasial utbildning Riket män eftergymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Förgymnasial utbildning 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Källa: Statistiska Centralbyrån Andelen med enbart förgymnasial utbildning varierar mellan länets kommuner från 23 procent i Ånge till 15 procent i Härnösand för männen. Bland kvinnorna har Örnsköldsviks kommun lägst andel med förgymnasial utbildning och andelen är högst i Timrå och Ånge kommun. Figur 3.7 Andel med förgymnasial utbildning i länet och dess kommuner 2007, 25-64 år. Länet Kvinnor Män Ånge Timrå Kramfors Sollefteå Sundsvall Örnsköldsvik Härnösand 0 5 10 15 20 25 30 Procent Källa: Statistiska Centralbyrån 36 Livsvillkor
I tabell 3.2 ges en sammanfattande profil av länets och kommunernas invånare. Skillnaden mellan högsta och lägsta värde för kommunerna har delats i tre lika stora intervall för vardera variabeln. Därefter har kommunerna markerats med orange för minst fördelaktigt utfall ur hälsosynpunkt och grönt för mest fördelaktigt utfall ur hälsosynpunkt. Det innebär att det kan vara olika många kommuner med en viss markering, tex två eller tre oranga kommuner. Hushållets disponibla inkomst, dvs inkomst efter avdrag och skatter, var lägst i Kramfors och Sollefteå och högst i Örnsköldsvik. Andelen familjer som består av ensam stående med barn var högst i Timrå och lägst i Örnsköldsvik. Andelen förvärvsarbetande 20-64 år var 2005 lägst i Härnösand och Kramfors och högst i Örnsköldsvik bland männen. Bland kvinnorna varierade förvärvsfrekvensen mindre mellan kommunerna än bland männen med 74 procent som lägsta frekvens i Härnösand och Kramfors. Andelen med förgymnasial utbildning, var högst både bland män och kvinnor i Ånge och Timrå. Lägst andel med förgymnasial utbildning fanns i Härnösand (män) och Sundsvall (kvinnor). Tabell 3.2 Översikt över levnadsförhållanden i länet och kommunerna. Kommun Disponibel inkomst Andel ensamstående med barn Andel förvärvsarbetande Andel med förgymnasial utbildning Män Kvinnor Män Kvinnor Ånge 228 155 5 81 77 23 17 Timrå 247 524 7 80 75 17 Härnösand 235 249 5 76 74 15 13 Sundsvall 246 733 6 80 77 18 13 Kramfors 223 121 5 77 74 21 15 Sollefteå 221 490 5 78 77 19 15 Örnsköldsvik 255 250 4 83 77 17 11 Länet 242 448 5 80 77 18 14 Kommuner som tillhör den bästa tredjedelen av intervallet Mittenkommuner Kommuner som tillhör den sämsta tredjedelen av intervallet Källa: Statistiska Centralbyrån Sammanfattning Hushållens disponibla inkomst ökar men länets nivå är lägre än rikets. Hushållen i Sollefteå och Kramfors kommuner har lägst genomsnittlig disponibel inkomst. Timrå kommun har högst andel ensamstående med barn i länet. Andelen förvärvsarbetande ökar och är högre i länet än i riket för både män och kvinnor Lägst andel förvärvsarbetande finns i Härnösand och Kramfors kommun Andelen personer med förgymnasial utbildning minskar i länet och ligger på samma nivå Livsvillkor 37
som riket. Andelen personer med förgymnasial utbildning är högst i Ånge och Timrå kommun. Andelen personer med eftergymnasial utbildning ökar både i länet och i riket. Andelen personer med eftergymnasial utbildning i länet är lägre än i riket. 3.2 Levnadsvanor Levnadsvanor som rökning, riskkonsumtion av alkohol, frånvaro av fysisk aktivitet påverkar hälsa och vårdutnyttjande. Rökningen i den vuxna befolkningen har minskat men snusningen har ökat under den senaste 20-årsperioden. Även länets ungdomar röker mindre dagligen men snusar mer. Alkoholkonsumtionen bland unga är hög. Alkoholförsäljningen enligt Systembolaget har ökat. Andelen rökare minskar men snusningen ökar Rökning ökar risken för många sjukdomstillstånd som cancer, hjärt- kärlsjukdomar och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andelen rökare i Västernorrland har minskat från ungefär 30 procent för både män och kvinnor 1987 till 16 procent för kvinnorna och 12 procent för männen 2006. Andelen rökare var 2006 ungefär lika stor i länet som i riket. Under samma tid har däremot andelen snusare ökat. Bland kvinnorna har en tredubbling skett sedan 1987. Nivån för kvinnorna jämfört med männen är dock fortfarande låg. Såväl kvinnor som män i Västernorrland snusar mer än i riket som helhet. Figur 3.8 Utvecklingen av andel dagligrökare och dagligsnusare 18-74 år i Västernorrland samt andel i riket 2006. Ålderstandardiserat. Procent 50 40 Rökning, länet kvinnor Rökning, riket kvinnor Snusning, länet kvinnor Snusning, riket kvinnor Rökning, länet män Rökning, riket män Snusning, länet män Snusning, riket män 30 20 10 0 1987 1990 1994 1997 2003 2006 Källa: Satsa på Hjärtat 1987, 1994, Liv och Hälsa 1997, 2003 samt Hälsa på lika villkor 2006 38 Livsvillkor
Största andelen dagligrökare finns både bland kvinnor och män i åldern 45-64 år. Män i alla åldrar snusar mer än kvinnorna. Figur 3.9 Dagligt tobaksbruk i Västernorrland 2006. Män Kvinnor 65-84 45-64 30-44 16-29 65-84 45-64 Dagligrökning Dagligsnusning 30-44 16-29 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Källa: Hälsa på lika villkor 2006 Enligt Miljö och hälsoenkäten 2007 utsätts åtta procent av länets befolkning dagligen eller i bland för passiv rökning i hemmet. Något fler män än kvinnor utsätts för passiv rökning i hemmet, vilket även gäller i övriga landet. Andelen som inte utsätts för passiv tobaksrök någonstans är 89 procent. 2 Förhållandet är jämförbart med riket som helhet. Från hälsosamtalet i skolan 2007/2008 framkommer att mellan fem och sju procent av eleverna från årskurs fyra och sju i bland eller ofta utsätts för tobaksrök från någon vuxen i hemmet. Andelen dagligrökare varierar mellan kommunerna från drygt 20 procent bland kvinnorna i Kramfors och Ånge till 10 procent i Örnsköldsviks kommun. Männen i Kramfors har den högsta andelen dagligrökare, 15 procent, medan männen i Ånge har den lägsta andelen på nio procent. 2 Landstinget Västernorrland Miljö och hälsoenkät 2007 Livsvillkor 39
Figur 3.10 Andel dagligrökare i länet och kommunerna 2006, 16-84 år. Åldersstandardiserat. Riket Länet Kvinna Man Kramfors Ånge Timrå Sundsvall Sollefteå Härnösand Örnsköldsvik 0 5 10 15 20 25 30 Procent Källa: Hälsa på lika villkor 2006 Hög alkoholkonsumtion bland unga Hög alkoholkonsumtion ökar bla risken för att dö en för tidig död, att få skrumplever, cancer eller att råka ut för skador. Andelen riskkonsumenter av alkohol 3 bland 16-29-åringar var 2006 nästan 30 procent. I samma åldersgrupp drack 46 procent av männen och 38 procent av kvinnorna så mycket att de kände sig berusade minst en gång per månad. Andelen riskkonsumenter bland män i Västernorrland är lägre än i riket medan kvinnorna ligger på rikets nivå. Systembolagets alkoholförsäljning har ökat och försäljningen i Västernorrland är något högre än i riket. 3 En sammanvägning av hur ofta och hur stor alkoholkonsumtion 40 Livsvillkor
Figur 3.11 Andel riskkonsumenter av alkohol i Västernorrland 2006. Procent 50 45 40 Män Kvinnor 35 30 25 20 15 10 5 0 16-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år Ålder Källa: Hälsa på lika villkor 2006 Drogvaneundersökningen 2008 från CAN visade att ungdomarna i årskurs nio att 56 procent av pojkarna och 64 procent av flickorna druckit alkohol någon gång under det senaste året. I gymnasiets årskurs två hade åtta av tio pojkar och flickor druckit alkohol under det senaste året. Både i årskurs nio och i årskurs två på gymnasiet var andelen konsumenter lägre än i jämförelse med 2005 och 2006 års undersökningar. Andelen alkoholkonsumenter är något lägre i Västernorrland än i riket i 2008 års undersökning Mer än hälften av dem som dricker alkohol i årskurs nio i Västernorrland har någon gång druckit alkohol så att man känt sig berusad. Bland gymnasieeleverna var det närmare 80 procent som druckit någon gång så att man känt sig berusad. Jämfört med riket fanns små skillnader procentuellt sett. Ett par gånger i månaden dricker åtta procent av pojkarna och sju procent av flickorna i årskurs nio alkohol motsvarande 18 centiliter sprit. Bland ungdomarna i årskurs två på gymnasiet var det 19 procent av pojkarna och 13 procent av flickorna. Nästan 15 procent av länets män och nästan 10 procent av kvinnorna är riskkonsumenter av alkohol, dvs ungefär 5 000 män och 2 000 kvinnor. Ånge är den kommun som har flest män som är riskkonsumenter med 17 procent och Härnösand den kommun som har lägst andel riskkonsumenter med 12 procent av männen. Den högsta andelen riskkonsumenter bland kvinnorna finns i Härnösand med 11 procent och den lägsta i Ånge med åtta procent. Livsvillkor 41
Figur 3.12 Andel riskkonsumenter av alkohol i Västernorrland 2006. 16-84 år. Åldersstandardiserat. Riket Länet Kvinna Man Ånge Sundsvall Kramfors Timrå Örnsköldsvik Sollefteå Härnösand 0 5 10 15 20 25 30 Källa: Hälsa på lika villkor 2006 Procent Västernorrlänningar fortsätter att ha en stillasittande fritid Regelbunden fysisk aktivitet motverkar uppkomsten av en mängd sjukdomar t ex minskad risk för hjärt- kärlsjukdomar, diabetes typ II, högt blodtryck, höga blodfetter, tjocktarmscancer samt minskad risk för depressioner (6, 9-11). Fysisk aktivitet betyder mycket för att motverka övervikt och fetma, stärker muskler, leder och immun försvar. Fysisk aktivitet har en förebyggande effekt när det gäller benskörhet och fallolyckor hos äldre. Fysisk aktivitet lindrar även ångest, oro och sömnsvårigheter (12). Motion förlänger livet, dvs minskar risken att dö en för tidig död (13). Många studier påvisar den fysiska aktivitetens betydelse för allmänt hälsotillstånd, social förmåga samt emotionell och mental hälsa (6, 11, 14, 15). Andelen personer som uppger att de har en stillasittande fritid är oförändrad sedan 1987. Fortfarande 2006 svarar 15 procent av männen och 13 procent av kvinnorna att de har en stillasittande fritid 4. Nivån är ungefär densamma som i riket. 4 Ägnar sig mest åt läsning, bio el dyl. Promenerar, cyklar eller rör sig mindre än 2 timmar i veckan 42 Livsvillkor
Männen i länet som helhet är mer stillasittande än kvinnorna men det finns skillnader mellan kommunerna. I Ånge, Sollefteå och Örnsköldsvik kommun är kvinnorna mind re aktiva än männen. Figur 3.13 Andel med stillasittande fritid i Västernorrland 2006, 16-84 år. Åldersstandardiserat. Riket Länet Kvinna Man Timrå Kramfors Sundsvall Härnösand Sollefteå Ånge Örnsköldsvik 0 5 10 15 20 25 30 Källa: Hälsa på lika villkor 2006 Procent Statens folkhälsoinstitut rekommenderar fysisk aktivitet motsvarande minst 30 minu ter per dag (9). Andelen som uppfyller rekommendationen är högst i den yngsta åldersgruppen, där andelen är 77 procent bland männen och 71 procent bland kvinnorna. Kvinnor över 65 år har den lägsta andelen fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag. Andelen män i Västernorrland som är fysiskt aktiva är lika stor som i riket medan andelen bland kvinnorna är något lägre i länet än i riket. Däremot är andelen som är fysiskt aktiva mer än 60 minuter per dag högre i Västernorrland än i riket, speciellt i den yngsta åldersgruppen. Livsvillkor 43
Figur 3.14 Andel fysiskt aktiva mer än 30 minuter per dag i Västernorrland 2006. Procent 100 90 80 Män Kvinnor 70 60 50 40 30 20 10 0 16-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år Ålder Källa: Hälsa på lika villkor 2006 Flest med riskabla spelvanor bland unga män Det ökade spelmissbruket är ett alltmer uppmärksammat problem. Enkäten Hälsa på lika villkor visar att personer som definierats som riskkonsumenter av spel oftare har dåligt allmänt hälsotillstånd, besvär i rörelseorganen, sömnsvårigheter och nedsatt psykiskt välbefinnande. Dessa personer har dessutom ofta sämre levnadsvanor. Andelen som spelat eller satsat pengar under de senaste 12 månaderna är högre i Västernorrland än i riket. Tre fjärdedelar av männen och drygt 70 procent av kvinnorna svarar ja på den frågan. I riket var motsvarande andelar 69 procent för männen och 66 procent för kvinnorna. Andelen som spelar så mycket att de är riskkonsumenter av spel är lika stor som i riket, fem procent bland männen och två procent bland kvinnorna. 44 Livsvillkor
Figur 3.15 Andelen som har riskabla spelvanor i Västernorrland 2006. Procent 10 8 Män Kvinnor 6 4 2 0 16-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år Totalt Ålder Källa: Hälsa på lika villkor 2006 Andelen män som har riskabla spelvanor är högst i Sundsvall men är nästan lika hög även i Timrå, Örnsköldsvik och Ånge. Andelen spelmissbrukare bland kvinnorna är betydligt lägre och varierar runt två procent med högsta andelen i Ånge. Figur 3.16 Andelen som har riskabla spelvanor i Västernorrland 2006, 16-84 år. Åldersstandardiserat. Riket Länet Kvinna Man Sundsvall Timrå Örnsköldsvik Ånge Kramfors Sollefteå Härnösand 0 2 4 6 8 10 Procent Källa: Hälsa på lika villkor 2006 Livsvillkor 45
Tabell 3.3 Skattat antal personer med mindre hälsosamma levnadsvanor 2006. 16-29 30-44 45-64 65-84 16-84 Dagligrökare Män 800 2 300 6 100 2 100 11 300 Kvinnor 1 800 2 900 7 000 2 300 14 000 Dagligsnusare Män 5 300 7 400 8 500 2 700 23 900 Riskkonsumenter av alkohol Stillasittande fritid Kvinnor 1 800 2 300 1 600 500 6 200 Män 5 300 4 000 3 400 700 13 400 Kvinnor 4 500 1 300 1 800 300 7 900 Män 2 300 3 700 5 600 2 600 14 200 Kvinnor 1 900 3 200 3 800 600 3 500 Riskabla spelvanor Män 1 300 1 400 1 300 800 4 800 Kvinnor 100 300 900 400 1 700 Källa: Hälsa på lika villkor 2006 Tabell 3.4 Översikt över levnadsvanor i länet och kommunerna 2006. Ålderstandardiserat. Andel dagligrökare Andel riskkonsumenter av alkohol Andel med stillasittande fritid Andel med riskabla spelvanor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Ånge 9 21 16 8 13 17 5 3 Timrå 14 19 15 9 18 19 5 2 Härnösand 13 13 12 11 15 10 3 1 Sundsvall 11 15 15 10 16 13 7 2 Kramfors 15 21 15 9 18 15 4 1 Sollefteå 9 14 13 9 14 15 4 2 Örnsköldsvik 11 10 14 9 13 14 5 2 Länet 12 16 15 9 15 14 5 2 Övre tredjedelen av intervallet Mellan Nedre tredjedel av intervallet Källa: Hälsa på lika villkor 2006 Sammanfattning Andelen dagligrökare i Västernorrland har minskat mellan 1987 och 2006 från 30 procent till 13 procent Fler kvinnor än män röker i Västernorrland Andelen snusare har ökat både bland män och kvinnor, andelen män som snusar är ungefär tre gånger så hög som hos kvinnorna I Västernorrland snusar både män och kvinnor mer än i riket I Kramfors och Ånge kommun röker mer än 20 procent av kvinnorna Andelen pojkar och flickor i årskurs nio och två på gymnasiet som röker dagligen eller ibland uppgår till mellan 26 och 32 procent Ungefär 13 400 män och 8 000 kvinnor i länet är riskkonsumenter av alkohol Andelen riskkonsumenter av alkohol är störst bland de i åldern 16-29 år Andelen som ägnar sig åt stillasittande fritid är 14 procent i Västernorrland vilket överensstämmer med riket 46 Livsvillkor
Självskattad hälsa Självskattad hälsa 47
Slutsatser Om andelen dagligrökare fortsätter att minska i länet kan detta minska risken för att bland annat drabbas av ischemisk hjärtsjukdom och på lång sikt cancer samt kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Om ungdomarna bibehåller sina tobaks- och alkoholvanor längre fram i livet ökar behovet av hälso- och sjukvård för sjukdomar relaterade till dessa levnadsvanor Stillasittande fritid och låg fysisk aktivitet leder bland annat till ökad risk för övervikt och fetma, hjärt- kärlsjukdom, diabetes typ II, högt blodtryck och höga blodfetter. Unga män som missbrukar sitt spelande kan drabbas av sämre psykisk hälsa, ångest, självmordstankar, inlärningssvårigheter, problem i skolan, kriminalitet. Det kan också leda till annat missbruk. Skillnader inom länet avseende levnadsförhållanden medför skillnad i behovet av vård. Levnadsförhållandena är mest gynnsamma i Örnsköldsviks kommun vad gäller alla framtagna faktorer med betydelse för behovet av hälso- och sjukvård, dvs behovet bör vara mindre än i övriga länet. 4 Självskattad hälsa Självskattad hälsa har i många studier visat sig vara en god indikator på sjuklighet och dödlighet. Enligt Hälsa på lika villkor utnyttjar personer med dålig självskattad hälsa eller nedsatt psykiskt välbefinnande vården i större utsträckning än de personer som uppger god hälsa. Den psykiska ohälsan ökar bland medelålders och yngre, speciellt yngre kvinnor. Ett annat problem är ökningen av sjukdomar som beror på en allt högre andel personer med fetma. Analysen av den självskattade hälsan i Västernorrland bygger på uppgifter från befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2006 och Hälsosamtalen med skolsköterskorna i Västernorrland (8, 25). 4.1 Fysisk ohälsa Frågan om hur man bedömer sitt allmänna hälsotillstånd har använts länge i olika enkäter och intervjuer. Den har visat sig vara en bra prediktor för sjuklighet och dödlighet. Kvinnor upplever sämre hälsa än män Tre personer av fyra bedömer 2006 sitt allmänna hälsoläge som gott eller mycket gott. Kvinnor klassar sin hälsa sämre än män. Sex procent av männen och drygt sju procent av kvinnorna uppger ett dåligt eller mycket dåligt hälsoläge, vilket överensstämmer väl med rikets nivå. Andelen med dålig hälsa ökar med stigande ålder för både kvinnor och män. 48 Självskattad hälsa