Sörmlandsstrategin 2020 Remissversion Antal prioriterade mål 1 2 3 4

sörmlandsstrategin 2013-2020 remissversion Sörmlandsstrategin 2020 Styrdokument Regionalt arbetssätt Sörmlandsstrategin 2020 Remissversion Ansvarig utgivare: Regionförbundet Sörmland Grafisk formgivning: Newmarket Town Tryck: Linderoths Tryckeri, juni 2012

sörmlandsstrategin 2013-2020 remissversion Förord Att utveckla ett samhälle är ett uppdrag som omfattar många olika områden och många aktörer på olika nivåer. Med Sörmlandsstrategin 2020 vill vi sätta fokus på fyra prioriterade mål som är särskilt viktiga för utvecklingen i Sörmland just nu. I Sörmland är det enkelt att få rätt utbildning och arbete. Det är enkelt för arbetsgivare att rekrytera rätt kompetens Sörmland har starka samband med omvärlden Sörmland har ett konkurrenskraftigt näringsliv Sörmland har hållbara och attraktiva livsmiljöer Sörmlandsstrategin styr inte bara regionförbundets verksamhet utan är ett verktyg för att samla kraften och kompetensen hos alla de aktörer som arbetar till nytta för länet. Detta görs genom peka ut strategier där det regionala perspektivet har betydelse för framgång. Allra viktigast är att vi drar åt samma håll och arbetar tillsammans i regionen. Sörmlandsstrategin 2020 är därför ett styrdokument men också ett regionalt arbetssätt med metoder och verktyg som är användbara i praktiken och kan ingå i befintliga beslutsprocesser. Det är viktigt att understryka att Sörmlandsstrategin 2020 är levande och såväl strategier som arbetssätt ska utvecklas i takt med att förutsättningarna förändras i regionen och i omvärlden. Sörmlandsstrategin 2020 har sin utgångspunkt i vad som identifierats som viktigt lokalt och regionalt. Den har också sin grund i bland annat EU2020 som är EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi, som är en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla. Med Sörmlandsstrategin 2020 som utgångspunkt och med en politisk kraft och vilja till förändring säkrar vi en långsiktigt hållbar utveckling i Sörmland. Foto: lasse skog Viking Jonsson (S) Ordförande Regionstyrelsen Foto: Christian holmér Anne-Marie Wigertz (M) Vice ordförande Regionstyrelsen

sörmlandsstrategin 2013-2020 remissversion

sörmlandsstrategin 2013-2020 remissversion Innehållsförteckning Sammanfattning 7 Inledning 8 Vision för Sörmland Leva, växa, verka 11 Prioriterade mål 12 Sörmlandsstrategin vårt sätt att fokusera 15 Stärka de regionala sambanden till nytta för länet 16 Det regionala arbetssättet så här gör vi 18 1 I Sörmland är det enkelt att få rätt utbildning och arbete. Det är enkelt för arbetsgivare att rekrytera rätt kompetens 25 2 Sörmland har starka samband med omvärlden 33 3 Sörmland har ett konkurrenskraftigt näringsliv 39 4 Sörmland har hållbara och attraktiva livsmiljöer 45 Källförteckning 50

6

sörmlandsstrategin 2013-2020 remissversion Sammanfattning text 7

sörmlandsstrategin 2013-2020 remissversion Inledning Under 2009 genomfördes en uppföljning av Sörmlands regionala utvecklingsprogram Sörmlandsstrategin. Uppföljningen av strategin visade på styrkor och svagheter. Till styrkorna kan räknas en angelägen beskrivning av nuläge, problemområden och möjligheter. Till svagheten hör att strategin främst fick karaktären av en vision och inte tillräckligt beskrev hur den skulle användas. Med dessa insikter som utgångspunkt påbörjades arbetet med att ta fram en ny strategi för Sörmland. Sörmlandsstrategin 2020 uppmärksammar Sörmlands särskilda förutsättningar. Strategin blir en länk mellan samverkan på olika nivåer. Den ligger till grund för nationella prioriteringar och användningen av regionala utvecklingsmedel. Den ska också bidra till arbetet med en hållbar tillväxt. Sörmlandsstrategin 2020 är både ett styrdokument och ett regionalt arbetssätt. Alla länets aktörer är välkomna att bidra i det regionala utvecklingsarbetet. Regionförbundet Sörmlands roll är att fungera som en gemensam resurs för sam- verkan och uppföljning. Regionförbundet lägger därtill ett regionalt perspektiv på de viktiga utvecklingsfrågorna och bevakar Sörmlands intressen i den starkt växande Stockholm-Mälardalsregionen. Sörmland har ett fördelaktigt läge i närheten av Stockholm. En stor del av arbetskraften pendlar mellan hem och arbete. De flesta har storstadsregionen som naturligt mål, men många resor går i andra riktningar. Arbetspendlingen inom och utom länet kräver god infrastruktur och pålitlig kollektivtrafik. Näringslivet är beroende av väl fungerande transporter. Sörmland ska nu ytterligare utveckla den egna konkurrenskraften och förstärka sin position som attraktiv region för boende och besökare, företag och organisationer. Här ska finnas goda möjligheter till utbildning och ett livslångt lärande. Företagen ska ha tillgång till rätt kompetens när de rekryterar sin personal. Goda boendemiljöer underlättar inflyttningen. Företagandet ska främjas, liksom möjligheten till forskning och utveckling. Förnyelse och innovation säkerställer framtiden för näringsliv och offentlig sektor. Nuvarande Sörmlandsstrategi Uppföljning Framtagande av ny strategi Beslut i Regionstyrelsen Beslut i kommuner och landsting Genomförande och uppföljning 2008 Uppföljning av Sörmlandsstrategin Regionförbundet 2010:01 2011 2012 2013 Fram till och med 2020 8

9

10

sörmlandsstrategin 2013-2020 remissversion Leva, växa, verka Det ska vara enkelt att förverkliga sina drömmar, ambitioner och idéer i Sörmland. Vision antagen av regionstyrelsen i december 2011 År 2020 är det vackra Sörmland en attraktiv plats att leva, verka och växa i. Sörmland är en viktig del i den växande och långsiktigt hållbara Stockholm-Mälarregionen. Sörmlands unika förutsättningar attraherar både människor och investeringar. Här finns goda kommunikationer. Här är nära till natur, kultur, utbildningsmöjligheter och service, här har vi ett gott liv. 11

sörmlandsstrategin 2013-2020 remissversion Fyra prioriterade mål För att Sörmland ska utvecklas i enlighet med visionen behöver länets aktörer prioritera följande: I Sörmland är det enkelt att få tillgång till utbildning och arbete. Det är enkelt för arbetsgivare att rekrytera rätt kompetens Sörmland har starka samband med omvärlden Sörmland har ett konkurrenskraftigt näringsliv Sörmland har hållbara och attraktiva livsmiljöer 1 2 3 4 sida 25 sida 33 sida 39 sida 45 12

13

sörmlandsstrategin 2013-2020 remissversion Vision 1 2 3 4 Mål 1 Indikatorer Mål 2 Indikatorer Mål 3 Indikatorer Mål 4 Indikatorer Strategier Strategier Strategier Strategier Ansvar och roller Uppföljning Ansvar och roller Uppföljning Ansvar och roller Uppföljning Ansvar och roller Uppföljning Resurser Kommuner och landsting, statliga projektmedel, strukturfondsprogram, landsbygdsprogram och övriga EU-program, länsplan för regional transportinfrastruktur med mera Konkretisering Kommunernas, landstingets och regionförbundets verksamhetsplaner och andra styrdokument, strukturfondsprogram, trafikförsörjningsprogram, handlingsprogram med mera Operativa insatser 14

sörmlandsstrategin 2013-2020 remissversion Sörmlandsstrategin 2020 vårt sätt att fokusera Vi tror inte att det räcker att formulera vision, mål och strategier, det ska mer till för att driva utvecklingen. Vi behöver veta om våra strategier ger någon effekt. De fyra prioriterade målen är omfattande. Vissa faktorer är inte påverkbara, såsom finansiella kriser och lågkonjunktur. Men genom att systematiskt följa vad som händer inom de prioriterade områdena kan vi driva på utvecklingen, inom ramen för vad som är möjligt. Med utgångspunkt i vad som är möjligt att påverka har konkreta strategier formulerats. Det är inte en heltäckande förteckning av alla strategier som är möjliga utan de som vi just nu ser är viktigast att prioritera gemensamt i regionen. En del strategier har fått mått som ska användas för uppföljning. Det är viktigt att understryka att allting inte är enkelt att mäta med särskilda mått, tvärtom är det ofta svårt att mäta de komplexa frågor som strategin omfattar. Detta gäller inte minst attraktiva livsmiljöer. 1 Men med det taget i beräkning kommer vi framförallt använda följande enkla frågor för uppföljningen: Vad har gjorts? Hur gick det? Blev det någon skillnad för Sörmland och sörmlänningarna? Vad kan göras bättre? Resultatet av uppföljningen ska kunna användas som underlag för beslut, där följande fråga står i centrum: Vem gör vad i nästa steg? 15

sörmlandsstrategin 2013-2020 remissversion Stärka de regionala sambanden till nytta för länet Vad är egentligen en region? Till skillnad från begreppet län som har en tydlig geografisk avgränsning är begreppet region mer flytande. Ett sätt att beskriva en region är genom att visa på de olika sambanden i regionen. Sörmlandsstrategin omfattar två typer av samband: Rumsliga/funktionella samband, till exempel att människor bor på en plats och arbetar på en annan Politiska/institutionella samband, till exempel kommuner, landsting och regionförbund En tredje typ av samband är kulturella samband som inte särskilt behandlas i Sörmlandsstrategin, vi noterar att det inte finns en särskilt stark, gemensam, sörmländsk identitet vilket kan påverka regionens politiska liv. Sörmlands funktionella samband Typiskt för Sörmland är att det är de institutionella sambanden som binder ihop regionen, om man med region menar Sörmland. Om vi tittar på de funktionella sambanden blir det tydligt att Sörmland har starka samband med andra regioner. Det är därför en utmaning att främja utveckling utifrån funktionella behov oavsett institutionell organisering. Sörmlandsstrategin innebär att viktiga aktörer inom prioriterade områden samordnas. En framgångsrik samordning leder till ett mer effektivt utnyttjande av samhällets resurser. Politiska/institutionella samband Det är viktigt att förstå vad det innebär att Sörmland är ett funktionellt delat län som administreras av institutionella aktörer som har länet som tydlig gräns. Med Sörmlandsstrategin 2020 betonar vi det som är av betydelse för Sörmland och dess befolkning, oavsett om sambanden finns utanför länsgränsen eller rör delar av länet. Sörmlandsstrategin skapar samband där de behövs. Därför måste aktörerna i länet vara öppna för samverkan; över länsgränser, mellan delar av länet och över funktionella gränser. Rumsliga samband och fysisk planering Man kan göra en rumslig, eller med annat ord geografisk, koppling till alla områden som behandlas i Sörmlandsstrategin. I nuvarande skede återstår mycket att göra när det gäller till exempel analyser av rumsliga samband. Detta kommer att vara en del av det fortsatta arbetet med Sörmlandsstrategin 2020. Svenska kommuner har planmonopol på fysisk planering av mark- och vattenanvändning. Det arbete som görs inom Sörmlandsstrategin 2020 kan vara ett viktigt inspel till kommunernas planarbete. Ambitionen är att sörmlandsstrategin på sikt ska underlätta för gränsöverskridande samarbeten inom den fysiska planeringen bland annat för att förstärka de positiva och minska de negativa konsekvenserna av regionförstoringen. 16

72 Uppsala Sala 66 Skinnskatteberg E4 56 70 68 Hallstahammar 50 E20 E18 Enköping Västerås E20 Eskilstuna E18 Strängnäs Stockholm Örebro Södertälje E20 53 E20 E18 55 Kumla 56 52 Vingåker Gnesta 57 Flen Hallsberg Katrineholm 221 51 223 53 56 216 224 E4 52 Trosa Nynäshamn 219 55 Nyköping Finspång 50 73 53 Oxelösund Motala Norrköping 34 E4 Söderköping Linköping E22 210 Hamn Flygplats Kombiterminal 17

sörmlandsstrategin 2013-2020 remissversion Det regionala arbetssättet så här gör vi Det mest omfattande i Sörmlandsstrategin 2020 är genomförandet. Arbetet kommer att göras av olika aktörer. Det handlar till stor del om att fortsätta arbete som redan pågår och i vissa fall handlar det om att lägga ett regionalt perspektiv på arbete som utförs lokalt. Regionförbundet har två olika roller i Sörmlandsstrategin 2020, dels att genomföra och dels att vara en viktig resurs i det regionala arbetet genom att samordna och följa upp. Omfattningen på arbetet bestäms av regionstyrelsen som beslutar om hur förbundets resurser ska användas i samband med fastställande av verksamhetsplan. De tre viktigaste ledstjärnorna för det regionala arbetssättet är: Dialog. Sörmland är en region med många olika samband, därför ska det regionala arbetet styras av att samarbeten/samband skapas där de fyller en funktion oavsett administrativa gränser. Den lokala och regionala nivån ska länkas samman genom möten och samtal. Samordning. Ansvaret för samhällsutvecklingen ligger på flera olika aktörer. Att sträva efter att samordna länets resurser ger oss bättre resultat och vi blir mer kostnadseffektiva. Aktuell forskning kopplas till genomförande och uppföljning där så är möjligt. Uppföljning. Framgångsrikt utvecklingsarbete förutsätter konkreta beslut av olika intressenter. En systematisk uppföljning av dessa insatser som ger slutsatser och underlag för nya beslut i en ständigt pågående utvecklingsprocess. Figuren nedan visar genomförandeprocessen för Sörmlandsstrategin. Alla aktörer i länet kan göra åtaganden men det är framförallt kommunerna, landstinget och regionförbundet som står för genomförandet. Genomförandeprocessen för Sörmlandsstrategin Formulera vision, mål och strategier Eventuell revidering Uppföljning Kunskapsinhämtning /analys Åtagande; vilka vill bidra till genomförandet? Beslut; vad ska göras, hur och av vilka? Genomföra beslutade insatser 18

19

Foto: Christian Holmér 20

sörmlandsstrategin 2013-2020 remissversion För samordning och uppföljning kommer följande fyra huvudverktyg att användas. Mötesplatser Analys Projekt Tematisk uppföljning Mötesplatser Regionförbundet samlar berörda aktörer i olika forum där utvecklingsfrågorna sätts i centrum. Detta för att skapa dialog om det regionala perspektivet. Till exempel på det som kommuner och landsting redan gör. Samt en dialog om, vilka de viktiga regionala frågorna är och hur de ska drivas. Dialogen behöver föras både på politisk nivå och på tjänstemannanivå. Mötesplatser kan vara både befintliga nätverk, nya nätverk eller särskilda temakonferenser. Syftet med dessa möten är att underlätta för samarbete och bidra till ett djupare lärande om vad som driver utvecklingen framåt. Olika aktörer i regionen ska involveras för att stärka samordningen och optimera de offentliga resurserna. Projekt Projekt kan startas och drivas av flera olika aktörer inom Sörmlandsstrategin. Via regionsstyrelsen finns möjligheten att ta initiativ till projekt mellan flera kommuner, landstinget eller mellan kommuner, landsting och andra aktörer. Beroende på område kan projekten omfatta hela regionen, delar av regionen eller delar av andra regioner. När det gäller projekt hos andra aktörer är det upp till varje organisation att besluta om vilka initiativ som ska tas. Med hjälp av den tematiska uppföljningen och mötesplatser kan regionförbundet lyfta fram dessa initiativ och bidra till ett större regionalt lärande. Om möjligt bör initiativ och projekt bygga på goda exempel. De projekt som beslutas i regionstyrelsen ska följas upp, beslut om uppföljning fattas i samband med att projektet initieras. Goda exempel driver utvecklingen framåt. I arbetet med sörmlandsstrategin vill vi visa på våra egna goda exempel i regionen. Vi vill lyfta fram pilotkommuner som är särskilt framgångsrika inom något område och som kan bidra till ett gemensamt lärande. Analyser Analys ger ökad förståelse för orsak och verkan och underlag för åtgärder. Genom att analysera och därmed synliggöra verkligheten skapar vi också motivation och driv att göra något som förändrar. Initiativ till analyser kan komma från regionförbundet. Analyserna ska göras i bred samverkan med berörda aktörer, delvis för att resultaten ska komma till full användning. Det är också viktigt därför att man på så sätt bättre tar tillvara på värdefull kompetens i berörda organisationer, till exempel i kommunerna eller landstinget 2. Analyserna ska kunna användas som underlag för beslut i kommunerna, landstinget och/eller regionförbundet. Den statistik som används för indikatorer och för analys ska vara uppdelad på kön, samt i vissa fall på födelseland och ålder. Detta för att synliggöra eventuella skillnader beroende på bristande jämställdhet. Så långt som möjligt ska befintliga statistikkällor användas. 21

sörmlandsstrategin 2013-2020 remissversion Tematisk uppföljning Med tematisk menas att uppföljningen koncenteras till ett särskilt avgränsat tema exempelvis arbetslöshet. Regionförbundets roll i uppföljningen är att sammanfatta och lägga ett regionalt perspektiv på uppföljning som redan görs. Tanken är att denna uppföljning ska bygga på djupare analyser och bidra till ett fördjupat lärande. Vilka områden som ska följas upp på detta sätt kommer att beslutas löpande. Inom vissa strategier finns angivet vad som ska mätas i uppföljningen, för övriga ska följande frågor användas: Vad har gjorts? Hur gick det? Blev det någon skillnad för Sörmland och sörmlänningarna? Vad kan göras bättre? Vem gör vad i nästa steg? All uppföljning ska återrapporteras i regionsstyrelsen och ska leda till beslut om projekt eller andra insatser eller till rekommendationer till medlemmarna om så är möjligt eller lämpligt. Uppföljning utgör också ett viktigt innehåll i regionens gemensamma forum och lägger en grund för ytterligare analyser. Det är angeläget att resultatet av uppföljningen anpassas och sprids där det kan göra nytta. Förutom den tematiska uppföljningen ska löpande redovisning av indikatorerna göras varje år. Resurser, ansvar och roller Alla länets aktörer är välkomna att göra åtaganden och initiera projekt eller andra aktiviteter för att förverkliga Sörmlandsstrategin 2020. Strategin är dock i huvudsak inriktad på det som kan göras inom landstinget och kommunerna. Det är dessa parter som har både legitimitet och resurser för många av de insatser som krävs. Redan idag uträttar landstinget och kommunerna mycket som påverkar den regionala utvecklingen i positiv riktning. Sörmlandsstrategin ska peka på områden och insatser där effekterna kan förstärkas genom en utvecklad samverkan på regional nivå. Under varje strategi finns angivet vilka aktörer som är tänkta att ha huvudansvaret för att arbeta med just den strategin. Regionstyrelsen har i uppdrag att ta fram och anta det regionala utvecklingsprogrammet Sörmlandsstrategin 2020. Regionförbundet har också regeringens uppdrag att samordna och följa upp mål och strategier. Avsikten med ett regionalt samverkansorgan är att medlemmarnas politiska representanter ska besluta om vad regionförbundet ska samordna och hur mål och strategier ska följas upp. Ur demokratisk synvinkel är det viktigt att regionförbundets medlemmar ställer sig bakom Sörmlandsstrategin. Genomsyrande perspektiv Sörmlandsstrategin ska bidra till en hållbar tillväxt. Med det menas en miljömässig, social och ekonomisk utveckling utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov 3. Respekten för en hållbar utveckling ska vara grundläggande och genomsyra allt arbete. Inom ramen för social hållbarhet vill vi särskilt sätta fokus på jämställdhet, folkhälsa, ungdomars villkor, integration och mångfald. Jämställdhet bidrar till att kvinnor och män får samma makt att forma samhället och sina liv oberoende av kön, ålder, födelseland och sexuell läggning. Sörmlandsstrategin samlar framförallt offentliga aktörer. Vår grundprincip är att de egna organisationerna i sitt vardagliga agerande ska vara drivande i arbetet för en hållbar utveckling. 22

23

24

sörmlandsstrategin 2013-2020 remissversion m å l 1 I Sörmland är det enkelt att få rätt utbildning och arbete. Det är enkelt för arbetsgivare att rekrytera rätt kompetens 1 Att ha ett arbete är en av de viktigaste faktorerna för god livskvalitet. Arbetslivet ska vara anpassat till människors olika förutsättningar, livets olika faser och ge kvinnor och män lika möjlighet att delta. En god arbetsmarknad bidrar till välfärdens utveckling, till en sund folkhälsa och till att motverka utanförskap. Dagens arbetsmarknad kännetecknas av hög specialisering. Det ställer stora krav på människors utbildning 4. En relativt låg utbildningsnivå i Sörmland innebär svårigheter att matcha arbetstillfällen och arbetskraft. Därför måste rörligheten stimuleras och tillgängligheten öka. Arbetslivets föränderlighet kräver också vidareutbildning. Möjligheterna till ett livslångt lärande har stor betydelse 5. Ökad specialisering Trots att arbetslösheten är hög i länet 6 anger många arbetsgivare att de har svårt att hitta rätt kompetens 7. Detta gäller framförallt specialiserad yrkeskompetens. Det krävs en förbättrad koppling mellan skola och arbetsliv, så att utbildning i högre grad leder till arbete. Ett ökat samarbete med näringslivet bidrar till bättre matchning av utbud och efterfrågan. Arbetslöshet i olika grupper Hög arbetslöshet och många människor som går utan arbete under längre tid är ett problem såväl i Sörmland som i övriga Sverige och Europa. Särskilt oroande är utvecklingen i gruppen unga 20-25 år, i synnerhet bland män som varken studerar eller arbetar. 8 Här finns redan exempel på lokala initiativ som kan vända trenden, men det finns också ytterligare behov av analyser för att arbeta fram strategier som fungerar för Sörmland. 25

sörmlandsstrategin 2013-2020 remissversion En annan grupp som har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden är människor födda i ett annat land, till exempel utlandsfödda akademiker. Generellt gäller detta oavsett om personerna har en svensk eller utländsk examen och det går inte heller enbart att förklara med språksvårigheter. En av orsakerna är bland annat attityder hos arbetsgivare. 9 Exemplen ovan visar tydligt att arbetslösa inte är en homogen grupp och att problematiken är komplex vilket innebär behov av olika former av insatser. Utvecklingen behöver därför också följas upp fördelad på olika grupper. Utbildning i Sörmland Andelen invånare i Sörmland med någon form av eftergymnasial utbildning är lägre än för riket 10. De senaste decennierna har dock utbildningsnivån ökat. Intresset och möjligheterna att läsa vidare till högre utbildning grundläggs redan tidigt. Det är viktigt att säkerställa en god utbildning på alla nivåer, från grundskola till gymnasie- och vuxenutbildning. Fler i Sörmland behöver klara grundskolan och fullfölja sin gymnasieutbildning. Intresset är lågt bland Sörmlands unga för just de ämnesområden där branscherna saknar folk. Inom teknik, naturvetenskap och vård och omsorg råder stor brist på kompetent arbetskraft. Valet av utbildning och yrke är fortfarande könssegregerat. 11 Större region Svensk ekonomi är den näst mest koncentrerade av alla länder i OECD. Nära 60 procent av Sveriges bruttoregionalprodukt produceras i Stockholm, Västra Götaland och Skåne 12. Med sitt storstadsnära läge har Sörmland goda förutsättningar att ta del av en större arbetsmarknad, av fler utbildningsmöjligheter och av en mer specialiserad arbetskraft. Alla kan dock inte ta del av detta utbud. När en person överväger att arbetspendla spelar kostnader och tidsåtgång för olika färdmedelsalternativ en stor roll, vilket i sin tur påverkas av transportsystemets funktionalitet och effektivitet, biljettsystemets utformning med mera. 13 Möjligheterna att arbetspendla är därför olika beroende på bland annat inkomst och livssituation. 26

27

sörmlandsstrategin 2013-2020 remissversion Indikatorer för att följa utvecklingen Sysselsättningsgrad 14 Andel förvärvsarbetande, åldern 25-64 år Utbildningsnivå 15 Andel av befolkning, 25-64 år, med minst tre års eftergymnasial utbildning Lönesumma Kontant bruttolön/bruttoersättning som redovisas i skattedeklarationen Strategi: Vi planerar utbildning bättre genom att utbildningsanordnare och arbetsgivare tydligt och tillsammans formulerar kompetensbehov Ett sätt att komma åt problemet med hög arbetslöshet samtidigt som det råder brist på kompetent arbetskraft är ett utbildningssystem som är bättre anpassat. Det behövs ett långsiktigt och strategiskt samarbete mellan regionens utbildningsanordnare och arbetsgivare. Våra utbildningar ska i högre utsträckning leda till jobb. Detta förutsätter arbetsgivare som engagerar sig för att förmedla behoven till utbildningssystemet. Ansvar och roller Företagen, offentliga arbetsgivare, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer och utbildningsanordnare måste arbeta gemensamt för att utveckla samspelet mellan arbetsgivarnas behov och utbildningssystemets utbud. Näringslivet har ett ansvar att förmedla sina behov till utbildningssystemet. Regionförbundet har ett ansvar att arbeta med regeringsuppdraget att etablera en regional kompetensplattform för samverkan inom utbildnings- och kompetensförsörjning. Kommunerna har ett viktigt ansvar genom sina direktkontakter med lokala företag och som utbildningsanordnare och arbetsgivare. Arbetsförmedlingen är en betydande aktör bland annat genom sitt kontinuerliga prognosarbete om kompetensbehov och sitt breda kontaktnät av arbetsgivare och arbetssökande. Så här följer vi utvecklingen av strategin Hur många får jobb inom utbildningsområdet efter avslutad utbildning Jämförelse av utbudet av relevanta utbildningar i förhållande till identifierade behov 28

sörmlandsstrategin 2013-2020 remissversion Strategi: Vi ger unga bättre möjligheter att gå från utbildning till arbetsliv Det är viktigt att tillgodose arbetsgivarnas behov av specialiserad yrkeskompetens. Samtidigt måste utbildningsnivån höjas generellt i Sörmland, fler behöver gå vidare till högre utbildning. En ökad rörlighet gör det möjligt för allt fler att ta del av en större arbetsmarknad. Det skapar utrymme för förnyelse i det sörmländska näringslivet. Innovationsklimatet gynnas. Unga människor måste få en chans att fatta medvetna beslut om sin egen framtid. De behöver kunskap om dagens och framtidens arbetsmarknad för att välja yrken där det finns goda möjligheter att få arbete. Praktik i olika former ger bättre förutsättningar och grundläggande yrkeserfarenhet. Det krävs insatser från tidig ålder för att fler unga ska gå ut gymnasiet med godkända betyg och gå vidare till högre utbildning. Ungas val av utbildning och yrke ska inte längre styras av traditionella könsmönster. Ansvar och roller Kommunerna har ansvar för grundskola och gymnasier och de insatser som kan göras där. Företagen, företagarorganisationer, offentliga arbetsgivare, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer och utbildningsanordnare måste arbeta gemensamt för att öka intresset och visa på betydelsen av akademisk utbildning. Regionförbundet har genom arbetet med kompetensplattformen i uppdrag att arbeta med att förbättra kunskapen om dagens och framtidens arbetsmarknad, en kunskap som kan komma skolorna till hjälp. Arbetsförmedlingen har gedigen kunskap om arbetsmarknaden, det har också företagarorganisationer. Arbetsförmedlingen och företagarorganisationerna kan bistå i arbetet att föra skola och arbetsliv närmare varandra. Så här följer vi utvecklingen av strategin Ungdomars val av gymnasieprogram i förhållande till prognosticerat behov, fördelat på kön Attitydundersökningar Antal som går ut gymnasiet med behörighet till högre studier 16 Andelen som går ut gymnasiet med fullständiga betyg Andelen som går vidare till högre utbildning Uppföljning av riktade insatser 29

30

sörmlandsstrategin 2013-2020 remissversion Strategi: Vi genomför behovsanpassade insatser för grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden Långtidsarbetslösheten ökar 17 och det är ofta svårare för den som varit utan arbete länge att konkurrera om arbeten vilket förstärker problemet. Olika grupper står olika långt från arbetsmarknaden och hindren för att få ett arbete varierar. De strategiska insatserna kan riktas till såväl arbetstagare som till arbetsgivare. För grupper som står längst från arbetsmarknaden är samhällets insatser ofta avgörande för att de ska komma in på arbetsmarknaden. Det kan till exempel handla om stegvisa kompetenshöjande insatser under längre tid. För att samhällets arbete tillsammans med dessa grupper ska bli framgångsrikt behövs fördjupade studier om orsak och verkan som kan utgöra underlag för beslut om riktade insatser. Ansvar och roller Kommunerna har en mycket viktig uppgift i att stötta långtidsarbetslösa människor. Detsamma gäller för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och landstinget. Folkhögskolor och studieförbund kan bidra genom sin erfarenhet av att arbeta med studenter med bristfällig utbildningsbakgrund och möjlighet att jobba med individuella läroplaner. Den ideella sektorn och privata initiativ kan också bidra. Sammanhållningspolitiken genom EU2020 är viktigt i detta arbete. Så här följer vi utvecklingen av strategin Sysselsättningsutveckling inom olika grupper på arbetsmarknaden Uppföljning av riktade insatser 31

32

sörmlandsstrategin 2013-2020 remissversion m å l 2 Sörmland har starka samband med omvärlden 2 Regionförstoring innebär att människor genom förbättrade kommunikationer och infrastruktur kan röra sig över större geografiska områden på kortare tid. Vilket möjliggör pendling från landsbygd och mindre orter, till arbete eller studier i större orter eller omvänt. 18 Tillgång till ett rikt utbud av kultur och andra evenemang förbättras också. Sörmland ingår tillsammans med Stockholm, Uppsala och Västmanland i den snabbt växande Stockholm- Mälarregionen. Delar av Sörmland har därutöver starka samband med Örebro och Östergötland. Stockholm-Mälarregionen är enligt OECD Sveriges enda tätbefolkade storstadsregion. 19 Tillväxten är särskilt stor i storstadsregioner och här har Sörmland ett gynnsamt läge. Effekterna av regionförstoringen kan vara både positiva och negativa. Till de positiva effekterna hör större möjligheter att hitta kvalificerade arbeten i en större stad och samtidigt kunna dra nytta av de vackra sörmländska boendemiljöerna. Fördelarna med regionförstoringen varierar i olika delar av länet. En högre grad av specialisering kan leda till att en region eller delar av en region utvecklas i en mindre positiv riktning, till exempel som sovstad. Därför är den nära miljön och dess utveckling viktig. Det behöver finnas en balans mellan det lokala/regionala och det storregionala/ nationella. 20 33

sörmlandsstrategin 2013-2020 remissversion Näringslivet har behov av goda kommunikationer Bra infrastruktur 21, snabba kommunikationer och större samordning mellan trafikslagen är nyckelfaktorer för att Sörmland ska kunna dra nytta av sitt storstadsnära läge 22. Tillgänglighet till och inom regionen är betydelsefull även ur besökarens perspektiv. Den svenska besökaren når länet via tre järnvägar och två Europavägar. För den utländska besökaren har Stockholm Skavsta flygplats en central roll för regionen. När det gäller godstransporter är Oxelösunds hamn och kombiterminalerna i Eskilstuna och Katrineholm viktiga tillsammans med järnväg och de större vägarna. Skolpendlingen ökar Valfrihets- och friskolereformen har bidragit till regionförstoring också inom skolans värld. Skolpendlingen har koncentrerats till större utbildningscentra och skolmarknader har i viss utsträckning blivit mer regionala och mindre lokala i sin karaktär. Konkurrensen mellan utbildningsanordnare, såväl kommunala som privata, har ökat. 34

35

sörmlandsstrategin 2013-2020 remissversion Indikatorer för att följa utvecklingen Pendling 23 Arbetspendling över länsgräns, inpendling samt utpendling Arbetspendling med kollektivtrafik Andel som pendlar med kollektivtrafik av totalt antal pendlare Besökare 24 Övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem efter storstadsområden och län, totalt samt andel från utlandet Strategi: Vi utvecklar kollektivtrafiken inom länet och till angränsande län Arbetspendlingen är fortfarande det mest omfattande resandet 25 men övriga typer av resor ökar och har stor betydelse för länets attraktivitet. Det finns utrymme för ett ökat kollektivt resande, vilket skulle leda till minskad miljöpåverkan och ökad trafiksäkerhet. Främst handlar denna strategi om att utveckla en effektiv regionaltågstrafik i hela Mälardalen, men också om att förbättra den regionala busstrafiken inom länet och i starka stråk till angränsande län. Detta innebär: Verka för fler avgångar till/från Stockholm med buss och tåg Snabbare förbindelser till viktiga målpunkter inom och utom länet Ökad kapacitet och tillgänglighet för resande Organisera en storregional kollektivtrafikhuvudman Attraktiv taxa Ansvar och roller Utveckling av kollektivtrafiken berör såväl trafikeringsfrågor som infrastruktur och det är viktigt att dessa båda områden samplaneras och utvecklas parallellt. När det gäller kollektivtrafiksystemen har landstinget och kommunerna finansieringsansvar. Varje län ska dessutom ha en kollektivtrafikmyndighet. I Sörmland har kommunerna och landstinget valt att organisera denna myndighet i Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Myndigheten har det samlade ansvaret för kollektivtrafiken i länet. Myndigheten äger Länstrafiken Sörmland AB som ges i uppdrag att samordna upphandling och utförande av trafik. Trafikverket är den nationella myndighet som ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för alla trafikslag samt för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. I nära dialog med regionala organ arbetar man strategiskt för att utvecklingen av infrastruktur så att hänsyn tas till kollektivtrafikens utveckling. På regional nivå har Regionförbundet Sörmland ett särskilt ansvar för infrastrukturplaneringen och att den bedrivs så att den stödjer en utveckling av kollektivtrafiken. Så här följer vi utvecklingen av strategin Resande med kollektivtrafik, andel av de som pendlar Studier av resvanor och restider Studier av tillgänglighet till olika typer av målpunkter 36

sörmlandsstrategin 2013-2020 remissversion Strategi: Vi förbättrar länets transportinfrastruktur Transportsystemen behöver utvecklas såväl inom som utom regionen och internationellt. Detta är ett viktigt utvecklingsområde inte minst för näringslivet. Transportsystemet behöver utvecklas både vad det gäller persontransporter och gods för att säkra en fortsatt hållbar tillväxt. Särskilt bör möjligheten till miljömässigt hållbara godstransporter utvecklas. Ansvar och roller Regionförbundet ansvarar för planering av ett effektivt transportsystem i Sörmland. Systemet ska kopplas till infrastrukturplaneringen lokalt och angränsande län. Det sker genom samverkan med bland annat näringslivet. Det viktigaste verktyget i detta arbete är länstransportplanen. Byggande av infrastruktur är ytterst en samverkan mellan de statliga verken och berörda kommuner. Så här följer vi utvecklingen av strategin Kontinuerlig uppföljning av genomförandet av länsplanen för regional transportinfrastruktur Strategi: Vi arbetar för tillgång till bredband i hela Sörmland Tillgång till bredband förbättrar kontakterna med omvärlden och ökar regionens attraktivitet. Den hållbara utvecklingen påskyndas genom ett utökat distansarbete. Företagande på landsbygden kan underlättas. Ansvar och roller Bredbandsutbyggnaden drivs av efterfrågan från användarna. Om grupper av användare efterfrågar bredband kan kommuner, landsting och regionförbund bygga ut bredbandsnätet, också där det inte är kommersiellt gångbart. Möjlighet till statsbidrag finns via länsstyrelsen. Så här följer vi utvecklingen av strategin Vi följer hur stor andel av befolkningen som har tillgång till bredband 37

38

sörmlandsstrategin 2013-2020 remissversion m å l 3 Sörmland har ett konkurrenskraftigt näringsliv 3 Ett starkt näringsliv och en hög grad av innovation och förnyelse är centrala frågor för en hållbar ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning. Företagen behöver bli fler och befintliga företag behöver växa. Regionen behöver ett flexibelt och konkurrenskraftigt näringsliv som tar tillvara på möjligheter och står starkt vid förändringar. Globala strukturförändringar sker kontinuerligt och leder till att företagen flyttar och blir större och färre. De globala företagen, men även stat, kommun och landsting, koncentrerar sig i allt större utsträckning på kärnverksamheter. Därmed ökar behovet av att köpa in tjänster. Intresset för innovationssystem och klusterinitiativ växer. Innovationer i gränssnitten mellan olika branscher och sektorer, framförallt kopplade till tjänstesektorn, får en allt större betydelse för ekonomin. många av framtidens arbeten återfinns inom den privata tjänstesektorn. Bygg, fastigheter, företagstjänster och detaljhandel identifieras som framtidsbranscher utifrån tillväxten de senaste åren. 27 Även inom besöksnäring och vård och omsorg skapas nya företag och arbetstillfällen. I Sörmland finns ett särskilt fokus på besöksnäringen. Sörmland ska bli en av Sveriges nya internationella destinationer med målet att omsättningen inom näringen ska fördubblas inom tio år. En stor del av tjänstemarknaden är fortfarande mer lokalt inriktad. 26 Tillverkningsindustrin dominerar fortfarande näringslivsstrukturen i Sörmland, men 39

sörmlandsstrategin 2013-2020 remissversion Fler kvinnliga företagare Drivkraften att starta företag har traditionellt varit svag i Sörmland. En förändring håller på att ske, speciellt bland ungdomar. Majoriteten av de som startar företag är män men andelen kvinnor ökar i allt större utsträckning. Forskning visar att kvinnors lägre inkomstnivå påverkar möjligheterna att starta företag negativt på olika sätt. Bland annat då detta leder till sämre möjlighet att bygga en förmögenhet och därigenom skaffa eget kapital. Det kan också påverka möjligheterna att försörja sig i ett uppstartsskede. Många kvinnor arbetar inom den offentliga sektorn, där möjligheter till eget företagande är begränsad. Branschöverskridande nätverk Näringslivet har ett allt större behov av att samverka i nätverk och kluster, såväl inom sin bransch som branschöverskridande. Det blir allt viktigare att samverka mellan det offentliga, högskolan och näringslivet. 28 En betydande uppgift är att säkerställa kapitalförsörjningen för företag. Det är också viktigt att arbeta med redan befintliga företag, att skapa bättre möjligheter för dem att utvecklas och växa. 40

41

sörmlandsstrategin 2013-2020 remissversion Indikatorer för att följa utvecklingen Nyföretagande Andelen nystartade företag per sysselsatt nattbefolkning, antal som finns kvar efter fem år Konkurser Antal konkurser per år Bruttoregionalprodukt (BRP) Samlat resultat i tusentals kronor per person/omsättningstillväxt Strategi: Vi påverkar attityder till entreprenörskap Entreprenörskap är förmågan hos individer att skapa nya ekonomiska möjligheter, förverkliga idéer eller expandera sin verksamhet. Det är viktigt att skapa positiva attityder till att starta och driva företag. Därför behöver insatser som ökar intresset för entreprenörskap och som stimulerar nyfikenhet och upptäckarlust stödjas. Länets aktörer bör bli bättre på att identifiera och inrikta stöd till grupper av potentiella företagare och företag som står inför expansion. Ansvar och roller Kommunerna har genom skolan ett stort ansvar när det gäller att förbättra ungas attityder till entreprenörskap. Företagsfrämjande organisationer kan bidra till ändrad attityd genom sitt arbete. Regionförbundet kanaliserar resurser till olika aktörer och kan bistå kommunerna med analyser och arenor att bedriva arbetet på. Så här följer vi utvecklingen av strategin Attityder till entreprenörskap 42

sörmlandsstrategin 2013-2020 remissversion Strategi: Vi utvecklar det regionala innovationssystemet med individen i fokus Det finns goda möjligheter att utveckla det regionala innovationssystemet i Sörmland. Entreprenörer och innovatörer ska erbjudas ett professionellt stöd genom hela innovationsprocessen, från idé till kommersiell framgång. Ny miljövänlig teknik och hållbara beteenden ska främjas, nya idéer och tankar ska kunna lösa våra samhällsutmaningar. För Sörmland är det särskilt viktigt att främja innovation utanför traditionell forskningsmiljö eftersom regionen är förhållandevis forskningsfattig. Ansvar och roller Sörmland bör samverka med nationella myndigheter och andra regioner när det gäller den strategiska utvecklingen av det regionala innovationssystemet och dess ledarskap. Arbetet med att utveckla det regionala innovationssystemet ska bygga på det nätverk av aktörer som redan finns idag. Regionförbundet, kommunerna och andra offentliga finansiärer bör samverka mer för att effektivisera de innovationsfrämjande insatserna. Den offentliga sektorn kan också bidra till en snabbare utveckling genom bland annat innovationsupphandling och på så sätt vara en del av marknaden. Så här följer vi utvecklingen av strategin Antal kommersialiserade innovationer Antal innovationsprojekt inom offentlig sektor Innovationsindex Strategi: Vi bidrar till att utveckla strategiskt viktiga branscher Sörmlands framtid är beroende av näringslivets förmåga till förnyelse. Denna strategi sätter fokus på tillväxtföretag och framtida tillväxtsektorer. De befintliga företagen ska uppmuntras att växa och ta till sig nya förutsättningar och innovationer. Sörmland behöver en starkare utveckling av företag inom tjänstenäringen. Insatser för att vidga företagens marknad utanför regionen ska prioriteras. Ansvar och roller Regionförbundet åtar sig att, tillsammans med andra utvecklingsaktörer, identifiera och inrikta regionala tillväxtinsatser på utpekade strategiskt viktiga branscher. Så här följer vi utvecklingen av strategin Följa branschutvecklingen genom att titta på indirekta effekter 43

44

sörmlandsstrategin 2013-2020 remissversion m å l 4 Sörmland har hållbara och attraktiva livsmiljöer 4 1 MÅL 4 MÅL 2 MÅL 3 MÅL Ett attraktivt Sörmland lockar fler människor att bosätta sig i regionen och ger de människor som redan bor här ett gott liv. Attraktiviteten är nära kopplad till övriga målområden i Sörmlandsstrategin. Att människor har tillgång till arbete är till exempel grundläggande för en regions attraktivitet. Goda villkor ger god hälsa För att skapa hållbara och attraktiva livsmiljöer måste vi tänka på sociala, ekonomiska och miljömässiga värden. Begreppet attraktiv livsmiljö innefattar ett samspel mellan funktionell och emotionell attraktivitet: 29 Den funktionella attraktiviteten handlar om möjligheter till arbete, utbud av offentlig och privat service, infrastruktur med mera Den emotionella attraktiviteten berör mjuka områden som identitet, natur, kultur och socialt kapital Jämlika och jämställda livsvillkor, liksom social integration har betydelse för god hälsa och hållbar utveckling. Människors möjlighet att vara delaktiga och kunna påverka främjar integrering och motverkar diskriminering. Att känna sig trygg är en rättighet och en förutsättning för att kunna delta i samhällslivet. Allt fler uppmärksammar vikten av en hållbar utveckling och vill värna om kommande generationers rätt till en god livsmiljö. Eftersom attraktivitet är subjektivt är det också en utmaning att arbeta med attraktivitet för olika grupper. 45

sörmlandsstrategin 2013-2020 remissversion Tack vare goda kommunikationer är det nu möjligt att bo på en liten ort i Sörmland och samtidigt ha tillgång till storstadens utbud av arbete och fritidsaktiviteter. Sörmlands attraktivitet ökar. Fler människor och ett ökat resande innebär ett hårdare tryck på miljön. Men Sörmland har goda förutsättningar att utvecklas till ett energi- och klimatsmart län. 30 Samtidigt finns det grupper i samhället som inte kan tillgodogöra sig alla fördelar. Människor med låg utbildning och lågavlönade arbeten har inte alltid råd att arbetspendla. Denna utveckling kan leda till en inlåsningseffekt och öka utanförskapet. 31 Rörligheten beror också på i vilket skede i livet man befinner sig. Den som har ansvar för familj och barn har ofta svårare att pendla långt. Blandad bebyggelse För att undvika socioekonomisk boendesegregation behövs en blandad bebyggelse. Länets kommuner kan via den regionala nivån arbeta tillsammans för en hållbar och integrerad boendeutveckling. Utbyggnaden ska kopplas till övrig planering av infrastruktur och serviceutbud. En rik fritid Ett rikt utbud av kultur och fritidsaktiviteter bidrar till goda möten mellan människor. Närheten till rekreation i form av till exempel tillgängliga naturmiljöer är också viktigt. Vid beslut som påverkar dessa aktiviteter ska hänsyn tas till människors behov och förutsättningar. Olika behov i livet Förutom tillgången till arbete, goda kommunikationer och service har boendemiljön betydelse för var vi vill bo. Olika typer av boende behövs eftersom människor har olika förutsättningar och behov genom livet. 32 Unga människor är till exempel mer priskänsliga. Sörmland har, liksom Europa i övrigt, en åldrande befolkning. Andelen personer över 65 år är högre i Sörmland än i riket och förväntas öka. 33 Den ökande andelen äldre medför ökade krav på vård och omvårdnad. 46

47

sörmlandsstrategin 2013-2020 remissversion Indikatorer för att följa utvecklingen Folkmängd Total folkmängd, flyttnetto samt åldersfördelning Ohälsotal Utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrade Medelinkomst Genomsnittlig grund- och månadslön Koldioxidutsläpp Kg per invånare Strategi: Vi prioriterar en hållbar och attraktiv boendemiljö Hur vi bor har betydelse för vårt välbefinnande. Vad som är ett bra boende varierar mellan olika grupper och i olika skeden av livet. Därför är det viktigt med olika former av boende. En attraktiv boendemiljö handlar också om tillgång till god samhällsservice och kommersiell service, socioekonomisk struktur och möjligheter att påverka utvecklingen i närmiljön. Ytterligare en faktor som bidrar är möjligheter för de boende att leva ett hållbart liv, till exempel genom tillgång till avfallssortering eller kollektiva färdmedel. Ansvar och roller Problem och lösningar i arbetet med boendemiljön är främst en kommunal fråga men berör också landstinget. Det finns fördelar för kommunerna att samverka med varandra och andra aktörer på regional nivå. Så här följer vi utvecklingen av strategin Inflyttning i olika grupper Utvecklingen på bostadsmarknaden Behov jämfört med utbud av bostäder 48

sörmlandsstrategin 2013-2020 remissversion Strategi: Vi främjar en ökad upplevd hälsa hos sörmlänningarna Meningsfull sysselsättning i form av studier eller arbete är grundläggande för den upplevda hälsan. Samhällets offentliga aktörer har stora möjligheter att påverka människors upplevda hälsa. Det kan handla om god vård och omsorg i olika skeden av livet. Det kan handla om insatser som stödjer en hållbar livsstil och andra typer av förebyggande arbete. Särskilt prioriterade är barn och unga. Förhållanden under uppväxten får konsekvenser långt fram i livet. I barndomen grundläggs förutsättningar för god psykisk och fysisk hälsa. Familjens livssituation är viktig för barnets uppväxtvillkor och framtid. Ansvar och roller Kommuner och landstinget har ett övergripande ansvar när det gäller vård och omsorg. De gör också viktiga insatser i förebyggande och hälsofrämjande arbete. Ideella organisationer har en viktig roll att spela i det förebyggande folkhälsoarbetet. Så här följer vi utvecklingen av strategin Ett regionalt perspektiv på kommunernas och landstingets befintliga uppföljning inom området Strategi: Vi skapar förutsättningar för en rik fritid Tillgången till ett rikt liv utanför arbete och studier är viktigt. Det kan handla om tillgång till kultur i olika former, ett väl utvecklat föreningsliv, tillgänglighet till naturmiljöer med mera. Även här har möjligheterna till kommunikationer stor betydelse för utbudet, inte minst i mindre orter. Ansvar och roller Kommuner och landsting ska bidra till goda förutsättningar för en rik fritid, bland annat genom att satsa ekonomiska resurser på idrott och kultur. Inom detta område är det extra viktigt med samverkan mellan till exempel kommuner och förenings- och kulturliv. Så här följer vi utvecklingen av strategin Jämförelser av olika satsningar på kultur och fritid Studier av de regionala förutsättningarna för en rik fritid 49

sörmlandsstrategin 2013-2020 remissversion Källförteckning 1. Källa: Livsmiljön som attraktionskraft, NUTEK info 0824-2006 Kommentar: Att forma attraktiva livsmiljöer är ett långsiktigt och processorienterat arbete som sträcker sig över långa tidsperioder. Det pågår ofta flera projekt och finansieringar samtidigt varför det är svårt att redovisa om en insats lett till ett visst resultat. 2. Källa: Maarten Hajer & Hendrik Wagenaar, Deliberative Policy Analysis Understanding Governance in the Network Society, Cambridge University Press (Cambridge, 2003) Kommentar: Vid framtagningen av en policy eller liknande är det viktigt att ta hänsyn till den lokala kunskapen. Då undviks problem som annars skulle kunna uppstå om man inte begriper den lokala miljön som policyn är ämnad för. Denna kunskap är särskilt anpassad till den lokala miljön och kulturen och är inbäddad i de lokala relationerna, arbetsmetoderna och institutionerna. 3. Brundtlandrapporten 1987 4. Källa: OECD, Economic Survey Sweden (2011). 5. Källa: OECD, Economic Survey Sweden (2011). 6. Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012, prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 (2012). Kommentar: Länets industriföretag har en hög konjunkturkänslighet och återhämtningen under 2010 blev kortvarig. Arbetslösheten upphörde att sjunka redan under våren 2011 och sedan sommaren samma år har arbetslösheten stigit. I slutet av april 2012 var nästan 14 100 personer inskrivna arbetslösa i länet och det var 700 fler jämfört med april 2011. Det motsvarade 10,7 procent av den registerbaserade arbetskraften. Den totala arbetslösheten var då 2,4 procentenheter över riksgenomsnittet och den näst högsta bland alla län. Länet hade en högre arbetslöshet än riket för samtliga undersökta grupper som män, kvinnor, ungdomar, äldre, inrikesfödda och utrikesfödda. Källa: Arbetsförmedlingen, 7. Källa: Svenskt Näringsliv, Rekryteringsenkäten Missade möjligheter (2012). Kommentar: En undersökning som visade att var femte rekryteringsförsök misslyckades eftersom företagen inte hittade rätt kompetens. Framförallt är det mindre företag som har problem att rekrytera. Dessa företag ställer ofta större krav på yrkeserfarenhet vilket hänger ihop med att det är en större risk för ett litet företag att rekrytera än ett stort. 8. Källa: Jonas Örtqvist, Unga som varken arbetar eller studerar så många är de i Stockholmsregionen, Länsstyrelsen i Stockholms län Rapport 2012:14 (2012). Kommentar: Försörjningsstödet är allmänt sett högt i länet och det har skett en ökning mellan 2000-2010. Det finns ingen enkel förklaring till denna trend. Störst ökning har skett bland unga svenskfödda män mellan 20-25 år. En förklaring kan vara att kompetenslyftet försvann år 2003. Örtqvists rapport visar på att unga i åldrarna 16-25 år som varken arbetar eller studerar har ökat i både Sverige och Stockholmsregionen de senaste åren. 9. Källa: Stefan Eriksson, Utrikesfödda på den svenska arbetsmarknaden, Bilaga 4 till LU2011 (2011), sid. 297-300. 10. Källa: SKL, Öppna jämförelser (2012). 11. Källa: SOU 2010:99, Flickor, pojkar, individer- om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan, Fritzes Offentliga Publikationer (2010), sid. 297-300. 12. Källa: OECD Regional Outlook 2011, Due to Stockholm s large size and vibrant economy it has contributed significantly (41,7 %) to Sweden s overall GDP growth over the past decade, followed by Västsverige (19,6 %), Sydsverige (12,4 %) and Östra Mellansverige (11,8 %). 13. Källa: Regionförbundet Sörmland, Inför Sörmlands vägval i regionfrågan, Regionförbundet Sörmland 2011:2 (2011). 14. Källa: SCB (Sveriges Statistiska Centralbyrå), raps-länstabeller. Kommentar: Nuvarande sysselsättningsgrad i länet är 75,5 % jämfört med hela Riket 75,9 %. Av kvinnorna är 73,2 % förvärvsarbetande och bland männen är det 77,7 %. 15. Källa: SCB (Sveriges Statistiska Centralbyrå), raps-länstabeller. Kommentar: Utbildningsnivån i länet år 2010 för personer i åldern 20-64 år blev: Förgymnasial utbildning 16,7 % (Riket 14,0). Gymnasial utbildning 52,8 % (Riket 47,3), Eftergymnasial utbildning kortare än 2 år 6,1 % (Riket 7,2 %), Eftergymnasial utbildning 2 år eller längre 22,6 % (Riket 28,6 %), Forskarutbildning 0,4 % (Riket 1,0 %). Totalt handlar det om 151 820 personer i hela länet som är fördelade i dessa kategorier. 16. Källa: SCB (Sveriges Statistiska Centralbyrå), Databas med jämförelsetal. Kommentar: Andel som går ut gymnasiet med behörighet till högre studier i Södermanlands län är 80 % jämfört med riket totalt som är 87 %. 17. Sveriges officiella statistik Statistiska meddelanden AM 110 SM 1103, Långtidsarbetslöshet bland personer i åldern 15-74 år, SCB Sveriges Statistiska Centralbyrå (2011). 18. Källa: Framtidens arbetsmarknadsregioner 2030 ett uppdrag från Ansvarskommittén (NUTEK R 2006:18). Sverige har på 35 år gått från nästan 200 arbetsmarknadsregioner till ett 80-tal. Om 20 år bedömer Tillväxtverket att de är färre än 60. I Mälardalen har antalet arbetsmarknadsregioner under samma tid minskat med sju-åtta stycken och kanske är de år 2030 bara två. 50