Tillväxtreglering i stråsäd

Relevanta dokument
Tillväxtreglering i stråsäd

Tillväxtreglering i stråsäd

Inspirationskurs IPM. Linköping

Faktor/kategori Låg, 1 poäng Normal, 2 poäng Hög, 3 poäng Poäng

Konsten att tillväxtreglera

Tidig och sen växtreglering

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Bekämpning av svartpricksjuka

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Kvävepass med Gunsorna

Bekämpning av svartpricksjuka

Bekämpning av svartpricksjuka

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Lågt kväveupptag senaste veckan

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Utnyttja restkvävet i marken

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Fosfor till stråsäd. SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Varmt väder har gett ökat upptag

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Danska erfarenheter av tillväxtreglering och svampbekämpning i gräsfrö. Barthold Feidenhans l Landscentret, Planteproduktion Afdeling specialviden

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Konsekvensbeskrivning för förslag om förbud för viss användning av växtskyddsmedel

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Tabell 1. Försöksbehandlingar och preparat som ingår i serien L9-1041

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Oväntat högt kväveupptag

Markens mineralisering högre än normalt

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Årets kvävemätningar har startat

Två såtidpunkter i höstvete

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

R E S U L T A T B L A N K E T T 2014 SFO-2180

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Sista mätningen för den här säsongen

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Kväveupptaget har tagit fart

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Sortanpassad kvävegödsling

Kvävestrategi i höstvete

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Svampsjukdomar i vårkorn

Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Sortjämförelse av olika utsädesmängder i

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Kvävestrategi i höstvete

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Konsekvensbeskrivning för förslag om förbud för viss användning av växtskyddsmedel

Växjö möte 6 december 2016

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Välkomna till 23:a ÖSF konferensen!

Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Radhackning i robusta odlingssystem

ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN

Kvävestrategi i höstvete

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Kvävestrategi i höstvete

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Kvävestrategi i höstvete

Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1

Kvävestrategi i höstvete

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Nu är höstvetet i axgång

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO

Fina höstveten och varierande kväveupptag

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

6 kg. Medax Max. Tillväxtreglerare

Transkript:

Tillväxtreglering i stråsäd ÖSF-konferensen 2017 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral i Skara

Agenda Vad vi gör på Jordbruksverket inom området tillväxtreglering Tillväxtreglering kort bakgrund Allmänt om liggsäd Behovsanpassad tillväxtreglering, ex på en dansk lanthund Fältförsök med tillväxtreglering Utvecklingsmöjligheter, till exempel CropSat

Vad gör vi på Växtskyddscentralerna inom området tillväxtreglering? Tar fram information Deltar i fältförsök Nätverkar t.ex. med POS, pilotstudie 2017

Tillväxtreglering i stråsäd - bakgrund Användningen av medel för tillväxtreglering i stråsäd har begränsats genom förbud i svensk förordning mellan 1987 och 2000. 1986 beräknades att ca 210.000 ha behandlades framför allt råg men också i vete. 1988 upphörde förbudet för användning i råg 2000 EU tillät inte att Sverige skulle ha kvar förbudet Juli 2011 hävdes begränsningen i godkännandevillkoren för Moddus M 2012 gjordes en konsekvensbeskrivning på Jordbruksverket av förbud mot tillväxtreglering i stråsäd med undantag för råg (Jnr 21-7446/12).

Tillväxtreglering Möjligheter/vinster - problem/begränsningar Billig försäkring mot liggsäd Minskar risken för ax- och stråbrytning i korn Liggsäd kan öka risken för DON Kan stimulera rot- och skottutveckling!? o o o o o Tillväxtreglerare utgör det mesta när resthalter av växtskyddsmedel i hittas i spannmål Användning är förbjuden i flera spannmålskontrakt Grödan kan stressas av en behandling Tillväxtreglering löser inte problemet med liggsäd i alla situationer. Utvecklingen av användning under luppen

Exempel på villkor för vissa odlingskontrakt/koncept

Tillväxtreglering på lab

Verkningssätt hos aktiva substanser som används som tillväxtreglerare i stråsäd Aktiva substanser Preparat Förhindrar bildningen av gibbereliner Klormekvatklorid Cycocel Plus + Mepikvatklorid Terpal + Förhindrar bildningen av etylen Frigör etylen Etefon Cerone, Terpal + Trinexapak-etyl Moddus Start, Moddus M, Trimaxx + + Prohexadione-Ca Medax Max + +

Hur vanligt är liggsäd?

Betydelsen av liggsäd: Försöksunderlaget är litet! Svårt att studera effekter av liggsäd i traditionella fältförsök

Liggsäd - påverkan på skörd och kvalitet i höstvete (Anderson, 1979; Hoffman, 1992; Berry et al., 2004; resultat från BASF-försök) Parameter Effekt Totalt skörd Minskade 17-40 % Tusenkornvikt Minskade 8-15 % Proteininnehåll Ökade 3-20 % Kolhydratinnehåll Minskade 10-17 % Malningskvalitet Bakningskvalitet Minskade Minskade Skördekostnad Ökade med upp till 50 % Torkningskostnad Ökade 20-30 %

Två typer av liggsäd

Stem Lodging Stråbrytning efter regn och kraftig vind, till exempel efter ett åskväder. Av betydelse för stabiliteten: Strålängd Stråväggens diameter Styrkan i stråmaterialet Stråbassjukdomar ( till exempel stråknäckare)

Root Lodging Plantor viker sig vid markytan efter mycket regn: Ax och blad blir tunga samtidigt som vattenmättad jord inte längre kan fungera som rotankare. Av betydelse för stabiliteten: Strålängden Markens egenskaper Vidhäftningen av finrötter och rothår till jordpartiklar Storleken på rotsystemet

Källa: AHDB Cereals & Oilseeds-founded research

Behovsanpassad tillväxtreglering riskfaktorer o o o Jordart Årsmån Annat Stallgödseltillförsel Sortvalet (grödval) Såtidpunkt, höstsäd Utsädesmängd Beståndstäthet Kvävegödsling och fördelning Bekämpning av vissa svampsjukdomar Skördetidpunkt Annat

Dansk modell för bedömning av risken för liggsäd i höstsäd Källa: Afgrödenytt nr 9 2017 Bornholms lantbruk Liten risk 1 poäng Medium risk 2 poäng Utsädesmängd Låg Normal Hög Hög risk 3 poäng Sortens stråstyrka Hög Normal Svag Såtidpunkt Sen sådd Normal såtidpunkt Tidig sådd Kvävenivå Låg Medel Hög Jordart Sandjord Andra jordtyper Mulljord/lerjord Förfrukt Stråsäd Stråsäd T.ex. raps, s-betor Gödsling Sen/delad Normal tidpunkt Tidig Poäng Mellangröda/fånggröda Svag Normal Kraftig Stallgödsel Ingen Ofta Alltid Summa poäng Liten risk för liggsäd 9-12 Normal risk för liggsäd 13-18 Stor risk för liggsäd 19-27

Stråstyrka hos två sorter vid olika utsädesmängder och olika såtidpunkter försök L7-1014B-15 Julius Brons 100 100 90 90 80 80 70 70 60 60 50 50 40 40 30 30 20 20 10 10 0 sådd 29/8 Sådd 16/9 Sådd 30/9 Sådd 28/10 0 sådd 29/8 Sådd 16/9 Sådd 30/9 Sådd 28/10 100 grobara kärnor/m2 300 grobara kärnor/m2 100 grobara kärnor/m2 300 grobara kärnor/m2 500 grobara kärnor/m2 500 grobara kärnor/m2

Försök med tillväxtreglering i stråsäd 2006-2008 hybridråg; 12 försök, 0-180 kg N/ha, mager eller bördig plats 2002 höstvete; 3 försök i Östergötland varav ett med tre sorter 2014-2017 höstvete; totalt 12 försök i landet 2016-2017; höstvete 4 försök tunna bestånd 2012 havre; 2 försök, 60-150 kg N/ha 2013 vårkorn; 2 försök, 0-150 kg N/ha 2016 whiskeymalt; 3 försök i Sveaområdet. 2017 vårkorn; 2 försök

Försök med tillväxtreglering i höstvete L5-1050, tolv försök under 2014-2017 L5-1050-2017 Hovby, Lidköping 11 augusti 2017

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Obehandlat Stråstyrka; p = 0,00281 Signifikanta skillnader L5-1050-2015 Stråförkortning i höstvete Gustavshill, Lund Stråstyrka 0-100 vid skörd och skörd rel tal, obeh = 10.550 kg/ha d cd bc bc cd ab a 0,3 Moddus Start DC25 0,4 Moddus M DC31 Stråstyrka 0,4 Trimaxx DC31 0,4 Cuadrro NT DC31 Skörd rel 0,75 Medax Max DC31 0,5 Medax Max DC31 & 0,5 Medax Max DC37 110 108 106 104 102 100 98 Skörd; p = 0,0567 Inga sign. skillnader

L5-1050-2015 Stråförkortning i höstvete Gustavshill, Lund Strålängd cm och skörd rel tal obeh = 10.550 kg/ha 108 110 106 104 108 102 106 100 98 104 96 102 94 92 90 a Obehandlat a a a a a b 0,3 Moddus Start DC25 0,4 Moddus M DC31 0,4 Trimaxx DC31 0,4 Cuadrro NT DC31 0,75 Medax Max DC31 0,5 Medax Max DC31 & 0,5 Medax Max DC37 100 98 Strålängd cm Skörd rel Strålängd; p = 0,00281 Skörd; p = 0,0567

L5-1050-2016 Stråförkortning i höstvete Gustavshill, Lund skörd rel. obehandlat 100 (9250 kg/ha) 110 108 106 104 102 100 98 96 94 100 a 100 a 96 a 94 a 97 a 99 a 95 a 94 a 95 a 92 90 Obehandlat 0,3 Moddus Start DC 25 0,3 Moddus Start DC 25 & 0,3 Moddus M DC 31-32 0,4 Trimaxx DC 31-32 0,4 Cuadro NT DC 31-32 0,5 Medax Max DC 31-32 1,2 Terpal DC31-32 0,4 Trimaxx DC 37-39 1,2 Terpal DC 37-39 Skörd; p = 0,79005 Inga sign. skillnader

Nolebo, Lundsbrunn 19 juli 2016

L5-1050-2016 Stråförkortning i höstvete Nolebo, Lundsbrunn skörd rel. obehandlat 100 (8240 kg/ha) 110 108 108 a 106 104 104 a 103 a 104 a 104 a 102 100 98 100 a 97 a 100 a 98 a 96 94 92 90 Obehandlat 0,3 Moddus Start DC 25 Skörd; p = 0,158 0,3 Moddus Start DC 25 & 0,3 Moddus M DC 31-32 0,4 Trimaxx DC 31-32 0,4 Cuadro NT DC 31-32 0,5 Medax Max DC 31-32 1,2 Terpal DC31-32 0,4 Trimaxx DC 37-39 1,2 Terpal DC 37-39 Stråstyrka; 100 % i alla led

L5-1050-2015 Stråförkortning i höstvete Brunnby, Västerås 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Obehandlat Stråstyrka 0-100 vid skörd och skörd rel tal, obeh = 100 (10.180 kg/ha) a a ab ab a c bc 0,3 Moddus Start DC25 0,4 Moddus M DC31 0,4 Trimaxx DC31 0,4 Cuadrro NT DC31 0,75 Medax Max DC31 0,5 Medax Max DC31 & 0,5 Medax Max DC37 110 108 106 104 102 100 98 96 94 92 90 Stråstyrka Skörd rel Skörd; p = 0,00214

L5-1050-2015 Stråförkortning i höstvete Brunnby, Västerås Strålängd i cm vid skörd och skörd rel tal, obeh = 10.180 kg/ha 100 90 80 70 a a a a ab bc c 110 108 106 104 60 50 40 30 20 10 a a ab ab a c bc 102 100 98 96 94 92 0 Obehandlat 0,3 Moddus Start DC25 0,4 Moddus M DC31 0,4 Trimaxx DC31 0,4 Cuadrro NT DC31 0,75 Medax Max DC31 0,5 Medax Max DC31 & 0,5 Medax Max DC37 90 Strålängd cm Strålängd; p = 0,00023 Skörd rel Skörd; p = 0,00214

L5-1050-2016 Stråförkortning i höstvete Brunnby, Västerås skörd rel. obehandlat 100 (10.060 kg/ha) 110 108 106 104 102 100 98 100 a 97 bc 97 c 98 bc 99 abc 100 a 99 ab 97 bc 99 ab 96 94 92 90 Obehandlat 0,3 Moddus Start DC 25 0,3 Moddus Start DC 25 & 0,3 Moddus M DC 31-32 0,4 Trimaxx DC 31-32 0,4 Cuadro NT DC 31-32 0,5 Medax Max DC 31-32 1,2 Terpal DC31-32 0,4 Trimaxx DC 37-39 1,2 Terpal DC 37-39

Antal försök Led DC Skörd Rel Obeh = 100 Flerårsresultat 2, 3 eller 4 år jämförelser mot obehandlat, rel Stråstyrka vid skörd Rel Obeh =100 Strålängd Rel Obeh = 100 9 0,3 Moddus Start 25 101 102 98 2015-2017 6 0,4 Moddus M 31-32 100 106* 93 *** 2014-2015 12 0,4 Trimaxx 31-32 99 105** 93*** 2014-2017 (0,5 2014) 9 0,4 Cuadro NT 31-32 100 105** 94*** 2015-2017 6 0,5 Medax Max 31-32 100 107 ** 94*** 2016-2017 9 0,4 Trimaxx (0,5 2014) 37-39 100 106** 93*** 2014, 2016 2017 6 1,2 Terpal 37-39 101 105* 93*** 2016-2017 År * = signifikant

Tillväxtreglering i havre med hjälp av CropSAT Pilotförsök POS, Bjertorp 2017 Plan Tre olika beståndstätheter (tre småförsök) Tillväxtreglering under sen stråskjutning; Obehandlat 0,15 Moddus M 0,3 Moddus M

Sammanfattning Tillväxtreglering är en utpekad del i handlingsplanen Behovet av tillväxtreglering förebyggande behandling - bedöma; de allmänna riskerna för framför allt liggsäd Försöksunderlaget är litet, framför allt mer riktade försök behövs Vilka möjligheter finns att ta hjälp med ny teknik? Andra effekter av tillväxtreglering utöver stråförstärkning!? Hur stor är efterfrågan på ej tillväxtreglerad spannmål? - Marknaden får utvisa när det finns en premie.

Tack för uppmärksamheten!