Hygienrutiner på förskolan



Relevanta dokument
Så kan vi minska spridning av

Hygienrutiner på förskolan

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan

Malin Tihane Hygien i förskolan. Malin Tihane

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner i förskolan

Sjukdomspolicy förskola

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN

Hygienrutiner i förskolan

POLICY OCH RUTINER FÖR SMITTA I FÖRSKOLAN. Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning på förskolan.

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Hygienrutiner i förskolan

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

Hygien och smitta i förskolan

Hygienrutiner i förskolan. Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska

Streptokockinfektioner

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Hygienråd för förskolan

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen Westmannaskolan

Hygien i förskolan. Rutiner för att upprätthålla en god hygien på Eudora Internationella Förskola Södermalm

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Höjd hygien- och städnivå vid utbrott av smitta

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Hygien i förskolan. Hygienombud och hygienrondsprotokoll Smittskydd Värmland

Hygien i förskolan. Hygienombud och hygienrondsprotokoll Smittskydd Värmland

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Protokoll för hygienrond i förskolan Förskola och kommun

Om infektioner och smitta i förskolan

Hyfs - Hygiensjuksköterska i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Allmänna hygienråd i förskolan

Hygien i förskolan. Upplägg av presentation

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Policy och rutiner för smitta i förskolan

HYFS föräldrautbildning

Informationen är tagen från Västra Götalandsregionen och är framtagen av hygiensjuksköterskan.

Förskoleområde Norr. Hänvisningar vid sjukdom

Policy vid barns sjukdom

Policy och rutiner för att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid Staffanstorps montessoriförskola och skola

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Vem är r jag? Pia Johansson Förskolechef Bakgrunden från n 1975 HYFS

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Henriks Hage Förskola

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Infektioner hos barn i förskolan

Smittskyddsrutiner Skärgårdens förskolor

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

1(8) Tungelsta Förskolor

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien

Inledning. Smittor på förskolor

Handlingsplan för friskare barn i Hamnskolans förskoleverksamhet.

Utbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien

Hygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland

Karin Persson

Säkra steg för en säker mathantering

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN. Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen

Tillsynsformulär för hygien Bedömning av egenkontroll enligt miljöbalken

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Anvisningar för sjuka barn

FRISK i förskolan - en förskola för alla. Enköpings kommun Maj-Juni 2019

NS STADSBYGGNAD Diarienr: TILLSYNSPROJEKT OM HYGIEN I FÖRSKOLOR. i Staffanstorps kommun

Influensa A och B samt RS-virus

Dalarö Förskolas smittskyddsrutiner Ytterst ansvarig Elisabet Schultz Förskolerektor

Miljö och hälsa i förskolan Alsalam Förskolan Alsalams egenkontroll

1(7) Tungelsta Förskolor. Smittskyddsrutiner. Tungelsta/Västerhaninge förskolor Reviderad

Handlingsplan för friskare barn

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Sunderby sjukhus, Luleå

Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades och ersätter tidigare versioner

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Fastställd

När ditt barn blir sjukt

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes

Vård hemma vid influensa

Vanliga sjukdomar A-Ö

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

Infektioner hos barn i förskolan

Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Vårdkvalitetsenheten Region Norrbotten

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Infektioner hos barn i förskolan

Transkript:

Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona.insulander@sll.se

Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner vid blöjbyte. Rutiner för daglig rengöring. Veckorengöring. Rengöring av sängkläder och leksaker. När barnen bör stanna hemma vid sjukdom.

Smittvägar Direktkontakt mellan barnen. Droppsmitta genom nysningar och hosta. Kontaktsmitta via föremål som skötbord, näsdukar, leksaker, nappar, tandborstar, handdukar, badbaljor. Livsmedelsburen smitta. Blodsmitta.

Handtvätt för personal Efter varje toalettbesök/blöjbyte. Före varje måltid. Före matlagning/mathantering. Efter utevistelser. Efter att man hjälp ett barn att snyta sig. Efter hantering av smutstvätt.

Handtvätt för barn Efter toalettbesök. Tvätta barnets händer efter blöjbyte. Före måltider, även mellanmål, under vuxens uppsikt. Efter utevistelse.

Handtvätt för barn och personal Tvätta händerna med flytande tvål under rinnande vatten. Tvätta alla ytor på händerna så att ordentligt skum uppstår. Torka händerna torra med pappershandduk eller egen handduk (avskilda eller ordentligt mellanrum mellan handdukarna).

Handsprit för personal När inget synlig smuts förekommer på händerna kan handsprit ersätta tvål och vatten. Vid magsjuka bör man tvätta händerna med tvål och vatten innan man använder handsprit. Arbeta in rikligt med handsprit i händerna på torr hud. Fördela handspriten på och mellan fingrarna på handflator, handryggar och arbeta in den tills händerna känns torra.

Nappar och tandborstar Napparna ska vara väl märkta och förvaras åtskilda och bytas ofta. Tandborstar bör inte förekomma på förskolor.

Blöjbyte Skötbord med avtorkningsbar dyna och engångsunderlägg som byts mellan varje barn. Barnen tvättas och torkas med engångstvättlappar. Dynan torkas av med alkoholbaserad ytdesinfektion med tensider om den förorenats samt rengörs dagligen. Blöjor kastas i hink med lock som står oåtkomlig för barnen eller plastpåsar som knyts ihop och kastas.

Vilorum Rummet ska vara anpassat till det antal barn som ska sova där, avseende rumsyta och ventilation. Sovrummet bör vädras före och efter vilan. Madrasser, sängkläder och kuddar ska vara personbundna och förvaras så att de hålls åtskilda t.ex. i madrasskåp. Tvätt av sängkläder bör ske i 60.

Rengöring av textilier och leksaker Handdukar minst 2 gånger/vecka samt vid behov. Örngott minst 1 gång/vecka samt vid behov. Filtar och madrassöverdrag och andra liggunderlag 1-2 gånger i månaden. Leksaker varannan månad samt vid behov (diskmaskin/tvättmaskin).

Daglig Rengöring Matbordet torkas av före och efter varje måltid Disktrasan byts/tvättas dagligen Blöjbytesplats, inklusive tvättho Toaletter, pottor, handfat Golven Veckorengöring Hyllor och andra ytor som barnen når

Rengöring Vid rengöring efter kräkningar, avföring och blod användas ytdesinfektion med tensider. Vid övrig rengöring används rengöringsmedel och vatten. Bakterier och virus trivs i fuktig miljö tex fuktiga handdukar och mjuka leksaker.

För att förhindra livsmedelsburen smitta God handhygien är grunden. Håll varm mat varm (minst 60 i max 2 tim). Håll kall mat kall (högst 8, helst lägre). Se till att maten kyls snabbt. Förvara råvaror och lagad mat var för sig. Smittämnen kan tillföras maten via dåligt diskade skärbrädor och knivar. Variga sår på händer kan överföra smittämnen och ge matförgiftningar.

Förkylning 90% av övre luftvägsinfektioner (förkylning) orsakas av virus. Vid virusinfektioner är man ofta smittsam strax innan man får symtom, när symtomen visar sig är smittspridningen redan igång. Barnets allmäntillstånd som avgör om de ska vara hemma.

Droppsmitta När vi hostar och nyser bildas små moln av droppar som innehåller smittämnen. Lär barnen att hosta och nysa i armvecket istället för i handen eller rakt ut i luften. Vädra lokalen regelbundet, 2-3 gånger dagligen i 5-10 minuter. Vistas utomhus flera timmar per dag.

Luftvägsinfektioner Sprids genom direktkontakt med sekret från näsa, ögon och saliv oftast via händer. En pappersnäsduk för att snyta ett barn. Stoppa använd näsduk i plastpåse, aldrig i fickan. Tvätta händerna eller använd handsprit.

Socialstyrelsen: Smitta i förskolan Barnets allmäntillstånd avgör om det kan återgå till förskolan vid/efter en infektion. Barnet ska vara feberfritt och orka delta i förskolans normala aktiviteter som utomhusvistelse i flera timmar. Ett feberfritt dygn hemma är en bra tumregel. I vissa fall får återgång till förskolan bedömas i samråd med sjukvården.

Socialstyrelsen: Smitta i förskolan Kan beställas på Socialstyrelsens beställningsservice, 120 88 Stockholm Fax 08 779 9667 e-post: socialstyrelsen@strd.se http://www.sos.se

Symtom på streptokockinfektion Scharlakansfeber Halsont med feber >38 grader Feber >39 grader utan andra symtom Nagelbandsinfektion Impetigo (Svinkoppor) Tjock snuva (barn< 3 år)

Streptokockinfektioner Bärarskap förekommer fr.a. hos förskolebarn. Förorenade föremål kan ge upphov till sjukdom om föremålen är fuktiga, smittrisken från torra föremål anses försumbar. Om flera barn insjuknat med tecken på streptokockinfektion, kontakta närmsta vårdcentral för kartläggning. Barn med impetigo (svinkoppor) ska vara hemma tills såren är torra.

Hygienråd vid streptokockinfektioner i barngruppen Barnen bör vara ute extra mycket. Använd flytande tvål och engångshanddukar. Använd pappersnäsduk som slängs i plastpåse, både barn och personal tvättar händerna eller använder handsprit. Tvätta dagligen barnens örngott och de leksaker som barnen brukar suga på. Mjuka leksaker tvättas i maskin. Ytor, handtag och andra områden som man vidrör med händer rengörs dagligen. Undvik aktiviteter mellan avdelningarna.

Impetigo (svinkoppor) Orsakas av streptokocker och/eller stafylokocker. Symtom: Blåsor eller gulaktiga såriga utslag runt näsa och mun, ibland även på övriga delar av kroppen. Mycket smittsamt, sprids lätt mellan personer vid direktkontakt mellan människor eller via föremål tex. leksaker som barnen sugit på och handdukar. Behandling: Tvätta infekterat område med tvål och vatten flera gånger dagligen så att krustorna lossar. Tillbaka till förskolan när såren är helt torra.

Mag-tarminfektioner Virus Bakterier Parasiter Livsmedelsburna infektioner

Calicivirus, vinterkräksjuka Sprids i kontakt med smittade personer, via avföring och kräkningar. Via livsmedel som hanteras av person som är sjuk eller håller på att insjukna. Symtom: kräkningar / diarré, ibland feber. Alla åldrar mottagliga. Inkubationstid: 1-2 dygn, varar i 1-2 dygn. Symtomfri 48 tim. innan återgång till förskola. Mycket smittsamt. Ger endast kortvarig immunitet.

Åtgärder för att minska spridning vid utbrott av mag-tarminfektioner God handhygien, speciellt före måltid och efter toalettbesök, gäller såväl barn som vuxna. Låt barnen tvätta händerna före måltid under vuxens uppsikt. Använd engångshandduk och flytande tvål. Skötbord ska ha pappersunderlägg, som byts mellan varje barn och torkas av med ytdesinfektion med tensider Låt inte personal gå mellan blöjbyte och kök Låt inte barnen hjälpa till i köket. Inga gemensamma bad i baljor Grundligt städning. Rengör leksaker. Textilier som örngott, madrassöverdrag, kuddar, mjukisdjur tvättas vid minst 60 grader Barn med diarré ska vara hemma från förskolan och symtomfri minst 48 timmar före återgång till förskolan.

www. smittskyddstockholm.se vårdgivarguiden Hygienråd i förskolan Råd vid mag-tarmsmitta: Cryptosporidieinfektion på förskola Giardiainfektion på förskola Magsjuka på förskola Huvudlöss på förskola Impetigo (svinkoppor) på förskola Springmask på förskola Streptokockinfektioner på förskola Ögoninfektioner på förskola

Tack